av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Det växtdödande medlet glyfosat upptäcktes 1970 av kemisten John E Franz och har sedan dess använts världen över under en rad olika varumärken, bland annat eftersom glyfosat anses mindre giftigt än exempelvis klororganiska föreningar.
År 2015 klassades glyfosat av IARC som troligen cancerframkallande, trots att ett flertal tidigare studier inte kunde visa på kausalitet. Efter denna omklassning av IARC har både den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa och den europeiska kemikaliemyndigheten Echa kommit med nya rapporter som säger att glyfosat inte medför några kroniska eller akuta risker, samt att glyfosat inte är cancerframkallande.
Det är framför allt de två sistnämnda organen som tidigare legat till grund för den svenska ståndpunkten när Sverige förhandlat om begränsningar av farliga ämnen inom ramen för Europeiska unionen. Miljöminister Karolina Skog (MP) redogjorde också för detta i början av oktober när hon uttryckte att Sverige kommer att rösta ja till en tioårig förlängning av tillståndet för glyfosat i EU. Men när frågan var uppe på rådet i slutet av oktober ändrade regeringen hastigt ståndpunkt och röstade inte för en tioårig förlängning.
Det är beklämmande att medlemsländerna inte kan komma överens i frågan om glyfosat. Med ständigt nya direktiv och bestämmelser görs livet allt svårare för lantbrukare vars bransch är beroende av långsiktiga och förutsägbara spelregler.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Varför har ministern kommunicerat att regeringen vill följa den vetenskapliga bedömningen kring glyfosat för att sedan avvika från den inriktningen när frågan är uppe för beslut?