Interpellation 2017/18:467 Riksintresselagstiftningen

av Jesper Skalberg Karlsson (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Regeringen har nyligen presenterat sin landsbygdsproposition, prop. 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop. Propositionens avsikt är att formulera ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling samt meddela vilka konkreta satsningar som regeringen avser att besluta om vid senare tillfällen. Huvuddelen av förslagen kommer från den parlamentariska Landsbygdskommitténs förslag (SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd). 

I avsnitt 7.1.1, Riksintressenas påverkan på landsbygdsutveckling, slår regeringen fast att det bör ske en återkommande aktualitetsprövning av utpekade riksintressen, då avgränsningen och avvägningen mellan riksintressen och andra samhällsintressen påverkar landsbygdernas utveckling. Detta är ett mycket välkommet förslag, om än något förvånande. Några initiativ på området har vi inte sett under mandatperioden. 

Ett skäl till att denna fråga är aktuell för politisk prövning är att mer än halva Sveriges yta består av riksintressen. Adderar man sedan naturskyddsområden, Natura 2000-områden och utpekade nyckelbiotoper avtecknar sig en bild av att platsen för utveckling på landsbygderna är begränsad. Ska Sverige kunna närma sig en cirkulär, biobaserad och fossilfri samhällsekonomi som är innovationsrik (vilket propositionen uttryckligen förordar) kommer staten att i flera delar behöva minska sina ingripanden för att göra plats för människor och företag som kan arbeta för just detta. Det leder till slutsatsen att riksintresselagstiftningens implementering och utformning kan komma att behöva ses över. 

Lägg därtill att en aktualitetsprövning stärker legitimiteten på de platser där riksintresse verkligen föreligger. I dag har vi en situation där många riksintressen som pekats ut inte längre innehåller det som var det avsikten att skydda från början. Samtidigt finns flera platser som bör vara aktuella för nya riksintressen. Denna balansgång är såklart inte enkel, men att närma sig en mer ändamålsenlig implementering bör vara möjligt – och sägs också vara regeringens ambition. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Vilka initiativ har ministern och regeringen tagit för att aktualisera riksintresselagstiftningens implementering, och vilka förslag avser man att lägga på riksdagens bord för att uppnå landsbygdspropositionens intention kring riksintressen?