av Anette Åkesson (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför beslutet om nästa års budget är listan lång över de förändringar som görs inom skattepolitiken. Dock har regeringen i sin budgetproposition återigen inte redovisat konsekvenserna av sina förslag. Även om regeringen själv har tillgång till beräkningar om hur förslagen slår exempelvis gällande arbetsutbudet får vi övriga inte ta del av den informationen. Det är något som bland annat Finanspolitiska rådet tidigare kritiserat. Men även vi i oppositionen har framfört kritik eftersom det blir svårare att pröva utgifterna, vilket är vår roll i en demokrati.
Skattebetalarnas senaste rapport, Hur mycket ger en skattehöjning?, tar upp problemet med att man inte heller tar hänsyn till de negativa dynamiska effekter som följer på förslagen. Dynamiska effekter är hur människors beteende förändras samt de konsekvenser det i sig medför även på statsbudgeten. Att inte ta hänsyn till positiva dynamiska effekter är de flesta överens om, men däremot går det mot försiktighetsprincipen att inte räkna med – för regeringen kända – negativa dynamiska effekter.
I det mer långsiktiga perspektivet tar regeringen visserligen hänsyn till de dynamiska effekterna, även om de inte redovisas tydligt, men däremot inte i prognoserna som bygger på hur kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting sett ut historiskt, det vill säga i genomsnitt 1 procent högre än de demografiska behoven.
Nuvarande regering riskerar den framtida finansieringen av både välfärd och statens kärnuppgifter, både genom det man gör och genom det man inte gör. De förslag man beslutar om ger inte de effekter man önskar – vilket man känner till men inte informerar om. Det finns en tyvärr en tydlig parallell till 1980-talet, då den socialdemokratiskt ledda regeringen, genom okontrollerade kostnadsökningar under en rådande högkonjunktur, drev fram det som senare blev 90-talskrisen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att undvika en upprepning av 1980-talets okontrollerade kostnadsökningar?
2. Hur ser finansministern på förslaget att, med hänsyn till försiktighetsprincipen, i budgeten redovisa effekterna, inklusive dynamiska sådana, av höjda skatter?