av Lars Beckman (M)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är ett av Sveriges största samhällsproblem och det finns inget som indikerar att gapet är på väg att minska. Snarare tvärtom. Arbetslösheten i den del av den svenska arbetskraften som är född i länder utanför Europa har under flera års tid legat över 20 procent, samtidigt som arbetslösheten bland inrikes födda de senaste åren legat under 5 procent (källa: SCB och riksdagens utredningstjänst).
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tycks se allvaret i den långsiktiga utmaningen och avstår från att presentera nödvändiga reformer för att fler ska kunna komma i arbete. Högkonjunkturens effekter bidrar givetvis till att integrationen just för tillfället underlättas något, även om situationen är mycket allvarlig även i dagens läge. Det finns en påtaglig risk att problemen fördjupas markant när ekonomin försvagas.
Klyftan mellan utrikes födda män och kvinnor i arbete är även den markant och oroväckande. 16 procent av de utrikes födda kvinnorna var i arbete 90 dagar efter avslutad etableringsplan 2017, vilket kan jämföras med att 36 procent av männen hade arbete efter avslutad etableringsplan (källa: SCB).
Under förra året hade jag flera rundabordssamtal med utrikes födda företagare gällande vad man ska vidta för åtgärder för att få fler utrikes födda i jobb. Krav på att kunna svenska, bidragstak och lägre trösklar in på arbetsmarknaden är bara några av de viktiga åtgärder som företagen själva lyfte fram i våra samtal.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson: