av Jens Holm (V)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Jordbruksverket har lagt fram förslag om nya föreskrifter för grisuppfödning. Med det nya förslaget kommer griskultingar att kunna skiljas från suggan redan vid 21 dygns ålder, en vecka tidigare än vad som gäller nu. Detta trots att all vetenskaplig forskning pekar på att kultingarnas första veckor tillsammans med suggan är helt avgörande för grisens välmående. Förslaget, som innebär att kultingarna får tas från mamman upp till en vecka tidigare än i dag, strider mot vetenskapen och avråds av bland annat EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde därför ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna, som har stort behov av närheten till varandra. En tidig separation av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar.
De särskilda villkor som ändringarna är förknippade med är bra i sig, men de kompenserar på inget sätt för negativa effekter av tidig avvänjning och grisars rätt till naturligt beteende.
Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sitt förslag, och myndigheten lutar sig enbart mot en enda rapport, som är finansierad av branschen och inte gjord av forskare. Jordbruksverkets förslag har mött hård kritik från både forskare och djurrättsorganisationer. Jordbruksverket undviker också helt att ta upp forskarnas slutsats från sin utvärdering av försöket, där de tydligt säger att ”således finns det ingen påvisbar positiv effekt av kortad ditid på suggornas hull och välfärd som kan uppväga den ökade risk för smågrisen som det finns med en kortare ditid”. Jordbruksverket påstår även att dess förslag har stöd i regeringens livsmedelsstrategi. Men livsmedelsstrategin slår fast att ökad livsmedelsproduktion i Sverige inte får ske på bekostnad av djurens välfärd, ett ändamål det finns ett brett politiskt stöd för. Dessutom läggs förslaget fram utan att man inväntar det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas.
Vissa delar av förslaget innebär att man gör avsteg från två grundläggande delar i djurskyddslagen. Dels försvinner den förebyggande funktionen i djurskyddslagen i och med att smågrisars beteendeproblem bedöms först efter tidig avvänjning, och dels upphävs skyddet för det enskilda djuret i och med att 10 procent av kultingarna inte får samma skydd som övriga smågrisar.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht: