Regeringens skrivelse 2017/18:75
Riksdagens skrivelser till regeringen |
Skr. |
– åtgärder under 2017 |
2017/18:75 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 8 mars 2018
Stefan Löfven
Ibrahim Baylan
(Statsrådsberedningen)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1
1
Skr. 2017/18:75
Innehållsförteckning
1 |
Inledning ........................................................................................... |
3 |
|
2 |
Redovisning ...................................................................................... |
5 |
|
|
2.1 |
Statsrådsberedningen.......................................................... |
5 |
|
2.2 |
Justitiedepartementet .......................................................... |
7 |
|
2.3 |
Utrikesdepartementet........................................................ |
71 |
|
2.4 |
Försvarsdepartementet...................................................... |
79 |
|
2.5 |
Socialdepartementet ......................................................... |
89 |
|
2.6 |
Finansdepartementet....................................................... |
111 |
|
2.7 |
Utbildningsdepartementet .............................................. |
146 |
|
2.8 |
Miljö- och energidepartementet ..................................... |
170 |
|
2.9 |
Näringsdepartementet..................................................... |
196 |
|
2.10 |
Kulturdepartementet....................................................... |
256 |
|
2.11 |
Arbetsmarknadsdepartementet ....................................... |
278 |
3 |
Kronologiskt register .................................................................... |
287 |
|
4 |
Utskottsindelat register ................................................................. |
301 |
|
|
4.1 |
Konstitutionsutskottet..................................................... |
301 |
|
4.2 |
Finansutskottet ............................................................... |
302 |
|
4.3 |
Skatteutskottet ................................................................ |
304 |
|
4.4 |
Justitieutskottet............................................................... |
305 |
|
4.5 |
Utrikesutskottet .............................................................. |
307 |
|
4.6 |
Försvarsutskottet ............................................................ |
308 |
|
4.7 |
Socialförsäkringsutskottet .............................................. |
308 |
|
4.8 |
Socialutskottet ................................................................ |
309 |
|
4.9 |
Kulturutskottet................................................................ |
311 |
|
4.10 |
Utbildningsutskottet ....................................................... |
312 |
|
4.11 |
Trafikutskottet ................................................................ |
313 |
|
4.12 |
Miljö- och jordbruksutskottet ......................................... |
314 |
|
4.13 |
Näringsutskottet ............................................................. |
316 |
|
4.14 |
Arbetsmarknadsutskottet ................................................ |
317 |
|
4.15 |
Civilutskottet .................................................................. |
318 |
|
4.16 |
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ................... |
319 |
5 |
Regelbeståndet 2017 ..................................................................... |
320 |
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018......... |
323 |
||
2
|
Skr. 2017/18:75 |
1 |
Inledning |
Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Utformningen av skrivelsen |
|
Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste |
|
kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rappor- |
|
terats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsak- |
|
ligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 |
|
2017. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som |
|
möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen |
|
fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga |
|
redovisningsperiodens utgång. |
|
Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- |
|
dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- |
|
sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. |
|
Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. |
|
Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- |
|
grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departements verksam- |
|
hetsområden. I sådana fall redovisas riksdagsskrivelsen under det depar- |
|
tement som numera är ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt |
|
uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för |
|
Regeringskansliet. |
|
Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- |
|
avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2015/16, |
|
2016/17 och det nu pågående riksmötet 2017/18 fram till årsskiftet. |
|
Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till |
|
regeringen från och med nr 132 från riksmötet 2016/17 till och med nr |
|
135 från riksmötet 2017/18. Redovisningen omfattar dessutom de |
|
riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats |
|
som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens |
|
beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- |
|
givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- |
|
betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i |
|
redovisningen med en asterisk (*). |
|
De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är |
|
kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovis- |
|
ningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdags- |
|
utskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivel- |
|
sen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma |
|
sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där |
|
ärendena beretts (avsnitt 4). |
|
Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- |
|
serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller |
|
beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden |
3 |
|
Skr. 2017/18:75 för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).
Hanteringen av tillkännagivanden
I konstitutionsutskottets senaste betänkande om behandlingen av riksdagens skrivelser (2016/17:KU21) uttalade sig utskottet om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden. Utskottet fram- höll när det gällde inte slutbehandlade tillkännagivanden på utskottets eget område att det kan vara värdefullt för riksdagen om regeringen i t.ex. budgetpropositionen återkommer till riksdagen och redovisar beredningsläget för dessa tillkännagivanden. Utskottet betonade också att det är angeläget att regeringen i den proposition där ett tillkännagivande behandlas är tydlig med huruvida det aktuella tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Enligt utskottet ges utskotten då en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning och frågan kan behandlas i sitt sakliga sammanhang. När det gällde de fall som togs upp i utskottens yttranden om inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsatte konstitutions- utskottet att regeringen beaktade utskottens uttalanden, vilket innebar att regeringen borde vidta åtgärder skyndsamt och återkomma till riksdagen så snabbt som möjligt. Den mer formella redovisningen av vidtagna åtgärder kunde enligt utskottet ske i skrivelse 75, men utskottet framhöll att det fanns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i de aktuella frågorna dessförinnan.
När det gäller de tillkännagivanden som togs upp i utskottens yttranden har regeringen haft ambitionen att återkomma till riksdagen i budget- propositionen eller i något annat lämpligt sammanhang före skrivelse 75. Så har också skett i flertalet av dessa tillkännagivanden.
Även beträffande ett antal andra tillkännagivanden har regeringen redovisat beredningsläget eller vidtagna eller planerade åtgärder till riksdagen före skrivelse 75. I de fall där de vidtagna eller planerade åtgärderna legat helt i linje med det aktuella tillkännagivandet eller följt av tidigare till riksdagen redovisade åtgärder, har regeringen dock ansett att det inte funnits något behov av återkoppling till riksdagen före skrivelse 75. I de fall där det inte har vidtagits någon åtgärd, t.ex. för att tillkännagivandet är nytt, har regeringen inte heller funnit anledning att återkomma till riksdagen före skrivelse 75.
4
2 Redovisning
2.1Statsrådsberedningen
Nyare riksmöten
Riksmötet 2016/17
1. Rskr. 2016/17:134
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Bet. 2016/17:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
2. Rskr. 2016/17:295
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 Skr. 2016/17:75, bet. 2016/17:KU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
3. Rskr. 2016/17:315
Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 Skr. 2016/17:115, bet. 2016/17:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
4. Rskr. 2016/17:328
Granskningsbetänkande Bet. 2016/17:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 21 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
5. Rskr. 2016/17:334
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2016 Skr. 2016/17:103, bet. 2016/17:KU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
Skr. 2017/18:75
Statsrådsberedningen
5
Skr. 2017/18:75
Statsrådsberedningen
6
Riksmötet 2017/18
6. Rskr. 2017/18:71
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1. p. a) anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2018 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), och den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1).
2.2Justitiedepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2001/02
1. Rskr. 2001/02:233
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet
Prop. 2001/02:74, mot. 2001/02:K51, bet. 2001/02:KU21
Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Ju 66), 2003/04:75 (Ju 38), 2004/05:75 (Ju 26), 2005/06:75 (Ju 16), 2006/07:75 (Ju 13), 2007/08:75 (Ju 10), 2008/09:75 (Ju 8), 2009/10:75 (Ju 7), 2010/11:75 (Ju 4), 2011/12:75 (Ju 3), 2012/13:75 (Ju 2), 2013/14:75 (Ju 1), 2014/15:75 (Ju 1), 2015/16:75 (Ju 1) och 2016/17:75 (Ju 1).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av bestämmelserna med hänsyn till framtida användning av ny teknik (bet. 2001/02:KU21 s. 22). Yttrandefrihetskommittén, som bl.a. hade i uppdrag att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten, överlämnade 2012 sitt slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55). Delar av betänkandet har lett till en proposition (prop. 2013/14:47). Regeringen tillsatte under 2014 en ny parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 2014:97), Mediegrundlagskommittén, som bl.a. fick i uppdrag att vidare utreda vissa av de frågor som Yttrande- frihetskommittén hade övervägt. Uppdraget omfattade bl.a. det som tillkännagivandet avser. Kommittén redovisade sina slutsatser i betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) som överläm- nades till regeringen 2016. Regeringen behandlar kommitténs förslag i propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49). Förslagen omfattar bl.a. de delar som tillkännagivandet avser. Punkten är slut- behandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
Riksmötet 2004/05
2. Rskr. 2004/05:153
Statlig förvaltning, m.m.
Mot. 2004/05:K410 m.fl., bet. 2004/05:KU14
Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (Ju 32), 2006/07:75 (Ju 18), 2007/08:75 (Ju 14), 2008/09:75 (Ju 10), 2009/10:75 (Ju 9), 2010/11:75 (Ju 5), 2011/12:75 (Ju 4), 2012/13:75 (Ju 3), 2013/14:75 (Ju 2), 2014/15:75 (Ju 2), 2015/16:75 (Ju 2) och 2016/17:75 (Ju 2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 6 om dröjsmål hos myndigheter (reservation 4)*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i
7
Skr. 2017/18:75 reservationen om dröjsmål (rskr. 2004/05:153 och bet. 2004/05:KU14 Justitiedepartementet s. 45). På regeringens uppdrag (dir. 2008:36) har Förvaltningslagsutred- ningen sett över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämnat förslag till en ny lag (SOU 2010:29). I betänkandet behandlas bl.a. frågan, som avses i tillkännagivandet, om vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Regeringen behandlar utredningens förslag i proposi- tionen En modern och rättssäker förvaltning – Ny förvaltningslag (prop.
2016/17:180). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
3. Rskr. 2012/13:77
Genomförande av det nya
Prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 69), 2013/14:75 (Ju 21), 2014/15:75 (Ju 14), 2015/16:75 (Ju 11) och 2016/17:75 (Ju 10). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt c) om noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör redovisa noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmel- sers utformning (bet. 2012/13:SkU8 s. 9). Regeringen beslutade den 15 juni 2017 propositionen Några frågor om offentlighet och sekretess (prop. 2016/17:208) vari regeringen redovisade sitt arbete med offentlighet och sekretess i
4. Rskr. 2012/13:144
Snabbare betalningar
Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13) och 2016/17:75 (Ju 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remiss- behandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått
betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd Närings- och
8
innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att de 13 största företagen i Sverige, i samarbete med representanter för de mindre företagen, tog fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. Närings- livets arbete med att färdigställa koden pågår och en slutlig kod kan finnas på plats under våren 2018. I Näringsdepartementet har dessutom ett arbete inletts med att införa en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Ärendet bereds vidare i Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2012/13:154
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess
Prop. 2012/13:45, mot. 2012/13:Ju6 och Ju7, bet. 2012/13:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 27), 2014/15:75 (Ju 18), 2015/16:75 (Ju 14) och 2016/17:75 (Ju 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om tid för överklagande – socialförsäkringsmål*, p. d), och punkt 2 om tid för överklagande – mål om arbetslöshetsförsäkring*, p. c): Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsför- säkring (bet. 2012/13:JuU15 s. 20). Regeringen beslutade den 8 maj 2013 kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (dir. 2013:49) enligt vilka utredaren skulle genomföra en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbets- löshetsförsäkring. Utredaren avrapporterade uppdraget den 28 november 2014 i betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. I skr. 2016/17:75 uppgav regeringen att inriktning på arbetet var att under riksmötet 2016/17 återkomma till riksdagen med anledning av konsekvensbeskrivningen som avses i punkterna. Tidplanen för återrapporteringen har justerats och inrikt- ningen är att rapportering och förslag kommer att lämnas till riksdagen under riksmötet 2017/2018. Punkterna är inte slutbehandlade.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
Riksmötet 2013/14
6. Rskr. 2013/14:163
Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering Prop. 2013/14:170, mot. 2013/14:K17, bet. 2013/14:KU35
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 26), 2015/16:75 (Ju 17) och 2016/17:75 (Ju 15).
Skrivelsen är slutbehandlad.
9
Skr. 2017/18:75 |
Punkt 4 om definitionen av en bidragsgivares identitet*: Riksdagen har |
|
Justitiedepartementet |
tillkännagett för regeringen som sin mening vad |
som anförs i betän- |
|
kandet om att vissa aspekter avseende uppgifter om en bidragsgivares |
|
|
identitet bör förtydligas (bet. 2013/14:KU35, s. |
|
|
riskt sammansatta Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju |
|
|
2014:15) behandlar i betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering – ett |
|
|
utbyggt regelverk (SOU 2016:74) frågan om vilka uppgifter som avses |
|
|
med en bidragsgivares identitet enligt lagen (2014:105) om insyn i |
|
|
finansiering av partier. Regeringen behandlar kommitténs förslag i |
|
|
propositionen Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk |
|
|
(prop. 2017/18:55). Förslagen omfattar bl.a. de delar som tillkänna- |
|
|
givandet avser. Punkten är slutbehandlad. |
|
|
7. Rskr. 2013/14:177 |
|
|
Våldsbrott och brottsoffer |
|
|
Mot. 2012/13:Ju201, 2013/14:Ju202, 2012/13:Ju249, 2013/14:Ju290, |
|
|
2012/13:Ju291, 2012/13:Ju359, 2012/13:Ju373 och 2013/14:Ju412, bet. |
|
|
2013/14:JuU18 |
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 18) och 2016/17:75 (Ju 16). |
|
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
Punkt 2 om att återvända med skydd av polis*: Riksdagen har tillkänna- |
|
|
gett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen |
|
|
ska vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna för kvinnor som tvingats |
|
|
fly från eller som lämnat en närstående man och känner rädsla för våld |
|
|
eller hot om våld från honom, att i skydd av polis återvända hem för att |
|
|
hämta sina och eventuella barns tillhörigheter |
(bet. 2013/14:JuU18 |
|
s. 21 f.). Regeringen gav den 4 september 2014 |
Rikspolisstyrelsen i |
|
uppdrag att utreda vilken vägledning som finns för polisens stöd och |
|
|
hjälp till personer som har utsatts för brott av närstående och att utreda |
|
om vägledningen är tillräcklig och enhetlig då den som utsatts för brott behöver hämta tillhörigheter i hemmet (Ju2014/3130/L4). Styrelsen skulle också utreda om det behövdes utbildnings- eller informations- insatser och i så fall genomföra dessa. Polismyndigheten, som övertagit Rikspolisstyrelsens uppgift, redovisade uppdraget den 25 juni 2015. Myndigheten avser att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för polisanställda att göra säkra bedömningar i varje enskilt fall när en person som utsatts för brott av närstående behöver hämta tillhörigheter i hemmet. Relevanta riktlinjer och handböcker kommer att kompletteras och ändras. Förändringarna kommer att spridas både genom de grund- och vidareutbildningar som finns inom myndigheten och genom andra interna informationskanaler som intranätet. Genomförandet av för- ändringsarbetet följs upp. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 2 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 21 om barnahus*: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. Enligt utskottets
uppfattning bör det finnas minst ett barnahus i varje län. Regeringen bör
10
även verka för att barnahusens uppdrag ska omfatta barn upp till 18 år, att barnahusens verksamhet utvecklas genom forskning och samverkan samt
att verksamheten utvärderas (bet. 2013/14:JuU18 s. 27 f.). Sedan till- kännagivandet beslutades har flera nya barnahus etablerats och barnahus finns för närvarande i alla län utom Norrbotten, Jämtland och Halland. Verksamheten omfattar redan i dag barn upp till 18 år och den har vid flera tillfällen varit föremål för översyn. Vidare har ett nationellt kunskapscentrum – Barnafrid – inrättats vid Linköpings universitet. Regeringen har den 11 januari 2018 beslutat att ge Linköpings universitet (Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum) i uppdrag att utvärdera barnahusverksamheterna i Sverige (S2018/00212/FST). De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 21 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
8. Rskr. 2013/14:201
Konsumenträtt
Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19) och 2016/17:75 (Ju 17).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt. 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Prome- morian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
9. Rskr. 2013/14:326 |
|
Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor |
11 |
|
Skr. 2017/18:75 |
Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23 |
|
|
Justitiedepartementet |
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68), 2015/16:75 (Ju 20) och |
||
|
2016/17:75 (Ju 18). |
|
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har |
||
|
tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska |
||
|
låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra |
||
|
allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Den 16 juni 2017 beslutade |
||
|
justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att bland |
||
|
annat överväga om preskription bör avskaffas för sexualbrott och andra |
||
|
allvarliga brott mot barn samt, oavsett ställningstagande, lämna författ- |
||
|
ningsförslag (Ju 2017:H). Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni |
||
|
2018. Riksdagen informerades om uppdraget i budgetpropositionen för |
||
|
2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 s. 45). Regeringen överväger därmed |
||
|
att lägga skrivelsen till handlingarna. |
|
|
|
Riksmötet 2014/15 |
|
|
|
10. Rskr. 2014/15:77 |
|
|
|
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
|
|
|
Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 |
|
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22) och |
||
|
2016/17:75 (Ju 19). |
|
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- |
||
|
ringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör |
||
|
återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att |
||
|
öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 |
s. 35). |
I skrivelse |
|
2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen |
||
|
ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna |
||
|
åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. |
||
|
2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 |
||
|
(prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att |
||
|
punkten därför åter står som öppen. Ett av syftena med ombildningen av |
||
|
polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela |
||
|
landet. För att säkerställa polisreformens intentioner har regeringen under |
||
|
flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för |
||
|
2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande |
||
|
hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. |
||
|
Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena |
||
|
mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 |
||
|
fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 |
||
|
lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en |
||
|
lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att |
||
|
Polismyndigheten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det |
||
|
lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i |
||
|
en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna |
||
|
vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att |
||
12 |
bedriva polisverksamheten nära medborgarna. |
Numera |
finns även |
kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Åter- rapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019.
Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas senast den 1 oktober 2018.
Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndig- heten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 43). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
13
Skr. 2017/18:75 arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. Justitiedepartementet 2014/15:JuU1 s. 44). Justitiedepartementet har tidigare inhämtat och sammanställt information från Polismyndigheten avseende dessa brott.
Därefter har frågan tagits upp till diskussion på möten mellan inrikesministerns statssekreterare och rikspolischefen respektive säker- hetspolischefen. Regeringen avser inte vidta några ytterligare åtgärder. I skr. 2016/17:75 angavs att regeringen mot denna bakgrund avsåg att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. Punkten är därmed slutbehandlad.
Punkt 39 om rättsväsendets arbete med brottslighet på internet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottsligheten på internet (bet. 2014/15:JuU1 s. 53). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I respektive regleringsbrev för 2017 fick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att vilka åtgärder myndigheterna har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda
11. Rskr. 2014/15:102
Tydligare reaktioner på ungas brottslighet
Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24) och 2016/17:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och åter- komma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som
riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd
14
efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrations- ministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). I promemo- rian föreslås två nya påföljder för unga lagöverträdare: ungdomstillsyn och ungdomsövervakning. Den senare påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Efterlevnaden förslås kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Förslagen bereds vidare inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2014/15:122
Familjerätt
Mot. 2014/15:463, 2014/15:988, 2014/15:1599 yrkande 1, 2014/15:2517 yrkande 1, 2014/15:2600 yrkande 17, 2014/15:2984 yrkande 2, 2014/15:2989, bet. 2014/15:CU6
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 30) och 2016/17:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om utredningar av faderskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 14 f.). Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap. Ett av utredningens uppdrag är att lämna förslag på hur reglerna om bekräftelse av faderskap och föräldraskap kan moderniseras och förenklas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2018. Avsikten är att under våren 2018 återredovisa till riksdagen och därmed slutbehandla skrivelsen. Punkten är inte slutbehandlad.
13. Rskr. 2014/15:127
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32) och 2016/17:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
15
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
16
14. Rskr. 2014/15:138
Straffrättsliga frågor
Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33) och 2016/17:75 (Ju 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om skärpta straff för människohandel och koppleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 2 och delvis motion 2014/15:2524 yrkande 37. Frågan om skärpta straff för människohandel och koppleri har behandlats i 2014 års människohandelsutrednings slutbetänkande Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Slutbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 13 december 2017 att överlämna lagråds- remissen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människo- exploatering till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att minimi- straffet för människohandel, mindre grovt brott, ska skärpas till fängelse i sex månader och att maximistraffet för grovt koppleri ska skärpas till fängelse i tio år. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas.
Punkt 14 om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet (bet. 2014/15:JuU14 s. 27 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 6 och delvis motion 2014/15:2313 yrkande 2. Frågan om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet har behandlats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen propositionen Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (prop. 2016/17:222) där tillkännagivandet slutbehandlas.
Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell hand- ling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattas av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i del- betänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas, dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse, dels genom att
maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. Vidare föreslås att brotts- beteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas.
Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av föränd- ringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständig- heter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det samman- hanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattas av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redo- visades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och rege- ringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att kravet på dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma för brottet köp av sexuell tjänst som begåtts utomlands tas bort. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas.
Punkt 20 om kontakt med barn i sexuellt syfte*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om kontakt med barn i sexuellt syfte (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 2 och delvis bifallit motionerna 2014/15:836 och 2014/15:2039. En utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte och i det sammanhanget ta ställning till om straffansvaret är lämpligt utformat och om straffskalan bör ändras. Uppdraget redovisades den 21 oktober 2015 (Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte, Ds 2015:49). Promemorian har remitterats. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen propositionen Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte (prop. 2016/17:214) där tillkännagivandet slutbehandlas.
Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskydds- utredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43).
Punkt 30 om skärpning av straffet för bedrägeri m.m.*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpning av straffet
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
17
Skr. 2017/18:75 |
för bedrägeri m.m. (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit |
|||
Justitiedepartementet |
motion 2014/15:2969 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:197. |
|||
|
Frågan om skärpt lagstiftning i arbetet mot bedrägerier har behandlats av |
|||
|
Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd |
|||
|
för egendom (SOU 2013:85). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen |
|||
|
propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott |
|||
|
(prop. 2016/17:131) där tillkännagivandet slutbehandlas. |
|
|
|
|
Punkt 33 om systematiska fakturabedrägerier*: Riksdagen har till- |
|||
|
kännagett som sin mening vad utskottet anför om systematiska faktura- |
|||
|
bedrägerier (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit |
motion |
||
|
2014/15:2969 yrkande 5 och motion 2014/15:2972 yrkande 7 och delvis |
|||
|
bifallit motion 2014/15:843. Frågan om systematiska fakturabedrägerier |
|||
|
har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt |
|||
|
straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Den 16 mars 2017 |
|||
|
beslutade regeringen propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra |
|||
|
förmögenhetsbrott (prop. 2016/17:131) där tillkännagivandet slutbehand- |
|||
|
las. |
|
|
|
|
Punkt 45 om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott*: Riksdagen |
|||
|
har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för |
|||
|
vissa allvarliga våldsbrott (bet. 2014/15:JuU14 |
s. 62 f.) |
och därmed |
|
|
bifallit motion 2014/15:2970 yrkande 7 och motion 2014/15:2972 |
|||
|
yrkande 5 och delvis bifallit motionerna 2014/15:289, 2014/15:1758 och |
|||
|
2014/15:2524 yrkande 2. Frågan om skärpta straff för vissa allvarliga |
|||
|
våldsbrott har behandlats i betänkandet Straffskalorna för allvarliga |
|||
|
våldsbrott (SOU 2014:18). Den 9 februari 2017 beslutade regeringen |
|||
|
propositionen Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (prop. |
|||
|
2016/17:108) där tillkännagivandet slutbehandlas. |
|
|
|
|
Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: |
|||
|
Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om |
|||
|
straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2004/15:JuU14 |
|||
|
s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och |
|||
|
2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande |
|||
|
22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder |
|||
|
(SOU 2012:34). Regeringen beslutade den |
17 mars |
2016 |
prop. |
|
2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom. I propositionen lämnas vissa |
|||
|
förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. |
|||
|
brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gör |
|||
|
regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärde- |
|||
|
bedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd |
|||
|
och föreslår därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att |
|||
|
propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delar |
|||
|
dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slut- |
|||
|
behandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför |
|||
|
åter som öppen. Frågan, med inriktning på en översyn av regleringen av |
|||
|
straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet, analyseras nu inom |
|||
|
Regeringskansliet. Den omnämns i budgetpropositionen för 2018 (prop. |
|||
|
2017/18:1 utg.omr. 4 s. 46). |
|
|
|
|
Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin |
|||
|
mening vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 |
|||
|
s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om |
|||
18 |
kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behand- |
|||
lats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskydds- utredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftnings- åtgärder på förmögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43).
Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 18, 19, 26, 48 och 65.
15. Rskr. 2014/15:152
Polisfrågor
Mot. 2014/15:2972 yrkande 10, 2014/15:2986 yrkande 2, 2014/15:2974 yrkande 15, 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkande 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048, 2014/15:2496 yrkande 5, bet. 2014/15:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38) och 2016/17:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under år
Punkt 47 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om handläggning av vapenlicensärenden (bet. 2014/15:JuU16 s. 55 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 15 och delvis motionerna 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkandena 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
19
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
20
yrkande 5. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovis- ningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge än mer tydliga effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten har implementerats. Statistik över hur handläggnings- tiderna har utvecklats visar att den nationella ledtiden för vapentillstånd understeg 40 dagar vid utgången av februari 2017. Statistik över hand- läggningstider för vapentillstånd ska framöver redovisas årligen till regeringen i samband med årsredovisningen. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 47 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
16. Rskr. 2014/15:153
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39) och 2016/17:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare har i juni 2017 lämnat förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning med innebörd att risk för fortsatt brottslighet i vissa fall ska kunna medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp (SOU 2017:61 Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
17. Rskr. 2014/15:173
Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2014/15:2969, bet. 2014/15:KU15
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 41) och 2016/17:75 (Ju 28). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om personlig integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av ett stärkt straff- rättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material (bet. 2014/15:KU15 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 7. Frågan om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga
integritet har behandlats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen propositionen Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (prop. 2016/17:222) där tillkännagivandet slutbehandlas.
