Regeringens proposition 2017/18:296
Genomförande av |
Prop. |
mot skatteundandraganden | 2017/18:296 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 augusti 2018
Margot Wallström
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås anpassningar av gällande
I propositionen görs också bedömningen att det inte krävs några lagändringar för att genomföra skatteflyktsbestämmelsen i direktivet.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
1
Prop. 2017/18:296
2
Innehållsförteckning
1 | Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. | 4 | |
2 | Lagtext | .............................................................................................. | 5 |
2.1 | Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen | ||
(1999:1229) ........................................................................ | 5 |
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt .............................................. | 19 | |||
3 | Ärendet och dess beredning ............................................................ | 20 | ||
4 | Bakgrund......................................................................................... | 20 | ||
4.1 | OECD:s arbete med att motverka aggressiv | |||
skatteplanering ................................................................. | 20 | |||
4.1.1 | Allmänt om arbetet.......................................... | 20 | ||
4.1.2 | Åtgärder mot skatteplanering med CFC- | |||
bolag ............................................................. | 21 |
4.2EU:s arbete med att påverka skattebaserosion och
flyttning av vinster ........................................................... | 22 | |
4.2.1 | Gällande |
22 |
5Genomförande av
skatteundandraganden..................................................................... | 24 | ||
5.1 | Artikel 7.1 Definition av |
24 | |
5.2 | Artikel 7.1 a Skattskyldig enligt |
26 | |
5.3 | Artikel 7.1 b Lågskattekrav .............................................. | 36 | |
5.4 | Artikel 7.2 Definition av inkomst..................................... | 38 | |
5.4.1 | Huvudregeln i 39 a kap. | ||
inkomstskattelagen .......................................... | 38 | ||
5.4.2 | Förslag till ny bilaga 39 a till | ||
inkomstskattelagen .......................................... | 39 | ||
5.4.3 | Undantag för verklig verksamhet enligt | ||
artikel 7.2 a andra och tredje styckena ............ | 59 | ||
5.4.4 | |||
inkomst enligt artikel 7.2 b.............................. | 62 |
5.5Artikel 7.3 Undantag från
modellen i artikel 7.2 a..................................................... | 63 |
5.6Artikel 7.4 Undantag från
modellen i artikel 7.2 b..................................................... | 65 |
5.7Artikel 8.1 Beräkning av inkomst vid
som följer modellen i artikel 7.2 a.................................... | 65 |
5.8Artikel 8.2 Beräkning av
modellen i artikel 7.2 b..................................................... | 66 | ||
5.9 | Artikel 8.3 | Delägarens andel av |
67 |
5.10 | Artikel 8.4 | Beskattningsår................................................ | 68 |
5.11Artikel 8.5 Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid efterföljande utdelning från
ett |
69 |
5.12Artikel 8.6 Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid efterföljande avyttring av ett
72 |
5.13 | Artikel 8.7 Undanröjande av dubbelbeskattning ............. | 74 Prop. 2017/18:296 |
5.14Vissa frågor som inte regleras i direktivets CFC-
regler | ............................................................................... | 76 | |
5.15 | Säkerhetsreserv vid |
78 | |
5.15.1 | Ingående värde på säkerhetsreserv ................. | 78 |
5.15.2Under tiden som en delägare beskattas
enligt |
82 |
5.15.3En delägares skattskyldighet enligt CFC-
reglerna upphör............................................... | 85 |
5.16Särskilda bestämmelser avseende skatt som betalats
av ett |
88 | |||
5.17 | Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet ............................. | 89 | ||
5.17.1 | Det behövs ingen lagändring för att | |||
genomföra skatteflyktsbestämmelsen i | ||||
direktivet......................................................... | 91 | |||
6 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................. | 93 | ||
7 | Konsekvensanalys | .......................................................................... | 93 | |
7.1 | Syfte och alternativa lösningar ........................................ | 94 | ||
7.2 | Offentligfinansiella effekter ............................................ | 96 | ||
7.3 | Konsekvenser för enskilda och företag ........................... | 99 | ||
7.3.1 | Administrativa kostnader.............................. | 100 | ||
7.3.2 | Företagens förutsättningar ............................ | 101 |
7.4Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna
förvaltningsdomstolarna................................................ | 102 | |
7.5 | Övriga effekter .............................................................. | 103 |
8 Författningskommentar................................................................ | 103 |
8.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) ................................................................... | 103 |
8.2Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt ........................................... | 110 | |
Bilaga 1 | Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 | |
om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder | ||
som direkt inverkar på den inre marknadens funktion .. 111 | ||
Bilaga 2 | Sammanfattning av promemorian ................................. | 125 |
Bilaga 3 | Promemorians lagförslag............................................... | 126 |
Bilaga 4 | Företeckning över remissinstanserna............................. | 140 |
Bilaga 5 | Lagrådsremissens lagförslag ......................................... | 141 |
Bilaga 6 | Lagrådets yttrande ......................................................... | 156 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti | ||
2018 .................................................................................... | 161 |
3
Prop. 2017/18:296 1 | Förslag till riksdagsbeslut |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2.lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
4
2 | Lagtext | Prop. 2017/18:296 |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 20 a kap. 1 §, 24 kap. 5 §, 39 a kap. 3, 5, 6, 11, 13 och 14 §§,
42 kap. 22 § och bilaga 39 a ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 20 a kap. 9 §, 39 kap.
8
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
20 a kap.
1 §2
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
1.en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
2.inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
3.verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
4.inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
5.en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här,
6.en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller
7.verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffnings-
värde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och
1 | Lagen omtryckt 2008:803. | 5 |
2 | Senaste lydelse 2016:1202. |
Prop. 2017/18:296
6
innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.
Säkerhetsreserv
9 §
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker.
24kap.
5 §3
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om
–utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
–utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
–utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
–utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
–utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap.
–emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning | från | delägar- | – utdelning från i utlandet del- | |||
beskattade | utländska | juridiska | ägarbeskattade juridiska | personer | ||
personer i 42 kap. 22 §, | och från | utländska | juridiska | |||
personer | med | lågbeskattade | ||||
inkomster i 42 kap. 22 §, |
–utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
–skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
–spel i 42 kap. 25 §, och
–schablonintäkt i 42 kap. 43 §.
3Senaste lydelse 2018:1206.
39 kap. | Prop. 2017/18:296 |
8 c § | |
Vid beräkning av överskottet av | |
lågbeskattade inkomster | hos en |
utländsk juridisk person | enligt |
39a kap.
–den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp.
8 d §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt
39a kap.
–den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
7
Prop. 2017/18:296
8
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte dras av.
8 e §
En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av säkerhetsreserven. An- delen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen
det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas upp.
Vid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens andel även enligt första strecksatsen i den paragrafen.
39 a kap.
3 §
Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om
1.personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
2. personerna | är | juridiska | 2. personerna | är | juridiska |
personer och den ena personen | personer och den ena personen | ||||
direkt eller indirekt innehar eller | direkt eller indirekt innehar eller | ||||
kontrollerar minst | 50 procent av | kontrollerar minst | 25 procent av | ||
kapitalet eller rösterna i den andra | kapitalet eller rösterna i den andra | ||||
personen, | personen, | ||||
3. den ena personen är en fysisk | 3. den ena personen är en fysisk | ||||
person och den andra en juridisk | person och den andra en juridisk | ||||
person vars kapital eller röster | person vars kapital eller röster | ||||
direkt eller indirekt innehas eller | direkt eller indirekt innehas eller | ||||
kontrolleras till minst 50 procent av | kontrolleras till minst 25 procent av | ||||
den fysiska personen, eller | den fysiska personen, | ||||
4. personerna | är | juridiska | |||
personer och en och samma fysiska | |||||
eller juridiska person direkt eller | |||||
indirekt innehar eller kontrollerar | |||||
minst 25 procent av kapitalet eller | |||||
4. personerna är närstående. | rösterna i personerna, eller | ||||
5. personerna är närstående. |
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen.
5 §
Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som
Prop. 2017/18:296
9
Prop. 2017/18:296 skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.
I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.
Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
6 §
Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas
1.Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
2.Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår.
Om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.
Andra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2.
10
11 §4
Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska
1. vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078),
2. innehålla | de | tilläggsupplys- | 2. innehålla de upplysningar som |
ningar som anges i 6 kap. 5 § andra | anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 | ||
stycket 1 och | 2 | samt 8 § bok- | och 2 samt 8 § bokföringslagen, |
föringslagen, och | och |
3. vara upprättade i den juridiska personens redovisningsvaluta.
Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska principerna i
Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen.
13 §5
En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av
En delägare får vid beräkning av | En delägare får vid beräkning av | |
sin andel av överskottet bara dra av | sin andel av överskottet bara dra av | |
sådant underskott som dragits av | sådant underskott som dragits av | |
vid beräkningen av beskatt- | vid beräkningen av beskattnings- | |
ningsårets nettoinkomst hos | den | årets nettoinkomst hos den |
utländska juridiska personen enligt | utländska juridiska personen enligt | |
6 §. Om periodiseringsfonder helt | 6 §. Om periodiseringsfonder helt | |
eller delvis inte återförts på grund | eller delvis inte återförts på grund | |
av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | |
ska underskottet minskas | med | ska underskottet minskas med mot- |
motsvarande belopp. | svarande belopp. Om säkerhets- | |
reserv helt eller delvis inte har | ||
tagits upp på grund av bestäm- |
melserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska underskottet minskas med motsvarande belopp.
Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har
4Senaste lydelse 2011:1256.
5 Senaste lydelse 2011:1256.
Prop. 2017/18:296
11
Prop. 2017/18:296 samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår.
14 §
När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om
–att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
–förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
– beskattningsinträde i 20 a kap., | |||
– undantag från uttagsbeskatt- | – undantag från | uttagsbeskatt- | |
ning i 22 kap. 13 §, och | ning i 22 kap. 13 §, | ||
– periodiseringsfonder i 30 kap. | – periodiseringsfonder | i 30 kap. | |
2 och 10 a §§. | 2 och 10 a §§, och | ||
– säkerhetsreserv | i | 39 kap. | |
8 |
42 kap.
22 §
Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.
48 kap.
6 c §
Kapitalvinst på andel i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 42 kap. 22 §.
12
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
3.De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c § tillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter den 31 december 2018.
Prop. 2017/18:296
13
Prop. 2017/18:296 | Bilaga 39 a6 |
Nuvarande lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
– Djibouti,
– Liberia,
– Marocko, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där samt inkomst från coordination centres, och
– Seychellerna,
2.Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater,
–Argentina,
–Barbados,
–Belize, med undantag av inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Bolivia,
–Brasilien,
–Chile,
–Colombia,
–Costa Rica, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Cuba,
–Dominikanska Republiken,
–El Salvador,
–Ecuador,
–Falklandsöarna,
–Franska Guyana,
–Guatemala,
–Guyana,
–Haiti,
–Honduras,
–Jamaica,
–Kanada, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Mexiko,
–Nicaragua,
–Panama, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Paraguay,
–Peru,
–Saint Pierre och Miquelon,
–Surinam,
–Trinidad och Tobago,
6 | Senaste lydelse 2007:1254. |
14 |
–Uruguay, och
–Venezuela,
3.Asien, med undantag av
– Bahrain,
– Brunei Darussalam, vad avser inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
– Cypern, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
– Förenade arabemiraten,
– Hong Kong SAR, vad avser inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
– Libanon, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
– Macao SAR,
– Maldiverna,
– Singapore, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
– Thailand, vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
– Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
4.Europa, med undantag av
–Andorra,
–Belgien, vad avser inkomst från centres de coordination/coördinatiecentra och finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats,
–Brittiska kanalöarna,
–Bulgarien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Estland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Gibraltar,
–Irland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Isle of Man,
–Liechtenstein,
–Luxemburg, vad avser inkomst från försäkringsverksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 2,
–Monaco,
–Montenegro, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och
Prop. 2017/18:296
15
Prop. 2017/18:296 försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Nederländerna, vad avser inkomst från finansiell verksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 1 om avsättning kan göras till en särskild riskreserv,
–San Marino, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Schweiz, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
–Ungern, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
5. Oceanien, men bara vad avser
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Hawaii, och
–Nya Zeeland.
Föreslagen lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
–Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,
–Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna, Kongo
–Madeira vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag, samt
–Kenya och Namibia, båda vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
16
2.Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater, Brasilien, Colombia, Dominikanska Republiken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och Venezuela,
–Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica, Peru, Surinam, Trinidad och Tobago och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, samt
–Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
3. Asien, med undantag av
–Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,
–Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och Uzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Cypern och Turkiet, båda vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag,
–Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar, Singapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell verksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, samt
–Julön och Kokosöarna, båda vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
4. Europa, med undantag av
–Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco,
–Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, San
Prop. 2017/18:296
17
Prop. 2017/18:296 Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina, Vitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar, Georgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Schweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag, samt
–Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt Slovenien, båda vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där.
5. Oceanien, men bara vad avser
–Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
18
2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) | Prop. 2017/18:296 | ||
om avräkning av utländsk skatt | ||||
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § lagen (1986:468) om avräkning av | ||||
utländsk skatt ska ha följande lydelse. | ||||
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||
4 kap. | ||||
1 §1 | ||||
Delägare i en utländsk juridisk person som ska ta upp sin andel av sådan | ||||
persons lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen | ||||
(1999:1229), har rätt att genom avräkning av de utländska skatter på dessa | ||||
inkomster som har betalats av den utländska juridiska personen få | ||||
nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt enligt detta kapitel. | ||||
Rätt till avräkning enligt detta | ||||
kapitel gäller inte för utländsk skatt | ||||
som har betalats av den utländska | ||||
juridiska personen och som har | ||||
tillgodoförts eller kan komma att | ||||
tillgodoföras delägaren eller annan | ||||
utdelningsberättigad | enligt | |||
lagstiftningen i den stat där den | ||||
utländska juridiska personen är | ||||
hemmahörande. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
1 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2008:1350. | 19 |
Prop. 2017/18:296 3 | Ärendet och dess beredning |
Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebaserosion och flyttning av vinster (”Base Erosion and Profit Shifting Project”, BEPS) avseende
Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet innehåller bl.a.
Med anledning av direktivet mot skatteundandraganden har Finansdepartementet tagit fram promemorian ”Genomförande av
En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2018/00823/S3).
I denna proposition behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 juni 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen har delvis följt Lagrådets synpunkter på lagförslagen, som behandlas i avsnitt 5.1, 5.2, 5.7, 5.12, 5.15.1, 5.15.2 och 5.15.3 samt i författningskommentaren.
I övrigt har vissa smärre ändringar av redaktionell och språklig karaktär gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag.
4 Bakgrund
4.1 OECD:s arbete med att motverka aggressiv skatteplanering
4.1.1 Allmänt om arbetet
Våren 2013 påbörjade OECD med understöd av G20 ett projekt för att | |
motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (”Base Erosion and | |
Profit Shifting Project”, BEPS). I oktober 2015 publicerades 13 rapporter | |
(avseende 15 åtgärdsområden) och ett sammanfattande dokument som | |
tillsammans utgör det s.k. |
|
20 | har godkänt |
om ett inkluderande ramverk för genomförande och övervakning av Prop. 2017/18:296 åtgärderna enligt
länderna i februari 2016.
OECD (2015) uppskattar att aggressiv internationell skatteplanering leder till intäktsförluster på omkring
Ett skäl till
4.1.2Åtgärder mot skatteplanering med
En av åtgärderna i ovan nämnda
∙Rekommendationen att en
∙Rekommendationen att
1 | OECD (2015), Measuring and Monitoring BEPS, Action 11 – 2015 Final Report, OECD | |
Publishing, Paris. | ||
2 | En sammanställning av OECD:s arbete mot aggressiv internationell skatteplanering finns i | |
OECD/G20 (2015) Base Erosion and Profit Shifting Project Explanatory Statement 2015 | 21 | |
Final Reports. |
Prop. 2017/18:296 ∙ Rekommendationen att
∙Rekommendationer att ägarjurisdiktionens regler används för att beräkna den inkomst som ska
∙Rekommendationer om att
∙Rekommendationer om undvikande av dubbelbeskattning.
4.2EU:s arbete med att påverka skattebaserosion och flyttning av vinster
Vid
I direktivets recit 12 sägs bl.a. att
4.2.1Gällande
22
Med delägare i en utländsk juridisk person avses en skattskyldig fysisk eller juridisk person som – ensam eller tillsammans med personer i intressegemenskap – direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer innehar eller kontrollerar minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår (39 a kap. 2 § första stycket IL). Alla former av kontroll som innebär ett reellt inflytande på företagets agerande omfattas. Nivån för intressegemenskap är i huvudsak minst 50 procent. Reglerna omfattar obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige (39 a kap. 2 § andra stycket IL). Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav (39 a kap. 2 § tredje stycket IL).
Även indirekta innehav genom utländska juridiska personer kan bli
I huvudregeln i 39 a kap. 5 § första stycket IL anges att en nettoinkomst hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattas alls eller beskattas lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. I andra stycket klargörs att det är bara sådana utländska juridiska personer som har en positiv nettoinkomst som kan ha lågbeskattade inkomster.
Enligt kompletteringsregeln i 39 a kap. 7 § första stycket IL ska nettoinkomsten inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista (bilaga 39 a till IL, den s.k. vita listan) och som inte omfattas av i listan angivna undantag. Listan är geografiskt indelad och är uppdelad på de fem områdena Afrika, Amerika, Asien, Europa och Oceanien. Genom en bestämmelse i 39 a kap. 7 § andra stycket IL görs ett särskilt undantag från
Prop. 2017/18:296
23
Prop. 2017/18:296 tillämplig på sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten (39 a kap. 7 § tredje stycket IL).
Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet undantas under vissa förutsättningar från reglernas tillämpning.
Lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person
5Genomförande av
5.1Artikel 7.1 Definition av
Regeringens bedömning: Kraven i artikel 7.1 på vad som ska anses som
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Göteborgs universitet och Skatteverket ifrågasätter
om
Skälen för regeringens bedömning: Definitionen av
engelska språkversionen av direktivet används uttrycket entity. I uttrycket
24
bedöms i vart fall ligga ett krav på viss självständighet. Enligt 39 a kap. IL beskattas i vissa fall delägare i en utländsk juridisk person. Med utländsk juridisk person avses enligt 6 kap. 8 § IL en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,
1.den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
2.den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
3.enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.
Genom att 39 a kap. IL gäller innehav i en utländsk juridisk person och då begreppet definierats enligt ovan bedöms direktivets krav på CFC- beskattning av subjekt redan uppfyllt i svensk rätt.
I recit 12 anges att det är önskvärt att hantera situationer både i tredje länder och i unionen samt att undantag bör göras i unionen för att iaktta de grundläggande friheterna. Gällande svenska regler avser utländska juridiska personer såväl inom EU som i tredje land. Svensk rätt uppfyller härigenom vad som sägs i recit 12. Vad gäller uttalandet i recit 12 om iakttagande av de grundläggande friheterna i unionen hänvisas till avsnitt 5.4.3.
Vad därefter gäller definitionen av
Lagrådet anser att det kan ifrågasättas om den svenska lagstiftningen är förenlig med direktivet såvitt avser utländska fasta driftställen. Lagrådet anser att bestämmelsen i artikel 7.2 a tredje stycket om verklig ekonomisk verksamhet, vilken i lagrådsremissen beskrivs som ett undantag, snarare synes utgöra en utvidgning av möjligheten att
Vad gäller de synpunkter som Lagrådet och vissa remissinstanser framför såvitt avser
Prop. 2017/18:296
25
Prop. 2017/18:296 avsnitt 5.4.3). Undantag från
Vad gäller fasta driftställen inom EES gör regeringen bedömningen att dessa, till följd av undantaget för verklig ekonomisk verksamhet i artikel
7.2a andra stycket, i praktiken inte skulle kunna bli föremål för CFC- beskattning. Skälet för detta är att fast driftställe generellt sett enbart uppkommer om det föreligger en faktisk verksamhet och sådant driftställe bedöms därmed inte kunna utgöra ett rent konstlat upplägg, vilket är en förutsättning för reglernas tillämpning på bolag inom EES. Reglerna i 39 a kap. IL bör därför enligt regeringens uppfattning inte utvidgas till fasta driftställen inom EES.
Vad gäller fasta driftställen utanför EES konstaterar regeringen att direktivets artikel 7.2 a andra och tredje styckena tillåter att medlemsstaterna från
7.2a andra och tredje styckena samt recit 12 följer att undantag för verklig ekonomisk verksamhet ska göras såvitt avser
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att svensk rätt utan ytterligare lagändringar uppfyller åtagandena i direktivet vad gäller definitionen av
5.2Artikel 7.1 a Skattskyldig enligt
Regeringens förslag: Definitionen av intressegemenskap i 39 a kap. 3 § IL ändras så att det krävs minst 25 procent innehav eller kontroll i stället för nuvarande minst 50 procent innehav eller kontroll. Vidare ska två personer också vara i intressegemenskap om de är juridiska personer och en och samma person direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna.
Regeringens bedömning: Kravet i artikel 7.1 a gällande vilka skattskyldiga som ska kunna bli föremål för
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Förslaget i promemorian innebär att gränsen för intressegemenskap sänks från 50 procent till 25 procent samt att rekvisitet
26
”under i huvudsak gemensam ledning” ändras till ”under till minst 25 procent gemensam ledning”
Remissinstanserna: FAR anser att införlivandet så långt som möjligt bör göras enligt direktivets huvudbestämmelser så att undantag och nationella särlösningar kan undvikas och bättre förutsättningar skapas för ett enhetligt
Näringslivets regelnämnd anser att svenska krav inte på ett betydande sätt kan avvika från motsvarande krav i omvärlden och att gränsen vad gäller innehavskrav snarare borde anpassas till direktivet. Avvikelser av aktuell karaktär bör undvikas och om de ska tillämpas bör det motiveras mer extensivt. Förslaget kommer att medföra olika regler beroende på om ägaren är fysisk eller juridisk person och kommer således inte att vara neutralt mellan olika ägarformer samt ökar komplexiteten ytterligare. Näringslivets skattedelegation, NSD, (till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv och Svensk Sjöfart ansluter sig) delar bedömningen att en sänkning av kravet för intressegemenskap är nödvändig som en konsekvens av direktivet och anser att en motsvarande höjning av ägarkravet bör övervägas. NSD pekar därvid på att lägre krav för att intressegemenskap ska föreligga innebär att fler konstellationer blir aktuella för
Prop. 2017/18:296
27
Prop. 2017/18:296 förslaget samt i andra sammanhang avseende regler som syftar till att
minska risken för skatteundandraganden eftersträvas en harmonisering | |
inom EU. Det bör utredas om skäl finns för Sverige att avvika från | |
direktivet i denna del och ha striktare regler än i direktivet. | |
Göteborgs universitet, Sveriges advokatsamfund och Öhrlings Price- | |
waterhouseCoopers AB ifrågasätter om direktivets villkor ”rätt att motta | |
mer än 50 procent av subjektets vinst” är uppfyllt i gällande regler och | |
anför att rätt till vinst kan föreligga utan att kontroll föreligger. | |
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Direktivet omfattar | |
enligt artikel 1 samtliga skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning | |
i en eller flera medlemsstater. Dessutom omfattas fasta driftställen i en | |
medlemsstat, vilka tillhör subjekt skattemässigt hemmahörande i tredje | |
land. Gällande |
|
m. 39 a kap. 2 § IL delägare som är juridiska personer. Såväl svenska som | |
utländska juridiska personer omfattas av tillämpningsområdet (6 kap. 2– | |
4 §§ samt 7 § och 11 § 1 IL). Gällande svenska |
|
därutöver delägare som är fysiska personer. När det gäller begränsat | |
skattskyldig sägs i 39 a kap. 2 § andra stycket IL att sådan skattskyldig ska | |
anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i | |
Sverige. Regleringen i 2 § andra stycket är i linje med internationellt | |
skatterättsliga principer. I likhet med flera andra frågor om tekniska | |
detaljer i utformningen av |
|
direktivet (i avsnitt 5.14 behandlas vissa andra frågor som inte regleras i | |
direktivet.). I recit 3 sägs att direktivets regler bör begränsas till allmänna | |
bestämmelser, medan genomförandet bör överlåtas till medlemsstaterna | |
som är bättre lämpade att utforma de specifika delarna i dessa regler på ett | |
sätt som bäst passar deras bolagsskattesystem. Detta uppnås genom att en | |
minsta skyddsnivå skapas. Under förhandlingarna upplystes att CFC- | |
reglernas närmare tillämpning på fasta driftställen är en fråga som kan | |
lösas av de enskilda medlemsstaterna. Direktivet bedöms därför inte ha | |
någon inverkan på bestämmelsen i 39 a kap. 2 § andra stycket IL och | |
denna kan därför kvarstå oförändrad. Direktivets artikel 1 bedöms mot | |
bakgrund av detta i sin helhet ha täckning i gällande regler utan ytterligare | |
lagändringar. | |
I artikel 7.1 a finns bestämmelser om vilken grad av kontroll som ska | |
utlösa |
|
punkt 1 a vid direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av röstetal | |
eller kapital i ett subjekt eller rätt att motta mer än 50 procent av ett | |
subjekts vinst. I direktivets recit 12 tillåts lägre innehavskrav i syfte att | |
säkerställa högre skyddsnivå. | |
Gällande svenska regler innebär att en skattskyldig anses som delägare | |
i en utländsk juridisk person om, vid utgången av delägarens beskatt- | |
ningsår, andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska | |
juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra | |
utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller | |
av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren (39 a kap. | |
2 § första stycket IL). | |
Till att börja med kan konstateras att direktivets rekvisit rörande direkt | |
eller indirekt innehav av över 50 procent av röster eller kapital är uppfyllt | |
genom rekvisiten direkt eller indirekt innehav (eller kontroll) av minst 25 | |
28 | procent av röster eller kapital i 39 a kap. 2 § IL. Som nämnts ovan tillåter |
direktivets recit 12 ett lägre innehavskrav än 50 procent i syfte att | Prop. 2017/18:296 |
säkerställa en högre skyddsnivå. Regeringen återkommer nedan till frågan | |
om striktare krav än direktivets. | |
Det kan vad gäller direktivets rekvisit ”innehar en direkt eller indirekt | |
andel” noteras att direktivet har en vidare omfattning än motsvarande | |
reglering i 39 a kap. 2 § IL, vilken enbart avser indirekt innehav genom | |
andra utländska juridiska personer. Indirekt innehav genom svenska | |
juridiska personer omfattas därför inte enligt gällande regler. Denna | |
skillnad bedöms sakna betydelse i praktiken då innehav hos en mellan- | |
liggande svensk juridisk person kommer att kunna träffas av CFC- | |
beskattning hos denna person antingen genom att den juridiska personen | |
själv når upp till minst 25 procent innehav eller kontroll eller når upp till | |
denna nivå tillsammans med personer i intressegemenskap, vilket enligt | |
39 a kap. 3 § IL även kan inkludera dess ägare. Vidare kan ifrågasättas om | |
avsikten med bestämmelsen i artikel 7.1 är att omfatta indirekt innehav | |
genom inhemska bolag. En sådan tolkning skulle innebära att en stat ska | |
direkta respektive indirekta innehav i ett och samma |
|
lösning är inte motiverad och måste anses gå utöver syftet med direktivet. | |
Trots att gällande regler inte omfattar indirekt innehav genom svenska | |
juridiska personer bedömer regeringen därför i denna del att CFC- | |
beskattning är säkerställd i linje med de krav som ställs i direktivet och att | |
ytterligare lagändringar inte är nödvändiga. | |
I 39 a kap. 4 § IL finns bestämmelser om hur storleken på indirekt | |
innehav resp. innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet | |
delägarbeskattad juridisk person ska beräknas. Detta är en fråga som, i | |
likhet med flera andra frågor rörande tekniska detaljer i utformningen av | |
behandlas vissa andra frågor som inte regleras i direktivet.). Direktivet bör | |
enligt recit 3 begränsas till allmänna bestämmelser, medan genomförandet | |
bör överlåtas till medlemsstaterna som är bättre lämpade att utforma de | |
specifika delarna i dessa regler på ett sätt som bäst passar deras | |
bolagsskattesystem. Vidare sägs att detta uppnås genom att en minsta | |
skyddsnivå skapas. Under förhandlingarna upplystes att frågan ovan kan | |
lösas av medlemsstaterna. Direktivet bedöms mot bakgrund av detta inte | |
utgöra ett hinder mot bestämmelsen i 39 a kap. 4 § IL och denna kan därför | |
kvarstå oförändrad. | |
Direktivets rekvisit ”rätt att motta mer än 50 procent av subjektets vinst” | |
avser s.k. ekonomisk kontroll. Ett ekonomisk kontrolltest syftar till att | |
hantera kringgående av innehavskrav som avser kapitalandel och tar sikte | |
på om en person kan kontrollera ett bolag genom att ha rätt till det | |
underliggande värdet i bolaget trots att personen inte innehar en majoritet | |
av andelarna i bolaget.3 Vid sidan av |
|
av minst 25 procent röster eller kapital i en utländsk juridisk person kan | |
en skattskyldig enligt 39 a kap. 2 § första stycket IL anses som delägare i | |
en utländsk juridisk person vid minst 25 procent kontroll av personen. Vid | |
utformningen av de svenska |
|
3 Jfr OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Designing Effective Controlled | 29 |
Foreign Company Rules Action 3: 2015 Final Report, s. 24. |
Prop. 2017/18:296 en mycket bred räckvidd genom användningen av rekvisitet ”kontroll”, jfr
prop. 2003/04:10, s. 54 f. I promemorian görs bedömningen att gällande | |
svenska regler omfattar direktivets villkor om rätt att motta mer än 50 | |
procent av subjektets vinst och att direktivet därmed i denna del kan anses | |
ha täckning i gällande regler utan ytterligare lagändringar. | |
Som Göteborgs universitet, Sveriges advokatsamfund och Öhrlings | |
PricewaterhouseCoopers AB anför kan det förekomma situationer där rätt | |
till vinst föreligger utan att kontroll föreligger. Tänkbara situationer är t.ex. | |
att en skattskyldig innehar preferensaktier som ger rätt till mer än 50 | |
procent av en utländsk juridisk persons vinst, medan personens innehav | |
eller kontroll uppgår till mindre än innehavskravets 25 procent. En | |
anpassning av reglerna i 39 a kap. 2 § IL till direktivet genom att även den | |
som har rätt till viss andel av ett |
|
enligt 39 a kap. IL framstår under dessa förhållanden som nödvändig. En | |
sådan reglering skulle dock få till följd att |
|
endast blir tillämpliga på situationer där en delägare utövar ett | |
bestämmande inflytande på |
|
lagstiftningen omfattas av den fria rörligheten för kapital i artikel 63 | |
FEUF, vilken gäller även i förhållande till tredje land (se t.ex. EUD:s | |
domar i Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company C- | |
190/12, p. 30 och SECIL, |
|
rättspraxis gör regeringen bedömningen att ett genomförande i svensk rätt | |
av direktivets rekvisit om rätt att motta mer än 50 procent av ett subjekts | |
vinst riskerar att medföra att tillämpningen av |
|
till länder utanför EES begränsas till s.k. rent konstlade upplägg. En sådan | |
begränsning skulle enligt regeringens bedömning motverka syftet med | |
till reglerna om skattefrihet på näringsbetingade andelar. Direktivet utgör | |
enligt artikel 3 en minimistandard och medlemsstaterna får ha striktare | |
regler för att säkerställa en högre skyddsnivå för inhemska skattebaser. | |
Med hänsyn till den inverkan som direktivets rekvisit ”rätt att motta mer | |
än 50 procent av subjektets vinst” riskerar att få på de svenska CFC- | |
reglerna anser regeringen att striktare regler är motiverat i detta avseende. | |
Regeringen bedömer därför att bestämmelsen i 39 a kap. 2 § första stycket | |
IL om vilka skattskyldiga som anses som delägare i ett |
|
utvidgas till skattskyldiga som har rätt att motta viss andel av en utländsk | |
juridisk persons vinst. | |
Lagrådet anser att den sammantagna argumentationen i denna del | |
framstår som svårförståelig och motsägelsefull och att detta också är | |
relevant när det gäller ställningstagandet att inte genomföra den del av | |
närståendereglerna i artikel 2.4 som knyter an till rätten att motta 25 | |
procent eller mer av den skattskyldiges vinster. | |
Regeringen vill med anledning av Lagrådets synpunkter göra följande | |
förtydligande. Enligt artikel 7.2 a tredje stycket får medlemsstaterna såvitt | |
avser |
|
enligt bestämmelsens andra stycke ska göras för bolag som bedriver | |
verklig ekonomisk verksamhet, dvs. det är inte tvingande att begränsa | |
isolerat får medlemsstaterna således |
|
ett |
|
30 | verksamhet. Till följd av rekvisitet om ”rätt att motta mer än 50 procent av |
subjektets vinst” i artikel 7.1 a kommer frågan emellertid i ett annat ljus. Prop. 2017/18:296 Skälet för detta är att nationella bestämmelser som inte endast är tillämp-
liga på situationer där en delägare utövar ett bestämmande inflytande på ett
Bedömningen av om ägarrekvisitet i artikel 7.1 a är uppfyllt ska även omfatta rekvisitet avseende ägande ”tillsammans med […] närstående företag”. Uttrycket ”närstående företag” finns definierat i artikel 2.4. Med närstående företag avses:
a)ett subjekt i vilken den skattskyldige direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av vinsterna i det subjektet,
b)en fysisk person eller ett subjekt som direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer [i en skattskyldig]4 eller har rätt att motta 25 procent eller mer av den skattskyldiges vinster.
Vidare ska, om en fysisk person eller ett subjekt direkt eller indirekt har en andel motsvarande 25 procent eller mer i en skattskyldig och ett eller fler subjekt, alla berörda subjekt, den skattskyldige inräknad, betraktas som närstående företag.
Motsvarigheten till direktivets begrepp ”närstående företag” finns i den definition av ”personer i intressegemenskap” i 39 a kap. 3 § IL som gäller vid prövningen enligt 2 § av om minst 25 procent innehav eller kontroll föreligger. Enligt denna definition anses två personer vara i intressegemenskap med varandra om
1.personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
4 I den svenska versionen av direktivet saknas orden ”i en skattskyldig”, medan det i den | |
engelska versionen sägs “(4) ‘associated enterprise’ means: (a) […] (b) an individual or | |
entity which holds directly or indirectly a participation in terms of voting rights or capital | |
ownership in a taxpayer of 25 percent or more or is entitled to receive 25 percent or more | |
of the profits of the taxpayer.” Utan orden ”i en skattskyldig ” går definitionen i den | |
svenska versionen inte att förstå och det får därför förutsättas att orden ingår även i den | 31 |
svenska versionen. |
Prop. 2017/18:296 2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
3.den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska personen, eller
4.personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam | |
ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande. Om | |
en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt | |
punkt 3 ovan, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i | |
intressegemenskap med den juridiska personen. | |
Syftet med rekvisitet ”närstående företag” i artikel 7.1 är att förhindra | |
kringgående av innehavskravet ”mer än 50 procent” genom att ägande | |
delas upp mellan olika personer. På motsvarande sätt avser rekvisitet | |
”personer i intressegemenskap med delägaren” i 39 a kap. 2 § IL att | |
förhindra kringgående av innehavskravet ”minst 25 procent innehav eller | |
kontroll”. ”Personer i intressegemenskap” finns definierat i 39 a kap. 3 § | |
IL och innebär i huvudsak ett femtioprocentskrav. | |
I promemorian konstateras att innehavskravet ”minst 25 procent” i | |
gällande svenska regler tillsammans med direktivets låga tjugofem- | |
procentskrav för ”närstående företag” för svensk del resulterar i en | |
skärpning av innehavskravet eftersom intressegemenskap kommer att | |
föreligga i flera situationer än enligt nuvarande regler. Den sammantagna | |
effekten av dessa krav är att mer utspädda ägarkonstellationer kan | |
föranleda |
|
också förekommer i praktiken är mera svårbedömt. Direktivets definition | |
av ”närstående företag” tillsammans med innehavskravet 25 procent i de | |
svenska |
|
gäller enligt direktivet, vars innehavskrav är 50 procent. En anpassning av | |
definitionen av personer i intressegemenskap kan därför sägas gå utöver | |
avsikten i direktivet att förhindra kringgående av det |
|
innehavskravet. Det kan därför ifrågasättas om en sänkning av | |
närståendekravet till direktivets 25 procent är nödvändig för att reglerna | |
ska leva upp till direktivets krav. T.ex. skulle innehavskravet 25 procent i | |
de svenska reglerna kunna vägas mot direktivets innehavskrav 50 procent | |
varvid det lägre svenska innehavskravet kan sägas kompensera direktivets | |
lägre närståendekrav. Det är dock enligt bedömningen i promemorian | |
osäkert om gällande regler avseende personer i intressegemenskap | |
säkerställer att direktivets krav är uppfyllt för alla tänkbara | |
ägarkonstellationer. Det kan finnas fall med ett flertal ägare som var och | |
en äger mindre än 25 procent och vars intressegemenskap uppgår till minst | |
25 procent men mindre än 50 procent. En sådan ägarkonstellation träffas | |
inte av nuvarande regler och en anpassning till direktivet framstår därför | |
som nödvändig. För att säkerställa att de svenska reglerna helt lever upp | |
till direktivets krav, föreslår promemorian därför att gränsen för personer | |
i intressegemenskap sänks. | |
Med hänsyn till att samtliga medlemsstater ska införa direktivets CFC- | |
regler berör promemorian frågan om en jämn spelplan i förhållande till | |
32 | andra medlemsstater bör eftersträvas. En önskan om en jämn spelplan |
skulle kunna tala för en höjning av innehavskravet. Mot bakgrund av den flexibilitet som finns i direktivets
Flera remissinstanser kritiserar – främst med hänvisning till förutsägbarhet, konkurrensneutralitet och ökad harmonisering – promemorians bedömning att innehavskravet i gällande regler inte bör höjas från 25 procent till direktivets 50 procent. Remissinstanserna anser att regeln inte bör vara striktare än den s.k. minimistandarden i direktivet. Med anledning av vad remissinstanserna framför om gällande reglers avvikelse från direktivets ägarkrav vill regeringen framhålla följande. Direktivet utgör en minimistandard och ett land kan införa striktare regler exempelvis för att skydda skattebasen i större utsträckning. Därutöver ger direktivets regler medlemsstaterna handlingsfrihet i flera delar genom att vissa regler är alternativa eller fakultativa. Av konstruktionen med en minimistandard framgår vidare att direktivet inte avses leda till en fullständig harmonisering av medlemsstaternas regler. Regeringen vill också i detta sammanhang erinra om
Prop. 2017/18:296
33
Prop. 2017/18:296 neutralt mellan olika ägarformer vill regeringen tydliggöra att det i fråga om innehavskravet inte föreslås olika regler beroende på om ägaren är fysisk eller juridisk person. Regeringen gör vidare liksom promemorian bedömningen att en sänkning av kravet för intressegemenskap är en nödvändig konsekvens av direktivet. Av de skäl som anges ovan gör regeringen bedömningen att en motsvarande höjning av innehavskravet inte är lämplig.
I promemorian diskuteras alternativa sätt att anpassa regeln i 39 a kap.
3 § IL till direktivet – antingen att ersätta nuvarande definition helt med direktivets definition eller att begränsa ändringen till de utvidgningar som är nödvändiga för att direktivets definition ska omfattas. Vad gäller nuvarande definition av personer i intressegemenskap bör utgångspunkten vara att de överväganden som gjordes i samband med att reglerna infördes fortfarande äger giltighet. Nuvarande definition är vidare än direktivets definition bl.a. genom regleringen i 39 a kap. 3 § 4 IL enligt vilken även närstående personer anses vara i intressegemenskap. Med närstående avses vissa uppräknade fysiska personer och vissa dödsbon (uttrycket ”närstående” definieras i 2 kap. 22 § IL). Enligt 39 a kap. 3 § andra stycket IL ska dessutom närstående personer anses utöva gemensamt inflytande vid tillämpning av rekvisitet ”under i huvudsak gemensam ledning” i 39 a kap. 3 § 1 IL. Att helt ersätta nuvarande definition med direktivets definition skulle, som promemorian konstaterar, innebära en begränsning i dessa delar, vilket inte bedöms lämpligt. Det är heller inte nödvändigt eftersom direktivets artikel 3 tillåter striktare regler. Regeringen föreslår därför i likhet med promemorian att nuvarande definition justeras i de delar som krävs för att direktivets ”närstående företag” ska omfattas.
Som nämns ovan definieras närstående företag i artikel 2.4 som
a)ett subjekt i vilken den skattskyldige direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av vinsterna i det subjektet,
b)en fysisk person eller ett subjekt som direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer [i en skattskyldig] eller har rätt att motta 25 procent eller mer av den skattskyldiges vinster.
Vidare ska, om en fysisk person eller ett subjekt direkt eller indirekt har en andel motsvarande 25 procent eller mer i en skattskyldig och ett eller fler subjekt, alla berörda subjekt, den skattskyldige inräknad, betraktas som närstående företag.
Enligt 39 a kap. 3 § IL är två personer i intressegemenskap om
1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska personen, eller
4. personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam | |
34 | ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande. Om |
en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt punkt 3 ovan, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen. På grund av att direktivets definition ställer upp ett tjugofemprocentskrav medan 39 a kap. 3 § IL i huvudsak innehåller ett femtioprocentskrav når inte 3 § upp till direktivets krav. I promemorian föreslås rekvisitet ”under i huvudsak gemensam ledning” i punkt 1 ändras till ”under till minst 25 procent gemensam ledning” samt femtioprocentskravet i punkterna 2 och 3 sänkas till 25 procent. FAR anför att den del av förslaget som innebär en regelskärpning för fysiska personer inte bör genomföras. Regeringen bedömer att olika nivåer för intressegemenskap beroende på om en ägare är fysisk eller en juridisk person skulle komplicera regelverket på ett sätt som inte är önskvärt. En sådan lösning skulle vidare innebära ett avsteg från gällande reglering där i huvudsak samma regler avgör om en person ska anses som delägare i ett
De synpunkter som framförts av flera remissinstanser avseende innehavskravets överensstämmelse med direktivets rekvisit ”rätt att motta mer än 50 procent av subjektets vinst” har genom direktivets definition av närstående företag i artikel 2.4 betydelse också för definitionen av personer i intressegemenskap i 39 a kap. 3 § IL. Vad Lagrådet anför angående detta rekvisit i anslutning till artikel 7.1 a är enligt Lagrådet också relevant när det gäller ställningstagandet att inte genomföra den del av närståendereglerna i artikel 2.4 som knyter an till rätten att motta vinst. Regeringen gör i detta avseende samma bedömning som i frågan om 39 a kap. 2 § IL bör ändras för att omfatta direktivets rekvisit rätt till viss andel av ett
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 39 a kap. 3 § IL.
Prop. 2017/18:296
35
Prop. 2017/18:296 | 5.3 | Artikel 7.1 b Lågskattekrav |
Regeringens bedömning: Gällande regler om prövning av om in- | ||
komsten hos en utländsk juridisk person är lågbeskattad bedöms upp- | ||
fylla åtagandena i direktivets artikel 7.1 b om lågskatteprövning utan | ||
ytterligare lagändringar. | ||
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. | ||
Remissinstanserna: FAR anser att införlivandet så långt som möjligt | ||
bör göras enligt direktivets huvudbestämmelser så att undantag och | ||
nationella särlösningar kan undvikas och bättre förutsättningar skapas för | ||
ett enhetligt |
||
sägbarhet och konkurrensneutralitet mellan företag i olika medlemsstater. | ||
Lågskattekravet bör anpassas till direktivets lågskattekrav, dvs. 50 pro- | ||
cent. Srf konsulternas förbund anser att införlivandet av direktivet bör följa | ||
direktivets huvudbestämmelser och att Sverige därigenom medverkar till | ||
att öka harmoniseringen av de regler som syftar till att minska risken för | ||
skatteundandraganden. Nivån för när en inkomst hos en utländsk juridisk | ||
person ska anses lågbeskattad bör därför anpassas till direktivets | ||
huvudbestämmelser. | ||
Skälen för regeringens bedömning: Direktivets lågskattekrav i artikel | ||
7.1 b innebär att den faktiska bolagsskatt som ett subjekt (eller ett fast | ||
driftställe) betalat på sin inkomst ska jämföras med den bolagsskatt som | ||
skulle ha tagits ut på subjektet (eller det fasta driftstället) enligt tillämpligt | ||
bolagsskattesystem i den skattskyldiges medlemsstat. Eftersom det inte är | ||
aktuellt med |
||
vidkommande bortses från dessa i det följande (frågan behandlas i avsnitt | ||
5.1). Med uttrycket ”bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den skatt- | ||
skyldiges medlemsstat” avses bolagsskatt beräknad enligt reglerna i den | ||
skattskyldiges medlemsstat. Ett subjekts fasta driftställe ska inte beaktas | ||
om det är befriat från eller undantaget från skatt i |
||
den faktiska bolagsskatt som ett subjekt betalat på sin inkomst är lägre än | ||
skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på subjektet | ||
enligt tillämpligt system för bolagsbeskattning i den skattskyldiges | ||
medlemsstat och den faktiska bolagsskatt som subjektet betalat på sin | ||
inkomst – dvs. en lägre effektiv beskattning än 50 procent av vad som | ||
skulle utgått i ägarstaten – ska subjektet behandlas som ett |
||
högre lågskattekrav kan användas vid jämförelsen mellan den faktiska | ||
bolagsskatt som betalats och den bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den | ||
skattskyldiges medlemsstat (recit 12). | ||
Gällande svenska regler om vad som ska anses som lågbeskattade | ||
inkomster finns i 39 a kap. 5 § IL. Bestämmelsen innebär att man ser till | ||
den inkomstbeskattning som en utländsk juridisk person i sin helhet | ||
underkastas. En nettoinkomst hos en utländsk juridisk person anses | ||
lågbeskattad om den inte beskattas alls eller beskattas lindrigare än den | ||
beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av nettoinkomsten | ||
hos den utländska juridiska personen utgjort överskott av närings- | ||
verksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande | ||
verksamhet i Sverige. Enligt en kompletteringsregel i 39 a kap. 7 § IL ska | ||
inkomsten hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den | ||
36 | utländska | juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till |
inkomstskatt i en stat eller annan jurisdiktion eller del därav som anges i en särskild lista i en bilaga till IL, bilaga 39 a, såvida inte inkomsten uttryckligen undantagits där (bilaga 39 a behandlas i avsnitt 5.4.2). Kompletteringsregeln och listan innebär att bolag i en stat som omfattas av kompletteringsregeln automatiskt undantas från
Vad gäller frågan om bestämmelsen i 5 § om lågbeskattad inkomst lever upp till direktivets krav kan konstateras att lågskattekravet 55 procent i gällande regler är striktare än direktivets lågskattekrav 50 procent. Gällande regler är i detta avseende därmed striktare än direktivets regler. Jämförelsen av effektiv beskattning av
Prop. 2017/18:296
37
Prop. 2017/18:296 ovan delar regeringen inte bedömningen att en sänkning av gällande lågskattekrav i 39 a kap. 5 § IL till direktivets 50 procent är motiverad.
5.4Artikel 7.2 Definition av inkomst
I detta avsnitt behandlas direktivets bestämmelser om vilka inkomster som ska kunna omfattas av
5.4.1Huvudregeln i 39 a kap. inkomstskattelagen
Regeringens bedömning: Kraven i artikel 7.2 på vilken inkomst som ska kunna blir föremål för
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt i
denna fråga. Svensk Sjöfart konstaterar dock att ingen ändring föreslås såvitt avser rederiundantaget i 39 a kap. 8 § IL.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt den kategorimodell som stadgas i artikel 7.2 a ska
i.ränta eller annan inkomst som genereras av finansiella tillgångar,
ii.royalty eller annan inkomst som genereras av immateriella rättigheter,
iii.utdelning och inkomst från avyttring av aktier,
iv.inkomst från finansiell leasing,
v.inkomst från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,
vi.inkomst från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.
38
Gällande regler i 39 a kap. IL innebär att
inkomster som anges i direktivets artikel 7.2 a omfattas därmed med Prop. 2017/18:296 automatik av 39 a kap. 5 § IL och svensk rätt uppfyller i denna del
direktivets krav utan ytterligare lagändringar. Här ska dock nämnas det undantag som finns i 39 a kap. 8 § IL i fråga om inkomst som härrör från internationell rederiverksamhet, det s.k. rederiundantaget. Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln i 39 a kap. 5 § IL, vilken omfattar all lågbeskattad inkomst (dvs. aktiv såväl som passiv) hos en utländsk juridisk person. Nettoinkomst hos en utländsk juridisk person som enligt 5 § är lågbeskattad ska inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom EES och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. De inkomster som avses i artikel 7.2 a är inkomster av passiv natur. Rederiundantaget i 39 a kap. 8 § IL bedöms därför förenligt med direktivets regler och bedöms alltså kunna kvarstå oförändrat.
5.4.2Förslag till ny bilaga 39 a till inkomstskattelagen
Regeringens förslag: Bilaga 39 a till inkomstskattlagen ändras så att länder med skattesystem som inte med automatik kan anses godtagbara ur
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens utom vad avser vissa detaljer i utformningen av listan.
Remissinstanserna: FAR framför att som en konsekvens av översynen ”underkänner” Sverige helt eller delvis 23 andra
39
Prop. 2017/18:296 Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv och Svensk Sjöfart ansluter sig) har i stort inget att invända mot den föreslagna utformningen av den vita listan, men påpekar att vissa undantag från kompletteringsregeln behöver ses över med hänsyn till regeringens nyligen presenterade förslag om en sänkt bolagsskatt till 20,6 %. NSD efterlyser utförligare motiveringar till listans utformning och vissa förtydliganden samt betonar vikten av regelbunden uppdatering av bilaga 39 a. Svensk Sjöfart har därutöver allmänt påtalat vikten av att respektera de beslut som tas inom EU och inte anföra nationella bedömningar av olika länders ekonomi utan att verka inom
Skälen för regeringens förslag
Direktivet tillåter vita listor
Även kompletteringsregeln i 39 a kap. 7 § IL med tillhörande bilaga 39 a ska stå i överensstämmelse med punkt 2 a i artikel 7. I recit 12 sägs att det bör vara godtagbart att medlemsstaterna när de införlivar
Utformningen av bilaga 39 a till inkomstskattelagen ska motsvara direktivets krav
Enligt kompletteringsregeln i 39 a kap. 7 § gäller att även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska inkomsten inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av de undantag som anges i bilagan. För att kompletteringsregeln ska vara tillämplig gäller att om Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma, så måste inkomsten omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. Är detta villkor inte uppfyllt ska prövningen av om inkomsten är lågbeskattad göras enligt huvudregeln i 39 a kap. 5 § IL. Inkomst som inte ansetts böra kvalificera för förmåner i skatteavtalshänseende på grund av att den är lågbeskattad inkomst från särskild skattegynnad verksamhet omfattas alltså inte av kompletteringsregeln.
Såvitt avser stater som undantas i bilaga 39 a uppkommer inget problem i förhållande till direktivets krav eftersom prövning enligt huvudregeln i 5 § ska ske för dessa stater och eventuell
40
undantag, bl.a. enligt 5 § tredje stycket – kommer att omfatta all inkomst i
I bilaga 39 a förekommer även partiella undantag från kompletteringsregeln. Dessa undantag innebär att viss inkomst på grund av beskattningen i de aktuella staterna inte omfattas av kompletteringsregeln. Vilka inkomster som undantas beror på beskattningen i de aktuella staterna. Kategorier som undantas helt eller delvis för vissa stater är
∙inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
∙inkomst från coordination centres,
∙inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten,
∙inkomst som inte beskattas på grund av att den inte anses härröra därifrån,
∙finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats.
Inkomst i dessa kategorier anses därigenom, i fråga om vissa stater, inte tillräckligt beskattad enligt kompletteringsregeln och en prövning enligt huvudregeln i 5 § ska ske. I 39 a kap. 7 § andra stycket IL ges begreppet ”inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet” och ”inkomst från försäkringsverksamhet” i bilaga 39 a en särskild definition vad gäller bolag i EES. Frågan om den särskilda definitionen ryms inom direktivet behandlas i avsnitt 5.5.
Vad gäller överensstämmelsen mellan inkomstkategorierna i artikel
7.2a (se avsnitt 5.4.1) och bilaga 39 a är bedömningen att gällande reglering i stora delar lever upp till direktivets krav. En skillnad finns dock i fråga om royalty och annan inkomst från immateriella rättigheter. Av förarbetena framgår att
Prop. 2017/18:296
41
Prop. 2017/18:296 beskattning av sådan inkomst bedöms gällande regler inte leva upp till
direktivets krav. Inte heller bedöms undantaget som fullt ut hållbart i | |
förhållande till den möjlighet som recit 12 ger att utforma vita, grå eller | |
svarta listor baserade på vissa kriterier i direktivet. Gällande regler bedöms | |
således inte leva upp till kravet i artikel 7.2 a ii) att inkomst som anges där | |
– under förutsättning att övriga krav för |
|
ska |
|
bilaga 39 a i vissa fall gäller i fråga om inkomster från bank- och | |
finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet | |
behöver därför utvidgas till att gälla även royalty och annan inkomst av | |
immateriella rättigheter när sådan inkomst inte per automatik kan anses | |
beskattas på ett ur |
|
utformningen av bilaga 39 a som hållbar i förhållande till uppräkningen i | |
punkt 2 a och uttalandet i recit 12 om utformning av vita listor. | |
Bilaga 39 a infördes genom lagstiftning 2003 och ändrades 2007. | |
Bilagan behöver därför också ändras genom att stater som infört | |
skatteförmåner som inte bedöms vara godtagbara ur |
|
bort från kompletteringsregelns tillämpningsområde och att stater som | |
avskaffat sådana skatteförmåner omfattas av regeln. Även förstnämnda | |
ändringar bedöms nödvändiga för att leva upp till kraven i direktivet. | |
Skatteverket gavs den 27 april 2017 i uppdrag att göra en genomgång av | |
bilagan för att utreda dels om någon stat har infört skatteförmåner som inte | |
är godtagbara ur |
|
delvis inte bör omfattas av kompletteringsregeln i 39 a kap. 7 § IL, dels | |
om någon stat har avskaffat skatteförmåner och inkomst i denna stat därför | |
helt eller delvis bör omfattas av kompletteringsregeln. Uppdraget | |
omfattade dessutom att utreda vilka ändringar som bör göras i listan i | |
bilaga 39 a för att inkomst som anges i direktivets artikel 7.2 a ii) och som | |
inte per automatik kan anses godtagbar ur |
|
omfattas av kompletteringsregeln. Uppdraget redovisades till Regerings- | |
kansliet (Finansdepartementet) den 29 januari 2018. Redovisningen av | |
uppdraget innehåller förslag till ny lydelse av bilaga 39 a. Till grund för | |
förslaget ligger en genomgång av skattesystem i omvärlden. I den översyn | |
som Skatteverket utfört har det beträffande vissa stater tydligt framgått att | |
typiska |
|
på grund av förmånen blir lågbeskattad. Så är t.ex. fallet när en särskild | |
bolagsskattesats gäller för en viss typisk |
|
att den inkomsten blir lågbeskattad. Beträffande andra stater har det inte | |
varit lika tydligt att typisk |
|
därför blir lågbeskattad. T.ex. finns det stater som skattemässigt gynnar | |
verksamheter i ekonomiska frizoner utan att det framgår vilka | |
verksamheter som omfattas. Vidare finns det stater där typisk CFC- | |
inkomst är föremål för en skattereduktion med en procentsats av en viss | |
investering varvid effektiv skattebelastning varit svår att beräkna. | |
Skatteverket har bedömt att stater delvis ska undantas från komp- | |
letteringsregeln i de fall där det inte går att utesluta att typisk |
|
omfattas av skatteförmåner som medför att sådan inkomst blir | |
lågbeskattad. I många fall finns i en stat flera förmånliga regler som till- | |
sammans kan medföra att en viss inkomst blir lågbeskattad. Skatteverket | |
har då beaktat dessa förmåners sammantagna effekt vid bedömningen av | |
42 | om en stat ska omfattas från kompletteringsregeln. Skatteverkets förslag |
överensstämmer i allt väsentligt med det förslag till ändrad lydelse av Prop. 2017/18:296 bilaga 39 a som lämnades i promemorian och med regeringens förslag.
Förslaget innebär att fler stater än i dag delvis undantas från kompletteringsregelns tillämpningsområde. Undantag görs i flertalet fall bara i fråga om typisk
Bilagan föreslås ha samma generella struktur som i dag, dvs. en uppdelning görs på världsdelar. För Afrika, Asien och Europa anger bilagan på samma sätt som i dag de stater som helt eller delvis inte omfattas av kompletteringsregeln. Detta markeras genom att staten i fråga, eller vissa inkomster som ett företag hemmahörande i den staten förvärvar, undantas från kompletteringsregelns tillämpningsområde. För Amerika och Oceanien föreslås i stället att på samma sätt som i dag de stater som omfattas av kompletteringsregeln, med eventuella begränsningar i fråga om vissa inkomster, räknas upp i bilagan. För att bilagan även med dessa ändringar ska kunna hållas kort föreslås att de stater som delvis omfattas av resp. utesluts från kompletteringsregeln grupperas utifrån vilken inkomst som inte omfattas av kompletteringsregeln.
Nedan anges vilka inslag i olika staters skattesystem som medfört att de helt eller delvis uteslutits från kompletteringsregeln.
Stater som omfattas av kompletteringsregeln
Vid införandet av reglerna ansågs stater med i stort sett reguljära skattesystem helt kunna omfattas av kompletteringsregeln (prop. 2003/04:10, s. 73). Detsamma ansågs gälla om det i sådana helt ”vita” stater förekom regler som innebar att inkomster från viss verksamhet skattemässigt gynnades, men dessa efter prövning i varje enskilt fall bedömts vara ur
43
Prop. 2017/18:296 strukturer, bristande tillväxt och strukturella problem5. Flertalet MUL- länder bedöms med hänvisning till principerna enligt direktivet för utformning av vita listor även i fortsättningen kunna omfattas av kompletteringsregeln. Vissa
Skatteverkets översyn av bilaga 39 a innebär att Kanada och Papua Nya Guinea kan läggas till bland de länder som helt omfattas av kompletteringsregeln.
Stater som delvis omfattas av kompletteringsregeln
Vissa stater föreslås delvis undantas från kompletteringsregelns tilllämpningsområde. När det gäller vilka stater som delvis bör undantas har i huvudsak samma överväganden gjorts som när reglerna infördes. CFC- beskattning föreslås därför även i fortsättningen omfatta inkomster av finansiell karaktär i stater som har ett reguljärt skattesystem med normal bolagsskatt, men där det finns regler som innebär att inkomster av finansiell karaktär skattemässigt gynnas (se prop. 2003/04:10, s. 74). Även inkomster av finansiell karaktär i stater som har ett reguljärt skattesystem, men där bolagsskatten är låg bör omfattas av
En första kategori stater har reguljära skattesystem med normal bolagsskatt som tas ut beträffande de flesta verksamheter, men har även regler som innebär att inkomst från viss finansiell verksamhet skattemässigt gynnas. Om således en inkomst som en utländsk juridisk person uppbär i stället för den gängse inkomstskatten underkastas en speciell skatt eller skatt beräknad enligt andra regler än de som generellt gäller för andra typer av inkomster, kan villkoret inte anses uppfyllt om inkomsten av detta skäl underkastas en skatt som är avsevärt lägre än den skatt som annars skulle ha tagits ut. Det kan också vara fråga om regler som innebär att regering eller motsvarande helt eller delvis kan medge undantag från beskattning och det inom ramen för den översyn som Skatteverket gjort inte varit möjligt att avgöra i vilka situationer sådant undantag ges. De inkomster som
44 | 5 |
Slovakien, Spanien, Surinam, Sydkorea, Tadzjikistan, Tanzania, Thailand, Tjeckien, Trinidad och Tobago, Tunisien, Ukraina, Uruguay, Vitryssland och Österrike. I promemorian föreslås därför att inkomster från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och annan inkomst av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten i dessa stater ska undantas från kompletteringsregelns tillämpningsområde. Annan inkomst i dessa stater ska undantas från
En andra kategori stater har reguljära skattesystem, men bolagsskatten är låg. De inkomster som
För vissa stater föreslås mer begränsade undantag från kompletteringsregeln, eftersom bara inkomst från vissa verksamheter bedömts skattemässigt gynnad på sådant sätt att undantag från kompletteringsregeln bör gälla. Sådana begränsade undantag föreslås för Australien (inkl. Julön och Kokosöarna), Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Pakistan och Slovenien.
Några stater har regler som innebär att normal bolagsskatt tas ut beträffande de flesta verksamheter, medan inkomst från viss finansiell verksamhet skattemässigt gynnas samtidigt som vissa inkomster inte beskattas med den normala bolagsskatten på grund av att de inte anses härröra från den staten. Att inkomst undantas från beskattning på grund av att den inte anses härröra från den aktuella staten kan anses vara ett normalt inslag i ett skattesystem. För att säkerställa att kompletteringsregeln inte
Prop. 2017/18:296
45
Prop. 2017/18:296 omfattar sådan inkomst föreslås undantag för vissa stater dels vad gäller inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels vad gäller inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån. De stater som föreslås undantas på detta sätt är Belize, Bolivia, Brunei Darussalam, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Hongkong SAR, Kenya, Kuwait, Malaysia, Namibia, Nicaragua, Panama, Qatar, Singapore och Syrien.
Med anledning av vad FAR och Srf konsulternas förbund anför om antalet EU- och
Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln
Avslutningsvis finns det stater som uttryckligen även i fortsättningen föreslås helt undantagna från kompletteringsregeln. Liksom tidigare föreslås denna kategori omfatta dels sådana stater och områden som i princip inte har någon bolagsskatt alls eller tar ut en mycket låg bolagsskatt, dels sådana stater som har mycket omfattande och ibland också svåröverskådliga förmånsregler. För flertalet av dessa innebär förslaget ingen ändring, då dessa stater redan enligt nu gällande bilaga undantas från kompletteringsregeln (Bahrain, Brittiska Kanalöarna, Djibouti, Förenade Arabemiraten, Isle of Man, Maldiverna, Monaco och Seychellerna). Även Malta föreslås helt undantas från kompletteringsregeln på grund av regler som innebär att bolagsskatt kan tillgodoföras delägare på sådant sätt att skattebelastningen i en utländsk juridisk person elimineras nästan helt. I kombination med de svenska reglerna om skattefrihet på näringsbetingade andelar kan detta resultera i att beskattning i princip inte sker i bolagssektorn. För delägare som är fysisk person kan reglerna resultera i att inkomsten blir i princip enkelbeskattad. FAR ifrågasätter ändringen i fråga om Malta och anför att såvitt känt har bolagsskattesystemet på Malta varit detsamma sedan Maltas
När
46
Ett stort antal mindre stater – främst i Karibien och Oceanien – omfattas Prop. 2017/18:296 i dag inte till någon del av kompletteringsregeln. När reglerna infördes
gjordes i förhållande till dessa stater i de flesta fall inte någon närmare eller mer detaljerad prövning av skattesystemen. Orsaken till detta var dels att många av dessa i princip saknade bolagsskatt eller medgav långtgående skattebefrielser eller skattelättnader, dels att svenska etableringar i dessa stater antingen helt saknades eller förekom i sådan ringa omfattning att det skulle leda alltför långt att reglera dessa i listan (prop. 2003/04:10, s. 73). Av samma skäl föreslår regeringen inte några ändringar avseende dessa stater.
För ett fåtal mindre stater har information om skattesystemen inte gått att finna inom ramen för den översyn som gjorts (Falklandsöarna, Sankta Helena, St. Pierre och Miquelon samt Sydgeorgien och Sydsandwichöarna). Regeringen föreslår därför att inte heller dessa stater omfattas av kompletteringsregeln.
Ej godtagbara inslag i olika skattesystem
Afrika
Ceuta (Spanien): Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Spanska företag i Ceuta kan få skattereduktion med 50 procent på inkomst hänförlig till verksamhet i området. Denna reduktion kan i kombination med andra spanska regler medföra att inkomst från verksamhet i området blir lågbeskattad.
Djibouti: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Egypten: Den normala inkomstskatten för bolag är 22,5 procent. Inkomst från verksamhet inom ekonomisk zon, vinster från speciella försäkringsfonder och vinster från vissa investeringsfonder är undantagna från bolagsskatt.
Gabon: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Nystartade företag kan erhålla skattelättnad de första sex åren. Investeringsfonder beskattas ej. Inte heller små och medelstora företag beskattas under vissa förutsättningar de första fem åren. Det finns ekonomiska frizoner där inkomst kan undantas från beskattning i tio år för nystartade företag verksamma bl.a. inom tillhandahållande av tjänster och främjande av ny- och högteknologi. Vidare kan rörligt kapital och börsnoterade finansiella instrument bli föremål för reducerad skattesats och skattefrihet för kapitalvinst.
Gambia: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Företag som investerar visst belopp i viss verksamhet inom prioriterade områden eller sektorer kan erhålla undantag från bolagsskatt i fem eller åtta år. Verksamhet som omfattas är finansiella tjänster,
Ghana: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Finansministern kan besluta att vissa företag ska undantas från beskattning. Vissa banker beskattas endast med 1 procent de första tio
åren. Företag inom ekonomiska frizoner beskattas inte de första tio åren.
47
Prop. 2017/18:296 | Kap Verde: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Små |
och medelstora företag betalar endast 4 procent skatt på årets totala | |
försäljning. Det finns flera skatteförmåner som riktar sig mot investeringar | |
och mot den finansiella sektorn. Bl.a. kan skattesatsen reduceras med 50 | |
procent, 75 procent av inkomst från bankcertifikat (certificate of deposits) | |
undantas från beskattning och inkomst från inhemska värdepappersfonder | |
(securities funds) undantas helt från inkomstskatt. Regler avseende | |
International Business Centre innebär att företag beskattas med 2,5 | |
procent, 3,5 procent eller 5 procent om de skapar ett visst antal | |
arbetstillfällen. | |
Kenya: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Endast | |
inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Dessutom kan företag | |
inom ekonomiska zoner vara skattebefriade de första tio åren alternativt | |
endast beskattas med 10 procent de första tio åren och 15 procent de | |
efterföljande tio åren. | |
Komorerna (Frankrike): Se Frankrike. | |
Kongo |
|
30 procent. Företag inom ekonomiska zoner kan vara skattebefriade de | |
första fem respektive sex åren. Därefter beskattas de med en reducerad | |
skattesats. Vidare finns det skatteförmåner för huvudkontorsverksamhet. | |
Sådan verksamhet kan beskattas för en uppskattad vinst beräknad utifrån | |
en procentsats av huvudkontorets kostnader. | |
Liberia: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Mindre | |
företag betalar endast en skatt om 4 procent på omsättningen. För | |
investeringar i vissa verksamheter kan avdrag och skattereduktion medges | |
för vissa kostnader. För stora investeringar kan speciella skatteförmåner | |
ges i upp till 15 år. | |
Libyen: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. Företag i | |
ekonomiska frizoner som är verksamma inom bl.a. |
|
försäkringssektorn och andra närliggande sektorer samt företag som | |
bedriver verksamhet avseende industriella processer kan erhålla undantag | |
från inkomstskatt i fem år. Undantaget kan bli förlängt i tre år. | |
Madagaskar: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. | |
Vissa företag inom ekonomiska frizoner undantas från beskattning under | |
leasingverksamhet kan erhålla undantag från bolagsskatt eller reducerad | |
bolagsskattesats under fyra år. | |
Madeira (Portugal): Se Portugal. | |
Marocko: Den normala inkomstskatten för bolag är |
|
Inkomst från riskkapitalbolag är skattefri. Banker och holdingbolag inom | |
offshorezoner betalar antingen 10 procent bolagsskatt eller ett fast belopp | |
motsvarande 25 000 USD i 15 år. Företag verksamma inom ekonomisk | |
frizon kan undantas från bolagsskatt i fem år. Huvudkontor och represen- | |
tationskontor för utländska företag kan beskattas med 10 procent. | |
Mauritius: Den normala inkomstskatten för bolag är 15 procent. Vissa | |
företag (s.k. GBC2) och vissa fonder undantas från bolagsskatt. Andra | |
företag (s.k. GBC1) beskattas endast med en effektiv skatt som inte är | |
högre än 3 procent. Det finns en speciell skatt för banker där inkomst från | |
bankverksamhet beskattas med summan av 1,7 procent av den bokförda | |
vinsten och 0,5 procent av rörelseresultatet. Övrig inkomst från banker | |
48 | beskattas med 10 procent. |
Mayotte (Frankrike): Se Frankrike.
Melilla (Spanien): Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Spanska företag i Melilla kan få skattereduktion med 50 procent på inkomst hänförlig till verksamhet i området. Denna reduktion kan i kombination med andra spanska regler medföra att inkomst från verksamhet i området är lågbeskattad.
Namibia: Den normala inkomstskatten för bolag är 32 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Utdelning är vanligen undantagen från beskattning. Namibia beskattar inte kapitalvinster. Dessutom finns ekonomiska frizoner som innebär att inkomst från investeringar i zonerna kan undantas från beskattning (ingen tidsgräns framgår).
Reunion (Frankrike): Se Frankrike.
Rwanda: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Företag som investerar minst 50 miljoner USD varav 30 procent i vissa specifika sektorer kan undantas från bolagsskatt i sju år. Även andra ekonomiska sektorer kan godkännas av ansvarig minister. Dessutom undantas företag för kollektiva investeringar (collective investment schemes) från beskattning.
Sankta Helena (Storbritannien): Information om skatteregler saknas.
Sao Tomé och Príncipe: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent.
Senegal: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Ömsesidiga försäkringsbolag är undantagna från beskattning. Inom den ekonomiska frizonen Dakar kan företag inom viss verksamhet erhålla undantag från bolagsskatt i 50 år. Ytterligare förmåner finns.
Seychellerna: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Tanzania: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Det finns ekonomiska zoner som innebär att verksamhet inom zonerna under vissa förutsättningar kan undantas från bolagsskatt i tio år.
Tunisien: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent (35 procent för bl.a. banker och försäkringsbolag). Små och medelstora företag (omsättning på högst 300 000 TND, ca 1 miljon kronor) kan erhålla undantag från inkomstskatt i tio år. Vissa försäkringsbolag och investmentbolag är undantagna från inkomstskatt. Dessutom finns det flera skatteförmåner för finansiella företag och fonder. Det finns även ekonomiska zoner där företag kan undantas från inkomstskatt i tio år och därefter blir föremål för reducerad inkomstskatt.
Amerika
Argentina: Den normala inkomstskatten för bolag är 35 procent. Ränta och kapitalvinst på bolagsobligationer som kan utfärdas av vissa företag är undantagna från beskattning. Reduktionen får inte överstiga 50 procent av den totala kostnaden för projektet. I ekonomisk zon kan undantag från inkomstskatt erhållas.
Barbados: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Företag inom tillverkningsindustrin och små företag beskattas med 15 procent och
Prop. 2017/18:296
49
Prop. 2017/18:296 livförsäkringsbolag beskattas med 5 procent. Vissa försäkringsbolag är
undantagna från bolagsskatt upp till 15 år. International business | ||
corporations (IBC) beskattas maximalt med 2,5 procent. Vidare | kan | |
skattereduktion erhållas för |
||
bolagsskatt i sju år erhållas för pionjärbolag och undantag från bolagsskatt | ||
erhållas i |
||
Kapitalvinster är skattefria. | ||
Belize: Den normala inkomstskatten för bolag är mellan 0,75 och | ||
25 procent. IBC undantas från beskattning. Endast inkomst som har eller | ||
anses ha källa där beskattas. Dessutom kan företag inom viss ekonomisk | ||
frizon erhålla undantag från inkomstskatt i 10 eller 20 år. Verksamheter | ||
som omfattas är bl.a. tillverkning och distribution av varor och tjänster. | ||
Företag som omfattas av Fiscal Incentives Act kan erhålla undantag från | ||
beskattning |
||
beskattning. | ||
Bolivia: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Endast | ||
inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Det finns särskilda | ||
regler för bl.a. försäkrings- och återförsäkringsverksamhet. Dessutom | ||
finns ett flertal skatteförmåner för att uppmuntra ekonomisk verksamhet | ||
som är förmånlig för staten. Bl.a. kan ett tioårigt undantag från bolagsskatt | ||
erhållas för företag i vissa städer. | ||
Chile: Bolag kan välja att bli beskattade enligt två olika skattesystem; | ||
med antingen 25 eller 27 procent. |
||
inkomst med källa i staten. Regler om |
||
innebär att utländska investerare kan etablera dessa bolag för att kanalisera | ||
och hantera investeringar i ett tredje land, utan att chilensk inkomstskatt | ||
tas ut på inkomst från investeringarna. | ||
Costa Rica: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. | ||
Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Företag inom | ||
ekonomiska frizoner kan undantas från beskattning. | ||
El Salvador: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Skatt | ||
utgår med 25 procent för företag vars inkomst inte överstiger 150 000 | ||
USD. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Dessutom | ||
finns ekonomiska frizoner, där vissa företag kan erhålla undantag från | ||
bolagsskatt så länge de är verksamma inom zonen. Andra företag kan | ||
erhålla undantag från bolagsskatt i 15 år. | ||
Falklandsöarna (Storbritannien): Information om skatteregler saknas. | ||
Franska Guyana (Frankrike): Den normala inkomstskatten för bolag | ||
är 33,3 procent. Huvudkontor och Distribution Centres kan beskattas | ||
utifrån en reducerad skattebas. | ||
Guatemala: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent | ||
Mindre bolag beskattas med 5 procent. Endast inkomst som har eller anses | ||
ha källa där beskattas. Det finns även ekonomiska frizoner där undantag | ||
från bolagsskatt kan erhållas i tio år. | ||
Guyana: Den normala inkomstskatten för bolag är 40 procent. Tioårigt | ||
undantag från bolagsskatt kan erhållas för investeringar inom vissa | ||
regioner och sektorer efter godkännande från finansministeriet. | ||
Jamaica: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Det finns | ||
ett flertal skatteförmåner, bl.a. ekonomiska frizoner där företag beskattas | ||
med 12,5 procent, men där skattesatsen kan reduceras till 7,5 procent. | ||
50 | Avskaffade regler om speciella exportzoner gäller under | en |
övergångsperiod t.o.m. år 2020, vilket innebär att företag kan undantas från bolagsskatt t.o.m. detta datum. Vidare kan riskkapitalbolag undantas från bolagsskatt i tio år och vissa företag (International Financial Companies) kan beskattas med 2,5 procent för viss finansiell inkomst.
Karibien: Omfattar, bortsett från Barbados, Jamaica samt Trinidad och Tobago, ett stort antal små stater och jurisdiktioner. Vad gäller dessa hänvisas till rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Nicaragua: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent Skatten är progressiv. Bolag med en årlig bruttoinkomst som understiger 12 miljoner NIO (ca tre miljoner kronor) beskattas med mellan 10 och 30 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Företag inom ekonomiska frizoner kan erhålla undantag från bolagsskatt i tio år (med möjlighet till förlängning i ytterligare tio år).
Panama: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. En rad incitament finns. Företag som exempelvis bedriver tillverkning, tillhandahåller tjänster och är verksamma inom forskning och utveckling kan få undantag från bolagsskatt (ingen tidsbegränsning framgår). Företag verksamma i en vetenskaplig och teknologisk park kan erhålla undantag från bolagsskatt i 25 år. Räntor och royalty är i stor utsträckning skattefria. Företag som omfattas av Multinational Company Headquarter regime (särskild licens krävs) är befriade från inkomstskatt för bl.a. inkomst från närstående företag. Regimen kräver ingen substans (närvaro) och det går att förhandla om skatten.
Paraguay: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Peru: Den normala inkomstskatten för bolag är 29,5 procent (tillägg med 5 procent i vissa fall). Viss leasingverksamhet beskattas med en skattesats om 10 procent. Det finns flera ekonomiska frizoner och undantag från bolagsskatt kan erhållas för företag etablerade i frizoner t.o.m. år 2042. Aktier i inhemska företag som registreras och säljs genom ”a centralized exchange mechanism” kan beskattas med 5 procent.
Surinam: Den normala inkomstskatten för bolag är 36 procent. Det finns flera skatteförmåner för investeringar som kan erhållas efter godkännande av finansministeriet samt bestämmelser om ekonomiska frizoner, där kommersiell verksamhet kan undantas från bolagsskatt. Ännu finns ingen sådan frizon etablerad.
St. Pierre och Miquelon (Frankrike): Information om skatteregler saknas.
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien): Information om skatteregler saknas.
Trinidad och Tobago: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent (vissa försäkringsbolag beskattas med 15 procent). Det finns ekonomiska zoner där undantag från bolagsskatt kan erhållas under obegränsad tid. Dessutom finns skatteförmåner som innebär att vissa företag kan erhålla undantag från bolagsskatt i fem år. Kapitalvinster på tillgångar som innehafts mer än 1 år är skattefria. Vinster från investeringar i fonder och i venture capitalbolag är skattefria. Banker som sysslar med export och import kan vara skattebefriade i 10 år.
Uruguay: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Det finns ekonomiska frizoner som omfattar bl.a. finansiella tjänster. Företag
Prop. 2017/18:296
51
Prop. 2017/18:296 inom dessa zoner kan undantas från beskattning. Dotterföretag i en multinationell koncern som t.ex. kan tillhandahålla ekonomisk administration eller understödjande forsknings- och utvecklingsaktiviteter (Shared Service Centres) undantas från beskattning till
Asien | |||||||
Armenien: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. Det finns | |||||||
ekonomiska zoner där inkomst från verksamhet inom zonen undantas från | |||||||
beskattning. Vidare undantas inkomster från |
|||||||
Azerbajdzjan: Se under avsnitt Europa. | |||||||
Bahrain: Se under rubriken ”Stater som inte | omfattas | av | |||||
kompletteringsregeln” ovan. | |||||||
Brunei Darussalam: Den normala inkomstskatten för bolag är | |||||||
18,5 procent. Små och medelstora företag är undantagna från inkomstskatt | |||||||
om de har en omsättning som inte överstiger 1 miljon BND (ca 6 127 000 | |||||||
kronor). Företag verksamma i Brunei International Financial Centre | |||||||
(BIFC), bl.a. International Business Companies (IBC), kan undantas från | |||||||
bolagsskatt. Vissa exporterande företag beskattas med 1 procent. Endast | |||||||
inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. | |||||||
Cypern: Den normala inkomstskatten för bolag är | 12,5 procent. | ||||||
80 procent av inkomst från immateriella rättigheter kan undantas från | |||||||
beskattning. Vidare kan företag erhålla |
|||||||
kapitalinkomster är undantagna från beskattning. | |||||||
Filippinerna: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. | |||||||
Vissa företag (Foreign Currency Deposit Units) och |
|||||||
undantagna från beskattning för inkomster från utländska företag i | |||||||
utländsk valuta. Ränteintäkter på lån i utländsk valuta beskattas med | |||||||
10 procent. | Vidare | kan | företag | inom ekonomiska | zoner | och | |
huvudkontorsföretag undantas från inkomstskatt. | |||||||
Förenade Arabemiraten: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas | |||||||
av kompletteringsregeln” ovan. | |||||||
Georgien: Se under avsnitt Europa. | |||||||
Hong Kong SAR: Den normala inkomstskatten för bolag är 17 procent. | |||||||
Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. | |||||||
Indien: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent (25 procent | |||||||
för nystartade företag och företag inom bl.a. tillverkning och forskning). | |||||||
Royaltyinkomster från patent som delvis utvecklats i landet och som | |||||||
registrerats där beskattas med 10 procent. Nystartade företag som | |||||||
tillverkar varor eller tillhandahåller tjänster i en ekonomisk zon är under | |||||||
vissa förutsättningar undantagna från beskattning i fem år. Detta gäller | |||||||
även för |
|||||||
Indonesien: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent | |||||||
(12,5 eller 1 procent av omsättningen för små och medelstora företag). | |||||||
Inkomst hos riskkapitalbolag är undantagen från beskattning. | |||||||
Pionjärföretag samt vissa företag i ekonomiska zoner med investeringar | |||||||
om minst 300 miljoner kronor kan undantas från beskattning i |
|||||||
Iran: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Mellan | |||||||
10 och 40 | procent | av inkomst från | royalty, licenser, | franchise | etc. | ||
52 | beskattas, vilket motsvarar | en effektiv skattesats om |
Företag inom ekonomiska zoner kan under vissa förutsättningar undantas från inkomstskatt i 25 år.
Israel: Den normala inkomstskatten för bolag är 23 procent. Godkända företag i vissa områden beskattas med 7,5 procent och i övriga områden med 16 procent. För godkännande krävs t.ex. att företagen ökar den ekonomiska produktionskapaciteten eller ökar betalningsbalansen.
Jordanien: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent (35 procent för banker, 24 procent för finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet och 14 procent för industriella företag). Det finns ekonomiska frizoner där företag kan undantas från bolagsskatt. Vidare kan vissa investeringar beskattas med 5 procent (gäller inte försäkringsbolag eller finansiella tjänster).
Julön (Australien): Se Australien.
Kazakstan: Se under avsnitt Europa.
Kina: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Omfattande undantag och förmånliga regler gäller för immateriella rättigheter. Bl.a. beskattas högteknologiska företag med 15 procent och ersättning upp till 5 miljoner CNY (ca 6 miljoner kronor) undantas från beskattning. Nystartade högteknologiska företag undantas från beskattning år
Kirgizistan: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Kokosöarna (Australien): Se Australien.
Kuwait: Den normala inkomstskatten för bolag är 15 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Företag som ägs av personer med hemvist i Kuwait eller i en annan gulfstat undantas från inkomstskatt. Handel med börsaktier beskattas inte.
Libanon: Den normala inkomstskatten för bolag är 15 procent. Holdingbolag och offshorebolag är undantagna från bolagsskatt. Holdingbolag betalar i stället en årlig skatt om 5 miljoner LBP (ca 25 000 kronor).
Macao SAR: Den normala inkomstskatten för bolag är 12 procent. Det finns förmåner för åtta utvalda offshoreverksamheter, bl.a. back officeverksamhet.
Malaysia: Den normala inkomstskatten för bolag är
Maldiverna: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Prop. 2017/18:296
53
Prop. 2017/18:296 | Mongoliet: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent för |
vinster upp till ca tio miljoner kronor och 25 procent därutöver. Royalty | |
beskattas med 10 procent. Dessutom undantas företag inom en ekonomisk | |
zon från bolagsskatt de första fem åren om de använder sig av innovativ | |
och förbättrad teknologi. | |
Nordkorea: Bolagsskatten är 25 procent. Landet beskattar inhemska | |
företag endast om de har utländska investerare. Det finns ett stort antal | |
ekonomiska frizoner i landet för utländska investerare. I flertalet zoner | |
utgår det ingen skatt på inkomsten. I andra utgår det skatt med 10– | |
14 procent. Landet ger generösa avdrag för vinster som återinvesteras. | |
Oman: Inkomst som understiger ca 630 000 kronor undantas från | |
beskattning. Inkomst över detta belopp beskattas med 12 procent. | |
Dessutom kan företag i ekonomisk zon få undantag från beskattning i 30 | |
år. | |
Pakistan: Den normala inkomstskatten för bolag är 31 procent. Vinst | |
från pionjärinvesteringar och från företag som utvecklar och exporterar | |
mjukvara är undantagna från beskattning. Undantag från beskattning | |
gäller även för vissa riskkapitalbolag. | |
Qatar: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent. Företag | |
som ägs av personer med hemvist i Qatar eller i någon av gulfstaterna | |
undantas från inkomstskatt. Endast inkomst som har eller anses ha källa | |
där beskattas. | |
Ryssland: Se under avsnitt Europa. | |
Singapore: Den normala inkomstskatten för bolag är 17 procent. Endast | |
inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Dessutom beskattas | |
verksamhet inom finansiell sektor med 5 eller 12 procent i |
|
Inkomster från verksamhet med hög tillväxt beskattas med den lägre | |
skattesatsen. Undantag från bolagsskatt kan erhållas för pionjärverk- | |
samhet i |
|
8 procent. Godkända försäkringsbolag beskattas med 5 procent för | |
kvalificerad inkomst. | |
Sydkorea: Den normala inkomstskatten för bolag är progressiv, |
|
procent. Små och medelstora företag samt högpotentiella företag kan | |
under vissa förutsättningar erhålla 50 procent undantag från bolagsskatt i | |
fem år. Företag inom ekonomiska zoner kan erhålla undantag från | |
bolagsskatt i tre år och 50 procent reduktion i ytterligare två år. Vidare kan | |
kapitalvinst i riskkapitalbolag undantas från bolagsskatt. | |
Syrien: Den normala inkomstskatten för bolag är progressiv och tas ut | |
med |
|
beskattas. Ekonomiska frizoner finns. | |
Tadzjikistan: Den normala inkomstskatten för bolag är 13 procent. | |
Mindre nystartade företag (omsättning som inte överstiger 936 000 kr) kan | |
beskattas med 6 procent i ett år. Företag som är verksamma inom | |
ekonomiska frizoner kan undantas från beskattning i 25 år. | |
Thailand: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. Små | |
och medelstora företag kan beskattas med 10 procent för inkomst som | |
överstigande 300 000 THB (ca 73 000 kronor). Banker kan beskattas med | |
10 procent på viss inkomst. Högteknologiska företag samt företag inom | |
viss industri i särskilda områden kan erhålla undantag från bolagsskatt i | |
åtta år. Företag som omfattas av reglerna om internationella huvudkontor | |
54 | kan för viss inkomst undantas från bolagsskatt och beskattas med 10 |
procent för viss annan inkomst. Kapitalvinst hos riskkapitalbolag vid avyttring av andelar i små och medelstora företag beskattas inte.
Turkiet: Se under avsnitt Europa.
Turkmenistan: Den normala inkomstskatten för bolag är 8 procent (små och medelstora företag beskattas med 2 procent).
Uzbekistan: Den normala inkomstskatten för bolag är 7,5 procent. Viss verksamhet i ekonomisk zon kan undantas från beskattning i
Europa
Andorra: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent. Azerbajdzjan: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent.
Verksamhet inom industri- och teknologiparker kan erhålla undantag från bolagsskatt i sju år. Vidare finns det ekonomiska zoner där verksamheter endast beskattas med 0,5 procent av omsättningen. 50 procent av vinsten i ett företag i ekonomisk zon är undantagen bolagsskatt under sju år om bolaget har investeringscertifikat.
Belgien: Den normala inkomstskatten för bolag är 33 procent (inkl. tilläggsskatt, s.k. austerity surcharge, uppgår den effektiva skatten till 33,99 procent). 85 procent av inkomst från patent kan undantas från beskattning. Vidare kan företag erhålla
Bosnien Hercegovina: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Brittiska kanalöarna: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Bulgarien: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Estland: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent, men tas ut först i samband med utdelning.
Frankrike: Den normala inkomstskatten för bolag är 33,3 procent. Inkomster från patent kan beskattas med 15 procent. Kapitalvinster vid avyttring av innehav i riskkapitalbolag (s.k. venture capital companies (SCR) och venture capital funds (FCPR)) kan beskattas med 15 procent och inkomst från riskkapitalbolags investeringsportfolio kan helt undantas från beskattning. Banker är helt undantagna från bolagsskatt. Företag inom vissa ekonomiska frizoner (urban free zones) kan erhålla undantag från bolagsskatt i fem år och därefter erhålla en reducerad bolagsskattesats i tre år.
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland: Den normala inkomstskatten för bolag är 19 procent. Utdelning till såväl noterade som onoterade medelstora och stora företag (även för små företag i vissa fall) är i princip undantagen från beskattning.
Georgien: Den normala inkomstskatten för bolag är 15 procent och tas ut först i samband med utdelning (för vissa bolag gäller dessa regler först år 2019).
Gibraltar (Storbritannien): Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Grekland: Den normala inkomstskatten för bolag är 29 procent. Sedan år 2016 finns skatteförmåner för vissa investeringar i Grekland. Bl.a. kan
Prop. 2017/18:296
55
Prop. 2017/18:296 företag erhålla undantag från bolagsskatt, erhålla skattereduktion med 50
procent av kostnad för investering samt under vissa förutsättningar | |
garanteras en fast bolagsskattesats i tolv år vid större investeringar | |
alternativt erhålla en skattereduktion motsvarande 10 procent av viss | |
investering upp till maximalt 5 miljoner euro. Förmånerna kan ges till i | |
princip alla ekonomiska sektorer. | |
Irland: Den normala inkomstskatten för bolag är 12,5 procent för s.k. | |
”trading income” (aktiv inkomst) och 25 procent för |
|
(passiv inkomst). Företag som omfattas av speciella skatteregler (Section | |
110) kan erhålla en bolagsskattesats som blir nära 0 procent. | |
Isle of Man: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av | |
kompletteringsregeln” ovan. | |
Italien: Den normala inkomstskatten för bolag är 24 procent. 50 procent | |
av inkomst som härrör från bl.a. patent och varumärken kan undantas från | |
beskattning för företag. Vidare kan företag erhålla |
|
Kazakstan: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. | |
Inkomster i investeringsprojekt som godkänns av regeringen och som | |
uppfyller vissa krav kan undantas från bolagsskatt i tio år. | |
Kosovo: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent. | |
Kroatien: Den normala inkomstskatten för bolag är 18 procent. Mindre | |
bolag beskattas med 12 procent. Det finns flera ekonomiska frizoner där | |
50 procent av inkomsten kan undantas från inkomstskatt. Verksamhet som | |
är tillåten inom frizonerna är bl.a. tillverkning av varor och tillhanda- | |
hållande av tjänster förutom bank, finans- och försäkringsverksamhet. | |
Även verksamhet inom teknologi och innovationscentrum är tillåten i | |
frizonerna. Vidare kan företag som investerar i bl.a. |
|
utvecklings- och innovationsverksamhet helt eller delvis undantas från | |
bolagsskatt i högst tio år. Det finns det regionala skatteförmåner som | |
innebär att inkomster inom viss region kan bli helt eller delvis undantagna | |
från bolagsskatt. | |
Lettland: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent, men tas | |
ut först i samband med utdelning (varvid inkomsten ”grossas upp” med | |
1,25, vilket innebär en skattesats på 25 procent). Återinvesterade vinster | |
är skattefria. Det finns ekonomiska zoner där företag kan erhålla | |
skattereduktion med 80 procent. | |
Liechtenstein: Den normala inkomstskatten för bolag är 12,5 procent. | |
80 procent av inkomst från immateriella rättigheter kan undantas från | |
beskattning. Vidare kan företag erhålla |
|
kapitalvinster på andelar undantas från beskattning. Dessutom kan | |
förmånlig beskattning erhållas för företag som endast köper, förvaltar och | |
säljer finansiella instrument (Private asset structures). Dessa strukturer | |
beskattas endast med en minimiskatt om 1 800 CHF (ca 15 000 kronor). | |
Litauen: Den normala inkomstskatten för bolag är 15 procent (5 procent | |
för mindre bolag). Det finns ekonomiska frizoner där företag undantas från | |
bolagsskatt i sex år. Under de efterföljande tio åren beskattas de med 50 | |
procent av normal skattesats. Försäkringsverksamhet omfattas inte av | |
dessa frizoner. Viss inkomst hos investeringsbolag (collective investment | |
vehicle, CIV) och försäkringsbolag är undantagen från beskattning. | |
Luxemburg: Den normala inkomstskatten för bolag är 18 procent. Även | |
en kommunal skatt utgår. I staden Luxemburg uppgår den kommunala | |
56 | skatten till 6,75 procent. Bestämmelser som innebär att 80 procent av |
nettoinkomster och vinster från vissa immateriella rättigheter undantas från beskattning har avskaffats, men kan enligt övergångsbestämmelser tillämpas t.o.m. år 2021. Det finns ett flertal skatteförmåner för verksamhet inom bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet. Bl.a. är inkomster från
Makedonien: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent.
Malta: Den normala inkomstskatten för bolag är 35 procent. Regler om avräkning av underliggande bolagsskatt (s.k. imputationssystem) kan resultera i en skattebelastning på 5 procent (se även under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan). Royalty och likande inkomst från patent avseende uppfinningar, varumärken och copyrights kan undantas från beskattning. Dessutom är inkomster från åtaganden för kollektiva investeringar (collective investment schemes (CIS) undantagna från beskattning. Det finns också securitization vehicles (SPV) som värdepapperiserar risk och som på grund av avdragsregler kan bli obeskattade.
Moldavien: Den normala inkomstskatten för bolag är 12 procent.
Monaco: Se under rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Montenegro: Den normala inkomstskatten för bolag är 9 procent.
Nederländerna: Den normala inkomstskatten är 20 procent för bolag med inkomster upp till 200 000 euro (250 000 euro för år 2018). Företag med inkomster över detta belopp beskattas med 25 procent. Investeringsfonder kan helt undantas från bolagsskatt. Vidare går det inte att utesluta att det fortfarande finns förhandsbesked om informellt kapital som medför att normal inkomstskatt inte utgår.
Polen: Den normala inkomstskatten för bolag är 19 procent (för mindre bolag med omsättning mindre än 1,2 miljoner euro och nystartade bolag utgår inkomstskatt med 15 procent). Det finns flera ekonomiska frizoner där företag kan erhålla skattereduktion med motsvarande
Portugal: Den normala inkomstskatten för bolag är 21 procent (17 procent för små- och medelstora bolag med skattepliktig inkomst upp till 15 000 euro). Det finns ett flertal skatteförmåner för investeringar i landet. Förenklade skatteregler som kan tillämpas av företag som bl.a. har en omsättning som inte överstiger 200 000 euro. Reglerna innebär att 50 procent respektive 25 procent av viss inkomst inte beskattas det första respektive andra året som reglerna tillämpas. Företag som verkar inom den ekonomiska frizonen på Madeira kan bli föremål för bolagsskatt med
Prop. 2017/18:296
57
Prop. 2017/18:296 endast 5 procent (finans- och försäkringsbolag omfattas inte av de
speciella skattereglerna i frizonen). Små och medelstora företag kan | |
erhålla |
|
hänförliga till ej utdelade vinster. | |
Rumänien: Den normala inkomstskatten för bolag är 16 procent. | |
Företag som bedriver bl.a. innovationsverksamhet kan erhålla undantag | |
från bolagsskatt i tio år. Vinster som återinvesteras i bl.a. teknologisk | |
utrustning och mjukvara är skattefria. | |
Ryssland: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. I vissa | |
regioner kan skatten uppgå till 15,5 procent. I ekonomiska frizoner | |
undantas inkomster delvis från bolagsskatt i tio år. Förenklade skatteregler | |
innebär att bolagsskatt inte betalas under vissa förutsättningar. Banker, | |
försäkringsbolag och investeringsfonder kan inte nyttja de förenklade | |
reglerna. Vinst vid avyttring av andelar i ryska företag som innehafts i fem | |
år undantas från beskattning bl.a. om andelarna är noterade och hänförliga | |
till den högteknologiska ekonomiska sektorn. | |
San Marino: Den normala inkomstskatten för bolag är 17 procent. | |
Nystartade företag kan bl.a. erhålla 50 procent skattereduktion de första | |
sex åren samt skattereduktion för investeringar i teknologisk innovations- | |
verksamhet. Det finns regler för nystartade, högteknologiska företag som | |
ger full skattefrihet i fem år. Vidare kan fullt avdrag erhållas för åter- | |
investerade vinster under vissa förutsättningar. | |
Schweiz: Den federala inkomstskatten för bolag är 8,5 procent. Den | |
kantonala skatten varierar och kan i vissa kantoner uppgå till endast 1,5 | |
procent. | |
Slovakien: Den normala inkomstskatten för bolag är 21 procent. | |
Företag kan erhålla skattereduktion som motsvarar 35 procent av | |
investeringar inom industri, teknologiska centrum och s.k. shared service | |
centre. | |
Slovenien: Den normala inkomstskatten för bolag är 19 procent. | |
Investeringsfonder, pensionsfonder, försäkringsbolag och riskkapitalbolag | |
kan under vissa förutsättningar undantas från bolagsskatt. Utländska | |
kapitalvinster kan undantas från beskattning till 50 procent. | |
Spanien: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. 60 | |
procent av inkomst från immateriella tillgångar kan undantas från | |
beskattning under vissa förutsättningar. Kollektiva investeringsinstitut | |
(collective investment institutions) kan beskattas med 1 procent | |
bolagsskatt. För venture capital companies (VCC) undantas i vissa fall 99 | |
procent av kapitalvinst på andelar i företag verksamma inom området | |
technological innovations från beskattning. Spanien har generösa federala | |
skatteregler och regionala skatteregler (i Baskien och Navarra) för | |
immateriella tillgångar. | |
Tjeckien: Den normala inkomstskatten för bolag är 19 procent. | |
Inkomster hos företag som investerar i bl.a. teknologiska centrum kan | |
undantas från inkomstskatt i tio år. Investeringsfonder inom EES (s.k. | |
open investment funds och open investment companies) beskattas endast | |
med 5 procent bolagsskatt. | |
Turkiet: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. Det finns | |
ett flertal skatteförmåner för immateriella tillgångar. Bl.a. är 50 procent av | |
inkomst från innovationsverksamhet i staten undantagen inkomstskatt. | |
58 | Vidare finns ekonomiska frizoner där inkomster kan undantas från |
bolagsskatt. Undantaget från bolagsskatt slopades år 2004, men gäller Prop. 2017/18:296 fortfarande för företag som före 2004 fått tillstånd att bedriva verksamhet
inom zonen. All typ av kommersiell, industriell, bank- och viss annan verksamhet får bedrivas inom zonerna. Företag kan erhålla
Ukraina: Den normala inkomstskatten för bolag är 18 procent. Krimhalvön är en ekonomisk frizon där skatt inte tas ut. Investeringsfonder beskattas inte för inkomster från fondverksamhet. Viss inkomst från försäkringsverksamhet är skattefri eller beskattas med 3 procent. Förenklade skatteregler för företag vars omsättning inte överstiger 5 miljoner UAH (cirka 1,5 miljoner kronor) innebär att inkomst endast beskattas med 3 eller 5 procent.
Ungern: Den normala inkomstskatten för bolag är 9 procent.
Vitryssland: Den normala inkomstskatten för bolag är 18 procent. Det finns ekonomiska frizoner, en industripark och en högteknologisk park där företag under vissa förutsättningar bl.a. är undantagna från bolagsskatt. I de ekonomiska zonerna och i industriparken gäller undantaget i tio år. Skatteförmånerna inom de ekonomiska frizonerna gäller inte bank- eller försäkringsverksamhet. Slutligen kan presidenten i enskilda fall godkänna skatteförmåner, t.ex. undantag från bolagsskatt.
Österrike: Den normala inkomstskatten för bolag är 25 procent. Under år 2018 kan små företag och medelstora företag få 10 respektive 15 procent bonus på investeringar (högsta bonus: 175 miljoner euro).
Oceanien
Australien: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Har
Övriga Oceanien: Omfattar, bortsett från Australien, Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, ett stort antal små stater och jurisdiktioner. Vad gäller dessa hänvisas till rubriken ”Stater som inte omfattas av kompletteringsregeln” ovan.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i bilaga 39 a till inkomstskattelagen.
5.4.3 | Undantag för verklig verksamhet enligt artikel | |
7.2 a andra och tredje styckena | ||
Regeringens bedömning: 39 a kap. IL och bilaga 39 a till IL behöver | ||
inte ändras för att genomföra artikel 7.2 a andra och tredje styckena om | ||
undantag från |
||
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. | ||
Remissinstanserna: FAR anför vad gäller undantaget för verklig | ||
etablering i 39 a kap. 7 a § IL att utredningen borde ha analyserat hur | 59 |
Prop. 2017/18:296 villkoren för undantag från
håller sig till företagande i den digitala ekonomin. | |
Skälen för regeringens bedömning: I recit 12 anges att det är önskvärt | |
att hantera situationer både i tredje land och i unionen samt att | |
inkomstkategorierna – för att de grundläggande friheterna ska iakttas – bör | |
kombineras med ett undantag för verklig verksamhet, vilket syftar till att i | |
unionen begränsa effekterna av reglerna till fall där |
|
bedriver verklig ekonomisk verksamhet. Ett sådant undantag stadgas i | |
artikel 7.2 a andra stycket. Undantaget ska ses mot bakgrund av EUD:s | |
dom i mål |
|
reglerna och dessa reglers förenlighet med etableringsfriheten enligt | |
artikel 43 och 48 i |
|
domen fast att etableringsfriheten utgör ett hinder mot att en vinst som | |
genererats i ett |
|
beskattningsunderlaget för ett i en annan medlemsstat hemmahörande | |
moderbolag när denna vinst är föremål för en lägre beskattningsnivå än | |
den som tillämpas i sistnämnda land, såvida inte ett sådant inkluderande | |
endast ska ske vid fall av rent konstlade upplägg som sker i syfte att | |
undvika den nationella skatt som normalt ska betalas. En sådan | |
beskattningsåtgärd får därmed enligt EUD inte vidtas när det på grundval | |
av objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående – | |
däribland i vilken grad |
|
personal och utrustning – framgår att nämnda |
|
etablerats i värdmedlemsstaten, oavsett huruvida det föreligger | |
skattemässiga skäl till etableringen, och att det bedriver faktisk ekonomisk | |
verksamhet där. | |
Enligt bestämmelsen i artikel 7.2 a andra stycket ska undantag från | |
verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, | |
vilket visas av relevanta fakta och omständigheter. Undantag från reglerna | |
är tvingande för |
|
hemmahörande, eller såvitt avser fast driftställe beläget, utanför EES- | |
området kan medlemsstaterna välja att göra undantag, artikel 7.2 a tredje | |
stycket (bestämmelsen behandlas även i avsnitt 5.1 såvitt avser obegränsat | |
skattskyldigas utländska fasta driftställen). Mot bakgrund av att det inte är | |
aktuellt med |
|
vidkommande bortses från dessa här (jfr avsnitt 5.1). I recit 12 anges att | |
det är viktigt att skatteförvaltningarna och de skattskyldiga samarbetar för | |
att samla in relevanta fakta och omständigheter för att avgöra huruvida | |
undantaget för verklig verksamhet ska tillämpas. | |
För att inte utgöra en inskränkning av etableringsfriheten anpassades de | |
svenska reglerna år 2007 till EUD:s dom i mål |
|
domen). Anpassningen innebär att en ny 39 kap. 7 a § IL infördes (SFS | |
2007:1254, prop. 2007/08:16). Genom bestämmelsen undantas delägare i | |
lågbeskattade företag hemmahörande i EES från |
|
delägaren kan visa att den utländska juridiska personen, i den stat där den | |
hör hemma, utgör en verklig etablering från vilken affärsmässigt | |
motiverad verksamhet bedrivs. | |
Som nämnts ovan bör enligt recit 12 – för att iaktta de grundläggande | |
friheterna – inkomstkategorierna kombineras med ett undantag för verklig | |
60 | verksamhet som syftar till att i unionen begränsa effekterna av reglerna till |
fall där det utländska kontrollerade bolaget inte bedriver verklig ekonomisk verksamhet. Såvitt avser prövningen av om bildandet av ett
7.2a andra stycket ska uppfattas på samma sätt som domen och inte som en skärpning av villkoren för undantag. Enligt gällande reglering i 39 kap. 7 a § IL ska vid prövningen av om förutsättningarna för undantag för verklig etablering är uppfyllda särskilt beaktas
1. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,
2. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och
3. om den utländska juridiska personens personal självständigt fattar beslut i den löpande verksamheten.
På motsvarande sätt sägs i
Prop. 2017/18:296
61
Prop. 2017/18:296 Vad sedan gäller bevisbördan för att en verklig etablering föreligger krävs att gällande reglering i 39 a kap. 7 a § IL inte går utöver direktivets reglering. I artikel 7.2 a andra stycket sägs att relevanta fakta och omständigheter ska visa att
FAR anför att utredningen borde ha analyserat hur villkoren för undantag från
5.4.4 | ||
enligt artikel 7.2 b | ||
Regeringens bedömning: 39 a kap. IL och bilaga 39 a till IL behöver | ||
inte ändras för att genomföra artikel 7.2 b om |
||
artificiellt avledd inkomst. | ||
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. | ||
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om | ||
artikel 7.2 b. | ||
Skälen för regeringens bedömning: Som alternativ till kategori- | ||
modellen i artikel 7.2 a kan |
||
ett fast driftställes icke utdelade inkomster från |
||
som genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel. Ett | ||
arrangemang eller en uppsättning arrangemang anses |
||
mån subjektet eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller | ||
inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess | ||
inkomst om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla | ||
funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar | ||
och risker, utförs och som är av stor betydelse för att generera CFC- | ||
bolagets inkomst. Modellen återspeglar en gängse internprissättnings- | ||
analys. | ||
Gällande svenska |
||
utformade enligt den modell som föreskrivs i artikel 7.2 b. Frågan om | ||
gällande svenska regler är förenliga med artikel 7.2 b är därför inte aktuell | ||
62 | för svenskt vidkommande, även om det i och för sig kan konstateras att | |
den analys som krävs enligt punkt 2 b följer redan av tillämpliga Prop. 2017/18:296 internprissättningsregler.
5.5Artikel 7.3 Undantag från
Regeringens bedömning: 39 a kap. IL och bilaga 39 a till IL behöver inte ändras för att genomföra artikel 7.3 som tillåter att medlemsstaterna gör undantag från
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket föreslår att
i 39 a kap. 7 § andra stycket IL tas bort för att
Skälen för regeringens bedömning: I punkt 3 finns två fakultativa undantag för
7.2a till högst en tredjedel kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag som
2.5och avser mycket förenklat vissa företag som anges i
Vad gäller möjligheten till undantag enligt artikel 7.3 första stycket kan konstateras att gällande regler i 39 a kap. IL innebär att
Vad gäller möjligheten till undantag enligt artikel 7.3 andra stycket kan konstateras att prövningen enligt 5 § görs utan avseende på om ett företag är ett finansiellt företag enligt definitionen i direktivets artikel 2.5. Huvudregeln i 5 § går därför inte utöver det undantag som är möjligt enligt artikel 7.3 andra stycket. Undantaget i artikel 7.3 andra stycket skulle emellertid kunna vara aktuellt när det gäller kompletteringsregeln i 7 §. I 7 § andra stycket begränsas innebörden av de i bilaga 39 a använda uttrycken ”inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet” och ”inkomst från försäkringsverksamhet”. Genom 7 § andra stycket är det, såvitt avser stater inom EES som undantas från
63
Prop. 2017/18:296 kompletteringsregeln såvitt avser ”inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet” och ”inkomst från försäkringsverksamhet”, endast koncernintern verksamhet av nämnda slag som kan anses lågbeskattad. Detta gäller dock endast om inkomsten omfattas av eventuellt skatteavtals bestämmelser om begränsning av beskattningsrätten. Vad gäller förhållandet till direktivets krav kan följande konstateras. Vid utformningen av huvudregeln i 39 a kap. 5 § IL uteslöts tanken på ett generellt undantag från
64
5.6 | Artikel 7.4 Undantag från |
Prop. 2017/18:296 |
enligt modellen i artikel 7.2 b |
Regeringens bedömning: 39 a kap. IL behöver inte ändras för att genomföra artikel 7.4 i direktivet, vilken tillåter att medlemsstaterna gör undantag från
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om
genomförandet av artikel 7.4.
Skälen för regeringens bedömning: I punkt 4 finns en fakultativ undantagsregel för
b)vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden inte behöver behandlas som ett
Regeln i artikel 7.4 gäller för
5.7 | Artikel 8.1 Beräkning av inkomst vid CFC- | |
regler som följer modellen i artikel 7.2 a | ||
Regeringens bedömning: Kraven i artikel 8.1 i direktivet om hur CFC- | ||
bolags inkomst ska beräknas bedöms vara uppfyllda i gällande rätt. | ||
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. | ||
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om | ||
genomförandet av artikel 8.1. | ||
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8.1 ska – om CFC- | ||
regler utformas enligt artikel 7.2 a – |
||
bolagsskattereglerna i den medlemsstat där den skattskyldige är skatte- | ||
mässigt hemmahörande eller belägen. Förluster ska inte ingå i skattebasen, | ||
dvs. ska inte beaktas, utan kan rullas framåt och beaktas senare | ||
beskattningsperioder i enlighet med nationell rätt (s.k. carry forward). | ||
Enligt 39 a kap. 10 § ska vid beräkning av överskottet av lågbeskattade | ||
inkomster den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt | ||
aktiebolag som har motsvarande inkomster och som inte är ett invest- | ||
mentföretag. Inkomstberäkningen ska enligt 39 a kap. 11 § IL ske med | ||
utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska | ||
personen, upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078) och | ||
innehålla de tilläggsupplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 | ||
och 2 samt 8 § bokföringslagen (uttrycket ”tilläggsupplysningar” föreslås | 65 | |
Prop. 2017/18:296 ändras, se avsnitt 5.14). Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen. Vidare följer av 39 a kap. 6 § 2 IL att underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten får dras av vid beräkning av nettoinkomsten, om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår.
66
Gällande svenska regler uppfyller härigenom enligt regeringens bedömning direktivets krav på att beräkningen av
Lagrådet anför att det i 2003 års lagstiftningsärende förekom en diskussion om vilka särskilda hänsyn som det fanns anledning att ta när den utländska inkomsten skulle översättas till ett tänkt svenskt beskattningsunderlag och konstaterar att det i lagrådsremissen i stort sett saknas sådana överväganden. Lagrådet anser att andra medlemsstaters arbete med att genomföra direktivet skulle ha kunnat ge impulser. Lagrådet anför även att dess synpunkter 2003 – om att det då aktuella förslaget innehöll komplicerade bestämmelser, brister och otydligheter i lagregleringen samt att överväganden rörande utformningen hade kunnat relateras till lagstiftningen i andra länder – har giltighet även nu. Regeringen vill med anledning härav förtydliga att det i detta lagstiftningsärende i huvudsak är fråga om att genomföra
5.8Artikel 8.2 Beräkning av
Regeringens bedömning: Gällande rätt behöver inte ändras för att genomföra artikel 8.2 i direktivet om hur
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om
genomförandet av artikel 8.2.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8.2 ska – om CFC- Prop. 2017/18:296 regler utformas enligt artikel 7.2 b –
som genereras genom de tillgångar och risker som är kopplade till de betydelsefulla funktioner som utförs av personer i det kontrollerande bolaget. Armlängdsprincipen ska tillämpas vid inkomstallokering i CFC- bolaget.
Bestämmelsen i artikel 8.2 gäller vid
5.9Artikel 8.3 Delägarens andel av CFC- inkomsten
Regeringens bedömning: Kravet i artikel 8.3 avseende vilken inkomst delägaren ska ta upp bedöms vara uppfyllt i gällande rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om
genomförandet av artikel 8.3.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt punkt 3 ska den skattskyldige ta upp
I promemorian görs bedömningen att gällande svenska regler genom reglerna i 39 a kap. 13 § första stycket IL uppfyller direktivets krav i
artikel 8.3. Vad beträffar undantaget i 13 § första stycket andra meningen
67
Prop. 2017/18:296 görs bedömningen att utan ett sådant undantag skulle svensk CFC- beskattning ske hos två skattskyldiga för
5.10Artikel 8.4 Beskattningsår
Regeringens bedömning: Gällande reglering i 39 a kap. 12 § och 13 § tredje stycket inkomstskattelagen bedöms uppfylla kravet i direktivets artikel 8.4 om vilken beskattningsperiod
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om
genomförandet av artikel 8.4.
Skälen för regeringens bedömning: Av punkt 4 framgår att CFC- inkomst ska tas upp hos delägaren den beskattningsperiod under vilken
Enligt 39 a kap. 12 § IL ska som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Om sådan period saknas gäller enligt en kompletterande regel att som beskattningsår räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i nämnda stat. Enligt 39 a kap. 13 § tredje stycket IL ska överskott i en utländsk juridisk person tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska enligt en kompletterande regel, överskottet tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår.
Genom regleringen i 12 § och 13 § tredje stycket är direktivets krav på att
8.4.Den svenska regleringen bedöms vara nödvändig för att
68
5.11Artikel 8.5 Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid efterföljande utdelning från ett
Regeringens förslag: Det regleras uttryckligen att bestämmelsen i 42 kap. 22 § inkomstskattelagen om att utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster inte ska tas upp i vissa fall ska tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan
tillstyrker förslaget eller är i huvudsak positiva till det. FAR och Näringslivets skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Svensk Sjöfart och Svensk Försäkring ansluter sig (förkortat NSD m.fl.), menar att det kvarstår en risk för dubbelbeskattning i de fall ett
Vidare efterfrågar FAR och Skatteverket förtydliganden av bestämmelsens tillämpningsområde i vissa avseenden. FAR anser att det bör förtydligas när en inkomst ska ha klassificerats som lågbeskattad för att bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL om utdelning ska vara tillämplig. Det avgörande bör vara att utdelning tidigare har beskattats, inte om bolaget är lågbeskattat under året för utdelningen. Därutöver anser FAR att det bör förtydligas hur bestämmelsen ska tillämpas om utdelning från en utländsk juridisk person hänför sig till både vinst som har
Slutligen anser NSD m.fl. att det bör förtydligas att en utbetalning från en utländsk skattemyndighet inom ramen för ett imputationssystem enligt 42 kap. 24 § IL omfattas av 42 kap. 22 § IL.
Skälen för regeringens förslag: Den som innehar andelar i ett CFC- bolag ska, under vissa förutsättningar, enligt artikel 7 i direktivet mot skatteundandraganden ta upp en inkomst baserad på
Prop. 2017/18:296
69
Prop. 2017/18:296 ska betalas på utdelad vinst. Enligt bestämmelsen är syftet att undvika
dubbelbeskattning. | |
I svensk rätt finns i 42 kap. 22 § IL en bestämmelse med samma syfte | |
som artikel 8.5 i direktivet (prop. 1989/90:47 s. 19). Enligt denna | |
bestämmelse ska utdelning från utländska juridiska personer med | |
lågbeskattade inkomster inte tas upp till den del delägaren har beskattats | |
för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. | |
13 § IL. Om utdelningen överstiger det belopp som |
|
överskjutande belopp av utdelningen skattepliktigt. Bestämmelsen får | |
även förstås så att delägaren endast kan tillgodogöra sig den CFC- | |
beskattade inkomsten i den utsträckning denna inkomst inte redan har | |
utnyttjats mot tidigare utdelning från |
|
Följande exempel kan illustrera detta. | |
Bolaget AB1 äger 100 procent av |
|
näringsbetingade. År 1 beskattas AB1 för en |
|
lämnar X utdelning till AB1 med 50 och år 3 med 75. Med tillämpning av | |
42 kap. 22 § IL ska AB1 inte ta upp någon inkomst hänförlig till | |
utdelningen till beskattning år 2 och år 3 bara 25 av de utdelade 75. | |
Härigenom har AB1 fått tillgodogöra sig |
|
Bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL har den effekt som åsyftas i artikel 8.5 | |
i direktivet eftersom utdelningen enligt svensk rätt inte blir föremål för | |
ytterligare beskattning till den del den redan har |
|
8.5 omfattas således av 42 kap. 22 § IL. | |
När det gäller tillämpningsområdet för bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL | |
kan det konstateras att den i vart fall gäller för utdelningar som ska tas upp | |
i inkomstslaget kapital. Detta mot bakgrund av dess placering i 42 kap. IL, | |
som rör vad som ska tas upp och dras av i det inkomstslaget. Direktivet | |
mot skatteundandraganden är dock enligt artikel 1 tillämpligt på | |
skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattningen i en eller flera | |
medlemsstater. För att artikel 8.5 ska anses vara genomförd genom 42 kap. | |
22 § IL krävs således att denna bestämmelse även kan tillämpas i | |
inkomstslaget näringsverksamhet. | |
Förutom utdelning från |
|
om utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Genom | |
24 kap. 5 § IL görs 42 kap. 22 § IL tillämplig även i inkomstslaget | |
näringsverksamhet. I 24 kap. 5 § IL anges dock bara att bestämmelsen i | |
42 kap. 22 § IL om utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska | |
personer ska tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Frågan har | |
därför uppkommit om bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL i fråga om utdelning | |
gäller i inkomstslaget näringsverksamhet för såväl utdelning från CFC- | |
bolag som i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. För att | |
genomföra artikel 8.5 i direktivet bör bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL om | |
utdelning från |
|
näringsverksamhet. | |
NSD m.fl. anser att det bör förtydligas att 42 kap. 22 § IL omfattar | |
utbetalningar enligt 42 kap. 24 § IL. Enligt sistnämnda paragraf ska | |
utbetalning genom utländsk stats försorg inom ramen för ett system för | |
nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodohavande) | |
behandlas som utdelning. Enligt regeringens uppfattning får en utbetalning | |
enligt 42 kap. 24 § IL anses utgöra en utdelning från |
|
70 | utsträckning utbetalningen avser nedsättning av skatten på utdelad vinst |
från detta bolag, och således i motsvarande utsträckning omfattas av 42 kap. 22 § IL.
FAR anser att det bör förtydligas vad som gäller för utdelning från en utländsk juridisk person som sker både från vinst som har
Enligt FAR bör en delägare få tillgodoräkna sig tidigare CFC- beskattning när utdelning sker från en utländsk juridisk person även om denna person året för utdelningen inte räknas som lågbeskattad. Vidare anser FAR och NSD m.fl. att dubbelbeskattning bör undanröjas vid indirekt ägande av ett
När det gäller frågan om utdelning från ett företag som inte längre räknas som
Enligt Skatteverket bör det klargöras om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar minskar utrymmet för skattefri kapitalvinst enligt den nya 48 kap. 6 c § IL.
Bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL gäller bara om den aktuella utdelningen är skattepliktig. Motsvarande gäller för kapitalvinst i den bestämmelse som föreslås i 48 kap. 6 c § IL, se nästa avsnitt. Om det t.ex. rör sig om en utdelning på en näringsbetingad andel uppkommer ingen dubbelbeskattning eftersom sådana utdelningar inte ska tas upp till beskattning (24 kap. 17 § IL). En utdelning på näringsbetingade andelar som inte ska tas upp påverkar inte utrymmet för framtida utdelning eller kapitalvinst som inte ska tas upp enligt 42 kap. 22 § eller 48 kap. 6 c § IL.
Sammanfattningsvis har bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL den effekt som åsyftas i direktivet och artikel 8.5 omfattas således av bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL, eftersom utdelningen enligt svensk rätt inte blir föremål för ytterligare beskattning till den del delägaren har
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 24 kap. 5 § IL.
Prop. 2017/18:296
71
Prop. 2017/18:296 5.12 | Artikel 8.6 Undanröjande av ekonomisk |
dubbelbeskattning vid efterföljande avyttring | |
av ett |
72
Regeringens förslag: Kapitalvinst på
Regeringens bedömning: Såvitt avser fast driftställe bedöms inte artikel 8.6 kräva anpassningar i svensk rätt.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget eller är i huvudsak positiva till det. FAR och Näringslivets skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Svensk Sjöfart och Svensk Försäkring ansluter sig (förkortat NSD m.fl.), menar att det kvarstår en risk för dubbelbeskattning i de fall ett
FAR och NSD m.fl. anser även att dubbelbeskattning av kapitalvinst på andel i utländska handelsbolag bör undanröjas genom den föreslagna bestämmelsen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förutom artikel 8.5 (se avsnitt 5.11) innehåller direktivet mot skatteundandraganden ytterligare en artikel, artikel 8.6, som syftar till att undvika dubbelbeskattning. Artikeln gäller när en skattskyldig avyttrar sin andel i ett
Om avyttringen avser näringsbetingade andelar uppstår som utgångspunkt ingen dubbelbeskattning, eftersom kapitalvinst på sådana andelar inte ska tas upp (25 a kap. 5 § IL). Om andelarna inte uppfyller kraven på att vara näringsbetingade och den skattskyldige har CFC- beskattats enligt 39 a kap. 13 § IL kan dock dubbelbeskattning uppstå. Det finns nämligen ingen bestämmelse i svensk rätt vid avyttring av andelar i
Bestämmelsen bör utformas på samma sätt som bestämmelsen i 42 kap. 22 § IL om utdelning från
I lagrådsremissen föreslogs att det uttryckligen bör regleras att delägaren bara får tillgodogöra sig den
Följande exempel kan illustrera regleringen.
Bolaget AB2 äger 100 procent av
Direktivet är bara tillämpligt på skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning i en eller flera medlemsstater, dvs. för svensk del på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Den föreslagna bestämmelsen bör således tillämpas i detta inkomstslag. Dubbelbeskattning av CFC- inkomster kan på motsvarande sätt uppkomma för inkomster som ska tas upp i inkomstslaget kapital. Den föreslagna bestämmelsen bör även gälla i detta inkomstslag. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att bestämmelsen bör införas i 48 kap. IL, som reglerar avyttring av delägarrätter och fordringsrätter, i anslutning till nuvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt.
Lättnaden för utdelningar i 42 kap. 22 IL gäller förutom utdelning från
Prop. 2017/18:296
73
Prop. 2017/18:296 Vidare anser FAR och NSD m.fl. att dubbelbeskattning bör undanröjas vid indirekt ägande av ett
74
Inte heller denna fråga ryms inom ramen för detta lagstiftningsprojekt. Det kan noteras att de ändringar som remissinstanserna efterfrågar inte är nödvändiga för att genomföra direktivet mot skatteundandraganden.
Bestämmelsen i artikel 8.6 rör även avyttring av verksamhet som bedrivs i ett fast driftställe. Denna del av bestämmelsen avser den situation i vilken
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det bör införas en ny bestämmelse i 48 kap. IL som undantar kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 42 kap. 22 § IL och att en ny paragraf, 48 kap. 6 c § IL, införs.
5.13Artikel 8.7 Undanröjande av dubbelbeskattning
Regeringens bedömning: Kravet i artikel 8.7 på att avräkning ska medges för skatt som ett
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att vid avräkning av utländsk
skatt på
ägarled måste åtgärdas och anför att dess förenlighet med etableringsfriheten kan ifrågasättas om det mellanliggande bolaget är etablerat inom EU. NSD anför vidare i fråga om
Skälen för regeringens bedömning: Punkt 7 rör undanröjande av internationell dubbelbeskattning. Där anges att i den skattskyldiges medlemsstat ska vid
Bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning finns i lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (AvrL). I 4 kap. AvrL finns bestämmelser om nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt på utländska lågbeskattade inkomster. Av 4 kap. 1 § AvrL framgår att delägare som
Enligt direktivets artikel 8.7 ska avdrag ges för
Med anledning av vad Skatteverket och Näringslivets skattedelegation, NSD, (till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv och Svensk Sjöfart ansluter sig) anför i fråga om att avräkning av
Prop. 2017/18:296
75
Prop. 2017/18:296 undantag från
När det gäller Näringslivets skattedelegations, NSD:s, (till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv och Svensk Sjöfart ansluter sig) synpunkt rörande avräkning och
Med hänvisning till reglerna i 4 kap. AvrL om avräkning av utländsk skatt betald av ett
5.14Vissa frågor som inte regleras i direktivets
Regeringens förslag: Enligt 39 a kap. 11 § 2 IL ska resultat- och balansräkningar innehålla de upplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen.
Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 39 a kap. 1 § andra stycket IL om att
Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens.
76
Remissinstanserna: Bokföringsnämnden påtalar att uttrycket ”tilläggsupplysningar” i bokföringslagen (1999:1078) ersatts av uttrycket ”upplysningar”.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 39 a kap. 11 § 2 IL ska resultat- och balansräkningar innehålla de tilläggsupplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen. Som Bokföringsnämnden påpekar har uttrycket ”tilläggsupplysningar” ersatts av uttrycket ”upplysningar” i bokföringslagen (1999:1078). 39 a kap. 11 § IL bör därför ändras så att bokföringslagens terminologi används.
I övrigt konstaterar regeringen följande. Direktivets
I direktivets recit 3 anges att direktivets regler bör begränsas till allmänna bestämmelser, medan genomförandet bör överlåtas till medlemsstaterna, som är bättre lämpade att utforma de specifika delarna i dessa regler på ett sätt som bäst passar deras bolagsskattesystem.
Vad gäller de oreglerade frågorna kan konstateras att i något fall är en reglering nödvändig för att reglerna ska kunna tillämpas. I andra fall innebär frånvaron av reglering i direktivet att det blir nödvändigt att bedöma om vissa regler i 39 a kap. IL står i överensstämmelse med direktivet.
I 39 a kap. 1 § andra stycket IL finns bestämmelser om att
I 39 a kap. 1 § andra stycket IL finns bestämmelser om att
Prop. 2017/18:296
77
Prop. 2017/18:296 vara en situation som omfattas av direktivet och bestämmelsen kan därför enligt regeringens bedömning kvarstå oförändrad.
I avsnitt 5.2 behandlas frågan om direktivet har någon inverkan på bestämmelsen i 39 a kap. 2 § andra stycket IL om att begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige. Avsnitt 5.2 behandlar också frågan om bestämmelsen i 39 a kap. 4 § IL om beräkning av storleken på indirekt innehav påverkas av direktivet.
Lagförslag
Förslaget föranleder en ändring i 39 a kap. 11 § 2 IL.
5.15Säkerhetsreserv vid
5.15.1Ingående värde på säkerhetsreserv
Regeringens förslag: Om en delägare blir skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt
Motsvarande gäller även vid beräkning av nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person för att bedöma om personens inkomster är lågbeskattade. Säkerhetsreservens ingående värde ska då anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser. Detsamma gäller också vid beräkning av avdrag för underskott som får göras från nettoinkomsten.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian finns inte något förslag om förtydligande av beräkningen av nettoinkomsten med avseende på säkerhetsreserven.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar inte några synpunkter på promemorians förslag. Skatteverket anser att 20 a kap. 9 § IL bör förtydligas genom att lägga till texten ”vid beräkning av nettoinkomsten enligt 39 a kap. 5 § och vid beräkning av delägarens andel av överskottet av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §”. Svensk Försäkring och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Svensk Sjöfart ansluter sig, påpekar att det är otydligt hur den maximala säkerhetsreserven i ett utländskt företag ska beräknas. Nyssnämnda remissinstanser anser vidare att det är oklart hur förslagen förhåller sig till regeringens förslag ”Nya
78
skatteregler för företagssektorn” vad gäller schablonintäkt på säkerhets- Prop. 2017/18:296 reserven. Slutligen befarar Skatteverket att regelverket kan tolkas på så
sätt att det kan ta tre år efter ikraftträdandet innan reglerna får effekt.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt
I försäkringsrörelselagen (2010:2043), förkortad FRL, finns bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening (1 kap. 3 § FRL). Skadeförsäkringsföretag är andra försäkringsföretag än livförsäkringsföretag (1 kap. 4 § FRL). I prop. 2015/16:15 s.
I 39 kap.
–summan av de maximibelopp per försäkringsgren som beräknas på visst sätt, eller
–100 prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken.
Föreslagna regler om schablonintäkt på säkerhetsreserven
Regeringen har föreslagit nya skatteregler för företagssektorn, vilka riksdagen har antagit den 14 juni 2018. I detta sammanhang införs vissa förändringar i reglerna om säkerhetsreserv (prop. 2017/18:245 s.
Den första förändringen innebär att ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt (en permanent schablonintäkt). Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret
79
Prop. 2017/18:296 går ut multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Vid beräkningen av schablonintäkten ska statslåneräntan anses vara som lägst 0,5 procent. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.
80
Den andra förändringen innebär att ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2020, ska ta upp en tillfällig schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till sex procent av säkerhetsreserven vid ingången av det beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp antingen med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren eller med hela beloppet under det första beskattningsåret. En schablonintäkt som inte har tagits upp ska tas upp, även om den nyssnämnda tiden inte har löpt ut, om företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 § IL eller företaget försätts i konkurs.
Svensk Försäkring och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Svensk Sjöfart ansluter sig, anser att det är oklart hur förslagen i promemorian förhåller sig till regeringens förslag ”Nya skatteregler för företagssektorn” vad gäller schablonintäkt på säkerhetsreserven. Även Lagrådet anser att det finns anledning att tydligare klarlägga hur den nya permanenta schablonintäkten på säkerhetsreserven förhåller sig till de fiktiva säkerhetsreserverna (jfr prop. 2017/18:245). Regeringen vill därför klargöra att de av riksdagen beslutade bestämmelserna om schablonintäkt på säkerhetsreserven, som regeringen föreslår i propositionen Nya skatteregler för företagssektorn (prop. 2017/18:245), och de förslag som lämnas i denna proposition är fristående och oberoende av varandra. De ska således tillämpas samtidigt och parallellt. Detta innebär t.ex. att vid beräkningen av överskottet av lågbeskattade inkomster så ska en permanent schablonintäkt på säkerhetsreserven tas upp som en inkomst hos den utländska juridiska personen samtidigt som en minskning av säkerhetsreserven också ska tas upp eller en ökning av säkerhetsreserven ska dras av i enlighet med de bestämmelser som föreslås i denna proposition (se avsnitt 5.15.2).
Delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster ska beskattas enligt bestämmelserna i 39 a kap. IL
utländsk juridisk person med lågbeskattad nettoinkomst anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig enligt 39 a kap. 13 § IL för en så stor andel av överskottet av dessa lågbeskattade inkomster beräknat på visst sätt som svarar mot delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen.
Vid beräkningen av nettoinkomsten respektive överskottet av lågbeskattade inkomster ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag (39 a kap. 10 § IL). Vid bedömningen av om den utländska juridiska personen har lågbeskattade inkomster och när en delägare blir skattskyldig för första gången (beskattningsinträde) måste tillgångar och förpliktelser i den utländska juridiska personen åsättas värden för att nettoinkomsten och överskottet av lågbeskattade inkomster ska kunna beräknas. Hur dessa värden ska bestämmas vid ett beskattningsinträde framgår av bestämmelserna i 20 a kap. IL.
Ingående värde på säkerhetsreserv
I RÅ 2008 not. 61, som rör ett överklagat förhandsbesked, var frågan om en delägare till ett utländskt skadeförsäkringsföretag skulle ta upp en ingående säkerhetsreserv vid inkomstberäkningen enligt bestämmelserna i 39 a kap. IL. Rättsfallet gällde en delägare som inte tidigare hade varit skattskyldig enligt
Högsta förvaltningsdomstolens dom torde innebära att säkerhetsreserven vid ett beskattningsinträde ska tas upp till noll kronor (ingående värde). Det medför i så fall att när man ska bestämma om en utländsk juridisk person har lågbeskattade inkomster, enligt 39 a kap. 5 § IL, uppkommer i många fall inte några lågbeskattade inkomster (se Skatterättsnämndens bedömning i RÅ 2008 not. 61), eftersom hela den utgående säkerhetsreserven ska dras av som en utgift.
Det är inte rimligt, enligt regeringens uppfattning, att reglerna om säkerhetsreserv får en sådan effekt att
Prop. 2017/18:296
81
Prop. 2017/18:296 hetsreserv ska åsättas ett ingångsvärde även vid beräkning av nettoinkomsten. I detta sammanhang bör det också förtydligas att detsamma gäller vid beräkning av avdrag för underskott, varför även ett tredje stycke med denna innebörd läggs till. Därmed finns ingen risk för, som Skatteverket befarar, att reglerna kan tolkas som att det kommer ta tre år innan reglerna får effekt.
Ingångsvärdet bör bestämmas till det värde som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen skulle ha kunnat redovisa, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker (alternativt vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen av nettoinkomsten respektive underskottet avser). Värdet ska bestämmas oavsett vilka avsättningar, om några, som den utländska juridiska personen har gjort enligt de utländska reglerna. Svensk Försäkring och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Svensk Sjöfart ansluter sig, menar att det är otydligt hur den maximala säkerhetsreserven i ett utländskt företag ska beräknas. Regeringen anser att eventuella oklarheter om hur den maximala säkerhetsreserven ska beräknas får överlåtas till rättstillämpande myndigheter att avgöra.
Konsekvenserna av förslaget, att sätta ett ingående värde på en säkerhetsreserv när en delägare blir skattskyldig enligt
Lagrådet anser att regleringen inte är oproblematisk och föreslår en alternativ utformning av bestämmelsen. Regeringen har förståelse för Lagrådets synpunkt, men menar att den utformning som regeringen föreslår är tydligare. Det bör enligt Lagrådet också klarläggas om maximibeloppet ska ta sikte på sådan verksamhet som faktiskt bedrivs i den utländska juridiska personen (och då sannolikt avseende försäkringsrisker som inte har någon särskild koppling till Sverige). Vid beräkningen av den maximala säkerhetsreserven som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa är regeringens avsikt att den verksamhet som faktiskt bedrivs av personen ska beaktas.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 20 a kap. 1 § och 39 a kap. 6 § IL samt att en ny paragraf, 20 a kap. 9 § IL, införs.
5.15.2Under tiden som en delägare beskattas enligt
Regeringens förslag: Vid beräkning av en utländsk juridisk persons överskott av lågbeskattade inkomster enligt
82
–den utländska juridiska personen, som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, har ansetts ha en säkerhetsreserv då delägaren blev skattskyldig enligt
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp som inkomst.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp.
Motsvarande bestämmelser gäller vid ökning av säkerhetsreserven. Utgångspunkten är att säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte dras av.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i frågan. Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.15.1 föreslås nya bestäm-
melser som bl.a. innebär att den utländska juridiska personen ska åsättas ett värde på en säkerhetsreserv vid ett beskattningsinträde enligt 20 a kap. 1 § första stycket 3 IL.
De föreslagna bestämmelserna om att det ska åsättas ett värde på en säkerhetsreserv vid ett beskattningsinträde bör kompletteras med bestämmelser om hur värdeförändringar på säkerhetsreserven ska hanteras skattemässigt vid beräkningen av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt
Endast sådana förändringar av säkerhetsreservens värde som sker över det värde som har åsatts säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet bör beaktas. Förändringar som sker under det värde som har åsatts säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet bör inte beaktas. Bakgrunden till detta synsätt är följande. Om värdet på säkerhetsreserven sjunker under det värde som åsattes säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet ska denna minskning, i avsaknad av särskilda bestämmelser, tas upp till beskattning enligt den vanliga regeln i 39 kap. 6 § 2 IL. Eftersom någon motsvarande ökning av säkerhetsreserven tidigare inte har dragits av bör dock minskningen inte tas upp till beskattning. Vid en tillämpning av regeln i 39 kap. 6 § 2 IL för ett svenskt skadeförsäkringsföretag (då något beskattningsinträde inte aktualiseras) kan det aldrig bli aktuellt för ett skadeförsäkringsföretag att ta upp en minskning av säkerhetsreserven innan en motsvarande ökning av säkerhetsreserven har dragits av. Motsvarande skatte-
Prop. 2017/18:296
83
Prop. 2017/18:296 effekter bör gälla för ett utländskt skadeförsäkringsföretag där säkerhetsreserven har åsatts ett värde vid ett beskattningsinträde. Det kan göras genom att skattemässigt beakta endast värdeförändringar över det värde som åsätts säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Motsvarande resonemang gäller vid en ökning av en säkerhetsreserv. Om ökningen sker under det värde som har åsatts säkerhetsreserven vid ett beskattningsinträde, bör inte heller denna ökning beaktas. Ökningen ska, i avsaknad av särskilda bestämmelser, dras av enligt den vanliga regeln i 39 kap. 6 § 7 IL. Eftersom ett fiktivt ingångsvärde har åsatts säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet och då någon motsvarande minskning av säkerhetsreserven tidigare inte har tagits upp till beskattning, på grund av den nya föreslagna regeln i 39 kap. 8 c § IL, bör dock ökningen inte dras av.
Följande exempel åskådliggör metodiken.
Anna köper i augusti år 1 25 procent av andelarna i den utländska juridiska personen X Co. X Co motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag. Vid utgången av år 1 (och alla efterföljande sju år) konstateras att Anna ska
År | Bokföringsmässigt värde vid | Tas upp (+) | Skattemässigt | |
ingången resp. utgången av året | eller | värde vid | ||
(maximalt) | dras av |
utgången av | ||
skattemässigt | året | |||
IB | UB | UB | ||
1 | 100 | 90 | 0 | 100 |
2 | 90 | 85 | 0 | 100 |
3 | 85 | 95 | 0 | 100 |
4 | 95 | 110 | 110 | |
5 | 110 | 115 | 115 | |
6 | 115 | 105 | +10 | 105 |
7 | 105 | 95 | +5 | 100 |
IB = Ingående balans | UB = Utgående balans | |
Effekterna år |
||
stycket IL, effekten år 3 av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 d § tredje | ||
stycket och effekten år 4 av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 d § andra | ||
stycket IL. Effekterna år |
||
ökning respektive minskning av säkerhetsreserven i 39 kap. 6 § 7 respek- | ||
tive 2 IL. Effekten år 7 följer av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 c § | ||
andra stycket IL. | ||
Lagrådet anser att de båda bestämmelserna som regeringen föreslår | ||
synes kunna slås samman till en paragraf och lämnar ett förslag på en | ||
komprimerad lydelse. Regeringen menar dock att det blir tydligare hur | ||
84 | systemet är tänkt att fungera med den utformning som regeringen har valt. |
Lagförslag | Prop. 2017/18:296 |
Förslaget föranleder ändringar i 39 a kap. 14 § IL och att två nya para- | |
grafer, 39 kap. 8 c och 8 d §§ IL, införs. |
5.15.3En delägares skattskyldighet enligt
Regeringens förslag: En delägare som har varit skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster ska
–om sådan skattskyldighet upphör, och
–om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag
ta upp sin andel av säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv då delägaren blev skattskyldig enligt
Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven (eller sin andel av skillnaden) bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven (eller skillnaden) helt eller delvis inte tas upp.
Delägarens andel motsvarar delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen beräknad på visst sätt.
Vid beräkning av en delägares andel av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar inte några syn-
punkter på promemorians förslag. Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring och Svensk Sjöfart ansluter sig, anser att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med
Skälen för regeringens förslag: I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om normalplan för skadeförsäkringsföretags beräkning av
85
Prop. 2017/18:296 säkerhetsreserven (FFFS 2013:8 och FFFS 2015:23) finns bestämmelser om upplösning av säkerhetsreserv (3 kap.).
Särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen om i vilka situationer säkerhetsreserven ska tas upp till beskattning infördes den 1 januari 2016 (SFS 2015:887 och prop. 2015/16:15), se 39 kap. 8 a § IL.
Det finns dock inte någon uttrycklig bestämmelse om att säkerhetsreserven ska tas upp till beskattning i det fall då en delägare har varit skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. IL och denna skattskyldighet upphör (jfr 30 kap. 10 a § IL, som reglerar återföring av periodiseringsfond när en delägares skattskyldighet enligt
Frågan om skattskyldighet enligt
Vid bestämning av den andel av säkerhetsreserven som ska tas upp till beskattning bör man utgå från säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
En särskild situation föreligger i det fall då ett subjekt, som inte tidigare har varit skattskyldigt enligt
Det skattemässiga värdet på säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång kan inte vara lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet på grund av de regler som föreslås tillämpas under tiden som delägaren beskattas enligt
Följande exempel åskådliggör metodiken.
86
Se exemplet i avsnitt 5.15.2. Antag att Anna under år 7 säljer samtliga andelar i X Co. Vid utgången av år 7 konstateras därför att Anna inte ska
(105)och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet (100), vilket blir 1,25 (= 25 % av (105 – 100)), till beskattning.
Om anledningen till att delägarens skattskyldighet enligt
Vid beräkning av en delägares andel av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt
NSD m.fl. remissinstanser framhåller att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med
Lagrådet anser att den legala termen säkerhetsreserv inte bör användas i den föreslagna bestämmelsen i 39 kap. 8 e § IL utan ytterligare bestämning. Med detta får, såsom regeringen uppfattar det, förstås att Lagrådet anser att det bör tydliggöras att säkerhetsreserven är fiktiv i den meningen att den endast är en beräkningspost för den utländska juridiska personen i samband med beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos personen. Regeringen anser att det framgår av bestämmelserna om beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster i 39 a kap.
Prop. 2017/18:296
87
Prop. 2017/18:296 är fråga om en fiktiv beräkning. Lagstiftaren har i tidigare lagstiftningsarbeten inte funnit det nödvändigt att varje gång en beräkningspost, som ingår i överskottet, omnämns särskilt påpeka att det är fråga om en fiktiv post. Regeringen gör därför bedömningen att det inte heller är nödvändigt vid utformningen av den nu aktuella paragrafen. Det framgår också av andra stycket att den bestämmelsen gäller den situationen då den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 §. Lagrådet har också föreslagit en redaktionell förändring av paragrafen. Paragrafen är emellertid utformad med förebild i 30 kap. 10 a §. Regeringen anser därför att den föreslagna lydelsen bör behållas.
Lagrådet ifrågasätter om inte en återföring till beskattning för delägarens del alltid har föregåtts av ett beskattningsinträde (enligt den i lagrådsremissen föreslagna bestämmelsen i 39 kap. 8 e § andra stycket IL) och anser att om så är fallet kan regleringen i första stycket utgå. Regeringens avsikt med bestämmelsen i första stycket är att reglera den situation då en delägare i en utländsk juridisk person är med från starten av den utländska juridiska personen. Den utländska juridiska personen åsätts i detta fall ett ingående värde på säkerhetsreserven om noll kronor. Något värde på säkerhetsreserven vid ett beskattningsinträde finns då alltså inte att räkna av från säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. För att det inte ska vara någon tvekan om vad som gäller i den nu aktuella situationen anser regeringen att första stycket bör vara kvar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 39 a kap.
5.16 | Särskilda bestämmelser avseende skatt som | |
betalats av ett |
||
delägare | ||
Regeringens förslag: Vid beräkning av om nettoinkomsten är | ||
lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den | ||
utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma | ||
att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt | ||
lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är | ||
hemmahörande. Rätt till avräkning av utländsk skatt ska inte gälla för | ||
utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och | ||
som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller | ||
annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den | ||
utländska juridiska personen är hemmahörande. | ||
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. | ||
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om | ||
promemorians förslag till bestämmelser avseende skatt som betalats av ett | ||
Skälen för regeringens förslag: I vissa stater finns regler om avräkning | ||
88 | av underliggande bolagsskatt (dvs. imputationssystem). Sådana regler |
syftar till att undvika ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. beskattning i fler Prop. 2017/18:296 än ett led. Om en delägare enligt sådana regler kan tillgodoföras
underliggande bolagsskatt blir effekten att den utländska juridiska personens skatt helt eller delvis kan elimineras. Om exempelvis bolagsskatten uppgår till 35 procent och skatten därefter till 6/7 tillgodoförs ägaren eller annan utdelningsberättigad så kommer bolaget vid prövning enligt huvudregeln i 39 a kap. 5 § IL inte att anses ha lågbeskattade inkomster (här bortses från att inkomsten kan vara lågbeskattad på grund av andra förmånliga skatteregler). Syftet med
Imputationssystem som innebär att delägare kan tillgodoföras den utländska juridiska personens skatt kan också få oönskade effekter vid tillämpning av reglerna i lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (AvrL). Delägare som enligt bestämmelserna i 39 a kap. IL beskattas för sin andel av en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster är berättigad till avräkning för utländsk inkomstskatt som den utländska juridiska personen erlagt på dessa inkomster (4 kap. 1 § AvrL). Om den utländska juridiska personens skatt tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad bör rätt till avräkning inte föreligga. Det föreslås därför att 4 kap. 1 § AvrL ändras så att rätt till avräkning enligt 4 kap. AvrL inte gäller för utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 39 a kap. 5 § IL och 4 kap. 1 § AvrL.
5.17Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet
Skatteflyktslagen
Lagen (1995:575) mot skatteflykt, förkortad skatteflyktslagen, innebär att man under vissa förutsättningar vid fastställandet av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt ska bortse ifrån rättshandling som en skattskyldig företagit. Enligt 2 § ska hänsyn till en rättshandling inte tas om
89
Prop. 2017/18:296 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
2.den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3.skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4.ett fastställande av underlaget på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Om förutsättningarna i 2 § är uppfyllda ska enligt 3 § beslut om fastställande av underlag fattas som om rättshandlingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet
–bortsett från skatteförmånen – som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, ska beslutet i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Men om de nu angivna grunderna för beslutet om fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, ska underlaget för att ta ut skatt uppskattas till skäligt belopp.
Lagen tillämpas av allmän förvaltningsdomstol efter framställning från Skatteverket (4 §). Framställning ska göras före utgången av de frister som gäller för beslut om efterbeskattning eller i en pågående process om själva sakfrågan i underinstanserna.
Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet
Enligt artikel 6.1 i direktivet ska en medlemsstat vid beräkningen av det skattepliktiga underlaget för bolagsskatt inte ta hänsyn till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med tillämplig skatterätt och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del. Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som
Skatteflyktsbestämmelsen är en minimibestämmelse i det avseendet att medlemsstaterna måste ha regler som syftar till att förebygga skatteflykt som minst ligger i nivå med skatteflyktsbestämmelsen. Denna bestämmelse ska senast den 31 december 2018 vara genomförd i svensk rätt.
90
5.17.1Det behövs ingen lagändring för att genomföra skatteflyktsbestämmelsen i direktivet
Regeringens bedömning: Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet är redan genomförd genom skatteflyktslagen.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR ifrågasätter inte bedömningen att skatte-
flyktslagen uppfyller de krav som följer av skatteflyktsbestämmelsen i direktivet. FAR anser att det är angeläget att det görs en övergripande översyn av skatteflyktslagen.
Skälen för regeringens bedömning: Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet föreskriver att om vissa förutsättningar är uppfyllda ska man inte ta hänsyn till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang vid beräkningen av det skattepliktiga underlaget för bolagsskatt. Underlaget ska i dessa fall i stället beräknas i enlighet med nationell rätt.
Skatteflyktsbestämmelsen är generell i det avseendet att den gäller vid beräkning av underlaget av all bolagsskatt. Motsvarigheten till denna bestämmelse i svensk rätt är skatteflyktslagen. Lagen innehåller generella bestämmelser mot skatteflykt och gäller vid fastställande av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt, dvs. skatt enligt inkomstskattelagen, inklusive bolagsskatt (1 §). På samma som för skatteflyktsbestämmelsen gäller enligt skatteflyktslagen att man under vissa förutsättningar inte ska ta hänsyn till en rättshandling. Nedan ska det undersökas om skatteflyktsbestämmelsen omfattas av skatteflyktslagen på ett sådant sätt att den genom lagen redan kan anses vara genomförd i svensk rätt.
Såväl skatteflyktsbestämmelsen som skatteflyktslagen innehåller ett antal förutsättningar som måste vara uppfyllda för att de ska kunna tillämpas. För att skatteflyktsbestämmelsen ska vara tillämplig krävs för det första att det är fråga om ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som inte är genuina, dvs. i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten (artikel 6.1 och 6.2). En tillämpning av skatteflyktslagen å sin sida förutsätter att det är fråga om en rättshandling som ingår i ett visst förfarande och att den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen (2 § 1 och 2). Ett arrangemang eller en del av ett arrangemang får anses motsvara skatteflyktslagens krav på att det ska vara fråga om en rättshandling som ingår i ett visst förfarande. Vidare innehåller skatteflyktslagen inte den begränsning som följer av skatteflyktsbestämmelsen att en tillämpning av bestämmelsen förutsätter att arrangemanget inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. I detta avseende är alltså skatteflyktslagen vidare än skatteflyktsbestämmelsen. Till skillnad från skatteflyktslagen innehåller skatteflyktsbestämmelsen inget uttryckligt krav på att den skattskyldige själv, direkt eller indirekt, har medverkat i rättshandlingen i fråga. Detta får dock underförstått anses gälla även i skatteflyktsbestämmelsen.
Enligt 2 § 1 skatteflyktslagen förutsätter en tillämpning av lagen att rättshandlingen ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige. I fråga om skatteförmånens storlek bör det
Prop. 2017/18:296
91
Prop. 2017/18:296 krävas att förfarandet ger upphov till en betydligt större skatteförmån än något tusental kronor för att lagen ska kunna tillämpas (se prop. 1996/97:170 s. 45). Skatteflyktsbestämmelsen i direktivet innehåller inte uttryckligen något motsvarande krav på att skatteförmånen, eller skattefördelen enligt direktivets ordalydelse, ska uppgå till en viss storlek. Det torde dock kunna ifrågasättas om det är proportionellt att inleda ett förfarande om skatteflykt avseende en skatteförmån som understiger den gräns som följer av skatteflyktslagen. Mot denna bakgrund får skatteflyktsbestämmelsen även i detta avseende anses omfattas av 2 § skatteflyktslagen.
Vidare krävs för tillämpning av skatteflyktsbestämmelsen i direktivet att arrangemanget har införts med det huvudsakliga syftet eller med ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel (artikel 6.1). Motsvarande krav enligt skatteflyktslagen är att skatteförmånen ska ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (2 § 3). Med detta avses att skatteförmånen vid en objektiv betraktelse väger tyngre än samtliga övriga skäl tillsammans som den skattskyldige har för sitt handlande (se prop. 1996/97:170 s. 44). Även i denna del får skatteflyktsbestämmelsen anses omfattas av 2 § skatteflyktslagen.
Slutligen krävs för tillämpning av skatteflyktsbestämmelsen i direktivet att skattefördelen som den skattskyldige vill uppnå motverkar målet eller syftet med tillämplig skatterätt (artikel 6.1). En tillämpning av skatteflyktslagen förutsätter å sin sida att ett fastställande av underlagen enligt förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet (2 § 4). Villkoren enligt skatteflyktslagen överensstämmer därför även i denna del med villkoren enligt direktivet för att få tillämpa skatteflyktsbestämmelsen.
Förutsättningarna för att tillämpa skatteflyktsbestämmelsen omfattas således av förutsättningarna i 2 § för att tillämpa skatteflyktslagen. Vid bedömningen av om skatteflyktsbestämmelsen kan anses genomförd i svensk rätt måste man även jämföra dess rättsföljd med rättsföljden enligt skatteflyktslagen.
Enligt skatteflyktsbestämmelsen ska en medlemsstat inte ta hänsyn till det aktuella arrangemanget om rekvisiten i bestämmelsen är uppfyllda, utan det skattepliktiga resultatet ska beräknas i enlighet med nationell rätt (artikel 6.1 och 6.3). Enligt 2 § skatteflyktslagen ska man inte ta hänsyn till en viss rättshandling om villkoren i denna paragraf är uppfyllda. I stället ska beslut om fastställande av underlag fattas som om rättshandlingen inte hade företagits (3 §). Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet – bortsett från skatteförmånen – som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, ska beslutet i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Om de nu angivna grunderna för beslutet om fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, ska underlaget för att ta ut skatt uppskattas till skäligt belopp. Även i detta avseende omfattar alltså skatteflyktslagen skatteflyktsbestämmelsen.
Sammanfattningsvis omfattar skatteflyktslagen skatteflyktsbestämmelsen i direktivet.
92
FAR anser att det är angeläget att det görs en övergripande översyn av Prop. 2017/18:296 skatteflyktslagen. Det är dock inte aktuellt med en sådan översyn i detta lagstiftningsprojekt.
6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Bestämmelserna i inkomstskattelagen och lagen om avräkning av utländsk skatt träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2018. De nya bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning vid utdelning från och avyttring av andelar i
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt i
denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivets artikel 11.1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas från och med den 1 januari 2019. Ändringarna i inkomstskattelagen och lagen om avräkning av utländsk skatt föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna ska tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018. De nya bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c § IL ska dock tillämpas på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter den 31 december 2018.
7Konsekvensanalys
Konsekvenserna redovisas separat för de olika delförslagen.
∙Ändrad definition av intressegemenskap
∙Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid avyttring av andelar i
∙Särskilda regler om utländsk juridisk persons skatt som tillgodoförs delägare
∙Beräkning av säkerhetsreserv vid inträde i
∙Ändringar i bilaga 39 a till inkomstskattelagen (länderlistan)
Regelrådets sammantagna bedömning av konsekvensanalysen är att konsekvensutredningens beskrivning av bakgrund och syfte med förslaget,
alternativa lösningar och effekter av om ingen regel kommer till stånd är
93
Prop. 2017/18:296 godtagbara och skapar en förståelse för förslaget i dessa avseenden. Så är också fallet med förslagets överensstämmelse med
En mer detaljerad redogörelse för Regelrådets och övriga remissinstansers synpunkter lämnas under respektive avsnitt nedan.
7.1Syfte och alternativa lösningar
Ändrad definition av intressegemenskap
Direktivet ställer krav på att definitionen av intressegemenskap i 39 a kap. IL stämmer överens med direktivets definition av närstående företag. Som beskrivits i avsnitt 5.2. görs därför bedömningen att definitionen i 39 a kap. 3 § IL måste ändras för att Sverige ska leva upp till direktivet. Någon alternativ lösning som helt säkerställer att Sverige lever upp till direktivets krav i denna del bedöms inte finnas.
Särskilda regler om utländsk juridisk persons skatt som tillgodoförs delägare
Direktivet ställer krav på att viss lågbeskattad inkomst hos en utländsk juridisk person ska
5.16är det därför nödvändigt att införa bestämmelser om att skatt som en utländsk juridisk person betalat och som tillgodoförs delägare inte ska beaktas vid prövning enligt 39 a kap. 5 § IL och om att rätt till avräkning av utländsk skatt inte heller ska gälla för sådan skatt. Någon alternativ lösning som säkerställer att Sverige lever upp till direktivet i denna del bedöms inte finnas.
Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid avyttring av andelar i
Direktivet ställer krav på att de nationella bestämmelserna undanröjer ekonomisk dubbelbeskattning av delägare i
94
bestämmelse inte införs för kapitalvinster i inkomstskattelagen kommer Prop. 2017/18:296 Sverige inte ha genomfört direktivet korrekt.
Ett alternativ till att införa en sådan bestämmelse om att kapitalvinst inte ska tas upp till den del den har
Säkerhetsreserv vid
Enligt artikel 7 och 8 i direktivet ska medlemsstaterna ha regler för CFC- beskattning i vissa situationer. Det är osäkert om det enligt gällande rätt är möjligt att i alla fall som föreskrivs i direktivet
Ändringar i bilaga 39 a inkomstskattelagen
Om den föreslagna ändringen inte genomförs kommer
Ett alternativ till den föreslagna förändringen av kompletteringsregeln är att avskaffa regeln (39 a kap. 7 § IL). Detta skulle sannolikt medföra ökade offentligfinansiella intäkter jämfört med den föreslagna förändringen av kompletteringsregeln, eftersom de lättnader i CFC- beskattning som kompletteringsregeln innebär skulle gå förlorade. Förutsebarheten och den enklare tillämpningen av
Ett annat alternativ till den föreslagna förändringen av kompletteringsregeln är att avskaffa listan och att i kompletteringsregelns första stycke i stället räkna upp de stater som helt ska undantas från regeln samt även ange de inkomster som undantas från regeln för övriga stater. Enligt detta alternativ skulle inga stater helt omfattas av kompletteringsregelns första stycke, vilket skulle innebära att även här skulle den enklare tillämpningen av
95
Prop. 2017/18:296 | 7.2 | Offentligfinansiella effekter |
Vid uppskattningen av de offentligfinansiella effekterna av förändringar | ||
av |
||
reglernas huvudsakliga syfte är att göra det olönsamt att skapa | ||
företagsstrukturer som har som mål att redovisa vinster i länder med ingen | ||
eller låg beskattning. För att |
||
behöver de över tid justeras och anpassas efter förändringar i omvärlden. | ||
Ur ett offentligfinansiellt perspektiv har en sådan åtgärd som primärt syfte | ||
att säkerställa att skattebasen inte urholkas långsiktigt. Åtgärden har | ||
således ett preventivt syfte vars långsiktiga konsekvenser inte kan | ||
uttryckas i termer av offentligfinansiella effekter. | ||
De föreslagna förändringarna har alla som primärt syfte att anpassa | ||
förändringarna kan således inte bedömas ur ett offentligfinansiellt | ||
perspektiv. I ett kortare tidsperspektiv kan förändringarna dock medföra | ||
en offentligfinansiell effekt. Om en regeländring medför att antalet | ||
personer som omfattas av |
||
påverkas också skattebasens storlek med en offentligfinansiell effekt som | ||
följd. | ||
Ändrad definition av intressegemenskap | ||
Förslaget att definitionen av personer i intressegemenskap ändras så att | ||
gränsen går vid 25 procents innehav eller kontroll av kapitalet eller | ||
rösterna, från 50 procent, medför en utvidgning av den grupp som omfattas | ||
av |
||
som visar hur stor denna grupp är och hur stora intäkterna är i de utländska | ||
juridiska personerna som skulle komma att beskattas med den föreslagna | ||
förändringen. Den nuvarande gränsen för intressegemenskap innebär att | ||
det lägsta kravet för |
||
majoritetsägande. Det betyder att de utländska juridiska personer som | ||
potentiellt skulle tillkomma ägs genom en minoritetsandel av dem som | ||
skulle |
||
bolag som omfattas av |
||
bedöms effekten av den ändrade definitionen som begränsad. Den | ||
offentligfinansiella effekten bedöms därför vara försumbar. | ||
Särskilda regler om utländsk juridisk persons skatt som tillgodoförs | ||
delägare | ||
Den föreslagna bestämmelsen har som syfte att tillgodose att CFC- | ||
reglerna fungerar på avsett sätt rent beräkningstekniskt. Förslaget i sig | ||
medför därmed ingen offentligfinansiell effekt. | ||
Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid avyttring av andelar | ||
i |
||
Den offentligfinansiella effekten av förslaget om att kapitalvinst på andel | ||
i |
||
andelen, bedöms vara begränsad. Skatteverkets register är inte uppbyggda | ||
på ett sätt som gör det möjligt att identifiera vilka som beskattas enligt | ||
96 |
dubbelbeskattning vid avyttring av andelar som beskattas enligt CFC- reglerna. Utifrån den erfarenhet som finns hos Skatteverket görs dock bedömningen att få berörs av förändringen. Bedömningen stöds dels av det faktum att
När det gäller juridiska personer kan dubbelbeskattning av kapitalvinster enligt nuvarande regler endast uppstå i fråga om andelar som inte är att betrakta som näringsbetingade. Är andelarna näringsbetingade gäller nämligen normalt att kapitalvinsten inte ska tas upp till beskattning. Eftersom onoterade andelar per automatik är att betrakta som näringsbetingade är det två kategorier som är aktuella. Den första kategorin är marknadsnoterade andelar i dotterbolag som
När det gäller fysiska personer kan kapitalvinster vid försäljning av andelar som
Beräkning av säkerhetsreserv vid inträde i
Ägare till en utländsk juridisk person som blir föremål för CFC- beskattning ska enligt nu gällande regler inte inräkna obeskattade reserver första året inkomstberäkning görs. För ägare till utländsk försäkringsverksamhet, som inte undantas enligt 39 a kap. 7 § IL, innebär det att något ingående värde på säkerhetsreserven inte ska beräknas. Det betyder att hela det första inkomstårets avsättning till säkerhetsreserven påverkar inkomsten, utan hänsyn till att denna borde ha justerats för ett ingående värde. Det innebär i sin tur att den beräknade inkomsten skulle kunna bli så låg att
Den föreslagna förändringen innebär att en ägare som
Följden av den föreslagna ändringen är att ägare till försäkringsföretag, vars inkomster inte är undantagna från
Prop. 2017/18:296
97
Prop. 2017/18:296
98
ökade skatteintäkter men att den samlade offentligfinansiella effekten är marginell.
Ändringar i bilaga 39 a till inkomstskattelagen
Att beräkna de offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget är svårt eftersom det saknas uppgifter om inkomster som behövs för en sådan beräkning. Förslaget kan emellertid förväntas öka skatteintäkterna, om än i begränsad omfattning, både på kort och på lång sikt.
För inkomster som till följd av förslaget fortsatt blir undantagna från
För inkomster som inte längre blir undantagna från
På lång sikt medför förslaget att de svenska skatteintäkterna säkerställs, genom att förändringen motverkar en urholkning av den svenska skattebasen. Detta minskar de ekonomiska incitamenten att flytta verksamhet till stater för att undkomma skatt i Sverige.
Med de skäl som beskrivits ovan förväntas förslaget leda till ökade skatteintäkter i Sverige. Det saknas emellertid uppgifter om hur många som berörs eller hur stora inkomster det kan bli fråga om. En beräkning av förslagets effekter kan därför inte grundas på annat än antaganden.
Internationell forskning om multinationella företag och CFC- beskattning pekar på att endast en del av de ökade skatteintäkterna som följer av att företag i mindre utsträckning kan använda s.k. skatteparadis tillfaller länder med
6Se t.ex. Clifford, S. (2017). Taxing Multinationals beyond borders: Financial and Locational Responses to CFC Rules. EPRU Working Paper Series,
undviks eller inte får fullt genomslag. De föreslagna förändringarna Prop. 2017/18:296 innebär dock att det blir långt fler länder som Sverige anser har bolag som
är lågbeskattade och där Sverige har möjlighet att
7.3Konsekvenser för enskilda och företag
Regelrådet anser att det hade varit relevant med en djupare analys av vilka branscher och storlekskategorier som kan förväntas påverkas av förslagen. När det gäller administrativa kostnader anser Regelrådet att redovisningen är bristfällig. Regelrådet konstaterar att eftersom det saknas information om hur stor tidsåtgången kan bli för att uppfylla kraven för ett företag är det inte möjligt att bilda sig en uppfattning om de administrativa kostnadernas storlek. I och med att det heller inte finns uppgifter om antalet företag som berörs går det inte att utesluta att kostnaderna blir betydande. När det gäller andra kostnader för företagen menar Regelrådet att det, mot bakgrund av att skatteintäkterna ökar, är rimligt att anta att skattekostnaderna ökar för företagen. Vidare menar Regelrådet att reglernas syfte, att minska incitamenten att flytta verksamheten utomlands, utgör en påverkan på företagens verksamhet som borde redovisas. Regelrådet anser också att reglernas påverkan på konkurrensförhållandena borde redovisas samt att det saknas uppgifter om särskild hänsyn bör tas till små företag. Tillväxtverket anser att konsekvensanalysen avseende näringslivets konkurrenskraft inte är tillräckligt underbyggd. Konkurrensverket menar att det saknas motivering till antagandet att förslagen inte skiljer sig åt när det gäller förutsättningarna för olika kategorier företag sett till företagsstorlek, bransch och företagsform. Enligt Tillväxtverket finns det skäl att förvänta sig att den gränsöverskridande verksamhet som berörs av förslagen inte är jämnt fördelad över företagsstocken. Vidare menar Tillväxtverket att det saknas kvantitativa uppgifter och ett resonemang om vilka konsekvenser ett ökat skatteuttag, och ökade administrativa kostnader, har på näringslivet.
Regeringen har vid framtagandet av konsekvensanalysen haft att förhålla sig till följande förutsättningar. När det gäller
berörda företag vad gäller storlek, bransch och företagsform inte är möjlig
99
Prop. 2017/18:296 att tillgodose. I brist på empiriska data och statistik för regeringen i stället ett utförligt resonemang om konsekvenserna utifrån den fakta och information som finns att tillgå. Regeringen anser till att börja med att konsekvenserna för företagen bör betraktas utifrån
Konsekvenserna av de föreslagna förändringarna i olika avseenden redovisas mer utförligt nedan.
7.3.1Administrativa kostnader
Ändrad definition av intressegemenskap
Delägare som tidigare inte omfattades av
Särskilda regler om utländsk juridisk persons skatt som tillgodoförs delägare
Den föreslagna bestämmelsen har som syfte att tillgodose att CFC- reglerna fungerar på avsett sätt rent beräkningstekniskt. Förslaget i sig har därmed ingen påverkan på de administrativa kostnaderna.
100
Undanröjande av ekonomisk dubbelbeskattning vid avyttring av andelar | Prop. 2017/18:296 |
i |
|
Konsekvensen för de som berörs av de ändrade reglerna är en lättnad i | |
beskattningen, genom att vinster på andelar som |
|
blir föremål för dubbelbeskattning. När det gäller administrativ börda | |
innebär förslaget att en avräkning ska göras av den skatt som har betalats | |
löpande, i samband med redovisningen av avyttring av andelar som CFC- | |
beskattas. Kostnaden för detta bedöms som liten. I och med att väldigt få | |
personer berörs av regeländringen är konsekvensen på den samlade | |
administrativa bördan marginell. | |
Beräkning av säkerhetsreserv vid inträde i |
|
försäkringsverksamhet | |
Delägare till försäkringsverksamhet i länder som inte omfattas av den s.k. | |
länderlistan kan komma att |
|
förändringen. Sådana delägare måste dock även med nu gällande regler | |
beakta |
|
förändras marginellt för delägare som eventuellt påverkas. | |
Ändringar i bilaga 39 a inkomstskattelagen | |
De föreslagna förändringarna av bilaga 39 a i inkomstskattelagen innebär | |
i princip att ägare till företag i länder som tas bort från listan påverkas. | |
Detta genom att en prövning av beskattningen måste göras mot | |
huvudregeln. Av de föreslagna förändringarna är det få som innebär att ett | |
land tas bort från listan så att alla verksamheter i landet omfattas av CFC- | |
reglerna. De allra flesta förslag på förändringar innebär att vissa typer av | |
verksamheter eller vissa typer av inkomster blir föremål för CFC- | |
beskattning i ytterligare ett antal länder. Vilket slags verksamheter eller | |
inkomster som omfattas varierar från land till land. För de flesta länder | |
handlar det dock om verksamheter med inkomster av finansiell karaktär. | |
Övriga verksamheter som bedrivs i länder som enligt förslaget tas bort från | |
listan påverkas inte. Regeringens bedömning är att en betydande del av | |
dem som blir föremål för |
|
till någon del drivs i skatteplaneringssyfte. Regeringen är medveten om att | |
även verksamheter som bedrivs helt av affärsmässiga skäl träffas av CFC- | |
reglerna. Bedömningen är dock att det i regel handlar om | |
företagskoncerner som har erfarenhet av att bedriva verksamhet | |
internationellt och därmed har kompetens och resurser att hantera många | |
länders ofta komplexa skattelagstiftning, vilket betyder att merkostnaden | |
för att även hantera |
7.3.2 Företagens förutsättningar
Det saknas som nämns ovan statistik som visar vilka kategorier av företag som berörs av förslagen. Regeringens bedömning är dock att de allra flesta företag som blir föremål för
101
Prop. 2017/18:296 När det gäller företagens skattekostnader medför förslagen att företag som har en del av sin verksamhet i länder som tidigare omfattades av listan i bilaga till 39 a kan få en högre skattekostnad. Det är dock viktigt att se detta i sitt sammanhang, nämligen att ökningen av skattekostnaderna sker till samma nivå som gäller företag som bedriver hela sin verksamhet i Sverige. Därmed medför förslagen att en ökad konkurrensneutralitet uppnås. Det betyder att företag som lägger sina resurser på att utveckla sin verksamhet, exempelvis genom ökad produktivitet eller genom att skapa nya och bättre produkter, får en bättre situation i förhållande till företag som istället försöker konkurrera genom skatteplanering. På så sätt bidrar reglerna till ett effektivare resursutnyttjande i ekonomin och en sundare utveckling av Sveriges näringsliv. När det gäller förslagens påverkan på svenska företags konkurrenssituation i förhållande till företagen i övriga medlemsstater så beror effekten på hur dessa länder väljer att implementera direktivet. Det finns en valmöjlighet för medlemsstaterna att bestämma hur reglerna ska införas, dvs. direktivet utgör en minimistandard och ett land kan införa striktare regler exempelvis för att skydda skattebasen i större utsträckning. På grund av dessa valmöjligheter är det inte praktiskt möjligt att i förväg veta hur lagstiftningen i de andra medlemsstaterna kommer att se ut och därmed göra en jämförelse av förslagens påverkan på de svenska företagens förutsättningar i förhållande till förutsättningarna för företagen i andra medlemsstater.
7.4 | Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna | |
förvaltningsdomstolarna | ||
Kammarrätten i Göteborg menar att även om utfallet blir i enlighet med | ||
regeringens bedömning, att förslagen inte kommer att medföra någon | ||
ökning i antalet mål i förvaltningsdomstol, så kan konstateras att | ||
lagstiftningen är komplicerad och att långt fler länder kommer att omfattas | ||
av |
||
begränsad ökning av antalet mål under sådana omständigheter kan | ||
innebära en ökad arbetsbörda för domstolarna. | ||
Regeringens bedömning är att översynen av lagstiftningen inte medför | ||
så omfattande förändringar att det finns anledning att räkna med någon | ||
ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. När det | ||
gäller förslagen till förändringar av |
||
sådan karaktär att det kan uppstå nya svåra rättsliga frågor. Mot bakgrund | ||
av att förslagen i huvudsak innebär att något fler verksamheter kommer att | ||
omfattas av reglerna, och att de endast marginellt förändras till sitt | ||
innehåll, gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att utgå från | ||
att kostnaderna ökar för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella | ||
kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna är därmed så | ||
begränsade att de ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. | ||
När det gäller Skatteverket är den sammantagna bedömningen att | ||
förändringen av |
||
kostnadsökning för Skatteverkets kontroll som ska hanteras inom | ||
befintliga ekonomiska ramar. De befintliga reglerna behöver redan | ||
102 | hanteras | på samma sätt som kommer att ske efter förändringen. |
Deklarationerna och företagens inkomster från utländska företag måste på Prop. 2017/18:296 samma sätt prövas mot
kommer att öka då gränsen för att
7.5Övriga effekter
Förslagen avser att motverka att inkomster förläggs till lågbeskattade juridiska personer utomlands för att undkomma skatt i Sverige och således i förlängningen till att sådana inkomster i fortsättningen ska beskattas i Sverige. I den mån så sker, kommer den faktiska beskattningen att överensstämma bättre med hur det är avsett. Förslagen torde dock inte medföra några märkbara effekter på vare sig inkomstfördelningen eller den ekonomiska jämställdheten.
Förslaget bedöms i övrigt inte ha effekter på sysselsättning, miljö eller integration.
8Författningskommentar
8.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
20 a kap.
1 §
Genom det nya tredje stycket görs bestämmelsen i 9 § tillämplig vid beräkning av säkerhetsreserv vid sådant beskattningsinträde som avses i första stycket 3, dvs. när en delägare blir skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.1.
103
Prop. 2017/18:296 9 §
I paragrafen, som är ny, regleras hur säkerhetsreserv vid beskattningsinträde som avses i 20 a kap. 1 § första stycket 3, dvs. i fråga om skattskyldighet som inträder enligt
Den utländska juridiska personen ska vid tillämpningen av 39 a kap.
En tillämpning av paragrafen förutsätter inte att den utländska juridiska personen faktiskt har någon motsvarighet till säkerhetsreserven.
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.1.
24kap.
5§
Genom ändringen i första stycket sjunde strecksatsen görs bestämmelsen i 42 kap. 22 § uttryckligen tillämplig på såväl utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster som i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 5.11.
39kap.
8c §
I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid minskning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av
I första stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska personen ska motsvara ett svenskt skadeförsäkringsföretag och ska ha ansetts ha en säkerhetsreserv vid delägarens beskattningsinträde. Vidare ska säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång vara lägre än det värde som bestämdes på säkerhetsreserven enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträdet. Vad som avses med ett skadeförsäkringsföretag följer av 39 kap. 2 § andra stycket.
Andra stycket reglerar det fall då säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. I detta fall är alltså
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, och
104
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
I vanliga fall gäller att ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp en inkomst motsvarande minskningen av säkerhetsreserven under beskattningsåret, dvs. skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång (39 kap. 6 § 2). I ett sådant fall, som avses i andra stycket, ska dock minskningen som ska tas upp vid beräkningen av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person begränsas till skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Det innebär att minskningen av säkerhetsreserven som utgörs av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet och säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång inte ska beaktas, dvs. ska inte tas upp som inkomst. Det innebär vidare att det kommer finnas ett fiktivt bokföringsmässigt värde och ett fiktivt skattemässigt värde på säkerhetsreserven.
I det tredje stycket regleras det fall då säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Då det är fråga om en minskning av säkerhetsreserven under beskattningsåret (se hänvisningen i första stycket till 6 § 2) är säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång högre än säkerhetsreserven vid årets utgång. I ett sådant fall ska minskningen av säkerhetsreserven inte tas upp som inkomst.
I det fall säkerhetsreserven minskar under beskattningsåret, men säkerhetsreserven vid såväl beskattningsårets ingång som utgång var högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska de vanliga bestämmelserna i 39 kap. 6 § 2 tillämpas. Det innebär att hela minskningen av säkerhetsreserven ska tas upp som inkomst. Denna situation behöver inte någon särreglering eftersom det följer av 39 a kap.
Det fall då en utländsk juridisk person, som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, inte har åsatts någon säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 §, behöver inte heller någon särreglering. Även då gäller 39 a kap.
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.2.
8 d §
I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid ökning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av
Iförsta stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska personen ska motsvara ett svenskt skadeförsäkringsföretag och ska ha ansetts ha en säkerhetsreserv vid delägarens beskattningsinträde. Vidare ska säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång vara lägre än det värde som bestämdes på säkerhetsreserven enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträdet. Vad som avses med ett skadeförsäkringsföretag följer av 39 kap. 2 § andra stycket.
Prop. 2017/18:296
105
Prop. 2017/18:296 Andra stycket reglerar det fall då säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. I detta fall är alltså
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
I vanliga fall gäller att ett skadeförsäkringsföretag ska dra av en utgift motsvarande ökningen av säkerhetsreserven under beskattningsåret, dvs. skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång (39 kap. 6 § 7). I ett sådant fall, som avses i andra stycket, ska dock ökningen som ska dras av vid beräkningen av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person begränsas till skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Det innebär att ökningen av säkerhetsreserven som utgörs av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet och säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång inte ska beaktas, dvs. ska inte dras av som utgift. Det innebär vidare att det kommer finnas ett fiktivt bokföringsmässigt värde och ett fiktivt skattemässigt värde på säkerhetsreserven.
I det tredje stycket regleras det fall då säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Då det är fråga om en ökning av säkerhetsreserven under beskattningsåret (se hänvisningen i första stycket till 6 § 7) är säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång högre än säkerhetsreserven vid årets ingång. I ett sådant fall ska ökningen av säkerhetsreserven inte dras av.
I det fall säkerhetsreserven ökar under beskattningsåret, men säkerhetsreserven vid såväl beskattningsårets ingång som utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska de vanliga bestämmelserna i 39 kap. 6 § 7 tillämpas. Det innebär att hela ökningen av säkerhetsreserven ska dras av. Denna situation behöver inte någon särreglering eftersom det följer av 39 a kap.
Det fall då en utländsk juridisk person, som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, inte har åsatts någon säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 §, behöver inte heller någon särreglering. Även då gäller 39 a kap.
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.2.
8 e §
I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som gäller situationen då en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör att vara skattskyldig för den utländska juridiska personens inkomster enligt
106
juridiska personen ändras eller genom att nettoinkomsten inte är positiv (dvs. nettoinkomsten är 0 kronor eller negativ), se 39 a kap. 2 och 5 §§.
Iförsta stycket finns huvudregeln. Delägaren ska, om skattskyldigheten enligt
Andra stycket reglerar en särskild variant av situationen i första stycket, där effekten blir att delägarens andel av hela säkerhetsreserven inte behöver tas upp till beskattning utan endast en viss del av säkerhetsreserven. Det gäller det fall där den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv om ett visst belopp på grund av ett beskattningsinträde. Det är i detta fall fråga om ett beskattningsinträde där delägaren har blivit skattskyldig enligt bestämmelserna i 39 a kap. I detta fall ska delägaren ta upp sin andel av endast skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Storleken på säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör kan, skattemässigt, inte vara lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Detta beror på de särskilda bestämmelserna i 39 kap. 8 c §, som innebär att en minskning av säkerhetsreserven till ett belopp som understiger det belopp som åsattes säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet inte beaktas, dvs. inte tas upp som inkomst till beskattning. Det skattemässiga värdet på säkerhetsreserven motsvarar därför alltid som lägst det värde som åsattes säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Bestämmelserna i tredje stycket har utformats med förebild i bestämmelserna om periodiseringsfond i 30 kap. 10 a § andra och tredje meningarna (prop. 2003/04:10 s. 91 och 125). I stycket regleras den situationen då en delägares skattskyldighet upphör på grund av att det uppkommer ett underskott i den utländska juridiska personen (39 a kap. 5 § andra stycket). Med tillämpning av tredje stycket behöver delägaren, i det fall som regleras i första stycket, inte ta upp sin andel av säkerhetsreserven som motsvarar delägarens andel av underskottet. Om det i stället är fråga om ett sådant fall som regleras i andra stycket behöver delägaren inte ta upp sin andel av skillnaden som motsvarar delägarens andel av underskottet. Med skillnaden avses den skillnad som anges i andra stycket, dvs. skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. Delägaren ska alltså ta upp endast sin andel av säkerhetsreserven alternativt sin andel av skillnaden till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om delägaren nästa beskattningsår återigen är skattskyldig enligt
Prop. 2017/18:296
107
Prop. 2017/18:296 | reglerna för inkomsterna i den utländska juridiska personen nästa |
beskattningsår. En sådan begäran kan avse hela eller delar av den andel av | |
säkerhetsreserven alternativt den andel av skillnaden som tas upp under | |
det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Ett bifall till en begäran | |
om omprövning kan inte meddelas innan beskattningen fastställs för det | |
beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår då skattskyldig- | |
heten upphör. Av 39 a kap. 2 § följer att det är förhållandena vid utgången | |
av beskattningsåret som är avgörande för om en skattskyldig ska anses | |
som delägare i en utländsk juridisk person eller inte. | |
Av fjärde stycket framgår vad som avses med delägarens andel i denna | |
paragraf. Med delägarens andel avses delägarens andel av kapitalet i den | |
utländska juridiska personen beräknad vid utgången av beskattningsåret | |
närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid ett | |
indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en | |
i utlandet delägarbeskattad juridisk person beräknas delägarens andel även | |
enligt bestämmelsen i 39 a kap. 4 § första strecksatsen. | |
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.3. | |
39 a kap. | |
3 § | |
Ändringen i första stycket 2 innebär att innehavskravet minst 50 procent | |
för intressegemenskap mellan två juridiska personer sänks till minst 25 | |
procent. | |
Ändringen i första stycket 3 innebär att innehavskravet minst 50 procent | |
för intressegemenskap mellan en fysisk person och en juridisk person | |
sänks till minst 25 procent. | |
I en ny punkt 4 i första stycket anges att två personer är i intresse- | |
gemenskap om personerna är juridiska personer och en och samma fysiska | |
eller juridiska person direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst | |
25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna. | |
Tidigare första stycket 4 betecknas första stycket 5. Ändringen är en | |
följdändring. | |
Övervägandena finns i avsnitt 5.2. | |
5 § | |
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att vid beräkning av om en utländsk | |
juridisk persons nettoinkomst är lågbeskattad ska det bortses från utländsk | |
skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har | |
tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan | |
utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska | |
juridiska personen är hemmahörande. | |
Övervägandena finns i avsnitt 5.16. | |
6 § | |
I paragrafen finns anvisningar om beräkningen av nettoinkomsten hos den | |
utländska juridiska personen som omnämns i 5 §. | |
I andra stycket, som är nytt, uppges att om den utländska juridiska | |
personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid | |
beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av | |
beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala | |
108 | säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade |
varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.
Itredje stycket, som också är nytt, anges att andra stycket även gäller vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2.
Precis som Lagrådet konstaterar är säkerhetsreserven fiktiv i den meningen att den endast är en beräkningspost för den utländska juridiska personen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.1.
11 §
Ändringen i första stycket 2 innebär att uttrycket tilläggsupplysningar ersätts med uttrycket upplysningar. Ändringen är en följd av ändrad terminologi i bokföringslagen (1999:1078).
Övervägandena finns i avsnitt 5.14.
13 §
I det andra stycket begränsas en delägares möjligheter att dra av underskott från tidigare beskattningsår vid beräkning av sin andel av överskottet hos den utländska juridiska personen. En tredje mening har lagts till med anledning av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 e § tredje stycket. Meningen har utformats med förebild i styckets andra meningen om minskning av underskott på grund av periodiseringsfonder som helt eller delvis inte har återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § (prop. 2003/04:10 s. 91 och 131). Tillägget innebär att underskottet ska minskas till den del delägaren under ett tidigare beskattningsår inte har tagit upp sin andel av säkerhetsreserven enligt 39 kap. 8 e § första stycket eller sin andel av skillnaden enligt 39 kap. 8 e § andra stycket på grund av vid den tidpunkten föreliggande tidigare års underskott.
Övervägandena finns i avsnitt 5.15.3.
14 §
I paragrafen, som är en hänvisningsparagraf, har två strecksatser lagts till. Genom den nya tredje strecksatsen införs en hänvisning till bestämmelserna om beskattningsinträde. Enligt 20 a kap. 1 § första stycket 3 tillämpas dessa bestämmelser i samband med att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster blir skattskyldig enligt CFC-
reglerna i 39 a kap.
Den nya sjätte strecksatsen har införts med anledning av de nya bestämmelserna som reglerar den skattemässiga hanteringen av säkerhetsreserven dels under den tid som en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig enligt
Precis som Lagrådet konstaterar är säkerhetsreserven fiktiv i den meningen att den endast är en beräkningspost för den utländska juridiska personen.
Övervägandena finns i avsnitten
Prop. 2017/18:296
109
Prop. 2017/18:296 42 kap. 22 §
I paragrafen finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid utdelning från ett
Genom det nya andra stycket förtydligas att inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § bara ska beaktas i den utsträckning delägaren inte tidigare har tillgodogjort sig denna inkomst genom att räkna av den vid en tidigare utdelning på, eller avyttring av, andelar i CFC- bolaget enligt förevarande paragraf respektive 48 kap. 6 c §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.12.
48kap.
6c §
I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid avyttring av andelar i ett
Övervägandena finns i avsnitt 5.12.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.2Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
4kap.
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om att delägare som enligt 39 a kap. 13 § IL beskattas för sin andel av ett
Genom det nya andra stycket gäller inte rätt till avräkning enligt 4 kap. AvrL för utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
Övervägandena finns i avsnitt 5.16.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Övervägandena finns i avsnitt 6.
110
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
111
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
112
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
113
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
114
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
115
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
116
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
117
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
118
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
119
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
120
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
121
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
122
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
123
Prop. 2017/18:296 Bilaga 1
124
Sammanfattning av promemorian
Prop. 2017/18:296 Bilaga 2
Den 12 juli 2016 antog rådet direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion. Direktivet är tillämpligt på samtliga skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning i en eller flera medlemsstater, inklusive fasta driftställen i en medlemsstat som tillhör subjekt skattemässigt hemmahörande i tredjeland. I direktivet finns bl.a. s.k.
125
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
Promemorians lagförslag
Förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 20 a kap. 1 §, 24 kap. 2 §, 25 kap. 2 §, 39 a kap. 3, 5, 13 och
14 §§ samt 42 kap. 22 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 20 a kap. 9 §, 39 kap.
8
dels att rubriken närmast före 42 kap. 22 § ska lyda ”Utdelning och kapitalvinst från vissa utländska juridiska personer”,
dels att bilaga 39 a till lagen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
20 a kap.
1 §2
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här,
6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller
7. verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.
126 | 1 | Lagen omtryckt 2008:803. |
2 | Senaste lydelse 2016:1202. |
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om Prop. 2017/18:296 anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättrings- Bilaga 3
utgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av säkerhetsreserv vid beskattningsinträde som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.
Lydelse enligt lagrådsremiss Vissa utbetalningar från arbetskooperativ och vid förenklad avveckling av ekonomiska föreningar
Säkerhetsreserv
9 §
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 3 ska den juridiska personen som bedriver verksamheten, om denna person motsvarar ett skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som personen, om personen hade varit ett svenskt aktiebolag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker.
Föreslagen lydelse
24kap. 2 §
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om
–utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
–utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
–utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
–utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
–utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap.
–emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning | från | delägar- | – utdelning från i utlandet del- | |
beskattade | utländska | juridiska | ägarbeskattade juridiska personer | |
personer i 42 kap. 22 §, | och utländska juridiska personer | 127 |
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §,
–utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
–skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
–lotterier i 42 kap. 25 §, och
–schablonintäkt i 42 kap. 43 §.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
25 kap.
2 §
I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52, och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.
Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
–beskattningsinträde i 20 a kap.,
–uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
–underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
–ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
–kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
–verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
–partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
–förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.
I | inkomstslaget | näringsverk- | |||||
samhet tillämpas bestämmelsen i | |||||||
inkomstslaget | kapital | om | |||||
kapitalvinst på andel i utländska | |||||||
juridiska personer med låg- | |||||||
beskattade | inkomster i | 42 kap. | |||||
22 a §. | |||||||
39 kap. | |||||||
8 b § | |||||||
Vid beräkning av nettoinkomsten | |||||||
respektive | överskottet | av | |||||
lågbeskattade | inkomster | hos | den | ||||
utländska | juridiska | personen i | |||||
39 a kap. 5 respektive 13 § och vid | |||||||
tillämpning av 6 § 2 gäller följande | |||||||
om | |||||||
– den | utländska | juridiska | |||||
personen enligt 20 a kap. 9 § har | |||||||
ansetts ha en säkerhetsreserv vid | |||||||
beskattningsinträdet, och | |||||||
– säkerhetsreserven vid beskatt- | |||||||
ningsårets utgång är lägre än | |||||||
säkerhetsreserven | vid | beskatt- | |||||
ningsinträdet. | |||||||
128 | Om | säkerhetsreserven | vid | ||||
beskattningsårets ingång är högre |
än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp.
8c§
Vid beräkning av nettoinkomsten
respektive överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen i 39 a kap. 5 respektive 13 § och vid tillämpning av 6 § 7 gäller följande om
–den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte tas upp.
8 d §
En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett skadeförsäkrings-
företag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
129
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
130
andel av säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas upp.
Vid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen beräknad vid utgången av beskattningsåret närmast före det
beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens andel även enligt den bestämmelsens första strecksats.
39 a kap.
3 §
Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges,
anses vara i intressegemenskap med varandra om | |||||
1. personerna är | moderföretag | 1. personerna är | moderföretag | ||
och dotterföretag eller står under i | och dotterföretag eller står under | ||||
huvudsak gemensam ledning, | till minst 25 procent gemensam | ||||
2. personerna | är | juridiska | ledning, | ||
2. personerna | är | juridiska | |||
personer och den ena personen | personer och den ena personen | ||||
direkt eller indirekt innehar eller | direkt eller indirekt innehar eller | ||||
kontrollerar minst | 50 procent av | kontrollerar minst | 25 procent av | ||
kapitalet eller rösterna i den andra | kapitalet eller rösterna i den andra | ||||
personen, | personen, | ||||
3. den ena personen är en fysisk | 3. den ena personen är en fysisk | ||||
person och den andra en juridisk | person och den andra en juridisk | ||||
person vars kapital eller röster | person vars kapital eller röster | ||||
direkt eller indirekt innehas eller | direkt eller indirekt innehas eller | ||||
kontrolleras till minst 50 procent av | kontrolleras till minst 25 procent av | ||||
den fysiska personen, eller | den fysiska personen, eller | ||||
4. personerna är närstående. | 4. personerna är närstående. |
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen.
5 §
Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.
I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.
Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras
delägaren eller annan
utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
131
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
132
13 §3
En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av
av en obegränsat skattskyldig delägare. | ||||||
En delägare får vid beräkning av | En delägare får vid beräkning av | |||||
sin andel av överskottet bara dra av | sin andel av överskottet bara dra av | |||||
sådant underskott som dragits av | sådant underskott som dragits av | |||||
vid beräkningen av beskattnings- | vid beräkningen av beskattnings- | |||||
årets | nettoinkomst hos | den | årets | nettoinkomst hos | den | |
utländska juridiska personen enligt | utländska juridiska personen enligt | |||||
6 §. Om periodiseringsfonder helt | 6 §. Om periodiseringsfonder helt | |||||
eller delvis inte återförts på grund | eller delvis inte återförts på grund | |||||
av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | |||||
ska | underskottet minskas | med | ska | underskottet | minskas | med |
motsvarande belopp. | motsvarande | belopp. | Om | |||
säkerhetsreserv helt eller delvis | ||||||
inte har tagits upp på grund av | ||||||
bestämmelserna | i 39 kap. | 8 d § | ||||
tredje stycket ska underskottet | ||||||
minskas med motsvarande belopp. |
Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår.
14 §
När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om
–att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
–förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
–tillgångar, förpliktelser och säkerhetsreserv vid beskattningsinträde i 20 a kap.,
– undantag från uttagsbeskatt- | – undantag från uttagsbeskatt- |
ning i 22 kap. 13 §, och | ning i 22 kap. 13 §, |
– periodiseringsfonder i 30 kap. | – periodiseringsfonder i 30 kap. |
2 och 10 a §§. | 2 och 10 a §§, och |
– säkerhetsreserv i 39 kap. | |
8 |
3Senaste lydelse 2011:1256.
42 kap. | Prop. 2017/18:296 | ||||
Utdelning från vissa utländska | Utdelning | och | kapitalvinst | från | Bilaga 3 |
juridiska personer | vissa utländska juridiska personer | ||||
22 § | |||||
Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och | |||||
utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp | |||||
till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska | |||||
personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. | |||||
Vid tillämpning av första stycket | |||||
ska dock inte beaktas inkomst som | |||||
delägaren | har | tagit upp | enligt | ||
39 a kap. 13 § och som redan har | |||||
beaktats enligt första stycket eller | |||||
22 a §. |
22 a §
Kapitalvinst på andel i utländska
juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska dock inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller
22§.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
3.De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 och 22 a §§ ska dock tillämpas på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter den 31 december 2018.
133
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
134
Bilaga 39 a
Nuvarande lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
– Djibouti,
– Liberia,
– Marocko, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där samt inkomst från coordination centres, och
– Seychellerna,
2.Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater,
–Argentina,
–Barbados,
–Belize, med undantag av inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Bolivia,
–Brasilien,
–Chile,
–Colombia,
–Costa Rica, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Cuba,
–Dominikanska Republiken,
–El Salvador,
–Ecuador,
–Falklandsöarna,
–Franska Guyana,
–Guatemala,
–Guyana,
–Haiti,
–Honduras,
–Jamaica,
–Kanada, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Mexiko,
–Nicaragua,
–Panama, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Paraguay,
–Peru,
–Saint Pierre och Miquelon,
–Surinam,
–Trinidad och Tobago,
–Uruguay, och
–Venezuela,
3.Asien, med undantag av
– Bahrain,
– Brunei Darussalam, vad avser inkomst som inte beskattas med
den normala inkomstskatten där,
–Cypern, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Förenade arabemiraten,
–Hong Kong SAR, vad avser inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Libanon, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Macao SAR,
–Maldiverna,
–Singapore, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Thailand, vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
–Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
4. Europa, med undantag av
–Andorra,
–Belgien, vad avser inkomst från centres de coordination/coördinatiecentra och finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats,
–Brittiska kanalöarna,
–Bulgarien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Estland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Gibraltar,
–Irland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Isle of Man,
–Liechtenstein,
–Luxemburg, vad avser inkomst från försäkringsverksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 2,
–Monaco,
–Montenegro, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Nederländerna, vad avser inkomst från finansiell verksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 1 om avsättning kan göras till en särskild riskreserv,
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
135
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
136
–San Marino, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Schweiz, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
–Ungern, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
5. Oceanien, men bara vad avser
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Hawaii, och
–Nya Zeeland.
Föreslagen lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
–Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,
–Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna, Kongo
–Kenya och Namibia, vad avser dels av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas där pga. att inkomsten inte anses härröra därifrån.
2. Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater, Colombia, Dominikanska Republiken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och Venezuela,
–Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica, Peru, Surinam, Trinidad och Tobago och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Brasilien, med undantag av inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag, samt
–Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas där pga. att inkomsten inte anses härröra därifrån.
3. Asien, med undantag av
–Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,
–Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och Uzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och
–Cypern och Turkiet, vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och likande avdrag,
–Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar, Singapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där pga. att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell verksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, samt
–Julön och Kokosöarna, vad avser inkomst från bankverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där.
4. Europa, med undantag av
–Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco,
–Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, San Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina, Vitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar, Georgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Schweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
137
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
138
immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och likande avdrag, samt
–Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Slovenien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där.
5. Oceanien, men bara vad avser
–Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.
4 kap.
1 §1
Delägare i en utländsk juridisk person som ska ta upp sin andel av sådan persons lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), har rätt att genom avräkning av de utländska skatter på dessa inkomster som har betalats av den utländska juridiska personen få nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt enligt detta kapitel.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
1Senaste lydelse 2008:1350.
Prop. 2017/18:296 Bilaga 3
139
Prop. 2017/18:296 | Företeckning över remissinstanserna |
Bilaga 4 | |
Efter remiss har följande remissinstanser yttrat sig över promemorian | |
Genomförande av |
|
Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Uppsala, Ekobrotts- | |
myndigheten, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Ekonomistyr- | |
ningsverket, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Juridiska fakulteten vid | |
Göteborgs universitet, Tillväxtverket, Regelrådet, FAR, Fastighetsägarna | |
Sverige, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Föreningen | |
Svenskt Näringsliv, Näringslivets regelnämnd, Näringslivets skattedele- | |
gation, SRF konsulternas förbund, Svenska Bankföreningen, Svensk | |
Försäkring, Svensk Sjöfart och Sveriges advokatsamfund. | |
Följande remissinstanser har avstått från att lämna synpunkter eller har | |
inte inkommit med något yttrande: Sveriges export- och investeringsråd | |
(Business Sweden), Tillväxtanalys – myndigheten för tillväxtpolitiska | |
utvärderingar och analyser, Founders Alliance, Företagarförbundet Fria | |
Företagare, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Nasdaq | |
Stockholm AB, Skattebetalarnas förening, Småföretagarnas Riksförbund, | |
Stockholms Handelskammare, Swedish Private Equity & Venture Capital | |
Association (SVCA), Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges | |
akademikers centralorganisation (Saco), Sveriges Byggindustrier, | |
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). | |
Yttrande har dessutom inkommit från Öhrlings PricewaterhouseCoopers | |
AB och Torsten Fensby. |
140
Lagrådsremissens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 20 a kap. 1 §, 24 kap. 5 §, 39 a kap. 3, 5, 6, 11, 13 och 14 §§,
42 kap. 22 §, bilaga 39 a, och rubriken närmast före 42 kap. 22 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas sex nya paragrafer, 20 a kap. 9 §, 25 kap. 2 a §, 39 kap. 8
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
20 a kap.
1 §2
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
1.en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
2.inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
3.verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
4.inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
5.en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här,
6.en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller
7.verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.
1 | Lagen omtryckt 2008:803. | 141 |
2 | Senaste lydelse 2016:1202. |
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även vid beräkning av säkerhetsreserv vid beskattningsinträde som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.
Säkerhetsreserv
9 § | ||||
Vid | beskattningsinträde som | |||
avses i 1 § första stycket 3 ska den | ||||
utländska juridiska personen som | ||||
bedriver verksamheten, om denna | ||||
person | motsvarar ett svenskt | |||
skadeförsäkringsföretag, anses ha | ||||
en säkerhetsreserv som motsvarar | ||||
den maximala säkerhetsreserv som | ||||
personen, om personen hade varit | ||||
ett | svenskt | skadeförsäkrings- | ||
företag, skulle ha kunnat redovisa | ||||
vid utgången av beskattningsåret | ||||
närmast före det beskattningsår då | ||||
beskattningsinträdet sker. | ||||
Lydelse enligt proposition | Föreslagen lydelse | |||
2017/18:245 Nya skatteregler | för | |||
företagssektorn |
24 kap.
5 §
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om
–utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
–utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
–utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
–utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
–utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19– 21 §§,
–emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning | från | delägar- | – utdelning från i utlandet del- | ||
beskattade | utländska | juridiska | ägarbeskattade | juridiska | personer |
personer i 42 kap. 22 §, | och utländska | juridiska | personer |
142
med lågbeskattade inkomster i | Prop. 2017/18:296 |
42 kap. 22 §, | Bilaga 5 |
–utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
–skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
–lotterier i 42 kap. 25 §, och
–schablonintäkt i 42 kap. 43 §.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
25 kap.
2 a §
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelsen i
inkomstslaget kapital om kapitalvinst på andel i utländska
juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 a §.
39 kap.
8 c §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 13 § och vid tillämpning av 6 § 2 gäller följande om
–den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp.
143
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
144
8 d §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 13 § och vid tillämpning av 6 § 7 gäller följande om
–den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
–säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte tas upp.
8 e §
En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av säkerhetsreserven. An- delen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid
utgången av beskattningsåret när- | Prop. 2017/18:296 | ||||
mast | före det beskattningsår då | Bilaga 5 | |||
skattskyldigheten | upphör | och | |||
säkerhetsreserven | vid | beskatt- | |||
ningsinträdet. | |||||
Om skattskyldigheten upphör på | |||||
grund av att det uppkommer ett | |||||
underskott, ska delägaren ta upp | |||||
sin andel av säkerhetsreserven | |||||
enligt första stycket eller sin andel | |||||
av skillnaden enligt andra stycket | |||||
bara till den del andelen överstiger | |||||
delägarens andel av underskottet. | |||||
Om skattskyldigheten inträder igen | |||||
det följande beskattningsåret ska, | |||||
om den skattskyldige begär det, | |||||
delägarens | andel | av | |||
säkerhetsreserven | eller | skillnaden | |||
helt eller delvis inte tas upp. | |||||
Vid | tillämpningen | av | denna | ||
paragraf ska delägarens andel | |||||
motsvara delägarens andel av | |||||
kapitalet i den utländska juridiska | |||||
personen vid utgången av beskatt- | |||||
ningsåret närmast före det beskatt- | |||||
ningsår då skattskyldigheten upp- | |||||
hör. Vid sådana innehav som avses | |||||
i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens | |||||
andel | även | enligt | första |
strecksatsen i den paragrafen.
39 a kap.
3 §
Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om
1.personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska personen, eller
145
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
146
direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna, eller
4. personerna är närstående. 5. personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen.
5 §
Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.
I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.
Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
6 §
Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas
1.Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
2.Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår.
Om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala
säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.
Andra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2.
11 §3
Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska
1. vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078),
2. innehålla | de | tilläggsupplys- | 2. innehålla de upplysningar som |
ningar som anges i 6 kap. 5 § andra | anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 | ||
stycket 1 | och | 2 samt 8 § | och 2 samt 8 § bokföringslagen, |
bokföringslagen, och | och |
3. vara upprättade i den juridiska personens redovisningsvaluta.
Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska principerna i 5– 7 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. Om principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska omräkningen göras på något annat lämpligt sätt.
Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen.
13 §
En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av
En delägare får vid beräkning av | En delägare får vid beräkning av |
sin andel av överskottet bara dra av | sin andel av överskottet bara dra av |
sådant underskott som dragits av | sådant underskott som dragits av |
vid beräkningen av beskatt- | vid beräkningen av beskatt- |
ningsårets nettoinkomst hos den | ningsårets nettoinkomst hos den |
utländska juridiska personen enligt | utländska juridiska personen enligt |
6 §. Om periodiseringsfonder helt | 6 §. Om periodiseringsfonder helt |
3Senaste lydelse 2011:1256.
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
147
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
eller delvis inte återförts på grund | eller delvis inte återförts på grund | ||
av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § | ||
ska underskottet minskas med | ska underskottet minskas | med | |
motsvarande belopp. | motsvarande belopp. Om säker- | ||
hetsreserv helt eller delvis inte har | |||
tagits upp på grund av bestäm- | |||
melserna i | 39 kap. 8 e § | tredje | |
stycket, ska | underskottet minskas | ||
med motsvarande belopp. |
Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår.
14 §
När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om
–att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
–förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
–tillgångar, förpliktelser och säkerhetsreserv vid beskattnings-
inträde i 20 a kap., | |||||
– undantag | från | uttags- | – undantag från | uttagsbeskatt- | |
beskattning i 22 kap. 13 §, och | ning i 22 kap. 13 §, | ||||
– periodiseringsfonder | i 30 kap. | – periodiseringsfonder | i 30 kap. | ||
2 och 10 a §§. | 2 och 10 a §§, och | ||||
– säkerhetsreserv | i | 39 kap. | |||
8 |
|||||
42 kap. | |||||
Utdelning från | vissa | utländska | Utdelning och kapitalvinst från | ||
juridiska personer | vissa utländska juridiska personer |
22 §
Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska dock inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 22 a §.
22 a § | |||
Kapitalvinst på andel i utländska | |||
148 | juridiska | personer | med |
lågbeskattade | inkomster ska | inte |
tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska dock inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 22 §.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
3.De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 och 22 a §§ tillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter den 31 december 2018.
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
149
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
150
Bilaga 39 a4
Nuvarande lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
– Djibouti,
– Liberia,
– Marocko, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där samt inkomst från coordination centres, och
– Seychellerna,
2.Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater,
–Argentina,
–Barbados,
–Belize, med undantag av inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Bolivia,
–Brasilien,
–Chile,
–Colombia,
–Costa Rica, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Cuba,
–Dominikanska Republiken,
–El Salvador,
–Ecuador,
–Falklandsöarna,
–Franska Guyana,
–Guatemala,
–Guyana,
–Haiti,
–Honduras,
–Jamaica,
–Kanada, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Mexiko,
–Nicaragua,
–Panama, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Paraguay,
–Peru,
–Saint Pierre och Miquelon,
–Surinam,
–Trinidad och Tobago,
4Senaste lydelse 2007:1254.
–Uruguay, och
–Venezuela,
3.Asien, med undantag av
– Bahrain,
– Brunei Darussalam, vad avser inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
– Cypern, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
– Förenade arabemiraten,
– Hong Kong SAR, vad avser inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
– Libanon, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
– Macao SAR,
– Maldiverna,
– Singapore, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
– Thailand, vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
– Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
4.Europa, med undantag av
–Andorra,
–Belgien, vad avser inkomst från centres de coordination/coördinatiecentra och finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats,
–Brittiska kanalöarna,
–Bulgarien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Estland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Gibraltar,
–Irland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Isle of Man,
–Liechtenstein,
–Luxemburg, vad avser inkomst från försäkringsverksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 2,
–Monaco,
–Montenegro, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
151
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
152
försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Nederländerna, vad avser inkomst från finansiell verksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 1 om avsättning kan göras till en särskild riskreserv,
–San Marino, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Schweiz, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
–Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
–Ungern, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
5. Oceanien, men bara vad avser
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Hawaii, och
–Nya Zeeland.
Föreslagen lydelse
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
1.Afrika, med undantag av
–Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,
–Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna, Kongo
och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Madeira vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och likande avdrag, samt
–Kenya och Namibia, vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
2.Amerika, men bara vad avser
–Amerikas förenta stater, Brasilien, Colombia, Dominikanska Republiken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och Venezuela,
–Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica, Peru, Surinam, Trinidad och Tobago och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, samt
–Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
3. Asien, med undantag av
–Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,
–Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
–Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och Uzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Cypern och Turkiet, vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och likande avdrag,
–Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar, Singapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
–Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell verksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, samt
–Julön och Kokosöarna, vad avser inkomst från bankverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
4. Europa, med undantag av
–Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco,
–Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, San
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
153
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
154
Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina, Vitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,
–Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar, Georgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Schweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
–Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och likande avdrag, samt
–Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Slovenien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där.
5. Oceanien, men bara vad avser
–Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt
–Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.
Prop. 2017/18:296 Bilaga 5
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
4kap. 1 §1
Delägare i en utländsk juridisk person som ska ta upp sin andel av sådan persons lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), har rätt att genom avräkning av de utländska skatter på dessa inkomster som har betalats av den utländska juridiska personen få nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt enligt detta kapitel.
Rätt till avräkning enligt detta kapitel gäller inte för utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan
utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
1 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2008:1350. | 155 |
Prop. 2017/18:296 Bilaga 6
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lennart Hamberg samt justitierådet Dag Mattsson
Genomförande av
Enligt en lagrådsremiss den 7 juni 2018 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Christina Svanhagen samt departementssekreterarna Simone Johannisson och Anna Lewander.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Inledande synpunkter | |
När Lagrådet 2003 granskade förslaget till |
|
att förslaget innehöll nya komplicerade bestämmelser, att det fanns brister | |
och otydligheter i lagregleringen och att det hade varit önskvärt att | |
överväganden rörande utformningen av en svensk |
|
högre grad än som skett relaterats till lagstiftningen i andra länder (prop. | |
2003/04:10 s. 239 ff.). | |
Vad som sades då har giltighet även nu. När det gäller det internationella | |
perspektivet är frihetsgraderna i regleringen mer begränsade än vid det | |
förra tillfället. Till skillnad från tidigare föreligger nu ett |
|
ska genomföras. | |
Enligt en huvudregel i direktivet ska en utländsk juridisk person kunna | |
träffas av |
|
inte svarar mot minst hälften av den bolagsskatt som skulle ha betalats på | |
samma inkomst i det land där ägarna hör hemma. | |
Verkligheten är ibland sådan att den allmänna normen i direktivet inte kan | |
uppfyllas fullt ut. Koppling till andra regler gör att det kan vara svårt att | |
placera in utländska förhållanden i en svensk kontext (reglerna om avdrag | |
för pensionskostnader kan vara ett exempel). I något fall har en | |
undantagsregel som införts i 2003 års lagstiftning fått stå kvar. Av 18 kap. | |
14 § inkomstskattelagen framgår således att kravet att avdraget för | |
räkenskapsenlig avskrivning på inventarier motsvarar avskrivningen i | |
156 | bokslutet inte upprätthålls i |
I 2003 års lagstiftningsärende förekom en ganska utförlig diskussion om vilka särskilda hänsyn som det fanns anledning att ta när den utländska inkomsten skulle översättas till ett tänkt svenskt beskattningsunderlag. I remissen saknas i stort sett sådana överväganden. Här skulle impulser ha kunnat ges från arbetet med att genomföra direktivet i andra medlemsstater.
Ambitionen att få fram ett i någon mening korrekt svenskt skatteuttag för verksamheten har lett till att betydande insatser i lagstiftningsärendet har lagts ned på en mycket speciell företeelse, nämligen skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserver. Den föreslagna lagregleringen har blivit omfattande men innehåller ändå, som Lagrådet återkommer till, oklarheter.
Det finns anledning att här beröra två frågor där det i remissen gjorts bedömningen att direktivet inte behöver föranleda lagändringar.
Direktivet innebär att utländska fasta driftställen i princip ska omfattas av
När det gäller räckvidden av
De synpunkter som Lagrådet har framfört rörande de nu behandlade frågorna bör övervägas i det fortsatta beredningsarbetet.
En ytterligare fråga rör begreppsbildningen i de olika paragraferna. Enligt allmän terminologi på skatteområdet avses med beskattningsinträde, beskattningsår, skattskyldighet m.m. förhållanden som gäller för det
Prop. 2017/18:296 Bilaga 6
157
Prop. 2017/18:296 Bilaga 6
158
subjekt som kan bli skyldigt att betala skatt. Eftersom det krävs att ett fiktivt underlag hos den utländska juridiska personen ska tas fram kan bedömningen här bli en annan. Stor vikt måste då läggas vid att uttryckssättet blir korrekt. Att t.ex. i föreslagna 20 a kap. 9 § inkomstskattelagen hänvisa till 1 § första stycket 3 låter sig göras om det är delägarens beskattningsinträde som avses (se lagtexten där) men är inte lika naturligt om regleringen i stället – eller också – ska gälla den utländska juridiska personen. Inte minst för tillämpningen av bestämmelserna är det nödvändigt att oklarheter av detta slag undanröjs.
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
20 a kap. 1 §
I tredje stycket hänvisas till hela kapitlet trots att bara 9 § är tillämplig. Lagtexten kan lämpligen förtydligas och förenklas enligt följande.
Bestämmelserna i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.
20 a kap. 9 §
Regleringen är, vilket Skatteverket påpekat vid remissbehandlingen, inte oproblematisk; bestämmelsen i första stycket 3 om beskattningsinträde knyter an till delägarens förhållanden men är beroende av vad som gäller för den utländska juridiska personen (se vad Lagrådet anfört inledningsvis). Säkerhetsreserven är fiktiv i den meningen att den endast är en beräkningspost för den personen. Detta kommer till uttryck i lagtexten nedan genom att det där sägs att personen ska anses ha en säkerhetsreserv.
Lagtexten kan formuleras enligt följande.
I fall som avses i 1 § första stycket 3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv om samma belopp som den maximala säkerhetsreserv som ett svenskt skadeförsäkringsföretag skulle kunnat ha omedelbart före beskattningsinträdet.
Det bör klarläggas om maximibeloppet ska ta sikte på sådan verksamhet som faktiskt bedrivs i den utländska juridiska personen (och då sannolikt avseende försäkringsrisker som inte har någon särskild koppling till Sverige).
I sammanhanget finns också anledning att, tydligare än som skett i remissen, klarlägga hur den nya permanenta schablonintäkten på säkerhetsreserver förhåller sig till de fiktiva säkerhetsreserverna (jfr prop. 2017/18:245).
24 a kap. 5 §
Ordet ”från” bör i den ändrade sjunde strecksatsen föregå ”utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §”.
Prop. 2017/18:296 | |
25 kap. 2 a § samt 42 kap. 22 och 22 a §§ | Bilaga 6 |
Enligt 42 kap. 22 § gäller att en delägare inte beskattas för utdelning från ett
En mer adekvat placering av den tänkta regleringen i 42 kap. 22 a § första stycket är i 48 kap. och närmast då bland bestämmelser om undantag från skatteplikt vid avyttring av bl.a. delägarrätter. Lagrådet föreslår att bestämmelsen flyttas dit.
Enligt remissen föreslås att det i 25 kap. ska införas en paragraf (2 a §) där hänvisning sker till 42 kap. 22 a §. Om, som Lagrådet föreslagit, första stycket i den paragrafen tas in i 48 kap. kan föreslagna 2 a § utgå, eftersom det redan i 25 kap. 2 § första stycket hänvisas till 48 kap.
I remissen föreslås vidare bestämmelser om att en
Sammantaget innebär detta att Lagrådet förordar ett tillägg i 48 kap. medan föreslagna ändringar i 25 kap. och 42 kap. kan utgå.
39 kap. 8 c och 8 d §§
Paragraferna är nya och handlar om hur den möjlighet till konsolidering som ges inom ramen för skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserver ska beaktas i
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 13 § och vid tillämpning av 6 § 2 och 7 i detta kapitel beaktas förändringar i den säkerhetsreserv som personen ska anses ha enligt följande. Den enligt 20 a kap. 9 § beräknade reserven vid beskattningsinträdet utgör reservens startvärde. Vid utgången av varje beskattningsår beräknas, enligt samma grunder, nya värden på reserven. Blir värdet lägre än startvärdet anses värdet vara startvärdet. Har ett visst beskattningsår ett på detta sätt beräknat värde på reserven minskat eller ökat tillämpas 6 § 2 och 7 på den del av värdeförändringen som belöper på delägaren.
39 kap. 8 e §
Den legala termen säkerhetsreserv bör inte användas utan ytterligare bestämning (se ovan vid 20 a kap. 9 §).
159
Prop. 2017/18:296 Bilaga 6
160
Lagrådet ifrågasätter om inte en återföring till beskattning för delägarens del alltid har föregåtts av ett beskattningsinträde enligt andra stycket. Om så är fallet kan regleringen i första stycket utgå.
I tredje stycket beskrivs hur återföring ska ske i underskottsfallen. För att det tydligare ska framgå att det finns en återföringsskyldighet kan ”bara till den del” ersättas med ”men bara till den del”.
39 a kap. 6 och 14 §§
När det gäller den i paragraferna använda ordet säkerhetsreserv hänvisar Lagrådet till vad som anförts vid 20 a kap. 9 §.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkt 3 får justeras om Lagrådets förslag om reglering i 48 kap. i stället för i en ny 42 kap. 22 a § godtas.
Förslaget till lag om ändring i lagen om avräkning av utländsk skatt
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2017/18:296
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018
Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Lövin,
Y Johansson, M Johansson, Hallengren, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Fritzon, Eneroth
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition Genomförande av
161