Protokollet för den 21 september justerades.
Följande dokument hänvisades till utskott:
Proposition
2017/18:26 till justitieutskottet
Jobbklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda
Statsministerns frågestund
Herr talman! Vi moderater har satt upp målet att halvera jobbklyftan mellan inrikes‑ och utrikesfödda fram till år 2025 och lägger fram konkreta förslag för att uppnå detta, bland annat om fler enkla jobb som inträdesjobb och ökade drivkrafter för arbete.
I detta läge lägger regeringen en budget som bidrar till högre bidragsberoende, färre jobb och större utanförskap. Hur menar statsministern att en sådan politik ska sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för nyanlända?
Herr talman! Jobbklyftan ska naturligtvis slutas. Jag hatar arbetslöshet, av en enkel anledning: Jag vet hur begränsande det är för individers möjligheter att utvecklas i livet. Därför måste man ha en heltäckande jobbpolitik.
För det första måste man ha ordning och reda i statsfinanserna. Det ger långsiktighet och stabilitet. Därför har vi nu vänt ett stort underskott till ett rejält överskott.
För det andra måste man ha en stark näringspolitik som gör att näringsliv och arbetsgivare efterfrågar arbetskraft. Det är precis det vi arbetar med nu. Nu finns det 100 000 jobb som inte blir tillsatta därför att det inte finns tillräckligt med utbildad arbetskraft. Men 100 000 jobb finns i dag. Vi har sällan haft så hög efterfrågan på arbetskraft som vi har precis i dag.
Nu ökar sysselsättningen, och nu sjunker arbetslösheten – också bland de utrikesfödda, och det är bra. Men det krävs mycket mer, för vi har fortfarande för många som kommer till Sverige – framför allt bland dem som är nyanlända – som behöver komma in i arbete.
En grupp bland de nyanlända är akademiker. De har bra utbildning – de är läkare, lärare, ingenjörer och så vidare. De ska naturligtvis in i sina respektive yrken.
Andra som kommer hit är svetsare, lastbilschaufförer eller har andra yrken. De ska också ganska snabbt bidra. Därför är det bra att parterna nu har börjat förhandla om hur de människorna så snabbt som möjligt ska komma in.
Statsministerns frågestund
Sedan har vi dessutom en grupp som har för lite erfarenhet och för lite utbildning. De människorna ska också in på arbetsmarknaden, men de ska in på arbetsmarknaden på ett sådant sätt att de faktiskt kan leva på sin lön. Det kan handla om allt från att röja sly till att rensa stränder och städa våra gator och torg. Det finns många arbetsuppgifter de kan utföra, men vi ska se till att de kan leva på sin lön. Det är den svenska modellen.
Herr talman! Jag kommer från Malmö. Det är inte precis ett föredömligt exempel på den här regeringens politik sett till statistiken över utrikesfödda som befinner sig i utanförskap.
Integrationen i det här landet måste fungera, och det behövs kraftfulla reformer för att bryta den utveckling som sker under den sittande regeringen och som riskerar att slita itu Sverige. Vi behöver föra en politik som leder både till utbildning och bättre matchning och till fler enkla jobb eftersom så många av dem som kommit hit – det är närmare hälften av de nyanlända som statsministern själv talar om – har kort utbildning.
Regeringen har försökt sig på en rad – misslyckade – mindre åtgärder så länge den har styrt, sedan 2014. Den senaste i raden är beredskapsjobb, som har visat sig gå till högutbildade.
Hur ska Stefan Löfven skapa fler enkla jobb för den grupp som vi faktiskt talar om i den här debatten?
Herr talman! För det första när det gäller integration: Under era åtta år ökade arbetslösheten bland dem som kom utifrån in i Sverige. Den ökade då. Det var inte speciellt framgångsrikt.
För det andra när det gäller utbildning: Ja, det är helt korrekt. Det är det vi ska satsa på, och då förstår jag inte varför de fyra borgerliga partierna vill dra ned på utbildningsinsatserna. Det gjorde ni dessutom under brinnande finanskris 2008–2009, när jag var IF Metalls ordförande och vi sa: Är det inte dags nu att satsa på rejält med utbildningsinsatser för att slippa säga upp människor? Ni gjorde ingenting, utan människor fick gå ut i arbetslöshet. Jag antar att vi förlorade tiotusentals industrijobb bara på grund av detta. Det är alltså helt korrekt.
Ja, det är beredskapsjobb. Det är extratjänster. Jag har varit i Söderhamn och tittat. Nyanlända gör en jättefin insats i äldreomsorgen i Söderhamn. Vi är nu uppe i ungefär 6 000 sådana extratjänster, och det måste till mer för det.
Dessutom håller parterna nu på att förhandla om hur de som har låg utbildning och låg erfarenhet ska komma in på arbetsmarknaden och tjäna pengar som alla andra.
Regeringens åtgärder för att avvisa illegala invandrare
Statsministerns frågestund
Herr talman! Det har nu gått ett halvår sedan 20 svenskar dödades eller lemlästades i hjärtat av vår huvudstad, bland dem en elvaårig flicka som var på väg för att möta sin mamma.
Av allt att döma utfördes terrordådet av en person som uppehöll sig illegalt i Sverige, en person som alltså inte borde ha befunnit sig i vårt land över huvud taget eller som åtminstone borde ha suttit i förvar men som i stället kunde röra sig fritt och planera sitt dåd.
Sverigedemokraterna har sedan 2010 presenterat en mängd förslag för att stoppa inflödet av illegala invandrare och för att effektivisera avvisningen av dem som redan befinner sig i landet.
Socialdemokraterna har under samma tidsperiod gjort raka motsatsen, menar jag. Förutom att man gång på gång har röstat nej till våra förslag på området lierade man sig för några år sedan med den extrema vänstern för att stoppa REVA-projektet och polisens intensifierade arbete för att avvisa illegala invandrare. Man har också bidragit till att göra Sverige mer attraktivt för illegal invandring genom att bidra till att erbjuda välfärdstjänster, i vissa fall mer generösa än dem man ger svenska medborgare, till illegala.
I en anpassning till folkopinionen bytte dock regeringen delvis fot förra året och meddelade att 80 000 av dem som anlänt utan giltiga skäl under migrationskrisen snarast möjligt skulle avvisas. Men trots det löftet och trots terrordådet på Drottninggatan har nästan ingenting hänt i praktiken. Tiotusentals illegala har tillåtits gå under jorden. Endast en bråkdel har utvisats så här långt.
Alla illegala är naturligtvis inte terrorister och våldsverkare. Många är säkert hyggliga människor även om de inte har rätt att vara här. Men tillräckligt många kan ändå misstänkas ha onda avsikter för att de ska anses utgöra ett allvarligt säkerhetshot.
Jag vill därför vädja till statsministern om att börja ta detta säkerhetshot på största allvar innan fler svenska barn mördas. Jag vill fråga statsministern vilka nya åtgärder vi kan förvänta oss från regeringen på det här området eftersom de hittillsvarande åtgärderna uppenbarligen inte har räckt till.
Herr talman! För det första är det den här regeringen som har lagt om migrationspolitiken. Vi har också gjort en bred överenskommelse med oppositionen, naturligtvis i syfte att ha en bättre och mer uthållig migrationspolitik. Det har vi gjort.
Det andra är på det illegala temat. Där är migrations‑ och asylpolitiken tydlig om dem som kommer hit och söker asyl: Får du ja ska du ha det bästa möjliga stödet in i vårt samhälle för att kunna bidra. Får du nej ska du återvända.
Det stämmer inte att ingenting händer. Under fjolåret återvände 20 000 människor, och hittills i år ligger vi någonstans strax under 9 000. Naturligtvis måste alla de som inte har rätt att vara här återvända.
Vad vi gör nu utöver det vi har gjort hittills är att förstärka polisen och se till att polisen, Migrationsverket och andra myndigheter samarbetar på ett bättre sätt.
Vi bygger ut antalet förvarsplatser för att se till att människor inte så att säga flyr iväg. De ska i stället sättas i förvar.
Statsministerns frågestund
Vi stärker arbetsplatskontrollerna. Risken är nämligen att de här människorna utnyttjas här i Sverige med vidriga arbetsvillkor och så vidare, och det ska vi inte tillåta. Därför ska vi se till att polisen får bättre möjligheter att göra sådana arbetsplatskontroller.
Polisen kommer också att få bättre möjligheter att beslagta pass eller andra id-handlingar, om man behöver göra det vid en inre utlänningskontroll, med mera. Detta måste skötas korrekt, och människor ska naturligtvis känna maximal trygghet i vårt land.
Men det håller inte, herr talman, att som Mattias Karlsson gör på sin Facebooksida lägga ut en bild på människor som faktiskt har fått uppehållstillstånd och vistas lagligt här i landet och beskriva dem som illegala invandrare, kanske till och med terrorister. Någon måtta får det vara, kanske till och med för en sverigedemokrat.
(Applåder)
Herr talman! Huruvida samtliga personer på den här berömda bilden har giltiga uppehållstillstånd eller inte pågår det en diskussion om. Det återstår väl att se; det kan vi diskutera vid ett annat tillfälle.
Jag tycker att det är bra om vi verkligen är överens om den grundläggande utgångspunkten: att de som inte har rätt att vistas i landet ska avvisas. Men hur rimmar det med att regeringen samtidigt ger illegala invandrare, människor som inte har rätt att vistas i landet, tillgång till välfärdstjänster, som i vissa fall är mer generöst utformade än dem som till exempel svenska pensionärer får när det gäller kostnader för sjukvård och tandvård? På det sättet motverkar regeringen de myndigheter som man säger sig vilja stödja, polisen bland annat, som ska arbeta med att få ut dessa människor. Det är ett starkt incitament för människor att hålla sig kvar och vistas här illegalt.
Detta utgör i sin tur ett allvarligt säkerhetshot. Vi vet inte vilka dessa människor är eller vilka syften de har. Men vi vet att vissa av dem uppenbarligen har väldigt onda avsikter – det såg vi på Drottninggatan.
Jag tycker att detta är en oansvarig politik. Jag undrar om Stefan Löfven är beredd att göra upp med den politiken och dra in välfärdstjänsterna för illegala och i stället ge polisen de ökade resurser som behövs.
Herr talman! Vi har ju sedan ett antal år regler och har varit överens om att det finns möjlighet för barn att få vård, och för vuxna att få vård som inte kan anstå. Om man är väldigt svårt eller livshotande skadad får man vård som inte kan anstå. Att därutöver säga att man har samma tillträde till välfärden som människor som bor här är direkt felaktigt, enligt min uppfattning.
Svenska friskolors etablering utomlands
Herr talman! Förra veckan kallade civilminister Ardalan Shekarabi det för skamligt att svenska friskolor etablerat sig utomlands. Ministern hade ett väldigt högt tonläge och var inte nådig i sin kritik, så som han brukar låta när det handlar om människors valfrihet och fristående aktörer inom välfärden.
Statsministerns frågestund
Men vad civilminister Ardalan Shekarabi inte nämnde var att just dessa friskolor som har etablerat sig utomlands varit en del av regeringens egen handelsdelegation till Saudiarabien. Regeringen har alltså själv uppmuntrat skolor att etablera sig utomlands eftersom det har positiva effekter för de barn som bor i dessa länder och för svensk ekonomi, men också för bilden av Sverige utomlands. Regeringen verkar göra en sak men säga en helt annan, och det finns ett ord för det: dubbelmoral.
Stefan Löfven behöver visa ledarskap och sätta ned foten. Vad är det som gäller? Håller han med Shekarabi? Är det skamligt att bygga skolor i andra länder? Har regeringens handelsdelegation agerat mot statsministerns och civilministerns vilja när de uppmuntrat svenska skolor att etablera sig i andra länder? Eller pratar inte ministrarna i Sveriges regering med varandra?
Herr talman! Detta är inte minst en fråga om vinstuttag i svensk välfärd. Vi ser självfallet betydelsen av tjänsteexport – det kan också vara kunskapsföretag och skolföretag. De är naturligtvis med, så jag har lite svårt att förstå om Annie Lööf tycker att det är bra eller inte att vi gör denna resa. Vi gör de här resorna, och där är företag med – det är bra.
Det vi däremot inte tycker om är när man, om man tjänar ihop pengarna här i Sverige genom att dra ned på lärartätheten eller annat, sedan ser till att investera dem i andra länder. Då är det något som är fel. Det som svenska skattebetalare betalar in här, till bland annat skolan men också till sjukvård och äldreomsorg, ska användas här. Det tror jag att vi är överens om.
Detta är en fråga om huruvida pengarna används rätt. Jag vet inte hur det är med just det företag som Annie Lööf nämner, som var med i handelsdelegationen, men det är principen som är viktig. Den står jag upp för. Vi behöver ha även en tjänsteexport. Den ska vi utveckla ännu mer; den ger bra intäkter. Men pengarna från Sveriges skattebetalare som avsätts till svensk välfärd ska gå dit.
Herr talman! Dessa friskolor är av hög kvalitet, men låt oss tala om principer. Att åka på en säljresa tillsammans ena året för att nästa år i kraftiga ordalag fördöma detta och kalla det för skamligt, trots att man gör det som regeringen uppmuntrat till – jag har väldigt svårt att förstå det resonemanget, Stefan Löfven.
Men hur är det med andra företag, rent principiellt? Ska byggföretag som Skanska, som går med överskott när de bygger vägar och järnvägar med skattepengar i Sverige, få investera utomlands i framtiden? Får de vinna byggkontrakt utomlands, eller är det skamligt?
Och hur är det med läkemedelsföretag, som får skattepengar från svenska landsting när de vinner upphandlingar? Läkemedlen används för att bota och behandla sjuka. Ska de få sälja sina mediciner i andra länder? Är deras vinst på skattepengar också stöld?
Statsministerns frågestund
Statsministern är ju ytterst ansvarig i regeringen. Det är dags att sätta ned foten. Är det bra att svenska företag etablerar sig utomlands eller inte?
Herr talman! Jag har gjort ett flertal resor ut i världen med svenska företag, till Kina, Indien och andra länder, just med det syftet: Vi vill sälja så mycket som möjligt.
Sverige är attraktivt. Svenska företag är attraktiva. Så sent som i går kväll träffade jag här i Stockholm indiska företag som vill samarbeta med svenska företag. Detta bejakar vi naturligtvis. Vi har alltid varit för export; det är ingen tvekan.
Problemet för Annie Lööf, herr talman, är att hon inte ser skillnaden i verksamhet mellan ett byggföretag och en skola. Det är skillnad, vill jag påstå. Ett byggföretag ska naturligtvis se till att successivt rationalisera sin produktion. Det är helt andra förutsättningar. En skola ska se till att barnen får så mycket tid som möjligt och så bra och så många lärare som möjligt. Det är en helt annan inriktning på en skola jämfört med ett byggföretag.
(Applåder)
Antalet platser på lärarutbildningen
Herr talman! En av de viktiga saker som regeringen anser sig göra på utbildningsområdet är att nu bygga ut lärarutbildningarna. Bakgrunden är att för få unga människor vill vara lärare, och vi har lärarbrist.
Problemet med det är bara att om man bygger ut utbildningarna när det finns för få sökande måste man ta in studenter som har lägre och lägre betyg och lämplighet för att fylla platserna. De klarar inte av utbildningen, och då måste man sänka tempot i utbildningen och sänka kraven för att få igenom studenterna. Detta kan man vittna om på i stort sett varje svenskt universitet och varje högskola.
Det står i dag i bladet att det kommit en rapport från Universitetskanslersämbetet, som presenteras i dag, där det framgår att avhoppen på ämneslärarutbildningen nu har ökat ytterligare. Ämneslärare är alla som är högstadie- och gymnasielärare, kan man säga. 35 procent av dem som börjar har hoppat av inom ett år, och efter ytterligare några år är det ännu fler. Det är väl den högsta siffran som finns inom svenskt universitetsväsen när det gäller avhopp.
Då måste man ställa sig frågan om regeringen är på rätt spår. Statsministern kan väl i sitt svar fundera lite högt. Om man redan har för få sökande och de som söker har för låga betyg, vad händer då om man som huvudåtgärd ökar antalet platser ännu mer?
Herr talman! Jag trodde att vi ändå var överens om att vi behöver fler lärare. Det är själva utgångspunkten.
Hur kan vi få fler lärare? Ja, ett sätt är naturligtvis att utbilda fler. Det är därför vi ökar antalet platser men också satsar på kvaliteten i lärarutbildningen. Inte minst de behöver mer lärarledd tid, också på universitetet.
Statsministerns frågestund
Ett annat sätt är att höja lönerna, höja statusen, förbättra villkoren och öka friheten i det pedagogiska arbetet. Detta gör vi också.
Nu har vi faktiskt, för första gången på länge, en rejäl tillströmning: De som har varit lärare kommer tillbaka till läraryrket. Det är på grund av att vi höjer statusen. Jag tror att antalet som kommer tillbaka har ökat med 40 procent jämfört med 2014. Detta beror på att statusen ökar – man vill vara lärare igen.
Så måste det naturligtvis också bli när det gäller ansökningarna. Vi vill att de som har de bästa kvalifikationerna söker. Jag vet att det är skillnad mellan olika lärarutbildningar. Det är tuffast på ämneslärarsidan.
Men vi kan ju inte ge upp och säga: Då ska vi dra ned. Enligt Björklunds resonemang borde vi dra ned på antalet utbildningsplatser. Nej, det kan vi inte göra. Jag tror att vi är överens om att vi ska öka antalet utbildningsplatser och se till att vi får så kvalificerade sökande som möjligt, samtidigt som vi utvecklar utbildningen.
Här handlar det om att höja läraryrkets status. Vi är i full färd med det. Vi är också i full färd med att genomföra Skolkommissionens förslag. Skolkommissionen var ju enig om vad som behöver göras i olika delar i skolpolitiken. Skolkommissionens arbete är säkert det mest genomarbetade som har gjorts på länge. Nu ska vi följa upp det och implementera det, och i det ingår att höja läraryrkets status.
Herr talman! Det är väldigt lite som regeringen gör för att faktiskt höja läraryrkets status. Det skulle verkligen behövas mer. Inte minst det socialdemokratiskt styrda kommunförbundet SKL gör väldigt lite för detta. I själva verket är det mycket rejäla lönelyft som skulle behövas i läraryrket – långt mer än vad som sker nu. Så länge skolan är kommunal måste naturligtvis det socialdemokratiskt styrda SKL ta ansvar för detta. Staten kan skjuta till en del. Staten har skjutit till både under vår regering och under er regering, men det är helt otillräckligt.
Söktrycket till lärarutbildningarna ökade något efter 2011 års reformer. Då gjorde vi reformer med förstelärarsystem och lärarlegitimation. Då ökade söktrycket. Nu sjunker det. Det sjunker igen, nu när du är statsminister, Stefan Löfven. Dessutom ser vi att det är 35 procent som hoppar av.
Du säger vackra saker, men de strider helt mot verkligheten. I verkligheten är det fler och fler som hoppar av och färre som söker till lärarutbildningen.
Läraryrket är inte vilket yrke som helst. Det är Sveriges viktigaste framtidsyrke, om vi vill satsa på framtiden i vårt land. Ni svarar med att bygga ut antalet platser, så att ännu fler obehöriga kommer in.
Herr talman! Vi är ju överens om att höja läraryrkets status. Lönerna är en del i detta. Därför har vi höjt lönerna för tiotusentals lärare. De har fått betydligt högre lön.
Om andelen personer som tidigare varit lärare och nu vill komma tillbaka i yrket ökar med 40 procent tror jag väl ändå att det kan vara ett tecken på att fler tycker att det är attraktivt att vara lärare.
Statsministerns frågestund
Men huvudfrågan kvarstår för Björklund. Hans slutsats är alltså att vi ska dra ned antalet utbildningsplatser för lärare. Det är hårresande, anser jag. Det är klart att vi ska se till att utöka och stärka lärarutbildningen. Det måsta vara en betydligt bättre väg. Men det ska göras parallellt med att vi förstärker utbildningen och ser till att de som i dag inte är lärare men har akademisk examen, till exempel ingenjörer som behöver pedagogisk utbildning, kan få den utbildning som behövs för att bli lärare. Här gäller det att ha en bred arsenal och se till att fler vill bli lärare.
Anslagen till personlig assistans
Herr talman! En bra princip är att spara i ladorna i goda tider för att rusta ekonomin för sämre tider. Regeringen gör tvärtom. Men trots att ni bränner 40 miljarder mitt i en högkonjunktur lägger ni inte en enda krona på att återupprätta LSS som den frihetsreform den var tänkt att vara.
LSS-stödet kapas runt om i Sverige. I oktober 2015 sa finansministern att regeringen ansåg att det går att spara på assistansersättningen. Antalet personer med assistans började minska direkt och har sedan dess minskat med fler än 1 000 personer. Under juni, juli och augusti i år kapades den personliga assistansen för i snitt två och en halv person om dagen.
Autistiske Niclas i Mullsjö har tidigare haft 165 timmars assistans i veckan. Nu ska det bli två och en halv timme i veckan. Monika i Sandviken har haft LSS-stöd i över 20 år. Nu kan det försvinna helt och hållet.
Jag läste på Facebook om en person som haft personlig assistans dygnet runt i många år. Nu har denna person, som är under 50 år, fått assistansen indragen och tvingas mot sin vilja att flytta in på ett äldreboende. Är det värdigt, Stefan Löfven?
Ni säger att satsningarna i er budget ska komma alla till del. Varför tar ni då inte med alla dem som behöver personlig assistans för sin frihet och i flera fall för sin överlevnad?
KD kräver en lagändring. Vi föreslår ett tillskott till LSS på 3,3 miljarder i vår budget för att återupprätta den som den frihetsreform den var tänkt att vara. Varför säger du nej till det, Stefan Löfven?
Herr talman! Det var en halsbrytande inledning av Andreas Carlson om att spara i ladorna. Ni lämnade över en budget med ett underskott på 60 miljarder kronor. Nu har vi vänt det till ett överskott på 80 miljarder. Vilket föredrar Andreas Carlson, om man nu ska prata välfärd och uthållighet i välfärden? Detta gör vi just för att vi ska kunna visa medborgarna att välfärden håller, inte bara i dag utan om fem år eller tio år. Det är därför som vi alltid reder upp era budgetunderskott. Nu är det tredje gången på raken. Det går inte att neka till detta. Det är bara att titta på siffrorna. Jag kan läsa, och jag tror att Andreas Carlson kan det också.
När det gäller LSS finns det också en felaktig uppgift. Vi höjer schablonbeloppet i budgetpropositionen för 2018, och vi höjer habiliteringsersättningen för kommunerna i LSS.
Statsministerns frågestund
Det har kommit ett antal domar, som vi tror är orsaken till att besluten får en annorlunda karaktär nu. Det är precis därför vi följer upp de domarna i Högsta förvaltningsdomstolen. Är det dessa domar som leder till en annan hantering hos myndigheten, och ska det i så fall åtgärdas på något sätt? Detta måste vi genomlysa. Det håller vi på med nu – om jag kommer ihåg rätt kommer rapporten precis i slutet av året – för att vi ska kunna dra slutsatser om vad som kan behöva åtgärdas. Låt oss avvakta detta.
Men det är en felaktig uppgift att vi inte gör något när det gäller LSS. Det är en rättighetslagstiftning som regeringen inte har ändrat något i. Det är precis samma rättigheter som tidigare. Det är myndigheten som hanterar detta, och nu måste vi se om hanteringen har förändrats med anledning av domarna. Därefter ska vi dra slutsatser om vad som behöver göras.
Herr talman! Det krävs mer pengar. Det är därför vi i vår budget avsätter 3,3 miljarder mer än regeringen på att återupprätta LSS. Just det som Stefan Löfven är inne på är också orsaken till att vi kräver en lagändring.
Försäkringskassan kom med en rapport i juni som visar på ungefär det som statsministern säger: att tolkningen av lagen har ändrats. Det är därför vi kräver en lagändring. Vi vill stärka den lag som vi en gång var med och genomförde. Vi vill se till att få en lagändring som gör att kostnadsjakten inom LSS kan få ett slut.
Nu öppnar Stefan Löfven för att titta på detta och utvärdera detta. Men kommer regeringen att ta sitt ansvar, eller kommer statsministern att låta smygavvecklingen fortgå? Assistansen dras in för fler än två personer om dagen genom förhalning och genom att man begraver den här frågan i utredning efter utredning. Det måste till handling nu. Vi kräver en lagändring, Stefan Löfven.
Herr talman! Vi inte bara öppnar för detta; vi har påbörjat denna genomlysning, och vi ska slutföra den. Den pågår, och den kommer att avslutas vid årsskiftet. Därefter ska vi dra slutsatser. Jag tycker att det är en bra ordning att vi har det på det sättet.
Vad gäller pengarna kan jag säga att vi har tillskjutit medel i budgetpropositionen för 2018 och höjer schablonbeloppet. Det tycker jag är bra. Det är ingen som har gjort någon ändring av lagstiftningen över huvud taget. Den ser precis likadan ut som tidigare. Om nu domstolarna dömer annorlunda och det leder till en annan praxis måste vi titta på det. Det arbetet pågår nu. Det ska avslutas, och sedan ska vi dra slutsatser. Låt oss börja diskutera när vi ser dem.
Styrningen av Försäkringskassan
Herr talman! Statsministern! Man ska kunna lita på sjukförsäkringen, sa Lage när jag talade med honom. Han hade jobbat i 44 år när han inte orkade mer. Han har en njursjukdom, svår artros med mycket svår värk och svår astma, men nekas sjukpenning. Han sa: Jag trodde att sjukförsäkringen skulle finnas där för mig nu när jag slitit så hårt i 44 år och betalat skatt, men ack, vad jag bedrog mig!
Statsministerns frågestund
Lage har jobbat som behandlingsassistent och hjälpt andra människor. Det var också en av anledningarna till hans besvikelse över avslaget. Han undrade: Varför ställer inte samhället upp för mig när jag ställde upp?
En av anledningarna till de ökade avslagen är regeringens styrning av Försäkringskassan. Detta framhålls av Inspektionen för socialförsäkringen. Detta gör mig väldigt orolig, för det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.
Sjukförsäkringen ska vi kunna lita på. Är det inte dags att nu ändra på styrningen av Försäkringskassan, statsministern?
Herr talman! Ulla Andersson tar upp en viktig fråga som jag också debatterade med Jonas Sjöstedt i går. Det är viktigt att säga att vi inte kan ha en ordning där människor faller mellan olika försäkringssystem. Något av systemen måste finnas där och fånga upp en människa. Är det så att man enligt Försäkringskassan inte har möjlighet där måste det finnas något annat system.
Att vi driver att vi ska få ned sjukskrivningarna tycker jag är helt naturligt, för det är inte bra om människor går sjuka länge. Vi vill ha dem friska och tillbaka i arbete så snabbt som möjligt och naturligtvis under så värdiga former som möjligt. Men är det så att man inte ryms inom det regelverket är det någon annan som måste fånga upp detta. Det är precis det som vi måste vara väldigt tydliga med. Det går inte att låta människor ramla mellan stolarna.
Herr talman! Fattigdom gör ingen människa sjuk, sa vi när borgarna införde stupstocken.
(Statsminister STEFAN LÖFVEN (S): Frisk.)
Det som gör mig mycket orolig är att indragningen av sjukpenningen faktiskt är högre nu än under borgarnas tid. En av orsakerna till det, som Inspektionen för socialförsäkringen lyfter upp, är styrningen av Försäkringskassan. Det riskerar att öka avslagen. Att vara sjuk är något. Att tvingas gå till Arbetsförmedlingen när man är sjuk är inte rimligt i ett välfärdssamhälle. Därför undrar jag:
Är det inte dags att se över styrningen nu, statsministern? Är du inte orolig?
Herr talman! Om människor ramlar mellan stolarna är jag orolig. Jag kan inte kommentera enskilda fall, som Ulla Andersson säkert förstår. Men vi måste tänka på hur människor ska komma tillbaka i arbete så snabbt som möjligt och komma bort från sjukdomen. Det tror jag att alla tjänar på – den enskilde och samhället. Sedan måste vi se till att människor inte ramlar mellan stolarna. Någonstans måste du ha rätten till din försörjning.
Åtgärder mot nyrekryteringen till gängkriminalitet
Statsministerns frågestund
Herr talman! Häromkvällen när jag skulle gå hem såg jag en ung spärrvakt sitta och läsa en bok. När jag kom närmare honom insåg jag att det var en av de ungdomar som var på den fritidsgård där jag arbetade för några år sedan.
På den tiden hade han hoppat av skolan. Det fanns inga extra resurser från vuxenvärlden. Många här inne inser nog vilka miljöer och vilka andra som lyckades fånga upp honom. Han berättade däremot att han hade klarat sig tack vare att polisen hade ingripit och att han hade fått stöd i att lämna den kriminalitet som han hade hamnat i. Livet har förändrats för honom. Det går bra nu. Han arbetar. Han sitter där med boken och studerar.
Men min fråga är: Hur kan vi stoppa nyrekryteringen till gängkriminaliteten? Vad gör regeringen för särskilda insatser för att bekämpa kriminaliteten?
Herr talman! Detta är den fråga som jag tror är högst upp på dagordningen för många människor. Hur skapar vi trygghet i vårt samhälle? Hur försvarar vi oss mot kriminalitet? Hur förebygger vi kriminalitet? Försvaret måste ske här och nu. Det måste vara en snabbare och hårdare respons på kriminalitet, inte minst gängkriminalitet, för det är den som också lockar in de unga. Jag var i Östberga häromdagen och tog del av det arbete som polisen gör där för att i samarbete med andra myndigheter successivt trycka tillbaka gängen och de gängkriminella.
Vi höjer straffen. Polisen får mer resurser. Till exempel vapenbrott måste vi ta tag i mycket snabbare. Den som går med vapen ska in i fängelse direkt. Därutöver måste vi se till att förebygga. Hur ser vi till att knäcka långtidsarbetslösheten? Det handlar om att se till att skolorna fungerar bra, så att ungdomarna får en bra utbildning och inte behöver ta den där vägen. Det handlar om att vara stenhård mot brotten och också hård mot brottens orsaker. Det är det som gäller.
Regeringens stöd till folkgruppen rohingya
Herr talman! Den senaste tiden har hundratusentals rohingyer fördrivits till Bangladesh från Rakhine-staten i Burma/Myanmar. Människor har bränts inne och mördats. FN talar faktiskt om ett pågående folkmord. Detta kräver att Sverige agerar.
Regeringen har redan bidragit med akutbistånd på över 40 miljoner via Sida. Det är fantastiskt bra, men betydligt mer kan göras. Aung San Suu Kyi har inte tagit ställning för att stärka rättigheterna för denna utsatta grupp på ett sätt som man kanske hade hoppats utan backar upp förtrycket. Nu är situationen akut. Omvärlden måste reagera starkt.
Jag vill därför fråga statsministern hur Sverige kommer att agera pådrivande för att vända utvecklingen och för att ställa krav på regimen i Burma/Myanmar.
Statsministerns frågestund
Herr talman! Detta är en oerhört viktig utrikespolitisk fråga. När vi följer dessa människors öde drabbas vi av hur eländigt och vidrigt människor kan ha det. Jag pratade med FN:s flyktingkommissarie och några av hans medarbetare för någon månad sedan om vad dessa människor upplever. Detta är faktiskt det vidrigaste som en del har sett.
Detta måste få ett stopp. Det är därför vi tar upp det bilateralt med Myanmar. Vi tar upp det via EU. Vi tar upp det i Asean. Vi sitter i säkerhetsrådet och tar naturligtvis upp frågan också där för att FN ska agera. Nu är kraven att man ska få stopp på dessa övergrepp. De militära operationerna måste få ett stopp direkt. Det humanitära biståndet måste få en möjlighet att komma in i de humanitära organisationerna. Och det handlar om att se till att man får till stånd en oberoende utredning och ett ansvarsutkrävande. De som begår dessa brott måste naturligtvis ställas till ansvar.
Militära övningars betydelse för Sveriges försvarsförmåga
Herr talman! Nyligen besökte statsministern övningen Aurora, där svenska förband övade tillsammans med förband från Natoländerna USA och Frankrike. På vilket sätt bidrar den typen av samarbeten till säkerheten för vårt land och för våra nordiska och baltiska grannar?
Herr talman! Ja, jag besökte Aurora. Jag åt den nya militärmaten också, som smakade alldeles utmärkt.
Det är viktigt att vi höjer vår egen försvarsförmåga. Det är därför vi skjuter till resurser för personal och för materiel. Men det är också viktigt att vi har möjlighet att öva. Övning är det som slutligen avgör om du ska kunna använda både materielen och de personella resurserna. Jag har frågat ledningen och dem som var med på övningen hur de såg på detta. Det är naturligtvis en oerhörd tillgång för dem att kunna öva, inte minst med ny materiel. Det är helt uppenbart att övning är bra. Vi tänker fortsätta med det i olika former och med olika länder eller själva. Vi ska tillföra materiel. Vi ska tillföra resurser. Vi ska öva. Så ska vi stärka vår försvarsförmåga.
Åtgärder för att stödja polisens arbete
Herr talman! Trots att väldigt allvarliga samhällsproblem har varit påtagliga sedan dag ett denna mandatperiod har regeringen underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder. Det handlar bland annat om gängkriminaliteten, brinnande bilar, våldtäkter och poliskrisen – nu har vi alltså färre utbildade poliser i tjänst än när regeringen tillträdde. Det är inget smickrande cv att komma ut på arbetsmarknaden med för en före detta statsminister.
Att göra det enklare för polis att använda sig av kameraövervakning var någonting som regeringen röstade emot här i kammaren den 6 april, när Sverigedemokraterna lade fram förslaget. Det var alltså dagen före terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april. Efter terrorattentatet kallade regeringen i vanlig ordning till breda överenskommelser med oppositionen, minus Sverigedemokraterna, för att bland annat komma överens om Sverigedemokraternas förslag.
Statsministerns frågestund
Herr talman! Min fråga är varför fina löften, bland annat till polisen, kommer först i slutet av en mandatperiod när problemen varit uppenbara under en lång tid? Varför vidtas inte nödvändiga åtgärder innan någonting väldigt allvarligt inträffar?
Herr talman! Det är först och främst en direkt felaktig beskrivning. Vi har tillfört polisen resurser sedan vi tillträdde, sedan första budgeten. Vi har skärpt lagarna. De var för slappa. Vi har skärpt ett antal lagar. Vi har skärpt lagen om grova våldsbrott. Vapenlagarna håller vi precis på och skärper. Det handlar om narkotikabrott, likaså grovt narkotikabrott. Dessa lagar har vi skärpt.
Vi tillför polisen mer resurser. Vi tillför Säkerhetspolisen mer resurser. Polisen får nu mer resurser än vad man har begärt. Vi har skärpt lagarna. Vi har redan nu utökat kameraövervakningen. Det finns nu fler kameror ute än vad som någonsin har funnits. Vi tänker gå vidare, så det kommer ytterligare lagförstärkningar på det området. Det tycker polisen är bra. Men vi måste göra ännu mer. Vi måste se till att de som attackerar blåljuspersonal hanteras resolut, för det kommer aldrig att vara accepterat. Det går vi också vidare med.
Vi har jobbat från dag ett, och vi tänker fortsätta. Budskapet när det gäller gängkriminaliteten är att den ska bort.
Omlokaliseringen av EU:s läkemedelsmyndighet
Herr talman! I samband med Storbritanniens utträde ur EU ska EU:s läkemedelsmyndighet EMA flytta från London. Sverige lämnade i somras in sin officiella ansökan om att ta över värdskapet för läkemedelsmyndigheten. Kommissionen har sedan dess gjort sin utvärdering av de inkomna anbuden utifrån kriterierna utan att rangordna dessa. Sverige har under tiden fortsatt arbetet med kampanjen både på ministernivå och på tjänstemannanivå.
Frågan om omlokalisering kommer att diskuteras på allmänna rådet och vid Europeiska rådet i oktober, och beslut fattas efter omröstning vid allmänna rådet den 20 november.
Mot bakgrund av kommissionens utvärdering, hur ser statsministern på Sveriges möjligheter att bli nytt värdland för den europeiska läkemedelsmyndigheten? Är de fortsatt goda?
Herr talman! Vi har som Yasmine Larsson säger arbetat väldigt strukturerat, hårt och målmedvetet, för vi tycker att denna myndighet passar så bra här. Vi har en stark life science-sektor. Det handlar inte bara om läkemedelsindustri och medicinteknisk industri, utan det motiveras mycket väl av att vi även har en stark forskning och en bra koppling mellan forskning, utbildning och life science-sektorn i övrigt. Vi menar också att vi lade ett starkt bud till Europeiska unionen.
Nu har en utvärdering skett, precis som har sagts här. Det är om jag kommer ihåg det rätt 18 länder som vill ha detta, så det är ganska många. Om vi nu utgår från att det är utvärdering i sak som hela tiden styr, vilket vi naturligtvis menar, ligger vi bra till.
Statsministerns frågestund
Det är naturligtvis omöjligt att säga, för det här är en tuff kamp. Men vi menar att vi har ett bra bud, och jag tror och hoppas också att vi är med på den kortlista som förr eller senare kommer. Osvuret är naturligtvis bäst, men vi gör vårt bästa, och vi menar att myndigheten passar bra här.
Herr talman! I dag får över 80 procent av alla nyansökningar för assistans hos Försäkringskassan avslag. Bakom denna horribla siffra döljer sig hundratals människors liv som slås i spillror och familjer som tvingas leva i en verklighet som bara kan beskrivas som en mardröm.
Att det ser ut så här beror, precis som statsministern sa, främst på ett antal domar rörande grundläggande behov och ny rättspraxis. Regeringen säger hela tiden att ni inte kan styra domstolarnas bedömning, vilket är sant, men ni sitter ju här som lagstiftare, och när en lag inte längre lever upp till sitt syfte är det ert ansvar att se över lagen och ändra den.
Därför, herr statsminister, undrar jag: När ska ni ändra lagstiftningen så att den lever upp till intentionen i LSS?
Herr talman! Det kan vara tråkigt, men det får dessvärre bli samma svar som till den förra frågeställaren. En genomlysning pågår nu av på vilket sätt de här domarna påverkar praxis och myndighetsutövningen. När vi har den, som kommer nu här i slutet på året, kan vi sedan dra slutsatser. Vi avvaktar alltså den och drar sedan slutsatser om vad som behöver göras.
Herr talman! Liberalernas åsikt är att staten endast ska skydda civilrättsligt jämställda förhållanden. Svensk lag tillåter inte månggiften. Ändå är så många som 300 personer registrerade hos Skatteverket som gifta med mer än en person.
Detta beror på att lagen om vissa internationella rättsförhållanden erkänner månggiften som ingåtts innan man kom till Sverige. Det innebär att vi här i Sverige accepterar Saudiarabiens och Syriens lagar som säger att män får vara gifta med fyra fruar.
I mars i år riktade en enig riksdag ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning och stoppa erkännandet av månggiften. Trots detta vägrar regeringen att tillsätta en utredning, och man har begärt en kartläggning – en kartläggning som redan finns, eftersom vi vet att det är 300 personer.
Herr talman! Statsministern har ett val att antingen fortsätta tillåta syriska och saudiska gubbar att ha flera fruar och vara gifta här i Sverige eller på riktigt vara en feministisk regering och täppa till hålet som finns i lagen för att skydda kvinnorna i månggiften.
Statsministerns frågestund
Statsministern, vad väljer ni?
Herr talman! Vi är helt överens om att månggifte är förkastligt, både för kvinnor och för barn i äktenskap med månggifte. Det är inte alls i överensstämmelse med den jämställda politik vi ska ha här i Sverige. Sverige ska vara ett jämställt samhälle.
När vi fick tillkännagivandet från riksdagen ingick i det, som vi läser ut det, att här ska det också göras en genomlysning för att vi riktigt ska se vari problemet sitter, hur det ser ut och hur stort det är. Detta gör man först, och sedan drar man slutsatser.
Det är en ganska bra ordning vi har i ett parlamentariskt system, och så har vi uppfattat riksdagens beställning. Vi håller på med den, och det ska naturligtvis göras så skyndsamt som möjligt. Vi har ingen annan uppfattning i sak än att det här naturligtvis ska stoppas.
(Applåder)
EU:s handelsavtal och mänskliga rättigheter i Filippinerna
Herr talman! I helgen var jag i Manila i Filippinerna och träffade där partikamrater från Akbayan. Väl på plats fick jag bevittna förföljelser av fattiga – något som går under namnet ”krig mot droger” – förföljelse av politisk opposition, minskat demokratiskt utrymme och försämrade mänskliga rättigheter överlag.
Samtidigt har Filippinerna ett avtal med EU om handelsförmåner, GSP Plus, som också stadgar att man ska följa mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Därför är min fråga om statsministern tror att GSP Plus kan användas som ett verktyg för att få regeringen och presidenten i Filippinerna att faktiskt börja respektera de mänskliga rättigheterna.
Herr talman! Det här är ett flagrant fall som vi ser. Jag tror att jag har hört att mellan 7 000 och 9 000 människor har mördats under den här regimens, som man säger, jakt på narkotikabrottslingar.
Det är ingen tvekan om att det här är någonting som måste kritiseras, och det görs också tydligt. ILO har också kritiserat den här hanteringen, eftersom man då inte har uppfyllt villkoren för GSP Plus. Därför för EU nu en nära dialog med den filippinska regeringen för att se vad de behöver göra för att komma i åtnjutande av GSP Plus. Är det så att man inte uppfyller det utgår jag ifrån att man inte kommer i åtnjutande av det. Så måste det vara.
Effekterna av regeringens miljösubventioner
Herr talman! Under Alliansens åtta år i regeringsställning var Sverige ett sant föregångsland när det gäller klimatpolitiken, detta eftersom vi lyckades förena snabbt sjunkande utsläpp med en stark ekonomisk utveckling. Den resultatinriktade och framgångsrika klimatpolitik som Alliansen bedrev ersattes dock efter valet av en rödgrön slösaktig plakatpolitik, vilket lett till stigande utsläpp och skenande kostnader.
Statsministerns frågestund
Innan regeringen lade fram sin budgetproposition för 2018 hade jag en förhoppning om att regeringen skulle lära av sina misstag och ompröva sin politik. Dessvärre blev det i stället mer av ineffektiva subventioner. Regeringen vill bland annat kraftigt öka subventionerna till solceller trots att solcellsbranschen själv vill fasa ut stödet. Nytt i årets budget är också stöd till elcyklar. Här, herr talman, är regeringen verkligen ute och cyklar. Man vill lägga 350 miljoner i subventioner på en marknad som redan blomstrar.
Min fråga till statsministern, herr talman, är: Varför väljer regeringen ineffektiva, mycket kostsamma subventioner i stället för att fokusera på resultat och kostnadseffektivitet?
Herr talman! När vi tillträdde sa Naturvårdsverket att det mål som vi är överens om när det gäller hur mycket utsläppen ska minska till 2020 inte skulle komma att uppnås om den politik som då rådde skulle fortsätta. Då saknades det 4 miljoner ton.
Nu säger Naturvårdsverket att med den politik som förs nu kan vi mycket väl sluta det där gapet. Nu kan vi uppnå det första målet 2020.
Klimatklivet som vi investerar i skapar en folkrörelse runt om i hela Sverige, där företag, organisationer och enskilda gör insatser för att vända det klimathot som vi upplever. Jag tror att man räknar med att utsläppen ska minska med 20 miljoner ton. Det är bra, tycker jag. Vi måste fortsätta så. Sedan ska vi vara tydliga med att efter 2020 ska vi fortsätta i enlighet med det klimatramverk som vi är överens om.
Reglerna för anhöriginvandring
Herr talman! Efter situationen hösten 2015 insåg allt fler partier, inklusive statsministerns eget, att migrationspolitiken måste vara hållbar och långsiktig. Bland annat fick vi en ny lagstiftning på plats, även om den är tillfällig.
Det är fortfarande höga ankomsttal, och det finns fortfarande ett högt antal ansökningar om anhöriginvandring, där beviljandegraden är i princip oförändrad trots den nya lagstiftningen. Enligt Migrationsverkets prognoser, sett till beviljandegraden, kommer Sverige de närmaste åren att ta emot ungefär 140 000 anhöriginvandrare. Det motsvarar ca 12 Husby.
Vad avser man att göra, statsministern, för att planera detta mottagande? När kan vi förvänta oss en permanent hållbar lagstiftning som faktiskt innebär ytterligare skärpningar för en hållbar politik?
Herr talman! Som har sagts har regeringen i en överenskommelse med de borgerliga partierna lagt om migrationspolitiken så att den ska vara hållbar även i fortsättningen. Vi följer den överenskommelsen, och det finns en tillfällig lag. Det är den som gäller.
Statsministerns frågestund
När lagen löper ut i juli 2019 ska något annat på plats. Det är därför jag ägnar så mycket tid åt att EU ska få en samlad migrationspolitik. Där diskuteras nu sju rättsakter. De är viktiga.
Det här är inte en fråga bara för Sverige, utan det är en fråga för EU. Ytterst är det en global fråga. Men låt oss hålla oss till EU och se till att EU får ett regelverk på plats som gör att EU-länderna delar på ansvaret. Det är ett delat ansvar. Då blir det en helt annan situation.
Den svenska migrationspolitiken måste vara hållbar, och det kommer den att vara.
EU:s eventuella ekonomiska sanktioner mot Polen
Herr talman! Jag fortsätter på EU-spåret.
Statsministern och jag är överens om att det måste få konsekvenser om en medlemsstat i EU struntar i rättsstatens principer.
Polen har struntat i rättsstatens principer i två år, och EU-kommissionen har hotat att utlösa EU-fördragets så kallade atombomb, det vill säga att ta ifrån Polen rösträtten i rådet.
Men statsministern vet också att atombombshotet i praktiken är verkningslöst. Sådana beslut kräver enhällighet, och till exempel Ungern skulle definitivt rösta nej. Det vet vi. Så den polska regeringen flinar bara åt hotet.
Däremot beslutas EU:s budgetar med kvalificerad majoritet. Här finns alltså en realistisk möjlighet för EU att strypa en del av Polens gigantiska jordbruksstöd.
Ser statsministern någon möjlighet att använda ekonomiska sanktioner via EU:s budgetar som påtryckningsmedel för att förmå Polen att leva upp till rättsstatens principer?
Herr talman! Regeringen har tagit upp det perspektivet i ett annat ärende, nämligen migrationspolitiken. Vi menar samma sak där. Om inte alla länder är beredda att ta sitt ansvar är det rimligt att diskutera att de inte heller kan åtnjuta oförändrat stöd – av vilket slag det vara månde.
Maria Abrahamsson har rätt i att detta har pågått bra länge. Jag har pratat med kommissionens företrädare om detta. Det är kommissionens arbete att se till att fördraget upprätthålls.
Om kommissionen kommer fram till att fördraget inte upprätthålls anser jag att man ska vara beredd att diskutera den typen av åtgärder. Det kommer inte att bli lätt. Vi får inte urholka hela EU-samarbetet, men jag tycker absolut att det är en legitim diskussion att ta upp. Om man går in i en förening ska man också stå upp för dess stadgar.
En fungerande infrastruktur på landsbygden
Herr talman! En fungerande infrastruktur är grunden för ett fungerande samhälle. Infrastrukturen är en viktig kugge i vår välfärd eftersom den ger oss möjlighet att åka till jobbet, till förskolan, till skolan, till högskolan, och den ger oss också möjlighet att besöka nära och kära. Därför är det viktigt att det finns en fungerande infrastruktur i hela landet såväl i de inre kommunerna som i storstadsregionerna.
Statsministerns frågestund
Tyvärr finns i dag en infrastruktur som på många ställen inte håller måttet. Det finns sprickor, så kallade potthål, på landsvägarna och busskurer som inte direkt inbjuder till att åka kollektivt.
Detta är ett problem för många runt om i landet, och det är en fråga som alltför ofta hamnar i skuggan av andra politiska debatter.
Vad gör regeringen, statsministern, för att stärka och utveckla infrastrukturen på landsbygden?
Herr talman! Pia Nilsson tar upp något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag växte upp på landsbygden, och jag kommer mycket väl ihåg hålen. Då var det inte ens asfalt, utan det var grusväg.
Från år ett har regeringen lagt till pengar för väg- och järnvägsunderhåll i avsikt att det måste ske förbättringar. För oss är det viktigt att det handlar om hela landet. Om vi pratar om Sverige pratar vi om förutsättningar för hela landet. Därför lägger vi in ytterligare pengar i budgetpropositionen för 2018 för att se till att det finns fungerande vägar och järnvägar. Vi lägger också till resurser för kollektivtrafik runt om i landet. Det är inte bara stora städer som ska ha kollektivtrafik.
På ett antal olika sätt har regeringen sett till att tillföra resurser. Jag hoppas också att det ska märkas i verkligheten för människor i deras vardag.
Kärnvapen och Sveriges roll som medlare i Nordkorea
Herr talman! Kärnvapenhotet är ingen kvarleva från kalla kriget. Det finns fortfarande 15 000 kärnvapenstridsspetsar, och deras existens är i sig ett hot mot jordens existens.
Frågan har uppmärksammats i och med att fredspriset går till Ican, kampanjen för att förbjuda kärnvapen. Nordkorea påminner oss i allra högsta grad om att frågan är aktuell. Nordkoreas kärnvapensprängningar och missiltester innebär ett reellt hot mot världsfreden. Retoriken blir också alltmer högljudd från både Nordkoreas och USA:s presidenter.
Sverige har en tämligen unik position. Sverige är medlem i säkerhetsrådet, och Sverige är ett av inte så många västländer som har en ambassad i Pyongyang. Sverige är dessutom ett av ännu färre länder som övervakar vapenstilleståndet på gränsen mellan Nord- och Sydkorea.
Hur använder Sverige, statsministern, den unika positionen för att komma fram till en fredlig diplomatisk lösning?
Herr talman! Olle Thorell tar upp en helt avgörande ödesfråga. Vi blir alla påminda om konflikten där Nordkorea utvecklar sina kärnvapen. Vi hoppas att miniatyriseringen inte har fungerat än, men det blir ett skarpare och skarpare läge. Det här påminner oss om kärnvapnens förödande effekter. Därför måste vi arbeta mot kärnvapen i allmänhet.
Statsministerns frågestund
Men det finns också en konkret konflikt med Nordkorea. Utrikesministern har i sina kontakter, jag i mina kontakter och andra i sina kontakter sagt att Sverige har precis de förutsättningar som Olle Thorell nämner. Förutom att sitta i säkerhetsrådet har Sverige en långvarig närvaro i Pyongyang. Om så efterfrågas finns vi där. Vi kan inte ta över ansvaret och driva processen, men om det efterfrågas finns Sverige där. Då ska vi göra allt vi kan för att mildra konflikten.
Konsekvenserna av uteblivna anslag till kommunsektorn
Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen föreslår permanent höjda anslag till skolan, välfärden, omsorgen och vården. Det är för att kunna säkerställa kvaliteten och förbättra arbetsmiljön för lärare, undersköterskor, vårdpersonal med flera. I kontrast till detta har de borgerliga partierna, inklusive Sverigedemokraterna, lagt fram sina budgetar. De skulle innebära kraftiga nedskärningar.
Hur tror statsministern att landet skulle påverkas framöver om dessa höjda anslag som den socialdemokratiskt ledda regeringen har föreslagit skulle utebli från kommunsektorn?
Herr talman! Det är precis där diskussionen står nu i politiken: Vilket samhälle ska vi utveckla?
Jag är helt övertygad om att ett samhälle där vi bygger gemenskap och gemensam trygghet och investerar i varandra naturligtvis är ett betydligt starkare samhälle. Det är det för Sveriges konkurrenskraft. Det är precis den delen av den svenska modellen som företrädare för andra länder tittar på, och när de träffar mig undrar de vad vi gör som fungerar så bra. Då försöker jag förklara.
Det är bara att titta på de åtta åren under den förra borgerliga regeringen. Då ökade klyftorna dramatiskt i vårt land. Sverige var det västland där klyftorna ökade mest, vilket beror på dessa frågor. Det vore naturligtvis ett stort bakslag att göra precis tvärtom när vi nu har bytt riktning och börjat investera för att ta det riktigt stora klivet och stärka välfärden.
Resultatet vet vi redan. Det har prövats tre gånger, under tre borgerliga regeringsperioder i modern tid, och det var inget upplyftande.
Herr talman! Enligt en undersökning sitter 70 procent av bilförarna och knappar på sina mobiltelefoner medan de kör bil. De skickar sms, besvarar sms, läser sms och så vidare. För fyra år sedan var denna siffra 24 procent; det har alltså ökat från 24 procent till 70 procent på bara fyra år.
Det har också skett en ökning vad gäller bilförare som uppger att de har varit nära en olycka på grund av knappandet på mobiltelefonen. Siffran har ökat från 18 procent till 23 procent. Enligt undersökningen känner de också en oro för detta.
Statsministerns frågestund
Kan vi inte införa ett förbud mot att sitta och knappa på telefonen? Vi måste ju ha ögonen på vägen om Sverige ska uppnå nollvisionen vad gäller dödsolyckor i trafiken.
Herr talman! Det är en mycket viktig säkerhetsfråga, och trafiksäkerheten är också prioriterad av regeringen. Därför fick Transportstyrelsen i uppdrag att utvärdera det regelverk som nu finns, som infördes under den förra regeringen, och vars innebörd är att man inte får hantera detta på ett trafikfarligt sätt.
Transportstyrelsens rekommendation är att ha ett förbud. Förslaget är nu ute på remiss, och jag kan inte se annat än att ambitionen är att gå vidare med detta förslag. Vi måste självfallet avvakta remissvaren och dra slutsatser av dem. Men jag ser det som naturligt att man inte ringer och sms:ar när man kör bil. Man ska ha fullt fokus på bilkörningen.
Herr talman! Sverige har länge legat i framkant när det gäller miljön. Det har gett oss renare vatten och friskare luft, och det har varit bra för människors hälsa och vår miljö.
Ibland har det inneburit tuffa krav på våra företag att ställa om, men det har också resulterat i att många svenska företag i dag framgångsrikt kan konkurrera med hållbara produkter och tjänster på en global marknad.
Sverige och svenska företag förknippas av många med bra miljö och klimatsmarta lösningar. Den globala gröna omställning som nu sker, när länder vill minska sin klimatpåverkan eller komma till rätta med stora luftföroreningar, är därför en stor möjlighet för svenska företag.
Hur arbetar regeringen för att se till att så många svenska företag som möjligt kan göra bra affärer nu när världens efterfrågan blir alltmer grön? Hur arbetar regeringen med den gröna exporten?
Herr talman! Det är en helt övergripande strategisk fråga att binda ihop klimatomställningen med utveckling. Det är styrkan i detta. När man väl har förstått detta, och jag hoppas att fler förstår det, inser man att det är där de nya jobben kommer och den nya tekniken ligger.
Vi gör allt vi kan. Låt mig nämna två exempel. Vi har en mängd olika samverkansformer med näringslivet. Nu tillför vi Industriklivet, där samhället tillsammans med företagen ser vad som kan göras mer för att hitta renare teknik, framtidens teknik och framtidens jobb och delar på den investeringen. Här finns det många bra förslag från en jätteintresserad industri.
Det andra är att när vi är ute och reser i våra delegationer pratar vi mycket miljöfrågor och att svenska företag är mycket starka på detta. Det skapar stort intresse. Så sent som i går när jag satt med de indiska företagen pekade de på miljöfrågan som en av de viktigaste.
Effektiv myndighetstillsyn för att motverka oseriösa företag
Statsministerns frågestund
Herr talman och statsministern! För oss socialdemokrater är ordning och reda viktiga nyckelord när det gäller den svenska arbetsmarknaden. Här ska den svenska modellen gälla, här ska svenska löner gälla och här ska vi ha goda anställningsvillkor och god arbetsmiljö. Företagare ska kunna konkurrera med kvalitet och effektivitet, inte med skattefiffel och oseriösa villkor.
För att detta ska fungera krävs det att våra myndigheter arbetar effektivt med sin myndighetstillsyn. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket med flera måste samverka för att vara effektiva.
