Regeringens skrivelse 2017/18:90
| Nordiskt samarbete 2017 | Skr. |
| 2017/18:90 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Linköping den 15 mars 2018
Stefan Löfven
Isabella Lövin
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2017 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet.
1
2
| 1 | Inledning | Skr. 2017/18:90 |
Det nordiska samarbetet sker i vardagen, i ett ständigt pågående
I denna skrivelse redogörs för samarbetet under 2017 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Inledningsvis redogör skrivelsen för verksamheten under de nordiska samarbetsministrarna. Därefter följer redogörelser för betydelsefulla resultat inom de sakområden som ligger under övriga elva ministerråds ansvar.
Det nordiska utrikes, försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet, som ligger utanför Nordiska ministerrådets mandat, beskrivs kort. Även nordområdessamarbetet, vilket inkluderar arbetet i Barentsrådet och Arktiska rådet, beskrivs övergripande. Skrivelsen innehåller en genomgång av Sveriges bilaterala samarbeten i Norden.
Sverige är under 2018 ordförande i Nordiska ministerrådet. En summering görs av det förberedande arbete som genomförts under 2017. Ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden är utgångspunkten för Sveriges ordförandeskap. Digitalisering är ett genomgående tema.
År 2018 leder Sverige även arbetet i Östersjöstaternas råd och Barentsrådet och samordnar de informella nordiska och
Årets skrivelse är något kortare än tidigare års upplagor, med anledning av det intensiva ordförandeskapsarbete som pågår under 2018. I nästa års skrivelse om nordiskt samarbete kommer en fullödig redogörelse lämnas för det arbete som genomförs under 2018.
3
| Skr. 2017/18:90 | 2 | Nordiska ministerrådet |
| 2.1 | Verksamhet under samarbetsministrarna |
De nordiska samarbetsministrarna
Nordiskt program för genomförande av Agenda 2030
Programmet ”Generation 2030” tar sin utgångspunkt i FN:s 17 globala hållbarhetsmål och Nordiska ministerrådet hållbarhetsstrategi från 2013. Det sträcker sig inledningsvis över perioden
En rad aktiviteter och projekt avses genomföras inom ramen för programmet, bl. a ett årligen återkommande ungdomsseminarium kring hållbarhetsfrågor i
Styrgruppen för arbetet med Generation 2030 utgörs av den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling. Expertgruppen ger den nordiska samarbetskommittén (NSK) och de
Utöver grundfinansieringen från
| Generation 2030. | |
| Statsministerinitiativet | |
| I maj 2017 lanserade de nordiska statsministrarna initiativet ”Nordiska | |
| lösningar på globala utmaningar” i samband med det nordiska | |
| statsministermötet i Bergen. Avsikten var att möta den ökande | |
| internationella efterfrågan på innovativa samhällslösningar på områden | |
| där de nordiska länderna har spetskompetens och samtidigt bidra till | |
| genomförandet av Agenda 2030. Initiativet fokuserar på tre teman: Nordic | |
| 4 | Green, Nordic Food and Welfare samt Nordic Gender Effect som i sin tur |
är uppdelade i sex flaggskeppsprojekt: Nordic Energy Solutions, Nordic Skr. 2017/18:90
Sustainable Cities, Nordic Climate Solutions, Nordic Gender Effect at Work, Nordic Food and Nutrition samt Nordic Welfare Solutions.
Under året har flertalet internationella insatser inletts, bl. a Nordic Food Day under FN:s klimattoppmöte COP23 i Bonn, evenemang med UN Women om föräldraledighet vid FN:s högnivåvecka i New York samt lansering av Nordic Sustainable Cities.
Internationell profilering av Norden
Nordiska ministerrådets strategi för internationell profilering och positionering av Norden har som övergripande syfte att bygga upp och stärka det nordiska varumärket med utgångspunkt i de nordiska ländernas gemensamma värderingar.
Under 2017 genomfördes en rad profileringsaktiviteter inom strategin – bl. a ett Open Call som gav nordiska aktörer, inklusive de nordiska ambassaderna, möjlighet att ansöka om medel för gemensamma projekt. En ny utlysning öppnade den 1 februari 2018.
Under hela 2017 genomfördes den största nordiska kultur- och profileringssatsningen någonsin, Nordic Matters, på Southbank Centre i London.
På COP23 i Bonn var Nordiska ministerrådet närvarande med en gemensam nordisk paviljong och breda kommunikationsinsatser.
2.2Betydelsefulla resultat inom respektive sakområde
Utbildning och forskning
Ministerrådet för utbildning och forskning
Nordiska ministerrådets utbildningsprogram Nordplus beviljade under 2017 drygt 10 miljoner euro till 3 115 organisationer i de fem nordiska länderna, Färöarna, Åland, Grönland samt Estland, Lettland och Litauen. Ett arbete för att förbättra kvaliteten på ansökningarna har pågått under året med positivt resultat. Även antalet nya sökande ökar fortsatt. Ett nytt programdokument för Nordplus som gäller för perioden
Kultur
Under våren 2017 redovisade det nordiska kunskapscentret för medie- och kommunikationsfrågor, Nordicom, sin kartläggning av de utmaningar som
den nordiska mediebranschen möter i samband med att globala
5
Skr. 2017/18:90 medieaktörer tar en allt större andel av annonsmarknaden. Detta följdes under hösten av en extern policyutredning som föreslog politiska handlingsmöjligheter för att säkra en framtida nordisk mediepolitisk modell.
Nordisk kultur, jämställdhet, hållbarhet samt barns och ungas rättigheter uppmärksammades särskilt under 2017 i samband med den gemensamma kultursatsningen Nordic Matters i London.
Under hösten presenterade Kulturanalys Norden tre publikationer om jämställdhet och mångfald i nordiska statligt finansierade kulturinstitutioner. Publikationerna konstaterade att det finns fortsatta utmaningar på dessa områden och med anledning av detta formulerades rekommendationer för det nordiska kultursamarbetet under 2018.
Under våren 2017 sjösattes kulturministrarnas pilotprogram för barn och unga för främjande av ungas eget kulturella skapande samt nordisk språkförståelse.
Barn och unga
Under 2017 har Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) fördelat cirka 4,6 miljoner danska kronor i projekt- och organisationsbidrag för att stärka nordisk identitet bland barn och unga. Nordbuks styrning och struktur har även utvärderats under året och bedömts vara fungerande och välskött.
Under 2017 har Nordbuk tilldelats en betydelsefull roll i utformningen och genomförandet av Nordiska ministerrådets arbete för att stödja genomförandet av Agenda 2030 i Norden. Barn och unga utpekas både som målgrupp och som en aktör i arbetet med de 17 målen och två nordiska ungdomsrepresentanter ska därför ingå i ministerrådets expertgrupp för hållbar utveckling.
Nordbuk har under året tagit initiativ till kartläggningar om barn och ungas levnadsförhållanden i Arktis samt till ungdomsenkäter i Norden som förväntas skapa en grund för tvärsektoriella satsningar kommande år.
Ministerrådet har under 2017 lämnat en redogörelse för arbetet med barn och unga till Nordiska rådet och Ungdomens Nordiska råd som bl.a beskriver hur barnrätts- och ungdomsperspektivet har införlivats i ministerrådets olika processer. I redogörelsen framgår det att barnrätts- och ungdomsperspektivet har integrerats i flera av ministerrådets olika processer.
| Närings- och innovationspolitik | ||||||
| Nordiska ministerrådets sektor för närings- och innovationspolitik har | ||||||
| under året fokuserat på att slutföra framtagandet av det nya | ||||||
| samarbetsprogrammet för perioden |
||||||
| på Nordiska rådets session i Helsingfors och kommer att fokusera på tre | ||||||
| områden – säkerställa en förmåga till snabb omställning, stärka | ||||||
| innovations- | och | konkurrenskraften | samt | förbättra | globala | |
| marknadsmöjligheter. Det nordiska organet Nordic Innovation kommer | ||||||
| vara huvudutförare av programmet och har under året rekryterat personal | ||||||
| med nyckelkompetenser för detta ändamål. | ||||||
| Ett nytt Nordic Innovation House till stöd för nordiska |
||||||
| i New York under året. Sedan tidigare finns ett Nordic Innovation House | ||||||
| 6 | i Silicon Valley. | |||||
På ministerrådsmötet i Bergen 16 maj beslutades att etablera en nordisk arbetsgrupp för besöksnäringsfrågor bestående av ansvariga myndigheter och ländernas besöksorganisationer. Arbetsgruppen har mandat till december 2018 och kommer bland annat ta fram en gemensam analys för hur de nordiska länderna bättre kan marknadsföra sig på fjärrmarknaderna.
Regional utveckling
Det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet för
Samarbetsprogrammet genomförs i huvudsak inom tre temagrupper som ansvarar för genomförandet av insatsområdena. Dessa teman är hållbar landsbygdsutveckling, innovativa och resilienta regioner samt hållbara städer och stadsutveckling. Därutöver bidrar de nordiska institutionerna inom det regionalpolitiska samarbetet till programmets förverkligande.
Flaggskeppsprojektet under statsministerinitiativet, Nordic Sustainable Cities, inleddes 2017 för att främja export av nordiska lösningar för smarta och hållbara städer.
Nordregio forum är en årligen återkommande mötesplats för kunskaps och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän, politiker och forskare i frågor om hållbar regional tillväxt och utveckling som genomfördes under året i Oslo. Stad- och landperspektiv stod i fokus för forumet som samlade deltagare från hela Norden.
Energi
Den gemensamma nordiska elmarknaden, förnybar energi, energieffektivisering samt energiforskning utgör kärnan i det fyraåriga handlingsprogram som legat till grund för det nordiska energisamarbetet under perioden
Under 2017 har Elmarknadsgruppen (EMG) fokuserat på utveckling av den nordiska elmarknaden samt gemensamma insatser i de pågående EU- processerna om ny lagstiftning för elmarknaden. Arbetsgruppen för förnybar energi (AGFE) har samarbetat kring det nya
Den samnordiska institutionen Nordisk energiforskning (NEF) har arbetat vidare med de flaggskeppsprojekt som löper under perioden 2016– 2019 rörande integrering av hållbar energi i energisystemet, förstärkt koppling mellan de nordiska ländernas energimarknader, forskning om energi i transportsektorn samt minskade utsläpp av klimatgaser genom användning av koldioxidavskiljning vid förbränning av biomassa.
Vid det nordiska energiministermötet i Oslo den 23 november antogs ett nytt fyraårigt samarbetsprogram för perioden
Skr. 2017/18:90
7
Skr. 2017/18:90
8
koncernchef Jorma Ollila. Resultatet av Ollilas genomlysning överlämnades till Nordiska ministerrådet den 10 maj och innehöll 14 förslag på hur det nordiska energisamarbetet kan förstärkas framöver.
Miljö och klimat
Det nordiska klimat- och miljösamarbetet fokuserade under 2017 på att bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samt att påverka internationella förhandlingar. Inför det nordiska miljö- och klimatministermötet i maj 2017 tog Sverige initiativ till en deklaration om nordiskt ledarskap i arbetet med att genomföra klimatavtalet från Paris. Vid ministermötet i maj antogs även ett nordiskt program för att minska plastens miljöpåverkan. Programmet ska gälla för perioden
Vid höstens miljö- och klimatministermöte deltog representanter för de nordiska ländernas innovationsmyndigheter och Nordisk Innovation för att diskutera grön omställning i transportsektorn och innovation.
Under året har de nordiska länderna gjort gemensamma nordiska inspel till
Miljömärkningen Svanen har utvecklats vidare med fler produktgrupper och licenser. Vid sidan av lanseringen av de första Svanenmärkta aktiefonderna kan noteras att allt flerbostadshus märks med Svanen. Jeans och smink är exempel på andra produkter som lanserats under året.
Under året inleddes arbetet med att ta fram ett nytt nordiskt samarbetsprogram för klimat- och miljö för perioden
Fiskeri, jordbruk, livsmedel och skogsbruk
Under ministermötet i Ålesund, Norge den 28 juni kom de åtta fiskeriministrarna överens om en gemensam deklaration mot gränsöverskridande organiserad kriminalitet inom den globala fiskerinäringen. Särskild uppmärksamhet ägnades även åt initiativet Clean Nordic Ocean som kartlägger mikroplast i marina organismer samt arbetar för återvinning, pantsättning och kartläggning av fiskeredskap som av olika anledningar blir kvar i haven där de orsakar väsentlig skada, s.k. Ghost gear. I samband med ministermötet arrangerades även ett högnivåseminarium om antibiotikaresistens ur ett helhetsperspektiv (One Health).
