av Isabella Hökmark (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Den 1 mars skärps amorteringskravet på bolån, vilket innebär att nya lån som överstiger en persons årsinkomst med 4,5 gånger ska amorteras med ytterligare 1 procent utöver de nu befintliga kraven.
Det är redan mycket svårt för många att köpa en bostad. I Stockholm behöver man komma upp i miljoninkomster för att få låna till en bostad. Att regeringen ensidigt väljer att ytterligare skärpa amorteringskraven försvårar otroligt mycket för alla, speciellt för unga.
Det är känt sedan länge att bostadsmarknaden, trots de senaste årens uppgång i byggande, kännetecknas av en alldeles för stor stelhet. Rörligheten är alldeles för låg och en skärpning av amorteringskraven underlättar inte denna rörlighet. Även med god ekonomi och goda marginaler blir det osäkert att köpa en bostad, och för dem utan en hög lön eller stort kapital blir det omöjligt. Äldre som bor i en för stor bostad, som de vill kunna sälja, riskerar i praktiken en dyrare månadskostnad om de flyttar till en mindre bostad än om de bor kvar.
Regeringen har, i stället för att ta ett helhetsgrepp kring bostadssituationen, valt att ta detta ensidiga grepp. Kritiken har varit bred, från bland annat Konjunkturinstitutet och Lars EO Svensson, gästprofessor på Handelshögskolan och tidigare vice riksbankschef. Den senare menar att skäl för ytterligare amorteringskrav saknas.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
1. Hur motiverar statsrådet de skärpta amorteringskraven?
2. Vilka analyser har statsrådet byggt sitt ställningstagande på när han har motiverat skärpta amorteringskrav?