Interpellation 2017/18:413 Samhällsekonomiska konsekvenser av trafikstörningar

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

I Sverige har vi statistik och uppföljning på många olika områden där det sker tillbud som kan innebära olycksrisker. Det gäller exempelvis flyg- och tågtrafiken, sjöfarten och tillverkningsindustrin.

I vägtrafiken följer myndigheterna enbart upp personskador. Här återfinns även brister i de system som används, som rapportering och statistikunderlag. Enligt uppgift finns inte alla sjukhus med i Strada, vilket gör den nationella statistiken bristfällig. Det naturliga vore att polisen exempelvis alltid rapporterade däcktyp på fordon som är inblandade i trafikolyckor så att vi beslutsfattare, bilister och yrkesförare kan få en uppfattning om vilka däck som är de mest trafiksäkra och orsakar minst olyckor, och vice versa.

Det vore önskvärt att olycksdata från räddningstjänst, bilbärgare, försäkringsbolag och räckespåkörningar från vägdriften samlades in och sammanställdes kvartalsvis av Trafikverket. Detta för att samhället ska få en mer rättvisande verklighetsbild av olycksriskerna. Det verkar inte heller finnas en systematisk uppföljning och redovisning av vad de samhällsekonomiska kostnaderna är av driftstörningar och andra incidenter på våra vägar. När E4:an mellan Gävle och Sundsvall, liksom många andra vägar i Sverige, är avstängd med alltför korta mellanrum så drabbar det såväl persontrafik som yrkestrafik.

Vad är den samhällsekonomiska kostnaden av dessa störningar? Om vi kan sammanställa de samhällsekonomiska kostnaderna av störningarna i vägtrafiken så kan vi sedan väga det mot vad det kostar att göra förbättringar av vägnätet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det ska göras en samhällsekonomisk kalkyl av trafikstörningar i Sverige?
  2. Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa den samhällsekonomiska kostnaden för allvarliga störningar på vägnätet?
  3. Vad kan statsrådet göra i sin tjänsteutövning för att vi som beslutsfattare ska få ett bättre beslutsunderlag och bättre kunskap om den samhällsekonomiska kostnaden av allvarliga trafikincidenter på våra vägar?