av Ida Drougge (M)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Det kanske viktigaste verktyget för social rörlighet är en väl fungerande kunskapsskola. Kunskap är också en konkurrensfaktor i ett internationellt perspektiv, både för Sverige som land och för den enskilde. Därför måste Sverige ha en skola som svarar upp mot den internationella konkurrensen.
Trots en nioårig grundskola så missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid under sin tid i grundskolan jämfört med en genomsnittselev från andra OECD-länder. En svensk elev har 6 785 undervisningstimmar under sin tid i grundskolan medan snittet i OECD för den obligatoriska delen av skolan ligger på 7 570 timmar.
Undervisningstid är en kritisk faktor för pedagogisk framgång. Exempelvis skriver Skolkommissionen i sitt slutbetänkande att ”sammanfattningsvis finns evidens för att mer lärarledd undervisningstid ger positiva pedagogiska resultat”.
I samma slutbetänkande går det också att läsa att de positiva effekterna av mer undervisningstid, i detta fall i matematik, var särskilt positiva för flickor, för elever med utländsk bakgrund och för elever med lägst socioekonomisk bakgrund.
Vid sidan av Moderaternas förslag om en tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder vill Moderaterna också att undervisningstiden ökar med en timme per dag i lågstadiet. Studier visar att tidiga insatser har störst effekt och därför bör utökningen av undervisningstiden börja i så tidiga år som möjligt. Det finns också stora behov av att utöka undervisningstiden i matematik. Tack vare Moderaterna och Alliansen blir detta verklighet år 2019.
Att en svensk grundskoleelev tappar ett helt år i undervisningstid jämfört med en genomsnittselev i OECD-länderna är allvarligt. Detta är en stor klyfta och den behöver minskas.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka fler åtgärder avser ministern att vidta för att öka antalet undervisningstimmar för elever i den svenska grundskolan?