av Ali Esbati (V)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Statligt ägda Samhall har ett tydligt samhällsuppdrag: att utveckla och visa anställningsbarheten hos personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är bolaget affärsdrivande, i meningen att bolaget ska producera varor och tjänster som efterfrågas av marknaden och generera en avkastning på det egna kapitalet. De senaste åren har lönsamhetskraven ökat. Samtidigt har ersättningen från staten urholkats. Sammantaget har detta lett till ökad press och sämre arbetsmiljö för de anställda – personer som har ett särskilt behov av stöd och trygghet.
Genom åren har medier avslöjat flera grava missförhållanden inom Samhall. Nyligen publicerade Dagens Arbete en serie artiklar som visar på omfattande brister i arbetsmiljön för anställda inom Samhall. Enligt granskningen har Samhallsanställda bland annat fått demontera militära granater fyllda med ett lättflyktigt pulver; detta gav flera personer hosta, utslag och psykiska besvär. Vidare används Samhallsanställda för manuell elektronikåtervinning på ett skrotupplag – en tung och monoton arbetsuppgift som skrotfirmans egen personal inte utför.
Vänsterpartiet ser allvarligt på Samhalls utveckling och hur de anställda påverkas. Våren 2016 lyfte vi frågan i en interpellation (2015/16:532). I debatten framhöll arbetsmarknadsministern att det finns anledning att fundera över sammansättningen och vilken typ av arbeten som finns inom Samhall. I december 2016 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera processen och förutsättningarna för anställningar hos Samhall AB.
Våren 2017 presenterades rapporten. I rapporten konstateras bland annat ”att kraven på de anställda för att kunna arbeta hos Samhall har förändrats i takt med att Samhalls verksamhet har förändrats. Under de senaste decennierna har bolagets verksamhet gått från att domineras av industriproduktion i bolagets egna verkstäder, till att främst utgöras av tjänsteproduktion i kundernas lokaler. Det ställs andra, och generellt högre, krav på de anställda i Samhalls tjänsteproduktion än i industriproduktionen”. (Statskontoret 2017:7, s. 8.)
Statskontoret lyfter fram ett antal ”förbättringsområden” i arbetet med de anställda i Samhall. Bland annat lyfts regeringens styrning fram: ”Om styrningen fortsätter enligt den inriktning som finns i dag innebär det sannolikt att kraven ytterligare kommer att skärpas på dem som anställs vid Samhall. Denna slutsats påvisar behovet hos regeringen av att ta ställning till sin fortsatta styrning av Samhall med fokus på hur den påverkar målgruppen för insatsen.” (Statskontoret 2017:7, s. 81.) Statskontorets rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson: