av Fredrik Schulte (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det finanspolitiska ramverket syftar till att säkerställa att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den politiska budgetprocessen är transparent. Den kom på plats under 90-talet mot bakgrund av att tidigare socialdemokratiska regeringar misskött de offentliga finanserna under 80-talet så till den grad att det utlöste en av Sveriges värsta ekonomiska kriser, den så kallade 90-talskrisen (något den tidigare socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt offentligt erkänt vid upprepade tillfällen). Sedan dess har ramverket varit en hörnsten i att säkerställa ekonomisk stabilitet.
I ramverket är överskottsmålet en central komponent och innebär att regeringen (enligt budgetlagen) är skyldig att lämna ett förslag till mål för den offentliga sektorns sparande. Under 2007 fastslog riksdagen att överskottet för det finansiella sparandet i genomsnitt ska vara 1 procent av bnp över en konjunkturcykel.
Trots att Magdalena Andersson under valrörelsen 2014 lovade dyrt och heligt att inte röra överskottsmålet dröjde det inte många månader efter valet förrän hon som finansminister deklarerade att hon avsåg att avveckla målet. Efter några års debatt nåddes slutligen en blocköverskridande uppgörelse där man bland annat enades om ett nytt mål på en tredjedels procent av bnp över en konjunkturcykel från och med 2019, vilket går att utläsa av budgetpropositionen för 2018.
Det nya överskottsmålet är alltså ännu inte i effekt. Mot bakgrund av att regeringen under de senaste åren tilldragit sig omfattande kritik från såväl oppositionen som Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och andra oberoende finanspolitiska kommentatorer för att inte ha ett fullgott offentligt sparande, är det svårt att tolka agerandet på annat sätt än att regeringen haft ett sparande i linje med hur den själv anser att överskottsmålet bör vara utformat snarare än hur lagen de facto har reglerat den.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att nå upp till ett finansiellt sparande om 1 % av bnp över konjunkturcykeln?