av Maria Stockhaus (M)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Den svenska skolpengen består av ett grundbelopp som ska täcka undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Beloppet till enskilda huvudmän för fristående skolor grundar sig som regel på hemkommunens budget för det kommande budgetåret, ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan och ska beslutas före kalenderårets början. Detta har Sveriges riksdag fastslagit i skollagen.
Men trots skollagens skrivningar om att skolpengen ska baseras på samma nivåer som kommunen har för sina egna skolor visar en undersökning att sex av tio kommuner betalar en för låg skolpeng till de fristående skolorna. Undersökningen, som är gjord av Friskolornas riksförbund, visar att många kommuner brister i sina beslut. Det handlar framför allt om att besluten om ersättning inte riktas till den skola som det rör, eller att de inte fattar något beslut över huvud taget. Enligt undersökningen fattar var fjärde kommun dessutom sitt beslut för sent, det vill säga efter att det aktuella kalenderåret har börjat.
Alla skolor, oavsett huvudman, behöver långsiktiga och stabila förutsättningar för att kunna erbjuda alla elever en utbildning av god kvalitet. Det är av denna anledning som kommunala och fristående skolor ska ersättas på lika villkor. Att en majoritet av kommunerna betalar en för låg skolpeng visar att systemet inte fungerar fullt ut och behöver ses över.
Med detta som bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommunala och fristående skolor ersätts på lika villkor?