Redogörelse till riksdagen 2017/18:RS1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 14 februari 2018 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017.
Urban Ahlin (S) | Håkan Bergman (S) | Berit Högman (S) |
talman (ordförande) | ||
Elin Lundgren (S) | Eva Sonidsson (S) | Tobias Billström (M) |
Cecilia Magnusson (M) | Hans Wallmark (M) | Mattias Karlsson (SD) |
Jonas Eriksson (MP) | Anders W Jonsson (C) |
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Claes Mårtensson
(Biträdande riksdagsdirektör)
1
2017/18:RS1
2
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
Riksdagen är folkets främsta företrädare
Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet
Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
•svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
•svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
•främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
•vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
•vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Innehållsförteckning
Året som gått .................................................................................................. | 4 | |
Resultatredovisning ........................................................................................ | 6 | |
1 Utgångspunkter ......................................................................................... | 6 | |
1.1 | Riksdagsförvaltningens uppdrag.......................................................... | 6 |
1.2 | Ledning................................................................................................ | 6 |
1.3 | Styrning och uppföljning ..................................................................... | 7 |
1.4 | Personal och organisation .................................................................... | 9 |
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2017...................................... | 11 | |
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2017..................................... | 14 | |
3.1 | Kammare och utskott – uppdragsområde A....................................... | 14 |
3.2 | Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B............................. | 30 |
3.3 | Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C..................................... | 39 |
3.4 | Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D.............. | 48 |
3.5 | Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E............................. | 52 |
Finansiell redovisning................................................................................... | 65 | |
4.1 Resultaträkning..................................................................................... | 65 | |
4.2 Balansräkning....................................................................................... | 66 | |
4.3 Anslagsredovisning .............................................................................. | 68 | |
4.4 Tilläggsupplysningar och noter ............................................................ | 70 | |
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... | 86 |
3
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Året som gått | |
Vid riksmötets öppnande i september fick alla riksdagsledamöter en liten skrift | |
i sin hand med titeln Riksdagsordningen 400 år. Det var en av flera aktiviteter | |
under året för att uppmärksamma att Sveriges första riksdagsordning såg da- | |
gens ljus 1617. Det var då rikskansler Axel Oxenstierna utarbetade ett förslag | |
till riksdagsordning, han tyckte att det behövdes tydliga spelregler för riksda- | |
gens arbete. Så småningom blev det en lag, som ändrats med tidens gång. | |
I dag är riksdagsordningen ett av flera styrdokument för Riksdagsförvalt- | |
ningen i uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningen | |
ska alltid prioritera stödet till kammarens och utskottens arbete, de områden | |
som riksdagsordningen fokuserar på. Det gör vi bland annat genom att se till | |
att planeringen för kammarens arbete är god och att stödet till utskotten fun- | |
gerar väl och utvecklas. | |
För att den parlamentariska beslutsprocessen ska fungera behöver förvalt- | |
ningen också se till att förutsättningar finns i ett längre perspektiv. Under året | |
har förvaltningen särskilt fokuserat på några viktiga områden: valförberedel- | |
ser, säkerheten i riksdagen, renovering av ledamotshuset och demokratijubi- | |
leet. | |
Förberedelserna inför nästa års riksdagsval är i full gång. Arbetet involverar | |
hela förvaltningen. För att arbetet ska ske så smidigt, effektivt och koordinerat | |
som möjligt finns en valsamordning som håller ihop helheten. | |
Säkerhet i bred bemärkelse är också en central fråga. Det förändringsarbete | |
som påbörjades under 2016 har fortsatt under 2017. Flera nya kompetenser har | |
rekryterats och nya arbetssätt har börjat användas. Vi arbetar alltmer systema- | |
tiskt med säkerhet utifrån strategiska bedömningar av skyddsvärden, hot och | |
sårbarheter. En viktig del är informationssäkerheten, som särskilt gör sig gäl- | |
lande i samband med riksdagsval. | |
Riksdagens hus ska även i framtiden fungera för riksdagsarbetet. Renove- | |
ringar och moderniseringar är därför nödvändiga. Under året har intensiva för- | |
beredelser pågått inför den renovering av ledamotshuset som ska starta hösten | |
2018. Det handlar bland annat om att säkerställa att fastigheten anpassas till | |
de verksamhetsbehov som finns hos ledamöter, partikanslier och förvaltningen | |
och att omflyttningarna går smidigt. |
4
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Demokratijubileet ska högtidlighålla att det är 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Den parlamentariska kommitté som riksdagsstyrelsen utsett till att förbereda jubileet
Inledningsvis nämnde jag vikten av spelregler för riksdagens arbete. Samma sak gäller för Riksdagsförvaltningen. Vi skapar gemensamma spelregler för att kunna samarbeta enligt vår vision Tillsammans för riksdagens bästa. Under året har förvaltningen arbetat med ett förslag till medarbetarpolicy, en gemensam plattform för hur vi vill förhålla oss till varandra. Vi strävar efter en arbetsplatskultur där alla känner trygghet, tillit och delaktighet.
Kathrin Flossing
Riksdagsdirektör
5
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Resultatredovisning | |
1 Utgångspunkter | |
1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag | |
Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt | |
till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. | |
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till | |
uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, | |
utskotten, |
|
och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all- | |
mänheten om riksdagens arbete och om |
|
som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen | |
för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och | |
förvaltningsuppgifter. | |
Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar | |
för riksdagens och ledamöternas arbete genom att | |
• svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. | |
• svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikans- | |
lier | |
• främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete | |
• vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar | |
• vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. | |
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grund- | |
läggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och | |
Riksdagsförvaltningens instruktion.1 Mer detaljerade bestämmelser finns i fö- | |
reskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade |
|
ekonomiadministrativa bestämmelser.2 | |
1.2 Ledning | |
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda- | |
gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen | |
överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i ärenden av större | |
vikt som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice | |
talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrel- | |
sen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut. | |
Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är | |
föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamots- | |
rådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om frågor som är av större | |
1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. | |
2 |
|
digheter. | |
6 |
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
vikt eller principiell betydelse för ledamöterna, som till exempel deras administrativa stöd, tekniska utrustning och lokaler.
Förvaltningens ledningsgrupp samråder kring övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna.
1.3 Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering och beslut
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.3 I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.4 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.
Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.
Verksamheten är indelad i följande fem uppdragsområden som utgår från förvaltningens övergripande uppdrag:
A.Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
B.Stöd och service till ledamöter och partikanslier
C.Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
D.Vård och bevarande av byggnader och samlingar
E.Myndighet och arbetsgivare.
Prioriteringar 2017
Riksdagsstyrelsen fattade i december 2016 beslut om förvaltningens verksamhetsplan. Planen beskriver vad förvaltningen ska göra under 2017 för att nå de långsiktiga målen i den strategiska planen. Förvaltningen ska säkerställa att de
3 Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för
4 Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen 2017 den 14 december 2016.
7
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Satsningar på ett förstärkt säkerhets- och informationssäkerhetsarbete fortsät- | |
ter. | |
I planen ingår också att göra riksdagens arbete mer synligt, till exempel | |
genom att förbereda för riksdagens högtidlighållande av demokratins genom- | |
brott i Sverige. Den digitala kommunikationen om riksdagen ska utvecklas | |
både tekniskt och innehållsmässigt för att möta nya behov och förväntningar. | |
Riksdagens fastigheter ska förvaltas på ett professionellt sätt och svara mot | |
verksamhetens behov, bland annat genom strategisk lokalplanering och pro- | |
jekteringsarbete för ledamotshuset. | |
Förvaltningen ska fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för ett ef- | |
fektivt ledarskap. Här ingår till exempel att utveckla medarbetarskapet i för- | |
valtningen och utvärdera arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. | |
Riksdagsförvaltningen ska i första hand prioritera verksamheten inom upp- | |
dragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verk- | |
samheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och parti- | |
kanslier prioriteras. | |
Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i avsnitt 2 Samman- | |
fattning – resultat och utveckling 2017. | |
Uppföljning och kontroll | |
Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kon- | |
troll av verksamheten och budgeten. Den förvaltningsinterna uppföljningen | |
resulterar bland annat i tertialrapporter, en helårsrapport och en årsredovis- | |
ning. | |
Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll uti- | |
från bestämmelserna i |
|
process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet | |
fullgör sitt verksamhetsansvar. | |
Under 2017 har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara | |
prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjlig- | |
heter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för | |
att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen. | |
Som ett komplement till riskanalyserna genomför samtliga budgetansva- | |
riga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den | |
egna verksamheten. | |
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens led- | |
ning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i | |
förekommande fall eventuella brister. | |
Revision | |
Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att själv- | |
ständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och | |
kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verk- | |
samhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision. | |
8 |
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året.
Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
1.4 Personal och organisation
Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens värdegrund slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.
Vissa delar av förvaltningens organisation har setts över under året. Syftet är att göra verksamheten mer ändamålsenlig och effektiv. Arbetet vid Riksdagsbiblioteket har omorganiserats från tre till två sektioner. På kommunikationsavdelningen har ett sekretariat inrättats med uppgift att samordna det stundande demokratijubileet, då riksdagen under
9
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
10
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2017
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.
•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
•Utskotten och
•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att arbeta för att förbättra
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.
•Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt och effektivt.
•Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
Under året slutförde Riksdagsförvaltningen arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Ett arbete för att utveckla Intranätet med tjänster som stöder servicecentret har också genomförts, och förvaltningen har fastställt nya rutiner för ansvar, hantering och inköp av riksdagens gåvo- och försäljningssortiment. Samarbetet mellan utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet har utvecklats för att ytterligare stärka stödet till ledamöterna.
2017/18:RS1
11
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har fått möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
•
•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara stort och verksamheten håller hög kvalitet.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
Riksdagsförvaltningen har påbörjat arbetet inför riksdagsvalet 2018 bland annat genom att ta fram ett koncept för hur information på riksdagens webbplats och andra digitala tjänster ska utformas. Förvaltningen har även förberett för det demokratijubileum som inleds 2018. En ändrad logotyp för Sveriges riksdag har beslutats och införts under året.
Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.
•Fastigheter och interiörer förvaltas enligt upprättade planer.
•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har huvudsakligen bedrivits enligt plan.
Riksdagsförvaltningen fortsätter att se över och utveckla processerna för förvaltning av fastigheter och interiörer. Bland annat har arbetssättet för att hantera olika förfrågningar utvecklats och servicenivåer etablerats. Arbetet med strategisk lokalplanering har fortsatt och har bland annat innehållit förberedelser för att anskaffa övernattningsbostäder och hyra externa kontorslokaler.
Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat och miljömålen inte nåtts i alla delar. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Förvaltningen har nått sina arbetsmiljömål.
•Sjukfrånvaron har ökat.
•Förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats.
12
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
•Tillgången till
•Förvaltningen når huvuddelen av sina miljömål.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Ett förslag till medarbetarpolicy har tagits fram, arbetet med värdegrunden har fördjupats och arbetet med att förbättra arbetsprocesser har fortsatt. Under 2017 genomfördes en mätning av klarspråksarbetets effekter. Mätningen visar att medarbetarna i Riksdagsförvaltningen har god kännedom om klarspråk.
Intäkter, kostnader och transfereringar
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | |
Intäkter5 | 46 686 | 45 404 | 33 330 |
Kostnader | |||
Nettokostnad | |||
Transfereringar | |||
Totalt |
De lägre kostnaderna för 2017 jämfört mot 2016 beror främst på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat jämfört med föregående år.
5 Ränteintäkt i avsättningen till ledamöters pensioner ingår i beloppet. Bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) är
2017/18:RS1
13
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2017
I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och de resultat som har uppnåtts.
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten m.m. Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också kontrollera regeringen. Innan riksdagens kammare fattar beslut måste alla ärenden beredas i ett utskott. Utskotten arbetar också med
I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens,
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.
Under 2017 har arbetet i kammaren genomförts enligt plan. I några fall har kompletterande ändringar gjorts i sammanträdesplanen för att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar.
•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Riksdagens protokoll har under 2017 tillgängliggjorts i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.
•Utskotten och
Riksdagsförvaltningen har bistått vid utskottens beredning av ärenden samt i övriga åtaganden som ingår i utskottens arbete. Förvaltningen har även bistått
•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.
Riksdagsledamöterna ska ges möjlighet att i första hand få möta sina motsvarigheter från ett gästande parlament. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagsledamöterna träffat sina utländska motsvarigheter.
14
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att arbeta för att förbättra
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | |||
Intäkter | 3 | 287 | 3 | 989 | 3 077 |
Kostnader | |||||
Nettokostnad | |||||
Transfereringar | |||||
Totalt |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Kostnadsökningen hänförs framför allt till förbättring av
Talmannen och de vice talmännen
Talmannen leder riksdagsarbetet och har därmed det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främsta representant.
Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens talmanspresidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. När de inte gör det deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet på samma sätt som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.
Arbetet i och kring kammaren
Varje år kommer det in ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren.
Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive
Förvaltningen ansvarar även för det löpande stödet till arbetet i kammaren, bland annat konstitutionell rådgivning, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner m.m.
6 Förvaltningens
2017/18:RS1
15
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av ar- | |
betet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och | |
i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att ar- | |
betsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att kammarplaneringen ska göra | |
det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner m.m. som lämnats | |
in, och som beretts i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta för le- | |
damöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktivi- | |
teter utanför riksdagen, till exempel för arbete i valkretsen. | |
Kammarens sammanträdestillfällen fastställs i sammanträdesplaner som | |
beslutas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. För att anpassa | |
kammararbetet efter förändrade förutsättningar har kompletterande ändringar | |
i sammanträdesplanen gjorts under året. Detta har till exempel skett för att | |
kunna bereda plats för aktuella debatter och för att justera antalet tillfällen för | |
interpellationssvar efter hur många interpellationer som har lämnats in. Vid ett | |
tillfälle har debattordningen för betänkandena behövt ändras så sent som da- | |
gen innan sammanträdet. Ändringen var nödvändig för att de betänkanden som | |
innehöll lagstiftning som skulle träda i kraft i närtid skulle bli färdigdebatte- | |
rade till voteringen samma dag. Den bakomliggande orsaken var att den an- | |
mälda talartiden för vissa betänkanden visade sig bli betydligt längre än ut- | |
skottens uppskattade talartid. | |
Under riksmötet 2015/16 inledde Riksdagsförvaltningen tillsammans med | |
Regeringskansliet en försöksverksamhet för att minska antalet försenade in- | |
terpellationssvar. Under försöksperioden tillämpades en ordning som innebar | |
att statsrådens besvarande av interpellationer schemalades. En uppföljande | |
statistik för riksmötet 2015/16 och 2016/17 visade att förseningsgraden hade | |
minskat och ordningen med statsrådens schemaläggning för att besvara inter- | |
pellationer permanentades. |
16
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet
2017 | 2016 | 2015 | |
Propositioner | 170 | 142 | 129 |
Skrivelser | 52 | 52 | 49 |
Framställningar | 4 | 8 | 2 |
Redogörelser | 22 | 22 | 22 |
Följdmotioner | 268 | 228 | 153 |
Motioner från allmänna motionstiden | 3 847 | 3 409 | 3 196 |
Händelsemotioner | 0 | 17 | 2 |
Interpellationer | 710 | 719 | 855 |
Skriftliga frågor | 1 807 | 1 608 | 1 201 |
Betänkanden* | 350 | 319 | 288 |
Utlåtanden*8 | 18 | 24 | 11 |
Riksrevisionens granskningsrapporter | 37 | 32 | 22 |
Totalt | 7 285 | 6 564 | 5 930 |
* Posterna avser ärenden som har inkommit och behandlats av kammaren.
Antalet propositioner har ökat under 2017 jämfört med föregående år, medan antalet skrivelser ligger på en jämn nivå. Som en följd av det ökade antalet propositioner har även antalet följdmotioner ökat. Antalet inlämnade skriftliga frågor har också ökat, medan interpellationerna har minskat i antal jämfört med 2016 och 2015. Antalet motioner från allmänna motionstiden har ökat stadigt sedan 2015.
Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde
2017 | 2016 | 2015 | |
Ärendebehandling | 317 | 302,5 | 289,5 |
Voteringar | 12 | 11 | 9,5 |
Interpellationsdebatter | 183 | 213 | 270 |
Information från regeringen | 6,5 | 7 | 6,5 |
Frågestunder | 36 | 36 | 27 |
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. | 31 | 34,5 | 36,5 |
Övrigt | 7 | 5 | 5,5 |
Totalt | 592,5 | 609 | 644,5 |
Det totala antalet timmar som kammaren sammanträder har minskat jämfört med 2016 och 2015. Under 2017 har interpellationsdebatter utgjort ungefär 31 procent av kammarens tid. Tiden för ärendebehandling har ökat i förhållande till föregående år eftersom antalet betänkanden också har ökat.
Tiden för information från regeringen, som under 2017 endast utgörs av återrapportering från Europeiska rådets möten, har minskat något jämfört med
7 Motionen hänvisades inte till något utskott.
8 Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 6.
17
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | |||
året innan. Återrapportering från Europeiska rådets möten har under 2017 ägt | ||||
rum vid sex tillfällen, samma antal som under 2016 och 2015. | ||||
Man kan också notera en minskning i tiden för kategorin partiledardebatter, | ||||
aktuella debatter m.m. jämfört med både 2016 och 2015. | ||||
Tiden för frågestunder ligger kvar på samma högre nivå som 2016. Bak- | ||||
grunden är de nya debattreglerna som tillåter något längre frågestunder. | ||||
Kammarens sammanträden har teckentolkats vid sex tillfällen under året. | ||||
Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid | ||||
kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll har under 2017 tillgänglig- | ||||
gjorts i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen. | ||||
Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om | ||||
vecklingen av riksdagens |
||||
tjänstemän. Under 2017 arrangerades tre sådana seminarier. De rörde ämnena | ||||
brexit – EU utan Storbritannien, rättsstaten och EU samt |
||||
arbetsprogram 2018. Tillsammans med |
||||
Sverige anordnades en studieresa för förvaltningens tjänstemän till EU- | ||||
kommissionen i Bryssel. Genom riksdagens representant vid EU:s institution- | ||||
er följer förvaltningen den aktuella |
||||
representanten rapporterar till riksdagen om händelseutvecklingen inom olika | ||||
politikområden. |
||||
mentet och till andra nationella parlament med representation vid EU:s in- | ||||
stitutioner. |
||||
tagande i interparlamentariska möten inom ramen för |
||||
2017 deltog ledamöter i 21 sådana möten. |
||||
terna i deras deltagande vid 11 tillfällen. Bland dessa möten ingick det konsti- | ||||
tuerande mötet för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för | ||||
Europol. | ||||
Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska EU- | ||||
konferenser | ||||
2017 | 2016 | 2015 | ||
Inbjudningar | 27 | 30 | 37 | |
Antal möten med deltagare från riksdagen | 21 | 23 | 28 | |
Antal ledamöter totalt | 53 | 67 | 71 | |
Kostnad (tkr)9 | 616 | 654 | 661 |
9 Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän. Kostnaderna redovisas i tabellen det år de utbetalas, vilket innebär att i beloppet för 2017 ingår 62 tkr för resor gjorda under 2016.
18
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Kammarens och utskottens planering ska göra det möjligt för riksdagen att inom åtta veckor ta ställning till om ett
Tabell 6 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade
2017 | 2016 | 2015 | ||
Granskningsutlåtanden* | 14 | 1110 | 1011 | |
Prövningsutlåtanden* | 412 | 13 | 1 | |
2 618 | 2 624 | 1 963 | ||
- | varav faktapromemorior13 | 109 | – | – |
10 | 11 | 13 | ||
89 | 99 | 27 |
* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.
De
Riksdagsförvaltningen har under året bistått riksdagens parlamentariska
Utskotten och
De 15 utskotten bereder inkommande propositioner, skrivelser, motioner m.m. Konstitutionsutskottet granskar därutöver statsrådens tjänsteutövning och handläggningen av regeringsärenden. Efter beredningen lämnar utskotten betänkanden med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten kan även på eget initiativ lämna förslag till riksdagen.
Till utskotten remitteras även
10Ett av utlåtandena 2016 behandlade två
11Ett av utlåtandena 2015 behandlade två
12Ett av utlåtandena 2017 behandlade två
13Uppgifter om antal faktapromemorior har inte redovisats tidigare år. Det tas nu med i redovisningen för att i någon mån förtydliga hur många av de inkomna
14Faktapromemorior skrivs av ansvarigt departement om förslag från kommissionen och innehåller uppgifter om förslagets innehåll samt regeringens syn på förslaget eller regeringens preliminära ställningstagande.
2017/18:RS1
19
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
förslag om att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till EU. Ut- | |
skottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i | |
utskottet anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och begär att | |
ett utlåtande ska lämnas. Vidare ska alla grön- och vitböcker samt vissa andra | |
ska redovisas i ett utlåtande till kammaren. | |
I utskottens uppgifter ingår också att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut | |
inom sina områden. | |
Varje utskott biträds av ett kansli. Kanslierna planerar utskottens verksam- | |
het och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva ut- | |
skottens ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser m.m. i be- | |
tänkanden, yttranden och utlåtanden. Utskottskanslierna stöder också utskot- | |
ten i arbetet med |
|
skottets utfrågningar, studiebesök och resor samt stöder utskotten i arbetet med | |
uppföljning och utvärdering. | |
Sammantaget bereder utskotten varje år ett stort antal ärenden. Nedan re- | |
dovisas antalet ärenden under 2017 uppdelat per utskott och totalt jämfört med | |
föregående år. | |
Mängden ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive | |
utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. | |
Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställ- | |
ningar och redogörelser ökade med cirka 20 procent 2017 jämfört med året | |
innan och med cirka 30 procent jämfört med 2015. Även antalet motioner, | |
liksom det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden, har ökat under | |
de tre senaste jämförelseåren. Antalet behandlade |
|
ningen 2016, stannat på cirka 100. | |
Tekniska avvikelser, i form av smärre bortfall av text, förekom i tre betän- | |
kanden under 2017. Felen påverkade inte riksdagens beslut. |
20
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Tabell 7 Utskottens ärendehantering 2017
Utskott | Propositioner, | Motioner15 | EU- | Betänkanden, |
skrivelser, fram- | dokument16 | utlåtanden, | ||
ställningar, redo- | yttranden | |||
görelser | ||||
Konstitu- | ||||
tionsutskottet | 27 | 290 | 5 | 37 |
Finans- | ||||
utskottet | 37 | 186 | 17 | 49 |
Skatte- | ||||
utskottet | 19 | 400 | 10 | 36 |
Justitie- | ||||
utskottet | 26 | 450 | 12 | 43 |
Civilutskottet | 12 | 457 | 4 | 27 |
Utrikes- | 20 | 179 | 6 | 23 |
utskottet | ||||
Försvars- | 11 | 118 | 3 | 26 |
utskottet | ||||
Socialförsäk- | 20 | 313 | 1 | 30 |
ringsutskottet | ||||
Social- | 22 | 483 | – | 32 |
utskottet | ||||
Kultur- | 5 | 195 | 3 | 13 |
utskottet | ||||
Utbildningsut- | 18 | 365 | 2 | 35 |
skottet | ||||
Trafik- | 12 | 319 | 14 | 26 |
utskottet | ||||
Miljö- och | ||||
jordbruks- | ||||
utskottet | 15 | 385 | 6 | 31 |
Närings- | ||||
utskottet | 17 | 282 | 19 | 34 |
Arbetsmark- | ||||
nadsutskottet | 10 | 225 | 3 | 20 |
Sammansatta | ||||
utrikes- och | ||||
försvarsutskot- | 6 | 12 | – | 6 |
tet | ||||
Totalt 2017 | 277 | 4 659 | 105 | 468 |
Totalt 2016 | 230 | 4 296 | 110 | 425 |
15Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner. Det totala antalet behandlade motioner överensstämmer inte med det antal som har lämnats till kammarkansliet (se tabell 3). Det beror dels på att utskotten kan skjuta upp behandlingen av motioner till ett annat riksmöte (till exempel i väntan på en aviserad proposition), dels på att en motion med fler än ett yrkande kan behandlas i olika utskott.
16Till skillnad mot förra året redovisas hänvisade ärenden och ärenden beslutade av utskotten. Med
21
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Utskott | Propositioner, | Motioner15 | EU- | Betänkanden, |
skrivelser, fram- | dokument16 | utlåtanden, | ||
ställningar, redo- | yttranden | |||
görelser | ||||
Totalt 2015 | 209 | 3 493 | 40 | 371 |
Antalet sammanträden minskade något under 2017 och uppgick till sammanlagt 609 för utskotten och 46 för
Under året har utskottskanslierna planerat och medverkat vid 27 offentliga utfrågningar. Seminarier och konferenser har hållits vid 16 tillfällen. För att inhämta information m.m. kan utskotten bjuda in olika
Tabell 8 Utskottens och
Samman- | Seminarier | Inrikes | Studie- | Övriga | |
träden | och konfe- | resor | besök i | besök till | |
renser | Sverige | ||||
(varav | utskotten | ||||
offentliga | |||||
utfråg- | |||||
ningar) | |||||
Konstitu- | 59 (11) | 0 | 0 | 3 | 17 |
tionsutskottet | |||||
Finans- | 46 (4) | 3 | 0 | 2 | 16 |
utskottet | |||||
Skatte- | 35 (0) | 2 | 0 | 2 | 6 |
utskottet | |||||
Justitie- | 33 (0) | 0 | 0 | 2 | 5 |
utskottet | |||||
Civilutskottet | 32 (2) | 1 | 1 | 2 | 9 |
Utrikes- | 41 (1) | 2 | 3 | 2 | 66 |
utskottet | |||||
Försvars- | 44 (0) | 0 | 0 | 3 | 41 |
utskottet | |||||
Socialförsäk- | 39 (1) | 0 | 1 | 5 | 9 |
ringsutskottet | |||||
Social- | 45 (2) | 1 | 1 | 1 | 59 |
utskottet |
17 År 2017 är första beräkningsåret för uppgifter om seminarier, resor och besök. Därför anges inga jämförelsesiffror från tidigare år.
22
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Kultur- | 30 (2) | 2 | 1 | 7 | 19 |
utskottet | |||||
Utbildnings- | 44 (0) | 2 | 0 | 2 | 16 |
utskottet | |||||
Trafik- | 37 (2) | 0 | 1 | 2 | 21 |
utskottet | |||||
Miljö- och | 39 (0) | 1 | 1 | 0 | 11 |
jordbruks- | |||||
utskottet | |||||
Närings- | 37 (2) | 1 | 1 | 1 | 6 |
utskottet | |||||
Arbetsmark- | 37 (0) | 1 | 0 | 1 | 17 |
nadsutskottet | |||||
Sammansatta | 11 (0) | 0 | 0 | 0 | 6 |
utrikes- och | |||||
försvars- | |||||
utskottet | |||||
Totalt 2017 | 609 (27) | 16 | 10 | 35 | 324 |
Totalt 2016 | 626 | ||||
Totalt 2015 | 580 | ||||
46 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Totalt 2017 | 46 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Totalt 2016 | 51 | ||||
Totalt 2015 | 51 |
För varje riksmöte gör utskottskanslierna en beskrivning av respektive utskottsverksamhet. I verksamhetsberättelserna redovisas utskottens behandling av riksdagsärenden och verksamheten i övrigt.
Utskotten ska följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden och även arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. Till stöd för detta arbete finns utvärderings- och forskningssekretariatet. På uppdrag av utskotten tar sekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen. Under 2017 har sammanlagt 22 rapporter publicerats, en minskning med 7 rapporter jämfört med 2016. Sekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet har Rifo arrangerat 18 sammankomster i riksdagen under 2017, ungefär lika många som året innan.
Regeringen har haft överläggningar med utskotten i
2017/18:RS1
23
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
men minskade något under 2017. Antalet granskningsutlåtanden låg på ungefär samma nivå som tidigare år.
Tabell 9 Utskottens
Överlägg- | Informations- | Subsidiaritets- | Gransk- | ||
ningar | tillfällen med | prövningar (varav | nings- | ||
med rege- | regeringsföre- | prövningar som | utlåtan- | ||
ringen i | trädare18 | lett till ett pröv- | den | ||
EU- | ningsutlåtande) | ||||
ärenden | |||||
Konstitutions- | 5 | 8 | 4 | (0) | 1 |
utskottet | |||||
Finansutskottet | 9 | 10 | 15 (4)19 | 2 | |
Skatteutskottet | 20 | 12 | 10 | (0) | – |
Justitieutskottet | 3 | 7 | 10 | (0) | 2 |
Civilutskottet | 4 | 7 | 4 | (0) | – |
Utrikesutskottet | 1 | 14 | 2 | (0) | 4 |
Försvars- | 0 | 10 | 2 | (0) | 1 |
utskottet | |||||
Socialförsäk- | 19 | 10 | 1 | (0) | – |
ringsutskottet | |||||
Socialutskottet | 8 | 6 | 0 | (0) | – |
Kulturutskottet | 12 | 6 | 2 | (0) | 1 |
Utbildnings- | 20 | 3 | 1 | (0) | 1 |
utskottet | |||||
Trafikutskottet | 2 | 5 | 14 | (0) | – |
Miljö- och jord- | 11 | 16 | 6 | (0) | – |
bruksutskottet | |||||
Näringsutskottet | 14 | 23 | 17 | (0) | 2 |
Arbetsmark- | 11 | 7 | 2 (1)20 | 17 | |
nadsutskottet | |||||
Sammansatta | 1 | 0 | – | – | |
utrikes- och för- | |||||
svarsutskottet | |||||
Totalt 2017 | 140 | 144 | 90 | (5) | 14 |
Totalt 2016 | 66 | – | 102 (13) | 11 | |
Totalt 2015 | 63 | – | 21 | (1) | 10 |
Under varje valperiod beslutar utskotten och
18Det är första året denna uppgift redovisas. Det finns därför inte med några jämförelsesiffror.
19I ett av fallen har utskottet prövat två dokument i ett utlåtande, det vill säga två av dessa prövningar ledde till ett gemensamt utlåtande.
20Minoritetsutlåtande, ledde inte till att riksdagen skickade ett motiverat yttrande.
24
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
utskottens internationella resor, besök och konferenser, i de fall utskottskanslierna ansvarat för förberedelserna.
Tabell 10 Utskottens och
Utrikesresor | Internationella | Internationella besök | |
konferenser | till utskottet | ||
Konstitutions- | 1 | 3 | 6 |
utskottet | |||
Finansutskottet | 0 | 8 | 16 |
Skatteutskottet | 2 | 4 | 2 |
Justitieutskottet | 2 | 5 | 0 |
Civilutskottet | 1 | 0 | 0 |
Utrikesutskottet | 6 | 7 | 10 |
Försvarsutskottet | 1 | 4 | 1 |
1 | 1 | 6 | |
skottet | |||
Socialutskottet | 0 | 2 | 7 |
Kulturutskottet | 1 | 0 | 0 |
Utbildningsutskottet | 2 | 2 | 0 |
Trafikutskottet | 2 | 3 | 0 |
Miljö- och jord- | 0 | 4 | 1 |
bruksutskottet | |||
Näringsutskottet | 2 | 4 | 4 |
Arbetsmarknads- | 2 | 7 | 7 |
utskottet | |||
Sammansatta | 2 | 0 | 0 |
utrikes- och för- | |||
svarsutskottet | |||
3 | 1 | 0 | |
Totalt | 28 | 55 | 60 |
Internationell verksamhet
Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.
Talmansresor utgör en viktig del av riksdagens internationella besöksutbyte. Vid en talmansresa består delegationen normalt av talmannen, alternativt en vice talman, två till fyra riksdagsledamöter, och i vissa fall även riksdags-
21 År 2017 är första beräkningsåret för dessa uppgifter. Därför anges inga jämförelsesiffror från tidigare år.
25
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
direktören samt tjänstemän från det internationella kansliet. Programmet be- | |
står av möten med landets talman och parlamentsledamöter, stats- och rege- | |
ringschefen samt företrädare för institutioner och organisationer som är rele- | |
vanta för den bilaterala parlamentariska dialogen. Programmet läggs i samråd | |
med Sveriges ambassad i landet och med landets parlament. Under 2017 har | |
18 utgående talmansresor genomförts till 21 länder. En av resorna, till | |
Washington D.C., gjordes gemensamt av talmännen i den |
|
kretsen. Motsvarande resor 2016 var 24 till 23 länder och 27 resor till 24 län- | |
der 2015. | |
Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms | |
inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett | |
hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till de interparlamenta- | |
riska församlingarna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksda- | |
gens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska försam- | |
ling, OSSE:s parlamentariska församling (Organisationen för säkerhet och | |
samarbete i Europa), den parlamentariska församlingen för Unionen för Me- | |
delhavet, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling | |
(se tabellen nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i det | |
arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internationella | |
möten och konferenser. | |
Förvaltningen har också bistått vid ledamöters deltagande i valobservat- | |
ioner. Under 2017 medverkade tolv svenska riksdagsledamöter vid totalt fyra | |
val i följande länder: Armenien, Albanien, Tyskland och Kirgizistan. Huvud- | |
delen av kostnaderna för deltagandet i valobservationerna har belastat OSSE- | |
delegationens budget. |
26
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Tabell 11 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
Interparlamentarisk | Delegation | Antal | Kostnader | Utbetalt |
församling | sessioner och | (tkr) | bidrag22 | |
större | (tkr) | |||
möten | ||||
Nordiska rådet | 20 ord. | 1 session | 2 199 | 13 548 |
20 suppl. | 4 presidie- | |||
och utskotts- | ||||
möten | ||||
1 extra presi- | ||||
diemöte | ||||
Europarådets parlamenta- | 6 ord. | 4 sessioner | 1 109 | – |
riska församling | 6 suppl. | |||
OSSE:s parlamentariska | 8 ord. | 1 session | 946 | 1 003 |
församling | 8 suppl. | 1 vintermöte | ||
1 höstmöte | ||||
Interparlamentariska | 5 ord. | 1 vårsession | 1 111 | 1 090 |
unionen | talman och | 1 höstsession | ||
2 utskottsle- | ||||
damöter23 | ||||
Den parlamentariska för- | 3 ord. | 1 session | 65 | 0 |
samlingen för Unionen | 3 suppl. | |||
för Medelhavet | ||||
Natos parlamentariska | 5 ord. | 1 höstsession | 541 | – |
församling | 5 suppl. | 1 vårsession | ||
Transatlantic | ||||
Forum | ||||
Cosacsekretariatet24 | 17 | |||
Särskilda uppdrag inom | 0 | |||
de interparlamentariska | ||||
församlingarna | ||||
Summa 2017 | 5 971 | 15 658 | ||
Summa 2016 | 6 132 | 15 540 | ||
Summa 2015 | 5 867 | 15 913 |
22Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet och Natos parlamentariska församlingar ges inget bidrag från Riksdagsförvaltningen.
23Vid Interparlamentariska unionens vårsession utvidgades den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leddes riksdagsdelegationen till vårsessionen av talmannen.
24Finansiering av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009, dnr
27
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | |||
Riksdagen har under de senaste åren deltagit regelbundet med delegationer | ||||
som studerat verksamheten vid FN i New York. En ledamot från | ||||
Sverigedemokraterna och en från Miljöpartiet deltog vid öppnandet av | ||||
generalförsamlingen 2017. Under våren 2017 deltog två delegationer med | ||||
vardera sex riksdagsledamöter. Riksdagsförvaltningen tog i nära samarbete | ||||
med Sveriges ständiga representation vid FN i New York fram program för | ||||
delegationerna och gav tjänstemannastöd på plats. | ||||
Riksdagsledamöter som är intresserade av närmare parlamentariska kon- | ||||
takter med ett visst land kan bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det | ||||
landet. I riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Syftet med dem är att | ||||
sprida kunskap om länderna genom exempelvis seminarier och föredrag. För- | ||||
eningarna drivs av ledamöterna, och förvaltningen kan bistå med sekretariats- | ||||
stöd vid större arrangemang. | ||||
Internationella besök i riksdagen | ||||
Under 2017 tog riksdagen emot 76 delegationer från 44 länder världen över.25 | ||||
Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och | ||||
representanter för internationella organisationer är en stor del av den interna- | ||||
tionella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, koordinera, | ||||
genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden | ||||
för inkommande besök varierar beroende dels på hur många besök av | ||||
statschefer och talmän som hålls per år, dels på hur stora delegationerna är. | ||||
Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsätt- | ||||
ningar för mötet. Målsättningen är att riksdagsledamöterna ska få möjlighet att | ||||
i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet. Under | ||||
2017 har riksdagens ledamöter vid samtliga inkommande internationella be- | ||||
sök träffat sina utländska motsvarigheter. | ||||
Tabell 12 Internationella besök i riksdagen | ||||
2017 | 2016 | 2015 | ||
Antal besök | 76 | 72 | 76 | |
Antal länder | 44 | 47 | 45 | |
Antal besökare (ca) | 907 | 738 | 805 | |
Kostnad inkommande be- | ||||
sök (tkr) | 549 | 566 | 463 |
Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.
25 Uppgifterna avser internationella besök där förvaltningen bistått riksdagens talman och ledamöter.
28
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 13 Antal originalsidor i riksdagstrycket
2017 | 2016 | 2015 | |
Propositioner | 22 000 | 17 500 | 19 400 |
Motioner | 14 600 | 11 400 | 8 100 |
Betänkanden | 21 000 | 19 400 | 16 300 |
Protokoll | 10 700 | 10 500 | 10 900 |
Framställningar och redogörelser | 800 | 1 400 | 1 700 |
Totalt | 69 100 | 60 200 | 56 400 |
Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.
Utveckling av stödet till kammaren och utskotten m.m.
Det sammanhållna kontinuitetsarbetet i kammarverksamheten och den övriga parlamentariska processen har intensifierats under året. Förberedande arbete för kommande utvecklingsprojekt inom området har gjorts. Att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden är en del av Riksdagsförvaltningens kontinuitetsförmåga. Under 2017 har en övning med krigsdelegationen genomförts på en plats utanför riksdagen. Övningen aktualiserade en typ av scenario – krig eller krigsfara – när kammarens sammanträden tillfälligt kan behöva flyttas.
Under 2017 har förvaltningen genomfört en förstudie för att utreda en modernisering av det tekniska kammarstödet. Den kommer att redovisas i början av 2018. För att skapa förutsättningar för elektronisk överföring av vissa produkter mellan riksdagen och regeringen har en dialog under året inletts med företrädare för Regeringskansliet.
Förvaltningen har arbetat för att formera systemförvaltningsorganisationen för
Tillämpningen av den nya riksdagsordningen följdes upp löpande under 2016, och slutsatserna med förslag på några ändringar presenterades 2017. Förslagen har beretts inom Riksdagsförvaltningen och har remissbehandlats. Riksdagsförvaltningen kommer att föreslå att riksdagsstyrelsen överlämnar en framställning till riksdagen under 2018.
Sedan 2014 använder samtliga utskott och
2017/18:RS1
29
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
möjlighet för ledamöter att dela dokument inom partigruppen. I ett första skede | |
utreds bland annat informationssäkerhetsfrågor. | |
Under 2017 har utskottsavdelningen fortsatt med flera kompetensutveckl- | |
ingsinsatser för att bland annat öka kunskapen om författningsarbete, resultat- | |
styrning och |
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och en god service till ledamöterna och partikanslierna. Stödet ska ge riksdagsledamöterna förutsättningar att utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Förvaltningen ska se till att ledamöterna har tillgång till bland annat utredningstjänster, intranät, bibliotek, arbetsrum och teknisk utrustning. Dessutom hanterar och betalar förvaltningen ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner m.m. Förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter område A, men före övriga områden.
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.
Enligt serviceundersökningen från hösten 2015 är ledamöterna överlag mycket nöjda med Riksdagsförvaltningens service. Resultatet av enkäten följs upp, och förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utveckla och förbättra stödet till ledamöterna. Till exempel har en digital EU- guide lanserats under året för att underlätta ledamöternas arbete med
•Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.
Riksdagens utredningstjänst tog emot nästan 2 000 uppdrag under 2017. En övervägande del (79 procent) levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat. Samtliga partikanslier uppger att utredningarna håller hög kvalitet.
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt och effektivt.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att utveckla de digitala arbetsverktygen för att möta användarnas behov. Det har blivit möjligt att följa status på utredningstjänstens utredningar via Intranätet och administrera inbjudningar via dator, pekplatta och mobiltelefon. Kammarappen har fått nya funktioner.
•Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
Säkerhetsarbetet har utvecklats under året, arbetet med att genomföra säkerhetsanalyser som grund för åtgärder har fortlöpt och intensifierats.
30
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
En säkerhetsanalys och säkerhetsplan för hela Riksdagsförvaltningen pågår. Tidigare fattade beslut om utökad bevakning och säkerhetskontroll i riksdagens entréer har kvarstått under 2017. Nya funktioner, fler medarbetare och nya arbetssätt bedöms ha bidragit till en ökad förmåga att upptäcka avvikelser som kan påverka säkerheten i riksdagen.
Under året slutförde Riksdagsförvaltningen arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Ett arbete för att utveckla Intranätet med tjänster som stöder servicecentret har också genomförts och förvaltningen har fastställt nya rutiner för ansvar, hantering och inköp av riksdagens gåvo- och försäljningssortiment. Samarbetet mellan utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet har utvecklats i syfte att ytterligare stärka stödet till ledamöterna.
Tabell 14 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | |||
Intäkter26 | 14 | 397 | 13 048 | 1 | 869 |
Kostnader | |||||
Nettokostnad | |||||
Transfereringar | |||||
Totalt |
De lägre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat.
Administrativt ledamotsstöd
Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd). Ledamotsstödet svarar även för att introducera ledamöterna i regelverket. Pensioner, det vill säga ålderspension, efterlevandepension och sjukpension, administreras på förvaltningens uppdrag av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Verket sköter även utbetalningarna av avgångsförmånerna.
Utbetalningarna av inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, har varit lägre under 2017 än under 2016 och 2015. Generellt sett är utbetalningarna av inkomstgarantier som högst året efter ett val för att sedan sjunka fram till nästa riksdagsval. Under 2017 har ekonomiskt omställningsstöd betalats ut till tre tidigare ledamöter. Pensionsutbetalningarna har ökat med omkring 3 000 000 kronor per år under tiden
26 Ränteintäkten i avsättningen till ledamöters pensioner ingår i beloppet. Bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) är
2017/18:RS1
31
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor
Regler om ledamöternas ekonomiska villkor finns i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter och riksdagsstyrelsens tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till lagen. Lagen och tillämpningsföreskriften trädde i kraft den 1 januari 2017 och ersatte en tidigare lag från 1994. Be- greppet ersättning omfattar i den nya lagen inte bara direkt ekonomisk gottgörelse som arvode, resekostnadsersättning, traktamente, pension och avgångsförmåner, utan även andra förmåner av ekonomisk natur, exempelvis tillgång till teknisk utrustning, försäkring, övernattningsbostad och parkering.
Ledamöternas arvode bestäms av Riksdagens arvodesnämnd och uppgår sedan den 1 november 2017 till 65 400 kronor i månaden. Vissa uppdrag, bland annat som vice talman samt ordförande och vice ordförande i utskotten och i
Ledamöterna har rätt till ersättning för sina tjänsteresor, det vill säga resor som görs inom ramen för uppdraget som riksdagsledamot. De beslutar själva om sina tjänsteresor, med undantag för resor till länder utanför EES- området. Ledamöterna har även rätt till traktamente.
Riksdagsförvaltningen ska utan kostnad tillhandahålla en ledamot som bor mer än 50 kilometer från Riksdagshuset ett övernattningsboende i förvaltningens bostadsbestånd. Om ledamoten ordnar eget boende ersätter förvaltningen boendekostnaden inom vissa ramar. Ledamöterna har vidare rätt till arbetsrum, barnverksamhet, försäkring, företagshälsovård, parkering och teknisk utrustning.
Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2014 reviderades regelverket för ledamöternas avgångsförmåner. Reformen innebar att det nu finns två parallella system för avgångsförmåner: dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt omställningsstöd. Avgångsförmånerna är inte avsedda för varaktig försörjning.
Inkomstgarantin gäller för de ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014. Det krävs minst tre års sammanhängande riksdagstjänstgöring för att ledamoten ska ha rätt till inkomstgaranti. Ekonomiskt omställningsstöd omfattar dem som valts in i riksdagen första gången i valet 2014 eller därefter och förutsätter minst ett års sammanhängande tjänstgöring. Systemen skiljer sig åt vad gäller belopp och utbetalningstid. Såväl inkomstgaranti som ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med andra inkomster och kan jämkas, det vill säga sättas ned eller upphöra.
En före detta ledamot har rätt till stödåtgärder för omställning till förvärvsarbete, oavsett vilket system för avgångsförmåner han eller hon omfattas av. Omställningsstödet kan bestå av bland annat karriärplanering, coachning och kompletterande utbildning.
Ledamöter som vid avgången fyllt 65 år har rätt till ålderspension från riksdagen. Pensionen är ett komplement till den allmänna pensionen.
32
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet
Avgångna ledamöter har sedan maj 2014 rätt till omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet (se faktarutan ovan). Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, till exempel via Trygghetsstiftelsen och Trygghetsrådet. Riksdagsförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla stödet och har upphandlat dessa tjänster. Stödet kan bestå av både rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Utbildningsinsatserna ska godkännas av Riksdagsförvaltningen, och kostnaden får inte överstiga 50 000 kronor per person. Sammanlagt 30 tidigare ledamöter har hittills avropat omställningsstöd, varav 2 avrop under 2017, 4 avrop under 2016, 6 avrop under 2015 och 18 avrop 2014. Åtgärderna har bland annat bestått av kompetenskartläggning, genomgång av det regionala arbetsmarknadsläget,
Stöd till partigrupper
Riksdagspartierna får stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.27 Stödet betalas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare, stöd till ledamöternas resor utomlands och stöd till språkutbildning.
Stödet till partigrupperna i riksdagen
Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp som är beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.
Det finns dessutom ett stöd till politiska sekreterare. Stödet ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på
Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor inom EES- området och ett belopp för språkutbildning (1 000 kronor 2017).
27 Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
33
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 15 Stödet till partigrupperna (tkr)
Parti | Grund- | Till- | Stöd till | EES- | Rese- | Språk- | Totalt |
belopp | läggs- | poli- | resor28 | bidrag | utbild- | ||
belopp | tiska | ning29 | |||||
sekrete- | |||||||
rare | |||||||
S | 1 700 | 6 441 | 82 174 | 283 | 332 | 113 | 91 043 |
M | 3 400 | 4 788 | 60 721 | 209 | 260 | 84 | 69 462 |
SD | 3 400 | 2 793 | 34 178 | 118 | 172 | 47 | 40 708 |
MP | 1 700 | 1 425 | 18 180 | 62 | 113 | 25 | 21 505 |
C | 3 400 | 1 254 | 15 998 | 55 | 105 | 22 | 20 834 |
V | 3 400 | 1 197 | 15 271 | 52 | 103 | 21 | 20 044 |
L | 3 400 | 1 083 | 13 817 | 48 | 95 | 19 | 18 461 |
KD | 3 400 | 912 | 11 635 | 40 | 80 | 16 | 16 083 |
Totalt | |||||||
2017 | 23 800 | 19 893 | 251 974 | 866 | 1 260 | 347 | 298 140 |
2016 | 23 800 | 19 893 | 247 637 | 870 | 1 260 | – | 293 460 |
2015 | 23 800 | 19 893 | 244 113 | 873 | 1 260 | – | 289 939 |
Utredningstjänster
Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Förvaltningen har under 2017 tagit emot 1 993 uppdrag. Detta kan jämföras med 2 185 uppdrag 2016 och 2 118 uppdrag 2015.
Knappt två tredjedelar av uppdragen kommer från partikanslierna. En femtedel kommer från enskilda ledamöter. Drygt en åttondel av uppdragen kommer från utländska parlament.
28Stödet för
29Redovisas endast för 2017, då stödet till språkutbildning tidigare inte ingått i lagen.
34
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 16 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent
Uppdragsgivare | 2017 | % | 2016 | % | 2015 | % |
Antal | Antal | Antal | ||||
Ledamöter | 399 | 20 | 430 | 20 | 497 | 23 |
Partikanslier | 1 228 | 62 | 1 441 | 66 | 1 288 | 61 |
Utskott30 | 4 | 0 | 3 | 0 | 11 | 1 |
Övriga förvaltningen | 19 | 1 | 19 | 1 | 48 | 2 |
Utländska parlament31 | 302 | 15 | 261 | 12 | 232 | 11 |
Övriga32 | 41 | 2 | 31 | 1 | 42 | 2 |
Totalt | 1 993 | 100 | 2 185 | 100 | 2 118 | 100 |
Andelen uppdrag som levereras inom den tid som uppdragsgivaren önskar har ökat från 68 procent 2015 till 79 procent 2017. I de fall förvaltningen inte har kunnat leverera i tid beror det ibland på att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram sett till uppdragets omfattning. En annan orsak är att förvaltningen inte fått statistiska eller andra underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare. Under året har förvaltningen haft dialogmöten med de åtta partikanslierna. Samtliga kanslier har uttryckt att de anser att utredningarna håller hög kvalitet.
Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang. Antalet offentliggjorda rapporter har minskat. År 2017 offentliggjordes 126 rapporter, vilket är färre än 2016 (152) och 2015 (143).
Riksdagsbiblioteket
På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör förvaltningen informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Antalet uppdrag har ökat under 2017. Ett utvecklat samarbete mellan biblioteket och beställare inom riksdagen, främst utredningstjänsten och forsknings- och utvärderingssekretariatet, genererar fler uppdrag.
Tabell 17 Antal uppdrag informationssökningar
2017 | 2016 | 2015 | |
Uppdrag | 275 | 261 | 123 |
Ledamöterna, partikanslierna och anställda i förvaltningen har tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, en nyhetsportal, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Andelen ledamöter som använder tjänsten är mycket hög; ungefär 80 procent av ledamöterna har aktiverat en bevaknings-
30Inklusive
31Nationella parlament och delstatsparlament.
32Med övriga menas Summary Reports, Europaparlamentet, före detta ledamöter med flera.
2017/18:RS1
35
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
profil och använder portalen för sökuppdrag. Tillgången till artiklar i nyhets- | |
portalen har begränsats något under året på grund av ändrade förhållanden | |
mellan leverantören av nyhetsbevakningstjänsten och vissa tidningshus. Un- | |
der året har förvaltningen gjort en upphandling av en ny nyhetsportal. | |
Förvaltningen erbjuder också nyanställda på partikanslier och i förvalt- | |
ningen en kurs i omvärldsbevakning. Under 2017 hölls 29 kurstillfällen med | |
totalt 185 deltagare. Det var en ökning jämfört med både 2016 (127 deltagare) | |
och 2015 (181 deltagare). | |
Intranätet | |
Intranätet ska vara ett effektivt arbetsverktyg för både ledamöter, partikanslier | |
samt chefer och medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Intranätet tillhandahål- | |
ler tjänster, nyheter och innehåll anpassade för olika målgrupper. | |
Under 2017 lanserades |
|
för |
|
ler utredningar från utredningstjänsten kan nu också följa sina beställda utred- | |
ningars status på Intranätet och ta del av utredningen när den är klar. I början | |
av 2017 lanserades Personnytt på startsidan med information om nya ledamö- | |
ter, ledamöter som byter uppdrag liksom nyanställda inom förvaltningen. | |
Ett arbete är genomfört för att utveckla tjänster som stöder servicecentret. | |
En integration mot evenemangssystemet Kalas gör det möjligt att svara på och | |
administrera inbjudningar via dator, mobiltelefon och pekplatta. | |
Intranätredaktionen har under året kontinuerligt arbetat med sökordsopti- | |
mering genom att komplettera med alla sökord där sökstatistik inte ger några | |
träffar. | |
Årets julkortshälsning från Sveriges riksdag förnyades genom en film, som | |
hade sin hemvist på Intranätet. Syftet med filmen var att uppmärksamma mot- | |
tagarna om att riksdagen nästa år börjar fira demokratins genombrott. Julkorts- | |
filmen fick en ökad spridning i år eftersom den delades på Sveriges riksdags | |
Twitterkonto och på riksdagen.se. | |
Besökssiffrorna under året (395 705) är de högsta uppmätta sedan Intranätet | |
lanserades (363 000 sidvisningar under 2016). Intranätet har ett stabilt genom- | |
snitt på cirka 33 000 besök i månaden, vilket innebär en ökning med cirka | |
3 000 visningar i månaden i jämförelse med 2016.33 Den mobila användningen | |
har ökat något, från i genomsnitt 14 procent 2016 till 20 procent 2017. Intra- | |
nätet har fungerat stabilt under året. | |
Säkerhetsarbetet | |
Den förändring av säkerhetsarbetet som Riksdagsförvaltningen påbörjade un- | |
der 2016 har fortsatt under 2017. Under året har arbetet med att genomföra | |
33 I Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2016 anges felaktigt att antalet besök 2016 var | |
33 000. Det korrekta antalet var 30 000 besök. | |
36 |
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
säkerhetsanalyser som grund för åtgärder i bland annat fastighetsprojekt fortlöpt och intensifierats. Därutöver har förvaltningen påbörjat arbetet med att genomföra en säkerhetsanalys och en säkerhetsplan för Riksdagsförvaltningen som helhet. Parallellt med detta tar förvaltningen fram metod och process för analysen och för andra typer av bedömningar som ska ligga till grund för beslut om säkerhetsskyddsåtgärder. Sammantaget bedöms detta arbete ha bidragit till en ökad förmåga att arbeta analysbaserat med säkerhetsskyddsåtgärder och till att lägga grunden för väl anpassade säkerhetsnivåer för säkerhetsskyddets olika delar.
Riksdagsförvaltningens ambition är att säkerheten i riksdagen ska stärkas med bibehållen öppenhet. Rätt dimensionerade säkerhetsskyddsåtgärder är en förutsättning för att denna öppenhet ska kunna upprätthållas. Tidigare fattade beslut om utökad bevakning och säkerhetskontroll i riksdagens entréer har kvarstått under 2017.
Antalet farliga och/eller misstänkta föremål som har upptäckts i riksdagen eller i dess direkta närområde har ökat från 2015 till 2017. Bedömningen är att det inte handlar om en egentlig ökning av antalet föremål utan om att förvaltningen har stärkt sin förmåga genom nämnda säkerhetskontroller samt en ny bevakningsorganisation med nya funktioner, fler medarbetare och nya arbetssätt. Sammantaget bedöms dessa förändringar ha bidragit till en ökad förmåga att upptäcka avvikelser som kan påverka säkerheten i riksdagen.
Under året har förvaltningen tagit fram ett förslag till ny instruktion för säkerhetsprövning, vilken förväntas införas under 2018. Syftet med instruktionen är att öka förutsättningarna för att avgöra om en person som anställs eller anlitas i en säkerhetsklassad funktion kan förväntas vara pålitlig och lojal.
Informationssäkerhet
Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet i Riksdagsförvaltningen slutfördes under året. Systemet skapar bättre förutsättningar för att planera, följa upp och därmed styra informationssäkerhetsarbetet. Förvaltningen har också arbetat med att ta fram ytterligare en instruktion för att tydligare reglera
Informationssäkerhetsarbetet kan beskrivas utifrån förmågor. Det handlar om att kunna skydda information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter. I samband med förändringarna i förvaltningens
Tabell 18 Informationssäkerhet – analyser och
2017 | 2016 | 2015 | |
Tekniska säkerhetsgranskningar | 8 | 4 | 6 |
2017/18:RS1
37
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Servicecenter
Under 2017 har servicecentret fortsatt det arbete som inleddes när centret öppnades i oktober 2016. Fokus har legat på att konsolidera verksamheten med ständiga förbättringar och att utveckla samarbetet mellan servicecentret i Bankhallen och
Servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklas
Arbetet med att förbättra servicen till ledamöterna har fortsatt. Förvaltningen informerar och samråder löpande med bland annat ledamotsrådet, där varje partigrupp är representerad av en ledamot.
En viktig utgångspunkt för förbättringsarbetet är resultaten av den serviceundersökning som förvaltningen genomförde hösten 2015 för att ta reda på hur ledamöterna ser på förvaltningens service och tjänster. Trots det överlag mycket goda resultatet finns möjligheter till förbättringar. Alla delar som berörs inom förvaltningen har analyserat utfallet, och det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra servicen till ledamöterna.
Ett exempel är det gemensamma servicecenter för ledamöter, partikanslianställda och anställda i förvaltningen som öppnade i Bankhallen under hösten 2016 (se avsnitt ovan).
Ett annat exempel är den digitala
I oktober 2016 infördes ett nytt ärendehanteringssystem som gjort det lättare för ledamöterna att beställa utredningar av riksdagens utredningstjänst. Under 2017 har det blivit möjligt att på Intranätet se status för de utredningar som ledamoten har beställt från utredningstjänsten liksom levererade rapporter.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationen till ledamöterna i förvaltningens interna informationskanaler Intranätet och kammarappen. En ny version av kammarappen släpptes i juni 2017. I den nya versionen går det till exempel att se vilka ärenden som voteras ett visst datum samt uppskattad talartid vid varje arbetsplenum, vilket tidigare inte varit möjligt. Kammarappen hur i huvudsak fungerat stabilt och effektivt under året.
Samarbetet mellan delar i förvaltningen – utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet – har utvecklats i syfte att ytterligare stärka stödet till ledamöterna. Det har bland annat innefattat gemensam kompetensutveckling, kunskapsutbyte och medverkan i Riksdagsbibliotekets användarråd.
38
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Ledamöternas och andras synpunkter på den framtida utformningen av ledamotshuset tas till vara i en särskild brukargrupp, för att säkerställa att fastigheten efter renoveringen anpassas till verksamhetsbehoven.
Arbetet med en utökad elektronisk hantering av dagordningar och mötesunderlag har inletts. Det ingår som en del i att utveckla administrationen och digitalisera dokumentationen för möten i riksdagen så att det blir enkelt att hantera handlingar i dator, pekplatta och telefon.
Förberedelser inför valet 2018
Förvaltningen har påbörjat förberedelserna inför valet 2018. Alla delar av förvaltningen berörs, och aktiviteterna koordineras av en särskild valsamordningsgrupp. En övergripande arbetsplan har arbetats fram, och valsamordningen har med stöd av kontaktpersoner i förvaltningen identifierat aktiviteter som ska genomföras för att säkerställa att nya och avgående ledamöter får rätt information och goda förutsättningar att påbörja och utföra eller avsluta sitt ledamotsuppdrag.
Riksdagsgåvor och presentshop
Förvaltningen har utrett förutsättningarna för ett utökat sortiment av riksdagsgåvor och presentartiklar i en presentshop som ska vara tillgänglig för både ledamöter och besökare i Riksdagens hus, däribland skolungdomar och allmänna visningsgrupper. Nya rutiner har införts för ansvar, hantering och inköp av riksdagens sortiment. Utifrån riktlinjer för riksdagens gåvo- och försäljningssortiment och i samråd med det nyinrättade presentrådet har ett nytt utbud tagits fram med ett enhetligt grafiskt koncept. Presentshoppen beräknas finnas på plats till sommaren 2018.
Digitala samarbetsytor
Förvaltningen har under 2017 fortsatt arbetet med att införa digitala samarbetsytor. Samarbetsytorna erbjuder bland annat stöd för dokumenthantering och samarbete kring dokument i realtid, med versionshantering. Det har även genomförts 71 utbildningstillfällen för sammanlagt 249 deltagare under året. Dessutom har utbildningar i programmet Onenote genomförts.
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C syftar till att främja insynen i och kunskapen om riksdagens arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, medier, regeringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, organisationer, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.
39
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har fått möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
Under året har riksdagens webbplats och öppna data fortsatt att utvecklas. Det har bland annat blivit enklare att hitta bland riksdagens beslut. Riksdagens diarium är nu tillgängligt via både riksdagen.se och öppna data och en ny webbplats för
•
Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen har minskat något jämfört med förra året. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.
•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara stort, och verksamheten håller hög kvalitet.
År 2017 slogs åter igen rekord i antalet besökare. Av de lärare som besökte riksdagen med en klass ansåg 92 procent att besöket var mycket väl eller väl pedagogiskt upplagt. I en utvärdering av Demokrativerkstaden uppgav 78 procent av eleverna att de lärt sig ganska eller väldigt mycket under besöket.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
94 procent av de lärare som deltagit i kurser och fortbildningsdagar ansåg att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. I kurserna för bibliotekarier ansåg i genomsnitt 96 procent av deltagarna att kursens olika delar var relevanta eller mycket relevanta.
Riksdagsförvaltningen har påbörjat arbetet inför riksdagsvalet 2018 bland annat genom att ta fram ett koncept för hur information på riksdagens webbplats och andra digitala tjänster ska utformas. Förvaltningen har även förberett för det demokratijubileum som inleds 2018. En ändrad logotyp för Sveriges riksdag har beslutats och införts under året.
40
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 19 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | |
Intäkter | 154 | 229 | 191 |
Kostnader | |||
Nettokostnad | |||
Transfereringar | |||
Totalt |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2017 jämfört mot 2016 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Riksdagens webbplats, riksdagen.se
Under 2017 hade webbplatsen över 13,3 miljoner besök (2016, 12,2 miljoner besök). Precis som året innan var ökningen störst under sista tertialen, efter att riksmötet 2017/18 öppnat. Det är främst den ökade mobila användningen av webbplatsen där användarna kommer från olika sociala medier och länkningar via andra webbplatser som står för ökningen. Ökningen av användare från sociala medier är betydande.
Under året har ett antal utvecklingsprojekt genomförts för att ytterligare förbättra webbplatsen. Projektet Utveckling av riksdagen.se del 2 avslutades i början av året och innebär bland annat att visningen av beslut och dokument i beslutsprocessen har förbättrats. En annan förbättring är att själva utvecklingsprocessen kvalitetssäkras genom automatiserade tester. Projektet Utveckling av riksdagen.se del 3 innebär en förändrad startsida. Startsidan är det första som möter många av webbplatsens användare, och den fyller därför en viktig uppgift i att både guida besökarna rätt, visa på vad som sker just nu samt kortfattat förklara riksdagens uppgift. Här guidas nu användaren till att lösa de vanligaste uppgifterna på ett effektivare sätt, med till exempel genvägar till förslag, beslut och lagar. På startsidan har även andra förändringar införts, bland annat en mer pedagogisk beskrivning av hur riksdagen fungerar och vilka partier och ledamöter som är invalda.
I och med projektet Diariet på webben är Riksdagsförvaltningens diarium nu publikt på webbplatsen. Det är möjligt att söka bland ärenden och begära ut handlingar direkt från webbplatsen.
Förstudien Upplev riksdagen slutfördes under 2017, och ett projekt har startats. Under hösten har ett koncept för den digitala upplevelsen av riksdagen tagits fram. I projektet ingår också att ta fram en filmstrategi för Riksdagsförvaltningen samt etablera Sveriges riksdag på Youtube. Produktionen genomförs 2018, och projektet beräknas vara klart innan valet i september.
Sveriges riksdag har justerat sin logotyp, vilket har inneburit anpassningar av riksdagens digitala kanaler. Riksdagen.se har justerat sitt ramverk och även bytt utseende på nyhetsbrev och utskick.
2017/18:RS1
41
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Teknikutvecklingen och kraven på
Under 2017 har arbetet inför riksdagsvalet 2018 påbörjats. Förvaltningen har tagit fram en design och ett koncept för hur information och tjänster på riksdagens webbplats och andra digitala kanaler ska utformas. Produktionen färdigställs i början av 2018 och ska enligt planen lanseras i mars.
Tabell 20 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se
2017 | 2016 | 2015 | |
Antal besök på | |||
riksdagen.se | 13 315 548 | 12 235 024 | 10 265 924 |
Riksdagens öppna data
Riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, har fortsatt att utvecklas under 2017. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om beslutsprocessen. Kammarappen får också all information om kammarens planering och ärenden via öppna data.
Riksdagsförvaltningens diarium har under året publicerats och finns sökbart på riksdagen.se och går även att ladda ned på öppna data.
Förvaltningen har vidareutvecklat och anpassat öppna data för att bland annat visa omröstningar i kalendern på riksdagen.se men också för att förbättra kammarappen. Sökfunktionen som används för öppna data har också utvecklats i en ny version.
Under 2017 hade riksdagens öppna data över 2,6 miljoner besök, vilket är en ökning med nästan 20 procent jämfört med 2016.
Tabell 21 Antal besök på riksdagens öppna data, data.riksdagen.se
2017 | 2016 | 2015 | |
Antal besök på data.riksdagen.se | 2 619 224 | 2 185 951 | 1 455 688 |
Syftet med att Riksdagsförvaltningen använder Twitter är att främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete. Via kontot @Sverigesriksdag kan alla följa och ställa frågor om riksdagen och riksdagens arbete. Under 2017 har Riksdagsförvaltningen skrivit 1 133 tweetar. Under året har kontot, likt tidigare år, fortsatt att växa och hade vid årsslutet cirka 20 000 följare. Antalet följare 2016 var cirka 16 400, medan de 2015 var drygt 12 800.
42
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Trycksaker och digitala produktioner
Riksdagsförvaltningen tillhandahåller både interna och externa trycksaker samt digitaliserade produktioner av informationsmaterial.
Nya produktioner under 2017 var jubileumsböckerna Riksdagsordningen 400 år (se faktaruta) och Parlament i världen med anledning av Interparlamentariska unionens (IPU)
Grafisk profil och visuell identitet
Den grafiska profilen syftar till att riksdagens och förvaltningens kommunikation med omvärlden ska vara tydlig, konsekvent, användbar och förtroendeingivande. Riksdagsdirektören har fattat beslut om en ändrad logotyp, och arbetet med logotypen har förankrats med statsheraldikern. Under hösten infördes logotypen i alla digitala kommunikationskanaler, i det tryckta informationsmaterialet och i annonsering m.m. Arbetet med att införa logotypförändringen ska enligt handlingsplanen slutföras under 2018.
Webbplats för
Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska
I linje med uppdraget arbetar förvaltningen kontinuerligt för att utveckla
Antalet besök på riksdagens webbplats för
43
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 22 Antal besök på Sveriges riksdags
2017 | 2016 | 2015 | |
Antal besök på | 918 682 | 956 692 | 896 132 |
eu.riksdagen.se |
Riksdagsinformation svarar på frågor om riksdagen och EU
Riksdagsförvaltningen har ett
Under 2017 har svarsservicetjänsten utvecklats ytterligare. Riksdagsinformation och den tidigare tjänsten
Trenden sedan några år tillbaka är att antalet förfrågningar från allmänheten till riksdagsinformation per telefon och
Tabell 23 Antal förfrågningar till riksdagsinformation35
2017 | 2016 | 2015 | |
Telefonförfrågningar |
3 855 | 5 019 | 6 246 |
6 519 | 7 452 | 6 98836 | |
Totalt | 10 374 | 12 471 | 13 234 |
Riksdagsinformation följer årligen upp inkomna förfrågningar under januari, maj och september. Frågorna handlar till största delen, knappt 40 procent, om riksdagens arbete och beslut samt om riksdagen som institution. Drygt 16 procent av förfrågningarna handlar om hur
Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning) har varit lägre 2017 än tidigare år. Debattiden i kammaren står för en stor del av minskningen. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.
I övriga lokaler har ett stort antal offentliga utskottsutfrågningar producerats. Utöver dessa kan nämnas bland annat öppet hus från plenisalen, Nordiska
34Besöken 2015 och 2016 avser
35I uppgifterna ingår även förfrågningar till den tidigare tjänsten
36I årsredovisningen 2015 anges 6 977, men det ska vara 6 988 inklusive brev.
44
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
rådets temasession från Förstakammarsalen, Finland 100 år i Andrakammarsalen samt två produktioner med anknytning till Nobelprisutdelningarna i december.
Tabell 24 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal
2017 | 2016 | 2015 | |
Plenisalen | 592 | 735 | 649 |
Förstakammarsalen | 57 | 56 | 56 |
Andrakammarsalen | 56 | 74 | 75 |
Skandiasalen | 37 | 41 | 48 |
Presscenter | 3 | 4 | 22 |
Totalt | 745 | 910 | 850 |
Riksdagsordningen 400 år – så blev det ordning på riksdagsarbetet
Sveriges första riksdagsordning såg ljuset 1617 och firade 400 år under 2017. Riksdagen uppmärksammade jubileet genom att arrangera ett antal aktiviteter där riksdagsordningens tillkomst, utveckling och framtid var temat.
Lagom till Almedalsveckan presenterade riksdagen en jubileumsskrift tillägnad riksdagsordningen där historiker, politiker och statsvetare medverkade. Skriften speglar dels riksdagsordningens utveckling genom tiderna, dels hur riksdagens roll i samhället har förändrats. Under Almedalsveckan modererade talman Urban Ahlin två seminarier som med utgångspunkt i riksdagsordningen handlade om dagens parlamentariska utmaningar.
Talmannen uppmärksammade vid riksmötets öppnande riksdagsordningens
Förvaltningen producerade en utställning för att belysa hur riksdagens roll förändrats från den tid när spelreglerna präntades ned med gåspenna till de utmaningar som dagens politiker står inför. Utställningen fanns under hösten på plats i Riksdagshuset och senare i Riksdagsbibliotekets foajé.
Riksdagsbibliotekets service för allmänheten
I Riksdagsbiblioteket finns riksdagsdokument, lagar, litteratur och söktjänster i samhällsvetenskap och juridik samt
37 Bibliotekets besöksräknare redovisar besök enligt de regler Kungl. biblioteket begär för redovisning av den nationella biblioteksstatistiken. Det innebär att all inpassering räknas. Det saknas besökssiffror för 2015, för att besöksräknarna var ur funktion.
2017/18:RS1
45
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 25 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice
2017 | 2016 | 2015 | |
Telefonförfrågningar | 1 038 | 1 156 | 1 321 |
1 297 | 1 200 | 1 417 | |
Totalt | 2 335 | 2 356 | 2 738 |
Varje år ger Riksdagsförvaltningen en kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier. Kursens olika delar ansågs vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 96 procent av deltagarna, vilket är i samma nivå som 2016 och 2015, då motsvarande siffror var 97 procent.
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Riksdagens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs
Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök på riksdagen för studerande på gymnasienivå när de har bokat ett besök. Under 2017 kom det in 172 ansökningar om resebidrag, vilket är 11 färre än 2016 och 3 färre än 2015. Av dessa beviljades 163, vilket är 13 färre än 2016 men 10 fler än 2015. Principen för prioritering är att yrkesförberedande och studieförberedande grupper ska få lika stor andel av pengarna som andelen elever utgör i riket. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg.
År 2017 slogs återigen rekord i antalet besökare till riksdagen. Det beror främst på att antalet bokningsbara tillfällen i Demokrativerkstaden har ökat i och med att den nya Demokrativerkstaden öppnade 2015 och bokningsgraden ökat stadigt sedan dess. Det finns ett fortsatt stort intresse bland elever och lärare för att besöka Riksdagshuset. Bokningsgraden för Demokrativerkstaden var 85 procent under 2017 och för studiebesök för studerande på gymnasienivå 96 procent. Totalt har 22 033 elever och lärare besökt Riksdagshuset på detta sätt.
Alla lärare som besöker riksdagen med en klass får fylla i en elektronisk utvärdering. Cirka 92 procent av lärarna som svarat tyckte att besöket var mycket väl eller väl pedagogiskt upplagt, och 94 procent bedömde att elevernas kunskap om riksdagen i mycket hög grad eller hög grad hade ökat efter besöket. I en utvärdering av Demokrativerkstaden uppgav 78 procent av eleverna att de lärt sig ganska eller väldigt mycket under besöket. Samma utvärdering visar att eleverna som har varit i Demokrativerkstaden har högre kunskaper än en kontrollgrupp som inte varit i Demokrativerkstaden.
46
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 26 Besök i riksdagen, antal personer
2017 | 2016 | 2015 | |
Ledamotsgrupper och grupper som | |||
partikanslierna tar emot | 18 268 | 17 680 | 17 589 |
Gruppvisningar38 | 29 247 | 30 335 | 31 748 |
Extravisningar39 | 2 133 | 1 899 | 2 355 |
Skolvisningar40 | 22 033 | 19 734 | 17 797 |
Totalt | 71 681 | 69 648 | 69 489 |
Riksdagsförvaltningen har genomfört tre tvådagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för lärare. Av de lärare som deltog tyckte 94 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (90 procent 2016, 93 procent 2015). Vidare angav 89 procent att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (88 procent 2016, 90 procent 2015).
Öppet hus i riksdagen
Den 25 mars höll riksdagen öppet hus för allmänheten för 14:e gången. När dörrarna öppnades väntade en lång kö av besökare utanför Riksdagshuset, och evenemanget lockade cirka 4 000 personer.
Nytt för i år var Kunskapstorget i Bankhallen där besökarna kunde träffa ledamöter och tjänstemän för att få veta mer om riksdagens uppgifter, ledamöternas uppdrag och hur en riksdagsvecka ser ut. Vidare hade de guidade visningarna ersatts av fasta visningar på ett stort antal platser där riksdagsguider berättade om ett visst rum eller en viss sak. Besökarna kunde bland annat också besöka kammaren och de medverkande utskotten samt ställa frågor till representanter för samtliga riksdagspartier i en frågestund.
Besökarna kunde utvärdera besöket. Nästan alla som svarade, 97 procent, upplevde riksdagen som öppen och tillgänglig, och 87 procent uppgav att deras intresse för riksdagens arbete hade ökat.
Arenor för dialog om riksdagen
Förvaltningen har analyserat Sveriges riksdags medverkan på arenor för att se om det finns ytterligare platser som kan vara lämpliga att medverka på. Syftet är att främja dialog och kunskap om riksdagen, öka tillgängligheten till och insynen i riksdagens arbete samt utveckla mötesplatser för kunskap och dialog. Riksdagen medverkar i dag på två externa arenor: Almedalen och bokmässan i Göteborg (se nedan). Förslaget och inriktningen är att fortsätta vara på dessa arenor och att delta på Skolforum. Ett par ytterligare platser ska besökas för vidare analys. Nästa steg är att ta fram en långsiktig strategi för riksdagens medverkan på olika arenor.
38Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.
39Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.
40Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).
2017/18:RS1
47
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
I Almedalen och på bokmässan i Göteborg
Riksdagsförvaltningen deltog med en monter på temat demokrati under Almedalsveckan på Gotland i juli 2017. I montern kunde besökare ta del av dagliga miniseminarier vid vilka talmannen, riksdagsledamöter och tjänstemän berättade om sitt arbete i demokratins tjänst. Syftet med deltagandet var dels att ge en bild av det parlamentariska arbetet, dels att informera om riksdagens olika kanaler där dokumentation om ärenden och beslut kan hittas såsom webb och öppna data. Talmannen modererade två seminarier där några av konstitutionsutskottets ledamöter diskuterade ”Riksdagsordningen 400 år – parlamentariska utmaningar i dag”.
Cirka 51 procent av de som besvarade utvärderingen (totalt 244 stycken) uppgav efter besöket att de fått helt ny kunskap om riksdagen, och 43 procent uppgav att de fått delvis ny kunskap. Drygt 1 000 personer besökte riksdagens monter under Almedalsveckan.
I september deltog förvaltningen tillsammans med 25 riksdagsledamöter vid årets bokmässa i Göteborg. I montern kunde besökarna bland annat samtala med riksdagsledamöter och på en demokratitidslinje ta ställning till vilken demokratisk reform de tyckte var viktigast. Målet var att minst 500 besökare skulle ta ställning. Uppskattningsvis 1
Enligt besöksenkäten upplevde 74 procent av besökarna riksdagen som öppen och tillgänglig, vilket var i nivå med målet (75 procent). Besöksenkäten besvarades av 647 personer.
Förberedelser för demokratijubileum
Från 2018 och fram till och med 2022 ska riksdagen uppmärksamma att det gått 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige i och med den allmänna och lika rösträtten. Under 2017 har jubileet förberetts. Förvaltningen har utrett olika aktiviteter, och den parlamentariska kommittén för jubileet har beslutat om en handlingsplan. Som underlag för arbetet med jubileet har även ett måldokument och ett pm med historisk bakgrund tagits fram. En budget för 2018 är fastställd. Förvaltningen har inrättat ett sekretariat och anställt personal för att samordna jubileet. Förvaltningen har påbörjat arbetet med bland annat en antologi, utställningar, en digital plattform och information till gymnasieelever.
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader samt lokalvård och digitalisering av äldre riksdagsdokument.
48
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.
Projekten har i huvudsak bedrivits enligt plan med avseende på kvalitet, tid och kostnad. Bland annat pågår projektering med syfte att förbereda för kommande renovering av ledamotshuset.
•Fastigheter och interiörer förvaltas enligt upprättade planer.
Riksdagens fastigheter förvaltas enlighet etablerade underhållsplaner, och under året har förvaltningen vidtagit flera åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet. Vårdprogram för lös interiör finns framtagna för flera av riksdagens byggnader. Under året har arbete pågått med att ta fram ett vårdprogram för Cephalus.
•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har huvudsakligen bedrivits enligt plan.
Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen har fortsatt, men utgivningen av prästeståndets protokoll (1760– 1762) har försenats något. Allt riksdagstryck från tvåkammarriksdagen är nu digitaliserat och kontrollgranskat med några smärre undantag.
Riksdagsförvaltningen fortsätter att se över och utveckla processerna för förvaltning av fastigheter och interiörer. Bland annat har arbetssättet för att hantera olika förfrågningar utvecklats och servicenivåer etablerats. Arbetet med strategisk lokalplanering har fortsatt och har bland annat innehållit förberedelser för att anskaffa övernattningsbostäder och hyra externa kontorslokaler.
Tabell 27 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | ||||
Intäkter | 1 | 949 | 1 | 936 | 1 | 030 |
Kostnader | ||||||
Nettokostnad | ||||||
Transfereringar | – | – | – | |||
Totalt |
De något lägre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på ett lägre utfall för planerat underhåll samt avskrivningar.
Fastigheter och lokaler
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan. Lokalerna omfattar cirka 92 500 kvadratmeter. Dessutom förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder och
49
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I för- | |
valtningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat an- | |
vänds för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen har även inhyrda | |
kontorslokaler. | |
Riksdagsförvaltningen ska bedriva en attraktiv lokalförsörjning för riksda- | |
gen genom att erbjuda trivsamma och funktionella lokaler som stöder verk- | |
samheten. Riksdagens lokaler ska vårdas med hög medvetenhet om estetik, | |
kvalitet och funktion kombinerat med hänsyn till kulturhistoriska värden. Fas- | |
tigheterna ska nyttjas effektivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, till exempel | |
när det gäller miljö, energi och materialval. Tillgänglighet och säkerhet ska | |
också beaktas. | |
Flera av byggnaderna är en central del av det svenska kulturarvet. Dessa | |
ska vårdas och bevaras så att de kan visas upp för allmänheten. Riksdagens | |
fastigheter förvaltas enligt etablerade underhållsplaner. Under året har förvalt- | |
ningen vidtagit ett stort antal åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbe- | |
ståndet. Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan med avseende | |
på kvalitet, tid och kostnad. | |
Projektering pågår för att förbereda den kommande renoveringen av leda- | |
motshuset. I projektet ingår att säkerställa att fastigheten anpassas till de verk- | |
samhetsbehov som finns hos ledamöterna, partikanslierna och Riksdagsför- | |
valtningen. Resultaten från en säkerhetsanalys har arbetats in i projekteringen | |
i syfte att rätt säkerhetsnivå ska upprätthållas. Beslut om start av detaljprojek- | |
tering och förberedande byggarbeten ska enligt plan tas av riksdagsstyrelsen | |
under första halvåret 2018. | |
En förstudie pågår inför den planerade renoveringen av kvarteret Cephalus. | |
Arbetet med strategisk lokalplanering fortsätter och har under året bland | |
annat innehållit förberedelser för nyanskaffning av övernattningsbostäder och | |
hyra av externa kontorslokaler. | |
Förvaltningen fortsätter att se över och utveckla de processer som ingår i | |
uppdragsområdet. Bland annat har arbetssättet för att ta emot och hantera för- | |
frågningar via servicecentret förbättrats. I samband med detta har också ser- | |
vicenivåer etablerats, till exempel svarstider. Projektmodellen för fastighets- | |
projekt utvecklas kontinuerligt. Under året har förvaltningen börjat arbeta mer | |
aktivt med portföljhantering av fastighetsrelaterade projekt för att ytterligare | |
underlätta planering och prioritering. |
50
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 28 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter (tkr)41
Utfall 2017 | Investeringsplan | Avvikelse utfall | |
2017 | investeringsplan | ||
Anskaffning och utveckling av nya investeringar | |||
Förvärv av andel i fas- | 43 000 | 43 000 | 0 |
tigheten Iason 1 | |||
Summa finansiering | 43 000 | 43 000 | 0 |
av anskaffning och | |||
utveckling | |||
Vidmakthållande av befintliga investeringar | |||
Underhåll och renove- | 14 565 | 55 000 | 40 435 |
ringsplan | |||
Projekt ledamotshuset | 20 302 | 20 000 | |
Summa finansiering | 34 867 | 75 000 | 40 133 |
av vidmakthållande |
Avvikelsen mellan investeringsplan och utfall när det gäller underhåll och renoveringsplan beror på att ett flertal planerade åtgärder har försenats eller senarelagts. Som ett exempel har arbetet med fönsterrenovering senarelagts på grund av bygglovsfrågor och till största delen klassificerats om till drift. Det finns också dispositionsmedel som inte utnyttjats under året.
Konst och inredning
Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Förvaltningen har under några år arbetat med att upprätta vårdprogram för lös interiör. Vårdprogram finns framtagna för Riksdagshuset östra, Riksdagshuset västra, Neptunus och Mercurius. Arbete med att upprätta vårdprogram för Cephalus pågår och kommer att vara klart 2018.
Äldre riksdagsdokument
Under 2017 har arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen fortsatt. Det sedan tidigare tryckta materialet finns på Riksdagsbiblioteket. Under 2017 har Borgarståndens protokoll
Under 2016 slutfördes digitaliseringen av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen. Under 2017 har kontrollgranskningen av materialet slutförts. Det innebär att allt riksdagstryck nu är digitaliserat, med några smärre
41 Uppgifterna är nya för 2017. Enligt 9 kap. 11 § i föreskriften (RFS 2016:4) till lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA- lagen), ska Riksdagsförvaltningen i resultatredovisningen redovisa och övergripande kommentera investeringsutfallet i förhållande till en sådan investeringsplan som avses i 5 kap. 3 §
2017/18:RS1
51
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
undantag. Under 2018 kommer materialet att bli tillgängligt via Libris och | |
Kungl. bibliotekets öppna data. |
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning,
Resultat och utveckling – sammanfattning
Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat och miljömålen inte nåtts i alla delar. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
•Förvaltningen har nått sina arbetsmiljömål.
Riksdagsförvaltningen har i enlighet med arbetsmiljömålen arbetat för att öka förutsättningarna för delaktighet. En genomförd medarbetarundersökning indikerar att graden av delaktighet har ökat. Förvaltningen har också arbetat för att öka möjligheterna till ett flexibelt arbetssätt genom att stärka de anställdas
•Sjukfrånvaron har ökat.
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,3 procent 2017, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren. Männens sjukfrånvaro har ökat mest och långtidssjukfrånvaron utgör en allt större andel av den totala sjukfrånvaron.
•Förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats.
Riksdagsförvaltningen arbetar aktivt för att förvaltningens kompetens ska vara anpassad till uppdraget. En instruktion för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen har fastställts under året, och en handlingsplan för hur Riksdagsförvaltningen ska synliggöras som en attraktiv arbetsgivare har tagits fram.
•Tillgången till
Antalet kritiska incidenter är i paritet med föregående år. Av de fyra mycket kritiska incidenter som inträffat under året åtgärdades två inom utlovad tid enligt fastställd servicenivå.
•Förvaltningen når huvuddelen av sina miljömål.
Riksdagsförvaltningen har i enlighet med miljömålen minskat koldioxidutsläppen på sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen, fortsatt arbetet med att minska mängden avfall samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar. Den totala energianvändningen har dock ökat något i jämförelse med 2016.
52
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Ett förslag till medarbetarpolicy har tagits fram, arbetet med värdegrunden har fördjupats och arbetet med att förbättra arbetsprocesser har fortsatt. Under 2017 genomfördes en mätning av klarspråksarbetets effekter. Mätningen visar att medarbetarna i Riksdagsförvaltningen har god kännedom om klarspråk.
Tabell 29 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr)
2017 | 2016 | 2015 | |||
Intäkter | 26 | 899 | 26 202 | 27 | 163 |
Kostnader | |||||
Nettokostnad | |||||
Transfereringar | |||||
Totalt |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2017 jämfört med 2016 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Fortsatt utvecklingsarbete i förvaltningen – i enlighet med Riksdagsförvaltningens hus
Riksdagsförvaltningens hus (nedan) består av ett antal byggstenar. Byggstenarna är gemensamma utgångspunkter för allt arbete i förvaltningen. Under 2017 har innehållet i den sista byggstenen Medarbetarskap tagit form. En partssammansatt arbetsgrupp tog under våren fram ett förslag till medarbetarpolicy. Förslaget har varit utgångspunkt för diskussioner på enheter, kanslier och sektioner under hösten. Planen är att besluta om en medarbetarpolicy i början av 2018.
Under året har också arbetet med värdegrunden fördjupats. Bland annat har ett antal scenarier med olika dilemman varit utgångspunkt för diskussioner på enheter, kanslier och sektioner. Förvaltningens värdegrundsarbete är också centralt för det förebyggande arbetet mot korruption och oegentligheter. I enlighet med den plan för antikorruptionsarbete som tagits fram beslutade riksdagsdirektören under året även om en ny vägledning för Riksdagsförvaltningens arbete mot korruption. Därtill har arbetet fortsatt med att förbättra processer i enlighet med byggstenarna i huset. Det gäller till exempel omflyttningar inom riksdagens byggnader och hanteringen av incidenter. Tvärfunktionellt sammansatta arbetsgrupper har tillsammans tagit fram konkreta förslag och lösningar samt lagt grunden för ett fortsatt löpande förbättringsarbete. Goda exempel på tillämpningen av huset lyfts fram löpande på Intranätet för att fungera som inspiration för medarbetare i förvaltningen.
2017/18:RS1
53
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Ny modell för systemförvaltning
En ny instruktion för systemförvaltning har tagits fram under året. Instruktionen gäller förvaltning av alla system i Riksdagsförvaltningen. Systemförvaltning är samtliga aktiviteter som utförs för att
Klarspråk i förvaltningen
Språklagen slår fast att myndigheternas språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk med en flerårig handlingsplan som grund. En del i det arbetet är att integrera klarspråk som metod, både i den löpande verksamheten och i de projekt som förvaltningen driver. En annan del är att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas som skribenter, exempelvis genom utbildning, rådgivning och personlig handledning.
En mätning av klarspråksarbetets effekter genomfördes under våren 2017. Mätningen visar att klarspråk och klarspråksarbetet nu är väl förankrat bland medarbetarna i Riksdagsförvaltningen. Kunskaperna om klarspråk har ökat, skribenterna upplever att de har en bättre skrivsituation och texterna bedöms som bättre.
Under året har 47 medarbetare deltagit i förvaltningens grundutbildning i klarspråk. Det är nu sammanlagt 511 personer som har gått utbildningen sedan den startade 2013.
Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.
Tillgången till
54
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Antalet kritiska incidenter har varit i paritet med tidigare år.
Tabell 30 Antal mycket kritiska
2017 | 2016 | 2015 | |
Prio |
4 | 2 | 4 |
Varav lösta i tid | 2 | 0 | 2 |
Två av de fyra mycket kritiska incidenter som inträffade under året löstes inom utlovad tid enligt fastställd servicenivå.
Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.
Under året har ett stort antal av
Kris- och krigsberedskap samt kontinuitetsplanering
Förvaltningen har på området krisberedskap bedrivit såväl planeringsarbete som faktisk krishantering under året. En ny process för effektiv incidenthantering har införts. En del av arbetet har också varit att lämna förslag på hur förvaltningens beredskap kan förstärkas genom nya beredskapsfunktioner, med anledning av kommande riksdagsval, samt hur en samordnad kommunikation kan främjas. Vidare har förvaltningen slutfört översynen av funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) och påbörjat arbete med att genomföra åtgärder som rekommenderats i översynen. Därtill har en förstudie genomförts i syfte att lämna förslag till hur och var en ny larmcentral samt nya krisledningsutrymmen bör byggas.
Vid terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017 upprättade förvaltningen en särskild krisledningsorganisation för att hantera händelsen. Krishanteringen har i efterhand utvärderats, och ett antal rekommendationer har föreslagits.
På området krigsberedskap (planering för civilt försvar) har förvaltningen framför allt avsatt tid och resurser till att förbereda, genomföra och utvärdera en övning med krigsdelegationen (se uppdragsområde A). Förvaltningen har även i övrigt genomfört extern samverkan och kompetensutveckling. Syftet är att, i likhet med andra relevanta myndigheter, återuppbygga en långsiktig planering för civilt försvar.
Samtliga ovan nämnda aktiviteter bedöms ha bidragit till en stärkt förmåga att upprätthålla kontinuiteten i verksamheten i hela hotskalan, det vill säga att verksamhetens kritiska processer ska kunna fortgå i händelse av såväl incidenter och kriser i fredstid som vid krigsfara eller krig.
42 Benämningar och antal prioritetsnivåer för kritiska incidenter har ändrats under åren.
2017/18:RS1
55
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Centrala utvecklingsprojekt
För att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet har förvaltningen en central budgetpost för större projekt. (Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finansieras främst från fastighetsanslaget.)
Under året har förvaltningen arbetat med 13 projekt och 9 förstudier som finansierats av den centrala projektbudgeten. Här kommenteras några av dem.
A. Stöd till kammare och utskott
Förstudien Systemstöd för statistik om den parlamentariska processen ska utreda hur förvaltningen ska kunna ta fram tillförlitlig statistik om riksdagens arbete till olika intressenter. Förstudien Nytt kammarstöd utreder hur förvaltningen ska kunna förnya kammarsystemet för att säkra kontinuiteten i kammararbetet på längre sikt.
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
Projektet Digital
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
Uppgraderingen av gruppbokningssystemet har medfört att systemet är mer stabilt och säkert. Det går nu också att boka och hantera bokningar från mobila enheter. En ny webbplats för
E. Väl fungerande myndighet och arbetsgivare
Projektet Diariet på webben har gjort uppgifter ur Riksdagsförvaltningens diarium tillgängliga på riksdagens webbplats. Ett nytt personal- och lönesystem har införts under året. Projektet Riksdagens skrivråd har tagit fram ett lättanvänt skrivstöd på Intranätet och förberett en lansering av tjänsten i början av 2018. En förstudie om Riksdagsförvaltningens mediehanteringssystem har utrett förutsättningarna inför en eventuell större uppgradering av systemet.
Stöd till myndigheterna under riksdagen
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion biträda myndigheterna under riksdagen, det vill säga Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken. I det ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för
56
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
var och en av myndigheterna, förutom Riksbanken, och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även administrativa och
Stöd till riksdagens nämndmyndigheter
Riksdagens nämndmyndigheter är Partibidragsnämnden, Riksdagens arvodesnämnd, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens överklagandenämnd, Valprövningsnämnden och Riksdagens ansvarsnämnd. Nämndmyndigheterna är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag.
Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter. Överenskommelserna följs upp minst en gång vartannat år och revideras vid behov. Det finns en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet.43
Nämndmyndigheterna ska upprätta en arbetsordning och sedan 2013 senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Det framgår av instruktionen för respektive nämnd att verksamhetsberättelsen ska innehålla en redovisning av verksamhetens kostnader. Enligt förarbetena till lagen (2016:1091) om budget- och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, den så kallade
En sammanställning över uppgifter om antalet sammanträden, ledamöter och kostnader 2017 redovisas nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.
43 Dnr
57
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Tabell 31 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)
Antal | Antal | Summa | |
sammanträden | ledamöter | kostnader | |
Riksdagens överklagandenämnd | 3 | 5 | 161 |
Partibidragsnämnden | 4 | 3 | 170 |
Riksdagens arvodesnämnd | 6 | 3 | 325 |
Statsrådsarvodesnämnden | 5 | 3 | 168 |
Nämnden för lön till riksdagens | |||
ombudsmän och riksrevisorerna | 5 | 3 | 177 |
Valprövningsnämnden | 16 | 7 | 286 |
Riksdagens ansvarsnämnd | 0 | 5 | 6 |
Totalt 2017 | 39 | 29 | 1 293 |
Totalt 2016 | 38 | 29 | 1 271 |
Totalt 2015 | 23 | 29 | 1 531 |
Personalfrågor
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning var 680 vid utgången av 2017, vilket är 33 fler än 2016 (647) och 48 fler än 2015 (632). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602, vilket är högre än 2016 (583) och 2015 (591).
Förvaltningens ledningsgrupp har fortsatt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning och att tillämpa modellen för vakansprövning. Detta sammantaget leder till en mer effektiv kompetensförsörjning. Även resursutnyttjandet blir mer effektivt genom att det till exempel går att växla kompetenser och omfördela resurser samt ha en god kontroll över lönekostnaderna.
Tabell 32 Antalet anställda fördelat på ålder och kön
Åldersin- | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel | Totalt | Totalt |
tervall | antal | av samtliga | antal | antal | ||
2017 | (%) | 2016 | 2015 | |||
<24 år | – | 1 | 1 | 0 | 1 | – |
29 | 22 | 51 | 8 | 41 | 42 | |
122 | 65 | 187 | 28 | 181 | 180 | |
160 | 102 | 262 | 38 | 255 | 243 | |
60 | 52 | 112 | 16 | 105 | 91 | |
>59 år | 46 | 21 | 67 | 10 | 64 | 76 |
Totalt | 417 | 263 | 680 | 100 | 647 | 632 |
Medelåldern för de anställda var 48 år, vilket är oförändrat jämfört med 2016 och 2015. Både kvinnornas och männens medelålder var 48 år, vilket också är oförändrat jämfört med 2016 och en marginell förändring jämfört med 2015 (kvinnorna 48 år och männen 49 år). Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 61 procent vid utgången av 2017, vilket är samma som 2016 och något högre än 2015 (60 procent).
58
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Personalomsättningen var 10,1 procent jämfört med 12,0 procent 2016 och 7,1 procent 2015.
Tabell 33 Sjukfrånvaro
2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 201244 | |
Total sjukfrånvaro i % av till- | ||||||
gänglig arbetstid | 4,3 | 3,4 | 2,9 | 2,6 | 2,8 | 2,6 |
Långtidssjukfrånvaro (60 ka- | ||||||
lenderdagar) i förhållande till | ||||||
total sjukfrånvaro i % | 54,7 | 48,2 | 44,2 | 36,2 | 27,5 | 27,1 |
Kvinnors sjukfrånvaro i % av | ||||||
tillgänglig arbetstid | 4,5 | 4,0 | 3,4 | 3,1 | 3,5 | 2,9 |
Mäns sjukfrånvaro i % av | ||||||
tillgänglig arbetstid | 3,9 | 2,4 | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 2,2 |
Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
pen 29 år eller yngre i % av | ||||||
tillgänglig arbetstid | 3,1 | 0,8 | 1,2 | 1,1 | 0,7 | 0,8 |
Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
pen |
||||||
lig arbetstid | 4,4 | 3,4 | 2,7 | 2,2 | 2,4 | 2,1 |
Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
pen 50 år eller äldre i % av | ||||||
tillgänglig arbetstid | 4,1 | 3,4 | 3,2 | 3,1 | 3,3 | 3,3 |
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,3 procent 2017. Från relativt små förändringar i den totala sjukfrånvaron åren till och med 2015 sker en ökning 2016 och nu även 2017. Det är männens sjukfrånvaro som ökat mest, från 2,4 till 3,9 procent. Långtidsfrånvaron ökar som andel av den totala sjukfrånvaron från 48,2 procent till 54,7 procent. Ökningen av långtidssjukfrånvaron gäller särskilt män, som har närmat sig kvinnornas sjukfrånvaronivå.
Personalansvarsnämnden har sammanträtt vid ett tillfälle under 2017 och beslutade då om en åtalsanmälan.
Kompetensförsörjning
Riksdagsförvaltningens utvecklingsarbete med den strategiska kompetensförsörjningen har utgått från en formativ utvärderingsansats. Detta har inneburit att de erfarenheter som gjorts i ledningsgruppens kompetensförsörjningsarbete löpande har påverkat följande års utvecklingsarbete.
Riksdagsförvaltningen har, med utgångspunkt i en slutlig bedömning av de fyra årens utvecklingsarbete, fastställt en instruktion för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. Därmed har det utvecklingsarbete med strategisk kompetensförsörjning som inleddes 2014, med utgångspunkt i kompetensförsörjningsstrategin, fått en formell och tydlig ram.
44 Värdena är justerade jämfört med de som anges i årsredovisningen för 2012 med anledning av nya beräkningar.
2017/18:RS1
59
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
En målsättning i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet är att förvalt- | |
ningens kompetens, på kort och lång sikt, är anpassad till uppdraget, det vill | |
säga att förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats. | |
Riksdagsförvaltningen har under året genomfört kompetensutvecklingsin- | |
satser i form av bland annat projektutbildning och språkutbildning. Förvalt- | |
ningen har under året fortsatt arbetet med ett |
|
2016 har såväl chefers som medarbetares |
|
bildning har erbjudits. Vissa medarbetare har tagit del av interaktiva utbild- | |
ningar, medan andra har deltagit i lärarledda utbildningar. De lärarledda ut- | |
bildningarna har genomförts vid 21 tillfällen för sammanlagt 118 deltagare. | |
En del medarbetare har valt att delta i de ordinarie |
|
ningen har. Det var under 2017 totalt 204 utbildningstillfällen med samman- | |
lagt 910 deltagare, inklusive utbildningar för |
|
samarbetsytor. Erfarenheterna från |
|
och förslag tas fram för hur kunskapslyftet ska kunna integreras i vardagsar- | |
betet. | |
Som en del i den strategiska kompetensförsörjningen har förvaltningen ar- | |
betat med att stärka förmågan att arbeta planerat och strukturerat med kommu- | |
nikation. Alla medarbetare på kommunikationsavdelningen har deltagit i kom- | |
petensutveckling, och flera tjänster har profilerats om för att bättre kunna möta | |
förvaltningens behov av ett bredare kommunikationsstöd. Förslag till en ny | |
kommunikationsstrategi har tagits fram och förväntas beslutas under 2018. | |
Större projekt och uppdrag i förvaltningen har sedan 2017 en kommunika- | |
tionsansvarig som bidrar med kommunikationsrådgivning och säkerställer att | |
det finns en kommunikationsplan. | |
Förvaltningen har också anpassat och sett över introduktionsutbildningen | |
för nyanställda så att innehållet bättre speglar förvaltningens uppdrag och ar- | |
bete. | |
Det chefsutvecklingsprogram som fastställdes 2014 har fortsatt under året. | |
Programmet innehåller såväl generella som individuella inslag, men också en | |
utvecklad och fördjupad introduktion för nya chefer. Under 2017 har samtliga | |
chefer deltagit i diskussioner och seminarier kring den statliga värdegrunden | |
och den offentliga förvaltningens kvalitet. | |
Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade | |
handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under | |
ledning av en extern handledare. Även teamledare på säkerhetsenheten och | |
samordnare inom lokalvården har deltagit i särskilda handledningsgrupper. | |
Nya chefer i förvaltningen har erbjudits utbildning i lönesättande samtal | |
samt grundläggande arbetsmiljöutbildning. Chefer som är nya i chefsrollen er- | |
bjuds alltid utbildningen Ny som chef. | |
Riksdagsförvaltningen har under 2017 haft 101 anställningar utannonse- | |
rade (104 anställningar 2016, 45 anställningar 2015). Antalet mottagna ansök- | |
ningar var närmare 4 000 (3 952), med en variation på |
|
(2016: 4 900 ansökningar, |
|
ningar, |
|
60 |
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Chefer – rekrytering och struktur
Under året har åtta chefer rekryterats – fyra män och fyra kvinnor. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 47 procent, vilket innebär marginella förändringar jämfört med tidigare år (45 procent 2016 och 48 procent 2015). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Tabell 34 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön
Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Andel av | Totalt | |
2017 | samtliga | 2016 | ||||
(%) | ||||||
– | – | – | – | – | – | |
8 | 4 | 12 | 19 | 13 | 13 | |
12 | 19 | 31 | 48 | 31 | 32 | |
4 | 7 | 11 | 17 | 13 | 14 | |
>59 år | 6 | 4 | 10 | 16 | 8 | 6 |
Totalt | 30 | 34 | 64 | 100 | 65 | 65 |
Förvaltningen som attraktiv arbetsgivare
Förvaltningen har utarbetat en handlingsplan för hur Riksdagsförvaltningen ska synliggöras som attraktiv arbetsgivare. Som ett led i detta arbete deltog förvaltningen i vårens framtidsmässa om och kring offentlig sektor i Stockholm. Vidare har en analys genomförts av vilka styrkor och utmaningar Riksdagsförvaltningen har som arbetsgivare. En strategisk kommunikationsplan håller på att utarbetas med fokus på bland annat i vilken form förvaltningens styrkor och utmaningar ska kommuniceras. Förvaltningen arbetar även vidare med frågorna inom ramen för bland annat förvaltningens utvecklingsarbete, där ledarskap och medarbetarskap är viktiga delar.
Avtal och förhandlingar
Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna Saco, fackförbundet ST och Seko har genomfört det nya lokala samverkansavtalet för Riksdagsförvaltningen som trädde i kraft den 1 januari 2017. Organisationen för samverkan består av verksamhetsmöten, där chefer och medarbetar deltar, samverkansgruppen och samverkansrådet där parterna träffas, det vill säga arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Samverkansgruppen träffas regelbundet och leds av personalchefen. Samverkansrådet träffas fyra gånger om året, och det är riksdagsdirektören som leder dessa möten. Fokus vid samtliga dessa möten ligger på dialog och delaktighet, vilket ska främja engagemang och trivsel.
Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna, Fackförbundet ST och Seko, har träffat ett nytt ramavtal om löner m.m. för perioden den 1 oktober 2017 till 30 september 2020. Med
2017/18:RS1
61
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Arbetsmiljö
En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Under året har Riksdagsförvaltningens policy för hälsofrämjande arbetsmiljö reviderats.
Förvaltningens arbetsmiljömål avser åren
Förvaltningen har ansvar för den fysiska arbetsmiljön där ledamöter och partikanslier har sina arbetsplatser, eftersom arbetet bedrivs i riksdagens lokaler. Under 2017 påbörjades därför ett samarbete kring skyddsronder tillsammans med partikanslierna i riksdagen. Samarbetet formaliserades och skyddsronder genomfördes tillsammans med två kanslier.
Ett annat förändrings- och utvecklingsområde har varit att ombilda den tidigare skyddskommittén till att i stället ingå som en del i samverkansarbetet med benämning samverkansgrupp arbetsmiljö. Därutöver har löpande arbete pågått med arbetsmiljöronder, arbetsskador och utbildning för nya chefer.
Likabehandling
Under vintern 2016/17 genomförde förvaltningen en fördjupad utvärdering av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har därefter reviderats. Vissa förändringar har även gjorts med anledning av 2017 års skärpningar i diskrimineringslagstiftningen.
Under året har Riksdagsförvaltningens policy mot kränkande behandling samt riktlinjer för hantering och utredning om kränkande behandling reviderats för att bättre motsvara de krav som ställs i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).
Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen är genomförd för 2017.
Friskvård
Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
Friskvården inriktas särskilt på att aktivera de som är fysiskt inaktiva, både på individ- och på gruppnivå. Under 2017 har bland annat följande aktiviteter
62
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar samt kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och styrkepass.
Riksdagsförvaltningen fortsätter att arbeta i den anda som är grunden till att förvaltningen blev hälsodiplomerad 2014. Diplomet är ett bevis på ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. En hälsodiplomerad arbetsplats har en god arbetsmiljö samt underlättar för och uppmanar sina medarbetare att göra hälsosamma livsstilsval.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Under året har ett stort antal aktiviteter genomförts för att förbättra tillgängligheten i riksdagens fastigheter. Bland annat har kontrastmarkeringar i trappor och på glaspartier förbättrats, liksom belysning i mötesrum och inredningen på toaletter. Förvaltningen har även installerat automatiska dörröppnare på fler platser än tidigare.
Det sedan tidigare påbörjade arbetet som syftar till att tillgodose behovet av säkra, tillgängliga och smidiga entréer har fortsatt under året och beräknas bli färdigt nästa år.
Riksdagsförvaltningens miljöarbete
Riksdagsförvaltningen är sedan 2009 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:
•minska utsläppen av växthusgaser
•minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus
•minska energianvändningen
•minska mängden avfall
•begränsa miljöpåverkan genom hållbara upphandlingar och inköp.
Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter.
En viktig del av miljöarbetet under året har varit att se över förvaltningens miljöledningssystem enligt ändrade krav i standarden för ISO 14001:2015. Arbetet har inneburit att förvaltningen uppdaterat och sett över styrdokument och rutiner på de områden där kraven skärpts. Revision för förnyad certifiering enligt de nya kraven ska genomföras våren 2018.
Under 2017 har förvaltningen fortsatt att minska koldioxidutsläppen från sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus, fortsatt arbetet med att minska mängden avfall samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar.
63
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Däremot visar resultatet på en ökning av den totala energianvändningen (el och energi för uppvärmning) per kvadratmeter i lokalerna med drygt 2 procent jämfört med 2016. Det beror på att energianvändningen för uppvärmning har ökat. En av förklaringarna till ökningen är en ombyggnad av styr- och övervakningssystem i Cephalus, vilket gjort att värmen fått styras manuellt. Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 2 procent per kvadratmeter och år. Elanvändningen har fortsatt att minska.
Nödvändiga åtgärder planeras och vidtas utifrån de detaljerade miljömålen. Miljöarbetet följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen tre gånger om året i samband med övrig tertialuppföljning.
64
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 | ||||
Finansiell redovisning | |||||
4.1 Resultaträkning | |||||
(Belopp anges i tkr) | Not | ||||
Verksamhetens intäkter | |||||
Intäkter av anslag | 1 | 1 374 222 | 1 342 128 | ||
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 31 717 | 31 035 | ||
Intäkter av bidrag | 3 | 0 | 450 | ||
Finansiella intäkter | 4 | 14 968 | 13 919 | ||
Summa | 1 420 908 | 1 387 532 | |||
Verksamhetens kostnader | |||||
Kostnader för personal och ledamöter | 5 | ||||
Kostnader för lokaler | 6 | ||||
Övriga driftkostnader | |||||
Finansiella kostnader | 7 | ||||
Avskrivningar och nedskrivningar | |||||
Summa | |||||
Verksamhetsutfall | |||||
Transfereringar | |||||
Medel som erhållits från statens budget | 504 766 | 500 670 | |||
för finansiering av bidrag | |||||
Lämnade bidrag | 8 | ||||
Saldo | 0 | 0 | |||
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING | 9 |
65
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
4.2 Balansräkning
(Belopp anges i tkr) | Not | |||
TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | 10 | |||
Balanserade utgifter för utveckling | 20 840 | 24 227 | ||
Rättigheter och andra immateriella anlägg- | 1 412 | 1 113 | ||
ningstillgångar | ||||
Summa | 22 252 | 25 340 | ||
Materiella anläggningstillgångar | 11 | |||
Byggnader, mark och annan fast egendom | 1 158 568 | 1 132 269 | ||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 344 | 1 504 | ||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 89 511 | 83 720 | ||
Pågående nyanläggningar | 38 248 | 8 382 | ||
Summa | 1 286 671 | 1 225 874 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | 12 | |||
Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | ||
Summa | 2 159 | 2 159 | ||
Fordringar | ||||
Kundfordringar | 2 143 | 1 806 | ||
Fordringar hos andra myndigheter | 13 | 22 478 | 16 603 | |
Övriga fordringar | 60 | 70 | ||
Summa | 24 681 | 18 479 | ||
Periodavgränsningsposter | 14 | |||
Förutbetalda kostnader | 40 573 | 33 576 | ||
Summa | 40 573 | 33 576 | ||
Avräkning med statsverket | 15 | |||
Kassa och bank | ||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 196 794 | 206 396 | ||
Kassa, plusgiro och bank | 30 | 30 | ||
Summa | 196 824 | 206 426 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR | 1 461 463 | 1 390 440 |
66
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
(Belopp anges i tkr) | Not | |||
KAPITAL OCH SKULDER | ||||
Myndighetskapital | 16 | |||
Statskapital | 836 056 | 798 306 | ||
Donationskapital | 2 182 | 2 202 | ||
Balanserad kapitalförändring | ||||
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | ||||
Summa | ||||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner och liknande | ||||
förpliktelser | 17 | 4 855 716 | 4 794 023 | |
Övriga avsättningar | 18 | 6 962 | 6 098 | |
Summa | 4 862 678 | 4 800 121 | ||
Skulder m.m. | ||||
Lån i Riksgäldskontoret | 19 | 461 962 | 450 472 | |
Skulder till andra myndigheter | 24 713 | 21 944 | ||
Leverantörsskulder | 71 091 | 54 806 | ||
Övriga skulder | 17 732 | 17 069 | ||
Summa | 575 499 | 544 291 | ||
Periodavgränsningsposter | 20 | |||
Upplupna kostnader | 38 070 | 35 984 | ||
Oförbrukade bidrag | 7 | 7 | ||
Övriga förutbetalda intäkter | 7 699 | 7 445 | ||
Summa | 45 775 | 43 436 | ||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 1 461 463 | 1 390 440 |
67
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
4.3 Anslagsredovisning
Ramanslag | Not | Ingående | Årets Omdisponerat | Indrag- | Totalt | Netto | Utgående | |
överförings- | tilldelning | anslags- | ning | disp. | utgifter | överförings- | ||
(Belopp anges i tkr) | belopp | enl. anslags- | sparande | belopp | belopp | |||
direktiv och |
regleringsbrev
Uo 1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Ap. 1 Riksdagens | ||||||||
ledamöter och partier | ||||||||
m.m. | 21 | 36 490 | 880 313 | 0 | 0 | 916 803 | 43 334 | |
Uo 1 2:2 Riksdagens | ||||||||
förvaltningsanslag | ||||||||
Ap. 1 Förvaltnings- | ||||||||
kostnader | 22 | 42 037 | 767 892 | 0 | 0 | 809 929 | 30 492 | |
Uo 1 2:3 Riksdagens | ||||||||
fastighetsanslag | ||||||||
Ap. 1 Riksdagens | ||||||||
fastighetsanslag | 23 | 49 428 | 113 000 | 0 | 127 000 | 44 029 | ||
Uo 1 6:6 Stöd till | ||||||||
politiska partier | ||||||||
Ap. 1 Stöd till | ||||||||
politiska partier | 24 | 69 | 172 200 | 0 | 172 200 | 69 | ||
Uo 17 13:5 Bidrag till | ||||||||
riksdagspartiers | ||||||||
kvinnoorganisationer | ||||||||
Ap. 1 Stöd till | ||||||||
riksdagspartiers | ||||||||
kvinnoorganisationer | 0 | 15 000 | 0 | 0 | 15 000 | 0 | ||
SUMMA ANSLAG | 128 024 | 1 948 405 | 0 | 117 924 |
68
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen
Anslagsbenämning | Tilldelat | Ingående | Utestå- | Utestående åtaganden | |
bemynåtaganden | ende | ||||
digande | åtaganden | ||||
Uo 1 6:6 Ramanslag | |||||
Stöd till politiska partier | |||||
Ap. 1 Stöd till politiska par- | |||||
tier | 172 200 | 129 098 | 129 098 | 129 098 | |
Uo 17 13:5 Ramanslag | |||||
Bidrag till riksdagspartiers | |||||
kvinnoorganisationer | |||||
Ap. 1 Stöd till riksdagsparti- | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
ernas kvinnoorganisationer | |||||
Summa | 187 200 | 144 098 | 144 098 | 144 098 | 0 |
69
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
4.4 Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Den utgående balansen 2016 på 6 538 tkr, har 2017 minskat med 381 tkr till 6 157 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med 2 kap. 11 §
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiella anläggningstillgångar.
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.
70
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas efter om de ska bokföras som anläggningstillgångar eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning enligt ESV:s regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer att skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Komponentredovisning kommer att införas successivt.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid | |
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||
Balanserade utgifter för utveckling | 3 | år |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | ||
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||
Byggnader, mark och annan fast egendom | ||
Byggnadsinventarier | ||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3), lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) och lagen (2016:1108) med tilllämpningsföreskrifter (RFS 2016:5).
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas
Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som deras inkomstgarantier.
Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
2017/18:RS1
71
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som på sikt | |
kommer att ersätta det nuvarande inkomstgarantisystemet. Sedan 2015 ingår | |
avsättningen för omställningsstödet som en latent utfästelse, och från och med | |
2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen. | |
Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner | |
och inkomstgarantier redovisas som en avsättning. Eftersom avsättningen är | |
undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets föränd- | |
ring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan, utan det är i årets kapital- | |
förändring som förändringen syns. I posten balanserad kapitalförändring redo- | |
visas den upparbetade skulden från och med 2007 som avser pensioner och | |
inkomstgarantier samt omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala | |
avgifter, och därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och | |
med 2016 var den balanserade kapitalförändringen |
|
2017 har skulden ökat med |
|
pitalförändring enligt resultaträkningen ingår årets kostnader för ledamöternas | |
pensioner och inkomstgarantier som för 2017 är |
|
Riksdagsledamöternas pensioner | |
Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen | |
redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som har be- | |
räknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV) i enlighet med gällande regel- | |
verk för affärsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december | |
2017 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS | |
2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när för- | |
månen indexeras med |
|
procent använts (samma bruttoränta som 2016). Under tid när förmånen in- | |
dexeras med |
|
procent använts. | |
Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närva- | |
rande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell. | |
Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; | |
avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter. | |
I årsredovisning för staten används andra försäkringstekniska beräknings- | |
grunder för tjänstepensionsskulden. Det innebär att Riksdagsförvaltningens | |
pensionsskuld i årsredovisningen för staten uppgår till 2 643 462 tkr jämfört | |
med Riksdagsförvaltningens bokförda pensionsskuld som uppgår till | |
3 187 789 tkr exklusive sociala avgifter. | |
Riksdagsledamöters inkomstgarantier | |
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till le- | |
damöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetal- | |
ningar. Avsättningarna baseras på de förhållanden som ledamöterna anmält | |
och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2017. Nuvärdesberäk- | |
ningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren | |
72 |
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
2018 till och med 2032. Den räntefot som används per
Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för nu aktiva ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier, och avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som ersätter inkomstgarantisystemet för ledamöter som valdes in vid 2014 års val och därefter. Totalt har arvodesnämnden fattat sju beslut om ekonomiskt omställningsstöd, och det har gjorts utbetalningar till tre ledamöter. Avsättningar för latenta utfästelser för detta stöd aktualiserades i samband med årsredovisningen 2015 beroende på de berättiganderegler som gäller för stödet. Avsättningarna baseras på en bedömning av de belopp för nu aktiva ledamöter som omfattas av det ekonomiska omställningsstödet, skulle ha haft rätt till per den
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Övriga upplysningar
Riksdagsförvaltningen har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom
73
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Noter
Resultaträkning
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 |
Not 1 Intäkter av anslag | ||
Utgifter enligt anslagsavräkningen | 1 923 008 | 1 844 764 |
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | ||
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital | ||
Medel som erhållits från statsbudgeten för | ||
finansiering av bidrag | ||
Summa | 1 374 222 | 1 342 128 |
I posten inköp tillgångar avräknat mot statskapital avser 43 miljoner kronor inköp av del i fastigheten Iason 1.
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av hyror | 20 410 | 20 124 |
Serviceöverenskommelse med JO | 5 339 | 4 808 |
Försäljning riksdagstryck | 3 277 | 3 938 |
Försäljning interntryckeriet | 1 369 | 985 |
Övrig försäljningsverksamhet | 1 323 | 1 180 |
Summa | 31 717 | 31 035 |
I posten övrig försäljningsverksamhet ingår bland annat försäljning av presentartiklar och
Not 3 Intäkter av bidrag | ||
Intäkter av bidrag från Riksbankens Jubileumsfond avse- | ||
ende Tryckfrihetsförordningen | 0 | 450 |
Summa | 0 | 450 |
Not 4 Finansiella intäkter | ||
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 2 270 | 2 184 |
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till ledamöter | 12 542 | 11 521 |
Övrigt | 156 | 214 |
Summa | 14 968 | 13 919 |
Ränteintäkter i avsättningen för pensioner till ledamöter, beräknas enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFS 2007:24), och bruttoräntan för 2017 är
74
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 |
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter | ||
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgifter) | ||
Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter) |
Summa | ||
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive | ||
sociala avgifter |
Utfallet på kostnader för ledamöter beror på minskade beräknade kostnader för avsättning av ledamöters pensioner m.m.
Not 6 Kostnader för lokaler | ||
Lokalkostnader | ||
Summa | ||
Not 7 Finansiella kostnader | ||
Ränta till Riksgäldskontoret | ||
Övrigt | ||
Summa | ||
Not 8 Lämnade bidrag | ||
Stöd till politiska partier | ||
Stöd till partigrupperna i riksdagen | ||
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | ||
Nordiska rådet | ||
IPU | ||
OSSE | ||
Skolbidrag | ||
Övrigt | ||
Summa |
I posten övrigt ingår bland annat bidrag till Sveriges nationaldag 600 tkr, Rifo 265 tkr och Veteranföreningen 195 tkr.
