Regeringskansliet

Faktapromemoria 2017/18:FPM3

Förordning om fiskemöjligheter i	2017/18:FPM3
Östersjön 2018

Näringsdepartementet

KOM (2017) 461

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Sammanfattning

Kommissionen presenterade den 29 augusti 2017 ett förslag till reglering av fiskemöjligheter för 2018 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Fastställande och fördelning av fiskemöjligheter i Östersjön görs genom att fastställa maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter samt därtill knutna villkor.

Kommissionens förslag till TAC innebär (i procent, jämfört med TAC 2017):

en reduktion av TAC för torsk i östra Östersjön med ca 28 %, och en oförändrad TAC för torsk i västra Östersjön,

en ökning av TAC för sill i centrala Östersjön med ca 25 %, en reduktion av TAC för sill i västra Östersjön med ca 54 %, en reduktion av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken med ca 50 %, samt en reduktion av TAC för sill i Rigabukten med ca 7 %,

en ökning av TAC för skarpsill med ca 1 %,

en ökning av TAC för lax i egentliga Östersjön med ca 11 %, och en reduktion av TAC för lax i Finska viken med ca 5 %, och

en reduktion av TAC för rödspätta med ca 20 %.

Utöver dessa förslag till TAC detta innebär kommissionens förslag både att den lekstängningsperiod för torsk som fastställdes för 2017 i västra Östersjön och den reglering på EU-nivå av fritidsfiske på torsk i västra Östersjön som infördes 2017 vidareförs till 2018. Kommissionens förslag innebär även att både kommersiellt och fritidsfiske efter ål förbjuds i Östersjön under 2018.

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön för 2018 anser

regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Kommissionen lämnar årligen förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för nästkommande år. De arter som föreslås regleras 2018 är torsk, sill, skarpsill, lax, rödspätta och ål. Kommissionen definierade i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år, de grundläggande principer som kommissionen avser utgå ifrån när de presenterar förslag om fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter för 2018.

Meddelandet diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet i juli 2017. Den 29 augusti 2017 presenterade kommissionen ett förslag till förordning när det gäller fastställande av fiskemöjligheter i Östersjön för 2018.

1.2 Förslagets innehåll

Kommissionens har i förslaget till förordning angett att förslaget innebär TAC och kvoter för 2018 i Östersjön på nivåer som överensstämmer med målen i den reformerade fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling. Kommissionens förslag har tagits fram med stöd av biologisk rådgivning från Internationella havforskningsrådet (ICES). Utöver råd från ICES har kommissionen inhämtat råd från den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitteen för fiskerinäringen (STECF). Kommissionen har också inhämtat synpunkter från den rådgivande nämnden för fiskefrågor i Östersjön (BS AC).

Kommissionens förslag för 2018 reglerar i Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax, rödspätta och ål. Kommissionen har i sitt förslag tillämpat den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön.

Kommissionens förslag till TAC innebär (i procent, jämfört med TAC 2017):

en reduktion av TAC för torsk i östra Östersjön med ca 28 %,

en oförändrad TAC för torsk i västra Östersjön,

en ökning av TAC för lax i egentliga Östersjön med ca 11 %, och en reduktion av TAC för lax i Finska viken med ca 5 %,

en ökning av TAC för sill i centrala Östersjön med ca 25 %,

en reduktion av TAC för sill i västra Östersjön med ca 54 %,

en reduktion av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken med ca 50 %,

en reduktion av TAC för sill i Rigabukten med ca 7 %,

en ökning av TAC för skarpsill med ca 1 %, och

en reduktion av TAC för rödspätta med ca 20 %

Utöver dessa förslag till TAC innebär kommissionens förslag både att den lekstängningsperiod för torsk som fastställdes för 2017 i västra Östersjön och den reglering på EU-nivå av fritidsfiske på torsk i västra Östersjön som infördes 2017 vidareförs till 2018. Kommissionens förslag innebär även att både kommersiellt och fritidsfiske efter ål förbjuds i Östersjön under 2018.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har inga nya budgetära konsekvenser för statsbudgeten. Förslaget bedöms inte heller få några nya ekonomiska följder på Europeiska unionens budget.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön 2018 anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. I linje med detta är regeringen angelägen om att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och där fritidsfiskets har betydande bidrag till fiskeridödligheten anser regeringen att det för närvarande i specifika fall skulle finnas ett mervärde i att reglera

fritidsfiske i vissa områden och för vissa arter i Östersjön inom ramen för denna förordning.

Vad gäller ål anser regeringen att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och har varit det i många år. Regeringen delar kommissionens inställning att kraftfulla åtgärder behöver vidtas i närtid för att rädda arten, och därmed också ålfisket på längre tid. Regeringens övergripande målsättning är att EU:s förvaltningsåtgärder för ål ska vara i linje med den reformerade fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för det samlade beslutet om de olika fiskarterna och bestånden. Vi välkomnar därför kommissionens initiativ för att rädda arten. Det är ytterst viktigt att kommissionen skyndsamt vidtar långsiktiga åtgärder genom skärpning av den befintliga EU-ålförordningen samt ger särskild prioritering av uppföljning och efterlevnad av de nationella ålförvaltningsplanerna.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har lämnat preliminära synpunkter på kommissionens förslag i rådets förberedande organ. Flera medlemsstater har understrukit vikten av att respektera den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer, inklusive målet om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), samt vikten av att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill tillämpas. En majoritet av medlemsstaterna har vidare bl.a. givit uttryck för behovet av att inom de ramar som ställs i den gemensamma fiskeripolitiken och i Östersjöplanen undvika allt för stora svängningar i TAC mellan åren samt understrukit vikten av att socio-ekonomiska effekter beaktas. Vad gäller ål är medlemsstaterna medvetna om den svåra beståndssituationen och vikten av att vidta åtgärder. En majoritet av medlemsstaterna har samtidigt gett uttryck för att de är bekymrade över kommissionens förslag om ett totalt ålfiskeförbud och de negativa socio-ekonomiska effekter som dessa medlemsstater anser att ett sådant förbud skulle få. De flesta medlemsstaterna är överens om behovet av att hitta en EU-övergripande lösning i syfte att säkerställa samstämmighet i alla EU:s vatten och ta i beaktande ålens migrationsmönster och livscykel.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna har inte yttrat sig.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats. Regeringen beredde dock yrkesfiskets organisationer, Sportfiskarna, företrädare för turbåtsnäringen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF), Coalition Clean Baltic

(CCB) och Fisksekretariatet möjlighet att vid samrådsmöten i augusti 2017 yttra sig avseende fastställande av nästa års fiskemöjligheter.

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BS AC) har lämnat synpunkter direkt till kommissionen.

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anger att förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Kommissionen anger vidare att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Regeringen delar kommissionens bedömning.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionens förslag till förordning kommer att diskuteras i rådet under september och oktober 2017 med målsättningen att rådet ska nå en politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet den 9-10 oktober 2017.

4.2 Fackuttryck / termer

TAC: Total Allowable Catch; Maximal tillåten fångst

Kvot: Kvoten är den del av TAC som en medlemsstat tilldelats enligt en fast fördelningsnyckel