Interpellation 2017/18:388 Satellituppskjutning och rymdstrategi

av Penilla Gunther (KD)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Det planeras nu en statsstödd satsning på satellituppskjutning från Esrange, har närings- och innovationsministern meddelat. Detta sker i samband med upprättandet av en svensk nationell rymdstrategi på regeringsnivå. Eller inte?

I en interpellationsdebatt med forskningsminister Helene Hellmark Knutsson i oktober, sades det att den kommande strategin skulle förvandlas till en skrivelse, och kanske inte ens det. I debatten påtalades från min sida att med ett ambitiöst nationellt rymdprogram med bland annat Viking, Odin, Freja, Astrid 1–2, deltagande i Esas Smart-1 samt Prisma, har Sverige, genom en kombination av nationella satsningar och internationellt samarbete, byggt en egen förmåga att realisera och bygga system för rymdforskning och annan rymdverksamhet. Inte minst Odin har med sina långa mätserier tjänat klimatforskningen väl. Detta har haft stor betydelse för kunskap, tillväxt och konkurrenskraft som resultat av rymdverksamheten. Nu borde arvet från Odin föras vidare och den påbörjade utvecklingen fortsätta.

Satsningen på satellituppsändning, som är en ny och kostsam investering för skattebetalarna inom ett för Sverige helt nytt verksamhetsområde, ska alltså ske samtidigt som existerande rymdverksamhet, som byggts upp under lång tid, är under extremt hård ekonomisk press. Vi är i dag i ett läge där både nationella verksamheter och internationella samarbeten tvingas hållas på rekordlåga nivåer.

Eftersom det handlar om en för landet viktig näringsgren med spetsforskning och utveckling, inte minst i västra Sverige, frågar sig många nu hur denna nya satsning kommer att påverka företagen i jämförelse med det som redan pågår i svensk rymdverksamhet?

Min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg är därför följande:

 

Är den statligt stödda satsningen på satellituppskjutning samhällsnyttig i vidare bemärkelse, det vill säga leder den till att övrig svensk rymdverksamhet stärks, eller leder det i stället till undanträngningseffekter?