Vidare hölls ett seminarium om skogens roll för klimatet och broschyren
Climate benefit of the Nordic Forests gavs ut av det nordiska samarbetsorganet Samnordisk Skogforskning (SNS) och Nordiska ministerrådet. SNS har under 2017 tagit fram en ny strategiplan för perioden
skogssamarbetet Nordic Forest Solutions. Strategiplanen lyfter bl.a. fram hållbart skogsbruk i en växande bioekonomi, bevarande och bruk av ekosystemtjänster, åtgärder mot klimatförändringar samt jämställdhetsfrågor.
Under 2017 har fler nya projekt påbörjats inom programmet ”Ny nordisk mat”, bl.a. om hållbarhet i de nordiska köken utifrån jämställdhet och arbetsmiljö, erfarenhetsutbyte kring skyddade beteckningar för livsmedel och projekt som bidrar till gemensamma nordiska satsningar där måltiden är en viktig del av profileringen. Den första nordiska mattävlingen ”Embla” genomfördes under 2017 och programmet fortsätter arbeta med att lyfta ”Ny nordisk mat” som policyverktyg även inom andra områden. Det treåriga nordiska projektet om matsvinn avslutades 2017 med en välbesökt konferens i Oslo.
Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) har under året utarbetat en flerårig verksamhetsplan med inriktning på att motverka klimatförändringar.
Nordiskt genresurscenter och fröbanken på Svalbard
Nordiskt genresurscenter (NordGen) är en gemensam nordisk institution under ministerrådet för fiskeri, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR- FJLS) med säte i Alnarp. Under 2017 har det visat sig att det finns problem i arbetsmiljön förknippade med att huset inte är byggt för vissa av genbankens aktiviteter och att både byggnader och utrustning blivit gamla. Det pågår en dialog med Akademiska hus i frågan och tillfälliga lösningar på ett flertal av problemen har tagits fram. Extra medel för inköp av utrustning m.m. för att komma tillrätta med en del av problemen har skjutits till från
Fröbanken på Svalbard, Global Seed Vault, grundades 2008 och firade
Social- och hälsopolitik
Under ministerrådet för social- och hälsopolitik verkar institutionen Nordens välfärdscenter, fyra nordiska samarbetsorgan samt 13 olika nordiska arbets- och expertgrupper, utskott och nätverk.
Under 2017 har arbetet med att genomföra förslagen i Bo Könbergs strategiska genomlysning av det nordiska hälsosamarbetet fortsatt, bl. a genom inrättandet av ett närmare informellt samarbete mellan berörda tjänstemän på hög nivå.
Ministerrådet för social- och hälsopolitik beslutade även att genomföra en strategisk genomlysning av det nordiska samarbetet på det sociala området. Utredaren Árni Páll Árnason presenterade sina inledande resultat i september 2017 och slutrapport med konkreta förslag och rekommendationer avses lämnas under 2018.
Skr. 2017/18:90
9
Skr. 2017/18:90 Det sedan år 2016 pågående arbetet för en revision av den nordiska överenskommelsen om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården samt veterinärväsendet, även kallat Arjeplogavtalet, har fortsatt under 2017. Länderna har nu enats så långt att ett undertecknande av det reviderade avtalet förutses ske under 2018.
Arbetsliv
Under 2017 har ett nytt nordiskt samarbetsprogram inom arbetslivssektorn tagits fram för perioden
Framtidens arbetsmarknad har varit ett prioriterat fokusområde inom ministerrådet för arbetsliv
Utöver detta togs även beslut om att arbetslivssektorn ska finansiera ett större nordiskt forskningsprojekt om framtidens arbetsmarknad som ska pågå under en treårsperiod. Den norska forskningsstiftelsen Fafo kommer att leda arbetet tillsammans med 25 forskare från sju nordiska universitet.
Arbetet mot social dumpning
Social dumpning innebär att företag i låglöneländer utnyttjar sitt lägre kostnadsläge till att skaffa sig konkurrensfördelar i länder med högre arbetskraftskostnader. Problematiken kräver åtgärder på flera politikområden och god samverkan mellan berörda myndigheter, både inom och mellan länder. Flera svenska myndigheter samverkar för att bekämpa överträdelser av arbetsmiljö- och skattelagstiftningen, välfärdsbrottslighet, arbetskraftsexploatering och människohandel. Den nordiska dimensionen finns ofta med i olika samverkansinitiativ, exempelvis har studiebesök i Finland gjorts vid ett projekt om arbetskraftsexploatering och människohandel.
Det nordiska samarbetet mellan arbetsmiljömyndigheterna har varit betydande under året, särskilt genom informations- och kunskapsutbyte inom ramen för
| Jämställdhet | ||||
| Ministerrådet för jämställdhet |
||||
| jämställdhet i arbetslivet, näthat och mäns våld mot kvinnor. | ||||
| Inom ramen för | jämställdhet | och arbetsliv har en konferens | om | |
| 10 | framtidens arbetsliv | genomförts, | med särskilt fokus på kvinnor | med |
utländsk bakgrund. Jämställdhet och arbetslivsintegrering var även temat Skr. 2017/18:90 vid det årliga ministermötet.
Jämställdhet och arbetsliv är temat i statsministerinitiativets flaggskeppsprojekt Nordic Gender Effect at Work och en paneldebatt om föräldraledighet genomfördes med UN Women vid FN:s högnivåvecka i New York. Likaså var temat jämställdhet och arbetsliv för de nordiska aktiviteter vid
Under 2017 har en kartläggning av lagstiftningen i de nordiska länderna gällande näthat och hatfulla yttringar genomförts. Mäns våld mot kvinnor stod i fokus för ett projekt om de nordiska ländernas genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den s.k. Istanbulkonventionen. Resultaten ska presenteras vid en konferens i början av 2018.
Digitalisering
2017 tog de nordiska statsministrarna beslut om att inrätta ett ad hocministerråd för digitalisering
Den främsta uppgiften för
Ekonomi och finans
Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik
I början av 2017 hölls ett seminarium med erfarenhetsutbyte, mellan skatteexperter i de nordiska länder, om möjligheter och problem vid beskattning av delningsekonomin.
11
Skr. 2017/18:90
Justitiesektorn
Inom ministerrådet för lagstiftningsfrågor
Under 2017 har en analys genomförts på uppdrag av
2.3Gränshinderarbetet
Gränshinderrådet bidrog till att åtta hinder avklarades, varav sex löstes och två avfördes som
De nordiska samarbetsministrarna fattade under 2017 beslut om ett nytt mandat för Gränshinderrådet, för perioden
Inom sektorn för regional utveckling har en långsiktig produktionslösning av gränsregional statistik ännu inte kommit till stånd. Under 2017 har arbetet pågått via det finska ordförandeskapsprojektet Nordic Mobility som ska avrapportera sin verksamhet under 2018.
Under 2018 leder Sveriges representant arbetet inom gränshinderrådet och gränshinderfrågor kommer även inkluderas som en stående punkt på samarbetsministrarnas möten.
12
| 3 | Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt | Skr. 2017/18:90 |
| samarbete |
Under ledning av Norge har det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet under 2017 fortsatt att utvecklas, såväl när det gäller engagemanget för närområdesfrågorna som för utökad samverkan kring globala frågor och den internationella utvecklingen. Samarbetena inom ramen för det informella nordiska utrikespolitiska samarbetet, de nordiska utrikesministrarna (N5) och det
På det nordiska utrikesministermötet under norskt värdskap diskuterades bl.a. fördjupat nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, läget i EU inklusive brexit och Turkiet, säkerhetsläget i närområdet, Ryssland, nordiskt agerande i förhållande till USA och Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd.
Under året har utrikesministermöten i
Den
Under Nordiska rådets sessionsvecka möttes de nordiska statsministrarna och utrikesministrarna den 1 november i Helsingfors. Vid statsministermötet diskuterades frågor som Norden och Kina, Europafrågor, global säkerhet samt extremism och
Utrikesministrarna diskuterade
Det nordiska
Det nordiska stödet till den svenska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd har varit centralt. Arbetet med det nordiska kvinnliga medlingsnätverket som grundades i Oslo 2015, har intensifierats och fördjupats. Hittills har nätverket bidragit till syriska, afghanska, colombianska och burundiska fredsansträngningar. Nätverket syftar till att höja nordisk kompetens på medlingsområdet och är en del i det gemensamma arbetet för att stärka kvinnors deltagande i fredsprocesser.
13
| Skr. 2017/18:90 4 | Nordiskt samarbete inom försvar och |
| samhällets krisberedskap |
4.1Nordiskt försvarssamarbete
Utvecklingen av försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna fortsätter inom Nordefco, där fokus under 2017 legat på att skapa förutsättningar för en gemensam luftlägesbild, tillträdesfrågor och förmågehöjande samarbeten.
Under finskt ordförandeskap har viktiga framsteg gjorts avseende samarbetet kring alternativa landningsbaser där även Island har anslutit sig. I november undertecknade försvarsministrarna från Sverige, Norge, Danmark och Finland ett samförståndsavtal för att inleda fredstida samarbete kring utbyte av luftlägesinformation (Norecas). Den militära nivån har fått i uppdrag att genomföra avtalet och därmed införskaffa nödvändiga system. Arbetet med att förenkla för de nordiska ländernas försvarsmakter att verka på varandras sjö, luft och landområden i fredstid har också fortskridit.
Flygvapencheferna i Sverige, Danmark, Finland, Norge och USA har undertecknat en avsiktsförklaring rörande utvecklingen av övningen Arctic Challenge Exercise till en kvalificerad flygövning, s.k. flaggnivå. Sverige leder det fortsatta planeringsarbetet.
Planering för ett samnordiskt bidrag till FN:s insats Minusma, med ett nordiskt mobilt träningsteam, har påbörjats under svensk ledning. Under 2017 har Sverige bidragit till Minusma med taktisk flygtransport inom ramen för en
Fördraget om nordiskt samarbete på försvarsmaterielområdet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige trädde i kraft under 2017.
4.2Samhällets krisberedskap
Det nordiska krisberedskapssamarbetet fortsatte under 2017 i enlighet med de s.k. Hagadeklarationerna I och II från åren 2009 respektive 2013. Island var under året ordförande för samarbetet som syftar till att stärka de nordiska ländernas förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett eller flera länder i Norden.
Den försämrade säkerhetspolitiska situationen i regionen och den föränderliga hot- och riskbilden underströks på det senaste ministermötet i Helsingfors 2016. Under året har samarbetet fortskridit i linje med detta.
14
| 5 | Bilateralt nordiskt samarbete | Skr. 2017/18:90 |
5.1Finland
Samarbetet mellan Sverige och Finland är mycket nära och omfattande, bl.a. inom
Det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland har under 2017 tagit betydande steg framåt. Besöksutbytet har varit fortsatt omfattande på alla nivåer under året, liksom tjänstemannautbytet. Ett exempel är Finlands
5.2Norge
I Stortingsvalet i september fick Erna Solbergs Höyreregering förnyat förtroende av väljarna om än med färre mandat, och bildade regering med Fremskrittspartiet. Norge fick sin första kvinnliga utrikesminister, Ine Eriksen Söreide. Tre av de tyngsta ministerposterna, statsminister, finansminister och utrikesminister, innehas därmed av kvinnor.
Norge är fortsatt, vid sidan av Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner och därutöver är gränshandeln mellan länderna betydande. Det bilaterala försvarssamarbetet har bland annat förstärkts genom att försvarsattachéer återinförts i respektive land. Ett fortsatt intensivt bilateralt besöksutbyte skedde på alla politiska nivåer mellan Sverige och Norge under 2017.
5.3Danmark
Under 2017 fortsatte ett tätt besöksutbyte på
Den 20 oktober slöt de svenska och danska regeringarna ett avtal om en finansieringslösning för det gemensamt ägda bolaget PostNord.