18. Rskr. 2014/15:204
Några ändringar i vapenlagen
Prop. 2014/15:108, mot. 2014/15:3078 yrkande
Punkt 2 om spårbarhet för vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder inom Europeiska unionen för att skapa spårbarhet för vapen som det handlas med inom Europeiska unionen (bet. 2014/15:JuU26 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 1. Den 18 november 2015 presenterade
Punkt 3 om digitalt vapenhandlarregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister (bet. 2014/15:JuU26 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 2. Framtagande av ett digitalt vapenhandlarregister ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Förslaget till ändring av EU:s vapendirektiv innebär att vapenhandlare och vapenmäklares vapenregister ska vara anslutna till digitaliserade nationella vapenregister 30 månader efter att vapendirektivet beslutas, vilket skedde den 14 mars 2017. Polismyndig- heten har själva sett behovet av ett digitalt vapenhandlarregister och har avsatt resurser för att inleda utvecklingen av ett sådant. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 3 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
21
Skr. 2017/18:75 anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitaliserat Justitiedepartementet arkivsystem för att underlätta för vapenhandlare att deklarera permanent in- och utförsel av vapen ur landet (bet. 2014/15:JuU26 s. 9 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 3. Arbete med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer ligger inom Polis- myndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Arbetet med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer är inte påbörjat, men Polismyndigheten uppger att det arbete som ska genomföras inom ramen för utvecklandet av ett digitalt vapenhandlarregister kan användas i ett senare skede för att skapa ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer. Regeringen har till- godosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 4 till handlingarna. Punkten
är slutbehandlad.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
19. Rskr. 2015/16:36
Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinnings- industrin
Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66) och 2016/17:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftnings- ärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Det kommer att behandlas under arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkan- de En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Inriktningen är att en proposition som bygger på slutbetänkandet ska beslutas under nästa mandatperiod.
20. Rskr. 2015/16:86
Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71) och 2016/17:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129
yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3,
22
2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 2 maj 2017 fick en utredare i uppdrag att överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för den som deltar i eller på annat sätt stöder en terroristorganisation och lämna de lagförslag som bedöms nödvändiga (Ju 2017:G). Uppdraget redovisades i promemorian Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62). Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 9 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
21. Rskr. 2015/16:106
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73) och 2016/17:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polis- organisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slut- behandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. Det har dels skett genom löpande dialog dels genom skriftlig redovisning. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Stats- kontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen och en slutrapport ska redovisas senast den 1 oktober 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det ut- skottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkänna- givandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen om stora resurstillskott till Polismyndigheten för perioden
För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen också genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, som Polismyndig-
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
23
Skr. 2017/18:75 |
heten har eller har haft flyttas till andra myndigheter. Syftet med dessa |
Justitiedepartementet |
reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har |
|
ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i |
|
brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. |
|
2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt |
|
som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som |
|
regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att |
|
tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, |
|
rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 |
|
utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står |
|
som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv |
|
myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen |
|
mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och |
|
ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades |
|
uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot |
|
organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad |
|
brottslighet i utsatta områden. |
|
I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska |
|
analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen |
|
gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. |
|
Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar |
|
upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovis- |
|
ningen ska ske i årsredovisningen för 2017 vilken ska lämnas senast den |
|
22 februari 2018. |
|
I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att |
|
redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- |
|
områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med |
|
kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. |
|
Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns |
|
likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt |
|
bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brotts- |
|
förebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har |
|
regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten |
|
kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polis- |
|
myndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har |
|
för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. |
|
Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att |
|
riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också |
|
göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i |
|
dessa områden. |
|
Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt |
|
arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i |
|
polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, |
|
förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte |
|
bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen |
|
presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att |
|
minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. |
|
Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på |
24 |
långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland |
brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om antalet poliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det ut- skottet anför om att regeringen bör vidhålla målsättningen om en minimi- bemanning på 20 000 poliser och tillkännager detta för regeringen. Regeringen uttryckte i budgetpropositionen för 2016 (utg.omr. 4 avsnitt 2.4.2) uppfattningen att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av såväl de anställdas kompetenser som antalet anställda i Polismyndigheten. Därför ska Polismyndigheten själv förfoga över vilken kompetens som ska rekryteras. Det är en uppfattning som regeringen fortsatt har vidhållit. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) där punkten slutbehandlades, tydlig- gjordes att regeringen inte hade för avsikt att tillmötesgå riksdagens krav på en uttalad målsättning om en miniminivå på 20 000 poliser. Regeringen har i stället tillfört Polismyndigheten ytterligare resurser för att kunna öka antalet polisanställda, både poliser och civilanställda. Riksdagen har i sitt betänkande (2017/18:JuU1) över budgetproposi- tionen för 2018 inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminal- vården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Redovisning sker i myndighetens årsredovisning. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighets- dialogen. Kriminalvården har vidare i skrivelse den 15 juni 2016 (Ju2016/04582/KRIM) redovisat myndighetens beslutade strategier för infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna är en del i myndig- hetens långsiktiga arbete med en hållbar framtida infrastruktur vid anstalter och häkten. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkänna- givande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2016/17:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndig- hetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har under de senaste åren arbetat för att bättra till- gängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
25
Skr. 2017/18:75 |
besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polis- |
Justitiedepartementet |
myndigheten har också ökat antalet anställda i |
|
öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt |
|
ska kontaktcentrena ta ett större ansvar för främst mängdbrott tidigt i |
|
utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och |
|
förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, |
|
anpassad för det utökade uppdraget för |
|
sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga tiden för att få ett |
|
samtal besvarat hos PKC har minskat mellan 2016 och 2017. I Polis- |
|
myndigheten pågår det även ett arbete med att förbättra servicen till |
|
allmänheten genom att utveckla enklare och mer lättillgängliga tjänster |
|
som också bidrar till polisens inre effektivitet. Bland annat utvecklas e- |
|
tjänster för olika tillståndsansökningar. Dessutom har Polismyndigheten |
|
tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan fått i uppdrag i |
|
regleringsbreven för 2018 att genomföra en förstudie avseende digital |
|
bevisning. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2019. Punkten |
|
är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 42 om polisens närvaro på internet*: Riksdagen har ställt sig |
|
bakom det utskottet anför om att öka polisens närvaro på internet och |
|
tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). I skrivelse |
|
2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen |
|
ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna |
|
åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. |
|
2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 |
|
(prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att |
|
punkten därför åter står som öppen. Granskningar som Riksrevisionen |
|
(RiR 2015:21) och Brottsförebyggande rådet (Brå 2016:17) har gjort |
|
visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att |
|
effektivt handlägga och utreda |
|
för 2017 fick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att |
|
vilka åtgärder myndigheterna har vidtagits för att säkerställa att |
|
myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it- |
|
relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna |
|
arbetar för att sprida och implementera kunskap om |
|
brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive |
|
myndighets årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari |
|
2018. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: |
|
Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad |
|
brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. |
|
2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt |
|
som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade |
|
redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet |
|
skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. |
|
2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. |
|
4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som |
|
öppen. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv |
|
beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersöknings- |
|
kungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informations- |
|
skyldighet till målsäganden generellt under förundersökningen, t.ex. med |
26 |
information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Den 19 maj |
2016 gav regeringen Brottsoffermyndigheten (Brom) i uppdrag att kartlägga brottsutsatts behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vad mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades den 30 maj 2017 och fick till följd att rättsväsendets myndigheter i regleringsbreven för 2018 fick i uppdrag att analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. Regeringen har tillfört ökade resurser i syfte att Polismyndigheten ska kunna anställa mer personal för att stärka verksamheten. I vårändrings- budgeten för 2017 tillförde regeringen också extra resurser som delvis skulle användas för att stärka verksamheten hos Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Polismyndigheten har på olika sätt arbetat för att stärka och utveckla verksamheten. Sammantaget har detta under 2017 lett till vissa resultatförbättringar i Polismyndighetens brottsutredande verksamhet. Myndigheten har bl.a. redovisat fler ärenden till Åklagarmyndigheten 2017 än under 2016. Av årsredovisningen för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018 kommer det att framgå hur verksamhetsresultatet sammantaget har utvecklats under året. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. Rege- ringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. I skrivelse 2016/17:75 angav regeringen att tillkännagivandet i och med redovisade åtgärder var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att åtgärderna var tillräckliga för att betrakta tillkännagivandet som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet (prop. 2017/2018:1 utg.omr. 4 s. 47). I propositionen föreslår regeringen också att anslaget till Brottsoffer- myndigheten ska ökas med 1 000 000 kronor 2018 för uppdraget att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. De beslutade uppdragen om återrapportering ska redovisas i respektive myndighets
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
27
Skr. 2017/18:75 |
årsredovisning för 2017. Därefter kommer regeringen att ta ställning till |
Justitiedepartementet |
den fortsatta beredningen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
22. Rskr. 2015/16:130 |
|
Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar |
|
Prop. 2015/16:4, mot. 2015/16:3258, bet. 2015/16:CU10 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 34). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 2 om återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ*: Riks- |
|
dagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför |
|
om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som inne- |
|
bär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att åter- |
|
betala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde |
|
(bet. 2015/16:CU10 s. 10). Regeringen överlämnar våren 2018 en propo- |
|
sition med förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar till riksdagen. |
|
När det gäller den fråga om behandlas i tillkännagivandet avser regering- |
|
en att i april 2018 återkomma med ett lagförslag i en separat proposition. |
|
23. Rskr. 2015/16:143 |
|
Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte |
|
Prop. 2015/16:78, mot. 2015/16:3311, bet. 2015/16:JuU17 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 38). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 11 om åtgärder med pass för att hindra resande*: Riksdagen har |
|
ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder med pass för att |
|
hindra resande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU17 |
|
s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3311 yrkande 3. Det är redan |
|
i dag möjligt att omhänderta passet när någon är på sannolika skäl |
|
misstänkt för att ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Detta kan ske inom |
|
ramen för de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken. Straff- |
|
processuella tvångsmedel kan däremot inte användas mot någon som |
|
förbereder en resa i terrorismsyfte, eftersom förberedelse till en sådan |
|
resa inte är kriminaliserat. Straffansvaret för terrorismresor inträder dock |
|
enligt svensk rätt på ett tidigt stadium och är i sig av förberedelse- |
|
karaktär. Avsikten är att behandla frågan i samband med den proposition |
|
om genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av terrorism som |
|
planeras till april 2018. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
24. Rskr. 2015/16:158 |
|
Åtgärder mot missbruk av svenska pass |
|
Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga |
|
pass*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför |
|
om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass |
28 |
även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska |
ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25, s. 8).
Frågan har hanterats i utredningen Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar. Betän- kandet (SOU 2017:93 Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Betänkandet remit- terades den 22 december 2017. Remisstiden är satt till tre månader. Punkten är inte slutbehandlad.
25. Rskr. 2015/16:173
Beredskap för kris och krig
Mot. 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020, bet. 2015/16:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 46).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 10 om föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris (bet. 2015/16:FöU7 s. 35 f.).
Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap. Regeringen har i prop. 2016/17:113 Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon redovisat skälen till varför inte ytterligare föreskriftsstöd behövs. Punkten är slutbehandlad.
26. Rskr. 2015/16:174
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och vill- korlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare har i juni 2017 lämnat förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning med innebörd att risk för fortsatt brottslighet i vissa fall ska kunna medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp (SOU 2017:61 Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
29
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
30
27. Rskr. 2015/16:187
Hyresrätt m.m.
Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa möj- ligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyres- lägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas. Justitiedepartementet höll därför i juni 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen för att diskutera frågorna och få ytterligare underlag. Ett analysarbete pågår i syfte att under 2018 kunna ta ställning till vilka vidare beredningsåtgärd- er som behövs med anledning av tillkännagivandet.
28. Rskr. 2015/16:190
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. Ju 2015/16:2649 och 2015/16:3072, bet. 2015/16:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 51).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 22 om en brottsofferportal för offer för bedrägeri och identitets- kapning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ta initiativ till att driva frågan om att inrätta en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitets- kapningar och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU22 s. 30 f.). En rad åtgärder ha vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier och identitetskapningar och för att förbättra servicen för dem som utsatts för denna typ av brottslighet. Ett antal av Sveriges kredit- upplysningsföretag har infört en särskild bedrägerispärrtjänst för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar. Tjänsten innebär att den som utsatts för bedrägeri endast behöver ringa ett samtal för att spärra möjligheterna till kreditupplysning hos de anslutna kreditupplys- ningsföretagen. Också Skatteverket har infört en
bättre digitalt bemötande av brottsutsatta, bl.a. gällande utveckling av myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta (Ju2016/03925/KRIM). Uppdraget redovisades den 31 maj 2017. Här- efter har Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrotts- myndigheten, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten fått uppdrag i respektive regleringsbrev för 2018 att förbättra den digitala kommu- nikationen till brottsutsatta.
Regeringens ambition är att fortsätta att stärka stödet och skyddet för brottsutsatta. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är omhänder- tagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 22 februari 2018 beslutat att lägga punkten 22 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
29. Rskr. 2015/16:192
Fri- och rättigheter
Mot. 2015/16:465, 2015/16:2493 yrkande 1 och 2015/16:2502 yrkande 3, bet. 2015/16:KU15
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen och tillkännager detta för rege- ringen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Regeringen beslutade den 21 septem- ber 2017 propositionen Skadestånd och Europakonventionen (prop. 2017/18:7). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 15 om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Regeringens avsikt är att under 2018 tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.
30. Rskr. 2015/16:195
Mot. 2015/16:2649 yrkande 5, 2015/16:2701 yrkande 9, och 2015/16: 2991, bet. 2015/16:FiU22
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 53). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om kreditupplysningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga ändringar i kreditupplysningslagen så att kreditupplysningar på näringsidkare inte omfattar betalningsförsummelser som inte blivit fastställda av en domstol
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
31
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
32
eller en annan myndighet (bet. 2015/16:FiU22 s.
31. Rskr. 2015/16:196
Straffrättsliga frågor
Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhets- brottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.
32. Rskr. 2015/16:197
Polisfrågor
Mot. 2015/16:2572, 2015/16:2646 yrkandena
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om genomsökning av båtar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om rätt för polisen att genomsöka båtar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2572 och 2015/16:2646 yrkande 9. I ett utkast till lagrådsremiss som remitterades i februari 2018 föreslås att polisen ska få rätt att genomsöka båtar efter
vapen och andra farliga föremål under samma förutsättningar som gäller för polisens rätt att genomsöka fordon efter sådana föremål. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 15) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 44 om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kortare handläggningstider i ärenden om vapenlicens (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2308 yrkande 1, 2015/16:2415 yrkande 1 och 2015/16:2880 yrkande 1 och delvis motionerna 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4, 2015/16:2074 yrkande 2 och 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredo- visades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handlägg- ningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identi- fierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget slutredo- visades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovisningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge ännu tydligare effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner har imple- menterats för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten. Statistik över hur handläggningstiderna har utvecklats visar att den nationella ledtiden för vapentillstånd understeg 40 dagar vid utgången av februari 2017. Statistik över handläggningstider för vapentillstånd ska framöver redovisas årligen till regeringen i samband med årsredovisningen. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 44 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 45 om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m. (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:986 yrkande 5, 2015/16:2308 yrkandena
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
33
Skr. 2017/18:75 identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget Justitiedepartementet slutredovisades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovis- ningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge ännu tydligare effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner har imple- menterats för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten. Bland annat har det införts en ny e- tjänst och central scanning av ansökningar. Polismyndigheten har även inrättat en särskild referensgrupp med vapentekniska experter för att få enhetliga lämplighetsbedömningar av vapen och myndigheten ska inrätta en specialistfunktion som ska ge råd till vapenhandläggare om olika vapenmodeller och hur de bör hanteras. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 45 till handlingarna.
Punkten är slutbehandlad.
Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. I regeringens skrivelse 2016/17:75 meddelades att regeringen avser att under 2017 utreda frågan om offentliga danstillstånd. En s.k. boksstavsutredare har fått i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Uppdraget ska redovisas den 15 juni 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
33. Rskr. 2015/16:200
Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor Prop. 2015/16:94, mot. 2015/16:2650, bet. 2015/16:FöU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 56).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om klassning och straffsatser gällande handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en kartläggning av explosiva ämnen i kriminella sammanhang och att se över lagstiftningen som omfattar handgranater (bet. 2015/16:FöU s. 8 och s. 10) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2650 yrkande 4. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen proposition Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (prop. 2016/17:92). I propositionen föreslogs bl.a. att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Den 29 mars 2017 biföll riksdagen propositionen. Lagändringarna trädde i kraft den
15 maj 2017. Den 6 april 2017 beslutade regeringen proposition
34
Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns (2016/17:169). I propositionen förslog bl.a. att Tullverket ges befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från ett annat
34. Rskr. 2015/16:205
Vallagsfrågor
Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta över- väganden. Regeringens avsikt är att under 2018 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur synnedsatta kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
Riksmötet 2016/17
35. Rskr. 2016/17:45
Falska polisbilar
Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017.
Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen.
35
Skr. 2017/18:75 |
Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det |
Justitiedepartementet |
utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för |
|
regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion |
|
2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande |
|
5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på |
|
motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer |
|
utvecklingen av tillämpningen av lagen. |
|
Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- |
|
medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att |
|
lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkänna- |
|
gett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit |
|
motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 |
|
yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken |
|
på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer |
|
utvecklingen av tillämpningen av lagen. |
|
Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har |
|
tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som ut- |
|
skottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har |
|
tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. |
|
2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 |
|
och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) |
|
om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft |
|
den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av |
|
lagen. |
|
Följande punkter är inte slutbehandlade: |
|
36. Rskr. 2016/17:47 |
|
Regelverket för arbetskraftsinvandring |
|
Bet. 2016/17:SfU11 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 94). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
Om regelverket för arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (2016/17:SfU11
s.5).
I tillkännagivandet framhöll riksdagen behovet av att undersöka i
vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen avlämnade sitt betänkande SOU 2016:91 den 15 december 2016. Några tilläggsdirektiv hade inte beslutats innan dess. Utredningen lämnade bland annat förslag om att arbetsgivarna ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren så att arbetstagaren ska kunna beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Regeringen lämnade den 22 juni 2017 över propositionen Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister (2016/17:212) till riksdagen och de nya reglerna trädde i kraft den 1 december 2017 (SFS 1093).
36
Vidare fattade Regeringskansliet den 21 juni 2017 beslut om att ge en utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammar det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats den 19 december 2017 i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). Promemorian har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018 med utgångspunkt i det förslag som lämnas i promemorian och remissutfallet.
37. Rskr. 2016/17:90
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkänna- givandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. I reglerings- breven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndig- heten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndig- heten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande,
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
37
Skr. 2017/18:75 |
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska |
Justitiedepartementet |
Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga |
|
möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i |
|
vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande |
|
och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapportering ska ske i |
|
årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. |
|
Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera |
|
ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter |
|
avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar |
|
av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att |
|
den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har |
|
skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen |
|
myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. |
|
Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras |
|
ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna |
|
för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. |
|
Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för |
|
att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas |
|
senast den 1 oktober 2018. |
|
Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och |
|
civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört |
|
myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar |
|
för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan |
|
tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har |
|
ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- |
|
poliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I |
|
skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. |
|
Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med |
|
vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses |
|
slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetproposi- |
|
tionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade |
|
regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har |
|
i sin nya organisation valt att införa både kommunpoliser och områdes- |
|
poliser. Det finns nu kommunpoliser i samtliga kommuner vilka ska |
|
trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Arbetet |
|
med att utveckla kommunpolisens roll och kontakter kommer att fortsätta |
|
i syfte att säkra kontinuitet i samverkan med kommunen och andra lokala |
|
aktörer. Dessutom finns områdespoliser som ska arbeta lokalt och |
|
kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara |
|
kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det |
|
ligger emellertid inom Polismyndighetens ansvar att organisera de |
|
funktioner som finns inom myndigheten på det sätt som myndigheten |
|
anser lämpligt. Att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället |
|
stärks är dock en viktig del i arbetet med ombildningen av polisen. |
|
Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2017 Polismyndigheten i |
|
uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i |
|
målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i |
|
lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan |
|
verka på det sätt som är avsett har regeringen i regleringsbrevet för 2018 |
38 |
ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns |
områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Som ett led i att utveckla ett mer effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har Polismyndigheten under 2016 utfärdat medborgarlöften i 275 av landets 290 kommuner och det finns i dag särskilda kommunpoliser i samtliga landets kommuner. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 ålagt Polismyndigheten att analysera om arbetet med medborgarlöften har lett till ett mer effektivt trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripande- personalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående första- handsåtgärder.
Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017 samt 2018, vilka årligen lämnas till regeringen senast den 22 februari. Regeringen avvaktar också Statskontorets slutrapport som ska lämnas senast den 1 oktober 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden.
I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017 vilken ska lämnas senast den 22 februari 2018.
I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brotts- förebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polis- myndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
39
Skr. 2017/18:75 |
för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. |
Justitiedepartementet |
Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att |
|
riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också |
|
göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i |
|
dessa områden. |
|
Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt |
|
arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i |
|
polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, |
|
förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte |
|
bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen |
|
presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att |
|
minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. |
|
Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på |
|
långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland |
|
brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett |
|
strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal |
|
som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det |
|
brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig |
|
bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och |
|
tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polisutbild- |
|
ningsutredningen lämnade sitt betänkande Polis i framtiden |
|
– polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) i maj 2016. |
|
Betänkandet har remitterats och bereds fortsatt i Regeringskansliet. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det |
|
utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen |
|
(bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med |
|
att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Den så kallade CIRCA- |
|
gruppen i polisregion Väst har ett nationellt ansvar för att samordna |
|
polisens arbete mot seriebrott som riktas mot just äldre och |
|
funktionshindrade. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i |
|
anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samord- |
|
ning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och |
|
verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsföre- |
|
byggande. För att effektivisera det brottsutredande arbetet har |
|
Polismyndigheten också beslutat om en nationell modell för brotts- |
|
samordning som har införts under 2016. Polismyndighetens nationella |
|
bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med |
|
Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att |
|
försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit |
|
projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om |
|
hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Polis- |
|
myndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder på detta område. Regeringen |
|
har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att |
|
redovisa och bedöma effekten av dessa åtgärder. Redovisning ska ske i |
|
årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om heders- |
|
relaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför |
40 |
om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslig- |
het och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM), genomföra en nationell kartläggning av hedersrela- terat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjlig- heterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. I skr. 2016/17:75 aviserades att regeringen avser att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2016/17:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 45 om statistik om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om bättre statistik om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Brottsföre- byggande rådet (Brå) har ändrat åldersspannet i Nationella trygghets- undersökningen (NTU). NTU omfattar från och med den undersökning som genomförs 2018 personer i åldrarna
Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkänna- ger detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt
38. Rskr. 2016/17:133
Associationsrätt
Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktie- bolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. I promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser föreslås att minst fyrtio procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska vara av vardera kön
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
41
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
42
(Ds 2016:32). Promemorian har remitterats. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder med anledning av promemorian.
Punkt 2 om
Punkt 6 om sänkt krav på aktiekapital*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Av Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018 framgår att kommissionen kommer att återkalla det förslag till direktiv om privata enmansbolag (s.k.
Punkt 12 om revision*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Riksrevi- sionen överlämnade i december 2017 rapporten Avskaffandet av revi- sionsplikten för mindre företag (RiR 2017:35). I rapporten rekommende- ras regeringen att verka för att revisionsplikten för små företag återinförs. Ett analysarbete pågår i syfte att under 2018 kunna ta ställning till vilka ytterligare beredningsåtgärder som behövs med anledning av tillkänna- givandet.
39. Rskr. 2016/17:139
Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang Prop. 2016/17:41, bet. 2016/17:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 26 januari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 12).
40. Rskr. 2016/17:142
Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Prop. 2016/17:61, bet. 2016/17:SfU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 februari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22).
41. Rskr. 2016/17:143
Riksrevisionens rapport om asylboenden Skr. 2016/17:63, bet. 2016/17:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 14 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
42. Rskr. 2016/17:145
Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter
Skr. 2016/17:42, bet. 2016/17:FöU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
43. Rskr. 2016/17:146
Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet
Prop. 2016/17:31, bet. 2016/17:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 februari 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 151).
44. Rskr. 2016/17:149
Transporter av frihetsberövade Prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 februari 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
45. Rskr. 2016/17:151
Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar Prop. 2016/17:68, bet. 2016/17:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
43
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
44
46. Rskr. 2016/17:166
Insolvens- och utsökningsrätt
Mot. 2015/16: 1051, 1119, 1160, 1203, 1482, 1759, 1763, 1877, 2304, 2530, 2755, 2828, 3015, 2016/17:1526, 1793, 1821, 1977, 2239, 2279, 2296, 2300, 3229 och 3347, bet. 2016/17:CU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ändrade regler för otillåtna bosättningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att fastighetsägares möjligheter till handräckning av otillåtna bosättningar förbättras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU8 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2304 yrkande 4, 2016/17:3229 yrkande 4 och 2016/17:3347 yrkande 41, delvis bifallit motionerna 2015/16:1051, 1119, 1160, 1203, 1482 yrkande 13, 1759, 1763, 1877 yrkande 1, 2530 yrkande 3, 2755 yrkande 2, 2828, 3015 yrkande 1, 2016/17:1526, 1793 yrkande 1, 1821 yrkande 5, 1977 yrkande 1, 2239, 2279 yrkande 2, 2296, 2300, yrkande 4 och 3347 yrkandena 52 och 53. Regeringen beslutade den 16 mars 2017 prop. 2016/17:159 Avlägsnande – en ny form av särskild handräckning vari tillkännagivandet behandlas. Genom regeringens förslag i propositionen är tillkännagivandet slutbehandlat.
47. Rskr. 2016/17:189
Familjerätt
Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkandena 10 och 11, 2016/17:1360, 2016/17:1787, 2016/17:1829, 2016/17:2255, 2016/17:2345 yrkandena
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångs- äktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen tillsatte den 9 mars 2017 en utredning om starkare skydd mot barn- äktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). I ett delbetänkande som överlämnades den 5 december 2017 föreslår utredningen ett utvidgat hinder mot utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Delbetänkandet remissbehandlas under våren 2018. Avsikten är att därefter återkomma till riksdagen med lagförslag. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige (bet. 2016/17:CU10 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 28 september 2017 att ge ett uppdrag till
Skatteverket. I uppdraget ingår att, med bistånd av Migrationsverket och Statistiska centralbyrån, sammanställa och analysera statistik och viss övrig information i folkbokföringsärenden rörande personer som är gifta med fler än en person. Uppdraget redovisades den 25 januari 2018. Regeringen avser att låta en utredning se över hur erkännande av utländska månggiften kan hindras i Sverige. Punkten är inte slut- behandlad.
Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkänna- gett som sin mening det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnads- utredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Justitiedepartementet. Avsikten är att den angivna punkten ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av betänkandet i början av nästa mandatperiod. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 24 om överförmyndare, gode män och förvaltare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare (bet. 2016/17:CU10 s. 56 f.). I september 2017 redovisade de sju länsstyrelser med tillsyn över överförmyndarna ett regeringsuppdrag om att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna. I december 2017 redo- visade Riksrevisionen sin granskningsrapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). I Justitiedepartementet pågår nu ett arbete med att analysera dessa rapporter och annat underlag i frågan. Avsikten är att därefter ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.
48. Rskr. 2016/17:195
Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor
Prop. 2016/17:92 Mot. 2016/17:3612 yrkande 1, 2016/17:3617 yrkande 1, bet. 2016/17:FöU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkterna 1 och 2: Den 6 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 264 och 265).
Punkt 3 om skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utreda möjligheten att höja minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor till två års fängelse (bet. 2016/17:FöU10 s. 10) och därmed bifallit motion 2016/17:3612 yrkande 1 och motion 2016/17:3617 yrkande 1. Regeringen har i propos- ition Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten (prop. 2017/18:26) som beslutades den 5 oktober 2017 föreslagit straff- skärpningar i enlighet med tillkännagivandet.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
45
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
46
49. Rskr. 2016/17:196
En handräckningsbestämmelse i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Prop. 2016/17:86, bet. 2016/17:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 229).
50. Rskr. 2016/17:199
Ombud vid stämma i kollektiva förvaltningsorganisationer Prop. 2016/17:117, bet. 2016/17:NU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 242).
51. Rskr. 2016/17:200
Valfrågor
Mot. 2016/17:3293, bet. 2016/17:KU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Valmyndigheten har bl.a. vid myndighetsdialogen med regeringen lämnat information om sin avsikt att inför valen 2018 förstärka informa- tionsarbetet gentemot utlandssvenskar avseende regler för hur de tas med i röstlängden i syfte att förbättra kunskapen om förutsättningarna för deltagande i valet. Frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
52. Rskr. 2016/17:203
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete motvåldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Regeringen gav den 13 oktober 2016 Kriminalvården i uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Regeringen har därefter den 9 november 2017 fattat beslut om ett utökat uppdrag till Kriminal- vården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminal- vården har tillförts ytterligare resurser för uppdraget som bland annat
omfattar intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 3 april 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
53. Rskr. 2016/17:204
Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Prop. 2016/17:121, bet. 2016/17:SfU18 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 april 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 258).
54. Rskr. 2016/17:209
Konsumenträtt
Mot. 2015/16:1938 yrkande 25, 2015/16:2050 yrkande 1, 2015/16:2393, 2015/16:2704 yrkandena
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade (bet. 2016/17:CU12 s. 40 f.). Under hösten 2017 har förhandlingar påbörjats i EU om kommissionens ändrade förslag till Europa- parlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG, COM(2017) 637 final. Direktivet ska ersätta nuvarande 1999 års konsumentköpdirektiv, som genomförts i svensk rätt i konsumentköplagen. Direktivförslaget omfattar bl.a. konsumentköp av levande djur. Avsikten är att inom ramen för förhandlingarna och genomförandet av direktivet i svensk rätt närmare överväga om reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt ut- formade. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om snabblån m.m.*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen behöver vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter på snabblånemarknaden (bet. 2016/17:CU12 s. 61 f.). Frågan har behandlats av Utredningen om vissa konsumentkrediter i betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnads- krediter (SOU 2016:68). Regeringen beslutade med anledning av bl.a. de förslag som lämnas i betänkandet den 18 januari 2018 propositionen Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter (prop. 2017/18:72). Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
47
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
48
55. Rskr. 2016/17:211
Straffrättsliga frågor
Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om livstids fängelsestraff för mord*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 15 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:2288 och 2016/17:3388 yrkande 25. En utredare har haft i uppdrag att överväga hur straffbestämmelsen om mord bör utformas för att åstadkomma ett skärpt straff för brottet genom en ökad användning av livstids fängelse (Ju 2016:I). Utredningsuppdraget redovisades den 31 augusti 2017 i departementspromemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38). Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss.
Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien ska belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingår att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2019.
Punkt 10 om våldtäkt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att man när det gäller våldtäkt bör införa dels en lagstiftning som tydligare än i dag baseras på frivilligt deltagande, dels ett oaktsamhetsbrott, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:510, 2016/17:865 yrkande 11, 2016/17:1134, 2016/17:2627 yrkande 1, 2016/17:3346 yrkande 19, 2016/17:3388 yrkande 28 och 2016/17:3474 yrkandena 6 och 7. Frågan om en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning (samtyckesreglering) och införandet av ett oaktsamhetsbrott har behandlats i 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 21 december 2017 att överlämna lagrådsremissen En ny sexual- brottslagstiftning byggd på frivillighet till Lagrådet. I lagrådsremissen föreslår regeringen bl.a. att gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat
offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt. Vidare föreslås att ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott införs. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandena kommer att behandlas.
Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i samband med den proposition som kommer att beslutas under mars 2018 om ett starkare skydd för den sexuella integriteten.
Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdesbedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. Frågan analyseras inom Regeringskansliet.
Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena
Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och till- kännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43).
Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdes- förbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informe- rades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43).
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 9, 10, 12, 19, 24, 42 och 43.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
49
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
50
56. Rskr. 2016/17:212
Processrättsliga frågor
Mot. 2016/17:508 yrkande 1, 2016/17:3388 yrkande 13, 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177, 2016/17:3241, 2016/17:396 yrkande 2 och 2016/17:3387 yrkande 13, bet. 2016/17:JuU17
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om kameraövervakning på allmänna platser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betän- kandet om kameraövervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet (bet. 2016/17:JuU17 s. 14 f.). Den 16 juni 2017 överlämnade Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritets- skydd (Ju 2015:14) betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2018. Regeringen har den 13 december 2017 tillsatt en utredning (dir. 2017:124) som ska föreslå förenklingar vid kameraövervakning som sker i brottsbekämpande syfte. Utgångspunkten för utredningen är att tillståndskravet ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Förslaget ska redovisas senast den 15 augusti 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om beslut om hemlig avlyssning knutet till person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det bör utredas om beslut om hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation skulle kunna kopplas till en person i stället för ett telefonnummer eller annan adress och därmed bifallit motionerna 2016/17:Ju396 yrkande 2 och 2016/17:Ju3387 yrkande 13. Regeringen beslutade den 19 oktober 2017 om tilläggsdirektiv till Utredningen om hemlig dataavläsning (Ju 2016:12) med uppdrag till utredningen att utreda det som framgår av tillkännagivandet i nu nämnd del (dir. 2017:102). Uppdraget ska redovisas senast den 13 april 2018. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 15 om hot och våld mot anställda i rättsväsendet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas (bet. 2016/17:JuU17 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 18. Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar (dir. 2015:126). Utredaren skulle bl.a., om det bedöms möjligt och lämpligt, föreslå ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Den 30 maj 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas förslag som ska underlätta för domstolarna att upprätthålla ordningen så att domstolarna kan vara trygga och säkra miljöer för alla som medverkar i en domstolsförhandling. Betänkandet är remitterat och ett arbete har inletts med att ta fram en lagrådsremiss. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och
öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Regeringen beslutade den 22 december 2016 att tillsätta en utredning som skulle överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Utredaren skulle bl.a. överväga om det i straffrättsligt hänseende bör ses allvarligare på angrepp mot vissa samhällsnyttiga funktioner än mot andra, t.ex. om det finns skäl att se särskilt allvarligt på angrepp mot rättsväsendet och andra funktioner med sådana centrala uppgifter i samhället som att garantera säkerhet, liv och hälsa. Uppdraget om ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal redovisades i ett delbetänkande den 17 januari 2018. Uppdraget i övrigt ska slutredovisas senast den 29 juni 2018. Vidare har regeringen den 17 augusti 2017 beslutat att ge Polismyndigheten i upp- drag att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ett antal områden där hot och våld utgör ett sådant. Punkten är inte slutbehandlad.
57. Rskr. 2016/17:216
Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagen
Prop. 2016/17:119, bet. 2016/17:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
58. Rskr. 2016/17:221
Framtidsfullmakter
Prop. 2016/17:30, mot. 2016/17:3600 yrkande 3, 2016/17:3601, bet. 2016/17:CU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagetts som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtids- fullmakter (bet. 2016/17:CU11 s. 6 f.). Den nya lagen (2017:310) om framtidsfullmakter trädde i kraft den 1 juli 2017. Ett arbete har inletts med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
59. Rskr. 2016/17:223
Polisfrågor
Mot. 2016/17:3231 yrkande 24, 2016/17:3388 yrkande 17 och 34, bet. 2016/17:JuU18
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om polisers rätt till kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om polisers rätt till skadestånd vid allvarliga kränkningar (bet. 2016/17:JuU18 s. 32 f.).
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
51
Skr. 2017/18:75 |
Regeringen har den 21 december 2017 beslutat om tilläggsdirektiv till |
||
Justitiedepartementet |
Blåljusutredningen (Ju 2016:23, dir. 2017:131). Utredningen ska bl.a. |
||
|
kartlägga och analysera domstolsavgöranden när det gäller polismäns rätt |
||
|
till ersättning vid allvarlig kränkning och överväga och föreslå de |
||
|
åtgärder som behövs för att säkerställa polismäns rätt till ersättning. |
||
|
Uppdraget |
ska slutredovisas |
senast den 29 juni 2018. Punkten är |
|
slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har till- |
||
|
kännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över |
||
|
smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får |
||
|
genomslag |
även vad gäller |
vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 |
s. 66 f.). Regeringen avser att inom kort ge en utredare i uppdrag att utreda frågan.
60. Rskr. 2016/17:224
Unga lagöverträdare
Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva sam- verkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017 och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om straffmätning för lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffmätning för lagöverträdare mellan 18 år och 21 år och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 11, 2016/17:3430 yrkande 13 och delvis motionerna 2016/17:393, 2016/17:865 yrkande 31, 2016/17:2003, 2016/17:2303 yrkande 3 i denna del och 2016/17:3388 yrkande 29. Den 13 december 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen
Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya
ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Promemorian har remissbehandlats.
52
Förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.
61. Rskr. 2016/17:232
Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Prop. 2016/17:108, bet. 2016/17:JuU14 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
62. Rskr. 2016/17:233
Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess
Prop. 2016/17:95, bet. 2016/17:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 315 och 316).
63. Rskr. 2016/17:236
Arbetskraftsinvandring
Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU17 s. 7).
Regeringskansliet hanterar fortsatt frågan om direktåtkomst med anledning av de synpunkter som lämnats avseende frågan i samband med remitteringen av betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91).
Regeringskansliet hanterar fortsatt de övriga förslag som lämnades i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmark- naden (SOU 2016:91). Beredningen syftar till att lägga förslag som ska förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandringen. Punkten är inte slutbehandlad.
64. Rskr. 2016/17:239
Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå
Prop. 2016/17:133, bet. 2016/17:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
53
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
54
65. Rskr. 2016/17:247
Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under år 2015 Skr. 2016/17:69, bet. 2016/17:JuU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 maj 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
66. Rskr. 2016/17:248
2016 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll
Skr. 2016/17:72, bet. 2016/17:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 8 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
67. Rskr. 2016/17:260
Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning Prop. 2016/17:125, bet. 2016/17:CU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
68. Rskr. 2016/17:261
Nya regler för europeiska småmål Prop. 2016/17:123, bet. 2016/17:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 412 och 413).
69. Rskr. 2016/17:271
Bokföringsbrott i filialer
Prop. 2016/17:149, bet. 2016/17:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
70. Rskr. 2016/17:272
Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott
Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om olovligt förfogande: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 442).
Punkt 2 om utpressning m.m.: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 443).
Punkt 3 om grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442, 444 och 445).
Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionen 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkänna- givandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43).
Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43).
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 8.
71. Rskr. 2016/17:273
Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater Prop. 2016/17:139, bet. 2016/17:JuU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
72. Rskr. 2016/17:274
Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen Prop. 2016/17:165, bet. 2016/17:JuU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
55
Skr. 2017/18:75 |
Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
||
Justitiedepartementet |
(SFS 435). |
|
|
|
73. Rskr. 2016/17:275 |
|
|
|
Avlägsnande – en ny form av särskild handräckning |
|
|
|
Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 |
och |
3693, bet. |
|
2016/17:CU13 |
|
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 1 a) om regeringens lagförslag: Den 24 maj 2017 utfärdade |
||
|
regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 467 och 468). |
|
|
|
Punkt 1 b) om regeringens lagförslag*: Riksdagen har ställt sig bakom |
||
|
det som utskottet anför om att regeringen senast årsskiftet 2017/2018 bör |
||
|
ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen och tillkännagett |
||
|
detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 10 f.) |
och därmed bifallit |
|
|
motion 2016/17:3672 yrkandena 5 och 6. I Kronofogdemyndighetens |
||
|
regleringsbrev för 2018 har regeringen gett myndigheten i uppdrag att |
||
|
göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande |
||
|
(lagar och anslutande förordningar som ändrades per den 1 juli 2017). |
||
|
Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas. Även Polis- |
||
|
myndigheten har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp |
||
|
och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna |
||
|
bosättningar fortskrider efter regeländringarna. Uppdragen ska redovisas |
||
|
senast den 31 oktober 2018. Därefter kommer regeringen ta ställning till |
||
|
den fortsatta beredningen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. |
||
|
Punkt 2 om kränkningar av äganderätten och Polismyndighetens |
||
|
befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför |
||
|
om att regeringen bör ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter |
||
|
att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en |
||
|
otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas och tillkännagett |
||
|
detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 18 f.) |
och därmed bifallit |
|
|
motion 2016/17:3693 yrkande 1. Se vad som anförs under punkt 1 b. |
||
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader |
i den |
summariska |
processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och där- med bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Se vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om förrättningskostnader vid verkställighet av ett avlägs- nande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättnings- kostnader begränsas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 3 och delvis bifallit motionerna 2016/17:3672 yrkande 7 och 2016/17:3673 yrkande 1.
Regeringen har vad gäller punkt 5 begränsat sökandens ansvar för förrättningskostnader genom en ändring i förordningen (1992:1094) om
56
avgifter vid Kronofogdemyndigheten (SFS 471). Se härutöver vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad.
74. Rskr. 2016/17:282
Ytterligare anpassning av svensk rätt till Dublinförordningen Prop. 2016/17:150, bet. 2016/17:SfU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 523).
75. Rskr. 2016/17:287
Utökad samverkan mellan domstolar Prop. 2016/17:174, bet. 2016/17:JuU26 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
76. Rskr. 2016/17:307
Skärpt ansvar för fartygsvrak
Prop. 2016/17:178, bet. 2016/17:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
77. Rskr. 2016/17:316
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Prop. 2016/17:172, bet. 2016/17:SfU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
78. Rskr. 2016/17:318
Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22
s.5).
Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med
anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till |
|
handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvand- |
|
ringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det |
57 |
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
58
görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Regeringen har som tidigare redovisats påbörjat arbete på detta område (se rskr. 2016/17:47, Ju 94). I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatte- verket. Som beskrivs i redovisningen av rskr. 2016/17:236 (Ju 63) pågår arbete i frågan inom Regeringskansliet. Slutligen anförs att handlägg- ningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbrevet för 2018 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Regeringen följer nu myndighetens arbete med att genom- föra handlingsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.
79. Rskr. 2016/17:321
Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP). Ett annat exempel är uppdraget till Tullverket att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol (Fi2017/02815/S3). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen följer kontinuerligt upp det brottsförebyggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till riksdagen om arbetet. Nästa återrappor- tering kommer att ske under 2019. Punkten är inte slutbehandlad.
80. Rskr. 2016/17:322
Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns
Skr. 2016/17:118, bet. 2016/17:JuU25.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 8 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
81. Rskr. 2016/17:324
Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Prop. 2016/17:105, bet. 2016/17:FiU40
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 599 och 600).
82. Rskr. 2016/17:342
Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare Prop. 2016/17:182, bet. 2016/17:JuU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 717).
83. Rskr. 2016/17:343
Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2016/17:186, bet. 2016/17:JuU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 718).
84. Rskr. 2016/17:344
En tidsbegränsad vapenamnesti 2018
Prop. 2016/17:185, mot. 2016/17:3747, bet. 2016/17:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott: Den 29 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 807). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en tidsbegränsad amnesti för handgranater och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2016/17:3747. Den 1 mars 2018 beslutade regeringen proposition En amnesti för explosiva varor. I propositionen föreslås en tidsbegränsad amnesti för tillståndspliktiga explosiva varor. Förslaget innebär att den som hanterar en explosiv vara utan att ha rätt till det inte ska dömas för brott mot tillståndsplikten i lagen om brandfarliga och explosiva varor, om han eller hon frivilligt under tiden 15 oktober 2018 till 11 januari
2019 kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs
59
Skr. 2017/18:75 |
för att myndigheten ska kunna omhänderta varan. För ansvarsfrihet krävs |
Justitiedepartementet |
att den explosiva varan har omhändertagits av Polismyndigheten. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2017/18 |
|
85. Rskr. 2017/18:2 |
|
En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag |
|
Prop. 2016/17:180, bet. 2017/18:KU2 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 28 september 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen |
|
antagit (SFS |
|
86. Rskr. 2017/18:7 |
|
Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller |
|
utvisning verkställs |
|
Prop. 2016/17:191, bet. 2017/18:SfU5 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 28 september 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS 905 och 906). |
|
87. Rskr. 2017/18:15 |
|
Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 |
|
– beredskap och hantering |
|
Skr. 2016/17:206, bet. 2017/18:SfU8 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 7 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse |
|
till handlingarna. |
|
88. Rskr. 2017/18:22 |
|
Lagändringar till följd av en samlad förordning om |
|
Prop. 2016/17:221, bet. 2017/18:NU6 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 2 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS 991– 993). |
|
89. Rskr. 2017/18:26 |
|
Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte |
|
Prop. 2016/17:214, bet. 2017/18:JuU2 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
|
(SFS 1068). |
60 |
|
90. Rskr. 2017/18:27
En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater Prop. 2016/17:209, bet. 2017/18:JuU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1024 och 1025).
91. Rskr. 2017/18:28
Nya regler om bevisinhämtning inom EU Prop. 2016/17:218, bet. 2017/18:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
92. Rskr. 2017/18:33
Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighets- mäklarlagen
Prop. 2017/18:11, bet. 2017/18:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1141).
93. Rskr. 2017/18:34
Sjöfylleri
Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om sjöfylleri*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
94. Rskr. 2017/18:36
Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten Prop. 2016/17:222, bet. 2017/18:KU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
61
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
62
95. Rskr. 2017/18:37
Några frågor om offentlighet och sekretess Prop. 2016/17:208, bet. 2017/18:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1076).
96. Rskr. 2017/18:38
Kriminalvårdssekretess
Prop. 2016/17:203, bet. 2017/18:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1133).
97. Rskr. 2017/18:40
Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring Prop. 2016/17:198, bet. 2017/18:KU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1077).
98. Rskr. 2017/18:41
Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister
Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om möjlighet att avstå från återkallelse när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister: Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1093).
Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats den 19 december 2017 i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). Promemorian har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018
med utgångspunkt i det förslag som lämnas i promemorian och remiss- utfallet. Punkten är inte slutbehandlad.
99. Rskr. 2017/18:53
Rätt för Riksdagsförvaltningen att upplåta bostadslägenheter i fastigheter med annan ägare
Framst. 2016/17:RS5, bet. 2017/18:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1158).
100. Rskr. 2017/18:56
Höständringsbudget för budgetåret 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 23 november och den 12 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. och 1:2 Säkerhetspolisen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:2 Ersättning och bostadskostnader, 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden samt 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. under utgifts- område 8 Migration. Punkten är slutbehandlad.
Om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Punkten är slutbehandlad.
101. Rskr. 2017/18:64
Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet Skr. 2016/17:223, bet. 2017/18:JuU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
102. Rskr. 2017/18:65
Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
63
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
64
Punkt 1 om skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten: Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1138 och 1139). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en höjning av straffmaximum för de synnerligen grova brotten och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 1. Ärendet bereds.
Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att fler vapenbrott ska anses som grova och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 2. Ärendet bereds.
103. Rskr. 2017/18:72
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2018: den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2018 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 18 december 2017 avseende anslag 6:3 Datainspektionen.
104. Rskr. 2017/18:92
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1a om anslag inom utgiftsområde 4: Den 13, 18 och 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehand- lad.
Punkt 1b om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2017 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyn- digande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från
Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polismyndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytter- ligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera
resultatet av myndighetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har ut- vecklat verksamhetsuppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till regeringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polis- myndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att Polismyndig- heten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolis- områdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommun- poliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndig- heten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontakt- skapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
65
Skr. 2017/18:75 |
möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i |
Justitiedepartementet |
vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande |
|
och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapportering ska ske i |
|
årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. |
|
Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera |
|
ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter |
|
avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar |
|
av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att |
|
den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har |
|
skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen |
|
myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. |
|
Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras |
|
ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna |
|
för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. |
|
Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för |
|
att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas |
|
senast den 1 oktober 2018. |
|
Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och |
|
civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndig- |
|
heten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att |
|
utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan |
|
tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: |
|
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro |
|
i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. |
|
2017/18:JuU1 s. 92). I december 2015 beslutade regeringen att ge |
|
samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma |
|
satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin |
|
organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 |
|
slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala |
|
arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera |
|
organiserad brottslighet i utsatta områden. |
|
I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska |
|
analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen |
|
gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. |
|
Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar |
|
upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. |
|
Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017 ska lämnas senast |
|
den 22 februari 2018. |
|
I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att |
|
redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- |
|
områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontakt- |
|
skapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska |
|
Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga |
|
möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i |
|
vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande |
|
och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i |
|
regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis |
|
redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska |
|
också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta |
66 |
områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndig- |
heten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden.
Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget ska slutredovisas den 1 september 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f). Ärendet bereds i Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 59 om en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller den
Punkt 65 om ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kompetensen behöver förbättras kring kommersiell sexuell exploatering av barn inom rättsväsendet i arbetet mot människohandel med barn och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f). Rege- ringen har tagit fram en handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
67
Skr. 2017/18:75 |
gäller för |
Justitiedepartementet |
och stödja barn samt skapa förutsättningar för att effektivt lagföra |
|
gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att ständigt utveckla |
|
kunskapen och kompetensen inom området. Regeringen har bl.a. gett i |
|
uppdrag till Polismyndigheten att stärka sin förmåga att bekämpa |
|
människohandel i hela landet, inklusive människohandel med barn. |
|
Uppdraget ska redovisas till regeringen i december 2018. Punkten är inte |
|
slutbehandlad. |
|
Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotika- |
|
brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka |
|
polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager |
|
detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har |
|
behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har |
|
därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt |
|
ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja |
|
förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat |
|
förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet |
|
lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför |
|
bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla |
|
polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. |
|
Regeringen har också i olika sammanhang, bl.a. i uppdrag till Polis- |
|
myndigheten, påtalat vikten av att särskilt beakta narkotikaproblematiken |
|
i polisarbetet. |
|
Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för |
|
regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för |
|
och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndig- |
|
heten har därför fått i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig |
|
plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. |
|
Uppdraget ska redovisas senast den 23 maj 2018. Punkten är inte slut- |
|
behandlad. |
|
Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer |
|
sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling |
|
till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 |
|
s. 136). Polismyndigheten har, tillsammans med flera andra myndigheter |
|
inom rättsväsendet, i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att analy- |
|
sera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till |
|
brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska |
|
också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska |
|
kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. |
|
Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: |
|
Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa |
|
att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och |
|
tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f). Ärendet |
|
bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
105. Rskr. 2017/18:100 |
|
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap |
68 |
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s.
Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2017: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haveri- kommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad.
Avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Regeringen har genom beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2018 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slutbehandlad.
Avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riks- gäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2018 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad.
Avseende d) Godkännande av investeringsplaner: Delpunkt 3 om kris- beredskap för
106. Rskr. 2017/18:103
Utgiftsområde 8 Migration
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8: Den 13 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslagen 1:4 och 1:5 för budgetåret 2018. Den 21 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Migrationsverket för budgetåret 2018.
107. Rskr. 2017/18:123
Associationsrätt
Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Justitiedepartementet
69
Skr. 2017/18:75 Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för Justitiedepartementet regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhets-
rapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ärendet bereds.
108. Rskr. 2017/18:127
Polisens kameraövervakning Bet. 2017/18:JuU19
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om polisens kameraövervakning*: Utskottet föreslår, med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen ska tillkännage för regeringen att polisens tillståndskrav för kameraövervakning ska tas bort och ersättas av en anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför. Med hänsyn till frågans komplexitet har det inte varit möjligt att, med beaktande av regeringsformens beredningskrav, hinna ta fram förslag som kan behandlas inom ramen för det pågående lagstiftningsarbetet med en ny kamerabevakningslag. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå förenklingar vid kamerabevakning som sker i brotts- bekämpande syfte. Utgångspunkten för utredningen är att tillståndskravet ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Förslaget ska redovisas senast den 15 augusti 2018.
70
2.3Utrikesdepartementet
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
1. Rskr. 2015/16:231
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2015/16:119, bet. 2015/16:UFöU3
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 7) Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali: I beslut den 22 juni 2016 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten och den 14 december 2016 om regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats.
Punkt 2 om mål och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Minusma (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.).
Punkt 3 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkänna- gett som sin mening det som utskottet anför om medicinsk evakuerings- förmåga (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.).
I en kommande proposition under våren 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali behandlar regeringen frågor om mål och utvärdering samt om medicinsk evakueringsförmåga.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
2. Rskr. 2015/16:245
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan
Prop. 2015/16:112, bet. 2015/16:UU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 8) Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 mars 2017 beslutade regeringen att ratificera avtalet och till generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd anmäla att Sverige har slutfört de förfaranden som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft.
3. Rskr. 2015/16:288
Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 9) Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Regeringen
Skr. 2017/18:75
Utrikesdepartementet
71
Skr. 2017/18:75
Utrikesdepartementet
72
kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder.
Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7.
Riksmötet 2016/17
4. Rskr. 2016/17:48
Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen, samt de regionala utvecklings- och investerings- bankerna 2014 och 2015
Skr. 2015/16:145, bet. 2016/17:UU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 71) Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen bör utveckla redovisningen till riksdagen av verksamheten i Internationella valutafonden, Världs- banksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna (bet. 2016/17:UU7 s. 6).
Regeringen avser att i en skrivelse under våren 2018 lämna den första i raden av en sådan samlad resultatanalys till riksdagen.
Följande punkt är inte slutbehandlad:1.
5. Rskr. 2016/17:107
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Prop. 2016/17:32. bet. 2016/17:UFöU2
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:107 (UD 16) Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats.
Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbild- ningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 s. 7 f.). I en kommande propo- sition hösten 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak avser regeringen att behandla frågor om utvärdering.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.
6. Rskr. 2016/17:108
Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan
Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:108 (UD 17) |
Skr. 2017/18:75 |
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
Utrikesdepartementet |
Punkt 2 om fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och råd- |
|
givningsinsats Resolute Support Mission i |
Afghanistan: Den |
22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats. |
|
Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission (bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). I en kommande proposi- tion hösten 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan avser regeringen att behandla frågor om mål och utvärdering.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.
7. Rskr. 2016/17:169
Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Skr. 2016/17:182, bet. 2016/17:UU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
8. Rskr. 2016/17:190
Konsulär krisberedskap
Skr. 2016/17:53, bet. 2016/17:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
9. Rskr. 2016/17:194
Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet
Skr. 2016/17:64, bet. 2016/17:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 maj 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
10. Rskr. 2016/17:201
Valfrågor
Bet. 2016/17:KU22
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder.
73
Skr. 2017/18:75
Utrikesdepartementet
74
11. Rskr. 2016/17:235
Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd Skr. 2016/17:60, bet. 2016/17:UU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
12. Rskr. 2016/17:263
Europarådet
Skr. 2016/17:12, bet. 2016/17:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
13. Rskr. 2016/17:265
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2016/17:11, bet. 2016/17:UU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
14. Rskr. 2016/17:279
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik
Skr. 2016/17:62, bet. 2016/17:UU15 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
15. Rskr. 2016/17:288
Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Skr. 2016/17:114, bet. 2016/17:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
16. Rskr. 2016/17:291
Norden
Skr. 2016/17:90, bet. 2016/17:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
17. Rskr. 2016/17:309
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:UFöU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats.
18. Rskr. 2016/17:310
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2016/17:128, bet. 2016/17:UFöU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats.
19. Rskr. 2016/17:311
Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta) Prop. 2016/17:177, bet. 2016/17:UFöU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats.
Skr. 2017/18:75
Utrikesdepartementet
Riksmötet 2017/18
20. Rskr. 2017/18:48
Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering Skr. 2016/17:196, bet. 2017/18:UU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
21. Rskr. 2017/18:49
Sveriges sjöterritorium och maritima zoner Prop. 2016/17:215, bet. 2017/18:UU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
22. Rskr. 2017/18:50
Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande
sidan
75
Skr. 2017/18:75 |
Prop. 2016/17:210, bet. 2017/18:UU6 |
Utrikesdepartementet |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att en anmälan om god- |
|
kännande av avtalet ska lämnas till generalsekreteraren för Europeiska |
|
unionens råd. |
|
23. Rskr. 2017/18:57 |
|
Höständringsbudget för 2017 |
|
Prop. 2017/18:2 utg.omr. 5 och utg.omr. 7, bet. 2017/18:FiU11 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev |
|
för budgetåret 2017 avseende ifrågavarande anslag. |
|
24. Rskr. 2017/18:83 |
|
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan |
|
Prop. 2017/18:1 utg.omr. 5, bet. 2017/18:UU1 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 5 a) anslagen för 2018, b) |
|
bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och c) svenskt deltagande i |
|
verksamheten för European Centre of Excellence for Countering Hybrid |
|
Threats: Den, 13, 18 och 21 december 2017 beslutade regeringen regle- |
|
ringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag. |
|
25. Rskr. 2017/18:94 |
|
Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom |
|
Europeiska unionen |
|
Prop. 2017/18:44, bet. 2017/18:UFöU3 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Sverige ska delta i det |
|
permanent strukturerade samarbetet (Pesco) och att i rådet rösta för ett |
|
antagande av rådsbeslutet om att upprätta Pesco. |
|
26. Rskr. 2017/18:95 |
|
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd |
|
Prop. 2017/18:1 utg.omr. 7, bet. 2017/18:UU2 |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 3 om biståndsram och anslag inom utgiftsområde 7 |
|
a) biståndsramen, b) anslagen och anslagsvillkoren för utgiftsområde 7, |
|
c) bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) bemyndigande |
|
till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund Interna- |
|
tional AB, e) beställningsbemyndigande för anslaget 1:1, f) bemyndi- |
|
gande att fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Afrikanska |
|
utvecklingsbanken: Den 13 och 18 december 2017 beslutade regeringen |
76 |
regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag. |
|
g) bemyndigande att förfoga över medel inom Interamerikanska utvecklingsbanken: Frågorna bereds inom Regeringskansliet.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 g.
27. Rskr. 2017/18:105
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, bet. 2017/18:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt a) anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag.
b 4) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret.
28. Rskr. 2017/18:116
Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel Skr. 2016/17:160, bet. 2017/18:UU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
29. Rskr. 2017/18:133
Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan
Prop. 2017/18:32, bet. 2017/18:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
I beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats.
30. Rskr. 2017/18:134
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2017/18:31, bet. 2017/18:UFöU2
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen för Irak: i beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats.
Punkt 2 om återrapportering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om återrapportering (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11).
Punkt 3 om målformuleringar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11 f).
Skr. 2017/18:75
Utrikesdepartementet
77
Skr. 2017/18:75 |
I en kommande proposition hösten 2018 om ett fortsatt svenskt |
Utrikesdepartementet |
deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak avser regeringen att |
|
behandla frågor om återrapportering och målformuleringar. |
|
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. |
78
2.4Försvarsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2012/13
1. Rskr. 2012/13:197
Hemvärnets insatsberedskap
Mot. 2011/12:Fö228 och Fö231, bet. 2012/13:FöU10
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2), skr. 2015/16:75 (Fö 1) och skr. 2016/17:75 (Fö 2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om hemvärnets insatsberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till att överväga förutsättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extraordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10 s. 8 f) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 9 och motion 2011/12:Fö231 avseende yrkande 2. Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folk- förankring av försvaret redovisades den 14 november 2014 (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats.
Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) redovisades den 28 september 2016. Betänkan- det har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 20) redovisade regeringen bl.a. att frågan om hemvärnets insatsberedskap bereds i samband med den fortsatta hanteringen av personalförsörjningsutredningarna (SOU 2014:73 och SOU 2016:63). Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen.
2. Rskr. 2012/13:223
Utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet Mot. 2011/12:Fö228, bet. 2012/13:FöU7
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 7), skr. 2014/15:75 (Fö 3), skr. 2015/16:75 (Fö 2) och skr. 2016/17:75 (Fö 3).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjnings- systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utredning av Försvarsmaktens nya personal-
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
79
Skr. 2017/18:75 |
försörjning |
i enlighet med de av riksdagen fattade besluten (bet. |
||
Försvarsdepartementet |
2012/13:FöU7 s. 7 f.) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 |
|||
|
avseende |
yrkande 11. |
Den |
24 oktober 2013 beslutade regeringen |
|
kommittédirektivet Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). |
|||
|
Betänkandet Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär |
|||
|
personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU |
|||
|
2014:73) |
redovisades |
den |
14 november 2014. Betänkandet har |
remissbehandlats. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (Fö 2015:02, dir. 2015:98). Betänkandet En robust personal- försörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) överlämnades till regeringen den 28 september 2016 och har remissbehandlats. Ett av förslagen i SOU 2016:63 var att återaktivera mönstring och grund- utbildning med värnplikt. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 med stöd av 1 kap. 3 a § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från och med den 1 juli 2017. Skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt gäller från och med den 1 januari 2018. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 24) redogjorde regeringen för sin bedömning att tillkännagivandet är tillgodosett genom de frågor som blivit belysta genom utredningarna (SOU 2014:73 och SOU 2016:63).
Riksmötet 2013/14
3. Rskr. 2013/14:317
Vårändringsbudget för 2014
Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3) och skr. 2016/17:75 (Fö 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings- budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflyg- systemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka interna- tionella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväpningsperioden till JAS 39E. Ytterligare beslut kan komma att fattas.
80
Riksmötet 2014/15
4. Rskr. 2014/15:132
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Mot. 2014/15:1618 och 1907, bet. 2014/15:FöU7
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 8) och skr. 2016/17:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om att inrätta ett centrum med specialistkompetens i och forskning om veteranfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ett centrum med specialkompetens i veteranfrågor bör inrättas (bet. 2014/15:FöU7 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1618 och motion 2014/15:1907 avseende yrkande 4. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårs- rapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veteran- centrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som föreslagits i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget.
I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran- centrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i reglerings- brevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant samt att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisar regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017 och att regeringen därmed bedömer tillkännagivandet som tillgodosett.
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
5. Rskr. 2015/16:49
Militära frågor
Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12) och skr. 2016/17:75 (Fö 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har till- |
|
kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om Sveriges |
|
tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande |
|
mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion |
81 |
|
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
82
2015/16:2172 avseende yrkande 13. Den 14 december 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda Försvars- maktens långsiktiga materielbehov (Fö 2016:02, dir. 216:110). I uppdraget ingår att behandla frågan om långräckviddiga bekämpnings- system inför nästa försvarsinriktningsperiod. Utredningens betänkande (SOU 2018:7), som lämnades den 20 februari 2018, kommer att utgöra underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför försvarsinriktningsbeslutet för perioden efter 2020.
6. Rskr. 2015/16:149
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om Veteran- utredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95.
Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörig- stödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget.
I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran- centrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i reglerings- brevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017.
Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 105, punkt 2).
7. Rskr. 2015/16:165
Skydd för geografisk information Prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Punkt 1 om skydd för geografisk information: Den 17 mars 2016 Försvarsdepartementet utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 319, 321, 324).
Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6, s. 8 f.). Den 23 mars 2017 beslu- tade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). I uppdraget ligger också att se över skydds- lagstiftningen. Kommittén ska lämna en delredovisning senast den 6 april 2018 om de frågor som rör skyddslagstiftningen. Uppdraget i övriga delar ska redovisas senast den 1 april 2019.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
Riksmötet 2016/17
8. Rskr. 2016/17:53
Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap)
Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15) Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera
högst 450 000 000 av inkomsterna från |
en |
försäljning |
enligt |
(b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll |
för |
riksdagens |
god- |
kännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytter- ligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer- samarbetet. Ingen försäljning av artilleripjäser har skett under 2017.
9. Rskr. 2016/17:98
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17;75 (Fö 16) Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3c om bemyndigande till regeringen att under 2017 i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Regeringen har under 2017 inte utnyttjat bemyndigandet.
Punkt 4 om bemyndigande att upplåta och överlåta viss materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2017 besluta om export
av JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under
83
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
84
förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för
10. Rskr. 2016/17:175
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens skrivelse 2016/17:70: Riksdagen har beslutat att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén ska lämna sin slutredovisning senast den 1 april 2019. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet tillgodosett i den delen.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.
11. Rskr. 2016/17:176
Militära frågor
Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om översyn av
Den 1 april 2017 trädde förordningen (2017:113) om Försvarsmaktens stöd till polisen med helikopterresurser i kraft. Förordningen innebär bland annat att Försvarsmakten på begäran av polisen ska utföra helikoptertransporter som är av större vikt för genomförandet av polisiära insatser.
Försvarsmakten och länsstyrelserna ska enligt regleringsbreven för 2018 redovisa hur de regionala stabernas samarbete med länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Redovisning ska ske senast den 1 oktober 2019. Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december 2018 i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation för totalförsvaret i Gotlands län.
Regeringen har under 2017 beslutat om krigsplacering av personal vid utvalda myndigheter. Det är en förutsättning för den samordning av civila och militära krigsplaceringar som riksdagen kräver. I reglerings- breven för 2018 får samtliga berörda myndigheter i uppdrag att krigs- placera den personal som behövs för verksamhet under höjd beredskap till senast den 31 december 2018.
Regeringen avser återkomma till riksdagen allt eftersom totalförsvars- planeringen fortskrider.
Punkt 11 om övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om övnings- och skjutfält (bet. 2016/17:FöU6 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2171 yrkande 5. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 41) redovisat sin syn på Försvars- maktens övnings- och skjutfält och anför där att tillgång till övnings- och skjutfält är av central betydelse för att Försvarsmakten ska kunna utbilda och öva sina krigsförband för att öka deras krigsduglighet. Det innebär att Försvarsmakten måste ha tillgång till övnings- och skjutfält av skilda naturtyper och terrängförhållanden placerade i olika delar av landet. Försvarsmaktens övnings- och skjutfält miljöprövas i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 16 om försvarsmusiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om försvarsmusiken (bet. 2016/17:176 s. 40 f) och därmed bifallit motion 2015/16:32. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.11 s. 50) redovisat sin syn på försvarsmusikens roll och konstaterat att det finns en samsyn kring försvarsmusiken och att det inte föreligger något behov att justera styrdokumenten.
Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Fö 15, punkt 3). Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 16.
12. Rskr. 2016/17:246
Allmänna flaggdagar Bet. 2016/17:KU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om veterandagen som allmän flaggdag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att göra veterandagen den 29 maj till allmän flaggdag. Den 24 maj 2017 beslutade regeringen
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
85
Skr. 2017/18:75 |
förordning om ändring i förordningen (1982:270) om allmänna flagg- |
|
Försvarsdepartementet |
dagar (SFS 441). |
|
|
13. Rskr. 2016/17:314 |
|
|
Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret |
|
|
Prop. 2016/17:144, bet. 2016/17:FöU11 |
|
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
Den |
22 juni 2017 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit |
|
(SFS |
|
|
Riksmötet 2017/18 |
|
|
14. Rskr. 2017/18:93 |
|
|
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
|
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 34 om Rekryteringsmyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för |
|
|
regeringen som sin mening att riksdagen ställer sig bakom vad utskottet |
|
|
anför om en myndighetsöversyn av Rekryteringsmyndigheten och |
|
|
därmed bifallit riksdagen motion 2017/18:3739 avseende yrkande 6. |
|
|
Frågan bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att åter- |
|
|
komma till riksdagen i budgetpropositionen för 2019. |
|
|
15. Rskr. 2017/18:101 |
|
|
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap |
|
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 3 om Försvarsmusikens uppgift*: Riksdagen har tillkännagett för |
|
|
regeringen som sin mening vad utskottet anför om försvarsmusikens |
|
|
uppgift (bet. 2017/18:FöU1 s. 17). Ärendet bereds inom Regerings- |
|
|
kansliet. |
|
|
Punkt 4 a) om anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade |
|
|
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens |
|
|
inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Försvarsunderrättelse- |
|
|
domstolen, Försvarets radioanstalt, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. |
|
|
och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Den 18 december 2017 beslutade |
|
|
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten, |
|
|
Försvarets materielverk, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och |
|
|
Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är slutbehandlad. |
|
|
Punkt 4 b) om beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Förbands- |
|
|
verksamhet och beredskap och om beställningsbemyndigande för anslag |
|
|
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar: Den 18 december 2017 |
|
|
beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende |
|
|
Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. |
|
|
Punkt 4 c) |
|
|
- |
om bemyndigande till regeringen om att besluta om en kredit i |
86 |
|
Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 18 december |
|
|
|
2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets materielverk.
-om bemyndigande till regeringen att under 2018 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i
händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.
Punkt 4 d) om investeringsplan för vidmakthållande av försvars- materiel för
Punkt 5 om logistik för högre försvarsberedskap*: Riksdagen har bemyndigat regeringen att fatta beslut om organiseringen m.m. av den verksamhet som bedrivs inom ramen för materiel- och logistikförsörjningen i enlighet med den inriktning som regeringen redogjort för samt tillkännagett som sin mening att den ställer sig bakom det utskottet anför om ansvaret för vidmakthållandet av Försvarsmaktens materiel (bet. 2017/18:FöU1 s. 51 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 redovisat att till följd av regeringsformens beredningskrav måste bl.a. ansvars- och rollfördel- ningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk, vad gäller vidmakthållande och upphandling, analyseras vidare. Försvarsministern har därför den 15 december 2017 beslutat om en kompletterande översyn. Översynen ska vara klar senast den 30 mars 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen.
Punkt 7
-om bemyndigande att besluta om anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem: Regeringen beslutade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 7 november 2017 att ge Försvarets materielverk i uppdrag att översända en anbuds- förfrågan, ett så kallat ”Letter of Request”, till USA samt att inleda förhandlingar om en anskaffning av luftvärnssystemet Patriot. Inriktningen för förhandlingarna ska vara att leverans bör ha påbörjats 2020 och att systemet ska slutlevereras under nästa försvarsinriktningsperiod, dvs. senast 2025.
-om förankring av anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förankra anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen (bet. 2016/17:FöU1 s. 58 f.). Regeringen avser att
återkomma till riksdagen.
Punkt 8 om överlåtelse och upplåtelse av materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2018 besluta om export av JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom strids- flygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för perioden
Skr. 2017/18:75
Försvarsdepartementet
87
Skr. 2017/18:75 |
Punkt 9 om Gotlands regemente: Den 13 december 2017 beslutade |
Försvarsdepartementet |
regeringen förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med |
|
instruktion för Försvarsmakten (SFS 1304). Punkten är slutbehandlad. |
|
Följande punkter är inte slutbehandlande: 3, 4 c), 5, 7 och 8. |
88
2.5Socialdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2003/04
1. Rskr. 2003/04:102
Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12) Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:SfU1
Tidigare redovisad, se skr. 2003/04:75 (S 46), skr. 2004/05:75 (S 22), skr. 2005/06:75 (S 19), skr. 2006/07:75 (S 12), skr. 2007/08:75 (S 8), skr. 2008/09:75 (S 7), skr. 2009/10:75 (S 7), skr. 2010/11:75 (S 5), skr. 2011/12:75 (S 2), skr. 2012/13:75 (S 2), skr. 2013/14:75 (S 2), skr. 2014/15:75 (S 2), skr. 2015/16:75 (S 2) och skr. 2016/17:75 (S 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om vissa frågor om aktivitetsersättningen*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda tillämpningen av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1 s. 61 f.) och därmed delvis bifallit motion 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291.
Den del av punkten som rör vilande ersättning vid studier lämnades förslag om i propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 2005/06:159) som regeringen beslutade den 16 mars 2006.
Utredningen om översyn av aktivitetsersättningen (S 2007:15) (dir. 2007:183) har den 2 december 2008 överlämnat betänkandet Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102). Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett att en långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen dock kräver vidare analys och utredning (prop. 2011/12:1 utg.omr. 10 s. 59). I budget- propositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 10 s. 44 f.) pre- senterades en rad förslag gällande unga med aktivitetsersättning, bl.a. ut- ökade möjligheter till vilande aktivitetsersättning. Denna del av punkten är slutbehandlad.
När det gäller den del av punkten 34 som avser merkostnadsersättning för personer mellan 16 och 19 år och som inte bor med sina föräldrar har Socialdepartementet tillsatt en arbetsgrupp (S 2012:G) som haft i upp- drag att göra en översyn av regler och tillämpning av förmånerna bilstöd till personer med funktionsnedsättning, handikappersättning och vård- bidrag för barn med funktionshinder. Arbetsgruppen presenterade sina förslag den 30 juni 2015.
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 10 s. 23) informerade regeringen riksdagen om att arbetet med översynen av handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktionshinder fort- skrider. Promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funk- tionsnedsättning (Ds 2015:58) har remitterats.
En lagrådsremiss har beslutats som utgår från förslagen i Ds 2015:58. En proposition är planerad att lämnas till riksdagen i mars 2018. Till- kännagivandet avses då i sin helhet slutbehandlas.
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
89
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
90
Riksmötet 2005/06
2. Rskr. 2005/06:111
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (S 51), skr. 2006/07:75 (S 21), skr. 2007/08:75 (S 15), skr. 2008/09:75 (S 13), skr. 2009/10:75 (S 12), skr. 2010/11:75 (S 10), skr. 2011/12:75 (S 5), skr. 2012/13:75 (S 5), skr. 2013/14:75 (S 5), skr. 2014/15:75 (S 5), skr. 2015/16:75 (S 4) och skr. 2016/17:75 (S 2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 22 om spelberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om långsiktiga insatser mot spel- beroende (bet. 2005/06:SoU1 s. 59 f.) och därmed delvis bifallit motion 2005/06:So334, 2005/06:So522 yrkande 1, 2005/06:So654 yrkande 4, 2005/06:Kr254 yrkande 2, 2005/06:Kr332 yrkande 11, 2005/06:Kr374 yrkande 9 och 2005/06:MJ351 yrkande 31.
Den 20 juni 2007 tillsatte regeringen utredningen om en stärkt och moderniserad spelreglering (Fi 2007:07) (dir. 2007:79). Utredaren över- lämnade i december 2008 slutbetänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124). Av de handlingsalternativ som framkommit förordar utredaren att strama upp dagens spelreglering och öppna vissa typer av vadhållning för nya aktörer. Under 2009 genomförde Statens folkhälso- institut, numera Folkhälsomyndigheten, den första svenska longitudinella studien om spel och hälsa. Studien syftar bl.a. till att beskriva spelandet och undersöka omfattningen av spelproblem. Studien ska genomföras under flera år framöver. Statens folkhälsoinstitut har i samarbete med Stockholms läns landsting, Göteborgs stad och Malmö stad utarbetat be- handlingsmetoder för spelberoende. Den senaste utvärderingen av meto- derna presenterades i slutet av 2011. Den 14 juni 2012 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för ett ordnat införande av metoder för vård- och behandlingsinsatser. Uppdraget redovisades den 31 maj 2013. Socialstyrelsen har därutöver fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om stöd och behandling av spelmiss- bruk. Det syftar till att stödja ett kunskapsbaserat arbete för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Kunskapsstödet finns sedan våren 2017 på kunskapsguiden.se. Socialstyrelsen har utarbetat specifika behandlingsrekommendationer till hälso- och sjukvården samt social- tjänsten. Dessa finns tillgängliga sedan den 1 januari 2018. Regeringen har vidare den 4 februari 2016 gett Folkhälsomyndigheten ett motsvar- ande uppdrag om kunskapsstöd när det gäller förebyggande av spel- problem. I uppdraget ingår att ta fram och sprida ett nationellt kunskaps- stöd om spelproblem och hur de kan förebyggas, bidra till samordning på nationell nivå, fortsätta att bedriva befolkningsundersökningen Swelogs samt överväga behov av uppföljningssystem och eventuellt förbereda ett sådant. Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd finns tillgängligt sedan den 1 januari 2017. Inom Regeringskansliet tillsattes en utredning den 1 april 2014. Utredarens uppdrag var att ha ett brett angreppssätt och bl.a. titta på frågor som rör vård och behandling och prevention. I detta ingick t.ex. att göra en nulägesanalys av befintlig verksamhet för att förebygga och
behandla spelberoende, att fundera över ansvarsfördelning och organisa- |
Skr. 2017/18:75 |
tion och forskning och kompetensutveckling. Socialstyrelsens redovis- |
Socialdepartementet |
ning från den 31 maj 2013 hanterades inom ramen för detta arbete. |
|
Arbetet slutredovisades i form av en departementspromemoria, Före- |
|
byggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48), i augusti 2015. |
|
I departementspromemorian görs bedömningen att en tänkbar modell för |
|
att finansiera insatser för att motverka spelberoende är att staten anger i |
|
villkor för speltillstånd att spelaktörer ska avsätta en viss summa för |
|
finansiering av forskning och uppföljning inom spelområdet. Prome- |
|
morian har remitterats. |
|
Därefter har regeringen tillsatt en utredning om omreglering av spel- |
|
marknaden som ska behandla frågor om villkor för spellicenser, beskatt- |
|
ning och avgifter (dir. 2015:95). Spellicensutredningen har lämnat sitt |
|
betänkande En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Betänkandet |
|
har remitterats. En proposition är planerad till våren 2018. |
|
Folkhälsomyndigheten har i enlighet med ett särskilt regeringsuppdrag |
|
tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för att förebygga spelproblem, |
|
vilket syftar till att stärka olika målgruppers kunskap om spelproblem |
|
och förebyggande åtgärder m.m. Socialstyrelsens respektive Folkhälso- |
|
myndighetens kunskapsstöd har kommit på plats. |
|
Regeringen beslutade den 9 februari 2017 om propositionen Sam- |
|
verkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk (prop. |
|
2016/17:85). Förslagen syftar till att stärka det förebyggande arbetet lik- |
|
som vård och stöd avseende missbruk av spel om pengar genom en skyl- |
|
dighet för kommunerna att arbeta för att förebygga och motverka miss- |
|
bruk av spel om pengar. Den 1 januari 2018 träder de nya bestämmel- |
|
serna i kraft. Såväl den nya förordningen om statsbidrag till telefon- och |
|
webbaserade stödinsatser bl.a. inom området spel om pengar som de lag- |
|
ändringar som träder i kraft den 1 januari 2018 syftar till att stärka och |
|
skapa långsiktighet i det spelförebyggande arbetet. |
|
Den 1 augusti 2017 trädde förordningen (2017:811) om statsbidrag till |
|
telefon- och webbaserade stödinsatser inom områdena alkohol, tobak och |
|
spel om pengar i kraft. Syftet med förordningen är att skapa förutsätt- |
|
ningar för en långsiktig och förutsebar finansiering av bl.a. stöd till |
|
personer med spelproblem. Enligt statistik från Stödlinjen för |
|
har andelen av de som kontaktar stödlinjen och som anger nätkasino som |
|
sitt primära problemspel, ökat från 26 procent till 47 procent. Regeringen |
|
framhöll i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 |
|
s. 83 f) att det genomförts insatser med syfte att säkerställa tillgång till |
|
förebyggande insatser liksom till behandlings- och stödinsatser för |
|
personer med spelberoende. Regeringen bedömde att det inte finns skäl |
|
att gå vidare med ytterligare insatser och i budgetpropositionen för 2018 |
|
redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. |
|
Riksmötet 2011/12 |
|
3. Rskr. 2011/12:122 |
|
Organdonationsfrågor |
|
Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), |
|
skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6) och skr. 2016/17:75 (S 4). |
91 |
Skr. 2017/18:75 |
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
||||
Socialdepartementet |
Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som |
|||||
|
||||||
|
sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riks- |
|||||
|
dagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning |
|||||
|
av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att |
|||||
|
förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. |
|||||
|
2011/12:SoU9 s. 5 f.). |
|
|
|
||
|
Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen |
|||||
|
att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redo- |
|||||
|
visades i april 2012. Socialdepartementet har därefter fört en dialog med |
|||||
|
företrädare för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting |
|||||
|
om arbetet med att främja tillgången till organ och vävnader för trans- |
|||||
|
plantation. Företrädare för Socialdepartementet har även vid socialut- |
|||||
|
skottets sammanträde den 31 maj 2012 redogjort för pågående aktiviteter |
|||||
|
och aktiviteter under övervägande. Därefter har behovet av en statlig ut- |
|||||
|
redning kring donations- och transplantationsfrågor aktualiserats. Den |
|||||
|
28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i upp- |
|||||
|
drag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor |
|||||
|
(S 2013:04) (dir. 2013:25). Den 27 mars 2014 lämnade utredningen en |
|||||
|
delredovisning som bl.a. beskriver nuvarande ansvarsfördelning mellan |
|||||
|
olika aktörer, innehåller en genomgång av de alternativ som i dag finns |
|||||
|
för enskilda att göra sin vilja känd samt kartlägger i vilka sammanhang |
|||||
|
som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktua- |
|||||
|
liseras. |
Regeringen |
beslutade |
den 5 juni 2014 om tilläggsdirektiv |
||
|
(dir. 2014:83) till utredningen om donations- och transplantationsfrågor |
|||||
|
(S 2013:04). Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven även kartlägga och |
|||||
|
analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer. |
|||||
|
Utredaren skulle lämna de författningsförslag som övervägandena gav |
|||||
|
anledning till. Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet |
|||||
|
(SOU 2015:84) överlämnades den 30 september 2015 och har remissbe- |
|||||
|
handlats. |
|
|
|
|
|
|
Det är inte längre aktuellt med någon proposition baserad på befintligt |
|||||
|
underlag |
utifrån |
bl.a. |
betänkandet |
En livsviktig verksamhet |
|
|
(SOU 2015:84). Detta har kommunicerats med Riksdagen bl.a. i inter- |
|||||
|
pellationsdebatt den 28 november 2017 där statsrådet angett bl.a. följ- |
|||||
|
ande. Regeringen har nogsamt analyserat det underlag som utredningen |
|||||
|
om organdonation – en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) lämnade |
|||||
|
och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och över- |
|||||
|
väganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grund- |
|||||
|
lagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns |
|||||
|
undantag när det handlar om att rädda liv, men detta undantag till sam- |
|||||
|
tycke avser patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhåll- |
|||||
|
ande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. |
|||||
|
Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det |
|||||
|
inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En |
|||||
|
mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av förslagen, |
|||||
|
presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild |
|||||
|
föredragning i enlighet med överenskommelse mellan departementet och |
|||||
|
utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till |
|||||
92 |
Socialstyrelsen att |
inrätta |
ett |
nationellt |
donationsfrämjande centrum. |
|
Regeringen förbereder tillsättande av en ny utredning om organdonation |
Skr. 2017/18:75 |
under våren 2018. |
Socialdepartementet |
Riksmötet 2012/13
4. Rskr. 2012/13:161
Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet Skr. 2012/13:44, bet. 2012/13:SoU10
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 20), skr. 2014/15:75 (S 10), skr. 2015/16:75 (S 8) och skr. 2016/17:75 (S 5).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om utvärdering av tandvårdsreformen*, punkt 2 om prisportal och referensprissystem i tandvårdsreformen* och punkt 3 om behovet av en myndighet med samlat ansvar för att patienter får rätt information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om
–en uppföljning av om det allmänna tandvårdsbidraget och högkost- nadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt mål- grupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa,
–att följa upp vilka förutsättningar som finns för en fungerande pris- portal samt hur systemet med referenspriser påverkar patientens kost- nader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt informa-
tion för att kunna välja tandvård till rätt pris och
– att överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10 s. 7 f.).
Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårds- reform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tand- vårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårds- stöd för alla – fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårds- stödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 propositionen Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och uppföljning (prop. 2016/17:153). Genom propositionen är tillkännagivandena slutbehand- lade.
Riksmötet 2013/14 |
|
5. Rskr. 2013/14:125 |
|
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:SoU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 56), skr. 2014/15:75 (S 15), |
|
skr. 2015/16:75 (S 12) och skr. 2016/17:75 (S 7). |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
93 |
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet Punkt 2 om det statliga tandvårdsstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast följer upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effek- tiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tand- hälsa (bet. 2013/14:SoU1 s. 31 f.).
Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårds- reform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tand- vårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårds- stöd för alla – fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan för- bättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Regering- en beslutade den 23 mars 2017 propositionen Det statliga tandvårdsstödet
– förbättrad information, kontroll och uppföljning (prop. 2016/17:153). Genom propositionen är tillkännagivandet slutbehandlat.
6. Rskr. 2013/14:196
Tobaksfrågor
Mot. 2013/14:So521 m.fl., bet. 2013/14:SoU13
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 25), skr. 2015/16:75 (S 14) och skr. 2016/17:75 (S 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om tillståndsplikt för försäljning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur en sådan ska utformas (bet. 2013/14:SoU13 s. 8 f.).
Den 10 juli 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i upp- drag att bl.a. analysera för- och nackdelar med att införa tillståndsplikt för försäljning av tobak och vid behov lämna förslag på hur en sådan till- ståndsplikt skulle kunna utformas (S 2014:16, dir. 2014:108). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 1 mars 2016 (SOU 2016:14). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.
Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018.
Riksmötet 2014/15
7. Rskr. 2014/15:48
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:SfU3
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 45), skr. 2015/16:75 (S 18) och skr. 2016/17:75 (S 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
94
Punkt 5 om barnbidrag* och punkt 10 om vissa föräldrapenningfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om anmälan för flerbarnstillägg (bet. 2014/15:SfU3 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkande 6. Riksdagen har även till- kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels an- mälan av vård av sjukt barn, dels föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan, dels rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården (bet. 2014/15:SfU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena
Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 s. 33) framgår att regeringen delar riksdagens syn och vill stödja barnfamiljerna och underlätta deras vardag genom att förenkla reglerna inom den ekonomiska familjepolitiken. En promemoria har arbetats fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet, Regelförenklingar inom ekono- misk familjepolitik, Ds 2017:59. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 16 februari 2018. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018.
Punkterna 5 och 10 är inte slutbehandlade.
8. Rskr. 2014/15:155
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 27) och skr. 2016/17:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om familjeklassning av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen utan dröjsmål ska låta utreda problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av nar- kotika men att också överväga andra åtgärder, och återkomma till riks- dagen med förslag (bet. 2014/15:SoU6 s. 28 f.).
Den 22 oktober 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av problemen med psykoaktiva substanser (S 2015:05, dir. 2015:102). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 genom tilläggsdirektiv (dir. 2016:64) att förlänga utredningstiden till den 1 januari 2017. Betänkandet Klassificering av nya psykoaktiva sub- stanser, SOU 2016:93 lämnades till regeringen den 22 december 2016. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 maj 2017. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018.
9. Rskr. 2014/15:215
Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:SoU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 31) och 2016/17:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i be-
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
95
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
96
tänkandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidi- gast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17 s. 5 f.).
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 9 s. 60) anförde regeringen att frågan om att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är komplicerad och att regeringen behöver mer tid att se över frågan. Bland annat behöver vissa gränsdragnings- frågor och organisatoriska frågor analyseras ytterligare.
Regeringen har den 10 mars 2016 beslutat att ge Universitetskanslers- ämbetet i uppdrag att ta fram förslag på examensordning för kuratorer.
Universitetskanslersämbetet har redovisat uppdraget genom rapporten Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Rapporten har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
En promemoria med förslag om att legitimation ska införas för hälso- och sjukvårdskuratorer (Ds 2017:39) har utarbetats inom Regerings- kansliet (Socialdepartementet). Promemorian har remissbehandlats och arbetet med en proposition pågår. Regeringen planerar att lämna en pro- position till riksdagen under våren 2018.
Riksmötet 2015/16
10. Rskr. 2015/16:220
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om förebyggande insatser mot psykisk ohälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör uppdra åt en myndighet eller åt den nationella samordnaren att ta fram förslag om hur det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kan för- bättras med hjälp av mer flexibla system (bet. 2015/16:SoU7 s. 21 f.).
För närvarande bereds ett förslag inom Regeringskansliet som lämnats av den Nationella samordnaren för utveckling och samordning av in- satser inom området psykisk hälsa. Förslaget syftar till viss del till att bidra till det förebyggande arbetet när det gäller psykisk ohälsa, med hjälp av mer mobila och flexibla system. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 73) redovisade regeringen att tillkänna- givandet var slutbehandlat och angav följande. Beredningen av förslagen har inneburit att de delar som rörde mer mobila system inte kommer att beslutas i nuläget. Regeringen har inte för avsikt att tillmötesgå förslaget. Anledningen till det är att regeringen fördelar över 1,3 miljarder kronor till kommun och landsting för arbete med insatser för att förbättra psykisk hälsa och att dessa medel bl.a. kan användas till att förbättra detta arbete genom mer flexibla och mobila system. Punkten är slut- behandlad.
Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se
över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för post- |
Skr. 2017/18:75 |
traumatiskt stressyndrom (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). |
Socialdepartementet |
Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social ut- |
|
värdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskaps- |
|
luckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är |
|
att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forsk- |
|
ning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning |
|
om PTSD. Uppdraget slutredovisades till Regeringskansliet (Social- |
|
departementet) den 1 december 2017. Förslaget bereds inom Regerings- |
|
kansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är |
|
inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2016/17
11. Rskr. 2016/17:122
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning
Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riks- dagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelse- skyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrotts- lagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.).
Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir. 2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått. Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna har fungerat i prak- tiken och om intentionerna med reformen har uppnåtts. Utredaren ska vidare utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av ändringar i bidragsbrottslagen eller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i så fall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Utredaren får även lämna förslag till andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 31 augusti 2017. Utredningstiden har för- längts till den 28 februari 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen.
12. Rskr. 2016/17:132
Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige Prop. 2016/17:15, bet. 2016/17:SoU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 januari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 7).
97
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
98
13. Rskr. 2016/17:138
Handlingsplan
Skr. 2015/16:192, bet. 2016/17:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
14. Rskr. 2016/17:141
En nya hälso- och sjukvårdslag Prop. 2016/17:43, bet. 2016/17:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 9 februari 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
15. Rskr. 2016/17:144
Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäk- ringen
Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.).
Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillsätta Delegationen mot överutnyttjande av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60, Fi 2016:07). Utredningen har bl.a. i uppdrag att genomföra en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar. I direktivet framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Regeringen avser att avvakta utredningens betänkande och därefter återkomma till riksdagen. Uppdraget ska redovisas till rege- ringen senast den 1 december 2019.
16. Rskr. 2016/17:150
Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid m.m.
Prop. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
17. Rskr. 2016/17:156
Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet*: Den 16 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riks- dagen antagit (SFS
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att till- handahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En till- ståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den indi- viduella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kom- munerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänst- verksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett till- ståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrel- sen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett till- ståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regerings- formen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detalj- styrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att för- svåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr social- tjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
99
Skr. 2017/18:75 verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och Socialdepartementet andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndig- heter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Riksdagen har därefter ställt sig bakom vad utskottet an- för i betänkandet, med anledning av regeringens bedömning i budgetpro- positionen för 2018 (bet. 2017/18:SoU1), om att tillkännagivandet inte är
slutbehandlat. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
18. Rskr. 2016/17:170
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om ökat samarbete mellan vården och apoteken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att utveckla modeller för ett ökat samarbete mellan vården och apoteken (bet. 2016/17:SoU6 s. 9 f.).
I januari 2017 remitterades promemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44). I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om na- tionell läkemedelslista. Det övergripande målet med en nationell läke- medelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbe- handling. Den nationella läkemedelslistan ska möjliggöra en förbättrad kommunikation mellan vård och apotek och ska bidra till en mer sammanhängande ordinationskedja. Promemorian har remissbehandlats och arbete med en lagrådsremiss om nationell läkemedelslista pågår. Propositionen planeras till mars 2018. Därtill planeras en proposition baserat på förslag i Nya apoteksmarknadsutredningens delbetänkande Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SOU 2017:15). I betänkan- det lämnas förslag om ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket att initiera och utvärdera en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst på apotek. Propositionen planeras till våren 2018 och avsikten är att i det sammanhanget också behandla uppdrag som före- slagits av utredningen.
Punkt 4 om
Punkt 20 om returrätt för läkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om rätt för apoteken att re- turnera läkemedel (bet. 2016/17:SoU6 s. 31 f.).
Beträffande punkt 4 om
för läkemedel lämnade Nya apoteksmarknadsutredningen i februari 2017
100
sitt betänkande Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden |
Skr. 2017/18:75 |
(SOU 2017:15). Betänkandet innehåller förslag om en förändrad 24- |
Socialdepartementet |
timmarsregel. Förslaget innebär att huvudansvaret för att beställda läke- |
|
medel för en enskild kund kan expedieras inom 24 timmar flyttas från |
|
apoteken till partihandlare med läkemedel. Betänkandet har remitterats |
|
och remisstiden löpte ut den 11 juli 2017. En proposition planeras till |
|
mars 2018. |
|
19. Rskr. 2016/17:171 |
|
Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel |
|
Skr. 2016/17:39, bet. 2016/17:SoU12 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse |
|
till handlingarna. |
|
20. Rskr. 2016/17:179 |
|
Ytterligare åtgärder för att genomföra |
|
nader och celler |
|
Prop. 2016/17:88, bet. 2016/17:SoU14 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 23 mars 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit |
|
(SFS 224). |
|
21. Rskr. 2016/17:191 |
|
Civila samhället |
|
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:KrU4 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 14 om barn och unga med funktionsnedsättning*: Riksdagen har |
|
tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att |
|
regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten kring ökad mål- |
|
uppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av |
|
och inkluderas i idrottsverksamhet (bet. 2016/17:KrU4 s. 40 f.). |
|
I budgetpropositionen 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 45) redo- |
|
visades att regeringen bjudit in till en dialog med idrotten kring ökad |
|
måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska |
|
nås och inkluderas i idrottsverksamhet och att tillkännagivandet därmed |
|
var slutbehandlat. Dialogen hölls den 25 september 2017. |
|
22. Rskr. 2016/17:213 |
|
Äldrefrågor |
|
Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. |
|
2016/17:SoU9 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 17 om äldreperspektiv på arbetet mot våld i nära relationer och |
|
hedersrelaterat våld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin |
101 |
|
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
102
mening vad som utskottet anför om att regeringen bör ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre (bet. 2016/17:SoU9 s. 41 f.).
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 1246) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har den 23 januari 2017 gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vidare har länsstyrelserna fått i uppdrag att ta fram regionala och nationella strategier. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram en utbildning om våld mot äldre kvinnor och män inom vård och omsorg. Syftet med utbildningen är att stödja kommuner och andra aktörer i deras kvalitets- och utvecklingsarbete när det gäller att förebygga, upptäcka och förhindra och hantera våld mot äldre personer. Socialstyrelsen ska även kartlägga förekomsten och behovet av standardiserade metoder inom delar av hälso- och sjukvården som myndigheten anser vara relevanta. Regeringen för en dialog med Socialstyrelsen och läns- styrelserna om att stärka äldreperspektivet och ytterligare synliggöra våldsutsatta äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre inom ramen för pågående uppdrag samt möjligheterna att genomföra en kartläggning.
23. Rskr. 2016/17:215
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktions- nedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare (bet. 2016/17:SoU8 s. 8 f.).
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 132) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och anger följande. En person som beviljats insatsen personlig assistans enligt LSS eller statlig ersättning enligt socialförsäkringsbalken har valfrihet att välja anordnare. Det finns därmed redan valfrihet att välja utförare inom ramen för insatsen dock med en annan teknik än enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV. Att kommunerna och staten kan lämna olika ersättningar för insatsen personlig assistans är en konsekvens av att det är olika huvudmän och löses inte med att införa ett LOV- system. Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assi- stansersättningen (S 2016:03) har i uppdrag att se över huvudmanna- skapet och de ersättningssystem som gäller i dag. Regeringen bedömde således att frågan inte behöver utredas vidare och ansåg därmed att tillkännagivande var slutbehandlat.
24. Rskr. 2016/17:225
Samhällets krisberedskap
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet.2016/17:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f).
Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Socialstyrelsen i upp- drag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2018.
25. Rskr. 2016/17:254
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syfte att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen (bet. 2016/17:SoU10, s. 29).
Patientlagen har varit i kraft i drygt två och ett halvt år. Myndigheten för vård och omsorgsanalys anger i en rapport från 2017 bl.a. att det be- hövs en fortsatt uppföljning av efterlevnaden av patientlagen. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2019 med redovisning om det pågående implementeringsarbetet i landstingen och vid behov förslag på ytterligare åtgärder.
Punkt 15 om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppen- vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2016/17:SoU10, s. 54).
Regeringen har den 18 december 2017 tillsatt en utredning, Ordning och reda i vården (S 2017:08) som, bland annat med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning, ska analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstäm- mer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Det innefattar att med denna utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihet, förkortad LOV. Utredningen ska också följa upp och redovisa om skill- nader i vårdutnyttjande varierar mellan patientgrupper med olika socio- ekonomiska förutsättningar. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juli 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamålsenliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vård- utnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
103
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
104
26. Rskr. 2016/17:255
Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Prop. 2016/17:94, bet. 2016/17:SoU15 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 maj 2017 |
utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
(SFS 369 och 370). |
|
27. Rskr. 2016/17:259
Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Prop. 2016/17:122, bet. 2016/17:SoU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
28. Rskr. 2016/17:277
Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
29. Rskr. 2016/17:278
Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och upp- följning
Prop. 2016/17:153, bet. 2016/17:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 431).
30. Rskr. 2016/17:283
Begränsningar i föräldraförsäkringen för föräldrar som kommer till Sverige med barn
Prop. 2016/17:154, bet. 2016/17:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 8 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 559).
31. Rskr. 2016/17:284
Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjuk- vård
Prop. 2016/17:166, bet. 2016/17:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till |
Skr. 2017/18:75 |
handlingarna. |
Socialdepartementet |
32. Rskr. 2016/17:292 |
|
Vissa socialförsäkringsfrågor |
|
Prop. 2016/17:152, bet. 2016/17:SfU24 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 8 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS |
|
33. Rskr. 2016/17:317 |
|
Riksrevisionens rapport om sjukskrivning |
|
Skr. 2016/17:170, bet. 2016/17:SfU20 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 29 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens |
|
skrivelse till handlingarna. |
|
34. Rskr. 2016/17:323 |
|
Driftsformer för universitetssjukhus |
|
Prop. 2016/17:167, bet. 2016/17:SoU21 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till |
|
handlingarna. |
|
35. Rskr. 2016/17:326 |
|
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård |
|
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU18 |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt |
|
multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som |
|
sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör åter- |
|
komma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i |
|
vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka |
|
patienterna (bet. 2016/17:SoU18, s. 5). |
|
Regeringen har den 21 september 2017 beslutat om ett tilläggsdirektiv |
|
(dir. 2017:97) till utredningen om samordnad utveckling för god och nära |
|
vård. Tilläggsdirektivet innehåller ett uppdrag att utreda och lämna för- |
|
slag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- |
|
och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan |
|
dessa verksamheter bör se ut. I utredningens ursprungliga uppdrag ligger |
|
också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor |
|
vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen har lämnat |
|
ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande ska lämnas |
|
senast den 1 juni 2018 och ett slutbetänkande senast den 31 mars 2019. |
|
|
105 |
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
36. Rskr. 2016/17:336
Ny kommunallag
Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 733, 737, 742, 744, 746, 773 och 776).
37. Rskr. 2016/17:345
Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk Prop. 2016/17:85, bet. 2016/17:SoU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 29 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 809 och 810).
38. Rskr. 2016/17:346
Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns när nya riktade statsbidrag införs. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser återkomma i budget- propositionen för 2019.
Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering. Ärendet bereds i Rege- ringskansliet och regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för 2019.
Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen som sin mening vad utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag. Ärendet bereds i Rege- ringskansliet.
Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om presta- tionsbaserade statsbidrag. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
|
Riksmötet 2017/18 |
|
39. Rskr. 2017/18:5 |
106 |
Vissa frågor om läkemedelsregistret |
Prop. 2016/17:145, motioner under allmänna motionstiden 2016/17, |
Skr. 2017/18:75 |
bet. 2017/18:SoU2 |
Socialdepartementet |
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 oktober 2017 utfärdade rege- |
|
ringen den lag riksdagen antagit (SFS 908). |
|
Punkt 2 om en nationell läkemedelslista*: Riksdagen har tillkännagett |
|
för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen |
|
snarast bör fullfölja arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. |
|
Regeringen planerar en proposition om nationell läkemedelslista under |
|
våren 2018. |
|
40. Rskr. 2017/18:11 |
|
Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik – del 1 |
|
Prop. 2016/17:197, bet. 2017/18:SoU3 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt a) Den 26 oktober 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen |
|
antagit (SFS 930 och 931). |
|
Punkt b) Den 26 oktober 2017 beslutade regeringen förordning om av- |
|
gifter för anmälda organ för medicintekniska produkter (SFS 932). |
|
41. Rskr. 2017/18:12 |
|
Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet |
|
Skr. 2016/17:194, bet. 2017/18:SoU4 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 7 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse |
|
till handlingarna. |
|
42. Rskr. 2017/18:16 |
|
Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyl- |
|
diga föräldrar |
|
Prop. 2016/17:216, bet. 2017/18:SfU9 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 9 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
|
(SFS 995). |
|
43. Rskr. 2017/18:30 |
|
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden |
|
Skr. 2016/17:211, bet. 2017/18:SoU6 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse |
|
till handlingarna. |
|
44. Rskr. 2017/18:46 |
|
Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bort växelvis |
107 |
|
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
108
Prop. 2017/18:6, bet. 2017/18:SfU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1123).
45. Rskr. 2017/18:47
Vissa socialförsäkringsfrågor
Prop. 2017/18:10, bet. 2017/18:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
46. Rskr. 2017/18:58
Höständringsbudget för 2017
Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.
Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag:
Den 30 november 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de an- visade anslagen.
47. Rskr. 2017/18:66
Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Prop. 2017/18:12, bet. 2017/18:SoU11 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1130).
48. Rskr. 2017/18:85
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet Prop. 2017/18:19 bet. 2017/18:SoU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1245 och 1246).
49. Rskr. 2017/18:86
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10).
Regeringen delar riksdagens uppfattning att det behövs en helhetssyn på de olika delsystem som omfattar den enskilda människan oavsett funktionsnedsättning för att funktionshinderspolitiken ska fungera fullt ut i praktiken. Alla delar av funktionshinderspolitiken behöver bilda en samlad enhet. Regeringen har i december 2017 tagit beslut gällande en utredning om Översyn av styrningen inom funktionshinderspolitiken (dir. 2017:133). I direktivet omnämns riksdagens tillkännagivande. Ut- redningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 januari 2019. Regeringen avser att återkomma i frågan efter att utredningen avslutats.
Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riks- dagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsätt- ning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare. Detta i enlighet med ett tidigare tillkännagivande från riksdagen våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23).
Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över assistans- ersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, den s.k.
50. Rskr. 2017/18:87
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 Anslagen för 2018 och Bemyn- diganden om ekonomiska åtaganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 13.1.
51. Rskr. 2017/18:108
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:AU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Anslag inom utgiftsområde 13 a Anslagen för 2018 och b Bemyndig- anden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen.
52. Rskr. 2017/18:111
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om |
anslag inom |
utgiftsområde 11 |
b) Lagförslagen: Den |
13 december |
2017 utfärdade |
regeringen den |
lag riksdagen antagit |
(SFS 1295). |
|
|
|
Skr. 2017/18:75
Socialdepartementet
109
Skr. 2017/18:75 |
a) Anslagen för 2018 och c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: |
|
Socialdepartementet |
Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de an- |
|
|
visade anslagen. |
|
|
53. Rskr. 2017/18:112 |
|
|
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
|
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU3 |
|
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 12 a) Anslag för 2018 |
och |
|
b) Lagförslagen: Den 18 december 2017 beslutade regeringen reglerings- |
|
|
brev för de anvisade anslagen och utfärdade den lag riksdagen antagit |
|
|
(SFS 1308). |
|
|
54. Rskr. 2017/18:121 |
|
|
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9 a) Anslag för 2018 och b) Be- |
|
|
myndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 och 21 december 2017 |
|
|
beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. |
|
|
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett som |
|
|
sin mening vad utskottet anför om att samma krav på tillstånd som gäller |
|
|
för enskilda att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten |
|
|
även ska gälla för offentlig verksamhet. Ärendet bereds i Regerings- |
|
|
kansliet. |
|
|
55. Rskr. 2017/18:124 |
|
|
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- |
|
|
sättning |
|
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 10 a) Anslag för 2018, b) Lag- |
|
|
förslagen och c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: |
Den |
|
18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade |
|
|
anslagen och utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1305– |
|
1307).
Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförts i reservationen om en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga och en bortre tidsgräns (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63). Ärendet be- reds i Regeringskansliet.
110
2.6Finansdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2001/02
1. Rskr. 2001/02:201
Allmänna motioner om reklamskatt
Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20
Tidigare |
redovisad, |
se skr. |
2002/03:75 |
(Fi 38), |
2003/04:75 |
(Fi 24), |
2004/05:75 (Fi 12), |
2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 |
(Fi 7), 2007/08:75 |
||||
(Fi 4), |
2008/09:75 |
(Fi 2), |
2009/10:75 |
(Fi 2), |
2010/11:75 |
(Fi 3), |
2011/12:75 (Fi 2), |
2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 |
(Fi 1), 2014/15:75 |
||||
(Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1) och 2016/17:75 (Fi 1). |
|
|
||||
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
|||
Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropo- sitionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att det när det gäller den resterande delen av reklamskatten inte för 2018 finns utrymme för ytterligare steg i avskaffandet av skatten. Regeringen avser dock att fortsätta med det stegvisa avskaffandet av reklamskatten. I budget- propositionen för 2017 gjorde regeringen bedömningen att skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reform- medel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
Riksmötet 2009/10
2. Rskr. 2009/10:144
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1
Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5) och 2016/17:75 (Fi 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet.
2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av till-
111
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
112
kännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyres- modellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksam- heter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetproposi- tionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 11.5) att utreda nya alternativa och hållbara hyresmodeller för de fem institutionerna, i syfte att skapa bättre förutsättningar för verksamheten. I översynen bör ingå att värdera och bedöma möjligheterna till att de föreslagna alternativa modellerna kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram direktiv för översynen.
Riksmötet 2010/11
3. Rskr. 2010/11:187
En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan
Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 6), 2012/13:75 (A 5), 2013/14:75 (A 5), 2014/15:75 (Fi 10), 2015/16:75 (Fi 7) och 2016/17:75 (Fi 5).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på
villkor enligt svenska |
kollektivavtal ställas |
vid upphandling |
(bet. 2010/11:AU3 s. 14 f.). |
I propositionen Nytt |
regelverk om upp- |
handling, som överlämnades till riksdagen den 28 juni 2016, föreslog regeringen att det i de tre föreslagna upphandlingslagarna skulle införas bestämmelser om särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt (se prop. 2015/16:195 del 1). Riksdagen avslog den 30 november 2016 regeringens förslag till ändringar av de nämnda bestämmelserna. Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven, utan dröjsmål borde återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i
utskottets |
ställningstagande |
uppkommer |
(bet. 2016/17:FiU7, |
rskr. 2016/17:66, se Fi 30 nedan). |
De nya lagarna |
trädde i kraft den |
|
1 januari 2017. Den 16 mars 2017 återkom regeringen till riksdagen med
anledning av tillkännagivandet genom propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163).
Riksmötet 2011/12
4. Rskr. 2011/12:170
Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9) och 2016/17:75 (Fi 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Finansdepartementet har tagit kontakt med sin danska motsvarighet för en utvärdering av det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatteintäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. utjämningsordningen. Arbetet ska ske i linje med de förut- sättningar som anges i avtalet. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
Riksmötet 2012/13
5. Rskr. 2012/13:287
Vårändringsbudget för 2013
Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12) och 2016/17:75 (Fi 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Närings- departementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: |
|
Riksmötet 2013/14 |
|
6. Rskr. 2013/14:56 |
|
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna |
|
Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), |
|
2015/16:75 (Fi 13) och 2016/17:75 (Fi 9). |
113 |
|
Skr. 2017/18:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Finansdepartementet
Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade
Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.
7. Rskr. 2013/14:158
Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15) och 2016/17:75 (Fi 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté, som antog namnet Indelningskommittén (Fi 2015:09), i uppdrag att bl.a. föreslå en ny läns- och landstingsindelning innebärande att Sverige skulle delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Regeringen beslutade den 22 juni 2017 att detta uppdrag och tillhörande deluppdrag ska utgå. Kommittén ska inte heller utreda länsstyrelsernas organisation eller lämna förslag till hur det regionala utvecklingsansvaret ska tilldelas landstingen. Kommittén behåller dock uppdragen i fråga om beteck- ningen för kommuner på regional nivå och statliga myndigheters regionala indelning. När det gäller det regionala utvecklingsansvaret behåller kommittén uppdraget rörande finansiering av förvaltnings- utgifter. Kommitténs uppdrag i fråga om statliga myndigheters regionala indelning förtydligas. Kommittén ska föreslå en samordnad regional indelning för de statliga myndigheter för vilka en geografisk samordning är relevant för staten som helhet samt för kommuner och landsting. Vidare fick kommittén i uppdrag att föreslå en reglering i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelnings- lagen) om vilken hänsyn som ska tas till berörda landstings och kom- muners samt befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindel-
ningen. Kommittén fick också i uppdrag att kartlägga landstingens
114
samverkan och redogöra för hur landstingen ser på den framtida utvecklingen när det gäller samverkan. Uppdraget ska i sin helhet slutredovisas senast den 28 februari 2018.
Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting liksom Söderman- lands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting har ansökt hos regeringen om att från den 1 januari 2019 överta det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen har remitterat förslag om ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar med de lagändringar som krävs för att tillmötesgå ansökningarna.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.
8. Rskr. 2013/14:186
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18) och 2016/17:75 (Fi 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Den 3 april 2014 beslutade regeringen om godkännande av avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stock- holmsförhandling. Fortifikationsverket för en kontinuerlig dialog med Järfälla kommun, Stockholms läns landsting och Försvarsmakten gällande projektet. Fortifikationsverket har ännu inte genomfört någon överlåtelse och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig informerad om dialogen, som bl.a. syftar till att minimera konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten innebär för Försvarsmaktens verksamhet.
9. Rskr. 2013/14:251
Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Prop. 2013/14:178, bet. 2013/14:SkU34
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 52), 2015/16:75 (Fi 19) och 2016/17:75 (Fi 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om ett starkare skydd för våldsutsattas personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid (bet. 2013/14:SkU34 s. 5 f.). Den 26 juni 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter (dir. 2014:98). Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) överlämnades i juni 2015 och har remitterats. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) kommer regeringen att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
115
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
116
Riksmötet 2014/15
10. Rskr. 2014/15:143
Spelfrågor
Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32) och 2016/17:75 (Fi 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om
Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.
11. Rskr. 2014/15:169
Skatteförfarande och folkbokföring
Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39) och 2016/17:75 (Fi 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget har redovisats den 30 november 2015. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna och att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar, i enlighet med vad som närmare anges i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.
12. Rskr. 2014/15:178
Konsumenträtt och överskuldsättning
Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 42) och 2016/17:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om finansiella rådgivare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter (bet. 2014/15:CU11 s. 38 f.). Regler om investeringsrådgivning på oberoende grund trädde i kraft den 3 januari 2018 och innebär skärpta krav för den som lämnar rådgivning om investeringar i finansiella instrument som betecknas som oberoende (prop. 2016/17:162). Regeringens ambition är därutöver att uppnå en likartad reglering på marknaden för finansiell rådgivning om finansiella instrument och för- säkring. Promemorian En ny lag om försäkringsdistribution (Ds 2017:17) remitterades under
13. Rskr. 2014/15:243
En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Bet. 2014/15:FiU32
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50) och 2016/17:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillitsdelegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet, jfr Fi 14, rskr. 2014/15:244.
14. Rskr. 2014/15:244
En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Bet. 2014/15:FiU32
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51) och 2016/17:75 (Fi 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
117
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillitsdelegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:243.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
15. Rskr. 2015/16:19
Höständringsbudget för 2015
Prop. 2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 63) och 2016/17:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Den 18 december 2017 beslutade rege- ringen regleringsbrev för 2018 avseende anslag 1:15 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.
16. Rskr. 2015/16:51
Statens budget 2016 – Rambeslutet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 67) och 2016/17:75 (Fi 24). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budget- politiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och
inkomsterna på |
statens |
budget, a) utgiftstak för staten |
||||
d) beräkningen |
av |
inkomsterna |
på |
statens |
budget |
2016, |
f) ålderspensionssystemets utgifter 2016 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, c) övriga utgifter på statens budget 2016: Den 21 januari 2016 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2).
118
17. Rskr. 2015/16:117
Genomförande av krishanteringsdirektivet Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 83) och 2016/17:75 (Fi 25). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om riskavgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om riskavgifter och att regeringen ska utreda hur bestämmelserna om riskavgifter i lagen om resolution kan utformas så att kriterierna för hur riskavgifterna ska fastställas blir tydligare reglerade i lagen och därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar i lagen om resolution (bet. 2015/16:FiU17 s. 7 f.). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6) föreslog regeringen att riskavgiften slopas. Tillkännagivandet är därmed slut- behandlat.
18. Rskr. 2015/16:118
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU2
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 84) och 2016/17:75 (Fi 26). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 2, c) Sjunde
19. Rskr. 2015/16:121
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 86) och 2016/17:75 (Fi 27). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, bemyndiganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 27).
20. Rskr. 2015/16:161
En ny tullag
Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
119
Skr. 2017/18:75 samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. Finansdepartementet 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Regeringen avser att inom kort ge en utredare i
uppdrag att utreda frågan.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.
21. Rskr. 2015/16:176
Kommunala frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU26 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 35).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdsverksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finan- sierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten (bet. 2015/16:FiU26 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slut- betänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillits- delegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen
– Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet. Finansdepartementet har i oktober 2017 remitterat promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag (Fi2017/03767/OU).
22. Rskr. 2015/16:194
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 37).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om säkra kortbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga att vidta fler åtgärder för att öka säkerheten för kort med betalfunktion (bet. 2015/16:FiU22 s. 11 f.). Den 25 januari 2018 beslutade regeringen proposition Nya regler om betaltjänster (prop. 2017/18:77) med förslag till lagändringar som syftar till att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.
23. Rskr. 2015/16:201
Regional tillväxtpolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 38).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
120
Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). Regeringen bör enligt tillkännagivandet i lämpligt sammanhang återrapportera till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit och hur de principer som riksdagen sedan tidigare fastställt tillämpas. Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera
Regeringen har också beslutat att den nya Jämställdhetsmyndigheten ska vara placerad i Göteborg. SCB har i uppdrag att senast den 30 april 2018 lokalisera ytterligare verksamhet till Örebro, där också myndig- hetens säte ska ligga. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att lokalisera sin verksamhet till Skellefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 1 september 2018. Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen att lokalisera Myndigheten för kulturanalys till Göteborg, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö, viss verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska
Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Statens servicecenter ska lokalisera delar av myndighetens verksamhet till Sollefteå. Lokali- seringen ska vara genomförd senast den 30 september 2019. Samma dag beslutade regeringen också att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn, som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter samt förvaltningen i kommuner och landsting (dir. 2017:117). Myndigheten ska vara lokaliserad i Sundsvall.
För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet behöver vissa statliga myndigheters lokala service- verksamheter organiseras på ett mer sammanhållet sätt. Regeringen har som ett led i detta arbete gett Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att fram till den 30 juni 2018 etablera tio nya servicekontor. Därutöver ska Statens servicecenter fr.o.m. 2019 ansvara för en samlad serviceorganisation för statlig lokal service.
Regeringen beslutade den 7 september 2017 om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att föreslå bl.a. vilket serviceutbud som bör finnas vid den statliga serviceorganisationens lokala kontor (dir. 2017:95). Utredningen lämnade i december 2017 delbetänkandet Servicekontor i ny regim (SOU 2017:109). I delbetänkandet lämnas förslag på vilken
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
121
Skr. 2017/18:75 service som ska finnas vid serviceorganisationens lokala kontor för Finansdepartementet Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verksam- heter, samt en plan för hur serviceorganisationen ska inleda sin
verksamhet.
24. Rskr. 2015/16:208
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 39).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om gemensamma
Punkt 2 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ge de statliga myndigheterna i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data tillgängliggörs (bet. 2015/16:FiU25 s. 9 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.3.1) redovisat att den har gett Tillväxtverket i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation som ökar vidareutnyttjande av öppna data och information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar (Fi2017/02164/DF). Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hinder mot vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163/DF) samt beslutat om bidrag till OECD för en översyn av den datadrivna förvaltningen i Sverige (Fi2017/02165/DF). Riksarkivet har vidare fått i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att myndighetens egen digitala information ska kunna tillgängliggöras avgiftsfritt och som öppna data (Ku2017/00871/KL). Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). Den
16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera
122
Kalmar och den 22 september 2016 att lokalisera Fastighetsmäklar- inspektionen till Karlstad. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3.2) aviserat att dess arbete med att stärka den statliga närvaron i landet fortsätter. Utgångspunkten är att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län.
Regeringen har också beslutat att den nya Jämställdhetsmyndigheten ska vara placerad i Göteborg. SCB har i uppdrag att senast den 30 april 2018 lokalisera ytterligare verksamhet till Örebro, där också myndig- hetens säte ska ligga. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att lokalisera sin verksamhet till Skellefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 1 september 2018. Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen att lokalisera Myndigheten för kulturanalys till Göteborg, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö, viss verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska
Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Statens servicecenter ska lokalisera delar av myndighetens verksamhet till Sollefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 30 september 2019. Samma dag beslutade regeringen också att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn, som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter samt förvaltningen i kommuner och landsting (dir. 2017:117). Myndigheten ska vara lokali- serad i Sundsvall.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 9.
25. Rskr. 2015/16:291
Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstings- indelning
Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstings- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Den 22 juni 2017 beslutade regeringen tilläggs- direktiv till Indelningskommittén (dir. 2017:72). Kommittén ska enligt direktiven analysera för- och nackdelar med att i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting införa bestäm- melser om landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
123
Skr. 2017/18:75 ändringar i landstingsindelningen, analysera för- och nackdelar med att Finansdepartementet reglera när och hur befolkningens önskemål och synpunkter ska inhämtas, och lämna förslag till författningsändringar. Uppdraget ska
slutredovisas senast den 28 februari 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
26. Rskr. 2015/16:310
Vårändringsbudget för 2016
Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Den 20 april 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i tobaksförordningen (2016:354) (SFS 298).
Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.
Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.
Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2).
Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e).
27. Rskr. 2015/16:313
Utvärdering av Riksbankens penningpolitik
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén (Fi 2016:15) i uppdrag att – vid sidan av uppdraget i övrigt – ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och
124
balansräkning (dir. 2017:100) Uppdraget ska senast redovisas till- |
Skr. 2017/18:75 |
|
sammans med uppdraget i övrigt den 31 maj 2019. |
Finansdepartementet |
|
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. |
||
|
Riksmötet 2016/17
28. Rskr. 2016/17:49
Statens budget 2017 Rambeslutet
Prop. 2016/17:1, skr. 2015/16:179, bet. 2016/17:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budget- politiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2019, d) beräk- ningen av inkomsterna i statens budget 2017, f) ålderspensionssystemets utgifter 2017 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2017: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018 och 2019: Skrivelsen har i denna del behandlats i budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7 och 8).
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6.
29. Rskr. 2016/17:63
Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd
(bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Skatteverket i uppdrag att redogöra för vilka effekter förändringarna
i proposition 2016/17:14 om ett nytt fastighetsbegrepp i mervärdes-
125
Skr. 2017/18:75 skattelagen har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation Finansdepartementet till mervärdesskatteredovisningen. Uppdraget ska redovisas senast den
30 juni 2018. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
30. Rskr. 2016/17:66
Nytt regelverk om upphandling
Prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 76). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om kompletterande lagförslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antagit skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterade lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7 s. 18 f.). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163). Se även Fi 3, rskr. 2010/11:187.
31. Rskr. 2016/17:126
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2019.
Följande punkt är inte slutbehandlad: b).
32. Rskr. 2016/17:136
Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel Skr. 2016/17:23, bet. 2016/17:KU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
33. Rskr. 2016/17:147
Riksrevisionens rapport om granskningen av Årsredovisning för staten 2015
Skr. 2016/17:36, bet. 2016/17:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad.
126
Den 16 mars 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
34. Rskr. 2016/17:148
Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare Skr. 2016/17:40, bet. 2016/17:FiU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
35. Rskr. 2016/17:154
Kommunala frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FiU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om aktörer inom välfärdens verksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2016/17:FiU26 s. 7). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänst- verksamhet. Finansdepartementet har i oktober 2017 remitterat prome- morian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag (Fi2017/03767/OU).
36. Rskr. 2016/17:159
Ändrade bestämmelser om tullsamarbete Prop. 2016/17:44, bet. 2016/17:SkU13 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 173).
37. Rskr. 2016/17:160
Dokumentation vid internprissättning och
Prop. 2016/17:47, bet. 2016/17:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
38. Rskr. 2016/17:161
Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Prop. 2016/17:49, bet. 2016/17:SkU15
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
127
Skr. 2017/18:75 |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
Finansdepartementet |
Den 9 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
|
|
|
(SFS 194). |
|
39. Rskr. 2016/17:162 |
|
Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om |
|
finansiella konton |
|
Prop. 2016/17:48, bet. 2016/17:SkU20 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS |
|
40. Rskr. 2016/17:174 |
|
Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter |
|
Skr. 2016/17:77, bet. 2016/17:FiU37 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 6 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till |
|
handlingarna. |
|
41. Rskr. 2016/17:183 |
|
Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter |
|
Skr. 2016/17:52, bet. 2016/17:FiU19 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 17 augusti 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen |
|
till handlingarna. |
|
42. Rskr. 2016/17:186 |
|
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor |
|
Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:FiU22 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet*: Riksdagen |
|
har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om behovet av en ny |
|
regelbunden skrivelse om IMF:s och andra internationella finansiella |
|
institutioners arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet |
|
(bet. 2016/17:FiU22 s. 17 f). Den 18 januari 2018 beslutade regeringen |
|
skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden |
|
2016 och 2017 (skr. 2017/18:52). Tillkännagivandet är därmed slut- |
|
behandlat. |
|
43. Rskr. 2016/17:187 |
|
Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering |
|
Skr. 2016/17:54, bet. 2016/17:FiU17 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
128 |
|
Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering: Den 16 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna.
Punkt 3 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data (bet. 2016/17:FiU17 s. 9 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.3.1) redovisat att den gett Tillväxtverket i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation som ökar vidareutnyttjande av öppna data och information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar (Fi2017/02164/DF). Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hinder mot vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163/DF) samt beslutat om bidrag till OECD för en översyn av den datadrivna förvaltningen i Sverige (Fi2017/02165/DF). Riksarkivet har vidare fått i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att myndighetens egen digitala information ska kunna tillgängliggöras avgiftsfritt och som öppna data (Ku2017/00871/KL). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.
44. Rskr. 2016/17:188
Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeri- bekämpning
Prop. 2016/17:56, bet. 2016/17:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
45. Rskr. 2016/17:197
Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premie- pensionssystemet
Prop. 2016/17:76, bet. 2016/17:SfU13 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
46. Rskr. 2016/17:202
Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomst- skillnader
Skr. 2016/17:65, bet. 2016/17:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
129
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
130
47. Rskr. 2016/17:214
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för
Prop. 2016/17:78, bet. 2016/17:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 317 och 318).
48. Rskr. 2016/17:231
Riksbankens förvaltning 2016
Framst. 2016/17:RB2, bet. 2016/17:FiU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om medel för forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen i beredningen av statens budget för 2018 ska pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksbanksfullmäktige föreslår i framställning 2016/17:RB2 (bet. 2016/17:FiU23 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 s. 78) med- delat att det under beredningen i Regeringskansliet har framkommit att mer tid krävs för att på ett ändamålsenligt sätt omhänderta tillkänna- givandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
49. Rskr. 2016/17:237
Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner Prop. 2016/17:129, bet. 2016/17:FiU33
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 341 och 342).
50. Rskr. 2016/17:242
Arbetsrättsliga villkor vid upphandling Prop. 2016/17:163, bet. 2016/17:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
51. Rskr. 2016/17:256
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen Prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
52. Rskr. 2016/17:257
Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem Skr. 2016/17:81, bet. 2016/17:SkU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skatte- system*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen i enlighet med Riksrevisionens slutsatser och återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för dessa (bet. 2016/17:SkU27 s. 5 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.1) redovisat de ytterligare åtgärder som vidtagits för att förenkla skattesystemet. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.
53. Rskr. 2016/17:267
Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el Prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
54. Rskr. 2016/17:268
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen Prop. 2016/17:142, bet. 2016/17:SkU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
Den 18 maj 2017 utfärdande regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
55. Rskr. 2016/17:269
Tullbrottsdatalag
Prop. 2016/17:91, bet, 2016/17:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
56. Rskr. 2016/17:270
Skattebrottsdatalag
Prop. 2016/17:89 och 2016/17:91, bet. 2016/17:SkU29 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
57. Rskr. 2016/17:305 |
|
Indelning i utgiftsområden |
131 |
Skr. 2017/18:75 |
Prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:KU26 |
|
||
Finansdepartementet |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
|
Punkt 1 om ändring i fördelningen av ändamål och verksamheter på |
|||
|
utgiftsområden när det gäller etableringsuppdraget och punkt 2 om |
|||
|
övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter för |
|||
|
utgiftsområden: Den 14 september 2017 beslutade regeringen budget- |
|||
|
propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, |
|||
|
finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna |
|||
|
av utgiftsområdena. |
|
|
|
|
58. Rskr. 2016/17:306 |
|
|
|
|
Redovisning av skatteutgifter 2017 |
|
||
|
Skr. 2016/17:98, bet. 2016/17:SkU32 |
|
||
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
|
Punkt 1 |
om redovisning av |
skatteutgifter |
2017*: Riksdagen har |
|
tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen i |
|||
|
kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters |
|||
|
samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt (bet. |
|||
|
2016/17:SkU32 s. 5 f.). Avsikten är att regeringen ska återkomma med |
|||
|
anledning av tillkännagivandet i regeringens skrivelse Redovisning av |
|||
|
skatteutgifter 2018. |
|
|
|
|
59. Rskr. 2016/17:325 |
|
|
|
|
Explosiva varor – Tullverkets befogenheter vid inre gräns |
|||
|
Prop. 2016/17:169, bet. 2016/17:SkU33 |
|
||
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
|
Den 22 juni 2017 utfärdade |
regeringen den lag riksdagen antagit |
||
|
(SFS 626). |
|
|
|
|
60. Rskr. 2016/17:335 |
|
|
|
|
Ny kommunallag |
|
|
|
|
Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 |
|
||
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
|
Punkt 1 om en ny kommunallag: Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen |
|||
|
de lagar riksdagen antagit (SFS |
|||
|
772, 774 och 775). |
|
|
|
|
Punkt 6 om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott*: Riksdagen har |
|||
|
tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen |
|||
|
bör se över ordningen för utseende av ersättare i styrelsen, nämnder och |
|||
|
utskott |
(bet. 2016/17:KU30 s. 26 f.). Ärendet |
bereds inom Regerings- |
|
|
kansliet. |
|
|
|
|
Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal |
|||
|
regi*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet |
|||
|
anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag |
|||
|
som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med |
|||
132 |
mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som |
|||
bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 13.
61. Rskr. 2016/17:341
Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2016/17:173, bet. 2016/17:FiU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
62. Rskr. 2016/17:349
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och punkt 2 om transparensen i budgetpropositionen för 2017: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor).
Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Punkt 4 om utgiftstakets styrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör sätta utgiftstak så att de återfår sin styrande effekt (bet. 2016/17:FiU20 s. 82). Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. s. 218) att nya bedömningar av utgiftstakets nivå normalt lämnas i vårpropositionen och att avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i 2018 års ekonomiska vårproposition.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.
63. Rskr. 2016/17:350
Vårändringsbudget för 2017
Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 enligt specifikation nedan.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
133
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
134
Utgiftsområde |
|
Dag för regeringens beslut |
Anslag |
|
(avser 2017) |
|
|
|
1 |
Rikets styrelse |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
22 juni |
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
29 juni |
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
29 juni |
6:3 |
Datainspektionen |
22 juni |
6:4 |
Svensk författningssamling |
22 juni |
2Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:11 |
Finansinspektionen |
29 juni |
4 |
Rättsväsendet |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
29 juni |
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
22 juni |
5 |
Internationell samverkan |
|
1:1 |
Avgifter till internationella |
22 juni |
|
organisationer |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
22 juni |
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
22 och 29 juni |
6Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
22 juni |
1:3 |
Anskaffning av materiel och |
22 juni |
|
anläggningar |
|
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
22 juni |
2:4 |
Krisberedskap |
22 juni |
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
22 juni |
|
beredskap |
|
7 |
Internationellt bistånd |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
31 augusti |
1:2 |
Styrelsen för internationellt |
31 augusti |
|
utvecklingssamarbete (Sida) |
|
8 |
Migration |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
22 juni |
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningslagen |
22 juni |
9Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
29 juni |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
29 juni |
1:8 |
Bidrag till psykiatrin |
29 juni |
1:10 |
29 juni |
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
29 juni |
|
äldreområdet |
|
4:6 |
Statens institutionsstyrelse |
29 juni |
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete |
29 juni |
|
m.m. |
|
10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2:1 |
Försäkringskassan |
29 juni |
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
24 augusti |
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen |
24 augusti |
|
(ILO) |
|
16Utbildning och universitets- forskning
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan |
29 juni |
|
pedagogisk verksamhet |
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom |
29 juni |
|
skolväsendet, m.m. |
|
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskole- |
22 juni |
|
utbildning |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och |
6 juli |
|
forskningsinformation |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till |
6 juli |
|
internationella organisationer |
|
17Kultur, medier, trossamfund och fritid
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
22 juni |
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
22 juni |
18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4 |
Boverket |
29 juni |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
22 juni |
1:17 |
Klimatinvesteringar |
22 juni |
1:18 |
Elbusspremier |
22 juni |
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
135
Skr. 2017/18:75 |
22 |
Kommunikationer |
|
Finansdepartementet |
1:1 |
Utveckling av statens |
29 juni |
|
|
transportinfrastruktur |
|
|
1:7 |
Trafikavtal |
29 juni |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
29 juni |
23Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:6 |
Bekämpande av smittsamma |
29 juni |
|
husdjurssjukdomar |
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
29 juni |
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter |
29 juni |
|
m.m. |
|
1:14 |
Livsmedelsverket |
29 juni |
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
29 juni |
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och |
29 juni |
|
struktur |
|
1:18 |
Från |
29 juni |
|
åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
|
struktur |
|
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av reglerings- brev för budgetåret 2017 avseende anslag 6:4 Svensk författnings- samling.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap, a) och b): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap, c): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 5 oktober 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (SFS 910).
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b) och c): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, a): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen förordning om statsbidrag till kulturarvsarbete (SFS 628).
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, b): Den 12 oktober 2017 beslutade
136
regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, a): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, b): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:18 Elbusspremie.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 22 Kommunikationer, a): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 22 Kommunikationer, b): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, a) och b): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2017: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 625).
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, försäljning av fastighet, a) och b): Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 enligt specifikation nedan.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
Utgiftsområde |
Dag för regeringens beslut |
Anslag |
(avser 2017) |
9Hälsovård, sjukvård och social omsorg
7:2 |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv |
6 juli |
|
och välfärd: Forskning |
|
13Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
7 september |
16Utbildning och universitets- forskning
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till |
6 juli |
137
Skr. 2017/18:75 |
internationella organisationer |
|
Finansdepartementet |
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
Fritid |
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
14 september |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
|
1:18 |
Elbusspremie |
22 juni |
22 |
Kommunikationer |
|
1:1 |
Utveckling av statens |
29 juni |
|
transportinfrastruktur |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens |
29 juni |
|
transportinfrastruktur |
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
29 juni |
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk |
29 juni |
|
kommunikation |
|
23Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och |
29 juni |
|
struktur |
|
1:18 |
Från |
29 juni |
|
åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
|
struktur |
|
24 |
Näringsliv |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
14 september |
Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b) och c), Försäljning av fastighet, a) och b), samt Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2017.
64. Rskr. 2016/17:351
Årsredovisning för staten 2016
Skr. 2016/17:101, bet. 2016/17:FiU34 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
65. Rskr. 2016/17:353
Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR)
Prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.
138
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
Riksmötet 2017/18
66. Rskr. 2017/18:3
Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför
Skr. 2016/17:168, bet. 2017/18:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
67. Rskr. 2017/18:4
Utvecklingen inom den kommunala sektorn Skr. 2016/17:102, bet. 2017/18:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
68. Rskr. 2017/18:8
Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser
Prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 oktober 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 907).
69. Rskr. 2017/18:24
Redovisning av
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
70. Rskr. 2017/18:35
Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Prop. 2017/18:3, bet. 2017/18:FiU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1118).
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
71. Rskr. 2017/18:45 |
|
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val |
139 |
|
Skr. 2017/18:75 |
Prop. 2017/17:5, bet. 2017/18:FiU16 |
|
|
|
|||
Finansdepartementet |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
|
||
|
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
||||||
|
(SFS |
|
|
|
|
|
|
|
72. Rskr. 2017/18:51 |
|
|
|
|
|
|
|
Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning |
||||||
|
av och tillsyn över finansmarknaderna |
|
|
|
|||
|
Prop. 2016/17:219, bet. 2017/18:FiU13 |
|
|
|
|||
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
|
||
|
Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
||||||
|
(SFS 1121). |
|
|
|
|
|
|
|
73. Rskr. 2017/18:54 |
|
|
|
|
|
|
|
Statens budget 2018 Rambeslutet |
|
|
|
|||
|
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1 |
|
|
|
|||
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
|
||
|
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budget- |
||||||
|
politiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och in- |
||||||
|
komsterna i |
statens |
budget, |
c) utgiftstak |
för |
staten |
|
|
f) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018, i) ålders- |
||||||
|
pensionssystemets utgifter 2018 och punkt 6 om bemyndigande för |
||||||
|
ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas |
||||||
|
i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. |
|
|||||
|
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i |
||||||
|
statens budget, a) målet för den offentliga sektorns finansiella sparande |
||||||
|
och b) ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade |
||||||
|
bruttoskuld: |
Avsikten |
är att |
skrivelsen i |
dessa |
delar |
kommer att |
behandlas i 2018 års ekonomiska vårproposition.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) utgiftsramar för utgiftsområdena 2018: Den 11 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) övriga utgifter i statens budget 2018: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivel- sen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, g) |
ändringar i skatte- |
och avgiftsregler: Den |
30 november 2017 |
utfärdade regeringen de |
lagar riksdagen antagit |
(SFS |
|
|
140
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) övriga inkomster i statens budget 2018: Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019 och 2020: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2019.
Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret.
Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggnings- tillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i dessa delar till handlingarna.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), b), c), e), f), h), i), j) och 6.
74. Rskr. 2017/18:55
Höständringsbudget för 2017
Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 30 november 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Skatteverket respektive Kronofogdemyndigheten.
Om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk.
75. Rskr. 2017/18:68
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2018: Den 7 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter respektive Fastighets- mäklarinspektionen.
76. Rskr. 2017/18:73
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2018: Den 7 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
141
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
142
2018 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna.
77. Rskr. 2017/18:77
Avgifter för prövningar enligt EU:s förordning om referensvärden Prop. 2017/18:4, bet. 2017/18:FiU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
78. Rskr. 2017/18:78
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om målet för utgiftsområde 3 och punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten.
79. Rskr. 2017/18:79
Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarations- tidpunkt i vissa fall
Prop. 2017/18:16, bet. 2017/18:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
80. Rskr. 2017/18:80
Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen: Den 30 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1194).
Punkt 2 om konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen
(reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen senast den 1 juli 2019 ska återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (bet. 2017/18:SkU4 s. 10 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan senast den 1 juli 2019.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
81. Rskr. 2017/18:81
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Kina
Prop. 2017/18:20, bet. 2017/18:SkU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1282). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Kina om att avtalet godkänts.
82. Rskr. 2017/18:82
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapital- försäkring
Prop. 2017/18:28, bet. 2017/18:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250 och 1251).
83. Rskr. 2017/18:88
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Lotteriinspektionen.
Punkt 6 om lån till Kungliga Operan AB och punkt 7 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgälds- kontoret.
84. Rskr. 2017/18:113
Extra ändringsbudget för 2017 – kapitaltillskott till Postnord AB Prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om extra ändringsbudget för 2017: Finansdepartementet har inget att redovisa i detta ärende. Skrivelsen har lagts till handlingarna. Se N 91, rskr. 2017/18:114.
85. Rskr. 2017/18:118
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2018 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
86. Rskr. 2017/18:120
Ytterligare verktyg för makrotillsyn
Prop. 2017/18:22, bet. 2017/18:FiU19
143
Skr. 2017/18:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Finansdepartementet
Den 21 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1342 och 1343).
87. Rskr. 2017/18:128
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomi- styrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Fortifika- tionsverket, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslag 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, anslag 1:16 Finansmarknadsforskning respektive anslag 1:18 Digitaliseringsmyndigheten.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) lagändringarna om ett förhöjt uttag av resolutionsavgiften: Den 18 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk och regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:16 Finans- marknadsforskning.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgälds- kontoret.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kammar- kollegiet.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens tjänstepensionsverk.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Fortifikationsverket.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, e) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk.
144
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, e) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Fortifikationsverket.
88. Rskr. 2017/18:130
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2018 avseende anslag 1:2 inom utgiftsområde 26 och regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret.
89. Rskr. 2017/18:131
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, a) anslag för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2020.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b).
90. Rskr. 2017/18:132
Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndig- heterna
Skr. 2017/18:189, bet. 2017/18:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
91. Rskr. 2017/18:135
Statens budget för 2018
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
Skr. 2017/18:75
Finansdepartementet
145
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
146
2.7Utbildningsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2010/11
1. Rskr. 2010/11:170
Förskolan m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU6
Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 4), 2012/13:75 (U 4), 2013/14:75 (U 3), 2014/15:75 (U 3), 2015/16:75 (U 2) och 2016/17:75 (U 2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 7 om förbättrad arbetsmiljö för barn och elever i förskola och på fritidshem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras (bet. 2010/11:UbU6 s. 11 f.). Den 19 april 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för hur barns säkerhet i förskolan kan förbättras och säkerställas (U 2012:03, dir. 2012:36). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 18 april 2013 i betänkandet Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 14 oktober 2013. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3) har regeringen redogjort för de åtgärder som har vidtagits inom området. Regeringen har bl.a. gett Statens skolverk i uppdrag att återinföra riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan. Vidare kan statsbidrag lämnas för att anställa mer personal i de lägre årskurserna och på så sätt ge lärare mer tid för varje elev. Med hänsyn till områdets komplexitet anser regeringen att de vid- tagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses färdig- behandlat. Riksdagen har i december 2017 fattat beslut om budget- propositionen för 2018 i sin helhet.
Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
2. Rskr. 2012/13:186
Gymnasieskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2012, bet. 2012/13:UbU6
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 11), 2014/15:75 (U 7), 2015/16:75 (U 5) och 2016/17:75 (U 4).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 20 om mobbning och kränkande behandling (reservation 20)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen om att det krävs kvalitetssäkrade och evidensbaserade anti-
mobbningsmetoder och kunskap och kompetens om mobbningens |
Skr. 2017/18:75 |
mekanismer. Lärare och annan skolpersonal behöver få den kunskap och |
Utbildnings- |
kompetens som krävs för att kunna arbeta mot mobbning. Det behövs |
departementet |
forskning om och utvärdering av vilka metoder mot mobbning som |
|
fungerar. ”Lex Sarah” bör införas i skolan och det bör övervägas om |
|
skolors skyldighet att agera mot mobbning bör skärpas. Regeringen bör |
|
vidta lämpliga åtgärder för att tillgodose detta (rskr. 2012/13:186 och bet. |
|
2012/13:UbU6 s. 57 f.). |
|
I 6 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser som har till ändamål |
|
att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är |
|
skyldig att skyndsamt utreda en anmälan om kränkande behandling och |
|
att i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att |
|
förhindra sådan behandling i framtiden (6 kap. 10 § skollagen). Huvud- |
|
mannen ska, om denne eller personalen åsidosatt sina skyldigheter enligt |
|
bl.a. 10 §, betala skadestånd (6 kap. 12 §). |
|
Statens skolverk har på uppdrag av regeringen (U2007/01205/S) |
|
genomfört en utbildningssatsning om forskningsbaserade åtgärdsprogram |
|
mot mobbning i skolan. Detta innefattade en utvärdering av program som |
|
används mot mobbning och kränkningar. Skolverket lät externa forskare |
|
utvärdera åtta program mot mobbning som används i skolorna |
|
(Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, 2011). Skolverket |
|
har arbetat med att sprida de nya kunskaper som utvärderingen gett och |
|
som kan vara till stöd för verksamheterna, bl.a. genom framtagandet av |
|
publikationen Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot |
|
mobbning, som huvudsakligen riktar sig till dem som arbetar i skolan. |
|
Skolverket har även publicerat allmänna råd om arbetet mot |
|
diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). |
|
Under 2011 gav regeringen Skolverket ett förnyat uppdrag att stärka |
|
skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande |
|
behandling (U2011/00567/S och U2011/02649/S). Uppdraget har |
|
redovisats i myndighetens årsredovisning och slutredovisades den |
|
20 januari 2015 (U2015/00299/S). |
|
Chefen för Utbildningsdepartementet uppdrog den 23 oktober 2012 åt |
|
utbildningsdirektören Thomas Persson att biträda Regeringskansliet |
|
(Utbildningsdepartementet) med att utarbeta förslag som innebär en |
|
minskad administration för lärare (U 2012:E, U2012/05725/SAM). |
|
Genom beslut den 3 juni 2013 utvidgades uppdraget till att även omfatta |
|
vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet |
|
avseende missförhållanden inom skolväsendet och vissa andra verksam- |
|
heter som föreslås i betänkandet Rapportera, anmäla och avhjälpa |
|
missförhållanden – för barns och elevers bästa (SOU 2011:33) får för |
|
lärares administrativa arbete. |
|
Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och |
|
genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till |
|
huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska bestå av olika |
|
kompetensutvecklings- och stödinsatser och kan avse arbetsformer och |
|
arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende |
|
trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, |
|
jämställdhet och normkritik. Myndigheten redovisade den 14 december |
|
2015 en långsiktig plan för genomförandet av uppdraget i dess helhet för |
|
147 |
Skr. 2017/18:75 |
avseende 2016 och 2017 ska lämnas senast den 13 april 2018 till |
|||
Utbildnings- |
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). |
|
|
|
departementet |
Den 24 september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå |
|||
|
nationella |
|||
|
ingick att lämna förslag för en kritisk, säker och ansvarsfull it- |
|||
|
användning hos eleverna, t.ex. när det gäller studiero, personlig integritet |
|||
|
och förebyggande av kränkningar, samt vid behov förändringar i läro- |
|||
|
planer, kursplaner eller ämnesplaner. Skolverket redovisade uppdraget |
|||
|
den 5 och 27 april samt den |
19 juni 2016 |
(U2016/01646/S |
och |
|
U2016/02148/GV). Den 9 mars |
2017 fattade |
regeringen beslut |
om |
|
ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, |
|||
|
sameskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasie- |
|||
|
särskolan och vuxenutbildningen gällande digitalisering i skolan. Dessa |
|||
|
ändringar omfattade bl.a. förtydliganden i skolans uppdrag att ge |
|||
|
eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhåll- |
|||
|
ningssätt till digital teknik och att alla som arbetar i skolan i arbetet med |
|||
|
normer och värden ska uppmärksamma både möjligheter och risker som |
|||
|
en ökande digitalisering medför. I exempelvis kursplanen för sam- |
|||
|
hällskunskap i grundskolan har det i det centrala innehållet för ämnet |
|||
|
gjorts tillägg om hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala |
|||
|
och andra medier utifrån sociala, etiska och |
rättsliga aspekter. Den |
||
|
19 oktober 2017 fattade regeringen beslut om en nationell digita- |
|||
|
liseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av delmålen i |
|||
|
strategin är att personal som arbetar med barn och elever ska ha |
|||
|
kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i |
|||
|
utbildningen. Detta eftersom det i arbetet mot diskriminering och annan |
|||
|
kränkande behandling är viktigt att personal som arbetar med barn och |
|||
|
elever har en förståelse för nätkränkningar och verktyg för att motverka |
|||
|
dessa inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. |
|
|
|
|
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 |
|||
|
utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3) gjort bedömningen att det inte bör införas en |
|||
|
generell rapporterings- och anmälningsskyldighet av missförhållanden |
|||
|
inom skolväsendet, särskilda utbildningsformer eller annan pedagogisk |
|||
|
verksamhet. Detta mot bakgrund av att det redan finns bestämmelser och |
|||
|
system för att upptäcka och hantera missförhållanden som rör enskilda |
|||
|
elever, grupper av elever och skolverksamheten i övrigt. Utöver de |
|||
|
system som fanns i bruk när Utredningen om skyldighet att anmäla |
|||
|
missförhållanden inom skolväsendet m.m. lämnade sitt betänkande |
|||
|
Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och |
|||
|
elevers bästa (SOU 2011:33), har ett antal nya bestämmelser på området |
|||
|
börjat tillämpas. Det är av avgörande betydelse att en eventuell |
|||
|
ytterligare rapporterings- och anmälningsskyldighet verkligen bidrar till |
|||
|
att barns och elevers rättigheter tas tillvara på ett bättre sätt och fyller |
|||
|
syften som inte tillgodoses genom befintliga bestämmelser. Den nytta |
|||
|
som eventuellt kan uppstå genom att införa en generell rapporterings- |
|||
|
och anmälningsskyldighet måste även vägas mot den arbetsinsats som |
|||
|
systemet kommer att kräva för personalen, verksamhetsansvariga, |
|||
|
huvudmannen och tillsynsmyndigheten. Enligt flera av de remiss- |
|||
|
instanser som har yttrat sig över betänkandet riskerar förslagen att leda |
|||
|
till att det upprättas ett stort antal rapporter om olika förhållanden, |
|||
148 |
oavsett om de är att anse som missförhållanden eller inte. Sammantaget |
|||
riskerar förslagen att leda till en betydande ökning av bl.a. lärarnas |
Skr. 2017/18:75 |
administrativa arbete, vilket av många aktörer redan bedömts som alltför |
Utbildnings- |
omfattande samtidigt som nyttan av förslaget framstår som begränsad. |
departementet |
Vidare gör regeringen i budgetpropositionen bedömningen att de ovan |
|
redovisade och vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med |
|
anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet |
|
därmed får anses färdigbehandlat. Riksdagen har i december 2017 fattat |
|
beslut om budgetpropositionen för 2018 i sin helhet. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2013/14
3. Rskr. 2013/14:27
Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6) och 2016/17:75 (U 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimations- reformen (bet. 2013/14:UbU6 s. f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det finns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U2016:06, dir. 2016:76). I detta upp- drag ingår bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras. Om utredaren föreslår att undantagen ska upphöra ska utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare ska upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kan öka. Utredaren ska vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring ska kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. I juni 2017 överlämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehåller bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2018.
Punkten är inte slutbehandlad.
4. Rskr. 2013/14:130
Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och
socialtjänsten
149
Skr. 2017/18:75 |
Prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2 |
|
Utbildnings- |
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 31 och S 57), 2014/15:75 |
|
departementet |
(U 11), 2015/16:75 (U 9) och 2016/17:75 (U 7). |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 4 om tandhygienistutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för |
|
|
regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska |
|
|
återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbild- |
|
|
ningstiden för tandhygienister från två till tre år |
(bet. 2013/14:SoU2 |
|
s. 12 f.). Den 8 maj 2014 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i |
|
|
uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbild- |
|
|
ningen till tandhygienistexamen till en omfattning om 180 högskole- |
|
|
poäng (U2014/03351/UH). Universitetskanslersämbetet skulle beskriva |
|
|
konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till |
|
|
tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. |
|
|
Uppdraget redovisades den 26 januari 2015 i rapporten Analys av för- |
|
|
och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen |
|
|
(U2015/00403/UH). Frågan om en förändrad examensbeskrivning för |
|
|
tandhygienistexamen bereddes vidare inom Regeringskansliet. Inom |
|
|
ramen för detta arbete bjöd Utbildningsdepartementet in representanter |
|
|
för bl.a. ett flertal lärosäten, Universitetskanslersämbetet och Social- |
|
|
styrelsen samt branschföreträdare till en referensgrupp i syfte att biträda |
|
|
departementet i arbetet med utformningen av examensbeskrivningen. |
|
|
Inom Utbildningsdepartementet har en promemoria med förslag till en |
|
|
treårig utbildning till tandhygienistexamen utarbetats. Promemorian har |
|
|
remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2018. |
|
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
Riksmötet 2014/15 |
|
|
5. Rskr. 2014/15:90 |
|
|
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
|
|
Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1 |
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26), 2015/16:75 (U 11) och |
|
|
2016/17:75 (U 8). |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 |
|
|
b) Bemyndiganden |
|
|
Riksdagen bemyndigar regeringen att |
|
|
3. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att |
|
|
överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder till det |
|
|
konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur som avses bedriva den |
|
|
verksamhet som för närvarande bedrivs av bolaget och vidta de åtgärder |
|
|
som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation vid |
|
|
tillfälle som regeringen finner lämpligt: Den |
17 september 2015 |
|
beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, |
|
|
eller den hon sätter i sitt ställe, att på den extra bolagsstämman i Euro- |
|
|
pean Spallation Source ESS AB den 23 september 2015 rösta för förslag |
|
|
till beslut om överlåtelse av verksamheten, tillgångar och skulder i |
|
150 |
European Spallation Source ESS AB till European Spallation Source |
|
Eric. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget. Den 10 mars 2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämman i European Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut att bolaget ska avvecklas genom likvidation. Vidare uppdrog regeringen åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för bolagets avveckling. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget och European Spalla- tion Source ESS AB trädde i likvidation den 18 mars 2016. Den 8 juni 2017 uppdrog regeringen åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på extra bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB i likvidation instruera likvidatorn att överföra det belopp som ska tillskiftas svenska staten i samband med likvida- tionen till European Spallation Source ERIC. Likvidatorn framlade slutredovisning den 12 juni 2017. Likvidationen är därmed avslutad och bolaget upplöst. Punkten är avslutad.
4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- plattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under
5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- plattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) och under
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
151
Skr. 2017/18:75 institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Utbildnings- tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med departementet 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog som en följd av detta i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016−2022 besluta om årliga medlems- avgifter till KIC Healthy Living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Den 20 december 2016 beslu- tade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet
bereds.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 4 och 5.
6. Rskr. 2014/15:135
Grundskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 13) och 2016/17:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om fler matematiklektioner i högstadiet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att under- visningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs
Punkten är inte slutbehandlad.
152
7. Rskr. 2014/15:141
Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15) och 2016/17:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten ska lämna en del- redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Skolverket har lämnat en delredo- visning av uppdraget i februari 2017 och en i november 2017 (U2017/00488/GV). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervis- ning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehand- ledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt gene- rellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studie- handledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven be- dömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkänna- givande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 redovisades delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och den 28 april 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 lag om ändring i skollagen (2010:800) (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen ska även
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
153
Skr. 2017/18:75 bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och Utbildnings- samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtals- departementet former för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget har redovisats den 30 maj 2017. Betänkandet har remitterats och remisstiden
gick ut den 5 oktober 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4.
8. Rskr. 2014/15:162
Gymnasieskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16) och 2016/17:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om frivilliga gymnasiestudier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga (bet. 2014/15:UbU10 s. 9 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att alla unga kvinnor och män ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Det ska enligt direktiven övervägas om det bör bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade rege- ringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utred- ningen har inte föreslagit att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasie- skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grund- läggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie- utbildning (SOU 2016:77). Utredningen har föreslagit att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Utbildningsdepartementet har den 6 september 2017 remitterat promemorian Ökade möjligheter till grund-
läggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla
154
nationella program (U2017/03537/GV). Även förslaget i den prome- morian innebär att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Remisstiden gick ut den 6 december 2017. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 2 och 4.
9. Rskr. 2014/15:201
Skolväsendet
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 18) och 2016/17:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om skriftligt ordningsomdöme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme (bet. 2014/15:UbU11 s. 20 f.). När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det (10 kap. 12 och 13 §§ skollagen [2010:800]). Enligt regeringens bedömning medger således befintligt regelverk att skriftlig dokumentation, av den typ som tillkännagivandet avser, upprättas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen i grundskolan. När det gäller gymnasieskolan beslu- tade regeringen den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Direktiven lämnade utrymme för utredningen att lämna förslag om skriftliga ordningsomdömen om utredningen ansåg att det var befogat för att uppnå de mål som utredningen syftar till. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att skriftliga ordnings- omdömen ska införas i gymnasieskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i en proposition under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag om en tioårig grundskola (bet. 2014/15:UbU11 s. 22 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver fick
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
155
Skr. 2017/18:75 |
utredaren vid ytterligare två tillfällen tilläggsdirektiv som rör fortbildning |
Utbildnings- |
för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredaren |
departementet |
redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för |
|
kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). |
|
Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 29 februari 2016. |
|
Den 14 september 2017 beslutade regeringen om propositionen Skolstart |
|
vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). I propositionen föreslås att skol- |
|
plikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. |
|
redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i |
|
Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten |
|
ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk |
|
skolform inom skolväsendet. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med |
|
förslagen i propositionen och regeringen har den 16 november 2017 |
|
utfärdat den lag riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU7, rskr. 2017/18:43, |
|
SFS 1115). Punkten är slutbehandlad. |
|
Följande punkt är inte slutbehandlad: punkten 3. |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
10. Rskr. 2015/16:113
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 30) och 2016/17:75 (U 13). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
10. besluta om delägarskap i Infrafrontier GmbH och att under 2016– 2019 besluta om ett årligt kapitaltillskott på högst 250 000 kronor per år: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet. Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändringsbeslut för regleringsbrev för 2017 avseende Karolinska institutet, se vidare under Fi 26, Rskr. 2015/16:310. Punkten är därmed slutbehandlad.
13. under perioden
11. Rskr. 2015/16:155
Kvalitetssäkring av högre utbildning
156
Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9
Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har till- kännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppfölj- ningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Upp- draget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i upp- drag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I upp- draget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Rege- ringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 5 och 6.
12. Rskr. 2015/16:168
Grundskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 17).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om mer matematik på högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
157
Skr. 2017/18:75 |
ber 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för pro- |
Utbildnings- |
memorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor |
departementet |
(U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian |
|
föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om |
|
105 timmar. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 |
|
avsnitt 9.3.3) har regeringen aviserat att en ändring i skolförordningen |
|
som bl.a. innebär utökad undervisningstid i matematik i grundskolan, |
|
grundsärskolan och specialskolan, i enlighet med vad som föreslagits i |
|
ovan nämnda remisspromemoria, planeras att beslutas under hösten |
|
2018. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
13. Rskr. 2015/16:169 |
|
Gymnasieskolan |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18). |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks- |
|
dagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet |
|
anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymna- |
|
sial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle |
|
medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). |
|
Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkes- |
|
programsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns |
|
intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med bransch- |
|
lärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och |
|
ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slut- |
|
redovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja |
|
yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal |
|
branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlings- |
|
utbildningen kan utvecklas. Utredningen fann att det inte fanns något |
|
större intresse av att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt |
|
där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin |
|
utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället |
|
möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor |
|
betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom |
|
utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen föreslog en |
|
försöksverksamhet med branschskolor (SOU 2015:97). Utredningens |
|
betänkande remitterades och regeringen beslutade den 23 mars 2017 |
|
propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. |
|
2016/17:161). Regeringen har där redogjort för tillkännagivandet och |
|
kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och |
|
förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet an- |
|
sågs därmed slutligt tillgodosett. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
14. Rskr. 2015/16:228 |
|
Skolväsendet |
158 |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett att riks- dagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tioårig grundskola (bet. 2015/16:UbU14 s. 36 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grund- skola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver har utredaren vid ytterligare två tillfällen fått tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Den 14 september 2017 beslutade regeringen om propositionen Skolstart vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). I propositionen föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen har den 16 november 2017 utfärdat den lag riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU7, rskr. 2017/18:43, SFS 1115). Punkten är slut- behandlad.
Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f). Under hösten 2016 har samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. förts med Nya Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Rege- ringen har i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) gjort bedömningen att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar behöver utredas vidare. Detta bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/5176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
159
Skr. 2017/18:75 Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett Utbildnings- att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen departementet ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet.
2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skol- verk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklings- program som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetens- utvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Upp- draget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetens- utvecklingsinsatser avseende digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklings- programmen från 2016. När det gäller kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärarresurser ska dessa enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför.
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) gör regeringen bedömningen att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för lärares deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och bedömer därför att medel bör tillföras för detta ändamål.
Regeringen har den 19 oktober 2017 fattat beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som bl.a. fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompe- tensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompe- tenser. I syfte att genomföra de övergripande målen i strategin kommer regeringen att – tillsammans med SKL – bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.
I skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) gör regeringen bedömningen att ovanstående åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 överlämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen har föreslagit en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betän- kandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Regeringen beslutade den 14 september propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) och gjorde däri bedöm-
160
ningen att tillkännagivandet om digitaliserade nationella prov med extern |
Skr. 2017/18:75 |
|
rättning är färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
Utbildnings- |
|
Punkt 37 om utökad undervisningstid i idrott och hälsa*: Riksdagen |
departementet |
|
har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför |
|
|
om att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa (bet. 2015/16:UbU14 |
|
|
s. 130 f.). Den 17 november |
2016 gav regeringen Statens skolverk i |
|
uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna |
|
|
förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grund- |
|
|
skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget ska |
|
|
redovisas senast den 31 mars 2017. Regeringen har i budgetproposi- |
|
|
tionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.4.2) aviserat att |
|
|
man avser att göra en ändring i skolförordningen med innebörden att |
|
|
undervisningstiden i idrott |
och hälsa i grundskolan utökas med |
|
100 timmar fr.o.m. hösten 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 10, 14 och 37.
Riksmötet 2016/17
15. Rskr. 2016/17:55
Höständringsbudget för 2016
Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 27). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
|
Riksdagen bemyndigar regeringen att |
|
a. under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole- |
|
utbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden |
|
medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor |
|
2017−2023: Den 14 december 2016 beslutade regeringen ändring av |
|
regleringsbrevet för 2016 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. |
|
Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 |
|
avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. Punkten är slutbehandlad. |
|
b. under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul |
|
Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under |
|
anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
|
besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kr per år: Den 1 december |
|
2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för 2016 för |
|
anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskar- |
|
nivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för |
|
2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå och den 18 december 2017 beslutade regeringen regle- |
|
ringsbrev för 2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och |
|
utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad. |
|
c. under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European |
|
|
|
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om |
|
medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år: Den 1 december 2016 |
|
beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget |
|
2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den |
|
20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för |
161 |
Skr. 2017/18:75 |
anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
Utbildnings- |
och den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 |
departementet |
för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskar- |
|
nivå. Punkten är slutbehandlad. |
|
16. Rskr. 2016/17:105 |
|
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
|
Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 31). |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 |
|
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden |
|
Riksdagen bemyndigar regeringen att |
|
1. under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- |
|
plattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för |
|
innovation och teknik (EIT) och under |
|
universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig |
|
medlemsavgift på högst 500 000 kronor: Regeringen har inte fattat något |
|
sådant beslut som avses i bemyndigandet då Lunds universitets ansökan |
|
om medlemskap i KIC Food for Future inte har beviljats och |
|
bemyndigandet därmed inte kommer att utnyttjas (prop. 2017/18:1 |
|
utg.omr. 16 avsnitt 10.2.6). |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
17. Rskr. 2016/17:152 |
|
Förändringar av ägarandelarna i en europeisk synkrotonljusanläggning |
|
Prop. 2016/17:37, bet. 2016/17:UbU11 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om ratifikation av protokoll om |
|
Rysslands tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om |
|
byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning. |
|
18. Rskr. 2016/17:158 |
|
En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 |
|
Prop. 2016/17:46, bet. 2016/17:UbU10 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit |
|
(SFS 174). |
|
19. Rskr. 2016/17:168 |
|
Riksrevisionens rapport om statens kreditförluster på studielån |
|
Skr. 2016/17:34, bet. 2016/17:UbU8 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 28 september 2017 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till |
162 |
handlingarna. |
|
20. Rskr. 2016/17:208
Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon- kurrenskraft
Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utbildningsbidrag för doktorander: Den 13 april respektive 20 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 277, 278,
Punkt 2 om Malmö universitet: Den 13 april utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 279). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningarnas innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 fick Universitets- kanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensio- nering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 18.
21. Rskr. 2016/17:249
Vuxenutbildningen
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
eftergymnasial utbildning för |
särskoleelever |
(bet. |
2016/17:UbU16 |
s. 17 f.). Regeringen beslutade |
den 16 februari |
2017 |
kommittédirektiv |
om en väl anpassad vuxenutbildning (dir. 2017:21). Utredningen har antagit namnet Komvuxutredningen (U 2017:01). Den 13 december 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (dir. 2017:125). Direktiven innebär bl.a. att utredaren får i uppdrag att se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.
Punkten är slutbehandlad.
22. Rskr. 2016/17:250
Skolväsendet – grundläggande om utbildningen
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
163
Skr. 2017/18:75 |
Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för |
||
Utbildnings- |
regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett |
||
departementet |
tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska |
||
|
vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Skolverket redovisade i |
||
|
juni 2017 uppdraget om förslag till ändringar i läroplaner för att |
||
|
förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Skolverkets |
||
|
redovisning bereds för närvarande i Regeringskansliet. |
||
|
Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen |
||
|
har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som |
||
|
utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska |
||
|
införas (bet. |
2016/17:UbU17 s. 28 f.). |
Regeringen beslutade den |
|
14 september |
propositionen Nationella |
prov – rättvisa, likvärdiga, |
digitala (prop. 2017/18:14) och gjorde däri bedömningen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov är färdig- behandlat. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
23. Rskr. 2016/17:251
Skolväsendet – lärare och elever
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU18. Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingår frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (dir. 2017:116). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2018.
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
24. Rskr. 2016/17:285 |
|
Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd |
|
Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit |
|
(SFS |
|
25. Rskr. 2016/17:293 |
|
En skyldighet att erbjuda lovskola |
|
Prop. 2016/17:156, bet. 2016/17:UbU22 |
164 |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
Den 15 juni 2017 och den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar |
Skr. 2017/18:75 |
Utbildnings- |
|
som riksdagen antagit (SFS 570 och 624). |
departementet |
26. Rskr. 2016/17:319 |
|
En försöksverksamhet med branschskolor |
|
Prop. 2016/17:161, bet. 2016/17:UbU21 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit |
|
(SFS 571). |
|
27. Rskr. 2016/17:327 |
|
Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning |
|
Skr. 2016/17:67, bet. 2016/17:UbU9 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 18 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse |
|
till handlingarna. |
|
28. Rskr. 2016/17:339 |
|
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor |
|
Prop. 2016/17:143, bet. 2016/17:UbU23 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit |
|
(SFS 620). |
|
Riksmötet 2017/18 |
|
29. Rskr. 2017/18:1 |
|
Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en |
|
annan kommun |
|
Prop. 2016/17:190, bet. 2017/18:UbU3 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 28 september 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen |
|
antagit (SFS 892). |
|
30. Rskr. 2017/18:32 |
|
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och |
|
miljö betyder för människors hälsa |
|
Prop. 2016/17:204, bet. 2017/18:UbU4 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen |
|
antagit (SFS 1102). |
|
|
165 |
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
166
31. Rskr. 2017/18:42
Politisk information i skolan
Prop. 2017/18:17, bet. 2017/18:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1112).
32. Rskr. 2017/18:43
Skolstart vid sex års ålder
Prop. 2017/18:9, bet. 2017/18:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1116).
33. Rskr. 2017/18:44
Nationella prov – rättvisa, likvärdiga och digitala Prop. 2017/18:14, bet. 2017/18:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 november 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1104 och 1105).
34. Rskr. 2017/18:59
Höständringsbudget för 2017
Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2: Den 13 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 1:3 och anslaget 1:4 inom utgiftsområde 16. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att
a. under 2017 besluta om medlemskap i KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under
b. under
KIC InnoEnergy Se. Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 för anslaget 2:6 Lunds universitet och anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
35. Rskr. 2017/18:89
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2018
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 6: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2018 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen och anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 7: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet och 14:2 Bidrag till tolkutbildning.
Punkten är slutbehandlad.
36. Rskr. 2017/18:122
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2018
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen.
b) Lagförslaget
Den 21 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1325).
c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
167
Skr. 2017/18:75 Riksdagen bemyndigar regeringen att
Utbildnings- 1. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare departementet gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2018 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd.
2. under 2018 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 223 000 000 000 kronor: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Centrala studiestödsnämnden.
Punkten är slutbehandlad.
37. Rskr. 2017/18:125
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UbU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2018
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 16 enligt utskottets förslag i bilaga 4. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2018 bilda ett holdingbolag knutet till Malmö universitet och för anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå.
2. under 2018 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 600 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet.
3. under 2018 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k.
ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European
168
Social Survey (ESSERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe
Observation |
System |
på högst |
7 750 000 |
kronor: Den 18 december 2017 beslutade |
regeringen |
regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. |
|
|
4. under 2018 för anslaget 3:12 Särskilda utgifter för forsk- ningsändamål besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för berört anslag.
5. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m., 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 1:16 Fler anställda i lågstadiet, 1:18 Praktik- nära skolforskning, 1:19 Bidrag till lärarlöner, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och 4:1 Internationella program.
Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Utbildnings- departementet
169
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
170
2.8Miljö- och energidepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2009/10
1. Rskr. 2009/10:223
Sveriges hantering av utsläppsrätter
Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21
Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2) och 2016/17:75 (M 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21, s. 11).
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riks- dagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläpps- rätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propo- sitionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvud- delen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades för- slag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genom- föra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten ge- nomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.
Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och
klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll |
Skr. 2017/18:75 |
regeringens begäran. |
Miljö- och |
Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig- |
energidepartementet |
heten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av |
|
Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn- |
|
digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen har före- |
|
slagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 |
|
s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under |
|
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under |
|
|
|
internationella klimatinsatser. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2011/12
2. Rskr. 2011/12:99
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU1
Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (M 21), 2012/13:75 (M 9), 2013/14:75 (M 6), 2014/15:75 (M 6), 2015/16:75 (M 4) och 2016/17:75 (M 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick för- längd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utred- ningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 över- lämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till änd- rade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regerings- kansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskom- melse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med för- slag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemo- rian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrela- terade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyl- digheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
171
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
172
Riksmötet 2012/13
3. Rskr. 2012/13:120
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:MJU1
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (M 20), 2013/14:75 (M 8), 2014/15:75 (M 7), 2015/16:75 (M 5) och 2016/17:75 (M 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård:
Biologisk mångfald i rinnande vatten: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksam- heter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverens- kommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver an- passas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksam- hetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att ge- nomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2013/14
4. Rskr. 2013/14:99
En hållbar rovdjurspolitik
Prop. 2012/13:191, bet. 2013/14:MJU7
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 14), 2014/15:75 (M 8), 2015/16:75 (M 6) och 2016/17:75 (M 5).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om övergripande mål för rovdjurspolitiken: Regeringen be- slutade den 30 april 2014 att ge Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi, inklusive indirekta kostnader, och föreslå en ny ersättningsmo- dell som syftar till att kompensera för de merkostnader som direkta och indirekta skador av ett angrepp av stora rovdjur medför. I uppdraget in- gick även att analysera om och i så fall under vilka omständigheter bi- drag bör lämnas för åtgärder som förebygger angrepp av rovdjur på
hägnat vilt, biodling och liknande skadeutsatta verksamheter samt om |
Skr. 2017/18:75 |
ersättning bör lämnas för djur som har angripits av stora rovdjur inom |
Miljö- och |
vilthägn. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget till Rege- |
energidepartementet |
ringskansliet (Näringsdepartementet) den 25 augusti 2015. Redovisning- |
|
en har remitterats och en sammanställning har gjorts av remissvaren |
|
(N2015/06093/FJR). Regeringen har under mandatperioden höjt anslaget |
|
1:7 Ersättning för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 från ca 37 mnkr |
|
till ca 52 mnkr. Punkten är slutbehandlad. |
|
5. Rskr. 2013/14:122 |
|
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård |
|
Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:MJU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 17), 2014/15:75 (M 9), |
|
2015/16:75 (M 7) och 2016/17:75 (M 6). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgifts- |
|
område 20 Allmän miljö- och naturvård: |
|
Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen till- |
|
satte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällan- |
|
de vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggs- |
|
direktiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den |
|
10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken |
|
(SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra |
|
delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga |
|
regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt |
|
slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler |
|
(SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och |
|
utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren |
|
2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den |
|
s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksam- |
|
heter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartemen- |
|
tet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser |
|
för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och |
|
vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syf- |
|
tar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverens- |
|
kommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s |
|
ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt |
|
vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan |
|
med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2014/15 |
|
6. Rskr. 2014/15:182 |
|
Naturvård och biologisk mångfald |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12) och 2016/17:75 (M 8). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
173 |
Skr. 2017/18:75 |
Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för rege- |
Miljö- och |
ringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU |
energidepartementet |
bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen |
|
av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige |
|
(2014/15:MJU12, s. 18 f.). |
|
|
|
förande av |
|
innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlig- |
|
het med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan |
|
|
|
gisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs |
|
fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. |
|
är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för natur- |
|
resursernas förvaltning. |
|
Regeringen redovisade den 26 januari 2017 bedömningen att det inte är |
|
möjligt att från svensk sida göra mer nu för att ändra direktivets klassi- |
|
ficering av hotade arter. Regeringen redovisade tillkännagivandet som |
|
slutbehandlat (prop. 2016/17:96). I sin behandling av propositionen an- |
|
förde miljö- och jordbruksutskottet att det kan konstateras att |
|
missionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att |
|
direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga och att |
|
kommissionen samtidigt drar slutsatsen att genomförandet av direktiven |
|
behöver förbättras i medlemsstaterna i nära samarbete med lokala myn- |
|
digheter och med olika aktörer i medlemsstaterna. Utskottet konstaterade |
|
att det från svensk sida inte är möjligt att göra mer nu för att ändra |
|
direktivens klassificering av hotade arter (bet. 2016/17:MJU16). |
|
Med anledning av regeringens redovisning av åtgärder under 2016 |
|
(skr. 2016/17:75) yttrade miljö- och jordbruksutskottet (bet. |
|
2016/17:KU21) att det är angeläget att riksdagens skrivelser behandlas |
|
med den skyndsamhet som krävs och att de handläggs samvetsgrant, att |
|
det inte är tillfredsställande att regeringen har avslutat tillkännagivandet |
|
om naturvårdsdirektiven, att det är viktigt med en mer decentraliserad |
|
viltförvaltning från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell |
|
nivå till regional nivå, att det är mycket angeläget att regeringen |
|
fortsätter att verka på |
|
tillkännagivandet och att utskottet mot bakgrund av regeringens |
|
redovisning anser att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat. |
|
Regeringen verkar för att decentralisera genomförandet av direktiven i |
|
enlighet med riksdagens intentioner. En handlingsplan för naturen, |
|
människorna och näringslivet presenterades av |
|
2017. Handlingsplanen syftar till att förbättra genomförandet av |
|
naturvårdsdirektiven, göra dem mer samstämmiga med socioekonomiska |
|
mål och förstärka samarbetet med nationella, regionala och lokala |
|
myndigheter, berörda parter och enskilda personer. Inför miljörådet den |
|
19 juni 2017 var det överläggning om regeringens ståndpunkt i miljö- |
|
och jordbruksutskottet. Vid överläggningen reviderades ståndpunkten så |
|
att det framgår att handlingsplanen ytterligare ska stärka decentrali- |
|
seringen av genomförandet från europeisk till nationell och regional nivå |
|
och att skyddet av värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de |
174 |
olika nationella förutsättningarna genom ökad förankring och acceptans i |
|
lokalsamhällen.
Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (2014/15:MJU12, s. 29 f.).
Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunk- ter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvalt- ningsdelegationer (SFS 166). Ändringen innebar att miljö- och natur- vårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot.
I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand- lat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att för- tydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet (Miljö- och energi- departementet).
Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättning- arna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (2014/15:MJU12, s. 60 f.).
Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslag- stiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett lång- siktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsut- veckling i strandnära lägen – de s.k.
Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär- dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k.
Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att upp- dra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen redovisade detta i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20, s. 66). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS- reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS- områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
175
Skr. 2017/18:75 |
”begränsad”, de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven |
Miljö- och |
sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att |
energidepartementet |
dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strand- |
|
skyddet breddas. |
|
kommunernas översiktsplaner. Naturvårdsverkets redovisning bereds |
|
inom Regeringskansliet. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2015/16
7. Rskr. 2015/16:50
Militära frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21) och 2016/17:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (2015/16:FöU3, s. 10).
Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångs- punkten för Miljö- och energidepartementets handläggning av överkla- gandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäker- heten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläg- gande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Rege- ringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016 och två ärenden under 2017 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare fyra ärenden som avser övnings- och skjut- fält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggningen av ärendena har hög prioritet Punkten är inte slutbe- handlad.
8. Rskr. 2015/16:103
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26) och 2016/17:75 (M 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
176
Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovis- ning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2015/16:MJU1,
s.11 f.).
Klimatområdet: Regeringen fortsätter att arbeta för att utsläppen av
växthusgaser ska minska i Sverige och i omvärlden och skärper klimat- politiken. Den parlamentariska Miljömålsberedningen har under 2016 presenterat en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Mo- deraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen (se även prop. 2016/17:1 utg.omr. 20, s.
Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter rege- ringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Sats- ningar mot övergödning gjordes även i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136). Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyn- digheter har beslutat om åtgärdsprogram för
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
177
Skr. 2017/18:75 |
Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara |
Miljö- och |
vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små |
energidepartementet |
avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken |
|
myndighet som ska vägleda tillsyn. |
|
Regeringen avser att tillsätta en bred utredning om övergödning som |
|
ska titta på åtgärder inom de sektorer som ger störst bidrag till övergöd- |
|
ningen, det vill säga industri, jordbruk och kommunala reningsverk med |
|
syfte att minska tillförsel av kväve och fosfor till kretsloppet och öka |
|
återcirkulering samt att få till åtgärder där de gör störst nytta. Punkten är |
|
inte slutbehandlad i denna del. |
|
Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen till- |
|
satte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällan- |
|
de vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggs- |
|
direktiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den |
|
10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken |
|
(SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra |
|
delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga |
|
regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt |
|
slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler |
|
(SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och ut- |
|
redningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 |
|
träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. |
|
energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter |
|
behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) |
|
har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för |
|
vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och |
|
vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar |
|
till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskom- |
|
melsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ram- |
|
direktiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vatten- |
|
status kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en |
|
proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. |
|
9. Rskr. 2015/16:162 |
|
Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. |
|
Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 13). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har |
|
tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som ut- |
|
skottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpack- |
|
ningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna |
|
(2015/16:MJU7, s. 18 f.). |
|
Regeringens ambition har varit att kommunalisera insamlingssystemet |
|
för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Rege- |
|
ringen gav därför en utredare (M2015:A) i uppdrag att föreslå hur det |
|
fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper |
|
från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Ut- |
178 |
redaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redo- |
|
visat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagänd- ringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning.
Miljöministern har under april 2017 haft tre rundabordssamtal med aktörerna och riksdagspartierna i syfte att finna gemensamma lösningar.
Under september 2017 inleddes förhandlingar med flera riksdagspartier för att finna en gemensam långsiktig inriktning för avfallsområdet. För- handlingarna är inte slutförda.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 111) gett riksdagen information om regeringens intentioner på området, bl.a. ska förslag utarbetas som främjar att mer avfall används som en resurs, att mer avfall materialåtervinns och att insamlingen blir lätt för hushållen att delta i.
Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2015/16:191
Hushållningen med mark- och vattenområden
Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:CU13
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om vattenverksamheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (bet. 2015/16:CU3, s. 26 f.).
Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade ut- redningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 över- lämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regerings- kansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överens- kommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regerings- kansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
179
Skr. 2017/18:75
Miljö- och energidepartementet
180
11. Rskr. 2015/16:209
Vattenvård
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om vattendirektivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål (2015/16:MJU14, s. 24 f.).
Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vatten- direktivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnads- effektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhälls- intressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnads- effektiva.
Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksver- ket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jord- bruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet
I beslutet efterfrågade regeringen komplettering av konsekvensanaly- sen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av re- spektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avvägning mellan nyttor och kostnader.
Vattenmyndigheterna har reviderat och under december 2016 fastställt åtgärdsprogrammen. Arbetet med att genomföra dem har påbörjats, vil- ket kan bidra till att flera miljömål kan nås.
Vidare har regeringen remitterat en promemoria om vattenmiljö och vattenkraft som innehåller förslag som syftar till att genomföra de vatten- kraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtyd- liga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås.
I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. I juni 2016 slöts en ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken. I överenskommelsen anges bl.a. att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men att prövningssystemet ut- formas på ett sätt som inte blir administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvande miljönyttan. Flera processer pågår inom ramen för överenskommelsen och regeringen har bl.a. aviserat att den avser att återkomma till riksdagen med en proposi- tion om prövning av vattenverksamheten. Regeringen redogjorde även för detta i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 65).
Regeringen har för avsikt att lämna en proposition om modernisering |
Skr. 2017/18:75 |
av miljövillkoren för vattenkraften till riksdagen under våren 2018. |
Miljö- och |
Punkten är inte slutbehandlad. |
energidepartementet |
Riksmötet 2016/17 |
|
12. Rskr. 2016/17:116 |
|
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård |
|
Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- |
|
dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det |
|
som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde |
|
20 Allmän miljö- och naturvård (2016/17:MJU1, s. 14). |
|
Regeringen fortsätter arbetet med att vidareutveckla och förbättra |
|
resultatredovisningen till riksdagen, där dialogen med utskottet utgör en |
|
viktig del. Regeringen har under 2016 gett Naturvårdsverket och de |
|
andra målansvariga myndigheterna i uppdrag (M2016/01592/Mm) att |
|
föreslå ett begränsat antal kostnadseffektiva indikatorer som ger en hel- |
|
täckande bild av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och generations- |
|
målet, samtidigt som Agenda 2030 beaktas. Uppdraget redovisades till |
|
regeringen i mars 2017. En majoritet av de nya indikatorerna kan följas |
|
upp varje år. I framtida redovisningar kommer redovisningen att göras |
|
bl.a. utifrån dessa indikatorer som skapar förutsättningar för att presen- |
|
tera tidsserier som speglar utvecklingen. Indikatorerna kan komma att |
|
modifieras. |
|
I budgetpropositionen för 2018 har regeringen förbättrat resultatredo- |
|
visningen och så långt som möjligt tillgodosett riksdagens önskemål. |
|
Regeringen har arbetat för att redovisningen bättre ska fokusera på |
|
resultat av insatser samt för att i ökad utsträckning redovisa hur tidigare |
|
års anslagsförstärkningar ha r använts. Denna information lämnas också i |
|
budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24). |
|
Utskottet har noterat att det till skillnad från tidigare år saknas en sam- |
|
lad översikt när det gäller miljötillståndet för samtliga miljökvalitetsmål. |
|
Miljökvalitetsmålens tillstånd följs inte upp årligen eftersom förändring- |
|
arna i miljön tar mycket lång tid. Tillståndet mäts vart fjärde år i rappor- |
|
ten om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen som tas fram av be- |
|
rörda myndigheter. Regeringen kan trots detta fortsättningsvis redovisa |
|
en översiktlig redovisning av miljötillståndet för miljökvalitetsmålen i re- |
|
sultatredovisningen årligen. |
|
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. |
|
har regeringen visat en översikt över tillståndet i miljön för samtliga miljö- |
|
kvalitetsmål. Texten ger också en samlad bedömning av hur arbetet mot |
|
att nå miljökvalitetsmålen fortgår. |
|
På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan |
|
bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom |
|
Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde- |
|
ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog |
|
den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M2010:04) |
181 |
Skr. 2017/18:75 |
att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. |
Miljö- och |
Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett |
energidepartementet |
klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered- |
|
ningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpo- |
|
litiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa |
|
kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning |
|
av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot |
|
riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbe- |
|
tänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna pro- |
|
positionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) |
|
till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riks- |
|
dagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, |
|
rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från |
|
och med 2019 års budgetproposition kommer regeringen presentera en |
|
årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras |
|
vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie |
|
val till riksdagen har hållits. |
|
I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att |
|
minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom |
|
att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Satsningar mot övergödning |
|
gjordes även i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 |
|
utg.omr. 20 s. 136). Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom |
|
IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära |
|
ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att |
|
innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vatten- |
|
delegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat |
|
om åtgärdsprogram för |
|
men pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka |
|
insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt |
|
(LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt och regeringen |
|
satsade därför ytterligare medel |