75
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 |
Not 9 Årets kapitalförändring | ||
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar | ||
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomstgaran- | ||
tier och omställningsstöd till ledamöter | ||
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till | ||
ledamöter | 12 542 | 11 521 |
Summa |
Ränteintäkter för ledamöters pensioner beräknas enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24), och bruttoräntan för 2017 är
76
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Balansräkning
(Belopp anges i tkr) | ||
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar | ||
Balanserade utgifter för utveckling | ||
IB anskaffningar | 96 576 | 86 581 |
Årets anskaffningar | 6 635 | 10 009 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | ||
Tidigare års avskrivningar | ||
Årets utrangeringar, avskrivningar | 50 | 15 |
Årets avskrivningar | ||
Bokfört värde | 20 840 | 24 227 |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstill- | ||
gångar | ||
IB anskaffningar | 4 957 | 4 957 |
Årets anskaffningar | 989 | 0 |
Tidigare års avskrivningar | ||
Årets utrangeringar, avskrivningar | 0 | 0 |
Årets avskrivningar | ||
Bokfört värde | 1 412 | 1 113 |
Summa bokfört värde immateriella anläggningstill- | 22 252 | 25 340 |
gångar | ||
Not 11 Materiella anläggningstillgångar | ||
Byggnader, mark och annan fast egendom | ||
IB anskaffningar | 1 900 826 | 1 898 860 |
IB justering, byte av anl.grupp | 0 | |
Årets anskaffningar | 44 594 | 7 171 |
Fört från pågående nyanläggningar | 0 | 1 974 |
Tidigare års avskrivningar | ||
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl.grupp | 0 | 368 |
Årets avskrivningar | ||
Bokfört värde | 1 158 568 | 1 132 269 |
Taxeringsvärden | 240 600 | 240 600 |
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2016; nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.
77
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
(Belopp anges i tkr) | ||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
IB anskaffningar | 19 141 | 19 141 |
Tidigare års avskrivningar | ||
Årets avskrivningar | ||
Bokfört värde | 344 | 1 504 |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | ||
IB anskaffningar | 352 930 | 343 224 |
IB anskaffningar justering, byte av anl.grupp | 0 | 7 178 |
Årets anskaffningar | 27 915 | 27 699 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | ||
Tidigare års avskrivningar | ||
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl.grupp | 0 | |
Årets avskrivningar | ||
Årets utrangeringar, avskrivningar | 9 214 | 23 171 |
Bokfört värde | 89 511 | 83 720 |
Pågående nyanläggningar | ||
IB anskaffningar | 8 382 | 2 645 |
Årets anskaffningar | 29 920 | 7 710 |
Pågående nyanläggningar, årets nedskrivning | 0 | |
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast | 0 | |
egendom | ||
Bokfört värde | 38 248 | 8 382 |
Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för Cephalus 357 tkr, ledamotshuset 25 774 tkr, Neptunus entrémiljö 4 971 tkr, entré Riksplan 3 151 tkr, Neptunus styrsystem 1 890 tkr, Sammanträdespoolen 174 tkr och takomläggning RÖ 281 tkr samt omklädningsrum 1 650 tkr.
Summa bokfört värde materiella anläggningstill- | 1 286 671 | 1 225 874 |
gångar |
78
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
(Belopp anges i tkr) | ||
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar | ||
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
Bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
Not 13 Fordringar hos andra myndigheter | ||
Mervärdesskattefordran | 19 489 | 14 709 |
Fordran JO, överenskommelse m.m. | 2 744 | 1 112 |
Övrigt | 245 | 782 |
Summa | 22 478 | 16 603 |
Not 14 Periodavgränsningsposter | ||
Förutbetalda hyror | 9 816 | 9 630 |
Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 282 | 3 560 |
Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 11 866 | 12 049 |
Förutbetalda kostnader, Crayon |
7 997 | 405 |
Övriga förutbetalda kostnader | 7 611 | 7 932 |
Summa | 40 573 | 33 576 |
Ökningen av förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon, beror på att ett nytt avtal tecknades under 2017. Posten övriga förutbetalda kostnader består i huvudsak av supportavtal samt övriga förutbetalda
Not 15 Avräkning med statsverket | ||
Anslag i icke räntebärande flöde | ||
Ingående balans | 0 | 0 |
Redovisat mot anslag | 187 130 | 187 130 |
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats | ||
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebä- | ||
rande flöde | 0 | 0 |
79
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
(Belopp anges i tkr) | ||
Anslag i räntebärande flöde | ||
Ingående balans | ||
Redovisat mot anslag | 1 735 877 | 1 657 633 |
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | ||
Återbetalning av anslagsmedel | 35 428 | 0 |
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde | ||
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot | ||
anslag | ||
Ingående balans | 6 538 | 8 251 |
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | ||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har re- | ||
dovisats mot anslag | 6 157 | 6 538 |
Summa avräkning med statsverket |
80
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 | ||||||
Not 16 Förändring av myndighetskapitalet | |||||||
Statskapital | Dona- | Balanserad | Kapital- | Summa | |||
tions- | kapitalför- | föränd- | |||||
kapital | ändring, | ring | |||||
anslagsfi- | enligt | ||||||
nansierad | resultat- | ||||||
verksamhet | räkningen | ||||||
Utgående balans | |||||||
2016 | 4 188 209 | 609 707 | 3 997 408 | ||||
Ingående balans | |||||||
2017 | 4 188 209 | 609 707 | 3 997 408 | ||||
Föregående års ka- | |||||||
pitalförändring | 5 888 | 20 | 603 798 | 0 | |||
Årets investeringar | 0 | 0 | 0 | ||||
Årets kapitalföränd- | |||||||
ring | 0 | 0 | 0 | 68 718 | 68 718 | ||
Summa årets för- | |||||||
ändring | 4 792 007 | 68 718 | |||||
Utgående balans | |||||||
2017 | 4 792 007 | 68 718 | 4 022 488 |
Saldot på balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men att anslagsavräkningen görs först när pensionerna och inkomstgarantierna betalas ut.
81
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
(Belopp anges i tkr) | ||
Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande för- | ||
pliktelser | ||
Pensioner för tjänstemän | ||
Ingående avsättning | 1 634 | 3 165 |
Årets pensionskostnad | 112 | 1 |
Årets pensionsutbetalningar | ||
Utgående avsättning | 851 | 1 634 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 206 | 382 |
Pensionsavsättning till ledamöter | ||
Ingående avsättning | 3 222 158 | 2 819 895 |
varav avgångna ledamöter | 2 229 441 | 2 046 486 |
varav aktiva ledamöter | 992 718 | 773 410 |
Avsatt till pensioner | 84 476 | 499 852 |
Årets pensionskostnad | 62 489 | |
Årets pensionsutbetalningar | ||
Utgående avsättning | 3 290 141 | 3 222 158 |
Varav avgångna ledamöter | 2 202 417 | 2 229 441 |
Varav aktiva ledamöter | 1 087 724 | 992 718 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 798 188 | 781 696 |
I utgående avsättning ingår ledamöters pensioner med 3 187 789 tkr samt latenta tilläggsbelopp med 102 352 tkr.
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen | ||
Ingående avsättning | 212 730 | 246 913 |
Årets kostnad för inkomstgarantier | ||
Årets utgifter för inkomstgarantier | ||
Utgående avsättning | 174 939 | 212 730 |
Tillkommer sociala avgifter med | 50 056 | 57 569 |
82
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
(Belopp anges i tkr) | ||
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | ||
Ingående avsättning | 371 203 | 271 254 |
Årets kostnad för inkomstgarantier | ||
Årets förändring av inkomstgarantier | 16 921 | 101 383 |
Utgående avsättning | 386 598 | 371 203 |
Tillkommer sociala avgifter | 113 028 | 108 879 |
Omställningsstöd till ledamöter | ||
Ingående avsättning | 28 743 | 13 617 |
Årets kostnad för omställningsstöd | ||
Årets förändring av omställningsstöd | 3 112 | 15 236 |
Utgående avsättning | 31 738 | 28 743 |
Tillkommer sociala avgifter med | 9 972 | 9 031 |
Summa avsättningar för pensioner och liknande för- | ||
pliktelser | 4 855 716 | 4 794 023 |
Not 18 Övriga avsättningar | ||
Kompetensåtgärder | ||
Ingående balans | 6 098 | 5 225 |
Årets avsättningar | 864 | 872 |
Utgående balans | 6 962 | 6 098 |
Summa övriga avsättningar | 6 962 | 6 098 |
83
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
(Belopp anges i tkr) | ||
Not 19 Lån i Riksgäldskontoret | ||
Ingående balans | 450 472 | 451 387 |
Under året upptagna lån | 60 661 | 49 489 |
Årets amorteringar | ||
Utgående balans | 461 962 | 450 472 |
Av riksdagen beviljad låneram | 600 000 | 600 000 |
(enl. anslagsdirektivet) | ||
Not 20 Periodavgränsningsposter | ||
Upplupen semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter | 30 895 | 27 913 |
Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter | 3 497 | 3 534 |
Övriga upplupna kostnader | 3 677 | 4 536 |
Oförbrukade bidrag från Kulturfonden | 7 | 7 |
Förutbetalda intäkter | 2 421 | 2 318 |
Förutbetalda hyresintäkter | 5 278 | 5 128 |
Summa periodavgränsningsposter | 45 775 | 43 436 |
84
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Anslagsredovisning
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 |
Not 21 Utg.omr. 1 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter | ||
och partier m.m. | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 26 409 | 26 014 |
(3 %) | ||
Not 22 Utg.omr. 1 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltnings- | ||
anslag | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 23 037 | 21 461 |
(3 %) |
Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 767,9 miljoner kronor, och det ingående anslagssparandet från 2016 uppgick till cirka 42 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2017 är 779,4 miljoner kronor, vilket innebär att det upparbetade anslagssparandet minskat till 30,5 miljoner kronor. Större poster med lägre utfall än planerat är avskrivningar, kompetenshöjande åtgärder samt värme och el. Inom anslagsutrymmet avsattes också en dispositionsmedelspost som till största delen inte utnyttjats.
Not 23 Utg.omr. 1 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag
Av riksdagen beviljad anslagskredit | ||
(3 %) | 3 390 | 3 000 |
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2017 sattes anslagsnivån till 113 miljoner kronor, samtidigt som ett anslagssparande på cirka 14 miljoner kronor behölls efter att cirka 35 miljoner kronor återlämnades under året. För 2017 uppgår utfallet på fastighetsanslaget till 83 miljoner kronor. Det låga utfallet för 2017 beror bland annat på lägre kostnader än planerat för underhåll, till exempel har vissa planerade åtgärder försenats och andra har flyttats fram i tiden. Även kostnaderna för avskrivningar har blivit lägre än budgeterat. Inom anslaget avsattes också en dispositionsmedelspost för oförutsedda åtgärder som dock inte har utnyttjats. Det kan bli aktuellt att återlämna en del av det totala anslagssparandet under 2018.
Not 24 Utg.omr. 1 6:6 Ap. 1 Stöd till politiska partier | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | ||
(3 %) | 5 166 | 5 166 |
85
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
Låneram Riksgälden | |||||
Verksamheten | |||||
Beviljad | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 |
Utnyttjad | 66 747 | 64 076 | 52 906 | 59 243 | 70 472 |
Fastigheter | |||||
Beviljad | 500 000 | 500 000 | 500 000 | 500 000 | 500 000 |
Utnyttjad | 395 215 | 386 396 | 398 482 | 413 511 | 332 328 |
Kontokrediter Riksgälden | |||||
Beviljad | 176 120 | 168 251 | 164 751 | 163 999 | 157 642 |
Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 8 750 | 0 |
Räntekonto Riksgälden | |||||
Ränteintäkter | 2 270 | 2 184 | 1 174 | 434 | 981 |
Räntekostnader | 663 | 637 | 338 | 1 | 0 |
Avgiftsintäkter | |||||
Avgiftsintäkter som dispone- | |||||
ras | |||||
Avgiftsintäkter | 31 717 | 31 035 | 31 968 | 31 577 | 32 909 |
Beräknat belopp enligt an- | |||||
slagsdirektivet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Anslagskredit | |||||
Beviljad | |||||
Riksdagens ledamöter och | |||||
partier m.m. | 26 409 | 26 014 | 25 556 | 25 280 | 24 657 |
Riksdagsförvaltningens för- | |||||
valtningskostnader | 23 037 | 21 461 | 21 169 | 21 520 | 20 536 |
Stöd till politiska partier | 5 166 | 5 166 | 5 136 | 5 136 | 5 136 |
Riksdagens fastighetsanslag | 3 390 | 3 000 | 2 700 | 2 400 | 3 500 |
Utnyttjad anslagskredit | |||||
Riksdagens ledamöter och | |||||
partier m.m. | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Riksdagsförvaltningens för- | |||||
valtningskostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Stöd till politiska partier | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Riksdagens fastighetsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
86
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
(Belopp anges i tkr) | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
Anslagssparande | |||||
Ramanslag | |||||
Riksdagens ledamöter och par- | 43 334 | 36 490 | 37 983 | 62 156 | 56 409 |
tier m.m. | |||||
Riksdagsförvaltningens förvalt- | 30 492 | 42 037 | 47 442 | 42 913 | 28 731 |
ningskostnader | |||||
Stöd till politiska partier | 69 | 69 | 319 | 1 194 | 1 347 |
Riksdagens fastighetsanslag | 44 029 | 49 428 | 17 649 | 14 960 | 51 328 |
Bemyndiganden | |||||
Stöd till politiska partier | 172 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 |
Utestående åtaganden | 129 098 | 129 098 | 129 098 | 127 848 | 127 389 |
Stöd till riksdagspartiernas | |||||
kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Personal | |||||
Medelantalet anställda (st) | 671 | 642 | 637 | 646 | 656 |
Antalet årsarbetskrafter (st) | 602 | 583 | 591 | 591 | 608 |
Driftkostnad per | |||||
årsarbetskraft* | 1 355 | 1 337 | 1 259 | 1 276 | 1 214 |
Kapitalförändring | |||||
Årets | |||||
Balanserad |
* Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader för riksdagsledamöter.
87
2017/18:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 |
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar45 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2017.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2017
Urban Ahlin (S), ordförande | Håkan Bergman (S), ledamot |
Ersättning: 2 080 916 kronor | Ersättning: 853 659 kronor |
Berit Högman (S), ledamot | Eva Sonidsson (S), ledamot |
Ersättning: 886 929 kronor | Ersättning: 899 924 kronor |
Övriga uppdrag: | |
Kombispel i Sverige AB, ledamot | |
Länsstyrelsens insynsråd i Värm- | |
land, ledamot | |
Presstödsnämnden, ledamot | |
Anders Ygeman (S), ledamot | Tobias Billström (M), ledamot |
Ersättning: 372 353 kronor | Ersättning: 975 495 kronor |
Jessica Polfjärd (M), ledamot | Hans Wallmark (M), ledamot |
Ersättning: 914 424 kronor | Ersättning: 920 920 kronor |
Övriga uppdrag: | |
Svenska Medialen AB, ordförande | |
Norrköpings Tidningars Media AB, | |
ledamot | |
Mattias Karlsson (SD), ledamot | Jonas Eriksson (MP), ledamot |
Ersättning: 884 120 kronor | Ersättning: 944 210 kronor |
Anders W Jonsson (C), ledamot | |
Ersättning: 909 583 kronor | |
Övriga uppdrag: | |
Randello AB, ordförande |
45 Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2017.
88
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Hanna Bergstedt (S), suppleant | Mattias Jonsson (S), suppleant |
Ersättning: 530 945 kronor | Ersättning: 767 739 kronor |
Övriga uppdrag: | |
Älvstranden Utveckling AB, | |
ordförande | |
Förvaltnings AB Järnvägskvarte- | |
ret, ledamot |
Yilmaz Kerimo (S), suppleant | Elin Lundgren (S), suppleant |
Ersättning: 771 977 kronor | Ersättning: 769 958 kronor |
Övriga uppdrag: | Övriga uppdrag: |
Telge Fastigheter AB, ordförande | Polismyndighetens insynsråd, |
Telge AB, suppleant | ledamot |
Kriminalvårdens insynsråd, leda- | |
mot |
Anti Avsan (M), suppleant | Cecilia Magnusson (M), |
Ersättning: 788 946 kronor | suppleant |
Övriga uppdrag: | Ersättning: 772 580 kronor |
Brottsförebyggande rådets insynsråd, | Övriga uppdrag: |
ledamot | Göteborgs Hamn AB, ledamot |
Polisregion Stockholms insynsråd, | |
ledamot |
Cecilia Widegren (M), suppleant
Ersättning: 787 908 kronor
Övriga uppdrag:
Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot Alkoholsortimentsnämnden, ledamot
Maria Ferm (MP), suppleant
Ersättning: 761 196 kronor
Övriga uppdrag:
Migrationsverkets insynsråd, ledamot Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot
Kathrin Flossing, riksdagsdirektör
Ersättning: 1 600 280 kronor
Per Ramhorn (SD), suppleant
Ersättning: 770 697 kronor
Övriga uppdrag:
Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot
Ulrika Carlsson i Skövde (C), suppleant
Ersättning: 774 711 kronor
Övriga uppdrag:
Sätra Bruk AB, ledamot
Br Johanssons Bygghandel AB, suppleant
Avus AB, suppleant Ramsågen Invest AB, suppleant
Allmänna Barnhuset i Stockholm AB, ledamot
89
2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen46
Tomas Eneroth (S), ledamot | Ewa Thalén Finné (M), ledamot |
till och med den 27 juli 2017 | till och med den 13 oktober 2017 |
Ersättning: 506 422 kronor | Ersättning: 919 469 kronor |
Övriga uppdrag: | |
Sabo AB, ledamot |
46 Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2017. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2017.
90
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 | 2017/18:RS1 |
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018 | 91 |