av Sten Bergheden (M)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Ett körkort fyller många funktioner, inte bara rätten att köra bil. Körkortet ger både större frihet och ökad anställningsbarhet. Möjligheten att få ett jobb är betydligt större för den som har ett körkort än för den som saknar ett. Detta eftersom vissa jobb i sig kräver att man kan köra bil, men också eftersom det blir möjligt att ta en anställning även en bit ifrån där man bor.
Körkortet och körkortsutbildningen är en viktig pusselbit när det handlar om att minska ungdomsarbetslösheten och förbättra integrationen.
Förarutbildningen måste nu ses över så att den blir effektiv och lärande i ett modernt samhälle. Nya lösningar måste hittas för att ta bort hinder i form av långa kötider samt undermålig utbildning från så kallade illegala trafikskolor. Detta måste åtgärdas för att ungdomar, nyanlända och andra grupper ska känna att det är värt besväret att genomföra en körkortsutbildning och till slut ta sitt körkort.
Många rapporter kommer nu om att kötiderna för körproven ökar, på vissa håll dramatiskt. Det finns flera orsaker som tillsammans har skapat den knepiga situation som vi ser i dag. Det handlar bland annat om att antalet personer som vill ta körkort har ökat kraftigt – antalet så kallade körkortstillstånd som man ansöker om för att få övningsköra har ökat med närmare 20 procent så här långt i år jämfört med förra året. En annan del i problematiken är att antalet godkända körprov stadigt har minskat de senaste tio åren och ligger nu på ungefär 45 procent. Att många blir underkända ökar förstås det antal prov som behöver genomföras men det påverkar också kötiderna i sig eftersom man har rätt till extra körprov inom två månader från att man fått godkänt på teoriprovet.
Att många blir underkända har också flera orsaker, exempelvis handlar det om en underskattning av körprovets svårighetsgrad och en överskattning av den egna förmågan. Detta pekar inte minst VTI på i en rapport om den svenska förarutbildningen som presenterades nyligen. Det är också allt fler som kör upp som privatister och därför kommer sämre förberedda till provet. Det är bra att man även vill öva som privatist, men problemet är att man många gånger inte skaffar sig den nödvändiga kunskap som behövs för att klara körprovet, kunskap som normalt sett endast kan förmedlas av en utbildad trafiklärare. Problematiken kring de illegala trafikskolornas utbredning finns förstås också med som en delförklaring till detta. I dessa fall blir körkortstagaren drabbad inte bara genom att vara dåligt förberedd utan också genom att betala stora summor för en undermålig utbildning.
Om utvecklingen med längre kötider och en ökad andel underkända prov fortsätter finns det en risk för att förtroendet för det svenska förarutbildningssystemet försämras och att färre finner det mödan värt att ta ett körkort, vilket i förlängningen leder till försämrad integration och etablering på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth: