Regeringens proposition 2017/18:292
| Förbättrade förutsättningar för effektiv | Prop. |
| resolution av banker | 2017/18:292 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 augusti 2018
Margot Wallström
Per Bolund (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det ska införas en ny fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen. Fordringar i den nya fordringsklassen ska medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar men före efterställda fordringar. Det gäller fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt förmånsrättslagen för en fordran hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet. Förslaget föranleder ändringar i förmånsrättslagen och lagen om resolution.
Det föreslås också att det i lagen om resolution ska tydliggöras dels turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget i fråga om andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten, dels att skuldnedskrivningsverktyget ska tillämpas på kvalificerade skulder enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.
Det föreslås slutligen att vissa felskrivningar i lagen om kapitalbuffertar ska rättas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 december 2018.
1
Prop. 2017/18:292 Innehållsförteckning
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. | 3 | |
| 2 | Lagtext | .............................................................................................. | 4 |
| 2.1 | Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen | ||
| (1970:979) .......................................................................... | 4 | ||
| 2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om | ||
| kapitalbuffertar................................................................... | 5 | ||
| 2.3 | Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om | ||
| resolution............................................................................ | 7 | ||
| 3 | Ärendet och dess beredning .............................................................. | 8 | |
| 4 | Bakgrund........................................................................................... | 8 | |
| 4.1 | Krishanteringsregelverket .................................................. | 8 | |
| 4.2 | Kapitaltäckningsregelverket............................................. | 10 | |
| 4.3 | Bankpaketet...................................................................... | 10 | |
| 4.4 | Den svenska förmånsrättsordningen................................. | 12 | |
| 4.5 | Turordningen vid tillämpning av | ||
| skuldnedskrivningsverktyget............................................ | 13 | ||
| 5 | En ny fordringsklass i förmånsrättsordningen ................................ | 14 | |
| 6 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................... | 16 | |
| 7 | Konsekvensanalys........................................................................... | 16 | |
| 8 | Författningskommentar................................................................... | 18 | |
| 8.1 | Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen | ||
| (1970:979) ........................................................................ | 18 | ||
| 8.2 | Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om | ||
| kapitalbuffertar................................................................. | 19 | ||
| 8.3 | Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om | ||
| resolution.......................................................................... | 19 | ||
| Bilaga 1 | Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) | ||
| 2017/2399 av den 12 december 2017 om ändring av | |||
| direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av | |||
| skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki....... | 21 | ||
| Bilaga 2 | Promemorians lagförslag.................................................. | 27 | |
| Bilaga 3 | Förteckning över remissinstanserna ................................. | 31 | |
| Bilaga 4 | Lagrådets yttrande............................................................ | 32 | |
| Bilaga 5 | Parallelluppställning över genomförandet i svensk | ||
| rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) | |||
| 2017/2399/EU av den 12 december 2017 om ändring | |||
| av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av | |||
| skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki....... | 33 | ||
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 ..... | 34 | ||
2
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2017/18:292 |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
2.lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
3.lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
3
| Prop. 2017/18:292 2 | Lagtext |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
Härigenom föreskrivs1 att 18 § förmånsrättslagen (1970:979)2 ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 18 §3 | |
| Fordringar som inte är förenade | Fordringar som inte är förenade |
| med förmånsrätt har inbördes lika | med förmånsrätt har inbördes lika |
| rätt. En borgenär kan dock enligt | rätt. Fordringar som är hänförliga |
| fordringsavtalet ha rätt till betal- | till skuldinstrument som avses i |
| ning först efter övriga borgenärer. | 21 kap. 15 § 3 b lagen (2015:1016) |
| om resolution medför dock rätt till | |
betalning efter fordringar enligt första meningen. En borgenär kan vidare enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer.
Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendomen inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en fordran utan sådan förmånsrätt.
1.Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet.
| 1 | Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399 av den 12 december 2017 om | |
| ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i | ||
| en insolvenshierarki. | ||
| 4 | 2 | Lagen omtryckt 1975:1248. |
| 3 | Senaste lydelse 2008:988. | |
| 2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) | Prop. 2017/18:292 | |
| om kapitalbuffertar | |||
| Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffer- | |||
| tar ska ha följande lydelse. | |||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||
1kap. 2 §2
| I denna lag betyder | 1. blandade finansiella moder- |
| 1. blandade finansiella moder- | |
| holdingföretag inom EES: företag | holdingföretag inom EES: företag |
| som avses i artikel 4.33 i Europa- | som avses i artikel 4.1.33 i Europa- |
| parlamentets och rådets förordning | parlamentets och rådets förordning |
| (EU) nr 575/2013 av den 26 juni | (EU) nr 575/2013 av den 26 juni |
| 2013 om tillsynskrav för kreditin- | 2013 om tillsynskrav för kreditin- |
| stitut och värdepappersföretag och | stitut och värdepappersföretag och |
| om ändring av förordning (EU) nr | om ändring av förordning (EU) nr |
| 648/2012 (tillsynsförordningen), | 648/2012 (tillsynsförordningen), |
| 2. dotterföretag: sådant företag | 2. dotterföretag: sådant företag |
| som avses i artikel 4.16 i tillsyns- | som avses i artikel 4.1.16 i tillsyns- |
| förordningen, | förordningen, |
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på
| 5. finansiella moderholdingföre- | 5. finansiella moderholdingföre- |
| tag inom EES: företag som avses i | tag inom EES: företag som avses i |
| artikel 4.31 i tillsynsförordningen, | artikel 4.1.31 i tillsynsförordningen, |
6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag,
7.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,
8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
| 9. moderinstitut inom EES: före- | 9. moderinstitut inom EES: före- |
| tag som avses i artikel 4.68 i till- | tag som avses i artikel 4.1.29 i till- |
| synsförordningen, | synsförordningen, |
| 1 | Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet | |
| att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, | ||
| om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och | ||
| 2006/49/EG. | 5 | |
| 2 | Senaste lydelse 2017:1150. | |
Prop. 2017/18:292 10. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna
11.systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin,
12.systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion kan leda till systemrisk,
13.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
14.totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsförordningen,
15.värdepappersbolag: ett värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen när det är ett svenskt aktiebolag, och
16.värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:
a)utbetalning i form av en kontant utdelning,
b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1
Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
6
| 2.3 | Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) Prop. 2017/18:292 | |
| om resolution | ||
| Härigenom föreskrivs1 att 21 kap. 15 § lagen (2015:1016) om resolution | ||
| ska ha följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
21kap. 15 §
För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:
1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.
2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:
a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.
| 3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är | 3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är |
| tillräckliga, ska de kvalificerade | tillräckliga, ska de kvalificerade |
| skulderna skrivas ned eller konver- | skulderna skrivas ned eller konver- |
| teras till aktier eller andra ägande- | teras till aktier eller andra ägande- |
| rättsinstrument enligt förmånsrätts- | rättsinstrument i följande ordning: |
| ordningen. | a) andra efterställda skulder än |
| de relevanta kapitalinstrumenten, | |
| b) skuldinstrument som inte är | |
| derivat eller innefattar derivat och | |
| vars ursprungliga löptid är minst | |
| ett år, om borgenärens rätt till | |
| betalning enligt 18 § första stycket | |
| andra meningen förmånsrättslagen | |
| (1970:979) för en fordran som är | |
| hänförlig till ett sådant instrument | |
| framgår av det fordringsavtal och, | |
| i förekommande fall, prospekt som | |
| avser emissionen av instrumentet, | |
| c) enligt förmånsrättsordningen i | |
| omvänd ordning. |
Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
| 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399 av den 12 december 2017 om | |
| ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i | 7 |
| en insolvenshierarki. |
| Prop. 2017/18:292 3 | Ärendet och dess beredning |
Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv (EU) 2017/2399 av den
12december 2017 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki, kallat ändringsdirektivet. Direktivet finns i bilaga 1. Ändringsdirektivet trädde i kraft den 28 december 2017 och ska vara genomfört i medlemsstaterna och börja tillämpas senast den 29 december 2018.
I promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker, som upprättats inom Finansdepartementet, föreslås att det ska införas en ny fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen. Det föreslås också vissa tydliggöranden i lagen om resolution och att vissa felskrivningar i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar ska rättas. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2018/00632/B).
I propositionen behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 31 maj 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
| 4 | Bakgrund | |
| 4.1 | Krishanteringsregelverket | |
| Allmänt | ||
| Avsaknaden av lämpliga ramar för hantering av banker i kris tvingade | ||
| regeringar runt om i världen att lämna ekonomiskt stöd till banker i köl- | ||
| vattnet av finanskrisen 2008. För att öka motståndskraften hos banker i | ||
| Europeiska unionen (EU), minska riskerna för framtida finanskriser och | ||
| minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris, genom- | ||
| fördes en genomgripande reform som bl.a. resulterade i Europaparlamen- | ||
| tets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av | ||
| en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers- | ||
| företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparla- | ||
| mentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, | ||
| 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU | ||
| samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och | ||
| (EU) nr 648/2012, kallat krishanteringsdirektivet. | ||
| Genom krishanteringsdirektivet introducerades ett särskilt förfarande | ||
| för att rekonstruera eller avveckla vissa finansiella företag – framför allt | ||
| banker – i kris, som ett alternativ till normala insolvensförfaranden (likvi- | ||
| dation eller konkurs) när dessa skulle medföra stora samhällsekonomiska | ||
| 8 | kostnader. Detta förfarande benämns resolution. | |
Krishanteringsdirektivet genomförs i svensk rätt framför allt av lagen Prop. 2017/18:292
| (2015:1016) om resolution, förkortad LOR (prop. 2015/16:5). | |
| Resolution | |
| Resolution innebär förenklat att resolutionsmyndigheten (i Sverige Riks- | |
| gäldskontoret) får ta kontroll över en bank i kris i syfte att rekonstruera | |
| eller avveckla verksamheten. Som huvudregel gäller att en bank ska | |
| försättas i resolution om banken fallerar eller sannolikt kommer att fallera, | |
| det inte finns några alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle | |
| avhjälpa eller förhindra fallissemang och resolution ligger i det allmännas | |
| intresse (t.ex. för att skydda kritiska verksamheter, skydda offentliga | |
| medel eller upprätthålla den finansiella stabiliteten). Resolution innebär att | |
| ägare och borgenärer ska bära förluster i den mån det är möjligt. I reso- | |
| lution ska garanterade insättningar skyddas och ingen borgenär ska få ett | |
| sämre utfall än som hade varit fallet i konkurs eller likvidation. | |
| Skuldnedskrivningsverktyget | |
| Ett centralt verktyg i resolution är skuldnedskrivningsverktyget. Skuld- | |
| nedskrivningsverktyget gör det möjligt för Riksgäldskontoret att, efter det | |
| att ägarna har burit sin del av förlusterna, skriva ned skulder eller | |
| konvertera skulder till eget kapital i syfte att låta borgenärerna bära sin del | |
| av förlusterna. Skuldnedskrivning och konvertering sker i en viss turord- | |
| ning. Verktyget kan således användas för att absorbera förluster och åter- | |
| kapitalisera en bank i kris, så att bankens livskraft kan återställas. Skuld- | |
| nedskrivningsverktyget innebär att det i första hand är ägare och borge- | |
| närer – inte skattebetalarna – som kommer att bära förlusterna i en bank i | |
| kris. | |
| Bestämmelser om skuldnedskrivning finns i 21 kap. LOR. | |
| Kvalificerade skulder | |
| För att nedskrivning eller konvertering av skulder (skuldinstrument) till | |
| eget kapital ska kunna ske – och resolution vara framgångsrik – måste en | |
| tillräcklig mängd nedskrivnings- och konverterbara skulder finnas i ban- | |
| ken. Skuldnedskrivningsverktyget kan – vid sidan av skulder som ingår i | |
| kapitalbasen – i princip tillämpas på alla skulder som inte har undantagits | |
| från verktygets tillämpningsområde, dessa skulder kallas kvalificerade | |
| skulder. Kvalificerade skulder är skulder som inte ingår i kapitalbasen (se | |
| avsnitt 4.3) och som av olika skäl inte anses olämpliga att skriva ned eller | |
| konvertera (jfr prop. 2015/16:5 s. 549). | |
| Bestämmelser om kvalificerade skulder finns i 2 kap. 2 § LOR. | |
| Minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) | |
| För att säkerställa att en tillräcklig mängd nedskrivnings- och konverte- | |
| ringsbara skulder finns i banken, ska bankerna uppfylla ”minimikravet på | |
| nedskrivningsbara skulder” (Minimum Requirement for own funds and | |
| Eligible Liabilities, MREL). | |
| För att skulder ska kunna beaktas för att uppfylla MREL är det inte tillr- | |
| äckligt att skulderna är kvalificerade, de måste även uppfylla vissa villkor. | 9 |
Prop. 2017/18:292 De kvalificerade skulder som uppfyller dessa villkor benämns medräkningsbara kvalificerade skulder.
10
MREL anger hur stora bankens medräkningsbara kvalificerade skulder och kapitalbas minst måste vara i förhållande till bankens totala skulder och kapitalbas. Riksgäldskontoret beslutar om MREL som ska uppfyllas av en bank på såväl individuell nivå som gruppnivå.
Riksgäldskontoret får besluta att MREL ska uppfyllas med vissa typer av kvalificerade skulder. Det syftar dels till att minimera risken för att tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget ska leda till att borgenärerna gör större förluster i resolution än i likvidation eller konkurs, dels till att säkerställa att resolution är praktiskt genomförbart samt kan ske på ett snabbt och transparent sätt.
Bestämmelser om MREL finns i 4 kap. LOR och Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2015:2) om resolution.
4.2Kapitaltäckningsregelverket
Regleringen avseende MREL har många beröringspunkter med kapitaltäckningsregelverket. Kapitaltäckningsregelverket fastslår förenklat hur mycket kapital en bank måste ha för att kunna absorbera eventuella förluster. Kapitaltäckningsreglerna återfinns på
Nuvarande kapitalkrav beräknas i förhållande till bankens risker. Bankens samlade kapitalkrav ska täckas av kapitalbasen, som förenklat består av bankens egna kapital och skuldinstrument som måste uppfylla särskilda villkor. Kapitalbasens delar benämns kapitalbasinstrument och utgörs av följande:
∙Kärnprimärkapital (eget kapital efter vissa avdrag).
∙Primärkapitaltillskott (kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen).
∙Supplementärkapital (kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen).
4.3Bankpaketet
I november 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett paket med förslag om ändringar och kompletteringar av kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverken för banker, det s.k. bankpaketet. Bankpaketet syftar till att på
| I bankpaketet föreslås framför allt ändringar i tillsynsförordningen, kapi- | Prop. 2017/18:292 |
| taltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet. | |
| Ändringsdirektivet utgör en del av detta paket. Ett separat direktiv om | |
| en ny fordringsklass i de nationella förmånsrättsordningarna har motive- | |
| rats med hänsyn till den särskilda karaktären hos de frågor som berörs och | |
| det brådskande behovet av harmoniserade |
|
| ytterligare snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. | |
| Införande av ett minimikrav på total förlustabsorberingsförmåga | |
| (TLAC) och omarbetningar av MREL | |
| Rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board) offentliggjorde i | |
| november 2015 en global standard, minimikravet på total förlustabsor- | |
| beringsförmåga (Total Loss Absorbing Capacity, TLAC), vilken god- | |
| kändes av |
|
| mikrav som träffar globalt systemviktiga banker (Global Systemically | |
| Important Institutions, |
|
| en viss mängd skulder som uppfyller vissa villkor. Standarden är inte | |
| bindande men |
|
| med den 1 januari 2019. I bankpaketet föreslås att TLAC ska genomföras | |
| på |
|
| I likhet med MREL syftar TLAC till att möjliggöra en ändamålsenlig | |
| tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget. Medan TLAC som angetts | |
| ovan utgör ett siffersatt krav utgör MREL ett individuellt krav som | |
| beslutas av Riksgäldskontoret. Även för globalt systemviktiga banker ska | |
| Riksgäldskontoret under vissa förutsättningar kunna fatta beslut om | |
| MREL. Enligt förslaget ska de omarbetade bestämmelserna om MREL | |
| vara kvar i krishanteringsdirektivet. | |
| Kvalificerade skulder | |
| Förslagen om ändringar i krishanteringsdirektivet och tillsynsförord- | |
| ningen kommer att påverka terminologin i lagen om resolution, så att t.ex. | |
| uttrycket ”kvalificerade skulder” får en ny innebörd. (Definitionen av | |
| kvalificerade skulder i krishanteringsdirektivet kommer enligt förslagen | |
| att ändras till ”nedskrivningsbara skulder som uppfyller villkoren i artikel | |
| 45b eller, i tillämpliga fall, artikel 45g.3 a” medan det som i dag betecknas | |
| kvalificerade skulder kommer att definieras som nedskrivningsbara skul- | |
| der.) | |
| Villkoren för att skulder ska kunna beaktas för att uppfylla TLAC och | |
| MREL kommer tas in i tillsynsförordningen och krishanteringsdirektivet. | |
| Krav på efterställning | |
| I kommissionens förslag till genomförande av TLAC uppställs, i enlighet | |
| med den globala |
|
| ker, med vissa undantag, ska uppfylla TLAC med skulder, där fordringar | |
| som motsvarar dessa skulder enligt förmånsrättsordningen ska medföra | |
| rätt till betalning efter s.k. oprioriterade fordringar (se avsnitt 4.4). Det ut- | |
| trycks som ”ett krav på efterställning”. Kravet på efterställning är således | |
| ett villkor för att skulder ska kunna beaktas för att uppfylla TLAC. Kravet | |
| på efterställning föreslås kunna uppnås genom avtal (efterställning enligt | 11 |
Prop. 2017/18:292 avtal), lagstiftning (efterställning enligt lag) eller en viss företagsstruktur (strukturell efterställning).
Ändringsdirektivet uppställer krav på nationella regleringar som skapar ”efterställning enligt lag”.
En harmonisering av nationella förmånsrättsordningar
Ändringsdirektivet innebär i korthet ett krav på att medlemsstaterna i sina nationella förmånsrättsordningar skapar en ny klass för fordringar som hänför sig till skuldinstrument som ska kunna beaktas för att uppfylla TLAC och MREL. Ett antal medlemsstater har redan ändrat sina förmånsrättsordningar i det avseendet. De nationella lagändringar som har gjorts skiljer sig åt och detta har bedömts kunna ge upphov till olika problem. Det har därför ansetts nödvändigt med harmoniserade regler. Ett övergripande syfte med den nya fordringsklassen är förenklad krishantering genom ökad enhetlighet av de nationella förmånsrättsordningarna i EU. Utöver det övergripande behovet av harmonisering syftar ändringsdirektivet till att underlätta för bankerna att uppfylla ”kravet på efterställning” i TLAC (och, i förekommande fall, MREL), minska risken för att bryta mot principen att ingen borgenär ska få ett sämre utfall än som hade varit fallet i konkurs eller likvidation samt underlätta och effektivisera resolution. Direktivet fastställer i huvudsak den nya fordringsklassens plats i de nationella förmånsrättsordningarna samt de villkor som skuldinstrument, relevant avtalsenlig dokumentation och prospekt ska uppfylla för att en (mot ett skuldinstrument svarande) fordran ska kunna hänföras till den nya fordringsklassen. Den nya fordringsklassen skapar således ”efterställning enligt lag”.
| 4.4 | Den svenska förmånsrättsordningen | |
| Förmånsrättsordningen vid konkurs och utmätning framgår i huvudsak av | ||
| förmånsrättslagen (1970:979), förkortad FRL. | ||
| När det gäller förmånsrättsordningen vid konkurs görs skillnad mellan | ||
| fordringar med särskild eller allmän förmånsrätt och fordringar utan för- | ||
| månsrätt. Som huvudregel har fordringar med särskild förmånsrätt före- | ||
| träde framför fordringar med allmän förmånsrätt (15 § första meningen | ||
| FRL). Från huvudregeln görs undantag (15 § andra meningen och 18 § | ||
| andra stycket FRL). Fordringar med särskild förmånsrätt har inbördes den | ||
| rätt som framgår av 9 § FRL. Fordringar med allmän förmånsrätt har in- | ||
| bördes den rätt som framgår av 10, 10 a och |
||
| med allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt (14 § | ||
| FRL). | ||
| Fordringar utan förmånsrätt har som utgångspunkt inbördes lika rätt, s.k. | ||
| oprioriterade fordringar (18 § första stycket första meningen FRL). Det | ||
| innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran (1 § första | ||
| stycket andra meningen FRL). En borgenär kan dock enligt fordrings- | ||
| avtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer, s.k. efterställda | ||
| fordringar (18 § första stycket andra meningen FRL). Böter, viten och | ||
| fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av | ||
| 12 | brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar (19 § FRL). | |
Sammanfattningsvis har den svenska förmånsrättsordningen getts föl- Prop. 2017/18:292 jande utformning:
1.Fordringar med särskild förmånsrätt, t.ex. säkerställda obligationer.
2.Fordringar med allmän förmånsrätt, t.ex. garanterade insättningar.
3.Fordringar utan förmånsrätt:
a) Oprioriterade fordringar, t.ex.
–vanliga fordringar, t.ex. bankobligationer,
–fordringar som är derivat eller innefattar derivat, och
–kvalificerade insättningar utan allmän förmånsrätt. b) Efterställda fordringar, t.ex.
–övriga primärkapitalinstrument,
–supplementärkapitalinstrument, och
–andra efterställda fordringar.
c)Böter m.m.
4.5Turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget
Tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. LOR är som nämnts ovan en central åtgärd vid resolution.
Enligt 21 kap. 1 § LOR avses med skuldnedskrivningsverktyget
–nedskrivning av det i resolution försatta företagets skulder, eller
–konvertering av det i resolution försatta företagets skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget eller dess moderföretag, ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag.
I 21 kap. 15 § LOR stadgas att skuldnedskrivningsverktyget tillämpas på
–relevanta kapitalinstrument, och
–kvalificerade skulder.
Vad som avses med uttrycken relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder anges i 2 kap. 1 och 2 §§ LOR.
Turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget regleras i
21 kap. 15 § LOR:
Relevanta kapitalinstrument
1.Övriga primärkapitalinstrument, dvs. vissa skulder som ingår i kapitalbasen och som motsvarar efterställda fordringar (efterställda skulder).
2.Supplementärkapitalinstrument, dvs. vissa efterställda skulder som ingår i kapitalbasen.
Kvalificerade skulder
3.Efterställda skulder som inte ingår i kapitalbasen.
4.Skulder som motsvarar oprioriterade fordringar, t.ex.
–vanliga skulder (s.k. seniora skulder),
–skulder som är derivat eller innefattar derivat, och
–kvalificerade insättningar utan allmän förmånsrätt.
5.Skulder som motsvarar kvalificerade insättningar med allmän förmånsrätt, dvs. kvalificerade insättningar som inte utgör garanterade insättningar och som avser fysiska personer och små och medelstora företag samt insättningar via filialer utanför EES till svenska institut.
13
Prop. 2017/18:292 Skuldnedskrivningsverktyget tillämpas således i omvänd förmånsrättsordning. Detta eftersom förlusterna i resolution i första hand ska bäras av ägare och borgenärer. Den omvända förmånsrättsordningen ska vidare ses i ljuset av principen om att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer inte ska bli sämre vid resolution än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation (1 kap. 8 § LOR).
5En ny fordringsklass i förmånsrättsordningen
Regeringens förslag: Det ska införas en ny fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen. Fordringar i den nya fordringsklassen ska medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar men före efterställda fordringar.
Det gäller fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet.
I lagen om resolution ska tydliggöras dels turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget i fråga om andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten, dels att verktyget ska tillämpas på kvalificerade skulder enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.
Vissa felskrivningar i lagen om kapitalbuffertar ska rättas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller
har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 1.2 i ändringsdirektivet innebär att artikel 108 i krishanteringsdirektivet ges en ny utformning.
Enligt artikel 108.2 och 108.3 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse ska medlemsstaterna införa en ny fordringsklass i de nationella förmånsrättsordningarna.
Med utgångspunkt i den svenska förmånsrättsordningen ska fordringar i den nya fordringsklassen medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar (18 § första stycket första meningen FRL) men före efterställda skulder (18 § första stycket andra meningen FRL).
Fordringar i den nya fordringsklassen ska uppfylla de villkor som framgår artikel 108.2
Det gäller fordringar hänförliga till skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om den förmånsrätt som gäller för fordran hänförlig till ett sådant instrument framgår av det av avtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av skuldinstrumentet.
14
Villkoren syftar till att säkerställa att skuldinstrument som motsvarar fordringar i den nya fordringsklassen uppfyller kvalificeringskriterierna i framtida TLAC (skäl 10 i ändringsdirektivet). De ytterligare villkor för att dessa skuldinstrument ska kunna beaktas för att uppfylla framtida TLAC och MREL kommer att framgå av kommande förslag inom ramen för bankpaketet.
För att uppfylla kraven i ändringsdirektivet bör en ny fordringsklass införas i den svenska förmånsrättsordningen. Fordringar i den nya fordringsklassen bör medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar men före efterställda fordringar.
Den nya fordringsklassen bör begränsas till fordringar som uppfyller de villkor som framgår av artikel 108.2
Den nya fordringsklassen är visserligen inte begränsad vad avser kretsen av emittenter. Det framstår emellertid inte som sannolikt att andra företag än de som omfattas av 1 kap. 1 § LOR kommer att emittera skuldinstrument av detta slag.
Den nya fordringsklassen bör införas genom ett tillägg i 18 § första stycket FRL. Villkoren för att fordringar ska vara hänförliga till den nya fordringsklassen bör införas genom ett tillägg i 21 kap. 15 § LOR. Ett sådant tillägg tydliggör de mot den nya fordringsklassen svarande skuldinstrumentens turordning vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget. På så sätt tydliggörs också att det är fråga om en särreglering i syfte att genomföra ändringsdirektivet.
Av avsnitt 4.5 framgår att skuldnedskrivningsverktyget ska tillämpas i omvänd förmånsrättsordning. Det bör tydliggöras i lagtexten. Med utgångspunkt i förslaget att villkoren för att fordringar ska vara hänförliga till den nya fordringsklassen ska framgå av 21 kap. 15 § LOR, bör också turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget i fråga om andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten tydliggöras i lagtexten.
Av 4 kap. 4 § LOR framgår att Riksgäldskontoret får besluta att ett företag ska uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder med vissa typer av kvalificerade skulder. Det gäller skuldinstrument som framgår av artikel 45.13 och 45.14 i krishanteringsdirektivet (prop. 2015/16:5
s.
Vilka kvalificerade skulder som är medräkningsbara vid beräkningen av om minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 § LOR är uppfyllt framgår av Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2015:2) om resolution.
Slutligen bör vissa felskrivningar rättas i 1 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.
Prop. 2017/18:292
15
| Prop. 2017/18:292 6 | Ikraftträdande- och |
| övergångsbestämmelser |
Regeringens förslag: Ändringarna i förmånsrättslagen ska träda i kraft den 29 december 2018. Äldre föreskrifter ska forftarande gälla för fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet.
Ändringarna i lagen om kapitalbuffertar och lagen om resolution ska träda i kraft den 29 december 2018.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte några övergångsbestämmelser.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Svenska Bankföreningen efterlyser övergångsbestämmelser som innebär att förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen ska kunna tillämpas på skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 2.1 i ändringsdirektivet stadgar att medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 29 december 2018. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 29 december 2018.
Svenska Bankföreningen efterlyser övergångsbestämmelser till förslaget om en ny förmånsklass i förmånsrättsordningen med innebörden att förslaget även ska tillämpas på skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet. Regeringen konstaterar dock att artikel 108.4 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse innebär att förslaget inte får ges retroaktiv verkan. Den nya regleringen i förmånsrättslagen bör därför avse endast skuldinstrument som emitteras efter ikraftträdandet. Av tydlighetsskäl bör det införas en övergångsbestämmelse med innebörden att äldre föreskrifter fortfarande gäller för fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet.
Artikel 108.5 och 108.7 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse gäller förhållandet mellan nationell lagstiftning som har föregått ändringsdirektivet och den nationella lagstiftning som genomför ändringsdirektivet. Sverige har inte vid en tidigare tidpunkt infört bestämmelser som motsvarar den nya fordringsklassen i artikel 108.2 och 108.8 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse. Artikel 108.5 och 108.7 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse kräver därför inga övergångsbestämmelser.
| 7 | Konsekvensanalys | |
| Offentligfinansiella- och samhällsekonomiska effekter | ||
| Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen har i sig inga | ||
| offentligfinansiellaeffekter. När det gäller de samhällsekonomiska effek- | ||
| 16 | terna av förslaget kan konstateras att finanskriser är dyra. Bestämmelserna | |
i krishanteringsregelverket innebär att kostnaderna för att hantera banker i Prop. 2017/18:292 kris i huvudsak kommer att bäras av bankernas ägare och borgenärer (se
prop. 2015/16:5 s. 762 och 763). Ett centralt verktyg i resolution är skuldnedskrivningsverktyget. Den nya fordringsklassen i förmånsrättsordning utgör en viktig komponent för en effektiv tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget och i förlängningen en effektiv resolution. Den nya fordringsklassen i förmånsrättsordningen minskar också behovet av att använda medel från resolutionsreserven vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget.
Effekter för finansiella företag
Krishanteringsdirektivet omfattar finansiella företag, framför allt banker. För icke systemviktiga företag (ca 170 företag) har förslaget om en ny
fordringsklass i förmånsrättsordningen ingen praktisk betydelse.
För systemviktiga företag (ca 10 företag) har förslaget följande effekter. Gällande MREL och framtida TLAC och MREL innebär krav på dessa företag att emittera skuldinstrument i viss utsträckning. Det ökar i sin tur kostnaderna för bankerna. Som utgångspunkt gäller att dessa krav påverkar konkurrensen mellan företagen, eftersom de företag som träffas av kraven har högre kostnader i förhållande till företag som inte träffas av kraven. Ökade kostnader kan i sin tur övervältras på företagens kunders. Det kan i sin tur påverka kreditgivningen till privatpersoner och företag. Samtidigt är övervältringseffekterna mycket svåra att beräkna, inte minst sett mot bakgrund av att förhållandena ser olika ut för olika företag i stor
utsträckning.
Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen – som inte i sig innebär ett krav på bankerna att emittera skuldinstrument – kan leda till att kostnaderna för att emittera skuldinstrument för att uppfylla gällande MREL och framtida TLAC och MREL minskar i viss utsträckning. Detta eftersom förslaget exempelvis gör det möjligt för potentiellt systemviktiga företag (ca 10 företag) att möta ”kravet på efterställning” i framtida TLAC och, i förekommande fall, MREL med skuldinstrument som motsvarar den nya fordringsklassen i förmånsrättsordningen. Skuldinstrument som motsvarar den nya fordringsklassen i förmånsrättsordningen får antas vara billigare än efterställda skulder. Det är emellertid upp till kreditmarknadens aktörer att prissätta skuldinstrument som motsvarar den nya fordringsklassen i förmånsrättsordningen.
Det ska framhållas att det också i fortsättningen kommer att vara fortsatt möjligt för dessa banker att finansiera sin verksamhet genom att emittera skuldinstrument som motsvarar oprioriterade fordringar (skäl 10 i ändringsdirektivet).
Förslaget påverkar i sig inte den administrativa bördan för företagen.
Effekter för investerare
Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen påverkar de investerare som har fordringar på banker. Förslaget gör det möjligt att investera i skuldinstrument som motsvarar den nya fordringsklassen. Den nya fordringsklassen kan minska risken för att fordringar med bättre rätt –
framför allt oprioriterade fordringar – tas i anspråk vid tillämpning av
17
Prop. 2017/18:292 skuldnedskrivningsverktyget. I förhållande till oprioriterade fordringar, underlättar tillskapandet av den nya fordringsklassen investerarnas riskbedömning.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen medför i sig inga ökade kostnader för myndigheter (Riksgäldskontoret och Finansinspektionen) eller domstolarna.
Speciella informationsinsatser
Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen innebär att borgenärens rätt till betalning enligt FRL för en fordran hänförlig till ett skuldinstrument ska framgå av det avtal, och i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet. Det innebär att förslaget inte föranleder något behov av speciella informationsinsatser.
Alternativa lösningar
Ändringsdirektivet innebär att det ska införas en ny fordringsklass i de nationella förmånsrättsordningarna. Det innebär att det inte står några alternativa lösningar till buds.
Förenlighet med unionsrätten
Förslaget om en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen – som genomför ändringsdirektivet – står i överensstämmelse med unionsrätten.
| 8 | Författningskommentar | |
| 8.1 | Förslaget till lag om ändring i | |
| förmånsrättslagen (1970:979) | ||
| 18 § | ||
| Paragrafen innehåller bestämmelser om fordringar utan förmånsrätt. | ||
| Första stycket andra meningen – som är ny – genomför, tillsammans | ||
| med 21 kap. 15 § 3 b LOR, artikel 1 i ändringsdirektivet. | ||
| Ändringen innebär att det införs en ny fordringsklass i förmånsrätts- | ||
| ordningen. Det gäller sådana fordringar som är hänförliga till skuldinstru- | ||
| ment som avses i 21 kap. 15 § 3 b LOR. Fordringarna i den nya fordrings- | ||
| klassen medför rätt till betalning efter oprioriterade fordringar (första | ||
| stycket första meningen) men före efterställda fordringar (första stycket | ||
| tredje meningen). Med uttrycket ”skuldinstrument” avses obligationer och | ||
| andra former av överlåtbara skuldförbindelser samt instrument som skapar | ||
| eller bekräftar en skuld (artikel 2.1.48 ii i krishanteringsdirektivet i dess | ||
| nya lydelse). | ||
| Genom de villkor som framgår av 21 kap. 15 § 3 b LOR omfattar be- | ||
| 18 | stämmelsen skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och | |
vars ursprungliga löptid är minst ett år, om det framgår av det fordrings- Prop. 2017/18:292 avtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instru-
mentet att borgenären har rätt till betalning för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument enligt denna bestämmelse.
Övriga ändringar är redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt första punkten träder lagen i kraft den 29 december 2018.
Iandra punkten anges att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som har emitterats före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar
1kap.
2 §
Paragrafen innehåller definitioner.
I punkterna 1, 2, 5 och 9 rättas felaktiga hänvisningar.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2015:1016) om resolution
| 21 kap. | |
| 15 § | |
| Paragrafen innehåller bestämmelser om turordningen vid tillämpning av | |
| skuldnedskrivningsverktyget. | |
| Ändringen genomför, tillsammans med 18 § första stycket andra | |
| meningen FRL, artikel 1 i ändringsdirektivet. | |
| Av punkt 3 a – som är ny – framgår att det är andra efterställda skulder | |
| än de relevanta kapitalinstrumenten som ska skrivas ner eller konverteras | |
| efter de relevanta kapitalinstrumenten. | |
| Av punkt 3 b – som är ny – framgår att det därefter är de skuldinstrument | |
| som motsvarar fordringar i den nya fordringsklassen i förmånsrätts- | |
| ordningen som ska skrivas ner eller konverteras. Det gäller skuldinstru- | |
| ment som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga | |
| löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första | |
| stycket andra meningen FRL för en fordran som är hänförlig till ett sådant | |
| instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, | |
| prospekt som avser emissionen av instrumentet. Det krävs inte att det i | |
| fordringsavtalet och prospektet uttryckligen hänvisas till bestämmelsen i | |
| 18 § första stycket FRL. Det är tillräckligt att det i fordringsavtalet och | |
| prospektet framgår vilken rätt till betalning vid utmätning eller konkurs | |
| som en sådan fordran medför. | 19 |
Prop. 2017/18:292 Vid bedömningen av om ett skuldinstrument innefattar ett derivat ska skuldinstrument med rörlig ränta som härletts från en allmänt använd referensränta och skuldinstrument som inte är angivna i emittentens nationella valuta, förutsatt att kapitalbeloppet, återbetalningen och räntan är angivna i samma valuta, inte endast på grund av dessa egenskaper anses vara skuldinstrument med inbäddade derivat (artikel 108.6 i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse).
Med uttrycket ”skuldinstrument” avses obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld (artikel 2.1.48 ii i krishanteringsdirektivet i dess nya lydelse. Uttrycket ”skuldinstrument” i artikel 2.1.48 i i krishanteringsdirektivet behandlas i prop. 2015/16:5 s. 450.
Uttrycket ”prospekt” har samma innebörd som i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (samma prop. s. 584).
Av punkt 3 c – som är ny – framgår att skuldnedskrivningsverktyget därefter ska tillämpas i fortsatt omvänd förmånsrättsordning. Detta innebär exempelvis att kvalificerade skulder som motsvaras av oprioriterade fordringar träffas av skuldnedskrivningsverktyget före kvalificerade insättningar med allmän förmånsrätt.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
20
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| L 345/96 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 27.12.2017 | |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/2399
av den 12 december 2017
om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en
insolvenshierarki
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och
av följande skäl:
(1)Den 9 november 2015 offentliggjorde rådet för finansiell stabilitet (FSB) listan över villkoren för den totala förlustabsorberingskapaciteten (nedan kallad
(2)Vid genomförandet av
(1) EUT C 132, 26.4.2017, s. 1.
(2) EUT C 173, 31.5.2017, s. 41.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 30 november 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 december 2017.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparla mentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).
21
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| 27.12.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 345/97 | |
Det här direktivet, som avser rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki, kompletterar de ovannämnda lagstiftningsakterna, i enlighet med de föreslagna ändringarna, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (1).
(3)Med tanke på dessa förslag är det, för att kunna säkerställa rättslig förutsebarhet för marknaderna och för de enheter som omfattas av MREL och TLAC, viktigt att dels säkerställa att det i god tid råder klarhet om de kvalifikationskriterier för skulder som används för efterlevnad av MREL och av den unionsrätt genom vilken TLAC genomförs, dels införa lämpliga bestämmelser om fortsatt tillämpning av äldre regler med avseende på kvalificering av skulder som emitterats innan de reviderade kvalifikationskriterierna träder i kraft.
(4)Medlemsstaterna bör säkerställa att instituten har en tillräcklig förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet, för att säkerställa en smidig och snabb förlustabsorbering och rekapitalisering med minimala effekter på den finansiella stabiliteten och samtidigt eftersträva att undvika följder för skattebetalarna. Detta bör uppnås genom institutens fortlöpande efterlevnad av det
(5)
(6)Ett antal medlemsstater har ändrat eller håller på att ändra reglerna om insolvensrangordningen av prioriterade skulder utan säkerhet enligt deras nationella insolvensrätt så att deras institut kan uppfylla efterställningskravet på ett effektivare sätt och därigenom underlätta resolution.
(7)De nationella regler som hittills antagits skiljer sig väsentligt åt. Avsaknad av harmoniserade unionsregler skapar osäkerhet för både utfärdande institut och investerare och försvårar sannolikt tillämpningen av skuldnedskrivnings verktyget på gränsöverskridande institut. Avsaknaden av harmoniserade unionsregler resulterar också sannolikt i snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, eftersom institutens kostnader för att efterleva efterställ ningskravet liksom de kostnader som belastar investerare vid köp av skuldinstrument som emitterats av institut kan komma att skilja sig väsentligt åt inom unionen.
(8)Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 10 mars 2016 om bankunionen (2) kommissionen att lägga fram förslag för att ytterligare minska de rättsliga riskerna för krav enligt principen om ”inte sämre villkor för borgenär”, och i sina slutsatser av den 17 juni 2016 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om en gemensam strategi för rangordningen av bankkreditgivare i syfte att förbättra rättssäkerheten i händelse av resolution.
(9)Det är därför nödvändigt att undanröja de betydande hindren för den inre marknadens funktion och undvika snedvridningar av konkurrensen till följd av avsaknad av harmoniserade unionsregler om rangordning av bank kreditgivare och förhindra att sådana hinder och snedvridningar uppstår i framtiden. Därför är den lämpliga rättsliga grunden för detta direktiv artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(10)För att minimera kostnaderna för att efterleva efterställningskravet och eventuella negativa effekter på finansierings kostnader bör detta direktiv tillåta medlemsstaterna att i förekommande fall behålla den befintliga klassen ordinarie prioriterade skulder utan säkerhet, som är mindre kostsamma för institut att emittera än alla andra efterställda
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
(2) Ännu ej offentliggjord i EUT.
22
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| L 345/98 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 27.12.2017 | |
skulder. För att öka möjligheterna att försätta institut i resolution bör det i detta direktiv inte desto mindre krävas att medlemsstaterna skapar en ny klass av underordnade prioriterade skulder som vid insolvens bör rangordnas före kapitalbasinstrument och sådana efterställda skulder som inte kan räknas som kapitalbasinstrument, men efter andra prioriterade skulder. Det bör fortsatt stå institut fritt att emittera skuld i både klassen prioriterade skulder och klassen underordnade prioriterade skulder. Av dessa två klasser bör, utan att det påverkar andra alternativ och undantag i
(11)För att säkerställa att den nya klassen underordnade prioriterade skuldinstrument uppfyller de kvalificeringskriterier som beskrivs i
(12)För att öka rättssäkerheten för investerare bör medlemsstaterna säkerställa att ordinarie skuldinstrument utan säkerhet och övriga ordinarie skulder utan säkerhet som inte är skuldinstrument ges högre prioritet i den nationella insolvensrätten än den nya klassen underordnade prioriterade skuldinstrument. Medlemsstaterna bör också säker ställa att den nya klassen underordnade prioriterade skuldinstrument ges högre prioritet än kapitalbasinstrument och prioriteten hos alla efterställda skulder som inte räknas som kapitalbas.
(13)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att fastställa harmoniserade regler för insolvensrangordningen av skuldinstrument utan säkerhet vid tillämpning av unionens ram för återhämtning och resolution och framför allt att effektivisera skuldnedskrivningsordningen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitets principen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Detta direktiv bör i synnerhet inte påverka andra alternativ eller undantag som anges i
(14)Det är lämpligt att de ändringar av direktiv 2014/59/EU som föreskrivs i det här direktivet tillämpas på fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats på eller efter den dag då det här direktivet börjar tillämpas. Av rättssäkerhetsskäl och för att så mycket som möjligt minska övergångskostnaderna är det dock nödvändigt att införa lämpliga skyddsåtgärder vad gäller insolvensrangordningen av fordringar som härrör från skuldinstrument som har emitterats före detta datum. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att insolvensrang ordningen av alla utestående fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som institut har emitterat före detta datum regleras av medlemsstaternas lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016. I den utsträckning som viss nationell lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016 redan möjliggör för instituten att emittera efterställda skulder bör en del eller alla utestående fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats före den dag då detta direktiv börjar tillämpas kunna ha samma insolvensrangordning som de underordnade prioriterade skuldinstrument som emitterades enligt villkoren i detta direktiv. Dessutom bör medlemsstaterna efter den 31 december 2016 och före den dag då detta direktiv träder i kraft kunna anpassa sin nationella lagstiftning som reglerar rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats efter den dag då sådan lagstiftning började tillämpas för att uppfylla de villkor som fastställs i detta direktiv. I sådana fall bör endast de fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats innan denna nya nationella lagstiftning började tillämpas fortsätta att regleras av medlemsstaternas lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016.
23
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| 27.12.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 345/99 | |
(15)Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att föreskriva att detta direktiv bör fortsätta att tillämpas när de utfärdande enheterna inte längre omfattas av unionens ram för återhämtning och resolution, särskilt eftersom de avyttrar sin kredit- eller investeringsverksamhet till en tredje man.
(16)Det här direktivet harmoniserar rangordningen av fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument vid normala insolvensförfaranden och omfattar inte insolvensrangordningen av insättningar utöver befintliga tillämp liga bestämmelser i direktiv 2014/59/EU. Det här direktivet påverkar därför inte tillämpningen av medlemsstater nas befintliga eller framtida nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden omfattande insol vensrangordningen av insättningar, i den mån denna rangordning inte harmoniseras genom direktiv 2014/59/EU, oavsett vilket datum insättningarna gjordes. Senast den 29 december 2020 bör kommissionen se över tillämp ningen av direktiv 2014/59/EU vad gäller insättningarnas rangordning vid insolvens, och särskilt bedöma om direktivet behöver ändras ytterligare.
(17)För att säkerställa rättssäkerhet för marknaderna och för enskilda institut och för att underlätta den praktiska tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget bör detta direktiv träda i kraft dagen efter det att det offentliggörs.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 2014/59/EU
Direktiv 2014/59/EU ska ändras på följande sätt:
1.I artikel 2.1 ska led 48 ersättas med följande: ”48. skuldinstrument:
i)vid tillämpning av artikel 63.1 g och j, obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser, in strument som skapar eller bekräftar en skuld samt instrument som ger rätt att förvärva skuldinstrument, och
ii)vid tillämpning av artikel 108, obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld.”
2.Artikel 108 ska ersättas med följande:
”Artikel 108
Rangordning vid insolvens
1.Medlemsstaterna ska säkerställa följande i deras nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaran
den:
a)Att följande ges samma prioritet, som är högre än den prioritet som ges fordringar från ordinarie borgenärer utan säkerhet:
i)Den del av kvalificerade insättningar från fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag som överstiger den garantinivå som avses i artikel 6 i direktiv 2014/49/EU.
ii)Insättningar som skulle utgöra kvalificerade insättningar från fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag om de inte hade gjorts genom filialer belägna utanför unionen av institut som är etablerade inom unionen.
b)Att följande ges samma prioritet, som är högre än den prioritet som ges enligt led a:
i)Garanterade insättningar.
ii)Insättningsgarantisystem som ersätter rättigheterna och skyldigheterna för garanterade insättare vid insolvens.
2.Medlemsstaterna ska, för enheter som avses i artikel 1.1 första stycket
a)Den ursprungliga avtalsenliga löptiden för skuldinstrumenten är minst ett år.
b)Skuldinstrumenten innehåller inga inbäddade derivat och är inte själva derivat.
c)Den relevanta avtalsenliga dokumentation och, i tillämpliga fall, de prospekt som avser emissionen hänvisar uttryckligen till den lägre prioriteten enligt denna punkt.
24
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| L 345/100 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 27.12.2017 | |
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller de villkor som anges i punkt 2 a, b och c i den här artikeln ges högre prioritet i deras nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden än fordringar som härrör från instrument som avses i artikel 48.1
4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 5 och 7 ska medlemsstaterna säkerställa att deras nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden såsom den hade antagits per den 31 december 2016 är till lämplig på rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuld instrument som emitteras av enheter som avses i artikel 1.1 första stycket
5.Om en medlemsstat efter den 31 december 2016 och före den 28 december 2017 antog en nationell lag som reglerar rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats efter den dag då en sådan nationell lag börjar tillämpas, ska punkt 4 inte tillämpas på fordringar som härrör från skuldinstrument som emitterats efter den dag då den nationella lagen börjar tillämpas, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
a)Den nationella lagen föreskriver att ordinarie fordringar utan säkerhet, för enheter som avses i artikel 1.1 första stycket
i)Den ursprungliga avtalsenliga löptiden för skuldinstrumenten är minst ett år.
ii)Skuldinstrumenten innehåller inga inbäddade derivat och är inte själva derivat.
iii)Den relevanta avtalsenliga dokumentation och i förekommande fall det prospekt som avser emissionen hänvisar uttryckligen till den lägre prioriteten enligt den nationella lagen.
b)Den nationella lagen föreskriver att fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller villkoren i led a i detta stycke vid normala insolvensförfaranden ges högre prioritet än fordringar som härrör från sådana instrument som avses i artikel 48.1
Den dag då de åtgärder i nationell lagstiftning genom vilka direktiv (EU) 2017/2399 införlivas träder i kraft ska de fordringar utan säkerhet som härrör från sådana skuldinstrument som avses i led b i första stycket ges samma prioritet som den som avses i punkterna 2 a, 2 b, 2 c och 3 i denna artikel.
6.Skuldinstrument med rörlig ränta som härletts från en allmänt använd referensränta och skuldinstrument som inte är angivna i emittentens nationella valuta, förutsatt att kapitalbeloppet, återbetalningen och räntan är angivna i samma valuta, ska vid tillämpning av punkt 2 b och punkt 5 första stycket led a ii inte endast på grund av dessa egenskaper anses vara skuldinstrument med inbäddade derivat.
7.De medlemsstater som före den 31 december 2016 har antagit en nationell lag som reglerar normala insolvens förfaranden varigenom ordinarie fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitteras av enheter som avses i artikel 1.1 första stycket
___________
(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399 av den 12 december 2017 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki (EUT L 345, 27.12.2017, s. 96).”
Artikel 2
Införlivande
1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 29 december 2018. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
25
Prop. 2017/18:292
Bilaga 1
| 27.12.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 345/101 | |
Medlemsstaterna ska tillämpa dessa åtgärder från och med den dag då de träder i kraft i den nationella lagstiftningen.
2.När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
3.Punkt 2 ska inte tillämpas i de fall där de nationella bestämmelser i medlemsstaterna som är i kraft före den dag då detta direktiv träder i kraft är förenliga med detta direktiv. I sådana fall ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om detta.
4.Medlemsstaterna ska till kommissionen och Europeiska bankmyndigheten överlämna texten till de centrala bestäm melser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Översyn
Senast den 29 december 2020 ska kommissionen se över tillämpningen av artikel 108.1 i direktiv 2014/59/EU. Kom missionen ska särskilt bedöma om direktivet behöver ändras ytterligare med avseende på insättningarnas rangordning vid insolvens. Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
| Artikel 5 | |||
| Adressater | |||
| Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. | |||
| Utfärdat i Strasbourg den 12 december 2017. | |||
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar | ||
| A. TAJANI | M. MAASIKAS | ||
| Ordförande | Ordförande | ||
26
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
Härigenom föreskrivs1 att 18 § förmånsrättslagen (1970:979)2 ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Prop. 2017/18:292 Bilaga 2
18 §3
| Fordringar som inte är förenade | Fordringar som inte är förenade |
| med förmånsrätt har inbördes lika | med förmånsrätt har inbördes lika |
| rätt. En borgenär kan dock enligt | rätt. Fordringar som är hänförliga |
| fordringsavtalet ha rätt till betal- | till skuldinstrument som avses i |
| ning först efter övriga borgenärer. | 21 kap. 15 § 3 b lagen (2015:1016) |
| om resolution tas dock ut efter | |
| fordringar enligt första meningen. | |
| En borgenär kan vidare enligt | |
| fordringsavtalet ha rätt till betal- | |
| ning först efter övriga borgenärer. |
Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendomen inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en fordran utan sådan förmånsrätt.
Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
| 1 | Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/2399/EU av den 12 december 2017 om | |
| ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i | ||
| en insolvenshierarki. | ||
| 2 | Lagen omtryckt 1975:1248. | 27 |
| 3 | Senaste lydelse 2008:988. | |
Prop. 2017/18:292 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
| 1 kap. | ||
| 2 §2 | ||
| I denna lag betyder | 1. blandade finansiella moder- | |
| 1. blandade | finansiella moder- | |
| holdingföretag inom EES: företag | holdingföretag inom EES: företag | |
| som avses i artikel 4.33 i Europa- | som avses i artikel 4.1.33 i Europa- | |
| parlamentets och rådets förordning | parlamentets och rådets förordning | |
| (EU) nr 575/2013 av den 26 juni | (EU) nr 575/2013 av den 26 juni | |
| 2013 om tillsynskrav för kredit- | 2013 om tillsynskrav för kredit- | |
| institut och | värdepappersföretag | institut och värdepappersföretag |
| och om ändring av förordning (EU) | och om ändring av förordning (EU) | |
| nr 648/2012 (tillsynsförordningen), | nr 648/2012 (tillsynsförordningen), | |
| 2. dotterföretag: sådant företag | 2. dotterföretag: sådant företag | |
| som avses i artikel 4.16 i tillsyns- | som avses i artikel 4.1.16 i till- | |
| förordningen, | synsförordningen, | |
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på
| 5. finansiella moderholdingföre- | 5. finansiella | moderholdingföre- | |
| tag inom EES: företag som avses i | tag inom EES: företag som avses i | ||
| artikel 4.31 i tillsynsförordningen, | artikel 4.1.31 | i tillsynsförord- | |
| ningen, | |||
| 6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansi- | |||
| eringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag, | |||
| 7. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv | |||
| 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i | |||
| kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om | |||
| ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv | |||
| 2006/48/EG och 2006/49/EG, | |||
| 8. kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförord- | |||
| ningen, | |||
| 9. moderinstitut inom EES: före- | 9. moderinstitut inom EES: före- | ||
| tag som avses i artikel 4.68 i till- | tag som avses i artikel 4.1.29 i till- | ||
| synsförordningen, | synsförordningen, | ||
| 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet | |||
| att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, | |||
| om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och | |||
| 28 | 2006/49/EG. | ||
| 2 Senaste lydelse 2017:1150. | |||
| 10. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med | Prop. 2017/18:292 |
| bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna |
Bilaga 2 |
| ningen ska uppfylla ställda krav, |
11.systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin,
12.systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion kan leda till systemrisk,
13.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
14.totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsförordningen,
15.värdepappersbolag: ett värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen när det är ett svenskt aktiebolag, och
16.värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:
a)utbetalning i form av en kontant utdelning,
b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1
Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
29
Prop. 2017/18:292 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution
Härigenom föreskrivs1 att 21 kap. 15 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
21 kap.
15 §
För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:
1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.
2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:
a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.
3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de kvalificerade skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument enligt förmånsrättsordningen.
Denna lag träder i kraft den 29 december 2018.
| 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/2399/EU av den 12 december 2017 om | |
| 30 | ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i |
| en insolvenshierarki. |
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2017/18:292 Bilaga 3
Sveriges riksbank, Stockholms tingsrätt, Förvaltningsrätten i Stockholm, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Regelrådet, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Sveriges advokatsamfund.
31
Prop. 2017/18:292 Bilaga 4
32
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lennart Hamberg samt justitierådet Dag Mattsson
Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker
Enligt en lagrådsremiss den 31 maj 2018 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
2.lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
3.lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Fredrik Opander och departementssekreteraren Thérèse Orlando Rülcker.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Parallelluppställning över genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399/EU av den 12 december 2017 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki
| Artikel i direktivet | Svenska bestämmelser |
| 1.1 | En uttrycklig bestämmelse med detta inne- |
| håll är inte nödvändig, se författnings- | |
| kommentaren till 21 kap. 15 § lagen | |
| (2015:1016) om resolution | |
| 1.2. och 1.3 | 18 § förmånsrättslagen och 21 kap. 15 § |
| lagen (2015:1016) om resolution samt | |
| författningskommentarerna till de bestäm- | |
| melserna | |
| 1.4 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmel- |
| serna | |
| 1.5 och 1.7 | Kräver inga genomförandeåtgärder, se |
| avsnitt 6 | |
| 1.6 | En uttrycklig bestämmelse med detta inne- |
| håll är inte nödvändig, se författnings- | |
| kommentaren till 21 kap. 15 § lagen | |
| (2015:1016) om resolution | |
| 2 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmel- |
| serna |
Prop. 2017/18:292 Bilaga 5
33
Prop. 2017/18:292 Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018
Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Lövin,
Y Johansson, M Johansson, Hallengren, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Fritzon, Eneroth
Föredragande: statsrådet Bolund
Regeringen beslutar proposition Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker
34