av Olof Lavesson (M)
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Kultur- och demokratiministerns sätt att styra kulturpolitiken har den senaste tiden varit föremål för en aktiv diskussion. Häromveckan sa Alliansen ifrån med anledning av regeringens arkitekturproposition, där de föreslagna målen för den statliga arkitekturpolitiken är alldeles för politiska.
Kulturpolitiken ska inte användas för att lösa andra samhällsproblem. Kulturpolitikens mål måste vara att se konstens egenvärde, en fri konst som utforskar prövar och testar gränser. Man kan inte ålägga konsten och kulturen att uppnå visa saker. Målet för kulturen ska vara kort och kärnfullt, för att det ska få utvecklas fritt och på egna villkor.
Den kommunala kulturskolan är en kulturell institution att värna. Det är dock en kommunal angelägenhet, och här ska statens uppgift vara att stödja. I dagarna presenterades regeringens kulturskoleproposition i all sin hast. Från att ha ambitionen att vara en skrivelse ändrade regeringen ståndpunkt och lämnade en proposition till Sveriges riksdag. Dock ger regeringens ambition, med förslaget om nationella mål för den kommunala kulturskolan, mer sken av att styra, inte stötta. Kultur- och demokratiministern menar att man genom målen stöder, men här är jag av en annan mening.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Hur menar ministern att staten inte styr kommunerna trots att regeringen nu föreslår nationella mål för den kommunala kulturskolan?