av Hans Rothenberg (M)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Ett av de sämre initiativ som regeringen tagit under mandatperioden är förslaget om vinstbegränsning inom välfärden. Detta förslag är en del i en sammanhållen politik med flera olika lagförslag som på olika sätt gör det svårare för företag att verka i välfärdssektorn. Genom att ställa upp krav som öppnar för godtycklig tillämpning, rättsosäkerhet och missbruk och som ibland dessutom motsäger varandra skapar man en situation som gör det mycket svårt för dessa företag att driva verksamheten långsiktigt.
Förslaget är fel på flera nivåer. Förslagets utformning där vinsten ska beräknas på det operativa kapitalet kommer slå hårt mot företagen inom välfärdssektorn som i praktiken kommer att överbeskattas kraftigt och tvingas lägga ned verksamheterna. I ett välfärdsföretag finns få tillgångar förutom aktier som ingår i det operativa kapitalet, att jämföra med exempelvis ett företag inom industrin där materiella tillgångar ofta utgör en stor del av företagets värde. Till följd av utformningen kommer välfärdsföretag att drabbas orättvist hårt i jämförelse med andra branscher och det kommer att vara skadligt för den svenska välfärden och ekonomin.
Ur ett rättviseperspektiv är förslaget också förkastligt. Att laglydiga och duktiga företagare ska drabbas för att vissa inte sköter sig är oacceptabelt. Politiken måste självklart reglera det som är fel, men får samtidigt inte hämma det som går rätt till. Ett kvalitetsmål hade varit ett bättre sätt att reglera branschen. Det skulle sätta fokus på kvalitet och samtidigt tillåta seriösa företagare att fortsätta skapa valfrihet i välfärden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Hur avser ministern att med den föreslagna regleringen undvika att laglydiga, duktiga och skötsamma företagare inom välfärdssektorn undviker att gå i konkurs samt bibehålla en valfrihet inom den svenska välfärden?