Nya skatteregler för företagssektorn

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		8
2	Lagtext	.............................................................................................	9
	2.1	Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
	.........................................................................	(1970:624)	9

2.2Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).....................................................................

2.3Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244).....................................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2018:000) om ändring i

		inkomstskattelagen (1999:1229)......................................	55
3	Ärendet och dess beredning...........................................................		56
4	Bakgrund........................................................................................		57
	4.1	Företagsskattekommittén.................................................	57

4.2Samhällsekonomiska utgångspunkter för FSK:s

	förslag..............................................................................	58
4.3	Huvuddragen i FSK:s förslag..........................................	58
4.4	Huvuddragen i kritiken mot FSK:s förslag......................	60

4.5OECD:s arbete med att motverka aggressiv

skatteplanering.................................................................

4.5.1Åtgärder mot skatteplanering med

ränteavdrag.....................................................

4.5.2Åtgärder mot skatteplanering med hybrida

missmatchningar.............................................

4.6EU:s arbete med att motverka aggressiv skatteplanering med ränteavdrag och hybrida

missmatchningar..............................................................	64
5 Ekonomiska utgångspunkter för förslagen.....................................	67

5.1Sverige är en liten öppen ekonomi med en

	välfungerande kapitalmarknad ........................................		67
5.2	Bolagsskattens effekter....................................................		67
	5.2.1	Bolagsskattens effekt på kapitalstock och
		sysselsättning..................................................	69
5.3	Fördelning av skattebördan .............................................		70

5.4Hur påverkar bolagsskattesatsen företagens

belåning? .........................................................................

5.5Långsiktiga offentligfinansiella effekter av en

	förändrad bolagsskattesats...............................................	73
5.6	Internationell skatteplanering..........................................	74

6Genomförande av en generell ränteavdragsbegränsningsregel

och sänkt bolagsskatt .....................................................................

6.1En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs och kombineras med en

	sänkning av bolagsskatten...............................................	76
6.2	Utformningen av den generella
	ränteavdragsbegränsningsregeln......................................	88

Prop. 2017/18:245

6.2.1En avdragsbegränsning för negativa räntenetton införs i form av en EBITDA- regel 88

6.2.2Negativt räntenetto dras av med 30

	procent av skattemässig EBITDA	...................95
6.2.3	En förenklingsregel i form av en
	beloppsgräns införs........................................	122

6.2.4Avdrag för kvarstående negativt

räntenetto.......................................................

129

6.2.5Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag137

6.2.6Den generella ränteavdragsbegränsningsregeln gäller för

juridiska personer och vissa svenska
handelsbolag..................................................	141

6.2.7Den generella ränteavdragsbegränsningsregeln tillämpas sist 146

6.3Ränteutgifter får inte räknas in i anskaffningsvärdet

	för vissa tillgångar..........................................................	147
6.4	Sänkning av bolagsskatten .............................................	151
6.5	Expansionsfondsskatten sänks .......................................	154
6.6	Skatteförfarandet............................................................	156

7Genomförande av regler för att neutralisera effekterna av

hybrida missmatchningar..............................................................

157

7.1Avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa

	gränsöverskridande situationer.......................................	157
7.2	Definitionen av intressegemenskap................................	160
7.3	Utformningen av avdragsförbudet..................................	164

8En särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på

vissa skulder till företag i intressegemenskap...............................		169
8.1	Gällande rätt...................................................................	169

8.2De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna bör

snävas in.........................................................................

171

8.3Utformningen av de riktade reglerna om

		ränteavdragsbegränsning för vissa interna skulder.........		177
		8.3.1	Vilka situationer bör omfattas? .....................	177
		8.3.2	Definitioner ...................................................	199
9	Definitionen av ränteutgifter och motsvarande ränteinkomster....			201
	9.1	Bakgrund	........................................................................	201

9.2Vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster

	bör definieras..................................................................		205
10 Ränteutgift vid avtal om finansiell leasing....................................			220
10.1	Bakgrund	........................................................................	220
10.2	Ekonomisk ......................innebörd av finansiell leasing		223
	10.2.1 ...............................	Hyra eller lån av pengar?	223
	10.2.2	Den redovisningsmässiga hanteringen av
		leasing samt tekniken för
	.......................................	nuvärdeberäkningar	225

10.3	Den skattemässiga hanteringen av finansiell leasing.....		227	Prop. 2017/18:245
	10.3.1	Vid finansiell leasing ska en del av
		leasingavgiften behandlas som ränta ............	227
	10.3.2	Tillämpningsområde.....................................	232
	10.3.3	Leasetagarens beskattning............................	236
	10.3.4	Förenklingsregel för leasetagare...................	246
	10.3.5	Leasegivarens beskattning............................	251
11 Värdeminskningsavdrag på hyreshus...........................................			254

11.1Påverkan på fastighetssektorn av en generell

	ränteavdragsbegränsning...............................................	254
11.2	Gällande rätt..................................................................	254

11.3Värdeminskningsavdrag genom ett primäravdrag för

hyreshus införs ..............................................................	255
12 Övriga förslag och bedömningar..................................................	264

12.1Schablonintäkten på avdrag för avsättning till

periodiseringsfond höjs .................................................

264

12.2Återföring av avdrag för avsättning till

	periodiseringsfond i vissa fall........................................	266
12.3	En permanent schablonintäkt på säkerhetsreserven.......	268
12.4	En tillfällig schablonintäkt på säkerhetsreserven...........	271

12.5Tillfällig begränsning av underskottsavdrag för

		juridiska personer..........................................................		273
13	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			276
14	Uppföljning av den föreslagna lagstiftningen..............................			281
15	Konsekvensanalys		........................................................................	281
	15.1	Disposition och inledning..............................................		281
		15.1.1	Beskrivning av data och beräkningar ...........	284

15.2Förslagen om en generell ränteavdragsbegränsning

och sänkt bolagsskatt.....................................................		285
15.2.1	Beskrivning av förslagen..............................	285

15.2.2Uppgifter om vilka som berörs av

regleringen....................................................

290

15.2.3Effekter på regelbördan för EBITDA- regeln 296

15.2.4

Förenlighet med EU-rätten...........................

303

15.2.5Effekter för företag och

		konkurrensförhållanden................................	304
	15.2.6	Fördelnings- och jämställdhetseffekter.........	306
15.3	Sänkt expansionsfondsskatt...........................................		307
	15.3.1	Beskrivning av förslaget...............................	307

15.3.2Uppgifter om vilka som berörs av

	regleringen....................................................	308
15.3.3	Effekter på regelbördan................................	308
15.3.4	Förenlighet med EU-rätten...........................	308
15.3.5	Fördelnings- och jämställdhetseffekter.........	308

15.4Förslaget om avdragsförbud för ränteutgifter vid

vissa gränsöverskridande situationer.............................		309
15.4.1	Beskrivning av förslaget...............................	309
		5

Prop. 2017/18:245	15.4.2	Uppgifter om vilka som berörs av
		regleringen .....................................................	309
	15.4.3	Effekter på regelbördan .................................	310
	15.4.4	Förenlighet med EU - rätten ............................	310
	15.4.5	Effekter för företag och
		konkurrensförhållanden .................................	310
	15.4.6	Fördelnings - och jämställdhetseffekter .........	310
15.5	Förslaget om en riktad begränsning av ränteavdrag
	för vissa interna skulder .................................................		311
	15.5.1	Beskrivning av förslaget ................................	311
	15.5.2	Uppgifter om vilka som berörs av
		regleringen .....................................................	312
	15.5.3	Effekter på regelbördan .................................	312
	15.5.4	Förenlighet med EU - rätten ............................	313
	15.5.5	Effekter för företag och
		konkurrensförhållanden .................................	313
	15.5.6	Fördelnings - och jämställdhetseffekter .........	314
15.6	Förslaget om skatteregler om avtal om finansiell
	leasing	............................................................................	314
	15.6.1 ................................	Beskrivning av förslaget	314
	15.6.2	Uppgifter om vilka som berörs av
	.....................................................	regleringen	315
	15.6.3 .................................	Effekter på regelbördan	316
	15.6.4 ............................	Förenlighet med EU - rätten	317
	15.6.5	Effekter för företag och
	.................................	konkurrensförhållanden	317
	15.6.6 .........	Fördelnings - och jämställdhetseffekter	318
15.7	Förslaget ........................om primäravdrag för hyreshus		318
	15.7.1 ................................	Beskrivning av förslaget	318
	15.7.2	Uppgifter om vilka som berörs av
	.....................................................	regleringen	319
	15.7.3 .................................	Effekter på regelbördan	320
	15.7.4 ............................	Förenlighet med EU - rätten	320
	15.7.5	Effekter för företag och
	.................................	konkurrensförhållanden	320
	15.7.6 .........	Fördelnings - och jämställdhetseffekter	323
15.8	Förslagen om schablonintäkt på avdrag för
	avsättning till periodiseringsfond och återföring av
	avdrag ..................för avsättning till periodiseringsfond		324
	15.8.1 ...............................	Beskrivning av förslagen	324
	15.8.2	Uppgifter om vilka som berörs av
	.....................................................	regleringen	326
	15.8.3 .................................	Effekter på regelbördan	328
	15.8.4 ............................	Förenlighet med EU - rätten	329
	15.8.5 ...........	Fördelnings och jämställdhetseffekter	329
15.9	Förslagen om en permanent och en tillfällig
	schablonintäkt ...............................på säkerhetsreserven		329
	15.9.1 ...............................	Beskrivning av förslagen	329
	15.9.2	Uppgifter om vilka som berörs av
	.....................................................	regleringen	331
6	15.9.3 .................................	Effekter på regelbördan	331

15.9.4

Förenlighet med EU-rätten...........................

332 Prop. 2017/18:245

15.9.5Effekter för företag och

	konkurrensförhållanden................................	333
15.9.6	Fördelnings- och jämställdhetseffekter.........	335
15.10 Sammantagna effekter av förslagen ..............................		336

15.10.1Förslagens samlade effekter för

	företagssektorn .............................................	337
15.10.2	Offentligfinansiella effekter .........................	343
15.10.3	Effekter på regelbördan................................	345

15.10.4Förslagens effekt på internationell

skatteplanering..............................................

347

15.11Effekter för Skatteverket och de allmänna

förvaltningsdomstolarna................................................	350
16 Författningskommentar................................................................	354

16.1Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624).....................................................................

354

16.2Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)...................................................................

354

16.3Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)...................................................................

389

16.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:000) om

	ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ....................	390
Bilaga 1	Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016
	om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder
	som direkt inverkar på den inre marknadens funktion .. 393
Bilaga 2	Rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017
	om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller
	hybrida missmatchningar mot tredjeländer ...................	407
Bilaga 3	Sammanfattning av promemorian Nya skatteregler
	för företagssektorn.........................................................	418
Bilaga 4	Promemorians lagförslag...............................................	419
Bilaga 5	Förteckning över remissinstanserna ..............................	498
Bilaga 6	Utdrag ur Företagsskattekommitténs lagförslag
	(SOU 2014:40)..............................................................	500
Bilaga 7	Förteckning över remissinstanserna ..............................	506
Bilaga 8	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	508
Bilaga 9	Lagrådets yttrande.........................................................	542

2Lagtext

Prop. 2017/18:245

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 §2

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och

uppfyller villkoren i artikel 2 i						rådets direktiv 2011/96/EU av den
30 november		2011		om ett	gemensamt		beskattningssystem			för
moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater.
Skattskyldighet			föreligger inte			Skattskyldighet		föreligger inte
heller för utländskt bolag som						heller för utländskt bolag som
avses i 2 kap. 5 a § inkomstskatte-						avses i 2 kap. 5 a § inkomstskatte-
lagen och som motsvarar ett sådant						lagen och som motsvarar ett sådant
svenskt	företag		som avses		i	svenskt	företag	som	avses	i
24 kap.	13 §	1–4	den	lagen,	för	24 kap.	32 § 1–4	den	lagen,	för

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2 Senaste lydelse 2013:574.

Prop. 2017/18:245 utdelning på aktie om aktien är en			utdelning på aktie om aktien är en
sådan näringsbetingad andel		som	sådan näringsbetingad andel		som
avses i 24 kap. 14 § första stycket			avses i 24 kap. 33 § första stycket
1 eller 2 samma lag.			1 eller 2 samma lag.
Som förutsättning för skatte-			Som förutsättning för skatte-
frihet enligt sjätte stycket gäller att			frihet enligt sjätte stycket gäller att
utdelningen skulle ha omfattats av			utdelningen skulle ha omfattats av
bestämmelserna om	skattefrihet i		bestämmelserna om	skattefrihet i
24 kap. 17–22 §§ eller 25 a kap. 5,			24 kap. 35–42 §§ eller 25 a kap. 5,
6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om			6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om
det utländska bolaget varit ett			det utländska bolaget varit ett
svenskt företag. I fråga om			svenskt företag. I fråga om
innehavstid enligt	24 kap.	20 §	innehavstid enligt	24 kap.	40 §
samma lag gäller dock att andelen			samma lag gäller dock att andelen
alltid ska ha innehafts minst ett år			alltid ska ha innehafts minst ett år
vid utdelningstillfället.			vid utdelningstillfället.

Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Lagen tillämpas första gången på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

24 kap. 10 f § 2012:757

rubriken närmast efter 24 kap. 10 § 2012:757 rubriken närmast före 24 kap. 10 a § 2012: 757 rubriken närmast före 24 kap. 10 b § 2012:757 rubriken närmast före 24 kap. 10 d § 2012:757. 39 kap. 8 a § 2015:887

2.2	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2017/18:245
	(1999:1229)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)2 dels att 24 kap. 10 a–10 f §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast efter 24 kap. 10 § och närmast före 24 kap. 10 a, 10 b och 10 d §§ ska utgå,

dels att nuvarande 24 kap. 2–10 §§ ska betecknas 24 kap. 5–15 §§, nuvarande 24 kap. 11–14 §§ ska betecknas 24 kap. 30–33 §§, nuvarande 24 kap. 16–22 §§ ska betecknas 24 kap. 34–42 §§ och att nuvarande 39 kap. 8 a § ska betecknas 39 kap. 8 b §,

dels att 2 kap. 1 och 15 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1, 10, 15, 31–32, 34–37 och 39–41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 37 kap. 28 §, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 § och 65 kap. 8 och 10 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 15 § och 37 kap. 28 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 24 kap. 9 § ska lyda ”Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder”, rubriken närmast före 24 kap. 10 § ska lyda ”Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån”, rubriken närmast före 38 kap. 15 § ska lyda ”Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton” och att rubriken närmast före 38 a kap. 15 § ska lyda ”Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton”,

dels att rubrikerna närmast före 24 kap. 2–7, 11–13 och 17–20 §§ ska sättas närmast före 24 kap. 5–12, 30–32 respektive 35–40 §§ och rubrikerna närmast efter 24 kap. 1, 4 a och 11 §§ ska sättas närmast efter 24 kap. 4, 9 respektive 30 §§,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., tjugosex nya paragrafer, 14 kap. 16 a §, 19 kap. 5 a §, 24 kap. 2–4 och 15 a–29 §§, 37 kap. 26 a § och 39 kap. 8 a §, och närmast efter 24 kap. 15, 15 e och 20 §§ och närmast före 14 kap. 16 a §, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26 och 28 §§ och 37 kap. 26 a § nya rubriker av följande lydelse.

1 Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

2 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av

24 kap. 10 a § 2012:757

24 kap. 10 b § 2012:757

24 kap. 10 c § 2012: 757

24 kap. 10 d § 2016:1239

24 kap. 10 e § 2012:757

Prop. 2017/18:245	Lydelse enligt prop. 2017/18:131	Föreslagen lydelse
	2 kap.
	1 §
	I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till
	hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner
	och förklaringar också i andra kapitel.
	Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck
	samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan
	angivna paragrafer:
	aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §
	aktiebolag i 4 §
	aktiv näringsverksamhet i 23 §
	andelsbyte i 48 a kap. 2 §
	andelshus i 16 §
	artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §
	barn i 21 §
	begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §
	begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §
	beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§ och 37 kap. 19 §
	byggnadsinventarier i 19 kap. 19–21 §§
	delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §
	delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i
	39 a kap. 5 §
	delägarrätt i 48 kap. 2 §
	dödsbo i 4 kap., se också 3 §
	egenavgifter i 26 §
	ekonomisk förening i 4 b §
	europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §
	fast driftställe i 29 §
	fastighet i 6 §
	fastighetsägare i 7 §
	fission i 37 kap. 5 §
	fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§
	fusion i 37 kap. 3 §
	fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§
	fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§
	fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§
	företagsledare i 56 kap. 6 §
	förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §
	handelsbolag i 5 kap., se också 3 §
	hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena
	hyreshusenhet i 15 §	hyreshus i 15 §
	hyreshusenhet i 15 §
	i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §
	ideell förening i 4 c §
	industrienhet i 15 §
	inventarier i 18 kap. 1 §
	investeringssparkonto i 42 kap. 35 §
	investmentföretag i 39 kap. 15 §
12	juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §	Prop. 2017/18:245
kapitaltillgång i 25 kap. 3 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet	i
25 kap. 3–5 §§
koncern (svensk) i 5 §
kooperativ förening i 39 kap. 21 §
kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§
kvalificerad fission i 37 kap. 6 §
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3–5 §§
lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§ makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§ marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 § medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap.	näringsbetingad andel i 24 kap.
13 §	32 §
näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §
näringsfastighet i 14 §
närstående i 22 §
obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §
obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §
omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §
option i 44 kap. 12 §
partiell fission i 38 a kap. 2 §
passiv näringsverksamhet i 23 §
pension i 10 kap. 5 §
pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §
pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
personaloption i 10 kap. 11 §
prisbasbelopp i 27 §
privatbostad i 8–12 §§
privatbostadsfastighet i 13 §
privatbostadsföretag i 17 §
privatbostadsrätt i 18 §
rörelse i 24 §
sambor i 20 §
sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§
skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
skatteavtal i 35 §
skattemässigt värde i 31–33 §§
småhus i 15 §
småhusenhet i 15 §
statslåneräntan i 28 §	13

Prop. 2017/18:245 svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 § taxeringsenhet i 15 § taxeringsvärde i 15 § termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 § utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 § verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 5 § vinstandelslån i 24 kap. 10 § återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 § ägarlägenhetsenhet i 15 §.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Småhus,	småhusenhet, ägar-			Småhus,	småhusenhet,			ägar-
lägenhet,	ägarlägenhetsenhet,			lägenhet,	ägarlägenhetsenhet,
hyreshusenhet,			industrienhet,	hyreshus,			hyreshusenhet,
lantbruksenhet,			taxeringsenhet	industrienhet,			lantbruksenhet,
och taxeringsvärde				taxeringsenhet			och taxerings-
				värde
			15 §3
Med	småhus,		småhusenhet,	Med	småhus,		småhusenhet,
ägarlägenhet,		ägarlägenhetsenhet,		ägarlägenhet,		ägarlägenhetsenhet,
hyreshusenhet,			industrienhet,	hyreshus,	hyreshusenhet,			industri-
lantbruksenhet		och	taxeringsenhet	enhet,	lantbruksenhet			och
avses hus, fastigheter och enheter				taxeringsenhet			avses	hus,
av de slag som avses i fastighets-				fastigheter och enheter av de slag
taxeringslagen (1979:1152).				som avses i		fastighetstaxerings-
				lagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen.

9 kap.

5 §

Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för

förvärv av inkomsten dras av.
Första stycket gäller dock inte	Första stycket gäller dock inte
utgifter som avser utdelning från	utgifter som avser utdelning från
3 Senaste lydelse 2009:107.
14

20 kap.	Prop. 2017/18:245
13 §7
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar
finns när det gäller

ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,

beskattningsinträde i 20 a kap., näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och partiella fissioner i 38 a kap. 14 §.

				24 kap.
				1 §8
I detta kapitel finns bestämmelser om
					– vad	som		avses	med
					ränteutgifter och ränteinkomster i
					2–4 §§,
– tillämpning	i	inkomstslaget			– tillämpning		i	inkomstslaget
näringsverksamhet av vissa be-					näringsverksamhet av vissa be-
stämmelser i inkomstslaget kapital					stämmelser i inkomstslaget kapital
i 2 och 3 §§,					i 5 och 6 §§,
– partiell fission i 3 a §,					– partiell fission i 7 §,
– kapitalrabatt	på	optionslån		i	– kapitalrabatt		på	optionslån		i
4 §,					8 §,
– avdragsförbud för			ränta	på	– avdragsförbud för ränteutgifter
vissa efterställda skulder i 4 a §,					på vissa efterställda skulder i 9 §,
– avdragsrätt	för		ränta	på	– avdragsrätt för ränteutgifter på
vinstandelslån i 5–10 §§,					vinstandelslån i 10–15 §§,
					– avdragsförbud			för	ränte-
					utgifter vid vissa gränsöverskri-
					dande situationer i 15 a–15 e §§,
– begränsningar i avdragsrätten					– särskild	avdragsbegränsning
för ränta på	vissa		skulder	i	för ränteutgifter på vissa skulder
10 a–10 f §§,					till företag i intressegemenskap i
					16–20 §§,
					– avdragsbegränsning				för
					negativa	räntenetton				i
– avdrag för lämnad utdelning i					21–29 §§,
– avdrag för lämnad utdelning i					– avdrag för lämnad utdelning i
11 §, och					30 §, och
– skattefria	utdelningar			i	– skattefria		utdelningar			i
12–22 §§.					31–42 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken

7 Senaste lydelse 2008:803.

8 Senaste lydelse 2016:1055. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

kapitaltillgång, ska det på Prop. 2017/18:245 balansdagen värderas på

motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. Värdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.

Om derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska värde- förändringen anses vara en ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om derivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket tillämpas.

Första–tredje styckena gäller även i de fall skulden och derivat- instrumentet finns hos olika företag i en intressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även lånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument.

		5 §						10 §9
Ett svenskt aktiebolag, en svensk						Ett svenskt aktiebolag, en svensk
ekonomisk	förening			eller	ett	ekonomisk	förening			eller	ett
svenskt ömsesidigt			försäkrings-			svenskt ömsesidigt			försäkrings-
företag som har tagit upp ett						företag som har tagit upp ett
vinstandelslån, får dra av vinst-						vinstandelslån, får dra av vinst-
andelsräntan bara i den ut-						andelsräntan bara i den utsträck-
sträckning som följer av 6–10 §§.						ning som följer av 11–15 §§.
Med vinstandelsränta avses ränta						Med vinstandelsränta avses ränta
vars storlek är beroende av det						vars storlek är beroende av det
låntagande	företagets			utdelning		låntagande	företagets			utdelning
eller vinst och med vinstandelslån						eller vinst och med vinstandelslån
avses ett lån med ränta som helt						avses ett lån med ränta som helt
eller delvis är vinstandelsränta.						eller delvis är vinstandelsränta.
För	annan		ränta		på	För	annan		ränta		på
vinstandelslån		gäller		allmänna		vinstandelslån		gäller		allmänna
bestämmelser		om		avdrag	i	bestämmelser		om		avdrag	i

9 Senaste lydelse av tidigare 5 § 2011:68.

Prop. 2017/18:245	rättsliga klassificeringen av något
	av företagen i skattehänseende i
	Sverige och den andra staten eller
	i två eller flera andra stater.
	15 e §
	Ett företag får inte dra av
	ränteutgifter till ett företag som
	hör hemma i en annan stat och
	som ingår i samma intresse-
	gemenskap		om	motsvarande
	inkomst inte tas upp till
	beskattning i den stat där det
	andra	företaget		hör		hemma,
	och detta beror på skillnader i den
	rättsliga	klassificeringen				av det
	finansiella		instrumentet			eller
	betalningen i		skattehänseende				i
	Sverige och den andra staten.
	En inkomst ska anses tas upp till
	beskattning om den tas upp inom
	tolv månader räknat från utgången
	av det beskattningsår som ränte-
	utgifterna hänför sig till.
	Särskild		begränsning				i
	avdragsrätten för ränteutgifter på
	vissa skulder till företag i
	intressegemenskap
	Definitioner
	16 §
	Med företag avses i 17–20 §§
	juridiska	personer		och		svenska
	handelsbolag.
	Företag ska vid tillämpning av
	18–20 §§		anses		vara		i
	intressegemenskap			med	varandra
	om
	– ett av företagen, direkt eller
	indirekt, genom ägarandel eller på
	annat sätt har ett väsentligt
	inflytande i det andra företaget,
	eller
	– företagen		står		under		i
	huvudsak gemensam ledning.
	17 §
22	En andel i ett svenskt handels-
	bolag eller i en i utlandet delägar-

Prop. 2017/18:245	Om	skulden har		ersatt	en
	tillfällig skuld till ett företag som
	inte ingår i		intressegemenskapen
	och denna skuld avser ett sådant
	förvärv, ska även den förstnämnda
	skulden anses avse detta förvärv.
	20 §
	Bestämmelserna i 18 § och 19 §
	första stycket tillämpas också på
	en skuld till ett företag som inte
	ingår i	intressegemenskapen,			till
	den	del	ett	företag	i
	intressegemenskapen			har	en
	fordran	på	det	förstnämnda
	företaget, eller på ett företag som

är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran.

Avdragsbegränsning för negativa räntenetton

	Definitioner
	21§
	Med	företag		avses i		22–29 §§
	juridiska		personer		och	svenska
	handelsbolag.
	Som företag räknas dock inte
	– svenska handelsbolag						som
	under hela beskattningsåret, direkt
	eller indirekt, genom ett eller flera
	svenska		handelsbolag			eller		i
	utlandet			delägarbeskattade
	juridiska personer, bara har ägts
	av fysiska personer, eller
	– i	utlandet		delägarbeskattade
	juridiska personer som under hela
	beskattningsåret,				direkt		eller
	indirekt, genom ett eller flera
	svenska		handelsbolag			eller		i
	utlandet			delägarbeskattade
	juridiska personer, bara har ägts
	av	obegränsat			skattskyldiga
	fysiska personer.
	Med		beskattningsår			avses		i
	andra stycket och 24, 26 och 29 §§
24	för svenska handelsbolag räken-
	skapsåret.

Prop. 2017/18:245	Avdragsbegränsning							vid	negativt
	räntenetto
	24 §
	Ett företag får bara dra av ett
	negativt			räntenetto				med		högst
	30 procent				av	avdragsunderlaget
	(avdragsutrymmet).
	Ett negativt räntenetto får, i
	stället för vad som sägs i första
	stycket, dras av upp till fem
	miljoner			kronor.			Om		företaget
	ingår i en intressegemenskap, får
	de	sammanlagda					avdragen				för
	negativa				räntenetton					inom
	intressegemenskapen							då			inte
	överstiga fem miljoner kronor.
	Andra stycket gäller bara om
	fördelningen av						beloppet			inom
	intressegemenskapen								redovisas
	öppet		i	inkomstdeklarationen							för
	ett beskattningsår som har samma
	tidpunkt				för	lämnande					av
	deklaration eller som skulle ha
	haft det om inte något av
	företagens				bokföringsskyldighet
	upphör. För svenska handelsbolag
	och	i	utlandet			delägarbeskattade
	juridiska				personer			med			fast
	driftställe i Sverige gäller i stället
	att fördelningen av beloppet ska
	redovisas öppet i de särskilda
	uppgifterna.
	25 §
	Avdragsunderlaget							utgörs			av
	resultatet av näringsverksamheten
	före		avdragsbegränsning								för
	negativt räntenetto enligt 24 § och
	före		avdrag			för		kvarstående
	negativt räntenetto enligt 26 §
	ökat med
	– ränteutgifter							för		vilka
	avdragsrätten inte har begränsats
	enligt andra bestämmelser i detta
	kapitel än 24 §,
	– årliga värdeminskningsavdrag
	enligt		18 kap.			3 §,	19 kap.			4	och
	26 §§ samt 20 kap. 4 och 17 §§,
26	– avdrag enligt 19 kap. 7 § och
	28 §		andra		stycket			samt 20 kap.

Prop. 2017/18:245	negativa räntenetto i sin helhet får
	dra	av	återstående		del
	(kvarstående		negativt	räntenetto)
	högst med ett belopp som
	motsvarar		avdragsutrymmet,
	minskat med avdrag för negativt
	räntenetto enligt 24 §.
	Avdrag ska göras inom sex år
	efter det beskattningsår då det
	kvarstående negativa			räntenettot
	uppkom. Ett		tidigare	uppkommet
	kvarstående		negativt	räntenetto
	ska dras av före ett senare
	uppkommet sådant.
	27 §
	Vid	ägarförändringar			som
	innebär att ett företag får ett
	bestämmande		inflytande över		ett
	annat företag upphör rätten att
	utnyttja det företagets kvarstående
	negativa räntenetton.
	Ett företag anses ha ett
	bestämmande		inflytande över		ett
	annat företag, om företagen efter
	ägarförändringen			tillsammans
	utgör en koncern av sådant slag
	som anges i 1 kap. 4 § årsredo-
	visningslagen (1995:1554).
	Första stycket gäller inte om det
	företag som får det bestämmande
	inflytandet ingick i samma koncern
	som	företaget med		kvarstående
	negativa räntenetton			redan	före
	ägarförändringen. Första stycket
	gäller inte heller om det avyttrade
	företaget har försatts i resolution
	enligt	lagen	(2015:1016)		om
	resolution.
	Avdrag för negativt räntenetto i ett
	annat företag
	28 §
	Ett företag som har ett positivt
	räntenetto får dra av ett negativt
	räntenetto som har uppkommit hos
	ett annat företag med högst ett be-
	lopp som motsvarar det positiva
28	räntenettot.		Detta	gäller	inte
	kvarstående negativa räntenetton.

Prop. 2017/18:245 av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är

1.ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

2.en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3.en svensk sparbank,

4.ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5.ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4.

16 §

Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 13 och 14 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1.bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2.enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, och

3.är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till

10 Senaste lydelse av tidigare 16 § 2011:293.

av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är

1.ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

2.en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3.en svensk sparbank,

4.ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5.ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4.

34 §10

Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1.bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2.enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, och

3.är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till

undantag.				undantag.			Prop. 2017/18:245
		17 §				35 §
Utdelning på en näringsbetingad				Utdelning på en näringsbetingad
andel ska inte tas upp i annat fall				andel ska inte tas upp i annat fall
än som anges i 18–20 §§.				än som anges i 38–40 §§.
		17 a §				36 §
Utdelning på en andel som inte				Utdelning på en andel som inte
är näringsbetingad i ett företag				är näringsbetingad i ett företag
som hör hemma i en utländsk stat				som hör hemma i en utländsk stat
som är medlem i Europeiska				som är medlem i Europeiska
unionen ska inte tas upp i annat				unionen ska inte tas upp i annat
fall än som anges i 18–20 §§,				fall än som		anges i 38–40 §§,
under förutsättning att andelen ägs				under förutsättning att andelen ägs
av ett sådant ägarföretag som				av ett sådant ägarföretag som
anges i 13 § och villkoren i 14 § är				anges i 32 § och villkoren i 33 § är
uppfyllda.				uppfyllda.
Även om villkoret om röstetal i				Även om villkoret om röstetal i
14 § 2 inte är uppfyllt gäller första				33 § 2 inte är uppfyllt gäller första
stycket	också	om ägarföretagets		stycket	också	om ägarföretagets
andelsinnehav		motsvarar	tio	andelsinnehav		motsvarar	tio
procent eller mer av andels-				procent eller mer av andels-
kapitalet i företaget och även om				kapitalet i företaget och även om
andelen är en lagertillgång.				andelen är en lagertillgång.
Vid bedömningen av om ett				Vid bedömningen av om ett
företag hör hemma i en utländsk				företag hör hemma i en utländsk
stat som är medlem i Europeiska				stat som är medlem i Europeiska
unionen tillämpas bestämmelsen i				unionen tillämpas bestämmelsen i
16 § andra stycket.				34 § andra stycket.
		17 b §				37 §11
Om ett företag som anges i 13 §				Om ett företag som anges i 32 §
direkt eller indirekt, genom ett				direkt eller indirekt, genom ett
eller flera svenska handelsbolag, är				eller flera svenska handelsbolag, är
delägare i ett svenskt handelsbolag				delägare i ett svenskt handelsbolag
som erhållit utdelning, ska den del				som erhållit utdelning, ska den del
av utdelningen som belöper sig på				av utdelningen som belöper sig på
delägarens andel inte tas upp.				delägarens andel inte tas upp.
Detta gäller dock bara om en				Detta gäller dock bara om en
motsvarande utdelning inte skulle				motsvarande utdelning inte skulle
ha tagits upp om delägaren själv				ha tagits upp om delägaren själv
hade	erhållit	utdelningen.	Vid	hade	erhållit	utdelningen.	Vid
bedömningen av om utdelning inte				bedömningen av om utdelning inte
skulle ha tagits upp enligt 14 §				skulle ha tagits upp enligt 33 §
första	stycket	2 eller 16 §	ska	första	stycket	2 eller 34 §	ska
andelsinnehavet bestämmas utifrån				andelsinnehavet bestämmas utifrån

11 Senaste lydelse av tidigare 17 b § 2009:1413.

Prop. 2017/18:245 storleken på delägarens indirekta	storleken på delägarens indirekta
innehav.	innehav.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

19 §

Utdelning på andel som lämnas av ett utländskt företag ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.

39 §12

Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.

Med uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i 15 b §.

20 §

Utdelning på en marknads- noterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

Utdelning på en marknadsnote- rad andel som avses i 17 a § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda.

21 §

Vid tillämpning av 20 § ska innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den

12 Senaste lydelse av tidigare 19 § 2015:886.

40 §

Utdelning på en marknadsnote- rad andel som avses i 36 § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda.

41 §

Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den


Prop. 2017/18:245	som	anges i		1	kap.	4 §
	årsredovisningslagen (1995:1554).
	Samtliga svenska handelsbolag
	och	i utlandet		delägarbeskattade
	juridiska personer som något av
	företagen,		direkt		eller indirekt,
	äger andel i genom ett eller flera
	svenska handelsbolag eller i
	utlandet			delägarbeskattade
	juridiska personer, ska anses ingå
	i intressegemenskapen.
	Med företag i intressegemenskap
	avses även
	– i fråga om företag som, direkt
	eller indirekt genom ett eller flera
	svenska handelsbolag eller i ut-
	landet delägarbeskattade juridiska
	personer, äger andel i ett svenskt
	handelsbolag,			företaget		och
	handelsbolaget, eller
	– i fråga om företag som, direkt
	eller indirekt genom ett eller flera
	svenska handelsbolag eller i ut-
	landet delägarbeskattade juridiska
	personer, äger andel i en i
	utlandet delägarbeskattad juridisk
	person, företaget och den i
	utlandet		delägarbeskattade			juri-
	diska personen.
	Med beskattningsår avses i detta

kapitel för svenska handelsbolag räkenskapsåret.

	4 §
	Med finansiellt leasingavtal av-
	ses ett avtal enligt vilket
	– en	leasegivare	under	en
	avtalad period ger en leasetagare
	rätt att använda andra tillgångar
	än inventarier enligt 18 kap. 1 §
	andra stycket i utbyte mot
	betalning, och
	– de	ekonomiska	risker	och
	fördelar som är förknippade med
	att äga tillgången uteslutande eller
	så gott som uteslutande överförs
	från leasegivaren till leasetagaren.
	5 §
34	Med	minimileaseavgifter		avses
34	summan av

Prop. 2017/18:245	och	sådana	direkta		utgifter	som
	uppkommer till följd av att avtalet
	ingås.
	10 §
	Med marginell			låneränta		avses
	den	räntesats som			leasetagaren
	skulle ha betalat enligt ett
	likvärdigt finansiellt				leasingavtal.
	Om denna räntesats inte kan
	fastställas,		är	den	marginella
	låneräntan		den	räntesats		som
	leasetagaren skulle ha betalat när
	det	finansiella		leasingavtalet
	ingicks för en finansiering genom
	lån under motsvarande period och
	med motsvarande säkerhet.

Leasetagaren

Huvudregel

11 §

En leasetagare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.

Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap. 9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter.

	Alternativregel
	12 §
	En leasetagare ska anses ha en
	skuld	som	motsvarar
	skyldigheterna enligt ett finansiellt
	leasingavtal.
	När det finansiella leasing-
	avtalet ingås ska skuldens värde
	anses vara det lägsta av den
36	leasade tillgångens verkliga värde
	och	nuvärdet av	minimilease-

Prop. 2017/18:245		Räntedelen				enligt		första		stycket
	ingår i beräkningen av räntenettot
	vid tillämpning av bestämmelserna
	i	24 kap.				21–29			§§	om
	avdragsbegränsning							för	negativa
	räntenetton.
	15 §
		En leasegivare ska anses ha en
	fordran					som		motsvarar
	rättigheterna enligt ett finansiellt
	leasingavtal.					När		leasingavtalet
	ingås				ska			fordringens
	anskaffningsvärde anses uppgå till
	nuvärdet av summan av
		– minimileaseavgifterna, och
		– den		del		av		den	leasade
	tillgångens					restvärde			som inte
	garanteras av någon och som
	tillfaller leasegivaren när avtalet
	upphör.
		Nuvärdet			ska		beräknas			utifrån
	avtalets implicita ränta.
	16 §
		En	del		av		leasingavgifterna
	enligt ett finansiellt leasingavtal
	ska		behandlas					som		ränta.
	Räntedelen					ska		för		varje
	beskattningsår beräknas så att
	förräntningen på fordringen enligt
	15 § blir jämn.
		Räntedelen enligt första stycket
	omfattas			av		bestämmelserna i
	24 kap.			21–29 §§				om	avdrags-
	begränsning för negativa ränte-
	netton.
	25 kap.
	2 §
	I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och
	kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda
	bestämmelser för vissa slag av tillgångar.
	Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
	– beskattningsinträde i 20 a kap.,
	– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
	– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
	– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
	– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
	– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
38	– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

– förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

Prop. 2017/18:245

Särskilda

bestämmelser

som

begränsar

avdragsrätten

för

ränteutgifter finns i 24 kap.

12 §13

ett företag

som

enligt

ett

företag

som

enligt

24 kap.

13 § kan inneha en

24 kap.

32 §

kan

inneha

näringsbetingad andel har gjort en

kapitalförlust på en fastighet, får

denna

dras

bara

mot

denna

dras

bara

mot

kapitalvinster på

fastigheter. Om

kapitalvinster

på fastigheter. Om

en del av en förlust inte kan dras

av, får den dras av mot en annan

juridisk

persons

kapitalvinster

på

juridisk

persons kapitalvinster

på

fastigheter om var och en

fastigheter

var

och en

juridiska personerna

1.begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och

2.med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §.

25 a kap.

23 §14

Om	ett företag som anges i 3 §	Om	ett företag som anges i 3 §
direkt	eller indirekt, genom ett	direkt	eller indirekt, genom ett
eller flera svenska handelsbolag, är		eller flera svenska handelsbolag, är
delägare i ett svenskt handelsbolag		delägare i ett svenskt handelsbolag

13Senaste lydelse 2011:1256.

14Senaste lydelse 2009:1413.

Prop. 2017/18:245 som avyttrat en	delägarrätt med	som avyttrat en delägarrätt med
kapitalvinst, ska den del av vinsten		kapitalvinst, ska den del av vinsten
som belöper sig på delägarens		som belöper sig på delägarens
andel inte tas upp. Detta gäller		andel inte tas upp. Detta gäller
dock bara om en motsvarande		dock bara om en motsvarande
kapitalvinst inte skulle ha tagits		kapitalvinst inte skulle ha tagits
upp om delägaren själv hade		upp om delägaren själv hade
avyttrat tillgången. Vid bedöm-		avyttrat tillgången. Vid bedöm-
ningen av om en kapitalvinst inte		ningen av om en kapitalvinst inte
skulle ha tagits upp enligt 24 kap.		skulle ha tagits upp enligt 24 kap.
14 § första stycket 2 eller 16 § ska		33 § första stycket 2 eller 34 § ska
andelsinnehavet bestämmas utifrån		andelsinnehavet bestämmas utifrån
storleken på delägarens indirekta		storleken på delägarens indirekta
innehav. Vid tillämpning av första		innehav. Vid tillämpning av första
stycket likställs en i utlandet		stycket likställs en i utlandet
delägarbeskattad	juridisk person	delägarbeskattad juridisk person
med ett svenskt handelsbolag.		med ett svenskt handelsbolag.

Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a §.

			23 a §15
Om en sådan avyttring som				Om en sådan avyttring som
avses i 23 § leder till en				avses i 23 § leder till en
kapitalförlust, får den del av				kapitalförlust, får den del av
förlusten som belöper sig på				förlusten som belöper sig på
delägarens andel inte dras av.				delägarens andel inte dras av.
Detta gäller dock bara om en				Detta gäller dock bara om en
motsvarande		kapitalvinst	inte	motsvarande		kapitalvinst		inte
skulle ha tagits upp om delägaren				skulle ha tagits upp om delägaren
själv hade avyttrat tillgången. Vid				själv hade avyttrat tillgången. Vid
bedömningen av om en kapital-				bedömningen av om en kapital-
vinst inte skulle ha tagits upp ska				vinst inte skulle ha tagits upp ska
det bortses		från bestämmelserna		det bortses		från bestämmelserna
om skalbolagsbeskattning i 9 §.				om skalbolagsbeskattning i 9 §.
Vid bedömningen av om en				Vid bedömningen av om en
kapitalvinst inte skulle ha tagits				kapitalvinst inte skulle ha tagits
upp enligt 24 kap. 14 § första				upp enligt		24 kap.	33 §	första
stycket	2	eller 16 §	ska	stycket	2	eller	34 §	ska
andelsinnehavet bestämmas utifrån				andelsinnehavet bestämmas utifrån
storleken	på	delägarens indirekta		storleken	på	delägarens indirekta
innehav. Om skattskyldigheten för				innehav. Om skattskyldigheten för
andelen övergår till någon annan,				andelen övergår till någon annan,
gäller detta i stället denne.				gäller detta i stället denne.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

15 Senaste lydelse 2009:1413.

			30 kap.		Prop. 2017/18:245
			6 a §16
En juridisk person som har gjort				En juridisk person som har gjort
avdrag för avsättning till en peri-				avdrag för avsättning till en peri-
odiseringsfond ska ta upp en scha-				odiseringsfond ska ta upp en scha-
blonintäkt. Intäkten		ska beräknas		blonintäkt. Intäkten ska beräknas
till 72 procent av statslåneräntan				till statslåneräntan vid utgången av
vid utgången av november månad				november månad året närmast före
året närmast före det kalenderår				det kalenderår under vilket be-
under vilket beskattningsåret går ut				skattningsåret går ut multiplicerad
multiplicerad	med	summan	av	med summan av gjorda avdrag för
gjorda avdrag för avsättningar till				avsättningar till sådana periodiser-
sådana periodiseringsfonder			som	ingsfonder som den juridiska per-
den juridiska personen har vid be-				sonen har vid beskattningsårets in-
skattningsårets	ingång. Statslåne-			gång. Statslåneräntan	ska dock
räntan ska dock som lägst anses				som lägst anses vara 0,5 procent.

vara 0,5 procent.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

33 kap.

8 §17

Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med

–underskott av näringsverksamheten under det föregående beskatt- ningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,

–kvarstående sparat fördelningsbelopp,

–en sådan övergångspost som avses i 14 §, och

–en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§, minskad med

– 78 procent av expansionsfond-	– 79,4	procent av expansions-
en enligt 34 kap. vid det föregåen-	fonden enligt 34 kap. vid det före-
de beskattningsårets utgång, och	gående	beskattningsårets utgång,
	och

– sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående beskatt- ningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verk- samheten.

16 §18

Den särskilda posten uppgår till	Den särskilda posten uppgår till
ett belopp som motsvarar det nega-	ett belopp som motsvarar det nega-
tiva kapitalunderlag för ränteför-	tiva kapitalunderlag för ränteför-
delning som hänför sig till förvärv-	delning som hänför sig till förvärv-

16Senaste lydelse 2016:1239.

17Senaste lydelse 2012:757.

18Senaste lydelse 2012:757.

Prop. 2017/18:245 et, beräknat vid förvärvstidpunkt-	et, beräknat vid förvärvstidpunkt-
en. Posten får dock inte överstiga	en. Posten får dock inte överstiga
ett belopp som motsvarar den er-	ett belopp som motsvarar den er-
sättning som lämnas för fastighet-	sättning som lämnas för fastighet-
en minskad med det högsta värdet	en minskad med det högsta värdet
för fastigheten vid förvärvstid-	för fastigheten vid förvärvstid-
punkten enligt 12 § eller 13 § och	punkten enligt 12 § första stycket
ökad med 78 procent av en över-	eller 13	§ och	ökad	med
tagen expansionsfond till den del	79,4 procent	av en	övertagen
den avser fastigheten. Ett åtagande	expansionsfond till den del den
att ta över expansionsfonden räk-	avser fastigheten. Ett åtagande att
nas inte som ersättning.	ta över expansionsfonden			räknas
	inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksam- heter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i mot- svarande mån.

			34 kap.
			6 §19
För enskilda		näringsidkare får		För	enskilda	näringsidkare får
expansionsfonden uppgå till högst				expansionsfonden uppgå till högst
ett	belopp	som	motsvarar	ett	belopp	som	motsvarar
128,21 procent		av kapitalunderla-		125,94 procent		av	kapitalunder-
get för expansionsfond.				laget för expansionsfond.
			8 §20
En särskild post får beräknas om				En särskild post får beräknas om
en fastighet förvärvas genom arv,				en fastighet förvärvas genom arv,
testamente eller gåva eller genom				testamente eller gåva eller genom
bodelning med anledning av äkten-				bodelning med anledning av äkten-
skapsskillnad eller makes död och				skapsskillnad eller makes död och
summan av egen och övertagen				summan av egen och övertagen
expansionsfond			överstiger	expansionsfond			överstiger
128,21 procent av summan av för-				125,94 procent av summan av för-
värvarens kapitalunderlag för ex-				värvarens kapitalunderlag för ex-
pansionsfond och det kapital-				pansionsfond och det kapital-
underlag som hänför sig till förvär-				underlag som hänför sig till för-
vet. Förvärvarens kapitalunderlag				värvet. Förvärvarens kapitalunder-
och	expansionsfond ska		beräknas	lag och expansionsfond ska beräk-
vid	utgången av beskattningsåret			nas vid utgången av beskattnings-
före förvärvet medan det kapital-				året före förvärvet medan det kapi-
underlag som hänför sig till för-				talunderlag som hänför sig till för-

19	Senaste lydelse 2012:757.
20	Senaste lydelse 2012:757.
42

värvet och den övertagna expan-		värvet och den	övertagna	expan- Prop. 2017/18:245
sionsfonden beräknas vid förvärvs-		sionsfonden beräknas vid förvärvs-
tidpunkten.		tidpunkten.
Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är
uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare
ägaren som hos förvärvaren.
	10 §21
Den särskilda posten får öka		Den särskilda posten får öka
kapitalunderlaget	för expansions-	kapitalunderlaget	för expansions-
fond med ett så stort belopp att ex-		fond med ett så stort belopp att ex-
pansionsfonden	motsvarar högst	pansionsfonden	motsvarar	högst
128,21 procent av kapitalunderla-		125,94 procent av kapitalunderla-
get som avses i 8 §.		get som avses i 8 §.
Kapitalunderlaget får ökas med		Kapitalunderlaget får ökas med
posten bara så länge någon del av		posten bara så länge någon del av
fastigheten finns kvar i närings-		fastigheten finns kvar i närings-
verksamheten. Om expansionsfon-		verksamheten. Om expansionsfon-
den ett visst år uppgår till eller är		den ett visst år uppgår till eller är
lägre än 128,21 procent av kapital-		lägre än 125,94 procent av kapital-
underlaget före ökningen med pos-		underlaget före ökningen med pos-
ten, upphör rätten att öka kapital-		ten, upphör rätten att öka kapital-
underlaget med posten.		underlaget med posten.

18 §22

Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obe- gränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bo- delning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksam- hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhets- gren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

–mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller

–parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om över- tagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

1. mottagaren övertar tillgångar	1. mottagaren övertar tillgångar
vars värde, minskat med övertagna	vars värde, minskat med övertagna
skulder, motsvarar minst 78 pro-	skulder, motsvarar minst 79,4 pro-
cent av den övertagna expansions-	cent av den övertagna expansions-
fonden eller delen av fonden, och	fonden eller delen av fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fond- en som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella

21Senaste lydelse 2012:757.

22Senaste lydelse 2012:757.

Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

						negativa räntenetton					Prop. 2017/18:245
					28 §
Vid en fission ska periodise-						Vid en fission ska periodise-
ringsfonder, ersättningsfonder, rätt						ringsfonder, ersättningsfonder, rätt
till avdrag		för	underskott	enligt		till avdrag för kvarstående
40 kap.	och rätt till avdrag				för	negativa räntenetton enligt 24 kap.
kvarstående		kapitalförlust		enligt		26 §, rätt till avdrag för underskott
48 kap.	26 §		fördelas på		de	enligt 40 kap. och rätt till avdrag
övertagande			företagen		i	för	kvarstående			kapitalförlust
förhållande till det nettovärde som						enligt 48 kap. 26 § fördelas på de
förs över till varje företag.						övertagande			företagen		i
						förhållande till det nettovärde som
						förs över till varje företag.
Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena
på tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som
gäller vid beskattningen.
					38 kap.
					17 §
Det köpande företaget får inte ta						Det köpande företaget får inte ta
över rätt till avdrag för kvar-						över rätt till avdrag för kvar-
stående		kapitalförluster			på	stående		kapitalförluster			på
fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt						fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt
till avdrag		för	underskott	enligt		till	avdrag		för	kvarstående
40 kap. eller rätt till avdrag för						negativa räntenetton enligt 24 kap.
kvarstående		kapitalförluster			på	26 §, rätt till avdrag för underskott
delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.						enligt 40 kap. eller rätt till avdrag
						för kvarstående kapitalförluster på
						delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

38 a kap.

