av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den marockanska illegala ockupationen av Västsahara har nu pågått i 43 år, något som strider mot FN:s och den internationella domstolens beslut. Den västsahariska befolkningen utsätts dagligen av ockupationsmakten för brott mot de mänskliga rättigheterna genom trakasserier, förföljelse, godtyckliga arresteringar och tortyr. Marocko fortsätter att sabotera alla försök till en lösning på situationen och vägrar att gå med på den av FN planerade folkomröstning som beslutades om för 27 år sedan. Den marockanska plundringen av Västsaharas råvaror är en av grundorsakerna till ockupationen, där fisket utgör en mycket väsentlig del.
I juli 2018 går fiskeavtalet mellan EU och Marocko ut. EU har betalat 30 miljoner euro årligen till Marocko för att 120 fiskefartyg från främst Spanien, men även andra länder i Europa, ska få möjlighet att fiska i de fiskrika vattnen utanför Västsaharas kust. Det är nämligen därifrån ca 90 procent av "Marockos" fiskeexport kommer. Detta avtal strider både mot folkrätten och mot EU-domstolens beslut i två separata domstolsbeslut. Marocko har som ockupationsmakt ingen som helst rätt till de västsahariska råvarorna. Dessa tillhör det västsahariska folket.
I december 2016 beslutade EU-domstolen att handels- och jordbruksavtalet mellan EU och Marocko inte gäller västsahariska varor – eftersom Västsahara inte tillhör Marocko. Den 27 februari 2018 beslutade EU-domstolen även att fiskeavtalet mellan Marocko och EU inte heller gäller Västsahara. Domarna gör klart att det enda sättet att förhandla om avtal som omfattar Västsahara är med det västsahariska folket och då genom den av FN utsedda legitima representanten Polisario.
Det är minst sagt anmärkningsvärt att kommissionen nu försöker kringgå dessa domar och underminera sin egen domstol genom att omförhandla fiskeavtalet med Marocko. Domarna är tydliga, och det är helt klart att dessa förhandlingar endast kan leda till ett annat illegalt avtal. Sverige röstade i vintras nej till att försöka förlänga avtalet. Men nu i april lade Sverige ned sin röst till ett nytt förslag till mandat. Sverige står alltså inte längre tydligt upp för folkrätt och internationell lag. Det är mycket beklagligt och oförståeligt att Sverige inte använder sin röst i EU för att markera mot EU:s rättsvidriga avtal med Marocko angående fiskeavtalet mellan EU och Marocko.
Jag vill mot den bakgrunden fråga utrikesminister Margot Wallström: