Kommenterad dagordning rådet

2017-12-11

Miljö- och energidepartementet

Internationella sekretariatet

Rådets möte (energiministrarna) den 18 december 2017

1Kommenterad dagordning

Godkännande av dagordningen

2A-punkter

3Ren energi-paketet (första läsningen)

a)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett styrningssystem för Energiunionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Förslaget till förordning för ett styrningssystem för Energiunionen (KOM (2016) 759) syftar till att EU ska uppfylla målsättningarna i Energiunionen, särskilt 2030-målen för klimat- och energi, men även till att bidra till en effektiv rapportering och uppföljning av medlemsstaternas åtgärder för att nå Parisavtalets målsättningar.

Medlemsstaterna föreslås senast 1 januari 2019 ta fram nationella klimat- och energiplaner för perioden 2021 - 2030. Planerna ska bland annat innehålla målsättningar för de olika dimensionerna i Energiunionen, samt medlemsstaternas nationella bidrag till EU-målen om förnybar energi och energieffektivisering. Se även FaktaPM 2016/17:FPM42.

Under förhandlingen i rådet har den linjära målbanan för förnybar energi ersatts med två milstolpar år 2023 och 2025 då medlemsstaterna ska ha uppnått en viss andel av sitt nationella bidrag. Frågan förväntas diskuteras vid TTE-rådet.

I förslaget har det kollektiva ansvaret för EU-målen förskjutits mot ett mer nationellt ansvar, till exempel genom att det är de medlemsstater som inte når upp till sina milstolpar som ska vidta åtgärder. Det nationella bidraget ska utvärderas mot ett antal objektiva kriterier. Även frågan om objektiva kriterier förväntas diskuteras vid TT(E)-rådet.

Detaljeringsgraden i förslaget, och därmed den administrativa bördan, har minskat. Under förhandlingen har integreringen av energi och klimat blivit tydligare, bland annat genom att de nationella klimat- och energiplanerna har fått en tydligare koppling till Parisavtalet. Ansvaret för att nå 2030-målen har förflyttats till de medlemsstater som inte gjort tillräckliga framsteg.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till allmän inriktning. Under förhandlingen har kommissionens förslag förbättrats i flera viktiga avseenden.

Regeringen avser vid rådsmötet fortsätta verka för en förordning som säkerställer att EU når 2030-målen och att alla medlemsstater bidrar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggningar med Näringsutskottet om ren energi-paketet som helhet ägde rum den 24 januari 2017. Information till Näringsutskottet gavs den 23 februari inför TT(E) den 27 februari och den 20 juni inför TT(E) den 26 juni. Information gavs också i Näringsutskottet om aktuellt förhandlingsläge den 26 oktober 2017. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 24 februari 2017 inför TT(E) den 27 februari; information om förhandlingsläget för ren

2 (7)

energi-paketet som helhet gavs i EU-nämnden 21 juni inför lägesrapport vid TT(E) den 26 juni 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

ITRE- och ENVI-utskotten i Europaparlamentet röstade i december 2017. Parlamentet förväntas rösta i plenum januari/februari 2018 och efter det är det möjligt att inleda trilogförhandlingar.

Faktapromemoria:

2016/17:FPM42

b) Revidering av förnybartdirektivet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Enligt förslaget till reviderat förnybartdirektiv (KOM (2016) 767) ska medlemsstaterna gemensamt säkerställa att EU-målet om minst 27 % förnybar energi till 2030 uppnås.

I syfte att uppnå detta föreslås ett antal åtgärder inom exempelvis stödsystem för förnybar elproduktion, förnybar energi i transportsektorn och hållbarhetskriterier för biobränslen. Se även FaktaPM 2016/17:FPM45.

Under förhandlingarna i rådet har förslaget utvecklats i flera avseenden. Kommissionens förslag om att medlemsstaterna måste öppna sina stödsystem för förnybar el för anläggningar i andra länder har ändrats så att öppningen inte längre är obligatorisk. Förslaget om att medlemsstaterna ska införa kvotpliktssystem för vissa typer av biodrivmedel har ersatts med en bestämmelse om att andelen förnybar energi i transportsektorn och andelen avancerade biodrivmedel ska uppgå till en angiven nivå. Även förslagen till

3 (7)

hållbarhetskriterier har justerats och bedöms nu vara i linje med den nationella skogslagstiftning Sverige redan tillämpar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till allmän inriktning. Regeringen välkomnar de ändringar som har gjorts under förhandlingarna i rådet gällande hållbarhetskriterier för bioenergi, öppning av stödsystem och mer flexibilitet i transportsektorn. Regeringen hade önskat se en högre ambitionsnivå inom transportsektorn, särskilt för avancerade biodrivmedel, och avser verka för detta vid rådsmötet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet väntas rösta i plenum i slutet av januari 2018. Därefter väntas triloger påbörjas.

Faktapromemoria:

EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden 2020-2030. Faktapromemoria 2016/17:FPM45

c) och d) Revidering av elhandelsförordningen respektive elmarknadsdirektivet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän inriktning

4 (7)

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkterna omfattar en revidering av elmarknadsdirektivet (2009/72/EU) och elhandelsförordningen (714/2009). Syftet med kommissionens förslag är att uppnå målsättningarna med Energiunionen. Detta innebär en anpassning av elmarknaden till den pågående omställningen mot mer förnybar energi, mer aktiva kunder, ökad integration och beroenden mellan ländernas elsystem. Se även rådspromemoria och FaktaPM 2016/17:FPM44.

Kommissionens ursprungliga förslag innehåller skärpta och tydligare regler bland annat vad gäller införande av kapacitetsmekanismer, elområden och prisreglering. Under förhandlingarna i rådet har kravbilden i kommissionens förslag generellt mjukats upp på några punkter, exempelvis när det gäller utfasning av prisreglering och processen för införande av elområden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen verkar för en marknadsinriktad utveckling mot korrekta prissignaler utan prisreglering och där kapacitetsmekanismer endast införs där det verkligen är motiverat och då med hänsyn till vissa begräsningar i koldioxidutsläpp. Med ökande andelar förnybar elproduktion blir det regionala perspektivet allt viktigare och regeringen arbetar för fri elhandel över gränser och att nationella nätbegränsningar ska hanteras där de uppstår. Frågorna kan komma upp för diskussion under rådsmötet.

Regeringen anser dock att ordförandeskapets kompromissförslag ger ett bra stöd åt övergången till mer effektiva, flexibla och dynamiska marknader. Kompromissen möjliggör integration av en högre andel förnybar energi och fokuserar på konsumenternas roll i energiomställningen. Regeringen anser därför att Sverige kan ge stöd till den allmänna inriktningen.

5 (7)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet väntas rösta i plenum första kvartalet 2018. Därefter väntas triloger påbörjas.

Faktapromemoria:

EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet. Faktapromemoria 2016/17:FPM44.

4Övriga frågor

a)EU:s externa energirelationer

TTE-rådet (energi) har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av innevarande ordförandeskap och kommissionen.

b) Inkommande ordförandeskaps arbetsprogram

Det inkommande bulgariska ordförandeskapet kommer att informera om sina prioriteringar under denna punkt.

6 (7)

7 (7)