Fråga 2017/18:1164 Risk- och skyddsbedömning vid omhändertagande enligt LVU

av Ellen Juntti (M)

till Statsrådet Lena Hallengren (S)

 

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, reglerar socialtjänstens möjligheter att omhänderta unga för att bland annat hindra dem från att utsätta sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (så kallat beteendefall).

Nyligen uppmärksammades ett fall i Göteborgs stad där en pojke i fjortonårsåldern hotade en flicka i samma ålder med ett skjutvapen. Pojken misstänktes för både olaga hot och grovt vapenbrott men när socialtjänsten tog över fallet från polisen släpptes han direkt. Det är bara ett av många fall där risk- och skyddsbedömningen bedöms ha brustit.

Moderaterna anser att sådana fall där utredningsläget inte är klart och omständigheterna är försvårande borde leda till omedelbart omhändertagande enligt LVU och att detta borde kunna tillämpas oftare än vad som är fallet i dag. Vi vill skapa bättre förutsättningar för detta.

Enligt polisen behöver det göras förtydliganden kring risk- och skyddsbedömningen i LVU för att socialtjänsten inte ska kunna bortse från gärningsmannens benägenhet att begå brott och skada brottsoffer i nära anslutning till omhändertagandet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Hallengren:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förtydliga regelverket kring risk- och skyddsbedömning vid omhändertagande enligt LVU, med hänsyn till risken att begå brott och skada brottsoffer i nära anslutning till omhändertagandet?