Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning

Prop. 2017/18:269 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdata- lagens område,

2.lag om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdata- lagens område,

3.lag om Kustbevakningens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,

4.lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brotts- datalagens område,

5.lag om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,

6.lag om domstolarnas behandling av personuppgifter inom brottsdata- lagens område,

7.lag om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,

8.lag om ändring i rättegångsbalken,

9.lag om ändring i polislagen (1984:387),

10.lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627),

11.lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,

12.lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informations- system,

13.lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

14.lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrotts- arrangemang,

15.lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbe- kämpande verksamhet,

16.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

17.lag om ändring i lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimine- ringsdatabas,

18.lag om ändring i lagen (2015:51) om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang,

19.lag om ändring i domstolsdatalagen (2015:728),

20.lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),

21.lag om ändring i tullagen (2016:253),

22.lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt sam- arbete,

23.lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585),

24.lag om ändring i lagen (2018:591) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2	Lagtext	Prop. 2017/18:269

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när någon av följande myndigheter i egenskap av behöriga myndigheter behandlar personuppgifter:

1.Polismyndigheten, om uppgifterna behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet,

2.Ekobrottsmyndigheten, om uppgifterna behandlas i syfte att utreda brott och det inte är fråga om åklagarverksamhet, och

3.Säkerhetspolisen i frågor som inte rör nationell säkerhet, om uppgif- terna behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.

För Ekobrottsmyndigheten och Säkerhetspolisen gäller endast 1–4 och

7 kap.

2 § Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter enligt

1.vapenlagen (1996:67),

2.lagen (1998:620) om belastningsregister,

3.lagen (1998:621) om misstankeregister,

4.lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,

5.lagen (2006:444) om passagerarregister, eller

6.lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas.

3 § I lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete och i lagen (2018:000) om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen samt i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till dessa lagar, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter. Om det i dessa författningar finns avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

Personuppgiftsansvar

4 § Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs vid myndigheten och för den behandling som myndigheten utför vid Ekobrottsmyndigheten, som inte är åklagar- verksamhet, i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig

verksamhet.

Prop. 2017/18:269 Ekobrottsmyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför i syfte att utreda brott.

Säkerhetspolisen är personuppgiftsansvarig för den behandling av per- sonuppgifter som myndigheten utför.

Definitioner

5 § I denna lag avses med

dna-analys: varje förfarande som kan användas för analys av deoxyri- bonukleinsyra i humant material,

dna-profil: resultatet av en dna-analys som presenteras i form av siffror eller bokstäver, och

fingeravtryck: avtryck av finger eller hand.

Behandling av uppgifter om juridiska personer

6 § Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer:

1.4 § om personuppgiftsansvar,

2.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

3.3 kap. 2 § om gemensamt tillgängliga uppgifter,

4.4 kap. 1–4 och 6–11 §§ om längsta tid som personuppgifter får be- handlas,

5.5 kap. 18–20 §§ om behandling av personuppgifter i penning- tvättsregister, och

6.5 kap. 21 och 22 §§ om behandling av personuppgifter i det interna- tionella registret.

Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer i brottsdata- lagen (2018:000) gäller också vid sådan behandling:

1.2 kap. 2 § om diarieföring och handläggning i vissa fall,

2.2 kap. 3 § andra stycket om ändamålet med behandlingen,

3.2 kap. 17 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas,

4.2 kap. 4 och 22 §§ om behandling för nya ändamål, och

5.3 kap. 6 § om tillgången till personuppgifter.

Lagens uppbyggnad

7 § I detta kapitel och i 2 kap. finns allmänna bestämmelser om be- handling av personuppgifter. I 4 kap. finns bestämmelser om längsta tid för behandling av personuppgifter.

För personuppgifter som görs eller har gjorts gemensamt tillgängliga gäller även 3 kap.

För personuppgifter som behandlas i register över dna-profiler, finger- avtrycks- och signalementsregister, penningtvättsregister, det internatio- nella registret och tillträdesförbudsregistret, gäller 5 kap. i stället för 3 och 4 kap.

I 6 kap. finns bestämmelser om Polismyndighetens behandling av per- sonuppgifter för forensiska ändamål. Vid sådan behandling gäller 6 kap. i stället för 2–4 kap.

I 7 kap. finns bestämmelser om administrativa sanktionsavgifter, skadestånd och överklagande.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter

Rättsliga grunder

1 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att en myn- dighet som nämns i 1 kap. 1 § ska kunna utföra följande uppgifter:

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

2.utreda eller lagföra brott,

3.upprätthålla allmän ordning och säkerhet, eller

4.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Särskilda upplysningar

3 § Bestämmelserna om särskilda upplysningar i 2 kap. 3 § andra stycket, 9 och 10 §§ brottsdatalagen (2018:000) gäller endast vid be- handling av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §.

Känsliga personuppgifter

4 § Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får behandla biometriska uppgifter om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte att brottsrubriceringar, uppgifter om tillvägagångssätt vid brott, uppgifter om verkställighet av påföljd eller uppgifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

6 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ur- sprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller med- lemskap i fackförening eller uppgifter som rör hälsa, sexualliv eller sex- uell läggning, om sökningen görs i personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §.

Utlämnande av personuppgifter

7 § Om det är förenligt med svenska intressen får personuppgifter läm- nas ut till

1.Interpol,

2.Europol, eller

3.en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol.

Personuppgifter får lämnas ut enligt första stycket endast om mottagaren behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 1 §.

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 Personuppgifter får vidare lämnas ut till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt efter riksdagens godkännande.

8 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagan- de myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Första stycket gäller inte uppgifter som behandlas i särskilda register enligt 5 kap.

9 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av uppgifter om huruvida personer förekommer i sådana register över dna-profiler som regleras i 5 kap., om den motta- gande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

10 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevak- ningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som behandlas i fingeravtrycks- och signa- lementsregister enligt 5 kap., om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000). Migrationsverket har motsvarande rätt att ta del av personuppgifter som behandlas i fingeravtrycks- och signalementsregister, om verket behöver uppgifterna för att kontrollera fingeravtryck som tagits där.

11 § En idrottsorganisation har, trots sekretess enligt 35 kap. 4 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av personupp- gifter som behandlas i tillträdesförbudsregistret enligt 5 kap., om organi- sationen behöver uppgifterna för de syften som anges i 5 § lagen (2015:51) om idrottsorganisationers behandling av uppgifter om tillträ- desförbud.

12 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den ut- sträckning som anges i 3 kap. 7 § och 5 kap. 10 och 17 §§.

Personuppgifter från transportföretag

13 § Personuppgifter som tillhandahålls av transportföretag enligt 25 § polislagen (1984:387) får behandlas för att utföra en uppgift som anges i 1 § 1 och 2.

Personuppgifter som avses i första stycket får endast i ett enskilt fall Prop. 2017/18:269 behandlas för nya ändamål enligt 2 kap. 4 eller 22 § brottsdatalagen

(2018:000).

14 § Vid terminalåtkomst enligt 26 § polislagen (1984:387) får person- uppgifterna inte ändras eller bearbetas på annat sätt.

Rätt att meddela föreskrifter

15 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 7–11 §§,

och

2.begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 12 § första stycket.

3 kap. Gemensamt tillgängliga uppgifter

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel innehåller särskilda bestämmelser för behandling av personuppgifter som görs eller har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §. Uppgifter som endast ett fåtal personer har rätt att ta del av anses inte som gemensamt tillgängliga.

Detta kapitel gäller inte när personuppgifter behandlas med stöd av

2 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

2 § Följande personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga:

1.Uppgifter som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verk- samhet, om den misstänkta verksamheten

a) innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller

b) sker systematiskt.

2.Uppgifter som behövs för övervakningen av en person som

a)kan antas komma att begå brott för vilket det är föreskrivet fängelse

itvå år eller mer, och

b)är allvarligt kriminellt belastad eller kan antas utgöra ett hot mot andras personliga säkerhet.

3. Uppgifter som förekommer i ett ärende om utredning av eller lagföring för brott.

4. Uppgifter som förekommer i ett ärende om kontaktförbud eller om personskydd.

5. Uppgifter som har rapporterats till Polismyndighetens lednings- centraler.

6. Uppgifter som behandlas i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

7.Uppgifter som behandlas i syfte att fullgöra internationella åtaganden, om det krävs för att den aktuella förpliktelsen ska kunna fullgöras.

Prop. 2017/18:269 Dna-profiler får inte göras gemensamt tillgängliga. Att sådana uppgifter får behandlas i särskilda register följer av 5 kap.

Tillgången till uppgifter som görs gemensamt tillgängliga med stöd av första stycket 2 ska begränsas till särskilt angivna tjänstemän som har till uppgift att arbeta med övervakningen. Information om att en person är föremål för övervakning får dock göras tillgänglig för andra.

Särskilda upplysningar

3 § Det ska framgå genom en särskild upplysning eller på något annat sätt om personuppgifter har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § första stycket 2 eller 5.

4 § Om uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga direkt kan hänföras till en person som inte är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § första stycket 1, ska det genom en särskild upplysning eller på något annat sätt framgå att personen inte är misstänkt.

Uppgifter om en person som kan antas ha direkt samband med sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § första stycket 1 eller som övervakas med stöd av 2 § första stycket 2 ska förses med en upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak, om det inte på grund av omständigheterna är onödigt.

Sökning

5 § Vid sökning i automatiserade behandlingssystem på namn, person- nummer, samordningsnummer eller andra liknande identitetsbeteck- ningar i uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga får endast sådana uppgifter tas fram som anger att den sökta personen

1.är anmäld för brott,

2.är eller har varit misstänkt för brott,

3.är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § första stycket 1,

4.övervakas enligt 2 § första stycket 2,

5.har anmält ett brott,

6.är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,

7.berörs av ett kontaktförbud eller av åtgärder i ett personskydds- ärende,

8.förekommer i ett ärende som vittne eller annan som lämnar eller har lämnat uppgifter eller yttrande,

9.har gett in eller tillhandahållits en handling,

10.är anmäld som försvunnen,

11.har bedömts kunna komma att möta ett polisingripande med grovt våld, eller

12.är efterlyst.

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte vid sökning i en viss handling eller i ett visst ärende.

Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller vid sökning som görs av särskilt angivna tjänstemän

1.när de utför beredningsuppgifter i underrättelseverksamhet och Prop. 2017/18:269 arbetet befinner sig i ett inledande skede,

2.i syfte att i underrättelseverksamhet bearbeta och analysera person-

uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § första stycket 1 eller 2 och som enbart dessa tjänstemän har tillgång till,

3.i syfte att utreda brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer, eller

4.i syfte att samordna utredningar om brott som kan vara systematiska och för vilka det är föreskrivet fängelse i två år eller mer.

Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller vid sökning som en tjänsteman vid någon av Polismyndighetens ledningscentraler utför på begäran av en polisman som verkställer ett ingripande eller vidtar en åtgärd som rör en enskild.

Direktåtkomst
7 § Polismyndigheten,	Säkerhetspolisen,	Ekobrottsmyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §.

Rätt att meddela föreskrifter

8 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 5 §, utöver vad som framgår av 6 §.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.begränsning av tillgången till sådana personuppgifter som avses i

5 §,

2.under vilka förutsättningar sökning får utföras med stöd av 6 §, och

3.omfattningen av direktåtkomst enligt 7 § och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

4 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel gäller bara för automatiserad behandling.

Av 2 kap. 17 § första stycket brottsdatalagen (2018:000) framgår det att personuppgifter inte får behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

I följande bestämmelser anges hur länge uppgifter som behandlas i sär- skilda register och i forensisk verksamhet får behandlas:

1.5 kap. 7 § om uppgifter i register över dna-profiler,

2.5 kap. 15 och 16 §§ om uppgifter i fingeravtrycks- och signale- mentsregister,

3.5 kap. 20 § om uppgifter i penningtvättsregister,

4.5 kap. 22 § om uppgifter i det internationella registret,

5. 5 kap. 26 § om uppgifter i tillträdesförbudsregistret, och

Prop. 2017/18:269 6. 6 kap. 6 § om uppgifter om sådana uppslag som anges i 6 kap. 1 § första stycket 5.

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga

2 § Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga får inte behandlas längre än

1.ett år efter det att ärendet avslutades, om de behandlas i ett ärende,

eller

2.ett år efter det att de behandlades automatiserat första gången, om de inte kan hänföras till ett ärende.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Första stycket gäller inte personuppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott.

Gemensamt tillgängliga uppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott

3 § Om en brottsanmälan avskrivs på grund av att den påstådda gär- ningen inte utgör brott, får personuppgifter som finns i anmälan och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte längre behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde. Om en brottsanmälan i annat fall inte har lett till förundersökning eller annan motsvarande utredning, får personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde när åtal inte längre får väckas för brottet.

4 § Om en förundersökning har lett till åtal eller annan domstols- prövning, får personuppgifter som finns i förundersökningen och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde längre än fem år efter utgången av det kalenderår då domstolens avgörande fick laga kraft.

Om en förundersökning har lagts ner eller avslutats på annat sätt än genom åtal, får personuppgifterna i förundersökningen inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde längre än fem år efter utgången av det kalenderår då åklagarens eller förundersökningsledarens beslut meddelades.

Första och andra styckena gäller även personuppgifter i andra utred-

	ningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. rättegångsbalken.
	5 § Om en förundersökning mot en person har lagts ner, om ett åtal har
	lagts ner eller om en frikännande dom har fått laga kraft, får personen
	inte längre vara sökbar som misstänkt.
	Övriga gemensamt tillgängliga uppgifter
	6 § Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av
	3 kap. 2 § första stycket 1, 2 eller 4–7 får som längst behandlas under den
	tid som anges i 7–11 §§.
	Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000)
18	gäller inte vid tillämpningen av 7–11 §§.

7 § Personuppgifter som kan antas ha samband med sådan brottslig verksamhet som anges i 3 kap. 2 § första stycket 1 får, om de behandlas i ett ärende, inte behandlas längre än ett år efter det att ärendet avslutades.

Om personuppgifterna inte behandlas i ett ärende får de inte behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen av- seende personen gjordes. Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer får inte behandlas längre än fem år efter ut- gången av det kalenderår då registreringen gjordes. Om en ny registre- ring beträffande personens anknytning till brottslig verksamhet görs före utgången av de tidsfristerna, får de personuppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas.

Den tid då en misstänkt person avtjänar ett fängelsestraff eller genom- går sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskriv- ningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av de tidsfrister som anges i andra stycket.

8 § Personuppgifter som behandlas i samband med sådan övervakning som avses i 3 kap. 2 § första stycket 2 får inte behandlas längre än tio år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes.

Den tid då en övervakad person avtjänar ett fängelsestraff eller genom- går sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskriv- ningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av den tidsfrist som anges i första stycket.

9 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 4 får inte behandlas längre än ett år efter det att ärendet som upp- gifterna behandlades i avslutades.

10 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 5 eller 6 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då de behandlades automatiserat första gången.

11 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 7 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades.

Rätt att meddela föreskrifter

12 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att vissa kategorier av personuppgifter får fortsätta att behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde under längre tid än vad som anges i 3, 4 eller 7–11 §.

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 1. att personuppgifter får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse eller vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål under längre tid än vad som anges i 2 § första stycket eller 7–11 §, och

2.begränsning av behandlingen av personuppgifter för ändamål inom denna lags tillämpningsområde vid digital arkivering.

5 kap. Register

Rätten att föra register

1 § Polismyndigheten får föra register över dna-profiler (dna-registret, utredningsregistret och spårregistret) i syfte att

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

2.utreda eller lagföra brott,

3.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och

4.underlätta identifiering av avlidna personer.

I lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas finns bestämmelser om elimineringsdatabasen.

Dna-registret

2 § Dna-registret får innehålla dna-profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap. rättegångsbalken och som avser personer som

1.genom en dom som fått laga kraft har dömts till annan påföljd än böter, eller

2.har godkänt strafföreläggande som avser villkorlig dom.

3 § En dna-profil som registreras får endast ge information om identitet och inte om personliga egenskaper.

Utöver dna-profiler får dna-registret innehålla uppgifter om vem ana-

	lysen avser, i vilket ärende profilen har tagits fram och brottskod.
	Utredningsregistret
	4 § Utredningsregistret får innehålla dna-profiler från prov som har
	tagits med stöd av 28 kap. rättegångsbalken och som avser personer som
	är skäligen misstänkta för brott på vilket det kan följa fängelse.
	Bestämmelserna i 3 § gäller också vid registrering i utredningsregistret.
	Spårregistret
	5 § Spårregistret får innehålla dna-profiler som har tagits fram under
	utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person.
	Utöver dna-profiler får spårregistret innehålla upplysningar som visar i
	vilket ärende profilen har tagits fram och brottskod.
	6 § Dna-profiler i spårregistret får jämföras med dna-profiler
	1. som inte kan hänföras till en identifierbar person,
	2. som finns i dna-registret, eller
	3. som kan hänföras till en person som är skäligen misstänkt för brott.
	Dna-profiler i spårregistret får också jämföras i andra fall om det är
20	nödvändigt för att fullgöra en internationell överenskommelse som

Sverige har tillträtt efter riksdagens godkännande eller om det följer av Prop. 2017/18:269 en unionsrättsakt.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

7 § Uppgifter får inte längre behandlas i dna-registret när uppgifterna om den registrerade tagits bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

Uppgifter får inte längre behandlas i utredningsregistret när uppgifter- na om den registrerade får föras in i dna-registret eller när förundersök- ning eller åtal läggs ner, åtal ogillas, åtal bifalls men påföljden bestäms till enbart böter eller när den registrerade har godkänt ett strafföreläg- gande som avser enbart böter.

Uppgifter får inte behandlas i spårregistret längre än trettio år efter registreringen. Uppgifter i registret får dock behandlas sjuttio år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om brott som anges i 35 kap. 2 § första stycket brottsbalken.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Prover för dna-analys

8 § Om det i samband med utredning av ett brott har tagits ett prov för dna-analys, får provet inte användas för något annat ändamål än det som provet togs för.

9 § Ett prov för dna-analys som har tagits med stöd av 28 kap. rät- tegångsbalken, eller på begäran av en annan stat, ska förstöras senast sex månader efter det att provet togs.

Direktåtkomst

10 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till register över dna- profiler som regleras i detta kapitel.

Fingeravtrycks- och signalementsregister

Rätten att föra register

11 § Polismyndigheten får föra fingeravtrycks- och signalements- register i syfte att

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

2.utreda eller lagföra brott,

3.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden,

4.underlätta identifiering av okända personer, och

5. kontrollera fingeravtryck som Migrationsverket har tagit enligt

9 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716).

Innehåll i registren

12 § I fingeravtrycks- och signalementsregister får uppgifter behandlas

om en person som

Prop. 2017/18:269 1. är misstänkt eller dömd för brott och som har varit föremål för åt- gärd enligt 28 kap. 14 § rättegångsbalken, eller

2.har lämnat fingeravtryck enligt 19 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Uppgifter om fingeravtryck som inte kan hänföras till en identifierbar person får behandlas om uppgifterna kommit fram i en utredning om brott.

Personuppgifter som har inhämtats med stöd av 36 § första stycket 2 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare får inte behandlas i fingeravtrycks- och signalementsregister.

13 § Utöver vad som anges i 12 § får i fingeravtrycks- och signa- lementsregister uppgifter behandlas om en person som har dömts för brott i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen och vars fingeravtrycks- eller signalementsuppgifter har överförts hit med stöd av artikel 4.2 i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminal- registret och uppgifternas innehåll. Sådana uppgifter får dock endast behandlas om det för motsvarande gärning i Sverige är föreskrivet fängelse i ett år eller mer och den som uppgifterna avser vid tidpunkten för gärningen hade fyllt femton år.

14 § Fingeravtrycks- och signalementsregister får innehålla uppgifter om

1.fingeravtryck,

2.signalement,

3.fotografi,

4.videoupptagning,

5.identifieringsuppgifter,

6.ärendenummer, och

7.brottskod.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

15 § Uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister om en misstänkt person får inte behandlas längre än tre månader efter det att uppgifterna om den registrerade tagits bort ur misstankeregistret som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister och ur belastningsregistret som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

Uppgifter som inte kan hänföras till en identifierbar person får inte be- handlas längre än trettio år efter registreringen. Sådana uppgifter får dock behandlas sjuttio år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om brott som anges i 35 kap. 2 § första stycket brottsbalken.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

16 § Uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister som behandlas för att fullgöra ett internationellt åtagande får inte behandlas längre än vad som behövs för det ändamålet.

Uppgifter om personer som har lämnat fingeravtryck med stöd av Prop. 2017/18:269 lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll får inte behandlas längre

än tio år efter registreringen.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Direktåtkomst

17 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevak- ningen och Skatteverket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister.

Penningtvättsregister

Rätten att föra register

18 § Polismyndigheten får föra penningtvättsregister. Personuppgifter får behandlas i penningtvättsregister om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet

1.där penningtvätt är ett led för att dölja vinning av brott eller brottslig verksamhet, eller

2.som innefattar finansiering av terrorism.

19 § I penningtvättsregister får personuppgifter behandlas som

1.kan antas ha samband med sådan brottslig verksamhet som avses i 18 §,

2.har rapporterats till Polismyndigheten med stöd av lag eller annan författning, eller

3.har lämnats av en utländsk myndighet som i sin stat ansvarar för arbetet med att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verk- samhet som avses i 18 §.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

20 § Personuppgifter i penningtvättsregister får inte behandlas längre än fem år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personens anknytning till brottslig verksamhet gjordes.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Det internationella registret

Rätten att föra register

21 § Polismyndigheten får föra ett internationellt register. Personupp- gifter i det internationella registret får behandlas om det behövs för hand- läggningen av ärenden som rör internationellt polisiärt samarbete eller internationellt straffrättsligt samarbete.

Uppgifter om dödsfall, olyckshändelser eller andra liknande händelser i utlandet får också behandlas i det internationella registret, om ärendet rör en fråga som ska handläggas av Polismyndigheten.

Prop. 2017/18:269

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

22 § Personuppgifter i det internationella registret får inte behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Tillträdesförbudsregistret

Rätten att föra register

23 § Polismyndigheten får föra ett register med uppgifter om personer som meddelats tillträdesförbud enligt lagen (2005:321) om tillträdesför- bud vid idrottsarrangemang (tillträdesförbudsregistret) i syfte att före- bygga, förhindra eller upptäcka överträdelser av tillträdesförbud.

Innehåll i registret

24 § Tillträdesförbudsregistret får innehålla följande uppgifter om en person som har meddelats tillträdesförbud:

1.namn,

2.personnummer eller samordningsnummer,

3.folkbokföringsadress och annan stadigvarande adress,

4.alias,

5.fotografi,

6.anknytning till idrott och idrottsorganisation,

7.omfattningen och giltighetstiden av beslut om tillträdesförbud, och

8.överträdelse av gällande tillträdesförbud.

25 § Polismyndigheten får behandla uppgifter i tillträdesförbudsregis- tret i syfte att tillhandahålla idrottsorganisationer den information som behövs för att upprätthålla gällande beslut om tillträdesförbud.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

26 § Uppgifter i tillträdesförbudsregistret får endast behandlas så länge tillträdesförbudet gäller.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Rätt att meddela föreskrifter

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.omfattningen av direktåtkomst till dna-register och fingeravtrycks- och signalementsregister och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst,

2.tillgången till personuppgifter i penningtvättsregister och det inter- nationella registret, och

3.att personuppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister, pen- ningtvättsregister, det internationella registret och tillträdesförbudsregi- stret får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse eller vetenskap-

liga, statistiska eller historiska ändamål under längre tid än vad som an- Prop. 2017/18:269 ges i 15, 16, 20, 22 och 26 §§.

6 kap. Behandling av personuppgifter vid Polismyndigheten för forensiska ändamål

Ändamål

1 § Vid Nationellt forensiskt centrum får personuppgifter behandlas om det behövs för att

1.sammanställa det underlag i form av insamlade spår eller annat som krävs för att sådana forensiska åtgärder som anges i 2 ska kunna utföras,

2.utföra forensiska analyser, undersökningar eller jämförelser åt den egna myndigheten eller åt Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket eller allmän domstol,

3.begära forensiska analyser, undersökningar eller jämförelser av eller utföra sådana åtgärder åt

a) Rättsmedicinalverket,

b) ett utländskt forensiskt laboratorium, eller

c) en utländsk brottsbekämpande myndighet eller en mellanfolklig organisation eller ett EU-organ med brottsbekämpande uppgifter,

4.begära forensiska analyser eller undersökningar av andra svenska expertorgan, eller

5.ta fram uppslag i syfte att underlätta arbetet med att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda och beivra brott, genom att använda resultat från sådana åtgärder som anges i 2 eller i 2 § andra stycket.

Personuppgifter får också behandlas vid Nationellt forensiskt centrum om det behövs för

1.forskning och statistik, eller

2.kvaliteten i den forensiska verksamheten.

2 § Vid en annan enhet inom Polismyndigheten än Nationellt forensiskt centrum får personuppgifter behandlas om enheten behöver det för att sammanställa det underlag i form av insamlade spår eller annat som krävs för att sådana forensiska åtgärder som anges i 1 § första stycket 2 ska kunna utföras av centrumet.

Personuppgifter får även behandlas vid en sådan annan enhet om enheten behöver det för att utföra forensiska analyser, undersökningar eller jämförelser.

3 § Personuppgifter som behandlas enligt 1 § första stycket 2 eller 5 eller andra stycket 2 eller 2 § andra stycket får även behandlas för nya ändamål inom tillämpningsområdet för brottsdatalagen (2018:000).

I ett enskilt fall får personuppgifter som behandlas enligt 1 eller 2 § även behandlas för nya ändamål med stöd av 2 kap. 4 och 22 §§ brotts- datalagen.

Prop. 2017/18:269

Känsliga personuppgifter

4 § Biometriska och genetiska uppgifter får behandlas enligt 1 § om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökningar i personuppgifter som behandlas i registren över dna-profiler eller fingeravtrycks- och signalementsregistren, i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter som rör hälsa eller biometriska eller genetiska uppgifter.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

6 § Nationellt forensiskt centrum får inte behandla personuppgifter för det ändamål som anges i 1 § första stycket 5 längre än fem år efter utgången av det kalenderår då ärendet där uppgifterna förekommer registrerades.

Utlämnande av personuppgifter

7 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som behandlas enligt 1 § första stycket 5, om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Första stycket gäller inte uppgifter som behandlas i särskilda register enligt 5 kap.

8 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Rätt att meddela föreskrifter

9 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 8 §.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsning av behandlingen av personuppgifter enligt detta kapitel vid digital arkivering.

7 kap. Övriga bestämmelser

Administrativa sanktionsavgifter

1 § En sanktionsavgift får tas ut av den personuppgiftsansvarige vid överträdelse av bestämmelserna i

1.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

2.3 kap. 3 och 4 §§ om särskilda upplysningar, eller

Prop. 2017/18:269 2.2	Förslag till lag om Tullverkets behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när Tullverket i egenskap av behörig myndighet behandlar personuppgifter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.

2 § I lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete och i lagen (2018:000) om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen samt i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till dessa lagar, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter. Om det i dessa författningar finns avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

Personuppgiftsansvar

3 § Tullverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av per- sonuppgifter som myndigheten utför.

Behandling av uppgifter om juridiska personer

4 § Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer:

1.3 § om personuppgiftsansvar,

2.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

3.3 kap. 2 § om gemensamt tillgängliga uppgifter, och

4.4 kap. 1–5 och 8–11 §§ om längsta tid som personuppgifter får be- handlas.

Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer i brottsdata- lagen (2018:000) gäller också vid sådan behandling:

1.2 kap. 2 § om diarieföring och handläggning i vissa fall,

2.2 kap. 3 § andra stycket om ändamålet med behandlingen,

3.2 kap. 17 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas,

4.2 kap. 4 och 22 §§ om behandling för nya ändamål, och

5.3 kap. 6 § om tillgången till personuppgifter.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling

Rättsliga grunder

1 § Tullverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra följande uppgifter:

	1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,
	2. utreda eller lagföra brott, eller
28	3. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Särskilda upplysningar

3 § Bestämmelserna om särskilda upplysningar i 2 kap. 3 § andra stycket, 9 och 10 §§ brottsdatalagen (2018:000) gäller endast vid behandling av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §.

Känsliga personuppgifter

4 § Tullverket får behandla biometriska uppgifter om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte att brottsrubriceringar, uppgifter om tillvägagångssätt vid brott eller upp- gifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

6 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ur- sprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller uppgif- ter som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, om sökningen görs i personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga.

Utlämnande av personuppgifter

7 § Om det är förenligt med svenska intressen, får personuppgifter lämnas ut till

1.Interpol,

2.Europol,

3.en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, eller

4.en tullmyndighet eller kustbevakningsmyndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Personuppgifter får lämnas ut enligt första stycket endast om motta- garen behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 1 §.

Personuppgifter får vidare lämnas ut till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt efter riksdagens godkännande.

8 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagande myn- digheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 9 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den utsträckning som anges i 3 kap. 7 §.

Personuppgifter från transportföretag

10 § Personuppgifter som lämnas till Tullverket enligt 15 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen eller 4 kap. 6 § tullagen (2016:253) får behandlas för att planera kontroller och välja ut kontrollobjekt för att utföra en uppgift som anges i 1 § 1 eller 2.

Personuppgifter som avses i första stycket får endast i ett enskilt fall behandlas för nya ändamål enligt 2 kap. 4 eller 22 § brottsdatalagen (2018:000).

11 § Vid terminalåtkomst enligt 16 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen eller 4 kap. 8 § tullagen (2016:253) får Tullverket inte ändra eller på annat sätt bearbeta personuppgifterna.

12 § Vid sökning i personuppgifter som avses i 10 § första stycket får namn, personnummer, samordningsnummer och andra liknande identi- tetsbeteckningar användas som sökbegrepp endast om uppgifterna avser en person som

1.är eller har varit misstänkt för brott,

2.är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 3 kap. 2 § första stycket 1, eller

3.övervakas under de förutsättningar som anges i 3 kap. 2 § första stycket 2.

Rätt att meddela föreskrifter

13 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 7 och 8 §§, och

2.begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 9 § första stycket.

3 kap. Gemensamt tillgängliga uppgifter

Allmän bestämmelse

Detta kapitel gäller inte när personuppgifter behandlas med stöd av

2 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

2 § Följande personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga:

1.Uppgifter som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verk- samhet, om den misstänkta verksamheten

a) innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller

b) sker systematiskt.

2.Uppgifter som behövs för övervakningen av en person som

a)kan antas komma att begå brott för vilket det är föreskrivet fängelse

itvå år eller mer, och

b)är allvarligt kriminellt belastad.

3.Uppgifter som förekommer i ett ärende om utredning av eller lagföring för brott.

4.Uppgifter som har rapporterats till Tullverkets ledningscentraler.

5.Uppgifter som behandlas i syfte att fullgöra internationella åtaganden, om det krävs för att den aktuella förpliktelsen ska kunna fullgöras.

Personuppgifter från transportföretag som behandlas enligt 2 kap. 10 § första stycket får göras gemensamt tillgängliga endast om det behövs i ett enskilt fall.

Särskilda upplysningar

3 § Det ska framgå genom en särskild upplysning eller på något annat sätt om personuppgifter har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § första stycket 2.

Uppgifter om en person som kan antas ha direkt samband med sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § första stycket 1 eller som övervakas med stöd av 2 § första stycket 2, ska förses med en upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak, om det inte på grund av omständigheterna är onödigt.

Sökning

5 § Vid sökning i automatiserade behandlingssystem på namn, personnummer, samordningsnummer eller andra liknande identitets- beteckningar i uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga får endast sådana uppgifter tas fram som anger att den sökta personen

1.är anmäld för brott,

2.är eller har varit misstänkt för brott,

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 3. är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § första stycket 1,

4.övervakas enligt 2 § första stycket 2,

5.har anmält ett brott,

6.är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,

7.förekommer i ett ärende som vittne eller annan som lämnar eller har lämnat uppgifter eller yttrande,

8.har gett in eller tillhandahållits en handling,

9.har bedömts kunna komma att möta ett ingripande med grovt våld,

eller

10.är efterlyst.

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte vid sökning i en viss handling eller i ett visst ärende.

Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller vid sökning som görs av särskilt angivna tjänstemän

1.när de utför beredningsuppgifter i underrättelseverksamhet och arbetet befinner sig i ett inledande skede,

2.i syfte att i underrättelseverksamhet bearbeta och analysera personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § första stycket 1 eller 2 och som enbart dessa tjänstemän har tillgång till,

3.i syfte att utreda brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer, eller

4.i syfte att samordna utredningar om brott som kan vara systematiska och för vilka det är föreskrivet fängelse i två år eller mer.

Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller vid sökning som en tjänsteman vid någon av Tullverkets ledningscentraler utför på begäran av en tulltjänsteman som verkställer ett ingripande eller vidtar en åtgärd som rör en enskild.

Direktåtkomst
7 § Polismyndigheten,	Säkerhetspolisen,	Ekobrottsmyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §.

Rätt att meddela föreskrifter

8 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 5 §, utöver vad som framgår av 6 §.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1. begränsning av tillgången till sådana personuppgifter som avses i

5 §,

2. under vilka förutsättningar sökning får utföras med stöd av 6 §, och

3. omfattningen av direktåtkomst enligt 7 § och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

4 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel gäller, om inte annat sägs, bara för automatiserad behandling av personuppgifter.

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga

2 § Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga får inte behandlas längre än

1.ett år efter det att ärendet avslutades, om de behandlas i ett ärende,

eller

2.ett år efter det att de behandlades automatiserat första gången, om de inte kan hänföras till ett ärende.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Första stycket gäller inte personuppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott.

3 § Personuppgifter som med stöd av 15 § lagen (1996:701) om Tull- verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen eller 4 kap. 6 § tullagen (2016:253) tillhandahålls på annat sätt än genom terminalåtkomst, ska omedelbart förstöras om de visar sig sakna betydelse för att utföra en uppgift som anges i 2 kap. 1 § 1 eller 2.

Det som sägs i första stycket gäller också vid behandling av personuppgifter som ingår i en strukturerad samling personuppgifter.

Gemensamt tillgängliga uppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott

4 § Om en brottsanmälan avskrivs på grund av att den påstådda gärningen inte utgör ett brott, får personuppgifter som finns i anmälan och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte längre behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde. Om en brottsanmälan i annat fall inte har lett till förundersökning eller annan motsvarande utredning, får personuppgifterna inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde när åtal inte längre får väckas för brottet.

5 § Om en förundersökning har lett till åtal eller annan dom- stolsprövning, får personuppgifter som finns i förundersökningen och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde längre än fem år efter utgången av det kalenderår då domstolens avgörande fick laga kraft.

Prop. 2017/18:269

utgången av det kalenderår då åklagarens eller förundersökningsledarens beslut meddelades.

Första och andra styckena gäller även personuppgifter i andra utred- ningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. rättegångsbalken.

6 § Om en förundersökning mot en person har lagts ned, om ett åtal har lagts ned eller om en frikännande dom har fått laga kraft, får personen inte längre vara sökbar som misstänkt.

Övriga gemensamt tillgängliga uppgifter

7 § Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 1, 2, 4 eller 5 får som längst behandlas under den tid som anges i 8–11 §§.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av 8–11 §§.

8 § Personuppgifter som kan antas ha samband med sådan brottslig verksamhet som anges i 3 kap. 2 § första stycket 1 får, om de behandlas i ett ärende, inte behandlas längre än ett år efter det att ärendet avslutades.

Om personuppgifterna inte behandlas i ett ärende får de inte behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen avseende personen gjordes. Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer får inte behandlas längre än fem år efter utgången av det kalenderår då registreringen gjordes. Om en ny registrering beträffande personens anknytning till brottslig verksamhet görs före utgången av de tidsfristerna, får de uppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas.

Den tid då en misstänkt person avtjänar ett fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av de tidsfrister som anges i andra stycket.

9 § Personuppgifter som behandlas i samband med sådan övervakning som avses i 3 kap. 2 § första stycket 2 får inte behandlas längre än tio år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes.

Den tid då en övervakad person avtjänar ett fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av den tidsfrist som anges i första stycket.

10 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 4 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då de behandlades automatiserat första gången.

11 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § första stycket 5 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades.

Prop. 2017/18:269 2.3	Förslag till lag om Kustbevakningens behand-
	ling av personuppgifter inom brottsdatalagens
	område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när Kustbevak- ningen i egenskap av behörig myndighet behandlar personuppgifter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

2 § I lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete och i före- skrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den lagen, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som följer av internationella överenskommelser. Om det i dessa författningar finns av- vikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

Personuppgiftsansvar

3 § Kustbevakningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Behandling av uppgifter om juridiska personer

4 § Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer:

1.3 § om personuppgiftsansvar,

2.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

3.3 kap. 2 § om gemensamt tillgängliga uppgifter, och

4.4 kap. 1–4 och 6–9 §§ om längsta tid som personuppgifter får be- handlas.

Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer i brottsdata- lagen (2018:000) gäller också vid sådan behandling:

1.2 kap. 2 § om diarieföring och handläggning i vissa fall,

2.2 kap. 3 § andra stycket om ändamålet med behandlingen,

3.2 kap. 17 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas,

4.2 kap. 4 och 22 §§ om behandling för nya ändamål, och

5.3 kap. 6 § om tillgången till personuppgifter.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter

Rättsliga grunder

1 § Kustbevakningen får behandla personuppgifter om det är nödvän- digt för att myndigheten ska kunna utföra följande uppgifter:

1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

Prop. 2017/18:269

2.utreda eller lagföra brott,

3.upprätthålla allmän ordning och säkerhet, eller

4.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Särskilda upplysningar

Känsliga personuppgifter

4 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte att brottsrubriceringar, uppgifter om tillvägagångssätt vid brott eller upp- gifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ur- sprung, religiös eller filosofisk övertygelse eller uppgifter som rör hälsa, om sökningen görs i personuppgifter som inte har gjorts gemensamt till- gängliga med stöd av 3 kap. 2 §.

Utlämnande av personuppgifter

6 § Om det är förenligt med svenska intressen, får personuppgifter lämnas ut till

1.Interpol,

2.Europol,

3.en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, eller

4.en kustbevakningsmyndighet eller tullmyndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Personuppgifter får lämnas ut enligt första stycket endast om motta- garen behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 1 §.

7 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Tullverket och Skatteverket har, trots sekretess enligt

21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemen- samt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagande myndig-

Prop. 2017/18:269 heten behöver	uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 §
brottsdatalagen	(2018:000).

8 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den ut- sträckning som anges i 3 kap. 6 §.

Rätt att meddela föreskrifter

9 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 6 och 7 §§, och

2.begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 8 § första stycket.

3 kap. Gemensamt tillgängliga uppgifter

Allmän bestämmelse

Detta kapitel gäller inte när personuppgifter behandlas med stöd av

2 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

2 § Följande personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga:

1.Uppgifter som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verksamhet, om den misstänkta verksamheten

a) innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller

b) sker systematiskt.

2.Uppgifter som förekommer i ett ärende om utredning av eller lagföring för brott.

3.Uppgifter som behandlas i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

4.Uppgifter som har rapporterats till Kustbevakningens lednings- central.

5.Uppgifter som behandlas i syfte att fullgöra internationella åtaganden, om det krävs för att den aktuella förpliktelsen ska kunna fullgöras.

Särskilda upplysningar

genom en särskild upplysning eller på något annat sätt framgå att Prop. 2017/18:269 personen inte är misstänkt.

Uppgifter om en person som kan antas ha direkt samband med sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § 1 ska förses med en upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak, om det inte på grund av omständigheterna är onödigt.

Sökning

4 § Vid sökning i automatiserade behandlingssystem på namn, person- nummer, samordningsnummer eller andra liknande identitets- beteckningar i uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga får endast sådana uppgifter tas fram som anger att den sökta personen

1.är anmäld för brott,

2.är eller har varit misstänkt för brott,

3.är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § 1,

4.har anmält ett brott,

5.är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,

6.förekommer i ett ärende som vittne eller annan som lämnar eller har lämnat uppgifter eller yttrande,

7.har gett in eller tillhandahållits en handling,

8.är anmäld som försvunnen,

9.har bedömts kunna komma att möta ett ingripande med grovt våld,

eller

10.är efterlyst.

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte vid sökning i en viss handling eller i ett visst ärende.

Bestämmelserna i 4 § gäller inte heller vid sökning som utförs av särskilt angivna tjänstemän i syfte att i underrättelseverksamhet bearbeta och analysera personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § 1 och som enbart dessa tjänstemän har tillgång till.

Direktåtkomst
6 § Polismyndigheten,	Säkerhetspolisen,	Ekobrottsmyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Tullverket och Skatteverket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §.

Rätt att meddela föreskrifter

7 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 4 §, utöver vad som framgår av 5 §.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.begränsning av tillgången till sådana personuppgifter som avses i

4 §,

2. under vilka förutsättningar sökning får utföras med stöd av 5 §, och

Prop. 2017/18:269 3. omfattningen av direktåtkomst enligt 6 § och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

4 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel gäller bara för automatiserad behandling.

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga

2 § Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga får inte behandlas längre än

1.ett år efter det att ärendet avslutades, om de behandlas i ett ärende,

eller

2.ett år efter det att de behandlades automatiserat första gången, om de inte kan hänföras till ett ärende.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Första stycket gäller inte personuppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott.

Gemensamt tillgängliga uppgifter i ärenden om utredning av eller lagföring för brott

3 § Om en brottsanmälan avskrivs på grund av att den påstådda gär- ningen inte utgör ett brott, får personuppgifter som finns i anmälan och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte längre behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde. Om en brottsanmälan i annat fall inte har lett till förundersökning eller annan motsvarande utredning, får personuppgifterna inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde när åtal inte längre får väckas för brottet.

4 § Om en förundersökning har lett till åtal eller annan domstolspröv- ning, får personuppgifter som finns i förundersökningen och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde längre än fem år efter utgången av det kalenderår då domstolens avgörande fick laga kraft.

Första och andra styckena gäller även personuppgifter som finns i andra utredningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. rätte- gångsbalken.

5 § Om en förundersökning mot en person har lagts ner, om ett åtal har Prop. 2017/18:269 lagts ner eller om en frikännande dom har fått laga kraft, får personen

inte längre vara sökbar som misstänkt.

Övriga gemensamt tillgängliga uppgifter

6 § Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 § 1 eller 3–5 får som längst behandlas under den tid som anges i 7–9 §§.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av 7–9 §§.

7 § Personuppgifter som kan antas ha samband med sådan brottslig verksamhet som anges i 3 kap. 2 § 1 får inte behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen avseende personen gjordes. Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verk- samhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer får inte behandlas längre än fem år efter utgången av det kalen- derår då registreringen gjordes. Om en ny registrering beträffande perso- nens anknytning till brottslig verksamhet görs före utgången av de tids- fristerna, får de personuppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas.

8 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § 3 eller 4 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då de behandlades automatiserat första gången.

9 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § 5 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades.

Rätt att meddela föreskrifter

10 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att vissa kategorier av personuppgifter får fortsätta att behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde under längre tid än vad som anges i 3, 4 eller 7–9 §, och

2.begränsning av behandlingen av personuppgifter för ändamål inom denna lags tillämpningsområde vid digital arkivering.

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att per- sonuppgifter får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse eller vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål under längre tid än vad som anges i 2 § första stycket eller 7–9 §.

2.4	Förslag till lag om Skatteverkets behandling av Prop. 2017/18:269
	personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när Skattever- ket i egenskap av behörig myndighet behandlar personuppgifter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda brott.

Personuppgiftsansvar

2 § Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Behandling av uppgifter om juridiska personer

3 § Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer:

1.2 § om personuppgiftsansvar,

2.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

3.3 kap. 2 § om gemensamt tillgängliga uppgifter, och

4.4 kap. 1–4, 7 och 8 §§ om längsta tid som personuppgifter får behandlas.

Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer i brottsdata- lagen (2018:000) gäller också vid sådan behandling:

1.2 kap. 2 § om diarieföring och handläggning i vissa fall,

2.2 kap. 3 § andra stycket om ändamålet med behandlingen,

3.2 kap. 17 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas,

4.2 kap. 4 och 22 §§ om behandling för nya ändamål, och

5.3 kap. 6 § om tillgången till personuppgifter.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling

Rättsliga grunder

1 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra följande uppgifter:

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

2.utreda brott, eller

3.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Prop. 2017/18:269

Särskilda upplysningar

Sökning

Känsliga personuppgifter

4 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte att uppgifter som beskriver en persons utseende används som sökbe- grepp.

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökning i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ur- sprung, om sökningen görs i personuppgifter som inte har gjorts gemen- samt tillgängliga.

Beskattningsdatabasen

6 § I lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om beskattningsdatabasen. Vid sökning i beskattningsdatabasen som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas.

Utlämnande av personuppgifter

7 § Personuppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller mel- lanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell över- enskommelse som Sverige har tillträtt efter riksdagens godkännande.

8 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

9 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den utsträckning som anges i 3 kap. 6 §.

Rätt att meddela föreskrifter

10 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 7 och 8 §§, och

2. begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt Prop. 2017/18:269 enligt 9 § första stycket.

3 kap. Gemensamt tillgängliga uppgifter

Allmän bestämmelse

Detta kapitel gäller inte när personuppgifter behandlas med stöd av

2 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

2 § Följande personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga:

1.Uppgifter som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verksamhet, om den misstänkta verksamheten

a) innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller

b) sker systematiskt.

2.Uppgifter som förekommer i ett ärende om utredning av brott.

3.Uppgifter som behandlas i syfte att fullgöra internationella åtaganden, om det krävs för att den aktuella förpliktelsen ska kunna fullgöras.

Särskilda upplysningar

3 § Om uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga direkt kan hänföras till en person som inte är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § 1, ska det genom en särskild upplysning eller på något annat sätt framgå att personen inte är misstänkt.

Sökning

1.är anmäld för brott,

2.är eller har varit misstänkt för brott,

3.är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva sådan brottslig verksamhet som avses i 2 § 1,

4.har anmält ett brott,

5.är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,

Prop. 2017/18:269 6. förekommer i ett ärende som vittne eller annan som lämnar eller har lämnat uppgifter eller yttrande,

7.har gett in eller tillhandahållits en handling,

8.har bedömts kunna komma att möta ett ingripande med grovt våld,

eller

9.är eller har varit registrerad som funktionär i en eller flera juridiska personer vilka kan antas ha samband med brottslig verksamhet.

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte vid sökning i en viss handling eller i ett visst ärende.

Bestämmelserna i 4 § gäller inte heller vid sökning som görs av särskilt angivna tjänstemän

1.när de utför beredningsuppgifter i underrättelseverksamhet och arbetet befinner sig i ett inledande skede,

2.i syfte att i underrättelseverksamhet bearbeta och analysera personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 § 1 eller 2 och som enbart dessa tjänstemän har tillgång till, eller

3.i syfte att utreda brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer.

Direktåtkomst
6 § Polismyndigheten,	Säkerhetspolisen,	Ekobrottsmyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §.

Rätt att meddela föreskrifter

7 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 4 §, utöver vad som framgår av 5 §.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.begränsning av tillgången till sådana personuppgifter som avses i

4 §,

2.under vilka förutsättningar sökning får utföras med stöd av 5 §, och

3.omfattningen av direktåtkomst enligt 6 § och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

4 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel gäller bara för automatiserad behandling.

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga

2 § Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga får inte behandlas längre än

1.ett år efter det att ärendet avslutades, om de behandlas i ett ärende,

eller

2.ett år efter det att de behandlades automatiserat första gången, om de inte kan hänföras till ett ärende.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Första stycket gäller inte personuppgifter i ärenden om utredning av brott.

Gemensamt tillgängliga uppgifter i ärenden om utredning av brott

3 § Om en brottsanmälan avskrivs på grund av att den påstådda gärningen inte utgör ett brott, får personuppgifter som finns i anmälan och som har gjorts gemensamt tillgängliga inte längre behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde. Om en brottsanmälan i annat fall inte har lett till förundersökning eller annan motsvarande utredning, får personuppgifterna inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde när åtal inte längre får väckas för brottet.

Första och andra styckena gäller även personuppgifter i andra utredningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. rättegångsbalken.

5 § Om en förundersökning mot en person har lagts ned, om ett åtal har lagts ned eller om en frikännande dom har fått laga kraft, får personen inte längre vara sökbar som misstänkt.

Övriga gemensamt tillgängliga uppgifter

6 § Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 § 1 eller 3 får som längst behandlas under den tid som anges i 7 och 8 §§.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av 7 och 8 §§.

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 gjordes. Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer får inte behandlas längre än fem år efter utgången av det kalenderår då registreringen gjordes. Om en ny registrering beträffande personens anknytning till brottslig verksamhet görs före utgången av de tidsfristerna, får de uppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas.

8 § Personuppgifter som behandlas med stöd av 3 kap. 2 § 3 får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades.

Rätt att meddela föreskrifter

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att vissa kategorier av personuppgifter får fortsätta behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde under längre tid än vad som anges i 3, 4, 7 och 8 §§,

2.att personuppgifter får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse eller vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål under längre tid än vad som anges i 2 § första stycket, 7 och 8 §§, och

3.begränsning av behandlingen av personuppgifter för ändamål inom denna lags tillämpningsområde vid digital arkivering.

5 kap. Övriga bestämmelser

Administrativa sanktionsavgifter

1 § En sanktionsavgift får tas ut av den personuppgiftsansvarige vid överträdelse av bestämmelserna i

1.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

2.3 kap. 3 § om särskilda upplysningar, eller

3.4 kap. 2–4, 7 eller 8 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas.

Sanktionsavgiften ska bestämmas till högst 10 000 000 kronor.

Skadestånd

2 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:000) ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den.

Överklagande

3 § Bestämmelser om överklagande finns i 7 kap. brottsdatalagen (2018:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Genom lagen upphävs skattebrottsdatalagen (2017:452).

Prop. 2017/18:269 2.5	Förslag till lag om åklagarväsendets behandling
	av personuppgifter inom brottsdatalagens
	område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när Åklagar- myndigheten eller Ekobrottsmyndigheten i egenskap av behörig myndighet behandlar personuppgifter i åklagarverksamhet i syfte att

1.förebygga eller förhindra brottslig verksamhet,

2.utreda eller lagföra brott,

3.handlägga frågor om ändring eller verkställighet av straffrättsliga påföljder, eller

4.handlägga frågor som rör upprätthållande av allmän ordning och säkerhet.

Personuppgiftsansvar

2 § Åklagarmyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Ekobrottsmyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Behandling av uppgifter om juridiska personer

3 § Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer:

1.2 § om personuppgiftsansvar,

2.2 kap. 1 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter,

3.3 kap. 2 § om gemensamt tillgängliga uppgifter, och

4.4 kap. 1, 2 och 4 §§ om längsta tid som personuppgifter får behand-

las.

Bestämmelserna om personuppgifter i följande paragrafer i brottsdata- lagen (2018:000) gäller också vid sådan behandling:

1.2 kap. 2 § om diarieföring och handläggning i vissa fall,

2.2 kap. 3 § andra stycket om ändamålet med behandlingen,

3.2 kap. 17 § om längsta tid som personuppgifter får behandlas,

4.2 kap. 4 och 22 §§ om behandling för nya ändamål, och

5.3 kap. 6 § om tillgången till personuppgifter.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling

Rättsliga grunder

1 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att Åkla- garmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten ska kunna utföra följande

uppgifter:

1. förebygga eller förhindra brottslig verksamhet,

Prop. 2017/18:269

2.utreda eller lagföra brott,

3.handlägga frågor om ändring eller verkställighet av straffrättsliga påföljder,

4.handlägga frågor som rör upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, eller

5.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Särskilda upplysningar

Känsliga personuppgifter

4 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte att brottsrubriceringar eller uppgifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

Utlämnande av personuppgifter

5 § Om det är förenligt med svenska intressen får personuppgifter läm- nas ut till

1.Eurojust,

2.Interpol,

3.Europol, eller

4.en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol.

Personuppgifter får lämnas ut enligt första stycket endast om motta- garen behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 1 §.

6 § Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

7 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom
direktåtkomst om det inte är olämpligt.	51
	51

Prop. 2017/18:269 Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den ut- sträckning som anges i 3 kap. 5 §.

Rätt att meddela föreskrifter

8 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 5 och 6 §§, och

2.begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 7 § första stycket.

3 kap. Gemensamt tillgängliga uppgifter

Allmän bestämmelse

Detta kapitel gäller inte när personuppgifter behandlas med stöd av

2 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000).

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

2 § Alla personuppgifter som behandlas för syften som omfattas av denna lags tillämpningsområde får göras gemensamt tillgängliga.

Sökning

3 § Vid sökning i automatiserade behandlingssystem på namn,

personnummer, samordningsnummer eller andra liknande identitetsbeteckningar i uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga, får endast sådana uppgifter tas fram som anger att den sökta personen

1.är anmäld för brott,

2.är eller har varit misstänkt för brott,

3.är misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva brottslig verksamhet,

4.har anmält ett brott,

5.är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,

6.är sökande, motpart eller annan part eller kan jämställas med part i ett ärende,

7.förekommer i ett ärende som vittne eller annan som lämnar eller har lämnat uppgifter eller yttrande,

8.är eller har varit åklagare i ett ärende eller är eller har varit offentlig försvarare eller målsägandebiträde eller kan jämställas med sådana, eller

9.har gett in eller tillhandahållits en handling.

4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte vid sökning i en viss handling eller i ett visst ärende.

Direktåtkomst

5 § Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 2 §.

Rätt att meddela föreskrifter

6 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 3 §, utöver vad som framgår av 4 §.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.gemensamt tillgängliga uppgifter, och

2.omfattningen av direktåtkomst enligt 5 § och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

4 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Allmän bestämmelse

1 § Detta kapitel gäller bara för automatiserad behandling.

Personuppgifter i ärenden

2 § Personuppgifter i ett ärende får inte behandlas för ändamål inom denna lags tillämpningsområde längre än fem år efter utgången av det kalenderår då ärendet avslutades av åklagaren eller, om frågan prövats av domstol, från utgången av det kalenderår då domstolens avgörande fick laga kraft.

3 § Om en förundersökning mot en person inte har inletts eller har lagts ner, om ett åtal har lagts ner eller om en frikännande dom har fått laga kraft, får personen inte längre vara sökbar som misstänkt.

Övriga personuppgifter

4 § Personuppgifter som inte kan hänföras till ett ärende får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då de behand- lades automatiserat första gången.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Rätt att meddela föreskrifter

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

Prop. 2017/18:269

2.6	Förslag till lag om domstolarnas behandling av Prop. 2017/18:269
	personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när följande domstolar i egenskap av behöriga myndigheter behandlar person- uppgifter:

1.allmän domstol, om uppgifterna behandlas i syfte att handlägga mål och ärenden om utredning av eller lagföring för brott, ändring eller verk- ställighet av straffrättsliga påföljder eller upprätthållande av allmän ord- ning och säkerhet, och

2.allmän förvaltningsdomstol, om uppgifterna behandlas i syfte att handlägga mål om verkställighet av häktning eller straffrättsliga påfölj- der.

Personuppgiftsansvar

2 § En domstol är personuppgiftsansvarig för den behandling av per- sonuppgifter som den utför.

Rättsliga grunder

3 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för hand- läggning av mål och ärenden om utredning av eller lagföring för brott, om verkställighet av häktning eller ändring eller verkställighet av straff- rättsliga påföljder eller om upprätthållande av allmän ordning och säkerhet.

Behandling för nya ändamål

4 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 3 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Behandling av personnummer

5 § Personnummer och samordningsnummer får behandlas endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vik- ten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

Sökbegränsningar

6 § Vid sökning i personuppgifter är det förbjudet att använda sök- begrepp som avslöjar sådana personuppgifter som avses i 2 kap. 11 och 12 §§ brottsdatalagen (2018:000) eller uppgifter om nationell anknyt- ning.

Användning av särskilda beteckningar för identifiering av en viss mål- eller ärendetyp som sökbegrepp omfattas inte av förbudet. Förbudet

Prop. 2017/18:269 gäller inte heller vid sökning i en viss handling eller i ett visst mål eller ärende.

7 § Förbudet i 6 § första stycket gäller inte användning i allmän förvalt- ningsdomstol av sökbegrepp som avslöjar hälsa.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begräns- ningar av möjligheten att använda sökbegrepp som avslöjar hälsa.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om be- gränsningar av möjligheten att använda sökbegrepp som avslöjar brott eller misstanke om brott.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

9 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst.

10 § Direktåtkomst får endast medges

1.en allmän domstol,

2.en allmän förvaltningsdomstol, eller

3.en part eller partens ombud, biträde eller försvarare.

Direktåtkomst enligt första stycket 3 får endast avse personuppgifter i partens mål eller ärende.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av direktåtkomst enligt första stycket och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

Personuppgifter i avgjorda mål och ärenden

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar för behandling av personuppgifter som hänför sig till ett mål eller ärende som har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.

Administrativa sanktionsavgifter

12 § En sanktionsavgift får tas ut av den personuppgiftsansvarige vid överträdelse av bestämmelserna i

–3 § om rättsliga grunder för behandling av personuppgifter, eller

–6 § första stycket om sökförbud.

Sanktionsavgiften ska bestämmas till högst 10 000 000 kronor.

Prop. 2017/18:269 2.7	Förslag till lag om kriminalvårdens behandling
	av personuppgifter inom brottsdatalagens
	område

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:000) när någon av myndigheterna inom kriminalvården i egenskap av behörig myndighet enligt den lagen behandlar personuppgifter i syfte att verkställa häktning eller straffrättsliga påföljder eller biträda en annan behörig myndighet när den utför uppgifter för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen.

Personuppgiftsansvar

2 § Kriminalvården är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

En övervakningsnämnd är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som nämnden utför.

2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter

Rättsliga grunder

1 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att en myn- dighet som nämns i 1 kap. 1 § ska kunna utföra följande uppgifter:

1.verkställa häktning eller straffrättsliga påföljder,

2.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med sådan verkställighet som anges i 1,

3.biträda andra myndigheter när de fullgör uppgifter för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000), eller

4.fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Behandling för nya ändamål

2 § Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdata- lagen (2018:000).

Känsliga personuppgifter

3 § Kriminalvården får behandla biometriska uppgifter om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

	Utlämnande av personuppgifter
	4 § Kriminalvården får till en utländsk myndighet eller internationell
58	organisation lämna ut de personuppgifter som behövs för
58

1. prövning och genomförande av överflyttning av straffverkställighet, Prop. 2017/18:269

2.transitering och förvaring av en person som är frihetsberövad för ut- redning av eller lagföring för brott eller straffverkställighet, eller

3.tillfällig överflyttning av en frihetsberövad person för utredning av eller lagföring för brott eller straffverkställighet.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

5 § Personuppgifter som behandlas automatiserat får inte behandlas längre än tio år efter det att den senaste påföljden eller åtgärden avseende den registrerade helt har verkställts eller upphört.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

I 3 kap. 7 § finns bestämmelser om hur länge personuppgifter i säker- hetsregistret får behandlas.

Rätt att meddela föreskrifter

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.vilka personuppgifter som får behandlas enligt 1 §,

2.utlämnande av personuppgifter i andra fall än som anges i 4 §,

3.frågor som rör elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst,

4.längsta tid som personuppgifter får behandlas, och

5.att personuppgifter får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse eller vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål under längre tid än vad som anges i 5 §.

3 kap. Säkerhetsregistret

Rätten att föra register

1 § Kriminalvården får föra ett säkerhetsregister. I säkerhetsregistret får personuppgifter behandlas i syfte att

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brott eller brottslig verksamhet på häkten och i kriminalvårdsanstalter eller i samband med annan straff- verkställighet, och

2.säkerställa ordning och säkerhet på häkten, i kriminalvårdsanstalter och i annan verksamhet som Kriminalvården bedriver.

Säkerhetsregistrets innehåll

2 § I säkerhetsregistret får uppgifter behandlas om en person som är häktad eller verkställer ett fängelsestraff och som är eller har varit placerad på en säkerhetsavdelning.

I registret får även uppgifter behandlas om en person som är häktad eller verkställer ett fängelsestraff, om det finns risk för att han eller hon

1.under häktning eller verkställighet av fängelsestraff begår brott som inte är ringa eller utövar brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer,

2.förbereder rymning eller försöker rymma,

3. blir föremål för fritagning,	59

Prop. 2017/18:269 4. bidrar till att allvarligt störa ordningen eller säkerheten på ett häkte eller i en kriminalvårdsanstalt, eller

5.under häktning eller verkställighet av ett fängelsestraff utsätts för våld eller hot.

3 § I säkerhetsregistret får även uppgifter behandlas om en person som verkställer en påföljd inom kriminalvården, om det finns risk för att han eller hon utövar våld eller hot mot eller otillbörlig påverkan på personal eller andra personer som uppehåller sig i kriminalvårdens lokaler.

4 § Om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen enligt 1 §, får Kriminalvården i säkerhetsregistret behandla uppgifter om en person som har personlig anknytning till eller annan nära förbindelse med en person som anges i 2 §. Om den personen inte är häktad eller verkställer fängelsestraff ska det framgå genom en särskild upplysning.

Känsliga personuppgifter

5 § Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:000) hindrar inte sökning i personuppgifter i säkerhetsregistret i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller uppgifter som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning.

Direktåtkomst

6 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:000) medges direktåtkomst till personuppgifter i säkerhetsregistret.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas

7 § Personuppgifter i säkerhetsregistret får inte behandlas längre än fem år efter det att

1.den registrerade blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har verkställt straffet eller, utan att ha dömts till sådan på- följd, har frigetts från häkte,

2.den registrerade helt har verkställt en sådan påföljd som avses i 3 §,

eller

3.den person som en registrerad har personlig anknytning till eller annan nära förbindelse med enligt 4 §, har blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har verkställt straffet eller, utan att ha dömts till sådan påföljd, har frigetts från häkte.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

Rätt att meddela föreskrifter

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inne-

Kroppsbesiktning genom tagan- de av salivprov får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en dna- analys av provet och registrera dna-profilen i det dna-register eller det utredningsregister som förs enligt lagen (2018:000) om polisens behandling av personupp- gifter inom brottsdatalagens om- råde.


Prop. 2017/18:269 2.8	Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 28 kap. 12 a och b §§ rättegångsbalken ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

28 kap.

12 a §1

Kroppsbesiktning genom tagan- de av salivprov får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA- analys av provet och registrera DNA-profilen i det DNA-register eller det utredningsregister som

förs enligt polisdatalagen (2010:361).

12 b §2

Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får göras på annan än den som skäligen kan misstänkas för ett brott, om

1. syftet är att genom en DNA-	1. syftet	är att genom en dna-
analys av provet underlätta identi-	analys av	provet underlätta iden-
fiering vid utredning av ett brott på	tifiering vid utredning av ett brott
vilket fängelse kan följa, och	på vilket fängelse kan följa, och

2.det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för ut- redningen av brottet.

Analysresultatet får inte jäm-	Analysresultatet får inte jäm-
föras med de DNA-profiler som	föras med de dna-profiler som
finns registrerade i register över	finns registrerade i register över
DNA-profiler som förs enligt polis-	dna-profiler som förs enligt lagen
datalagen (2010:361) eller i övrigt	(2018:000) om polisens behand-
användas för annat ändamål än det	ling av personuppgifter	inom
för vilket provet har tagits.	brottsdatalagens område	eller i
	övrigt användas för annat ändamål
	än det för vilket provet har tagits.
Första stycket gäller inte den som är under 15 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2010:363.

2Senaste lydelse 2010:363.

2.9	Förslag till lag om ändring i polislagen		Prop. 2017/18:269
	(1984:387)
Härigenom föreskrivs att 26 § polislagen (1984:387) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

26 §1

Transportföretag får lämna uppgifter enligt 25 § på så sätt att de görs läsbara för Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen genom terminal-

åtkomst.
Polismyndigheten		och	Säker-	Polismyndigheten och	Säker-
hetspolisen får ta del av uppgifter				hetspolisen får ta del av uppgifter
genom terminalåtkomst			endast i	genom terminalåtkomst	endast i
den omfattning och under den tid				den omfattning och under den tid
som behövs för att kontrollera				som behövs för att kontrollera
aktuella transporter. Uppgifter som				aktuella transporter.
hålls tillgängliga på detta sätt får
inte ändras eller på annat sätt
bearbetas eller lagras av Polis-
myndigheten	eller	Säkerhets-
polisen.

Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom terminalåtkomst, ska ome- delbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse för utredning av eller lagföring för brott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2014:588.

Prop. 2017/18:269 2.10			Förslag till lag om ändring i
			säkerhetsskyddslagen (1996:627)
	Härigenom föreskrivs att 12 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse								Föreslagen lydelse
								12 §1
	Med	registerkontroll				avses		att	Med registerkontroll avses att
	uppgifter hämtas från ett register								uppgifter hämtas från ett register
	som omfattas av lagen (1998:620)								som omfattas av lagen (1998:620)
	om	belastningsregister,					lagen		om belastningsregister eller lagen
(1998:621)			om	misstankeregister					(1998:621) om misstankeregister.
	eller lagen (2010:362) om polisens								Med registerkontroll avses också
	allmänna		spaningsregister.				Med		att uppgifter som behandlas med
	registerkontroll			avses		också		att	stöd av lagen (2018:000) om
	uppgifter hämtas				som	behandlas			polisens behandling av personupp-
	med	stöd av			polisdatalagen				gifter inom brottsdatalagens om-
(2010:361).									råde hämtas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för uppgifter som hämtas från Säkerhetspolisen och som behandlas med stöd av polisdatalagen (2010:361).

1Senaste lydelse 2010:365.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) Prop. 2017/18:269 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns

mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1996:701) om Tullverkets befo- genheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

16 §1

Transportföretag får lämna uppgifter enligt 15 § på så sätt att de görs läsbara för Tullverket genom terminalåtkomst.

Tullverket får ta del av uppgifter		Tullverket får ta del av uppgifter
genom	terminalåtkomst endast i	genom terminalåtkomst endast i
den omfattning och under den tid		den omfattning och under den tid
som behövs för att kontrollera		som behövs för att kontrollera
aktuella transporter. Tullverket får		aktuella transporter.
inte ändra eller på annat sätt be-
arbeta eller lagra uppgifter som
hålls tillgängliga på detta sätt.
Uppgifter om enskilda personer
som lämnats på annat sätt än
genom	terminalåtkomst, skall

omedelbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse för utredning och lagföring av brott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 1999:434.

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) Prop. 2017/18:269 om behandling av uppgifter i Tullverkets

verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 5 §§ lagen (2001:185) om be- handling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §1

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i 4–6 och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling

av uppgifter om juridiska personer.
Bestämmelserna i denna lag gäl-	Bestämmelserna i denna lag gäl-
ler inte behandling av uppgifter i	ler inte vid behandling av person-
den brottsbekämpande verksamhet	uppgifter i den brottsbekämpande
som Tullverket bedriver. För så-	verksamhet som Tullverket be-
dan behandling finns det särskilda	driver.
bestämmelser i tullbrottsdatalagen
(2017:447).

5 §2

Uppgifter som behandlas enligt 4 § får även behandlas för

1.att tillhandahålla information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos någon annan än Tullverket för

a) fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betal- ning och återbetalning av skatter eller avgifter,

b) revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,

c) tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning, och

d) utsökning och indrivning,

2. att	tillhandahålla information			2. att tillhandahålla information
som behövs i Tullverkets brottsbe-				som behövs i Tullverkets brottsbe-
kämpande		verksamhet	enligt	kämpande	verksamhet		enligt
2 kap.	5 §	tullbrottsdatalagen		2 kap. 1 §	lagen	(2018:000) om
(2017:447),				Tullverkets behandling av person-
				uppgifter	inom	brottsdatalagens
				område,

3.att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning, och

1Senaste lydelse 2017:449.

2Senaste lydelse 2018:231.

2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:321)				Prop. 2017/18:269
	om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang
Härigenom föreskrivs		att	8 a §	lagen (2005:321) om tillträdesförbud
vid idrottsarrangemang ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			8 a §1
En polisman eller annan anställd				En polisman eller annan anställd
vid Polismyndigheten får fotogra-				vid Polismyndigheten får fotogra-
fera en person som har eller skäli-				fera en person som har eller skäli-
gen kan antas få tillträdesförbud				gen kan antas få tillträdesförbud
enligt denna lag i syfte att fotogra-				enligt denna lag i syfte att fotogra-
fiet ska kunna tillföras det register				fiet ska kunna tillföras det register
som	Polismyndigheten	får	föra	som Polismyndigheten får föra
enligt lagen (2015:51) om register				enligt 5 kap. lagen (2018:000) om
över tillträdesförbud vid idrotts-				polisens behandling av personupp-
arrangemang.				gifter inom brottsdatalagens om-
				råde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2015:55.

Prop. 2017/18:269 2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:980)
	om tillsyn över viss brottsbekämpande
	verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §1

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (nämnden) ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsme- del och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande

verksamhet.
Nämnden ska även utöva tillsyn					Nämnden ska även utöva tillsyn
över den behandling av person-					över den behandling av person-
uppgifter	enligt polisdatalagen				uppgifter som utförs av Polismyn-
(2010:361)	och	lagen	(2010:362)		digheten,	Säkerhetspolisen		och
om polisens allmänna spanings-					Ekobrottsmyndigheten			enligt
register som utförs av Polismyn-					brottsdatalagen		(2018:000)	och
digheten,	Säkerhetspolisen			och	lagen (2018:000) om polisens be-
Ekobrottsmyndigheten.			När	det	handling av personuppgifter inom
gäller Säkerhetspolisen ska tillsy-					brottsdatalagens		område för de
nen även avse behandling enligt					syften som anges i 1 kap. 1 § i den
polisdatalagen (1998:622). Tillsy-					sistnämnda lagen. Tillsynen ska
nen ska särskilt avse sådan behand-					särskilt avse sådan behandling som
ling som avses i 2 kap. 10 § polis-					avses i	2 kap.	11 § brottsdata-
datalagen (2010:361)			och	5 §	lagen.
polisdatalagen		(1998:622)		samt

12 § lagen om polisens allmänna spaningsregister.

Tillsynen ska särskilt syfta till att säkerställa att verksamhet enligt första och andra styckena bedrivs i enlighet med lag eller annan författ-

ning.
	3 §
Nämnden är skyldig att på begä-		Nämnden är skyldig att på begä-
ran av en enskild kontrollera om		ran av en enskild kontrollera om
han eller hon har utsatts för sådana		han eller hon
tvångsmedel eller varit föremål för		1. har utsatts för sådana tvångs-
sådan personuppgiftsbehandling		medel som avses i 1 § och om
som avses i 1 § och om använd-		användningen av dem och verk-
ningen av tvångsmedel och därmed		samhet som hänger samman med
sammanhängande	verksamhet	dem har varit i enlighet med lag
eller behandlingen av personupp-		eller annan författning, eller
gifter har skett i enlighet med lag		2. varit föremål för sådan per-

1Senaste lydelse 2014:652.

eller annan författning. Nämnden skall underrätta den enskilde om att kontrollen har utförts.

sonuppgiftsbehandling som avses i Prop. 2017/18:269 1 § och om den har utförts i en-

lighet med lag eller annan för- fattning.

Nämnden ska underrätta den en- skilde om att kontrollen har ut- förts.

Nämnden får vägra att utföra kontroll om begäran är orimlig eller uppenbart ogrundad.

		4 §
Nämnden har rätt att av för-			Nämnden har rätt att av för-
valtningsmyndigheter	som	om-	valtningsmyndigheter	som	om-
fattas av tillsynen få de uppgifter			fattas av tillsynen få de uppgifter
och det biträde som nämnden be-			och upplysningar, den information
gär. Även domstolar samt de för-			och det biträde som nämnden be-
valtningsmyndigheter	som	inte	gär. Även domstolar och de för-
omfattas av tillsynen är skyldiga			valtningsmyndigheter	som	inte
att lämna nämnden de uppgifter			omfattas av tillsynen är skyldiga
som den begär.			att lämna nämnden de uppgifter
			som den begär.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för nämndens tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av uppgifter i frågor som rör nationell säkerhet med stöd av polisdatalagen (2010:361) eller polisdatalagen (1998:622).

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för nämndens tillsyn över annan personuppgiftsbehandling än den som anges i punkten 2 som utförts före ikraftträdandet.

Prop. 2017/18:269 2.16	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 2 och 18 §§, 35 kap. 1, 4 a, 10 och 10 b §§ och 37 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska

ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			18 kap.
			2 §1
Sekretess gäller för uppgift som				Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till sådan verksamhet				hänför sig till sådan verksamhet
som avses		i	2 kap. 7 § 1 eller	som	avses	i 2 kap. 1 § 1		lagen
6 kap.	1 § 1		polisdatalagen	(2018:000) om polisens behand-
(2010:361), om det inte står klart				ling	av	personuppgifter		inom
att uppgiften kan röjas utan att				brottsdatalagens område, om det
syftet med beslutade eller förut-				inte står klart att uppgiften kan
sedda åtgärder motverkas eller den				röjas utan att syftet med beslutade
framtida verksamheten skadas.				eller förutsedda åtgärder motverkas
				eller	den	framtida verksamheten
				skadas.
Sekretess gäller, under mot-				Sekretess gäller, under mot-
svarande förutsättningar som anges				svarande förutsättningar som anges
i första stycket, för uppgift som				i första stycket, för uppgift som
hänför sig till				hänför sig till sådan verksamhet
				som avses i
1. sådan verksamhet som avses i				1. 2 kap. 1 § 1 lagen (2018:000)
2 kap.	5 § 1	skattebrottsdatalagen		om	Tullverkets		behandling av
(2017:452),				personuppgifter			inom	brotts-
				datalagens område 2 kap. 1 § 1,
2. sådan verksamhet som avses i				2. 2 kap. 1 § 1 lagen (2018:000)
2 kap.	5 § 1		tullbrottsdatalagen	om	Kustbevakningens behandling
(2017:447), eller				av personuppgifter inom brottsdat-
				alagens område, eller
3. sådan verksamhet som avses i				3. lagen		(2018:000)		om
3 kap.	2 § 1		kustbevaknings-	Skatteverkets			behandling	av
datalagen (2012:145).				personuppgifter			inom	brotts-
				datalagens område.

Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän hand- ling före år 1949.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

1Senaste lydelse 2017:456.

	18 §2					Prop. 2017/18:269
Sekretessen enligt 17 §	andra	Sekretessen enligt 17 §				andra
stycket hindrar inte att en uppgift		stycket hindrar inte att en uppgift
lämnas ut enligt vad som före-		lämnas ut enligt vad som före-
skrivs i lagen (2000:344)	om	skrivs	i	lagen (2000:344)		om
Schengens informationssystem och		Schengens informationssystem och
polisdatalagen (2010:361).		lagen	(2018:000)		om polisens
		behandling		av	personuppgifter
		inom brottsdatalagens område.

35kap. 1 §3

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men och uppgiften förekommer i

1.utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller

iannan verksamhet för att förebygga brott,

3.angelägenhet som avser registerkontroll och särskild person- utredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),

4.annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen,

5. register	som	förs	av	Polis-	5. register		som förs av Polis-
myndigheten	enligt 4 kap.			polis-	myndigheten		enligt 5 kap.			lagen
datalagen (2010:361)			eller	som	(2018:000)		om		polisens
annars behandlas med stöd av de					behandling		av	personuppgifter
bestämmelserna		eller	uppgifter		inom brottsdatalagens område eller
som behandlas av Säkerhetspolisen					som annars behandlas med stöd av
med stöd av 6 kap. samma lag,					de bestämmelserna,
6. register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
7. register	som	förs	av	Skat-	7. register		som förs av Skat-
teverket enligt		skattebrottsdata-			teverket	enligt lagen			(2018:000)
lagen (2017:452)		eller som		annars	om Skatteverkets			behandling av
behandlas där med stöd av samma					personuppgifter inom				brottsdata-
lag,					lagens	område eller			som annars
					behandlas där med stöd av samma
					lag,
8. särskilt	ärenderegister			över	8. särskilt		ärenderegister			över
brottmål som förs av åklagar-					brottmål som förs av åklagar-
myndighet,	om	uppgiften		inte	myndighet,		om	uppgiften		inte
hänför sig till registrering som					hänför sig till registrering som
avses i 5 kap. 1 §,					avses i 5 kap. 1 §, eller
9. register som förs av Tullverket					9. register som förs av Tullverket
enligt	tullbrottsdatalagen				enligt lagen		(2018:000) om			Tull-

2Senaste lydelse 2010:369.

3Senaste lydelse 2017:1076.

Prop. 2017/18:269 (2017:447) eller som annars be- handlas där med stöd av samma lag, eller

verkets behandling av personupp- gifter inom brottsdatalagens om- råde eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.

10.register som förs enligt lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rätt- skipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Första stycket gäller inte om annat följer av 2, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

	4 a §4
Sekretess gäller	i verksamhet	Sekretess	gäller	i verksamhet
som avser förande av register		som avser förande av tillträdes-
enligt lagen (2015:51) om register		förbudsregistret enligt 5 kap. lagen
över tillträdesförbud vid idrotts-		(2018:000) om polisens behand-
arrangemang för uppgift om en		ling av	personuppgifter		inom
enskilds personliga	förhållanden,	brottsdatalagens		område	för
om det inte står klart att uppgiften		uppgift om en enskilds personliga
kan röjas utan att den enskilde eller		förhållanden, om det inte står klart
någon närstående till denne lider		att uppgiften kan röjas utan att den
men.		enskilde eller någon närstående till
		honom eller henne lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

10 §5

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med sär- skilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

2. till en enskild enligt vad som	2. till en enskild enligt vad som
föreskrivs i säkerhetsskyddslagen	föreskrivs	i	säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som	(1996:627) och i förordning som
har meddelats med stöd i den lagen,	har meddelats med stöd i den
	lagen,
	3. till en enskild enligt vad som
	föreskrivs	i	27 kap. 8 § rätte-
	gångsbalken,
3. enligt vad som föreskrivs i	4. enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1998:621) om misstankeregister,

4Senaste lydelse 2015:53.

5Senaste lydelse 2017:456.

Polismyndigheten får föra ett register över dna-profiler i syfte att stärka kvaliteten i den forensiska verksamheten med dna-analyser (elimineringsdatabasen) i enlighet med denna lag.

Uppgifter i elimineringsdata- basen får endast behandlas för att upptäcka och utreda kontami- neringar vid dna-analyser och han- teringen av dna-spår.

Begreppen dna-profil och dna- analys som används i lagen har samma betydelse som i lagen (2018:000) om polisens behand- ling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:400)	Prop. 2017/18:269
	om Polismyndighetens elimineringsdatabas

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:400) om Polismyndig- hetens elimineringsdatabas1

dels att 6 och 7 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 7 § ska utgå,

dels att 1, 2, 4, 11 och 12 §§ och rubrikerna närmast före 2, 11 och 12 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Polismyndigheten får föra ett register över DNA-profiler i syfte att stärka kvaliteten i den foren- siska verksamheten med DNA- analyser (elimineringsdatabasen) i enlighet med denna lag.

Uppgifter i elimineringsdata- basen får endast behandlas för att upptäcka och utreda kontamine- ringar vid DNA-analyser och han- teringen av DNA-spår.

Begreppen DNA-profil och DNA-analys som används i lagen har samma betydelse som i polis- datalagen (2010:361).

Förhållandet till personuppgifts-	Förhållandet till annan reglering
lagen
2 §
Denna lag gäller utöver person-	Denna lag gäller utöver brotts-
uppgiftslagen (1998:204).	datalagen (2018:000).
4 §
En DNA-profil som har tagits	En dna-profil som har tagits
fram under utredning av brott och	fram under utredning av brott och
som inte kan hänföras till en iden-	som inte kan hänföras till en iden-
tifierbar person får vid ett tillfälle	tifierbar person får vid ett tillfälle
jämföras med DNA-profiler i eli-	jämföras med dna-profiler i elimi-

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2014:600

6§ 2014:600.

2Senaste lydelse 2014:600.

Prop. 2017/18:269 mineringsdatabasen.

Jämförelsen

neringsdatabasen. Jämförelsen ska

ska göras innan jämförelse görs

göras innan jämförelse görs med

med andra DNA-profiler i de DNA-

andra dna-profiler i de dna-regi-

4 kap.

ster som regleras i 5 kap. lagen

polisdatalagen (2010:361).

(2018:000)

polisens

behandling

personuppgifter

inom brottsdatalagens område.

En DNA-profil från prov som har

En dna-profil från prov som har

tagits med stöd av 28 kap. rätte-

gångsbalken får vid ett tillfälle

jämföras med DNA-profiler i eli-

jämföras med dna-profiler i elimi-

mineringsdatabasen.

Avser

DNA-

neringsdatabasen. Om dna-profilen

profilen en misstänkt ska jämförel-

avser en misstänkt ska jämförelsen

sen göras innan profilen läggs in i

göras innan profilen läggs in i det

det utredningsregister

eller

det

utredningsregister eller det dna-

DNA-register som regleras i 4 kap.

polisdatalagen.

om polisens behandling av person-

uppgifter

inom

brottsdatalagens

område.

En DNA-profil som har tagits

En dna-profil som har tagits

fram för att kvalitetssäkra den

forensiska

verksamheten

med

forensiska verksamheten med dna-

DNA-analyser och som inte hänför

analyser och som inte hänför sig

sig till brottsutredande verksamhet

till brottsutredande verksamhet får

får jämföras med DNA-profiler i

jämföras med dna-profiler i elimi-

elimineringsdatabasen.

neringsdatabasen.

Gallring

Längsta tid för behandling

11 §3

Uppgifter

elimineringsdata-

Uppgifter

elimineringsdata-

basen ska gallras när de inte längre

basen får inte behandlas när de

behövs för att utreda om en

inte längre behövs för att utreda

persons DNA kan ha kontaminerat

om en persons dna kan ha kon-

material, prover eller lokaler.

taminerat

material,

prover

eller

lokaler.

Uppgifter som rör anställda vid

Polismyndigheten

ska

gallras

Polismyndigheten får inte behand-

senast två år efter det att det för-

las längre än två år efter det att det

hållande som grundade skyl-

förhållande som grundade skyldig-

digheten att lämna prov upphörde.

heten att lämna prov upphörde.

Uppgifter

som

har

registrerats

Uppgifter

som

har registrerats

med stöd av 9 § ska gallras senast

med stöd av 9 § får inte behandlas

ett år efter det att uppgifterna regi-

längre än ett år efter det att uppgif-

strerades.

terna registrerades.

Uppgifter

som

rör

andra

än

Uppgifter

som rör

andra

än de

3Senaste lydelse 2014:600

som anges i andra och tredje styckena ska gallras senast ett år efter det att det förhållande som grundade skyldigheten upphörde.

som anges i andra och tredje Prop. 2017/18:269 styckena får inte behandlas längre

än ett år efter det att det för- hållande som grundade skyldig- heten upphörde.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:000) gäller inte vid tillämp- ningen av denna paragraf.

Rättelse och skadestånd		Skadestånd
	12 §
Bestämmelserna i	personupp-	Bestämmelsen		om skadestånd i
giftslagen (1998:204)	om rättelse	7 kap.	1 §	brottsdatalagen
och skadestånd tillämpas på mot-		(2018:000) ska tillämpas vid be-
svarande sätt vid behandling av		handling av personuppgifter i strid
personuppgifter enligt	denna lag	med denna lag eller föreskrifter
eller enligt föreskrifter som avses i		som avses i 13 eller 14 §.
13 eller 14 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Syftet med denna lag är att göra det möjligt för idrottsorga- nisationer som anordnar idrotts- arrangemang att behandla per- sonuppgifter för att på ett ända- målsenligt sätt kunna upprätthålla gällande beslut enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behand- ling.

Prop. 2017/18:269 2.18	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:51)
	om register över tillträdesförbud vid
	idrottsarrangemang

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2015:51) om register över till- trädesförbud vid idrottsarrangemang

dels att 2, 4, 6, 8–10, 12 och 15 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2, 4, 8–10, 12 och 15 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 3, 5, 7, 11, 13 och 14 §§ ska betecknas 2, 4, 5, 6, 7 och 8 §§,

dels att rubriken till lagen samt 1 §, de nya 2, 4, 6 och 7 §§,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 3, 5, 6, 11 och 14 §§ ska sättas närmast före de nya 2, 4, 5, 6 och 8 §§,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 §, och närmast före de nya 3 och 7 §§ nya rubriker med följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om register över tillträ-	Lag om idrottsorganisationers
desförbud vid idrottsarrange-	behandling av uppgifter om till-
mang	trädesförbud

1 §

Syftet med denna lag är att göra det möjligt för Polismyndigheten och idrottsorganisationer som anordnar idrottsarrangemang att behandla personuppgifter för att på ett ändamålsenligt sätt kunna upp- rätthålla gällande beslut om tillträ- desförbud vid idrottsarrangemang och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

2 §

Denna lag gäller behandling av	Denna lag gäller vid idrotts-
personuppgifter för att upprätthålla	organisationers behandling av per-
gällande beslut om tillträdesför-	sonuppgifter från det tillträdesför-
bud. Lagen gäller vid	budsregister som förs enligt lagen

1.Polismyndighetens behandling (2018:218) om polisens behand- av personuppgifter i tillträ- ling av personuppgifter inom

	desförbudsregistret, och		brottsdatalagens område för	att
	2. idrottsorganisationers	be-	upprätthålla gällande beslut	om
	handling av personuppgifter	från	tillträdesförbud.
	tillträdesförbudsregistret.
	Lagen gäller behandling som är		Lagen gäller för behandling som
	helt eller delvis automatiserad eller		är helt eller delvis automatiserad
80	om personuppgifterna ingår i eller		eller om personuppgifterna ingår i

är avsedda att ingå i en strukture- rad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt sär- skilda kriterier. Lagen gäller även för annan behandling i fall som avses i 14 §.

eller är avsedda att ingå i en struk- Prop. 2017/18:269 turerad samling av personuppgifter

som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt sär- skilda kriterier. Lagen gäller även för annan behandling i fall som avses i 8 §.

Förhållandet till annan reglering

3§

Denna lag kompletterar Euro-

paparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behand- ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv

95/46/EG (allmän data- skyddsförordning).

Vid behandling av personupp- gifter enligt denna lag gäller lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

4§

Polismyndigheten är person-

uppgiftsansvarig för den behand- ling av personuppgifter som myn- digheten utför enligt denna lag.

Varje idrottsorganisation är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som organisationen utför.

6 §
Tillgången till personuppgifter	Tillgången till	personuppgifter
ska begränsas till vad den som	ska begränsas till vad den som
arbetar vid Polismyndigheten eller	arbetar eller utför uppdrag åt en
som arbetar eller utför uppdrag åt	idrottsorganisation	behöver för att
en idrottsorganisation behöver för	kunna fullgöra	arbetsuppgifterna
att kunna fullgöra arbetsuppgifterna	eller uppdraget.
eller uppdraget.		81
		81

Prop. 2017/18:269 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om tillgången till personuppgifter.

			Längsta tid som personuppgifter
			får behandlas
		7 §
En uppgift som en idrottsor-			Personuppgifter som en idrotts-
ganisation har fått tillgång till från			organisation har fått tillgång till
tillträdesförbudsregistret	ska	tas	från tillträdesförbudsregistret	får
bort om uppgiften inte längre be-			inte behandlas efter det att tillträ-
hövs för de ändamål som anges i			desförbudets giltighetstid löpt	ut
7 §, dock senast	när	till-	eller om tillträdesförbudet dessför-
trädesförbudets giltighetstid		löper	innan upphävts.
ut eller om tillträdesförbudet dess-
förinnan upphävs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.19	Förslag till lag om ändring i domstolsdatalagen Prop. 2017/18:269
	(2015:728)

Härigenom föreskrivs i fråga om domstolsdatalagen (2015:728)

dels att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:250) om ändring i den lagen ska upphöra att gälla,

dels att 2 och 16 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas och hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet. Lagen gäller också när personuppgifterna vidarebehandlas i den administrativa verksamheten för att lämnas ut efter begäran.

Lagen gäller inte vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2018:000) om domstolarnas behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukture- rad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

16 §
Personuppgifter får lämnas ut på	Personuppgifter	får lämnas	ut
medium för automatiserad be-	elektroniskt på annat sätt än
handling om det inte är olämpligt.	genom direktåtkomst om det inte
	är olämpligt.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan	som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela ytterligare före-	formen meddela ytterligare före-
skrifter om begränsningar av möj-	skrifter om begränsningar av möj-
ligheterna att lämna ut personupp-	ligheten att lämna ut personupp-
gifter på medium för automatise-	gifter elektroniskt på annat sätt än
rad behandling.	genom direktåtkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:269 2.20	Förslag till lag om ändring i
	utlänningsdatalagen (2016:27)

Härigenom föreskrivs att 15 § utlänningsdatalagen (2016:27) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2017/18:254

Föreslagen lydelse

15 §

Migrationsverket får föra separata register över fingeravtryck och foto- grafier som tas med stöd av 9 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716).

Med begränsning av de ändamål som annars gäller enligt 11 och 13 §§ får uppgifter om fingeravtryck eller fotografier i registren användas endast

1.vid prövning av ansökningar om uppehållstillstånd där skäl som anges i 4 kap. 1–2 a §§ utlänningslagen åberopas,

2.i ärenden om avvisning och utvisning,

3.i testverksamhet,

4.om det behövs för att kontrollera identiteten av en person på ett fotografi som kommit in till Migrationsverket, eller

5. om det behövs för att Mig-			5. om det behövs för att Mig-
rationsverket ska kunna kontrollera			rationsverket ska kunna kontrollera
ett fingeravtryck mot det fingerav-			ett fingeravtryck mot fingerav-
trycks-	och signalementsregister		trycks-	och signalementsregister
som Polismyndigheten för enligt			som Polismyndigheten för enligt
4 kap.	11 §	polisdatalagen	5 kap.	11 § lagen (2018:000) om
(2010:361).			polisens behandling av personupp-
			gifter inom brottsdatalagens om-
			råde.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

1.ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i regi- stren över fingeravtryck och fotografier, och

2.föreskrifter om gallring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.21	Förslag till lag om ändring i tullagen		Prop. 2017/18:269
	(2016:253)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § tullagen (2016:253) ska ha följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4kap. 8 §

Ett transportföretag får lämna uppgifter enligt 6 § på så sätt att de görs läsbara för Tullverket genom terminalåtkomst.

Tullverket får ta del av uppgifter		Tullverket får ta del av uppgifter
genom terminalåtkomst endast i		genom terminalåtkomst endast i
den omfattning och under den tid		den omfattning och under den tid
som behövs för att kontrollera		som behövs för att kontrollera
aktuella transporter. Uppgifter som		aktuella transporter.
hålls tillgängliga på detta sätt får
inte ändras eller på annat sätt
bearbetas eller lagras av Tullver-
ket.
Uppgifter om enskilda personer
som lämnats på annat sätt än
genom terminalåtkomst ska ome-
delbart förstöras, om de visar sig
sakna betydelse för utredning av
eller lagföring för brott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Första och andra styckena gäller endast de register över dna-profiler som regleras i lagen (2018:000) om polisens behandling av person- uppgifter inom brottsdatalagens område.

Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som regering- en har meddelat i anslutning till

lagen gäller brottsdatalagen (2018:000) och följande författ- ningar för respektive myndighet för behandling av personuppgifter vid internationellt polisiärt samar- bete:

– lagen (2018:000) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,

– lagen (2018:000) om Tullver- kets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, eller

– lagen (2018:000) om Kustbe- vakningens behandling av person- uppgifter inom brottsdatalagens område.

Prop. 2017/18:269 2.22	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:496)
	om internationellt polisiärt samarbete

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 §, 7 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 8 kap. 3 §,

9 kap. 4 och 5 §§, 10 kap. 1–3 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 7 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §

Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som regering- en har meddelat i anslutning till lagen gäller

– polisdatalagen (2010:361) för polisens behandling av per- sonuppgifter vid internationellt polisiärt samarbete,

– kustbevakningsdatalagen (2012:145) för Kustbevakningens behandling av personuppgifter vid internationellt polisiärt samarbete, och

– tullbrottsdatalagen (2017:447) för Tullverkets behandling av per- sonuppgifter vid internationellt polisiärt samarbete.

7 kap.

1 §

Vid samarbete enligt Prümrådsbeslutet får ett utländskt kontaktställe medges direktåtkomst till referensuppgifter i de svenska registren över dna-profiler.

Efter en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat får kon- taktstället i den andra staten göra en automatisk jämförelse mellan sina oidentifierade dna-profiler och referensuppgifter i de svenska registren över dna-profiler.

Första och andra styckena gäller endast de register över dna-profiler som regleras i polisdatalagen (2010:361).

	3 §				Prop. 2017/18:269
Vid samarbete enligt Prüm-		Vid samarbete enligt Prümråds-
rådsbeslutet får ett utländskt kon-		beslutet får ett utländskt kontakt-
taktställe medges direktåtkomst till		ställe	medges		direktåtkomst till
referensuppgifter i svenska finger-		referensuppgifter i svenska finger-
avtrycksregister som förs med stöd		avtrycksregister som förs med stöd
av polisdatalagen (2010:361).		av lagen (2018:000) om polisens
		behandling		av	personuppgifter
		inom brottsdatalagens område.
	4 §
I syfte att förebygga, förhindra		I syfte att förebygga, förhindra
eller upptäcka brottslig verksamhet		eller upptäcka brottslig verksamhet
eller utreda brott får det svenska		eller utreda brott får det svenska
kontaktstället i enskilda fall genom		kontaktstället i enskilda fall genom
direktåtkomst söka uppgifter i en		direktåtkomst söka uppgifter i en
annan stats	fingeravtrycksregister.	annan	stats	fingeravtrycksregister.
Uppgifter får behandlas endast i		Uppgifter får behandlas endast i
den utsträckning den andra staten		den utsträckning den andra staten
tillåter det och om behandlingen i		tillåter det och om behandlingen i
motsvarande fall hade varit tillåten		motsvarande fall hade varit tillåten
i svenska	fingeravtrycksregister	i svenska		fingeravtrycksregister
som förs med stöd av polisdata-		som förs med stöd av lagen
lagen (2010:361).		(2018:000) om polisens behand-
		ling	av	personuppgifter inom
		brottsdatalagens område.

Det svenska kontaktstället ansvarar för att kontrollera om det mottagna
fingeravtrycket stämmer överens med det fingeravtryck sökningen avsåg.
Rättelse och skadestånd		Skadestånd
	7 §
Bestämmelserna i	personupp-	Bestämmelsen		om skadestånd i
giftslagen (1998:204)	om rättelse	7 kap.	1 §	brottsdatalagen
och skadestånd gäller vid be-		(2018:000) ska tillämpas vid be-
handling av personuppgifter enligt		handling av personuppgifter i strid
detta kapitel eller enligt föreskrif-		med detta kapitel eller föreskrifter
ter som har meddelats i anslutning		som har meddelats i anslutning till
till kapitlet.		kapitlet.

	8 kap.
	3 §
Bestämmelserna i	personupp-	Bestämmelsen		om skadestånd i
giftslagen (1998:204)	om rättelse	7 kap.	1 §	brottsdatalagen
och skadestånd gäller vid be-		(2018:000) ska tillämpas vid be-
handling av personuppgifter enligt		handling av personuppgifter i strid
detta kapitel eller enligt föreskrif-		med detta kapitel eller föreskrifter
ter som har meddelats i anslutning		som har meddelats i anslutning till
till kapitlet.		kapitlet.

Prop. 2017/18:269

9kap. 4 §

Det är förbjudet att till tredjeland eller en internationell organisation överföra eller göra tillgängliga sådana personuppgifter som har hämtats från VIS och som har lagts in i systemet av en annan stat.

Detta är dock tillåtet i brådskande fall om

1.de villkor för sökning som anges i 1 § andra stycket är uppfyllda,

2.det är förenligt med svenska intressen att uppgifterna lämnas ut,

3.den stat som har lagt in uppgifterna i systemet samtycker till det, och

4. förutsättningarna		i	33 och	4. förutsättningarna i 8 kap. 1 §
34 §§	personuppgiftslagen			brottsdatalagen (2018:000) är upp-
(1998:204) är uppfyllda.				fyllda.
			5 §
Bestämmelserna i		personupp-		Bestämmelsen		om skadestånd i
giftslagen (1998:204)		om	rättelse	7 kap.	1 §	brottsdatalagen
och skadestånd gäller vid behand-				(2018:000) ska tillämpas vid be-
ling av personuppgifter enligt detta				handling av personuppgifter i strid
kapitel eller enligt föreskrifter som				med detta kapitel eller föreskrifter
har meddelats i anslutning till				som har meddelats i anslutning till
kapitlet.				kapitlet.

10kap. 1 §

Vid samarbete enligt avtalet med			Vid samarbete enligt avtalet med
USA får ett amerikanskt kontakt-			USA får ett amerikanskt kontakt-
ställe	trots	33 § personuppgifts-	ställe medges	direktåtkomst till
lagen (1998:204) medges direktåt-			referensuppgifter i svenska finger-
komst	till	referensuppgifter i	avtrycksregister som förs med stöd
svenska fingeravtrycksregister som			av lagen (2018:000) om polisens
förs med stöd av polisdatalagen			behandling av	personuppgifter
(2010:361).			inom brottsdatalagens område.

2 §

På begäran av behöriga myndigheter får ett svenskt kontaktställe i en- skilda fall genom direktåtkomst söka uppgifter i amerikanska fingerav- trycksregister i syfte att utreda ett brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Detsamma gäller om sökningen görs i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som

innefattar ett sådant brott.
Uppgifter		får behandlas			endast	Uppgifter får	behandlas		endast
om	behandlingen		i	motsvarande		om behandlingen i		motsvarande
fall hade varit tillåten i svenska						fall hade varit tillåten i svenska
fingeravtrycksregister				som	förs	fingeravtrycksregister		som	förs
med	stöd	av	polisdatalagen			med stöd av lagen (2018:000) om
(2010:361).						polisens behandling av person-
						uppgifter inom	brottsdatalagens
						område.

Det svenska kontaktstället ansvarar för att kontrollera om det mottagna fingeravtrycket stämmer överens med det fingeravtryck sökningen avsåg.

Prop. 2017/18:269 2.23	Förslag till lag om ändring i
	säkerhetsskyddslagen (2018:585)

Härigenom föreskrivs i fråga om säkerhetsskyddslagen (2018:585) dels att 3 kap. 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:585

Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Med registerkontroll

avses i

Med

registerkontroll

avses att

denna lag att uppgifter hämtas från

uppgifter hämtas från ett register

som omfattas av lagen (1998:620)

(1998:620)

belastningsregister

om belastningsregister eller

lagen

eller lagen (1998:621) om miss-

(1998:621)

misstankeregister.

tankeregister. Med registerkontroll

Med

registerkontroll avses också

avses också att uppgifter som

att uppgifter som behandlas med

behandlas med stöd av polisdata-

stöd av lagen (2018:000) om

lagen (2010:361) hämtas.

polisens behandling av person-

uppgifter

inom

brottsdatalagens

område hämtas.

14 §

Registerkontroll ska göras om anställningen eller deltagandet i verk-

samheten har placerats i säkerhetsklass. Uppgifter ska löpande hämtas

under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.

För säkerhetsklass 1 eller 2 får

uppgifter

den

kontrollerade

uppgifter

den

kontrollerade

som

finns

belastningsregistret

som

finns

belastningsregistret

eller

misstankeregistret

eller som

eller

misstankeregistret

eller

som

behandlas med stöd av polisdata-

behandlas med stöd av lagen

lagen (2010:361) hämtas. Motsva-

(2018:000) om polisens behand-

rande uppgifter får även hämtas

ling

personuppgifter

inom

om den kontrollerades make eller

brottsdatalagens

område hämtas.

sambo.

Motsvarande

uppgifter

får

även

För säkerhetsklass 3 får sådana

hämtas

den

kontrollerades

uppgifter

den

kontrollerade

make eller sambo.

som

finns

belastningsregistret

För säkerhetsklass 3 får sådana

eller

misstankeregistret

eller som

uppgifter

den

kontrollerade

behandlas

hos

Säkerhetspolisen

som

finns

belastningsregistret

med stöd av polisdatalagen häm-

eller

misstankeregistret

eller

som

tas.

behandlas

hos

Säkerhetspolisen

med stöd av lagen om polisens

behandling

personuppgifter

inom

brottsdatalagens

område

hämtas.

	Om det finns synnerliga skäl får även andra uppgifter än sådana som
90	anges i andra och tredje styckena hämtas.
90

Prop. 2017/18:269 2.24	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:591)
	om ändring i offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:400)

Härigenom föreskrivs att 35 kap. 1 och 10 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:591) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:591

Föreslagen lydelse

35 kap.

1 §

1.utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller

iannan verksamhet för att förebygga brott,

3.angelägenhet som avser säkerhetsprövning enligt säkerhetsskydds- lagen (2018:585),

5. register	som	förs	av	Polis-	5. register			som förs av			Polis-
myndigheten	enligt 4 kap.			polis-	myndigheten			enligt 5 kap.			lagen
datalagen (2010:361)			eller	som	(2018:000) om polisens behand-
annars behandlas med stöd av de					ling	av	personuppgifter				inom
bestämmelserna		eller	uppgifter		brottsdatalagens område eller som
som behandlas av Säkerhetspolisen					annars behandlas med stöd av de
med stöd av 6 kap. samma lag,					bestämmelserna,
6. register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
7. register	som	förs	av	Skat-	7. register som förs av Skattever-
teverket enligt		skattebrottsdata-			ket	enligt	lagen (2018:000) om
lagen (2017:452)		eller som		annars	Skatteverkets				behandling		av
behandlas där med stöd av samma					personuppgifter				inom	brottsdata-
lag,					lagens område eller					som	annars
					behandlas där med stöd av samma
					lag,
8. särskilt	ärenderegister			över	8. särskilt			ärenderegister			över
brottmål som förs av åklagar-					brottmål som förs av åklagar-
myndighet,	om	uppgiften		inte	myndighet,			om	uppgiften		inte
hänför sig till registrering som					hänför sig till registrering som
avses i 5 kap. 1 §,					avses i 5 kap. 1 §, eller
9. register som förs av Tullverket					9. register som förs av Tullverket
enligt	tullbrottsdatalagen				enligt lagen (2018:000) om Tull-
(2017:447) eller som annars be-					verkets behandling av personupp-
handlas där med stöd av samma					gifter inom brottsdatalagens om-
lag, eller					råde eller som annars behandlas där
92					med stöd av samma lag.

10.register som förs enligt lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister.

Första stycket gäller inte om annat följer av 2, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

10 §

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med sär- skilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

2. till en enskild enligt vad som	2. till en enskild enligt vad som
föreskrivs i säkerhetsskyddslagen	föreskrivs	i	säkerhetsskyddslagen
(2018:585) samt i förordning som	(2018:585) och i förordning som
har meddelats med stöd i den lagen,	har meddelats med stöd i den
	lagen,
	3. till en enskild enligt vad som
	föreskrivs	i	27 kap. 8 § rätte-
	gångsbalken,
3. enligt vad som föreskrivs i	4. enligt vad som föreskrivs i

–lagen (1998:621) om misstankeregister,

– polisdatalagen (2010:361),	– lagen (2018:000) om polisens
	behandling av		personuppgifter
	inom brottsdatalagens område,
– skattebrottsdatalagen	– lagen (2018:000) om Tullver-
(2017:452),	kets behandling av personuppgifter
	inom brottsdatalagens område,
– tullbrottsdatalagen	– lagen (2018:000) om Kustbe-
(2017:447),	vakningens behandling av person-
	uppgifter	inom	brottsdatalagens
	område,
– kustbevakningsdatalagen	– lagen	(2018:000) om Skatte-
(2012:145),	verkets behandling av personupp-
	gifter inom brottsdatalagens om-
	råde,
– åklagardatalagen (2015:433),	– lagen (2018:000) om åklagar-
	väsendets behandling av person-
	uppgifter	inom	brottsdatalagens
	område, eller
– förordningar som har stöd i	– förordningar		som har stöd i
dessa lagar, eller	dessa lagar.
4. till en enskild enligt vad som

föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångs- balken.

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 3 Ärendet och dess beredning

	Europeiska unionen har enats om en genomgripande dataskyddsreform
	som ska vara genomförd under våren 2018. Reformen omfattar dels
	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april
	2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
	personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upp-
	hävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här kallad
	dataskyddsförordningen, dels Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med
	avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att
	förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa
	straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om
	upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, här kallat dataskydds-
	direktivet.
	Regeringen beslutade den 17 mars 2016 kommittédirektiv om genom-
	förande av dataskyddsdirektivet (dir. 2016:21). Utredningen om 2016 års
	dataskyddsdirektiv redovisade den 5 april 2017 delbetänkandet Brottsda-
	talag (SOU 2017:29). I delbetänkandet föreslås att direktivet i huvudsak
	ska genomföras genom en ny ramlag, brottsdatalagen. Regeringen beslu-
	tade den 19 april 2018 propositionen Brottsdatalag (prop. 2017/18:232).
	Utredningens slutbetänkande Brottsdatalag – kompletterande lagstift-
	ning (SOU 2017:74) redovisades den 4 oktober 2017. Slutbetänkandets
	lagförslag, utom förslaget som gäller en särskild lag för Säkerhetspoli-
	sens behandling av personuppgifter, behandlas i denna proposition.
	Förslaget om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter kommer
	att behandlas i en kommande lagrådsremiss. En sammanfattning av be-
	tänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns
	i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
	remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Justi-
	tiedepartementet (Ju2017/07698/L4). Vissa remissinstanser har framfört
	förslag till ändringar av andra författningar än de som är föremål för
	översyn inom ramen för detta lagstiftningsärende. Dessa förslag lämnas
	utan åtgärd.
	Chefen för Justitiedepartementet gav i september 2016 en utredare i
	uppdrag att biträda departementet med att lämna förslag på de författ-
	ningsändringar som behövs i domstolsdatalagen (2015:728) och dom-
	stolsdataförordningen (2015:729) med anledning av dataskyddsförord-
	ningen (Ju2016/06265/LP). Uppdraget redovisades i augusti 2017 i
	departementspromemorian En omarbetad domstolsdatalag – anpassning
	till EU:s dataskyddsförordning (Ds 2017:41). En sammanfattning av pro-
	memorian i relevanta delar finns i bilaga 4, och promemorians lagförslag
	i relevanta delar finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En
	förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena
	finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2017/06965/DOM). Prome-
	morians förslag om anpassning av domstolsdatalagen till dataskyddsför-
	ordningen behandlas i propositionen Anpassning av domstolsdatalagen
	till EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:113). I denna proposition
	behandlar regeringen promemorians förslag om avgränsning av dom-
94	stolsdatalagens tillämpningsområde och komplettering av lagens ända-
94

målsbestämmelser. Regeringen avser inte att gå vidare med prome- Prop. 2017/18:269 morians övriga förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 april 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga

8.Regeringen följer i allt väsentligt Lagrådets förslag. En följd av detta är att lagförslagen i avsnitt 2.1–2.5 och 2.7 har utformats som nya lagar i stället för ändringslagar. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitt 4.4, 5.2, 5.7, 7.1.2, 8.1.2, 9.1.2, 10.1.2, 11.1.2, 13.1.3 och 14.2 samt i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har dessutom författningstekniska, språkliga och redaktionella ändringar gjorts. Förslagen i den del som avser ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och lagen (2018:591) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen.

4Befintlig lagstiftning måste anpassas

4.1Dataskyddsreformen

Europeiska unionens nya dataskyddsreglering består av två rättsliga in-
strument. Det ena är dataskyddsförordningen och det andra är data-
skyddsdirektivet. Reformen innebär att reglerna om personuppgiftsbe-
handling i framtiden kommer att finnas i två parallella regelverk.
Personuppgiftslagen	(1998:204)	upphörde	att	gälla	när
dataskyddsförordningen började tillämpas den 25 maj 2018. Den nya
lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning, i fortsättningen dataskyddslagen, trädde i kraft
samma dag, se prop. 2017/18:105. Dataskyddslagen				innehåller
bestämmelser av generell karaktär på förordningens område.
Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen gäller inte när
dataskyddsdirektivet är tillämpligt.
Direktivet ska vara genomfört senast den 6 maj 2018. Regeringen före-
slår i prop. 2017/18:232 att direktivet i huvudsak ska genomföras genom
en ny brottsdatalag. I brottsdatalagen, som ska gälla generellt inom
direktivets tillämpningsområde, dras gränsen mot förordningens
tillämpningsområde. Där regleras också vilka behöriga myndigheter som
ska tillämpa lagen och andra frågor som är gemensamma för alla
behöriga myndigheter. Brottsdatalagen kommer därmed, inom lagens
tillämpningsområde, att fylla i stort sett samma funktion som personupp-
giftslagen tidigare har gjort.
Brottsdatalagen kommer att vara subsidiär till annan lag eller förord-
ning som innehåller bestämmelser som avviker från lagen. På samma sätt
som i dag kommer det även i fortsättningen att finnas särskilda register-
författningar för flertalet av de myndigheter som ska tillämpa brottsdata-						95

Prop. 2017/18:269 lagen. Dessa författningar behöver anpassas till brottsdatalagen och den nya EU-regleringen.

4.2Utgångspunkter för anpassningen till brottsdatalagen

Brottsdatalagen kommer att fylla ungefär samma funktion som person- uppgiftslagen har gjort i verksamhet som rör brottsbekämpning, lagfö- ring, straffverkställighet och upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Det kommer dock fortfarande att krävas ytterligare reglering som tar hänsyn till de särskilda behov som vissa myndigheter har av att kunna behandla personuppgifter för att utföra sina arbetsuppgifter. Sådan särreglering bör finnas i myndigheternas registerförfattningar.

Regleringen i registerförfattningarna utgår i dag från personupp- giftslagen på så sätt att författningen antingen gäller i stället för person- uppgiftslagen, men hänvisar till vissa bestämmelser i den lagen, eller att författningen gäller utöver personuppgiftslagen.

Personuppgiftslagen var allmänt hållen och tog bara begränsad hänsyn till de särskilda behov som vissa samhällssektorer har. Genom att brotts- datalagen i stället innehåller bestämmelser som är skräddarsydda för brottsbekämpning, lagföring, straffverkställighet och upprätthållande av allmän ordning och säkerhet minskar behovet av att ha särregler i regis- terförfattningarna. En utgångspunkt för den nya regleringen är därför att de generella bestämmelserna i brottsdatalagen i så stor utsträckning som möjligt ska ersätta motsvarande bestämmelser i registerförfattningarna.

En annan utgångspunkt är att regleringen i de olika registerförfattning- arna bör vara densamma, om det inte finns några sakliga skäl för särlös- ningar. En mer enhetlig reglering underlättar informationsutbytet, vilket är ett övergripande syfte med direktivet.

Med dessa utgångspunkter behandlas i detta avsnitt vissa övergripande frågor om den kommande utformningen av registerförfattningarna.

4.3 Merparten av bestämmelserna är förenliga med dataskyddsdirektivet

Regeringens bedömning: Merparten av bestämmelserna i registerför- fattningarna är förenliga med dataskyddsdirektivet. Många bestämmelser behöver dock ändras för att få en enhetlig terminologi i registerförfattningarna.

	Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del.
	Skälen för regeringens bedömning: Med undantag för kriminalvår-
	dens lagstiftning har samtliga aktuella registerförfattningar tillkommit
	under de senaste åren. Det innebär att de uppfyller kraven som ställs i
	dataskyddsrambeslutet. Direktivet bygger vidare på regleringen i data-
	skyddsrambeslutet och registerförfattningarna är därmed till stor del
96	redan anpassade till de krav som ställs i direktivet. Det stora flertalet av
96

bestämmelserna i registerförfattningarna uppfyller alltså direktivets krav Prop. 2017/18:269 och behöver inte ändras i sak. Det kan dock även i dessa registerförfatt-

ningar finnas enskilda bestämmelser som måste ändras för att stå i överensstämmelse med hur brottsdatalagen genomför direktivet. Vissa bestämmelser bör dessutom ändras för att skapa en mer enhetlig utform- ning av registerförfattningarna eller en terminologi som är anpassad till brottsdatalagen.

Kriminalvårdens registerförfattning avviker i många avseenden från den modernare reglering som gäller för övriga behöriga myndigheter. Kriminalvårdens reglering kräver därför särskilda överväganden.

4.4	Ändringslagar eller nya lagar?

Regeringens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården, polisdatalagen, kustbevakningsdatalagen, åklagar-
datalagen, tullbrottsdatalagen och skattebrottsdatalagen ska upphävas
och nya lagar om myndigheternas behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område ska införas.

Utredningen föreslår att anpassningarna till brottsdatalagen ska ske
genom ändringar i befintliga registerförfattningar.
Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Anpassningen av myndigheternas
registerförfattningar till brottsdatalagen innebär omfattande strukturella
och redaktionella ändringar i lagen om behandling av personuppgifter
inom kriminalvården, polisdatalagen, kustbevakningsdatalagen, åklagar-
datalagen, tullbrottsdatalagen och skattebrottsdatalagen, vilket även
Lagrådet konstaterar. Lagrådet framhåller att om ändringarna sker i de
befintliga lagarna så kommer de att framstå som helt omarbetade
eftersom i princip alla paragrafer kommer att vara försedda med ett SFS-
nummer från 2018 i de konsoliderade versionerna. Vidare får lagarna nya
namn som innehåller orden ”behandling av personuppgifter inom brotts-
datalagens område” samtidigt som brottsdatalagen utfärdas 2018. Enligt
Lagrådet blir det förvirrande när registerlagarna behåller sina gamla SFS-
nummer. Mot den bakgrunden kan Lagrådet inte tillstyrka att lagändring-
arna sker genom ändringslagar utan förordar att samtliga lagar upphävs
och ersätts med nya lagar. Att lagarna därmed kan komma att innehålla
några bestämmelser som efter en mer ingående analys skulle ha fått en
annan utformning kan enligt Lagrådet accepteras med hänsyn till att det
är fråga om bestämmelser som överförs från nu gällande lag.
Utredningen framhåller å sin sida att det krävs en total översyn av
kriminalvårdens registerlagstiftning för att kriminalvården ska kunna
behandlas på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen, som inte haft utrymme
att göra en sådan total översyn, föreslår därför ingen ny lag, trots att alla
bestämmelser ändras och lagen får en ny utformning (SOU 2017:74 s.
547). Även regeringen anser att det kan finnas behov av att i framtiden
göra en översyn av kriminalvårdens registerlagstiftning (se avsnitt
13.1.2).
För övriga myndigheters befintliga registerförfattningar finns inte
motsvarande behov av en översyn men även beträffande dessa lagar har		97

Prop. 2017/18:269 det i detta lagstiftningsärende saknats utrymme att göra en sådan analys och granskning av befintliga bestämmelser som normalt sett sker när en ny lag beslutas. Av de skäl som Lagrådet anför anser regeringen dock att nackdelarna med att låta anpassningen till brottsdatalagen ske genom ändringslagar är så stora att myndigheternas registerförfattningar i stället bör upphävas och ersättas med nya lagar, trots att en fullständig översyn av registerförfattningarnas bestämmelser inte har kunnat genomföras.

De nya lagförslagen (avsnitt 2.1–2.5 och 2.7) innebär att myndigheter- nas registerförfattningar omarbetas författningstekniskt och redaktionellt i förhållande till lagrådsremissens förslag, bl.a. flyttas två paragrafer i polisdatalagen (5 kap. 1 och 2 §§) helt oförändrade till polisens nya registerförfattning. Dessutom behöver övergångsbestämmelserna delvis formuleras om med anledning av att nya lagar föreslås i stället för ändringslagar. Även i övriga delar av propositionen görs redaktionella och språkliga ändringar i förhållande till lagrådsremissen som en följd av de nya lagförslagen. Innehållet i lagförslagen påverkas dock inte i sak av att anpassningen till brottsdatalagen görs i nya lagar i stället för i befintliga registerförfattningar.

De bestämmelser i registerförfattningarna som inte kräver någon saklig ändring i förhållande till dagens reglering kommer inte att kommenteras när respektive författning behandlas. Bestämmelser som enbart blir föremål för mindre ändringar av språklig eller redaktionell karaktär kommer inte heller att tas upp särskilt. Frågan om de nya lagarnas namn behandlas nedan (se t.ex. avsnitt 7.1.2).

4.5 Lagarnas tillämpningsområden

Regeringens förslag: De nya registerförfattningarna ska innehålla bestämmelser om tillämpningsområdet. Regleringen ska i likhet med tillämpningsområdet för brottsdatalagen utgå från syftet med personuppgiftsbehandlingen. Det ska också framgå att register- författningarna endast är tillämpliga när en myndighet agerar i egenskap av behörig myndighet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del.

	Skälen för regeringens förslag
	Bestämmelser om tillämpningsområdet bör finnas kvar
	Brottsdatalagen kommer att innehålla bestämmelser om lagens tillämp-
	ningsområde och det kan därför ifrågasättas om det i fortsättningen be-
	hövs några bestämmelser om detta i registerförfattningarna.
	Dataskyddsreformen innebär dock att de behöriga myndigheterna
	kommer att få tillämpa ett flertal författningar vid behandlingen av per-
	sonuppgifter och det är ofrånkomligt att regleringen blir förhållandevis
	svåröverskådlig. Redan detta talar för att tillämpningsområdet för varje
	registerförfattning bör anges så tydligt som möjligt. Inte minst bör det
	underlätta för myndigheterna om gränsdragningen mot dataskyddsför-
98	ordningens tillämpningsområde kan klargöras i respektive författning.

Vidare finns i dag vissa mer specifika bestämmelser om registerförfatt- ningarnas tillämpningsområde som kommer att behövas även i fortsätt- ningen. Som exempel kan nämnas bestämmelser om att en viss register- författning gäller för flera myndigheter (se t.ex. 1 kap. 2 § polisdata- lagen). Mot den bakgrunden instämmer regeringen i utredningens bedömning att det även fortsättningsvis bör finnas bestämmelser om tillämpningsområdet i registerförfattningarna.

Från verksamhet till syfte

Den nuvarande regleringen i registerförfattningarna utgår från den verk- samhet där behandlingen av personuppgifter utförs. I brottsdatalagen, som har sin grund i direktivets reglering, är i stället syftet med person- uppgiftsbehandlingen avgörande för om lagen är tillämplig eller inte. Det är därför inte möjligt att i de nya lagarna införa bestämmelser som knyts till den verksamhet där behandlingen utförs.

Eftersom regleringen ska utgå från syftet med behandlingen av person- uppgifter bör uttrycket brottsbekämpande verksamhet utmönstras. I stället bör tillämpningsområdet utgå från hur 1 kap. 2 § brottsdatalagen är formulerad. Det innebär att tillämpningsområdet bör knytas till att personuppgifter behandlas i något av de syften som anges i brottsdatalagen, nämligen förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Ändringen innebär att tillämpningsområdet för registerförfattningarna kommer att bli något snävare än i dag, eftersom personuppgiftsbehand- ling som sker i den brottsbekämpande verksamheten men som har syften som ligger utanför brottsdatalagens tillämpningsområde inte kommer att omfattas av regleringen. Ett sådant exempel är när Polismyndigheten lämnar uppgifter från den brottsbekämpande verksamheten till tillstånds- verksamheten. Då kommer i stället dataskyddsförordningens regelverk att bli tillämpligt.

Myndigheten ska agera i egenskap av behörig myndighet

Det är inte enbart syftet med personuppgiftsbehandlingen som avgör om brottsdatalagen är tillämplig. Det krävs också att myndigheten agerar i egenskap av behörig myndighet enligt den lagen. Behörig myndighet definieras som en myndighet som har till uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det bör av bestämmelserna om tillämpningsområdet i respektive register- författning framgå att författningen endast är tillämplig när myndigheten agerar i egenskap av behörig myndighet.

Hur förhåller sig brottsdatalagens och registerförfattningarnas tillämpningsområden till varandra?

Den nya regleringens struktur innebär att brottsdatalagen, som ska tillämpas i hela rättskedjan, bildar den yttre ramen för regleringen och att registerförfattningarna inskränker rätten att behandla personuppgifter till behandling i vissa syften i respektive verksamhet. Registerförfattning- arnas tillämpningsområden kommer alltså att vara snävare än brottsdata-

Prop. 2017/18:269

Prop. 2017/18:269 lagens. Som exempel kan nämnas att tillämpningsområdet för flertalet registerförfattningar inte omfattar behandling av personuppgifter i syfte att verkställa påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

100

Registerförfattningarna kommer inom sitt respektive tillämpningsom- råde att gälla utöver brottsdatalagen. Det innebär att de kommer att inne- hålla undantag, avvikelser och preciseringar i förhållande till brottsdata- lagen. Regleringens struktur medför att registerförfattningarna måste läsas tillsammans med brottsdatalagen.

En annan utgångspunkt bör vara att en myndighets registerförfattning ska reglera all myndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdata- lagens tillämpningsområde. I dag regleras dock framför allt Polismyn- dighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens tillämpnings- område i flera olika författningar, vilket framgår av 1 kap. 3 § polisdata- lagen. Det kommer inte heller i fortsättningen alltid att vara möjligt att i en och samma författning reglera all myndighetens personuppgiftsbe- handling. Det bör i så stor utsträckning som möjligt framgå av respektive registerförfattning när det finns annan sådan reglering inom brottsdata- lagens tillämpningsområde som ersätter bestämmelserna i registerförfatt- ningen.

4.6Ska registerförfattningarna reglera vissa frågor som inte rör dataskydd?

Regeringens förslag: De nya registerförfattningarna ska innehålla sekretessbrytande bestämmelser. De ska också reglera på vilket sätt personuppgifter får lämnas ut och stadga en viss föreskriftsrätt som inte direkt rör tillämpningsområdet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Registerförfattningarna innehåller i dag inte bara dataskyddsbestämmelser utan också vissa andra be- stämmelser som har nära samband med dataskyddsregleringen.

En första kategori är de sekretessbrytande bestämmelser som finns i flertalet registerförfattningar. Vissa sekretessbrytande bestämmelser har tillkommit för att det ska vara möjligt att medge direktåtkomst till per- sonuppgifter medan andra har till syfte att bryta sekretessen för visst informationsutbyte, t.ex. med Interpol och Europol. De sekretessbrytande bestämmelserna har ett så nära samband med personuppgiftsbehand- lingen att de har en naturlig plats i registerförfattningarna. Det är också svårt att se att de skulle kunna placeras i någon annan författning. De bör därför föras över till de nya lagarna. Sekretessbrytande bestämmelser finns också i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och i andra författningar som ska tillämpas av de behöriga myndigheterna. Bestämmelserna i registerförfattningarna reglerar alltså inte uttömmande när sekretessen bryts.

Den andra kategorin är de bestämmelser som reglerar på vilket sätt som personuppgifter får lämnas ut. Exempelvis finns det i flertalet regis- terförfattningar en bestämmelse som föreskriver att endast enstaka per-

sonuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Prop. 2017/18:269 Även dessa bestämmelser måste anses ha sin naturliga plats i registerför-

fattningarna. De medverkar dessutom indirekt till dataskyddet, eftersom de begränsar möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Den tredje kategorin är de bestämmelser som upplyser om att regering- en eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela före- skrifter om att personuppgifter får behandlas för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål och om digital arkivering. Även sådana bestämmelser bör föras över till de nya lagarna.

Genom att dessa frågor även i fortsättningen regleras i registerförfatt- ningarna kan också den nuvarande strukturen behållas så långt möjligt.

5Generella förändringar

5.1Liknande behov av förändringar

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kustbe- vakningen, Tullverket och Skatteverket har registerförfattningar som är uppbyggda på samma sätt. Det är framför allt de inledande kapitlen i registerförfattningarna som har ett till stor del likartat innehåll. Eftersom registerförfattningarna har betydande likheter är behovet av förändringar i de nya registerförfattningarna i stor utsträckning desamma. Det finns därför anledning att i detta avsnitt behandla de förändringar som är desamma för alla eller ett flertal av registerförfattningarna.

Kriminalvårdens registerlagstiftning skiljer sig till stora delar från övriga registerförfattningar, men även den innehåller vissa bestämmelser som liknar dem som finns i de övriga registerförfattningarna. När så är fallet behandlas även kriminalvårdens bestämmelser i detta avsnitt.

Domstolarnas registerlagstiftning behandlas i avsnitt 12.

5.2En ny lagteknisk struktur

Regeringens förslag: De nya registerförfattningarna ska gälla utöver brottsdatalagen.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Polismyndigheten tillstyrker förslaget att register-

författningarna bör gälla utöver brottsdatalagen. Sveriges advokatsam- fund ansluter sig till bedömningen att vald lagteknisk modell ställer sär- skilda krav på tillämparen. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Polisdatalagen, kustbevaknings- datalagen, åklagardatalagen, tullbrottsdatalagen och skattebrottsdatalagen gäller i stället för personuppgiftslagen (se exempelvis 2 kap. 1 § polisda- talagen). Lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården har en annan struktur. I 2 § föreskrivs att om inte annat följer av lagen

101

Prop. 2017/18:269 eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den så tillämpas person- uppgiftslagen.

Brottsdatalagen är till skillnad från personuppgiftslagen anpassad till de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet. I förhållande till brottsdatalagen bör de nya registerförfattningarna endast innehålla de bestämmelser som krävs för att regleringen ska passa för respektive myndighets verksamhet. Registerförfattningarna bör därför utformas så att de gäller utöver brottsdatalagen.

I brottsdatalagen finns alla grundläggande bestämmelser om hur per- sonuppgifter får behandlas. Där regleras också den personuppgiftsan- svariges skyldigheter, enskildas rättigheter och tillsynen över personupp- giftsbehandling. Brottsdatalagen innehåller vidare bestämmelser om administrativa sanktionsavgifter, skadestånd och överklagande. Där anges också vad som gäller för överföring av personuppgifter till tredjeland. Att de nya registerförfattningarna föreslås gälla utöver brottsdatalagen innebär att de framför allt bör innehålla bestämmelser som innebär preciseringar, undantag eller avvikelser från bestämmelserna i brottsdatalagen. I den mån en fråga regleras i brottsdatalagen men inte i registerförfattningen ska alltså brottsdatalagen tillämpas. Det innebär vidare att de bestämmelser som finns i registerförfattningarna ska läsas tillsammans med regleringen i brottsdatalagen. Det kan vara fråga om bestämmelser som t.ex. preciserar vilka särskilda krav som gäller vid behandling av en viss typ av personuppgifter eller hur länge en viss typ av personuppgifter får behandlas. Det kan även finnas bestämmelser som inskränker möjlighe- ten att behandla vissa personuppgifter. En konsekvens av att en register- författning gäller utöver brottsdatalagen är att tillämparen inte kan nöja sig med att ta del av registerförfattningens reglering utan också måste tolka bestämmelserna i registerförfattningen i ljuset av regleringen i brottsdatalagen. Om formuleringen av en bestämmelse i en registerför- fattning t.ex. medger två olika tolkningar, men bara den ena av dem är förenlig med regleringen i brottsdatalagen, så är det den tolkningen som gäller.

I en författning som gäller utöver en annan upprepas inte bestämmel- serna i den överordnade författningen, utom i de fall där det är nödvän- digt för förståelsen av en bestämmelse i den förstnämnda författningen. Inte heller görs det hänvisningar till bestämmelserna i den överordnade författningen om det inte är absolut nödvändigt för sammanhanget. En författning som gäller utöver en annan ställer därför särskilda krav på tillämparen.

Lagrådet anför att regelverket är svåröverskådligt eftersom vissa rättsregler utgör preciseringar av ramlagarna, andra är undantag från eller kompletterar dessa. Enligt Lagrådet framstår det som önskvärt att i framtiden försöka åtgärda regelverkets strukturella utformning så att det blir klarare och mer överskådligt. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att regelverket framstår som svåröverskådligt men konstaterar att förklaringen till detta till stor del ligger i utformningen av de EU-rättsakter angående personuppgiftsbehandling som Sverige har att förhålla sig till.

102

5.3Bestämmelser som inte längre behövs

5.3.1Undantag från viss informationsskyldighet

Regeringens bedömning: Det behövs inga undantag från informationsskyldigheten vid behandling av personuppgifter i ljud- eller bildupptagningar eller i samband med larm i de nya registerförfattningarna.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund påpekar att det finns

situationer då en fotograferad person, som förekommer i en upptagning som har tillkommit i annat syfte än att samla in personuppgifter om honom eller henne, är så pass utpekad eller i en sådan utsatt situation att det kan finnas en skyldighet att informera enligt 4 kap. 2 § brottsdata- lagen. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 23 § personuppgiftslagen ska den personuppgiftsansvarige självmant informera den registrerade om behandling av personuppgifter som samlas in från den registrerade själv. I 2 kap. 2 § tredje stycket polisdatalagen, 2 kap. 2 § tredje stycket kustbevakningsdatalagen och 2 kap. 2 § tredje stycket tullbrottsdatalagen görs undantag från den informationsskyldigheten vid behandling av per- sonuppgifter genom bilder eller ljud och i samband med larm, om det med hänsyn till omständigheterna inte finns tid att informera. Motsva- rande undantag för behandling genom bilder eller ljud görs i 2 kap. 2 § tredje stycket skattebrottsdatalagen.

I brottsdatalagen finns ingen skyldighet att självmant informera den registrerade som helt motsvarar 23 § personuppgiftslagen. I 4 kap. 1 § brottsdatalagen föreskrivs att den personuppgiftsansvarige ska göra viss allmän information tillgänglig, exempelvis via den personuppgifts- ansvariges webbplats. I 4 kap. 2 § samma lag föreskrivs att den registre- rade i specifika fall ska informeras om det behövs för att han eller hon ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Därutöver ska den personuppgifts- ansvarige enligt 4 kap. 3 § brottsdatalagen till den som begär det utan onödigt dröjsmål lämna skriftligt besked om personuppgifter som rör honom eller henne behandlas. Den enda bestämmelse i brottsdatalagen som föreskriver en direkt skyldighet att självmant informera den registre- rade är alltså 4 kap. 2 § som rör information i specifika fall. Sådana spe- cifika fall kan exempelvis föreligga om den enskilde riskerar att lida någon rättsförlust, t.ex. om känsliga personuppgifter har behandlats på ett otillåtet sätt (se prop. 2017/18:232 s 226 f.).

Informationsskyldigheten enligt 4 kap. 2 och 3 §§ brottsdatalagen be- gränsas i 4 kap. 5 § brottsdatalagen. I den sistnämnda paragrafen anges att informationsskyldigheten inte gäller i den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller annars framgår av beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut av hänsyn till intresset av att t.ex. förebygga brott.

När det gäller informationsskyldighet vid behandling av personuppgif- ter vid ljud- och bildupptagningar kan inledningsvis konstateras att om en person t.ex. fångas på bild som en följd av att han eller hon kamera- övervakas enligt bestämmelser i rättegångsbalken eller i underrättelse-

Prop. 2017/18:269

103

Prop. 2017/18:269 verksamhet gäller normalt sett sekretess enligt 18 kap. 1 eller 2 §§ offent- lighets- och sekretesslagen. Någon skyldighet finns då inte enligt brotts- datalagen att informera personen om att uppgifterna behandlas. Det kan emellertid uppstå situationer då en person fångas på en ljud- eller bild- upptagning som inte i sin helhet omfattas av sekretess, exempelvis då en förbipasserande person syns på bilder från en brottsplats eller då polisen öppet dokumenterar ett visst händelseförlopp på grund av oroligheter i samband med en fotbollsmatch eller en demonstration. I dessa fall rör det sig om upptagningar som har tillkommit i annat syfte än att samla in personuppgifter om den berörda personen och personens identitet är som regel okänd. För det fall identiteten är känd, och personen därmed i och för sig skulle kunna informeras om att hans eller hennes personuppgifter behandlas på aktuellt sätt, kan det ifrågasättas vilket värde informationen skulle ha för den enskilde. Under angivna förutsättningar är det svårt att se att personen i fråga skulle riskera att lida någon rättsförlust av behand- lingen och alltså föreligger inte heller något sådant specifikt fall som aktualiserar informationsskyldighet. Som Sveriges advokatsamfund har påpekat skulle det kunna uppkomma situationer då en fotograferad eller filmad person, som förekommer i en upptagning som har tillkommit i annat syfte än att samla in personuppgifter om honom eller henne, är så pass utpekad eller utsatt att det finns en skyldighet att informera enligt 4 kap. 2 § brottsdatalagen. Sådana situationer bör dock endast komma att uppstå undantagsvis. Utgångspunkten måste i stället vara att någon informationsskyldighet som regel inte uppkommer gentemot exempelvis förbipasserande på ljud- och bildupptagningar.

Även i fråga om information som lämnas av registrerade i samband med larm är det svårt att se att de som larmar skulle lida någon rättsför- lust av behandlingen och att det skulle föreligga något sådant specifikt fall som aktualiserar informationsskyldighet. De som larmar får anses känna till att deras personuppgifter registreras genom ljudupptagning. Det innebär att det inte behövs någon information för att de registrerade ska kunna ta tillvara sina rättigheter.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan bedöms att några undantag från informationsskyldigheten vid behandling av personuppgifter i ljud- eller bildupptagningar och i samband med larm inte behöver införas i de nya registerförfattningarna.

5.3.2Syftet med lagarna

Regeringens bedömning: Det behövs inga bestämmelser som beskriver syftet med de nya registerförfattningarna.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Polismyndigheten har inget emot att bestämmel-

serna tas bort men betonar att det är viktigt att det framgår att intresset av att skydda den enskildes integritet och intresset av effektiviteten i poli- sens verksamhet är jämbördiga intressen. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

104

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1 kap. 1 § första stycket Prop. 2017/18:269 brottsdatalagen är syftet med lagen dels att skydda fysiska personers

grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av person- uppgifter, dels att säkerställa att behöriga myndigheter kan behandla och utbyta personuppgifter med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Regle- ringen ger uttryck för att det ska gälla en väl avvägd balans mellan, å ena sidan, skyddet för den personliga integriteten, och, å andra sidan, sam- hällets behov av att myndigheter kan behandla personuppgifter i den verksamhet som omfattas av direktivets tillämpningsområde (se prop. 2017/18:232 s. 82).

I 1 kap. 1 § polisdatalagen, 1 kap. 1 § kustbevakningsdatalagen, 1 kap.

1 § åklagardatalagen, 1 kap. 1 § tullbrottsdatalagen och 1 kap. 1 § skatte- brottsdatalagen anges det övergripande syftet med respektive lag. Exem- pelvis anges i 1 kap. 1 § polisdatalagen att syftet med lagen är att ge bl.a. Polismyndigheten möjlighet att behandla personuppgifter på ett ända- målsenligt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Brottsda- talagen kommer att tillämpas av alla myndigheter som behandlar person- uppgifter inom lagens tillämpningsområde och registerförfattningarna ska läsas tillsammans med brottsdatalagen. Den dubbla målsättningen med brottsdatalagen – att stärka integritetsskyddet och att samtidigt värna om att behöriga myndigheter kan behandla personuppgifter på ett ända- målsenligt sätt – gäller således oavsett om det är t.ex. Polismyndigheten eller Kustbevakningen som behandlar personuppgifter. Det finns då inte skäl att införa bestämmelser i de nya registerförfattningarna som anger att syftet med lagen i stort sett är detsamma som det övergripande syftet med brottsdatalagen. Det finns inte heller skäl att väga eller särskilt ange förhållandet mellan de dubbla syftena i registerförfattningarna utöver vad som framgår av brottsdatalagen. Att syftet inte framgår direkt av var och en av registerförfattningarna innebär inte att integritetsskyddet försvagas.

5.3.3Behandling av känsliga personuppgifter

Regeringens bedömning: Det behövs inga generella bestämmelser i de nya registerförfattningarna om behandling av känsliga personuppgifter och användning av känsliga personuppgifter som sökbegrepp. Det behövs inte heller bestämmelser om att uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Datainspektionen tillstyrker utredningens förslag

till systematik men framhåller att det är viktigt att förslaget inte innebär en försämring av skyddet för den personliga integriteten vid behandling av känsliga personuppgifter. Inspektionen påpekar bl.a. att de generella bestämmelserna i brottsdatalagen om behandling av känsliga personupp- gifter därför måste analyseras tillsammans med de eventuella avvikelser, t.ex. avseende sökförbudet, som föreslås för respektive registerförfatt- ning. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

105

Prop. 2017/18:269 Skälen för regeringens bedömning

Känsliga personuppgifter

I 2 kap. 11 och 12 §§ brottsdatalagen finns det bestämmelser om känsliga personuppgifter. I 2 kap. 11 § föreskrivs att personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sex- uell läggning inte får behandlas. Om uppgifter om en person behandlas får de dock kompletteras med känsliga personuppgifter när det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen. Enligt 2 kap. 12 § brotts- datalagen får biometriska uppgifter som används för att identifiera en person och genetiska uppgifter behandlas endast om det är särskilt före- skrivet och det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen. Att biometriska uppgifter som används för att identifiera en person och genetiska uppgifter ingår i uppräkningen av känsliga personuppgifter har sin grund i direktivet. Detsamma gäller uppgifter om sexuell läggning, även om de redan tidigare som regel har betraktats som känsliga person- uppgifter. Enligt 2 kap. 13 § brottsdatalagen, som hänvisar till 2 kap. 2 §, får känsliga personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för diarieföring. Detsamma gäller om uppgifterna har lämnats till en behörig myndighet i en anmälan, ansökan eller liknande och behandlingen är nödvändig för myndighetens handläggning.

I 5 § lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården,

2 kap. 10 § polisdatalagen, 2 kap. 8 § åklagardatalagen, 2 kap. 7 § kust- bevakningsdatalagen, 2 kap. 10 § tullbrottsdatalagen och 2 kap. 8 § skat- tebrottsdatalagen finns det bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter. Eftersom behandling av känsliga personuppgifter regle- ras i brottsdatalagen, finns det inte skäl att införa motsvarande generella regler i de nya registerförfattningarna.

Uppgifter som beskriver en persons utseende

I 2 kap. 7 § andra stycket brottsdatalagen föreskrivs att uppgifter som be- skriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet. Bestämmelsen har placerats tillsammans med reg- lerna om personuppgifters kvalitet i stället för i anslutning till bestäm- melserna om behandling av känsliga personuppgifter, eftersom den gäller oberoende av om uppgifterna om utseende är känsliga personuppgifter eller inte.

I 2 kap. 10 § tredje stycket polisdatalagen, 2 kap. 7 § tredje stycket kustbevakningsdatalagen, 2 kap. 8 § tredje stycket åklagardatalagen, 2 kap. 10 § tredje stycket tullbrottsdatalagen och 2 kap. 8 § tredje stycket skattebrottsdatalagen finns bestämmelser med motsvarande innehåll. Eftersom det i brottsdatalagen finns en bestämmelse om hur uppgifter om personers utseende ska utformas behöver det inte regleras i registerför- fattningarna.

106

Registerförfattningarna ska inte längre innehålla sökförbudProp. 2017/18:269

I 2 kap. 14 § brottsdatalagen föreskrivs ett generellt förbud mot att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Enligt 3 kap. 5 § polisdatalagen, 4 kap. 4 § kustbevakningsdatalagen,

3 kap. 4 § åklagardatalagen, 3 kap. 5 § tullbrottsdatalagen och 3 kap. 5 § skattebrottsdatalagen får känsliga personuppgifter inte användas som sökbegrepp vid sökning i personuppgifter som gjorts gemensamt till- gängliga. Något motsvarande sökförbud finns inte för uppgifter som endast ett fåtal har tillgång till. Enligt 5 § tredje stycket lagen om be- handling av personuppgifter inom kriminalvården får känsliga person- uppgifter inte användas som sökbegrepp om inte regeringen har föreskri- vit det.

Mot bakgrund av att brottsdatalagen innehåller ett generellt sökförbud behövs inte bestämmelserna i de nya registerförfattningarna om använd- ning av känsliga personuppgifter som sökbegrepp.

Bestämmelser som innebär undantag från det generella sökförbudet behandlas närmare i bl.a. avsnitt 7.3.3. Som Datainspektionen framhåller är det av vikt att det samlade förslaget om behandling av känsliga per- sonuppgifter inte innebär någon försämring av skyddet för den personliga integriteten. Mot bakgrund av det som anförts i nämnda avsnitt och i prop. 2017/18:232 s. 155 f., bedömer regeringen inte att förslagen i sin helhet får någon sådan effekt.

5.3.4 Särskilda upplysningar

Regeringens förslag: Registerförfattningarna ska enbart innehålla bestämmelser om särskilda upplysningar i fråga om uppgifter som behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

Bestämmelserna om särskilda upplysningar ska liksom i dag gälla vid behandling av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Polismyndigheten ansluter sig till utredningens

bedömningar om att även fortsatt använda uttrycket misstänkt och rörande särskilda upplysningar om uppgiftslämnarens trovärdighet och riktighet i sak. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden efterfrågar ett förtydligande av om utredningens förslag till bestämmelse i 3 kap. 4 § polisens brottsdatalag är avsedd att utgöra ett komplement till eller avvikelse från kraven i 2 kap. 9 och 10 §§ brottsdatalagen. Nämnden efterfrågar också ett förtydligande av om kravet på särskild upplysning avseende personer som inte är misstänkta för att ha utövat eller kommer att utöva brottslig verksamhet tar sikte på personer som över huvud taget inte är misstänkta för någon brottslighet eller personer som inte är misstänkta för den brottsliga verksamhet som undersöks. Datainspektionen avstyrker utredningens förslag att kravet på särskilda

upplysningar enbart ska gälla om personuppgifterna har gjorts

107

Prop. 2017/18:269 gemensamt tillgängliga. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt

	över förslaget.
	Skälen för regeringens förslag
	Bestämmelser om särskilda upplysningar
	Enligt 2 kap. 3 § andra stycket brottsdatalagen ska det ändamål som
	personuppgifter behandlas för tydliggöras genom en särskild upplysning,
	om det inte framgår av sammanhanget eller på annat sätt. I 2 kap. 9 §
	brottsdatalagen föreskrivs att personuppgifter som rör olika kategorier av
	registrerade så långt det är möjligt ska särskiljas, t.ex. personer som är
	misstänkta eller dömda för brott, brottsoffer eller andra som berörs av ett
	brott. Om det inte framgår av sammanhanget eller på annat sätt vilken
	kategori personen tillhör, ska det tydliggöras genom en särskild upplys-
	ning. Enligt 2 kap. 10 § brottsdatalagen ska vidare personuppgifter som
	grundar sig på fakta så långt det är möjligt skiljas från personuppgifter
	som grundar sig på personliga bedömningar. Om grunden inte framgår av
	sammanhanget eller på något annat sätt ska den tydliggöras genom en
	särskild upplysning.
	I flera av registerförfattningarna föreskrivs att det i vissa fall ska läm-
	nas särskilda upplysningar. Bestämmelser om särskilda upplysningar,
	med något olika innehåll, finns i 3 kap. 3 och 4 §§ polisdatalagen,
	4 kap. 2 och 3 §§ kustbevakningsdatalagen, 3 kap. 3 § åklagardatalagen,
	3 kap. 3 och 4 §§ tullbrottsdatalagen och 3 kap. 3 och 4 §§ skattebrotts-
	datalagen. De särskilda upplysningarna ska avse att personen i fråga inte
	är misstänkt vare sig för brott eller för att utöva brottslig verksamhet.
	I fråga om den som är misstänkt för att utöva eller att komma att utöva
	brottslig verksamhet ska de särskilda upplysningarna belysa uppgifts-
	lämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak. Det ska också
	finnas en särskild upplysning om ändamålet med behandlingen, om det
	inte framgår på annat sätt. Bestämmelserna om särskilda upplysningar
	gäller endast för personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga.
	Upplysningar om ändamålet med behandlingen
	Registerförfattningarna bör inte innehålla bestämmelser som motsvarar
	brottsdatalagens krav på att ändamålet med behandlingen ska framgå.
	Särskilda upplysningar bara om uppgifterna är gemensamt tillgängliga
	Kraven på särskilda upplysningar i de brottsbekämpande myndigheternas
	registerförfattningar gäller alltså enligt nuvarande reglering endast upp-
	gifter som har gjorts gemensamt tillgängliga. Frågan är om det finns skäl
	att i de nya registerförfattningarna göra undantag från bestämmelserna
	om särskilda upplysningar för personuppgifter som inte har gjorts
	gemensamt tillgängliga.
	Såväl direktivet som brottsdatalagen ger utrymme för att göra undantag
	från kravet på särskilda upplysningar i aktuellt fall. Direktivets krav på
	särskilda upplysningar beträffande vilken kategori en person tillhör och
	beträffande att fakta ska skiljas från personliga bedömningar gäller bara
	så långt det är möjligt att lämna sådan information. Kravet i 2 kap. 3 §
108	andra stycket brottsdatalagen, om att ändamålet med behandlingen ska
108

framgå, följer inte av direktivet utan skapar ett sådant extra skydd för enskildas integritet som direktivet medger att nationell rätt får innehålla.

Behovet av särskilda upplysningar gör sig framför allt gällande om personuppgifter behandlas utanför sitt ursprungliga sammanhang. I för- arbetena till polisdatalagen diskuteras ingående skälen för att ha sådana bestämmelser och när särskilda upplysningar inte behövs (se prop. 2009/10:85 s. 145 f.). När ett fåtal personer behandlar uppgifterna och är införstådda med varför det görs finns det inget behov av särskilda upp- lysningar. I dessa fall tillgodoses integritetsskyddet som de särskilda upplysningarna syftar till att skapa på annat sätt. Regeringen anser där- för, till skillnad från Datainspektionen, att kravet på särskilda upp- lysningar på samma sätt som i dag enbart ska gälla vid behandling av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga.

För de behöriga myndigheter som inte har en reglering som gör skill- nad mellan uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga och andra uppgifter kommer bestämmelserna i brottsdatalagen om särskilda upp- lysningar att gälla utan undantag. Det kan förefalla som om det därmed ställs högre krav på de myndigheter som i dag överhuvudtaget inte behö- ver förse personuppgifter med särskilda upplysningar, medan de myn- digheter som har en sådan reglering får undantag från kraven i brottsdata- lagen i vissa fall. Enligt brottsdatalagen ska personuppgifter förses med särskilda upplysningar bara om det förhållande som upplysningen skulle avse inte framgår av sammanhanget eller på något annat sätt. Det är framför allt i det inledande skedet av en förundersökning och i underrät- telseverksamhet som det kan vara otydligt vilken roll en person har och varför uppgifter om honom eller henne behandlas. När det gäller andra myndigheter än de brottsbekämpande kommer det därför normalt inte att krävas några särskilda upplysningar och då finns det inte heller skäl att ha något undantag.

Upplysningar om vilken kategori en person tillhör

I brottsdatalagen ställs det delvis andra krav på särskilda upplysningar än i registerförfattningarna. Sådana bestämmelser i registerförfattningarna som innebär att det genom en särskild upplysning ska framgå att en viss person inte är misstänkt täcks, såvitt gäller brottsutredande och lagför- ande verksamhet, av regleringen i 2 kap. 9 § brottsdatalagen. Det finns därför inte skäl att i registerförfattningarna ha bestämmelser som föreskriver att det ska framgå att en person inte är misstänkt för brott i brottsutredande och lagförande verksamhet.

Underrättelseverksamheten är emellertid i stor utsträckning oreglerad och i den reglering som finns gör man ingen tydlig uppdelning mellan olika kategorier av personer. Det generella krav som uppställs i 2 kap. 9

§brottsdatalagen är därför språkligt mindre väl lämpat att tillämpas i underrättelseverksamhet. Det är än viktigare ur integritetssynpunkt att det i underrättelseverksamheten görs tydlig skillnad mellan personer som har ett direkt samband med den brottsliga verksamheten och andra personer. Mot den bakgrunden bör bestämmelser motsvarande det nuvarande kravet i registerförfattningarna på särskilda upplysningar föras in i de nya registerförfattningarna.

Prop. 2017/18:269

109

Prop. 2017/18:269 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden efterfrågar ett förtydligande av om sådana bestämmelser är avsedda att utgöra ett komplement till eller avvikelse från kraven i brottsdatalagen. Konsekvensen av de före- slagna särreglerna för underrättelseverksamheten i detta avseende är att det preciserade kravet när det gäller särskilda upplysningar om personer som inte är misstänkta gäller istället för det mer generellt hållna kravet på åtskillnad mellan olika kategorier av registrerade.

Det väcker frågan hur man ska se på det förhållandet att begreppet misstänkt används i registerförfattningarna även om personer vilkas upp- gifter behandlas i underrättelseverksamhet, trots att regelverket i övrigt förutsätter att ett konkret brott har begåtts för att någon ska kunna be- tecknas som misstänkt. Misstänkt används i detta sammanhang för att skilja ut personer som kan ha direkt samband med den brottsliga verk- samheten från andra (se t.ex. 3 kap. 4 § polisdatalagen och 3 kap. 4 § tullbrottsdatalagen). Användningen av begreppet misstänkt kritiserades av Lagrådet när polisdatalagen infördes. Regeringen valde att behålla det under hänvisning till tidigare lagstiftning på området (se prop. 2009/10:85 s. 150 och 522). Begreppet är så inarbetat att det inte heller bör ändras nu.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden menar att det bör förtydligas om kravet på särskilda upplysningar avseende personer som inte är miss- tänkta för att ha utövat eller kommer att utöva brottslig verksamhet tar sikte på personer som över huvud taget inte är misstänkta för någon brottslighet eller personer som inte är misstänkta för den brottsliga verk- samhet som undersöks. Kravet på särskild upplysning avseende personer som inte är misstänkta tar sikte på personer som inte är misstänkta för den brottsliga verksamhet som undersöks. Den alternativa tolkning som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tar upp skulle enligt regering- ens mening leda till att det eftersträvade integritetsskyddet inte får av- sedd effekt. Exempelvis bör uppgifter om en person som är misstänkt för ett trafikbrott i många fall kunna förses med särskild upplysning om att han eller hon inte är misstänkt då uppgifterna behandlas för ändamålet att förebygga, förhindra eller upptäcka sexualbrott.

Särskilda upplysningar om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak

När det gäller bestämmelsen i 2 kap. 10 § brottsdatalagen, som föreskri- ver att fakta ska skiljas från personliga bedömningar och att det ska anges genom en särskild upplysning om det inte framgår på annat sätt, kan det ifrågasättas om det går att dra en parallell med de bestämmelser som i dag finns i registerförfattningarna. Det är framför allt beträffande uppgifter som behandlas i underrättelseverksamhet som det enligt 3 kap. 4 § polisdatalagen, 4 kap. 3 § kustbevakningsdatalagen, 3 kap. 4 § tull- brottsdatalagen och 3 kap. 4 § skattebrottsdatalagen krävs särskilda upp- lysningar om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak.

Ovan nämnda bestämmelser preciserar vilka upplysningar som krävs i fråga om personuppgifter som behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. En förundersökning rör ett konkret

brott och det framgår då som regel direkt av sammanhanget varför det

110

har ansetts finnas fog för att behandla uppgifter, t.ex. av förhörsprotokoll eller vittneslistor. Risken för missuppfattningar inom ramen för hand- läggningen av en sådan utredning är därför liten (se prop. 2009/10:85, s. 151). När det gäller uppgifter som behandlas i underrättelsesyfte är det särskilt angeläget av integritetsskyddskäl att det går att utläsa om den som har lämnat uppgifterna kan anses vara tillförlitlig samt graden av riktighet i sak. Det är t.ex. viktigt att veta om informationen består av kontrollerade fakta eller endast icke styrkta påståenden. Det bör därför även i de nya registerförfattningarna finnas sådana, i förhållande till 2 kap. 10 § brottsdatalagen mer preciserade, bestämmelser som föreskriver att uppgifter om en person som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verksamhet ska förses med en upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet. Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden efterfrågar ett förtydligande av om bestämmelserna är avsedda att utgöra ett komplement till eller avvikelse från kraven i brottsdata- lagen. Konsekvensen av de föreslagna särreglerna för underrättelseverk- samheten är att det mer preciserade kravet när det gäller särskilda upp- lysningar om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak gäller istället för det allmänna kravet att fakta ska skiljas från be- dömningar i 2 kap. 10 § brottsdatalagen.

Kravet på upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgif- ternas riktighet i sak bör endast avse uppgifter om den som antas utöva eller komma att utöva den brottsliga verksamheten. Eftersom det krav som gäller för anknytningen till den brottsliga verksamheten således är lågt ställt träffar regleringen en relativt vid personkrets. Så snart det finns något som stöder ett antagande om att en person har direkt samband med brottslig verksamhet och det är fråga om uppgifter som görs gemensamt tillgängliga bör således uppgifterna om personen förses med en särskild upplysning.

Det är vidare endast sådana uppgifter som belyser på vilket sätt perso- nen är knuten till brottsligheten som bör förses med upplysning om upp- giftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak. Det kan, förutom anknytningen till den brottsliga verksamheten, t.ex. röra sig om uppgifter om brottslighetens art och omfattning. Uppgifter av det slaget kan behöva förses med särskilda upplysningar för att personens anknyt- ning till brottsligheten ska kunna bedömas.

På samma sätt som i dag bör det göras undantag från kravet på särskild upplysning om det inte finns något behov av en sådan, därför att det framgår av sammanhanget vem som är uppgiftslämnare och hur trovärdig uppgiften är eller det av annat skäl är onödigt med en sådan upplysning. Om det t.ex. är fråga om uppgifter som hämtas från förundersökningar eller domar är en särskild upplysning som regel onödig om källan fram- går. Enligt förarbetena till polisdatalagen anses det vara onödigt att be- döma trovärdigheten om uppgiftslämnaren är en polisman. Detsamma bör gälla andra tjänstemän med brottsbekämpande uppgifter. Däremot kan det även i ett sådant fall behövas en upplysning om uppgiftens rik- tighet i sak, eftersom förutsättningarna för att göra en viss iakttagelse kan behöva belysas (se prop. 2009/10:85 s. 341).

Den nuvarande formuleringen av bestämmelserna innebär att det krävs särskild upplysning om det inte på grund av särskilda omständigheter är onödigt. Det har framkommit att det anses vara oklart vilka särskilda

Prop. 2017/18:269

111

Prop. 2017/18:269 omständigheter som kan föranleda avsteg från huvudregeln och att detta har lett till en omotiverat restriktiv tillämpning. Regleringen bör därför ändras så att det ställs krav på särskilda upplysningar om det inte på grund av omständigheterna är onödigt. Med en sådan formulering undvi- ker man den osäkerhet som kan finnas om vilken typ av omständigheter som kan göra behovet av särskilda upplysningar överflödigt. Om de samlade omständigheterna gör att trovärdigheten och riktigheten kan bedömas bör det vara tillräckligt.

5.3.5Hänvisningar till offentlighets- och sekretesslagen

Regeringens bedömning: Det behövs inga hänvisningar i de nya registerförfattningarna till att det finns bestämmelser om utlämnande i offentlighets- och sekretesslagen.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Umeå universitet, juridiska institutionen, ansluter

sig till utredningens bedömning att hänvisningarna bör upphävas. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: I 2 kap. 19 § andra stycket och

5 kap. 9 § andra stycket polisdatalagen, 3 kap. 8 § andra stycket kustbevakningsdatalagen, 2 kap. 15 § andra stycket åklagardatalagen, 2 kap. 14 § andra stycket tullbrottsdatalagen och 2 kap. 13 § andra stycket skattebrottsdatalagen, som alla reglerar viss föreskriftsrätt, finns det hänvisningar till regleringen om utlämnande i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelserna erinrar om att det även i offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om utlämnande. Syftet med bestämmelserna är enbart att klargöra att det i den lagen finns bestämmelser om utlämnande. Eftersom det finns bestämmelser om

utlämnande också i andra författningar, exempelvis i tryckfrihetsförordningen, och hänvisningen är så generellt utformad fyller bestämmelserna i de nuvarande registerförfattningarna inte någon funktion. Bestämmelserna innehåller inte heller någon materiell reglering. Några motsvarande bestämmelser bör därför inte införas i de nya registerlagarna.

5.4Behov av nya bestämmelser och anpassningar

5.4.1Uppgifter om juridiska personer

Regeringens förslag: Det ska finnas bestämmelser i de nya registerförfattningarna som rör behandling av uppgifter om juridiska personer, motsvarande de som finns i nuvarande reglering. Hänvis- ningar ska också göras till de bestämmelser i brottsdatalagen som motsvarar dem som i dag finns i registerförfattningarna och som är tillämpliga vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

112

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget.	Prop. 2017/18:269
Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 6 § polisdatalagen, 1 kap. 3 §
kustbevakningsdatalagen, 1 kap. 4 § åklagardatalagen, 1 kap.	4 § tull-
brottsdatalagen och 1 kap. 4 § skattebrottsdatalagen föreskrivs	att vissa

bestämmelser i författningarna även ska tillämpas på uppgifter om juri- diska personer. Direktivet gäller enbart till skydd för fysiska personer och tillämpningsområdet för brottsdatalagen har utformats med det som grund.

Bestämmelserna i registerförfattningarna om att de i vissa delar ska tillämpas på uppgifter om juridiska personer behöver inte utmönstras ur regleringen med anledning av dataskyddsreformen. Det är visserligen allmänt sett inte lika angeläget att skydda uppgifter om juridiska personer som uppgifter om fysiska personer. Eftersom uppgifter om juridiska personer i många fall samtidigt är indirekta personuppgifter kan behovet av särskilda skyddsregler för uppgifter om juridiska personer diskuteras. I de fall där man tidigare har ansett att det finns goda skäl att ge visst skydd även för uppgifter om juridiska personer finns det emellertid inte skäl att nu göra en annan bedömning. Bestämmelser om skydd för uppgifter om juridiska personer som motsvarar befintliga bestämmelser bör därför införas.

Frågan är då om bestämmelserna enbart bör ta sikte på frågor som reg- leras i respektive registerförfattning, trots att vissa frågor som i dag reg- leras i registerförfattningarna och som ska tillämpas även på uppgifter om juridiska personer regleras i brottsdatalagen. Mot bakgrund av försla- get om att införa bestämmelser som motsvarar dagens reglering bör en hänvisning göras till de bestämmelser i brottsdatalagen som motsvarar dem som i dag finns i registerförfattningarna och som är tillämpliga vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

5.4.2Administrativa sanktionsavgifter

Regeringens förslag: En sanktionsavgift ska få tas ut av den per- sonuppgiftsansvarige vid överträdelse av vissa bestämmelser i regis- terförfattningarna. Det gäller överträdelse av bestämmelser om tillåtna rättsliga grunder för behandling av personuppgifter, om särskilda upp- lysningar och om längsta tid för behandling av personuppgifter.

Sanktionsavgiften ska vara högst 10 000 000 kronor.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningen föreslår att sanktionsavgiften bör vara minst 50 000 kr och högst 20 000 000 kr.

Remissinstanserna: Polismyndigheten ifrågasätter att överträdelser av bestämmelser om särskilda upplysningar och längsta tid för behandling av personuppgifter, särskilt inom ramen för sådan komplex verksamhet som brottsbekämpning, ska kunna föranleda sanktionsavgift eftersom det i dessa fall är fråga om tillämpning av bestämmelser som kräver bedöm- ningar. Datainspektionen tillstyrker att det ska vara möjligt att utdöma sanktionsavgifter vid överträdelse av registerförfattningarna. Försvarets radioanstalt ifrågasätter om det är lämpligt att sanktionsavgifter ska

113

Prop. 2017/18:269 kunna tas ut av myndigheter eftersom tjänstemannaansvar kan utkrävas, det finns möjlighet att utkräva skadestånd vid överträdelser av t.ex. den föreslagna brottsdatalagen och eftersom regeringen också har möjlighet att ställa krav på myndigheter för att komma till rätta med överträdelser. Sala kommun har anfört att beloppet synes vara väl högt och kan bli betungande för en liten myndighet. Sveriges advokatsamfund ställer sig tveksam till att ett sanktionssystem som består av sanktionsavgifter i kombination med skadestånd är det mest effektiva sättet att se till att den nya lagregleringen följs. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Vilka överträdelser ska kunna leda till sanktionsavgift?

Bestämmelser om möjlighet att ta ut administrativa sanktionsavgifter vid överträdelser av bestämmelser i brottsdatalagen har tagits in i 6 kap. den lagen.

Sanktionsavgift kan enligt brottsdatalagen tas ut vid överträdelse av bestämmelser i den lagen. Sanktionsavgifter har bedömts kunna säker- ställa efterlevnaden av bestämmelser i brottsdatalagen på nödvändigt sätt och har ansetts vara den lämpligaste reaktionen på överträdelser av regle- ringen även för myndigheternas del (se prop. 2017/18:232 s. 313 f.). Vissa bestämmelser i brottsdatalagen har visserligen ansetts vara av sådan art att någon sanktionsavgift inte bör komma i fråga vid överträdelser av dem, men det har inte ansetts motiverat att generellt undanta överträdelser av alla sådana bestämmelser som i någon mån kräver eller ger utrymme för olika bedömningar.

Det finns inte skäl att välja någon annan lösning i fråga om sanktioner vid överträdelser av bestämmelser i de nya registerförfattningarna än den som har valts för överträdelser av bestämmelserna i brottsdatalagen. De synpunkter som har lämnats av Polismyndigheten, Försvarets radioanstalt, Sveriges advokatsamfund och Sala kommun i fråga om sanktionsavgifter föranleder inte någon annan bedömning. Om en bestämmelse i en registerförfattning ersätter, preciserar eller på annat sätt kompletterar en bestämmelse i brottsdatalagen som kan föranleda sanktionsavgift, bör alltså även överträdelse av bestämmelsen i registerförfattningen kunna föranleda sanktionsavgift.

Med dessa utgångspunkter ska överträdelse av bestämmelser i de brottsbekämpande myndigheternas och kriminalvårdens registerförfatt- ningar om tillåtna rättsliga grunder för behandling av personuppgifter och om längsta tid för behandling av personuppgifter kunna föranleda sanktionsavgift. Detsamma ska gälla bestämmelser om särskilda upplys- ningar. Det bör i respektive registerförfattning anges vilka överträdelser som kan föranleda sanktionsavgift.

Ska en sanktionsavgift kunna tas ut även vid behandling av uppgifter om juridiska personer?

Sanktionsavgift är främst tänkt att utgöra en reaktion på sådan otillåten behandling av personuppgifter som riskerar att kränka den personliga

integriteten, vilket talar för att inskränka tillämpningen till uppgifter om

114

fysiska personer. Eftersom direktivet enbart skyddar uppgifter om fysiska Prop. 2017/18:269 personer och bestämmelserna om sanktionsavgift har införts som en

konsekvens av kravet på sanktioner i direktivet finns det inte skäl att utsträcka möjligheten att ta ut sanktionsavgift till överträdelser som gäl- ler behandling av uppgifter om juridiska personer. Omfattar behand- lingen även uppgifter om fysiska personer kan sanktionsavgift tas ut för den överträdelsen om förutsättningarna för det är uppfyllda.

Hur hög bör sanktionsavgiften vara?

Enligt 6 kap. 3 § första och andra styckena brottsdatalagen ska sanktions- avgift tas ut med ett lägre belopp vid mindre allvarliga överträdelser och med ett högre belopp vid allvarligare överträdelser. Det framgår av para- grafen vilka överträdelser som är mindre allvarliga respektive allvarliga.

Överträdelse av brottsdatalagens bestämmelser om tillåtna rättsliga grunder för behandling, särskilda upplysningar och längsta tid för be- handling av personuppgifter är enligt paragrafen allvarliga överträdelser. Det bör gälla även vid överträdelse av motsvarande bestämmelser i regis- terförfattningarna. Det finns inte anledning att i registerförfattningarna avvika från de belopp som fastställs i brottsdatalagen. En bestämmelse som anger det högsta belopp som kan komma i fråga bör finnas i var och en av registerförfattningarna.

Vem ska betala sanktionsavgift?

Den som är personuppgiftsansvarig ansvarar även för den behandling som ett personuppgiftsbiträde utför. En sanktionsavgift ska bara kunna tas ut av ett personuppgiftsbiträde i de fall där biträdet brutit mot uttryck- liga skyldigheter enligt brottsdatalagen. Eftersom registerförfattningarna inte innehåller några sådana skyldigheter för personuppgiftsbiträden bör sanktionsavgift för överträdelser av bestämmelser i registerförfattning- arna endast kunna tas ut av personuppgiftsansvariga. Om ett personupp- giftsbiträde i strid med brottsdatalagen har bestämt ändamålen med och medlen för behandlingen är biträdet att anse som personuppgiftsansvarig för den behandlingen och sanktionsavgift kan då tas ut i samma utsträck- ning som av en personuppgiftsansvarig (se 3 kap. 19 § andra stycket brottsdatalagen). Det kommer då att gälla även vid överträdelse av be- stämmelser i en registerförfattning.

Brottsdatalagens handläggningsbestämmelser gäller

I brottsdatalagen finns det bestämmelser i 6 kap. 3 § tredje stycket, 4 och 5 §§ om hur sanktionsavgiften ska bestämmas och i 6 kap. 6 och 7 §§ om vad som gäller i fråga om beslut om sanktionsavgift. Att registerförfatt- ningarna föreslås gälla utöver brottsdatalagen innebär att de handlägg- nings- och verkställighetsregler som finns i brottsdatalagen även gäller i de fall där sanktionsavgift tas ut för överträdelser av bestämmelser i registerförfattningarna. Några bestämmelser om handläggningen behövs därför inte i registerförfattningarna.

115

Prop. 2017/18:269 5.4.3

Skadestånd

Regeringens förslag: I registerförfattningarna ska det anges att be- stämmelsen om skadestånd i brottsdatalagen ska tillämpas när person- uppgifter behandlas i strid med registerförfattningarna eller föreskrif- ter som har meddelats i anslutning till dem.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Datainspektionen tillstyrker att rätten till skade-

stånd i brottsdatalagen även ska tillämpas på motsvarande sätt när per- sonuppgifter behandlas i strid med registerförfattningarna. Sveriges advokatsamfund ställer sig tveksam till att ett sanktionssystem som består av sanktionsavgifter i kombination med skadestånd är det mest effektiva sättet att se till att den nya lagregleringen följs. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 1 § brottsdatalagen ska den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för den skada och kränkning av den personliga integriteten som personuppgiftsbehandling i strid med brottsdatalagen, eller föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till den, har orsakat.

I de nuvarande registerförfattningarna finns det inte några bestämmelser om skadestånd. I stället hänvisas det i 2 kap. 2 § första

stycket 12 polisdatalagen, 2 kap. 2 § första stycket 12 kustbevakningsdatalagen, 2 kap. 2 § första stycket 12 åklagardatalagen, 2 kap. 2 § första stycket 12 tullbrottsdatalagen och 2 kap. 2 § första stycket 12 skattebrottsdatalagen till 48 § personuppgiftslagen när det gäller skadestånd. Enligt 8 § lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården gäller personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt den lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den.

Rätten till skadestånd vid skada och kränkning bör vara densamma när personuppgifter behandlas i strid med bestämmelser i registerförfattning- arna som vid behandling i strid med brottsdatalagen. Det finns inte skäl att välja någon annan lösning vid överträdelser av bestämmelser i de nya registerförfattningarna än den som har valts i brottsdatalagen. Det bör framgå genom att det i registerförfattningarna föreskrivs att 7 kap. 1 § brottsdatalagen ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i strid med registerförfattningarna eller föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till dem. Den synpunkt som har lämnats av Sveriges advokatsam- fund leder inte till någon annan bedömning.

	5.4.4	Överklagande

	Regeringens förslag: Det ska finnas hänvisningar i registerförfatt-
	ningarna till bestämmelser om överklagande i brottsdatalagen.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget.
	Skälen för regeringens förslag: Brottsdatalagen innehåller generella
116	bestämmelser om överklagande. I 7 kap. 2 § brottsdatalagen föreskrivs

att beslut i fråga om rättelse eller komplettering, radering eller begräns- ning av behandlingen av personuppgifter, som har meddelats av en myn- dighet i egenskap av personuppgiftsansvarig, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut att inte lämna information på begäran av en registrerad, att ta ut avgift för att lämna information eller att inte medge omprövning av ett automatiserat beslut. Enligt 7 kap. 3 § får tillsynsmyndighetens beslut enligt lagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I 7 kap. 4 § föreskrivs att andra beslut enligt lagen än de nu nämnda inte får överklagas

I2 kap. 2 § första stycket 13 polisdatalagen, 2 kap. 2 § första stycket 13 kustbevakningsdatalagen, 2 kap. 2 § första stycket 13 åklagar- datalagen, 2 kap. 2 § första stycket 13 tullbrottsdatalagen och 2 kap. 2 § första stycket 13 skattebrottsdatalagen hänvisas det till överklagandereg- lerna i 51 § första stycket, 52 § första stycket och 53 § personuppgifts- lagen. I 51 § första stycket regleras rätten att överklaga tillsynsmyndig- hetens beslut om annat än föreskrifter. Enligt 52 § första stycket får en myndighets beslut i fråga om information efter ansökan, om rättelse och underrättelse till tredje man, om information vid automatiserade beslut och om upplysningar till allmänheten om personuppgiftsbehandlingar som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten överklagas. Enligt 53 § personuppgiftslagen får andra beslut inte överklagas. I 12–16 §§ lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården finns det sär- skilda överklagandebestämmelser.

I brottsdatalagen anges uttömmande vilka beslut av behöriga myndig- heter som får överklagas. Rätten att överklaga omfattar enbart sådana beslut som en myndighet har fattat i egenskap av personuppgiftsansvarig och som berör den enskilde och går honom eller henne emot. Några andra beslut av en behörig myndighet får inte överklagas. Myndigheterna kommer att fatta beslut om exempelvis rättelse, radering eller begräns- ning av behandlingen med stöd av brottsdatalagen. Det blir alltså inte aktuellt att med stöd av någon av registerförfattningarna fatta sådana beslut som rör enskilda som de bör ha rätt att överklaga. I enlighet med regeringens ställningstagande i avsnitt 5.4.2 bör det i respektive register- författning anges vilka överträdelser som kan föranleda sanktionsavgift. Tillsynsmyndigheten beslutar om sanktionsavgift med stöd av 5 kap. 7 § och 6 kap. 6 § brottsdatalagen även när det gäller överträdelser av be- stämmelserna i registerförfattningarna. Tillsynsmyndighetens beslut om sanktionsavgifter vid dessa överträdelser får därför överklagas enligt brottsdatalagen och någon särskild reglering avseende rätten att över- klaga sådana beslut behövs således inte. Mot bakgrund av vad som an- förts ovan finns det alltså inte skäl att särskilt reglera frågan om överkla- gande i registerförfattningarna. Det bör däremot framgå av registerför- fattningarna att överklagande regleras i brottsdatalagen.

Prop. 2017/18:269

117

Prop. 2017/18:269 5.4.5

Uppgifter till rättsstatistiken

Regeringens bedömning: Det behövs inga bestämmelser i de nya registerförfattningarna om överlämnande av personuppgifter för att framställa rättsstatistik.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: I 9 § lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården, 2 kap. 14 § polisdatalagen, 2 kap. 12 § åklagardatalagen, 2 kap. 15 § tullbrottsdatalagen och 2 kap. 14 § skattebrottsdatalagen föreskrivs att personuppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik ska lämnas till den myndighet som ansva- rar för att framställa sådan statistik. En bestämmelse av motsvarande betydelse finns i 2 kap. 21 § brottsdatalagen. Det behövs därför inga motsvarande bestämmelser i registerförfattningarna.

Kustbevakningen har idag ingen sådan uppgiftsskyldighet som gäller för ovan uppräknade myndigheter. Det finns emellertid inte skäl att undanta myndigheten från tillämpningsområdet av 2 kap. 21 § brottsdata- lagen. Brottsdatalagens reglering innebär alltså att även Kustbevakningen får motsvarande uppgiftsskyldighet som övriga brottsbekämpande myndigheter och kriminalvården.

5.4.6 Terminologin anpassas

Regeringens förslag: Terminologin i de nya registerförfattningarna ska vara anpassad till brottsdatalagen och i viss utsträckning till data- skyddsförordningen. Uttrycken brottsbekämpande verksamhet och beivra brott bör inte användas i de nya registerförfattningarna.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget.

	Skälen för regeringens förslag
	Uttrycket brottsbekämpning
	Uttrycket brottsbekämpande verksamhet bör inte användas i de nya
	registerförfattningarna. I stället bör som i brottsdatalagen utgångspunkten
	vara att personuppgifter behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller
	upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa
	straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
	Brottsbekämpande verksamhet anses i dag omfatta både att förebygga,
	förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och att utreda och beivra
	brott. I brottsdatalagen görs dock, i linje med hur direktivet är utformat,
	skillnad mellan brottsbekämpning och lagföring. Uppgiften att beivra
	brott hänförs till lagföring. Uttrycket brottsbekämpning kommer därmed
	att ha en snävare innebörd än i dag. Det blir emellertid ingen saklig skill-
	nad för de myndigheter som har till uppgift att både utreda och beivra
	brott, eftersom både brottsbekämpning och lagföring omfattas av regis-
118	terförfattningens tillämpningsområde. För Skatteverket, som i motsats till

övriga myndigheter inte har några lagförande uppgifter, innebär det inte Prop. 2017/18:269 heller någon ändring i sak att terminologin ändras på detta sätt.

Uttrycket ”beivra brott”

Brottsdatalagen gäller för behandling av personuppgifter som utförs i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Uttrycket lagföra brott används i brottsdata- lagen i stället för beivra brott.

I flera av registerförfattningarna används i dag uttrycket beivra brott. Det förekommer bl.a. i 2 kap. 7 § polisdatalagen, 3 kap. 2 § kustbevak- ningsdatalagen, 2 kap. 5 § åklagardatalagen och 2 kap. 5 § tullbrottsdata- lagen. I de nya registerförfattningarna bör terminologin stämma överens med hur tillämpningsområdet anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen. Det innebär att uttrycket beivra brott bör ersättas av lagföra brott.

5.5Särskilt om längsta tid för behandling av personuppgifter

5.5.1Struktur och terminologi

Regeringens bedömning: Bestämmelser som motsvarar befintliga bestämmelser om bevarande och gallring bör införas i register- författningarna, men de bör formuleras så att det tydligt framgår att det är fråga om dataskyddsbestämmelser. Regler om hur länge uppgifter får behandlas ska som huvudregel samlas i särskilda kapitel i registerförfattningarna.

Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm påpekar att de olika

tidsfristerna för hur länge personuppgifter får behandlas är mycket svår- överskådliga och att det skulle vara bra om det gick att hitta ett mer en- hetligt system. Polismyndigheten, Datainspektionen och Riksarkivet ser positivt på att terminologin på området renodlas så att begreppen beva- rande och gallring endast används i arkivlagens (1990:782) mening. Riksarkivet välkomnar att det slås fast att regleringen inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens bedömning

Olika typer av bestämmelser

I registerförfattningarna finns bestämmelser om bevarande och gallring av personuppgifter. Regleringen gäller enbart personuppgifter som be- handlas automatiserat. Den styr således inte hur länge uppgifter som behandlas på papper får bevaras, varken i den brottsbekämpande verk- samheten eller för arkivändamål. När det i detta avsnitt talas om hur länge personuppgifter får behandlas eller i vilken utsträckning behand-

ling för arkivändamål är tillåten avses enbart automatiserad behandling.

119

Prop. 2017/18:269 Enligt de brottsbekämpande myndigheternas registerförfattningar gäl- ler som huvudregel att personuppgifter inte får behandlas under längre tid än vad som behövs för något av de ändamål som omfattas av respek- tive lags tillämpningsområde. Sådana bestämmelser behövs inte i de nya registerförfattningarna eftersom motsvarande reglering finns i brottsdatalagen. Därutöver finns det två olika typer av bestämmelser om bevarande och gallring av personuppgifter. Tullbrottsdatalagen kan tas som exempel, men motsvarande bestämmelser finns i de övriga brottsbekämpande myndigheternas registerförfattningar.

120

Den ena typen är bestämmelser om gallring (se 4 kap. 3, 9 och 10 §§ tullbrottsdatalagen) som gäller för personuppgifter som inte förekommer i ärenden om utredning av eller lagföring för brott. Regleringen innebär att personuppgifterna inte får behandlas automatiserat efter vissa i lagen angivna tidsfrister. De får alltså inte heller som utgångspunkt arkiveras digitalt (jfr prop. 2016/17:91 s. 218). Det följer av att det i 2 kap. 2 § andra stycket tullbrottsdatalagen görs undantag från 8 § andra stycket personuppgiftslagen, som föreskriver att arkivlagstiftningen har företräde framför personuppgiftslagstiftningen. Behandling för arkivändamål är dock tillåten om det med stöd av 4 kap. 2 § 2 har meddelats föreskrifter om att personuppgifterna får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Sådana föreskrifter får enligt 17 § tullbrottsdata- förordningen (2017:450) meddelas av Riksarkivet.

Den andra typen av bestämmelser begränsar möjligheten att behandla personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga och som rör ären- den om utredning av eller lagföring för brott (se 4 kap. 6 och 7 §§ tull- brottsdatalagen och se vidare avsnitt 5.5.3). De reglerar hur länge per- sonuppgifter får behandlas i den brottsbekämpande verksamheten men hindrar inte, till skillnad från bestämmelserna om gallring, att handlingar arkiveras digitalt enligt arkivlagens (1990:782) bestämmelser. När be- handling inte längre är tillåten för brottsbekämpande ändamål kan beva- rande således ske för arkivändamål utan att det krävs särskilda föreskrif- ter om det.

I 4 kap. 2 § 1 och 3 tullbrottsdatalagen upplyses om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om digital arkivering och om att vissa kategorier av personuppgifter får be- handlas i den brottsbekämpande verksamheten under längre tid än vad som annars är föreskrivet. Sådana föreskrifter finns i 11–16 §§ tullbrotts- dataförordningen. Av 11 § framgår att personuppgifter som arkiveras digitalt ska avskiljas från den brottsbekämpande verksamheten och att åtkomst till uppgifterna ska begränsas på visst sätt.

Bestämmelserna om bevarande och gallring är dataskyddsbestämmelser

Utgångspunkten i det arkivrättsliga regelverket är att uppgifter ska beva- ras, medan presumtionen i regelverk som skyddar personuppgifter är den omvända. Gallring enligt det arkivrättsliga regelverket syftar till att be- gränsa arkivens omfattning bland annat för att därmed öka deras tillgäng- lighet, medan gallring enligt registerförfattningarna syftar till att skydda enskildas personliga integritet (se exempelvis prop. 2009/10:85 s. 207 f. och prop. 2016/17:91 s. 169). Orden bevarande och gallring bör i de nya registerförfattningarna enbart användas i den betydelse de har i


Prop. 2017/18:269 5.5.2		Bestämmelser som innebär att behandling inte
		längre får ske för något ändamål

	Regeringens förslag: Bestämmelser som motsvarar befintliga
	bestämmelser om gallring ska införas i de nya registerförfattningarna
	men formuleras så att de anger den längsta tid som personuppgifterna
	får behandlas.
	Det ska även i de nya registerförfattningarna finnas bestämmelser
	om föreskriftsrätt avseende behandling av personuppgifter för
	vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål. Bestämmelserna
	ska formuleras så att det framgår att föreskriftsrätten även omfattar
	behandling för arkivändamål av allmänt intresse.

	Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.
	Remissinstanserna: Polismyndigheten anser att det, när begreppet
	gallring tas bort, är oklart om uttrycket längsta tid för behandling ändå
	ska tolkas som avvikande bestämmelser om gallring i arkivlagens
	mening. Den fråga som då inställer sig enligt myndigheten är om uppgif-
	terna ska gallras med stöd av polisens brottsdatalag eller om gallringsfö-
	reskrifter från Riksarkivet behövs. Polismyndigheten anför vidare att det
	framstår som mer ändamålsenligt att i brottsdatalagen och i polisens
	registerförfattning – om ambitionen är att dessa lagar ska vara renodlade
	dataskyddslagar – endast reglera hur länge personuppgifterna får
	behandlas för syften inom lagens tillämpningsområde. Polismyndigheten
	vill i sammanhanget också framhålla att arkivering av handlingar från
	brottsbekämpande verksamhet på papper inte längre är ett möjligt
	alternativ utifrån den omfattande och komplicerade arkivbildning som
	myndigheten hanterar. Polismyndigheten anser att det utifrån ett
	rättssäkerhets-		och	handlingsoffentlighetsperspektiv	inte	är
	ändamålsenligt att ange pappersarkivering som ett alternativ för
	behandling för arkivändamål. Riksarkivet har framfört att det i fråga om

lämplig skyddsåtgärd för att skydda den enskildes integritet vid arkivering inte alltid är säkrare med arkivering på papper än elektronisk sådan. Riksarkivet bedömer också att integritetskänsliga personuppgifter som huvudregel inte bör gallras och att sådana uppgifter i stället bör skyddas genom bestämmelser om sekretess och informationssäker behandling av uppgifterna. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget.

	Skälen för regeringens förslag
	Från gallring till längsta tid för behandling
	Behandling av personuppgifter för arkivändamål omfattas av dataskydds-
	förordningens tillämpningsområde (se prop. 2017/18:232 s. 167). Det
	kan mot den bakgrunden ifrågasättas om bestäm

		för behandling i underrättelseverksamhet .....	128
5.6	Särskilt om elektroniskt utlämnande .............................		129
	5.6.1	Olika former av elektroniskt utlämnande .....	129
	5.6.2	Behovet av att kommunicera elektroniskt ....	130
	5.6.3	Utlämnande genom direktåtkomst ................	132

Prop. 2017/18:269	5.7	Rätt att meddela föreskrifter ...........................................		137
6 Behandling för nya ändamål .........................................................				138
	6.1	Bestämmelser om rättslig grund och ändamål................		138
	6.2	En ny ordning i brottsdatalagen......................................		139
	6.3	Bör sekundära ändamålsbestämmelser behållas? ...........		139
7	Polisens brottsdatalag....................................................................			143
	7.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen ....................		143
		7.1.1	Nuvarande reglering ......................................	143
		7.1.2	Lagens namn .................................................	143
	7.2	Allmänna bestämmelser .................................................		144
		7.2.1	Tillämpningsområdet.....................................	144
		7.2.2	Personuppgiftsansvar.....................................	149
		7.2.3	En bestämmelse om hur lagen är
			uppbyggd .......................................................	150
	7.3	Grundläggande bestämmelser om behandling................		151
		7.3.1	Rättsliga grunder och behandling för nya
			ändamål .........................................................	151
		7.3.2	Behandling av biometriska och genetiska
			uppgifter ........................................................	153
		7.3.3	Sökning på känsliga personuppgifter ............	154
	7.4	Personuppgifter från transportföretag.............................		157
		7.4.1	Personuppgiftsbehandlingen bör regleras i
			polisens brottsdatalag ....................................	157
		7.4.2	Begränsningar i möjligheterna att
			behandla personuppgifter ..............................	159
		7.4.3	Uppgifter från transportföretag får göras
			gemensamt tillgängliga..................................	161
		7.4.4	Hur länge personuppgifterna får
			behandlas .......................................................	161
	7.5	Gemensamt tillgängliga uppgifter ..................................		162
		7.5.1	Nya kategorier av personuppgifter får
			göras gemensamt tillgängliga ........................	162
		7.5.2	Sökning i gemensamt tillgängliga
			uppgifter ........................................................	163
	7.6	Längsta tid för behandling av uppgifter i viss
		underrättelseverksamhet .................................................		167
	7.7	Personuppgiftsbehandling i särskilda register ................		168
		7.7.1	Dna-register ...................................................	168
		7.7.2	Fingeravtrycks- och signalementsregister .....	168
	7.8	Personuppgiftsbehandling för forensiska ändamål .........		169
		7.8.1	Vad är forensiska ändamål?...........................	169
		7.8.2	Regleringen av forensiska ändamål
			behålls............................................................	170
		7.8.3	Behandling för nya ändamål..........................	170
		7.8.4	Behandling av känsliga personuppgifter .......	172
8	Tullverkets brottsdatalag...............................................................			173
	8.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen ....................		173
		8.1.1	Nuvarande reglering ......................................	173
4		8.1.2	Lagens namn .................................................	173
4

8.2	Tillämpningsområdet.....................................................	174	Prop. 2017/18:269
8.3	Grundläggande bestämmelser om behandling ...............	175

		uppgifter .......................................................	177
	8.3.3	Sökning på känsliga personuppgifter............	177
8.4	Personuppgifter från transportföretag ............................		180

		för uppgifter från transportföretag samlas ....	180
	8.4.2	En i huvudsak oförändrad reglering .............	182
8.5	Gemensamt tillgängliga uppgifter .................................		184

Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning	Prop.
	2017/18:269

1	Förslag till riksdagsbeslut ...............................................................		10
2	Lagtext	............................................................................................	11
	2.1	Förslag till lag om polisens behandling av
		personuppgifter inom brottsdatalagens område................	11
	2.2	Förslag till lag om Tullverkets behandling av
		personuppgifter inom brottsdatalagens område................	28

	tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet ...............	70
2.16	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ................................................	72

	register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ......	80
2.19	Förslag till lag om ändring i domstolsdatalagen
	(2015:728) ........................................................................	83

	(2016:27) ..........................................................................	84
2.21	Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) .............	85

2.23	Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen	Prop. 2017/18:269
	(2018:585) .......................................................................	90

		(2009:400) .......................................................................	92
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................		94
4	Befintlig lagstiftning måste anpassas .............................................		95
	4.1	Dataskyddsreformen........................................................	95
	4.2	Utgångspunkter för anpassningen till brottsdatalagen .....	96

	dataskyddsdirektivet ........................................................	96
4.4	Ändringslagar eller nya lagar?.........................................	97
4.5	Lagarnas tillämpningsområden........................................	98

	inte rör dataskydd? ........................................................		100
5 Generella förändringar .................................................................			101
5.1	Liknande behov av förändringar....................................		101
5.2	En ny lagteknisk struktur ...............................................		101
5.3	Bestämmelser som inte längre behövs...........................		103
	5.3.1	Undantag från viss
		informationsskyldighet .................................	103
	5.3.2	Syftet med lagarna ........................................	104
	5.3.3	Behandling av känsliga personuppgifter.......	105
	5.3.4	Särskilda upplysningar .................................	107
	5.3.5	Hänvisningar till offentlighets- och
		sekretesslagen ...............................................	112
5.4	Behov av nya bestämmelser och anpassningar..............		112
	5.4.1	Uppgifter om juridiska personer ...................	112
	5.4.2	Administrativa sanktionsavgifter..................	113
	5.4.3	Skadestånd ....................................................	116
	5.4.4	Överklagande................................................	116
	5.4.5	Uppgifter till rättsstatistiken .........................	118
	5.4.6	Terminologin anpassas .................................	118

personuppgifter..............................................................		119
5.5.1	Struktur och terminologi...............................	119

		underrättelseverksamhet ................................................		187
9	Kustbevakningens brottsdatalag...................................................			187
	9.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen....................		187
		9.1.1	Nuvarande reglering .....................................	187
		9.1.2	Kustbevakningsdatalagen delas upp .............	188
	9.2	Tillämpningsområdet.....................................................		189
	9.3	Grundläggande bestämmelser om behandling ...............		191
		9.3.1	Rättsliga grunder och behandling för nya
			ändamål ........................................................	191
		9.3.2	Behandling av biometriska och genetiska
			uppgifter .......................................................	193
		9.3.3	Sökning på känsliga personuppgifter............	193
	9.4	Gemensamt tillgängliga uppgifter .................................		195
		9.4.1	Behandling för diarieföring ska undantas .....	195
		9.4.2	En ny kategori av personuppgifter får
			göras gemensamt tillgängliga .......................	195
		9.4.3	Sökning i gemensamt tillgängliga
			uppgifter .......................................................	196
10	Skatteverkets brottsdatalag...........................................................			197
	10.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen....................		197
		10.1.1	Nuvarande reglering .....................................	197
		10.1.2	Lagens namn.................................................	197
	10.2	Tillämpningsområdet.....................................................		198
	10.3	Grundläggande bestämmelser om behandling ...............		199
		10.3.1	Rättsliga grunder och behandling för nya
			ändamål ........................................................	199
		10.3.2	Behandling av biometriska och genetiska
			uppgifter .......................................................	200
		10.3.3	Sökning på känsliga personuppgifter............	201
	10.4	Gemensamt tillgängliga uppgifter .................................		202
11	Åklagarväsendets brottsdatalag....................................................			203
	11.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen....................		203

		11.1.1	Nuvarande reglering ......................................	203
		11.1.2	En särskild registerlagstiftning inom
			brottsdatalagens tillämpningsområde ............	204
	11.2	Tillämpningsområdet .....................................................		205
	11.3	Grundläggande bestämmelser om behandling................		209
		11.3.1	Rättsliga grunder och behandling för nya
			ändamål .........................................................	209
		11.3.2	Behandling av biometriska och genetiska
			uppgifter ........................................................	211
		11.3.3	Sökning på känsliga personuppgifter ............	212
	11.4	Gemensamt tillgängliga uppgifter ..................................		213
12	Domstolarnas brottsdatalag...........................................................			214
	12.1	Behovet av en ny ordning...............................................		214
		12.1.1	Nuvarande ordning ........................................	214
		12.1.2	En särskild registerlagstiftning inom
			brottsdatalagens tillämpningsområde ............	215
	12.2	Utgångspunkter för regleringen......................................		217
		12.2.1	Förhållandet till brottsdatalagen ....................	217
		12.2.2	Vissa bestämmelser i domstolsdatalagen
			har sin motsvarighet i ramlagen ....................	218
	12.3	Allmänna bestämmelser .................................................		219
		12.3.1	Den nya lagens tillämpningsområde..............	219
		12.3.2	Domstolsdatalagens tillämpningsområde ......	223
		12.3.3	Varje domstol är personuppgiftsansvarig ......	223
		12.3.4	Dataskyddsombud även i den dömande
			verksamheten.................................................	224
		12.3.5	Uppgifter om juridiska personer bör inte
			omfattas .........................................................	225
	12.4	Grundläggande bestämmelser om behandling................		226
		12.4.1	Rättsliga grunder för behandling ...................	226
		12.4.2	Behandling för nya ändamål..........................	229
		12.4.3	Särskilda upplysningar ..................................	232
		12.4.4	Behandling av personnummer .......................	233
		12.4.5	Biometriska och genetiska uppgifter .............	234
	12.5	Sökbegränsningar ...........................................................		235
		12.5.1	Sökförbudet i brottsdatalagen ska inte
			gälla ............................................................	235
		12.5.2	Sökförbuden i den nya lagen .........................	236
	12.6	Utlämnande av personuppgifter .....................................		239
		12.6.1	Direktåtkomst ................................................	239
		12.6.2	Elektroniskt utlämnande av
			personuppgifter..............................................	240
	12.7	Personuppgifter i avgjorda mål och ärenden ..................		241
	12.8	Administrativa sanktionsavgifter....................................		242
	12.9	Skadestånd och överklagande.........................................		243
		12.9.1	Skadestånd.....................................................	243
		12.9.2	Överklagande.................................................	244
13	Kriminalvårdens brottsdatalag ......................................................			245
	13.1	Behovet av anpassning till brottsdatalagen ....................		245
		13.1.1	Nuvarande reglering ......................................	245

	13.1.2	Behovet av en uppdaterad lagstiftning..........	246	Prop. 2017/18:269
	13.1.3	Lagens namn.................................................	247
13.2	Allmänna bestämmelser ................................................		248
	13.2.1	Tillämpningsområdet....................................	248
	13.2.2	Personuppgiftsansvar....................................	250

		uppgifter .......................................................	254
	13.3.3	Utlämnande av personuppgifter....................	255
13.4	Kriminalvårdens register ...............................................		256
	13.4.1	Nuvarande reglering .....................................	256
	13.4.2	Hur bör den framtida regleringen se ut? .......	257
13.5	Säkerhetsregistret ..........................................................		258
	13.5.1	Reglering i lag ..............................................	258
	13.5.2	Registrering av häktade och intagna .............	259

	person utövar våld eller hot ..........................	262
13.5.4	Registrering av andra....................................	263
13.5.5	Sökning i känsliga personuppgifter ..............	264
13.5.6	Direktåtkomst och annat utlämnande ...........	265

	behandlas ......................................................	266
13.5.8	Rätt att meddela föreskrifter .........................	267

14 Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang .................			270
14.1	Nuvarande reglering ......................................................		270
	14.1.1	Tillträdesförbudsregistret..............................	270
	14.1.2	Polismyndighetens roll .................................	271
	14.1.3	Idrottsorganisationernas roll .........................	271
14.2	Två olika regleringar .....................................................		272
14.3	Regleringen för Polismyndigheten ................................		275
14.4	Regleringen för idrottsorganisationerna ........................		276
14.5	Följdändringar ...............................................................		276
15 Övriga författningsändringar........................................................			277
15.1	Följdändringar i offentlighets- och sekretesslagen ........		277
15.2	Lagen om internationellt polisiärt samarbete ................		278
15.3	Lagen om Polismyndighetens elimineringsdatabas .......		279

		verksamhet.....................................................................		280
	15.5	Säkerhetsskyddslagen....................................................		282
16	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................			283
17	Konsekvenser ...............................................................................			285
	17.1	Allmänt om konsekvenserna .........................................		285
		17.1.1	Nya registerförfattningar ..............................	285

Prop. 2017/18:269	17.1.2	En ny lag för domstolarna men inga nya
		arbetsuppgifter...............................................	286
	17.1.3	Modernisering av vissa författningar.............	286
17.2	Ekonomiska konsekvenser .............................................		287
17.3	Konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet ..........		289
17.4	Konsekvenser i övrigt.....................................................		289
18 Författningskommentar .................................................................			291
18.1	Förslaget till lag om polisens behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		291
18.2	Förslaget till lag om Tullverkets behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		316
18.3	Förslaget till lag om Kustbevakningens behandling
	av personuppgifter inom brottsdatalagens område .........		331
18.4	Förslaget till lag om Skatteverkets behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		343
18.5	Förslaget till lag om åklagarväsendets behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		354
18.6	Förslaget till lag om domstolarnas behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		364
18.7	Förslaget till lag om kriminalvårdens behandling av
	personuppgifter inom brottsdatalagens område..............		372
18.8	Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ............		383
18.9	Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387) ....		383
18.10	Förslaget till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen
	(1996:627) ......................................................................		383
18.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om
	Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
	annat land inom Europeiska unionen .............................		384
18.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:344) om
	Schengens informationssystem ......................................		384
18.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:185) om
	behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet .........		385
18.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:321) om
	tillträdesförbud vid idrottsarrangemang .........................		385
18.15	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:980) om
	tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet .............		385
18.16	Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ..............................................		387
18.17	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:400) om
	Polismyndighetens elimineringsdatabas.........................		388
18.18	Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:51) om

(2016:27) ........................................................................	391
18.21 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) ........	391

Bilaga 1	Sammanfattning SOU 2017:74......................................	396
Bilaga 2	Lagförslag i SOU 2017:74.............................................	402
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2017:74).....	496
Bilaga 4	Sammanfattning av departementspromemorian En
	omarbetad domstolsdatalag – anpassning till EU:s
	dataskyddsförordning (Ds 2017:41) ..............................	497
Bilaga 5	Promemorians lagförslag ...............................................	498
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2017:41) ........	500
Bilaga 7	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	501
Bilaga 8	Lagrådets yttrande .........................................................	599
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2018........		603


Prop. 2017/18:269 2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2000:344)
	om Schengens informationssystem
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2000:344) om Schengens informa-
tionssystem ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse