av Penilla Gunther (KD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När lagen om personalliggare infördes syftade den till att få bukt med svartarbete i svårt utsatta branscher. I grund och botten var syftet gott, och inledningsvis var också den praktiska tillämpningen bra.
Nu kommer dock nya regler att träda i kraft, som innebär en ökning av antalet branscher som omfattas. De innebär också en ändring av vilka individer i respektive bransch som omfattas av lagen – nu ska makar och barn under 16 år också inkluderas. Oavsett om de gör läxorna i företagets lokaler eller plockar disk ska de skrivas in i liggaren.
För oss kristdemokrater är regelförenklingar och att underlätta företagarnas vardag ett grundfundament. Därför anser vi att regeringen ska tvingas remittera nya lagar till Regelrådet. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på regeringens och andra myndigheters konsekvensutredningar. Detta sker för att man ska se vilka konsekvenser nya förslag och ändrade regler kan få för effekter som har betydelse för företag och företagare.
När den nya lagen om personalliggare togs fram reflekterade inte Finansdepartementet över konsekvenserna av de nya reglerna. Detta framgår av en företagares blogg[1]. Svaret företagaren fick är både tydligt och problematiskt. Departementet har inte reflekterat över vilka konsekvenser lagen har för besöksnäringen, och inte heller har departementet satt sig in i små- och familjeföretagares vardag. ”Det är väl bortom vår fattningsförmåga får jag erkänna”, har departementet svarat på frågan om vad den nya lagen innebär för företagare som bor på arbetsplatsen.
Om de nya lagarna om personalliggare hade remitterats till Regelrådet för en genomlysning av den konsekvensutredning regeringen gjort hade kanske effekterna hade påtalats. Då hade dessa företagares frustration eventuellt aldrig ens behöva uppstå och denna debatt inte hållas.
Vad är då problemet? Problemet är delvis att vissa företagares vardag inte bara försvåras, den omöjliggörs i praktiken. Delvis får vi effekter där Skatteverket avgiftsbelägger företagare för formaliafel i stället för faktiskt skatteundandragande.
En annan företagare skriver på SvD debatt den 17 maj 2018 om sin vardag. Det är en skrämmande vardag företagaren målar upp efter det att förslaget trätt i kraft. Än mer oroande är att Skatteverket svarar på kritiken och att den svarta vardag företagaren målar upp inte dementeras, utan tvärtom bekräftas. Vid kontakt med Skatteverket har också företagare vittnat om att de får olika svar om hur lagen ska tillämpas i deras vardag. I vissa fall blir det diametralt olika svar. Detta är fullständigt oacceptabelt. Nya lagar måste vara förutsägbara, och de som träffas av förändringarna måste kunna lita på att det myndigheten uppger också är det som gäller.
Den andra aspekten är att allt fler påtalar Skatteverkets dysfunktionella kontrollfunktion. Detta framgår också av bland annat besöksnäringens branschorganisation Visitas remissvar på lagen. De skriver att ”Skatteverket i hög utsträckning tar ut kontrollavgifter av företag där det vare sig förekommer eller misstänks något som helst skattefusk” samt att ”det är högst oklart hur ofta brister i personalliggaren faktiskt har lett fram till skatterevisioner hos de aktuella företagen och konstaterande av skatteundandragande”.
Hur detta rimmar med propositionens inledning där det står ”Syftet med förslaget är bl.a. att minska skattefusk och skatteundandragande.” är högst oklart.
Ett gott företagsklimat, en levande landsbygd och enklare, effektivare och mer ändamålsenliga regler borde vara varje regerings mål. Det finns ett självändamål i att regelförenkla – att göra vardagen lite enklare och lite bättre för den enskilde individen och företagaren. Att företagare nu måste notera även sin egen närvaro på arbetsplatsen leder inte till minskat skattefusk. Det leder till en jakt på dem som vågat satsa på en idé och därigenom skapat jobb och skatteintäkter.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Varför lät regeringen inte Regelrådet göra en analys av förslagets konsekvenser?