av Erik Ottoson (M)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Stockholm och Stockholms län är och har varit en viktig tillväxtmotor för hela Sverige. Som huvudstadsregion fyller Stockholms län en viktig funktion för hela landet och som draglok i ekonomin. För att huvudstadsregionen ska kunna fortsätta ha denna viktiga roll för Sverige krävs att infrastrukturen följer med i utvecklingen och möter de nya utmaningar som uppstår i och med att regionen fortsätter att växa kraftigt. Under ett flertal år har befolkningen i Stockholms län växt med motsvarande två SL-bussar om dagen. Ungefär hälften har härrört från ett positivt nativitetsnetto, och den andra hälften har utgjorts av nyinflyttade till regionen, huvudsakligen från andra delar av världen. Just nu finns omfattande planer på bostadsbyggande, arbetsplatsbyggande och annan utveckling av flera områden söder om Stockholms som gör att Södertörn kommer att vara en av de mest expansiva regionerna i Sverige de kommande åren. Utöver detta kan också nämnas att den nya hamnen i Norvik ställer stora krav på transportsystemet mellan hamnen och E4/E20 och andra delar av länet. Detta innebär att behovet av transporter kommer att öka explosionsartat i takt med att de nyfödda växer upp och ska ta sig till skola, fritidsaktiviteter och sedermera även till arbetet. Det innebär också att de som flyttar till Sverige från andra delar av världen ska ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Även här kan man anta att behoven kommer att öka, även för dem som redan har bott i Sverige under en tid, eftersom det ofta tar flera år innan nyanlända får ett arbete i Sverige. Det är alltså högst sannolikt att det finns ett latent transportbehov i södra Stockholms län som kommer att göra sig påmint de kommande åren i takt med att de många barnen och unga växer upp och i takt med att nyanlända får jobb och att fler bostäder och arbetsplatser kommer till. Mot bakgrund av att Storstockholms transportsystem redan i dag är hårt belastat får det anses vara uppenbart att ytterligare satsningar måste göras för att brister i infrastrukturen inte ska få en hämmande effekt på tillväxten och länets förutsättningar att vara en drivkraft i svensk ekonomi.
Tvärförbindelse Södertörn är inte ett nytt projekt. Det har diskuterats under ett flertal år och dessutom varit beslutat och på väg att genomföras. Överklaganden som gjordes mot Trafikverkets planer ledde till att Trafikverket sedermera återtog planerna eftersom man gjorde bedömningen att valet att projektera Tvärförbindelsen i flera olika delar skulle leda till att överklagandena skulle vinna. Tvärförbindelsen har alltså varit beslutad, finansierad och på väg att byggas, men på grund av ett byråkratiskt felsteg har processen stoppats och börjat om på nytt. Detta har också lett till stora fördyringar av projektet som staten inte har hittat finansiering för ännu. Det är alltså tydligt att detta beror på statens agerande, och förseningen och fördyringarna måste därför anses vara statens ansvar. I Trafikverkets förslag till nationell åtgärdsplanering finns en del av finansieringen kvar för Tvärförbindelse Södertörn, men projektet är långt ifrån fullt ut finansierat. Det är därför av stor vikt att statsrådet redogör för hur regeringen avser att finansiera detta viktiga projekt. Det kan inte anses vara ett alternativ att byggstart inte äger rum på utsatt tid, då detta skulle få förödande konsekvenser för bostadsbyggandet och tillväxten i södra Stockholms län.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att uppnå full finansiering av Tvärförbindelse Södertörn?
När bedömer statsrådet att byggstart för Tvärförbindelse Södertörn kan äga rum?
Anser statsrådet och regeringen att Tvärförbindelse Södertörn är ett prioriterat projekt?