Det finns i dag ett projekt, Team Osund, som är en samverkan mellan myndigheter för att minska kriminaliteten i byggbranschen. Nu har jag fått signaler om att denna samverkan ifrågasätts på en del myndigheter – detta samtidigt som regeringen tillskjuter 18 miljoner årligen i tre år för att Arbetsmiljöverket ska fördjupa samverkan.
Hur ser statsministern på behovet av att statliga myndigheters tillsyn samordnas för att stävja osund konkurrens och garantera ordning och reda på svensk arbetsmarknad?
Herr talman! Jag vill påstå att det är helt avgörande för samhällsekonomin. Alla borde väl tänka: Varför ska oseriösa företag få konkurrera ut seriösa företag? Hela den svenska modellen bygger på att vi alla gör rätt för oss. Människor arbetar, och både individer och företag betalar in skatt. I en miljö där detta undermineras, där undermineras hela den svenska modellen. Därför ska myndigheterna fullfölja det uppdrag de har.
Samordning mellan flera myndigheter är ett sådant uppdrag. Det kan vara polis, skatteverk, kronofogde och så vidare. Detta har också betydelse i kampen mot den organiserade brottsligheten. Här ska elva eller tolv myndigheter samverka för att röja bort den, för den är ett hot mot säkerheten och underminerar hela vår svenska modell. Denna samordning är alltså viktig.
Statsministerns frågestund var härmed avslutad.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
EU-dokument
KOM(2017) 495 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen
Motion
med anledning av prop. 2017/18:16 Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall
2017/18:3908 av Olle Felten och David Lång (SD)
Följande interpellation hade framställts:
den 11 oktober
2017/18:25 Regler för trafikplikt
av Peter Helander (C)
till statsrådet Tomas Eneroth (S)
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 11 oktober
2017/18:81 Nattstängning av tullstationen i Hån
av Gunilla Svantorp (S)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2017/18:82 Förföljelsen av etniska minoriteter i Burma
av Markus Wiechel (SD)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2017/18:83 En FN-konvention om förbud mot djurförsök inom kosmetika
av Birgitta Ohlsson (L)
till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
2017/18:84 Öppna geodata
av Lars Beckman (M)
till statsrådet Peter Eriksson (MP)
2017/18:85 Försäljningen av Metria
av Lars Beckman (M)
till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
2017/18:86 Yrkesvux
av Johanna Haraldsson (S)
till statsrådet Anna Ekström (S)
2017/18:87 Det kustnära fisket
av Agneta Gille (S)
till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
2017/18:88 Arbeten med lägre löner
av Lars Beckman (M)
till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:
den 11 oktober
2017/18:46 Flytten av Strålsäkerhetsmyndigheten till Katrineholm
av Lars Hjälmered (M)
till statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
2017/18:48 Bristen på trafiklärare
av Lars Mejern Larsson (S)
till statsrådet Anna Ekström (S)
2017/18:49 Symboler och hets mot folkgrupp
av Jeff Ahl (SD)
till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
2017/18:50 Gymnasiebehörighet
av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
2017/18:51 Arbetsförmedlingens förändringsresa
av Lars Beckman (M)
till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
2017/18:53 Rekrytering till polisutbildningen
av Roger Haddad (L)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
2017/18:54 Vargstammen
av Lars Beckman (M)
till miljöminister Karolina Skog (MP)
2017/18:64 Kostnader för av- och utvisningar
av Johan Forssell (M)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
2017/18:56 Antalet inre utlänningskontroller
av Johan Forssell (M)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
2017/18:57 Förenkling för vägsamfällighetförening
av Cecilia Widegren (M)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
2017/18:58 Statskontorets utvärdering av polisen
av Tomas Tobé (M)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
2017/18:63 Klimateffekten av regeringens reviderade flygskatt
av Rickard Nordin (C)
till statsrådet Isabella Lövin (MP)
2017/18:59 Arlandas preclearance
av Edward Riedl (M)
till statsrådet Tomas Eneroth (S)
2017/18:60 Folkomröstningen i Katalonien
av Tina Acketoft (L)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2017/18:61 Folkomröstningen i Katalonien
av Markus Wiechel (SD)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2017/18:62 Övergreppen mot rohingyer
av Yasmine Posio Nilsson (V)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2017/18:65 Försvarsmakt för demokrati
av Stig Henriksson (V)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2017/18:66 Fler enkla jobb
av Christian Holm Barenfeld (M)
till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
2017/18:68 Fastighetsskatt och tung industri
av Peter Persson (S)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2017/18:67 Snabbspår för hela landet
av Peter Persson (S)
till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
2017/18:70 Flytt av handläggningen av vapenlicenser till den nya viltmyndigheten
av Sten Bergheden (M)
till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Sammanträdet leddes av andre vice talmannen.
Vid protokollet
ANNALENA HANELL
/Olof Pilo
Innehållsförteckning
§ 1 Justering av protokoll
§ 2 Ärende för hänvisning till utskott
§ 3 Statsministerns frågestund
Jobbklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda
Anf. 1 TOBIAS BILLSTRÖM (M)
Anf. 2 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 3 TOBIAS BILLSTRÖM (M)
Anf. 4 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Regeringens åtgärder för att avvisa illegala invandrare
Anf. 5 MATTIAS KARLSSON (SD)
Anf. 6 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 7 MATTIAS KARLSSON (SD)
Anf. 8 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Svenska friskolors etablering utomlands
Anf. 9 ANNIE LÖÖF (C)
Anf. 10 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 11 ANNIE LÖÖF (C)
Anf. 12 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Antalet platser på lärarutbildningen
Anf. 13 JAN BJÖRKLUND (L)
Anf. 14 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 15 JAN BJÖRKLUND (L)
Anf. 16 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anslagen till personlig assistans
Anf. 17 ANDREAS CARLSON (KD)
Anf. 18 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 19 ANDREAS CARLSON (KD)
Anf. 20 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Styrningen av Försäkringskassan
Anf. 21 ULLA ANDERSSON (V)
Anf. 22 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 23 ULLA ANDERSSON (V)
Anf. 24 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Åtgärder mot nyrekryteringen till gängkriminalitet
Anf. 25 LAWEN REDAR (S)
Anf. 26 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Regeringens stöd till folkgruppen rohingya
Anf. 27 MARIA FERM (MP)
Anf. 28 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Militära övningars betydelse för Sveriges försvarsförmåga
Anf. 29 GÖRAN PETTERSSON (M)
Anf. 30 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Åtgärder för att stödja polisens arbete
Anf. 31 ADAM MARTTINEN (SD)
Anf. 32 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Omlokaliseringen av EU:s läkemedelsmyndighet
Anf. 33 YASMINE LARSSON (S)
Anf. 34 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Översyn av LSS-lagen
Anf. 35 MAJ KARLSSON (V)
Anf. 36 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Månggifte
Anf. 37 ROBERT HANNAH (L)
Anf. 38 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
EU:s handelsavtal och mänskliga rättigheter i Filippinerna
Anf. 39 EMILIA TÖYRÄ (S)
Anf. 40 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Effekterna av regeringens miljösubventioner
Anf. 41 JOHAN HULTBERG (M)
Anf. 42 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Reglerna för anhöriginvandring
Anf. 43 PAULA BIELER (SD)
Anf. 44 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
EU:s eventuella ekonomiska sanktioner mot Polen
Anf. 45 MARIA ABRAHAMSSON (M)
Anf. 46 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
En fungerande infrastruktur på landsbygden
Anf. 47 PIA NILSSON (S)
Anf. 48 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Kärnvapen och Sveriges roll som medlare i Nordkorea
Anf. 49 OLLE THORELL (S)
Anf. 50 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Konsekvenserna av uteblivna anslag till kommunsektorn
Anf. 51 MONICA GREEN (S)
Anf. 52 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Bilförares mobilanvändning
Anf. 53 HILLEVI LARSSON (S)
Anf. 54 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Den gröna exporten
Anf. 55 ÅSA WESTLUND (S)
Anf. 56 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Effektiv myndighetstillsyn för att motverka oseriösa företag
Anf. 57 LEIF NYSMED (S)
Anf. 58 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
§ 4 Bordläggning
§ 5 Anmälan om interpellation
§ 6 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 7 Anmälan om skriftliga svar på frågor
§ 8 Kammaren åtskildes kl. 15.06.
Tryck: Elanders, Vällingby 2017