Öresundsregionen har 4 miljoner invånare och utgör sinnebilden för det
15
Skr. 2017/18:90 5.4 Island
Förbindelserna mellan Sverige och Island är fortsatt mycket goda, och besöksutbytet har varit tätt under 2017 trots att det politiska livet i Island har präglats av en del turbulens. Efter endast 10 månader vid makten tvingades statsminister Bjarni Benediktsson avgå i september 2017 till följd av en rättsskandal. Nyval hölls den 28 oktober och i december tillträdde en ny trepartiregering under statsminister Katrin Jakobsdottir
Förberedelser för ett statsbesök av Islands president Gudni Th. Johannesson pågick under hösten 2017 och besöket genomfördes i januari 2018. Besöket fokuserade på främjande av hållbart bostadsbyggande, medicinskt forskningssamarbete och det gemensamma språk- och kulturhistoriska arvet.
6 Nordområdessamarbetet
6.1Barentssamarbetet
I Barentsrådet ingår Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Island, Danmark, och
Ett miljöministermöte hölls i Vadsö, Norge i november 2017 och en parlamentarikerkonferens anordnades i
Under 2017 har arbetet inom Barentsrådets femtontal arbetsgrupper fortsatt och en del av projektverksamheten har bedrivits med stöd från Nordiska ministerrådet. Inom miljöarbetsgruppen har framtagandet av regionala klimatplaner fortsatt. Action Plan on Climate Change for the Barents Cooperation har uppdaterades och ytterligare tre särskilt miljöutsatta områden kunde tas bort från listan över Barents Environmental Hot Spots. I september anordnades sök- och räddningsövningen Barents Rescue i Karelen.
| 6.2 | Arktis | |
| Nordiska ministerrådet har under 2018 tagit fram ett nytt arktiskt | ||
| samarbetsprogram för perioden |
||
| skapa en | hållbar utveckling av de arktiska områdena och goda | |
| 16 | levnadsvillkor för befolkningen genom att fokusera på fem dimensioner: | |
planeten, befolkningen, tillväxt och välstånd, fred och partnerskap. Skr. 2017/18:90 Nordiska ministerrådet har under året fortsatt bevilja finansiering till
projekt med fokus på klimat och en hållbar utveckling i Arktis.
Finland innehar sedan 2017 ordförandeskapet i Arktiska rådet och kommer överlämna ordförandeskapet till Island för perioden
7 Förberedelser inför ordförandeskap 2018
Under 2017 har Sverige genomfört omfattande förberedelser inför ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet samt samordningsansvaret för det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i N5 och NB8 som Sverige övertog från den 1 januari 2018.
Ett ordförandeskapsprogram med Sveriges samlade prioriteringar för Nordiska ministerrådets verksamhet har sammanställts. Ordförandeskapsprogrammet bygger på tre tematiska kapitel – ett inkluderande, innovativt och hållbart samt öppet och tryggt Norden – med digitalisering som en röd tråd. Fyra särskilda ordförandeskapsprojekt har tagits fram, som igångsätts under 2018 och kommer löpa över tre år. Flera av sektorerna har även tagit fram egna sektorsprogram för att konkretisera Sveriges prioriteringar inom respektive område.
En kommunikationsstrategi samt en kommunikationsplan togs fram under hösten 2017 för att profilera ordförandeskapsprogrammet inklusive informationssidor på både interna och externa webbsidor.
Inför övertagandet av samordningsansvaret för N5 och NB8 har svenska prioriteringar för det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet sammanställts och distribuerats till övriga länder.
Under 2017 inleddes Sveriges ordförandeskap i Östersjöstaternas råd och Barentsrådet. Sverige tog över ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd den 1 juli 2017 och kommer att lämna över ordförandeskapet till Lettland i juni 2018. Ordförandeskapsprogrammet har tre fokusområden: hållbarhet, kontinuitet och anpassningsförmåga till förändringar och nya utmaningar för samarbetet.
I oktober 2017 övertog Sverige ordförandeskapet för Barentsrådet från Ryssland vid ett utrikesministermöte i Arkhangelsk. Det svenska ordförandeskapet löper fram till och med 2019 och fokuserar på hållbar utveckling utifrån de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna. Jämställdhet, ungdomar, synlighet samt ett stärkt Barentssamarbete är även prioriterade områden.
17
Skr. 2017/18:90
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth
Föredragande: statsrådet Lövin
Regeringen beslutar skrivelse Nordiskt samarbete 2017
18