17 § Det övertagande företaget får

inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

23 §24

När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om

24 Senaste lydelse 2011:1271.

Prop. 2017/18:245	– beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och
	det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,
	– utdelning i 24 kap. 3 a § och	– utdelning i 24 kap. 7 § och
	42 kap. 16 b §,	42 kap. 16 b §,

– beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,

– turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och

– kvalificerade andelar i 57 kap. 7–7 c, 12 a, 15, 20 b–20 d, 23 a, 24 och 24 a §§.

39 kap.

8 a §

Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska be- räknas till statslåneräntan vid ut- gången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut mul- tiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i mot- svarande mån.

25	Senaste lydelse 2011:1271.
46

om ersättningen ska tas upp som

om ersättningen ska tas upp som Prop. 2017/18:245

kapitalvinst tillämpas bestämmel-

kapitalvinst tillämpas

bestämmel-

serna i 25 a kap. 10–18 §§.

2. Ett belopp som för helt år

motsvarar 1,5 procent av värdet på

delägarrätter vid beskattningsårets

ingång ska tas upp. Egna aktier

eller

optioner,

terminer

eller

optioner,

terminer

eller

liknande instrument vars under-

liggande

tillgångar

består

liggande

tillgångar

består

investmentföretagets

egna aktier

investmentföretagets

egna aktier

ska inte räknas in i underlaget. I

underlaget ska inte heller räknas in

andelar och aktiebaserade delägar-

rätter om en kapitalvinst inte

skulle ha tagits upp enligt

bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om

andelen

eller

den

aktiebaserade

andelen

eller

den

aktiebaserade

delägarrätten

hade

avyttrats

vid

delägarrätten

hade

avyttrats

vid

beskattningsårets

början

och

beskattningsårets

början

och

investmentföretaget

i stället

hade

investmentföretaget

stället

hade

varit ett sådant ägarföretag som

kan

inneha

näringsbetingad

kan

inneha

näringsbetingad

andel enligt 24 kap. 13 §. Vid

andel

enligt

kap.

32 §.

Vid

bedömningen

en kapitalvinst

bedömningen

kapitalvinst

inte skulle ha tagits upp ska

bortses

från

bestämmelsen

bortses

från

bestämmelsen

skalbolagsbeskattning i 25 a kap.

9 §.

3. Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dras av.

Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som

kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.
			23 §26
Utdelning	som	en	kooperativ	Utdelning	som	en	kooperativ
förening lämnar i förhållande till				förening lämnar i förhållande till
insatser enligt lagen			(1987:667)	insatser enligt lagen			(2018:000)
om ekonomiska föreningar, lagen				om ekonomiska föreningar, lagen
(1995:1570)	om	medlemsbanker		(1995:1570)	om	medlemsbanker
eller rådets förordning (EG) nr				eller rådets förordning (EG) nr
1435/2003 av den 22 juli 2003 om				1435/2003 av den 22 juli 2003 om
stadga för europeiska kooperativa				stadga för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar) ska				föreningar (SCE-föreningar) ska
dras av. I fråga om andra insatser				dras av. I fråga om andra insatser
än förlagsinsatser gäller detta dock				än förlagsinsatser gäller detta dock
inte till den del utdelningen enligt				inte till den del utdelningen enligt

26 Lydelse enligt prop. 2017/18:185 En ny lag om ekonomiska föreningar.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om

centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §.
	40 kap.
	18 §
Koncernbidragsspärren	innebär	Koncernbidragsspärren					innebär
att underskottsföretaget inte får dra		att underskottsföretaget inte får dra
av underskott som uppkommit före		av underskott som uppkommit före
det beskattningsår då spärren in-		det beskattningsår då spärren in-
träder, med högre belopp än be-		träder, med högre belopp än be-
skattningsårets överskott	beräknat	skattningsårets			överskott		före
utan hänsyn till avdragen för		avdrag	för	negativt		räntenetto
underskott och till sådana mot-		enligt	24 kap.		24 §		och
tagna koncernbidrag som ska tas		kvarstående		negativt		räntenetto
upp enligt 35 kap.		enligt 24 kap. 26 § samt beräknat
		utan hänsyn till avdragen för
		underskott och till sådana mot-
		tagna koncernbidrag som ska tas
		upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående delen.

Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har kunnat dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde.

48 kap.
17 §
Om en utländsk fordringsrätt på	Om en utländsk fordringsrätt på
grund av bestämmelsen i 14 kap.	grund av bestämmelserna i 14 kap.
8 § har värderats till ett annat värde	8 § och 24 kap. 4 § andra stycket
än anskaffningsutgiften, gäller	har värderats till ett annat värde än
följande.	anskaffningsutgiften,	gäller
48	följande.

Om fordringen har värderats till ett högre värde än Prop. 2017/18:245 anskaffningsutgiften, ska denna ökas med mellanskillnaden. Om

fordringen har värderats till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellanskillnaden.

27 §27

I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19–21, 23 och 24 §§, om inte något annat anges i

andra stycket.
Om den som ska göra avdrag	Om den som ska göra avdrag
enligt första stycket är ett sådant	enligt första stycket är ett sådant
företag som anges i 24 kap. 13 §	företag som anges i 24 kap. 32 §
1–5 och avdraget avser förlust på	1–5 och avdraget avser förlust på
delägarrätter ska 70 procent av	delägarrätter ska 70 procent av
kapitalförlusten dras av. Förlusten	kapitalförlusten dras av. Förlusten
får dras av bara mot kapitalvinster	får dras av bara mot kapitalvinster
på delägarrätter.	på delägarrätter.

Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet.

50 kap.

5 §28 Anskaffningsutgiften ska ökas med

–den skattskyldiges tillskott till bolaget,

–belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster,

– 22 procent av avdrag för av-	– 20,6 procent av avdrag för av-
sättning till expansionsfond enligt	sättning till expansionsfond enligt
34 kap.,	34 kap.,
– 78 procent av expansionsfond	– 79,4	procent	av
som förs över från andel i handels-	expansionsfond som förs över från
bolag till enskild näringsverksam-	andel i handelsbolag till enskild
het enligt 34 kap. 22 §, och	näringsverksamhet enligt		34 kap.
	22 §, och

–det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med

–den skattskyldiges uttag ur bolaget,

–belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott,

–negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,

27Senaste lydelse 2011:1510.

28Senaste lydelse 2012:757.

Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

Prop. 2017/18:245 – 22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och

– 78 procent av expansionsfond som förs över från enskild närings- verksamhet till andel i handelsbo- lag enligt 34 kap. 19 §.

–20,6 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och

–79,4 procent av expansions- fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

56 kap.

8 §29

När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

–förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,

–avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,

–underprisöverlåtelser i 23 kap. 18, 19 och 22–23 a §§,

– avdrag	för	ränta	på	– avdragsrätt för ränteutgifter
vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och				på vinstandelslån i 24 kap. 11, 12
10 §§,				och 15 §§,

–avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,

–när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4–6 §§,

–kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,

–utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i 42 kap. 20 §,

–partiella fissioner i 48 kap. 18 c–18 e §§,

–andelsbyten i 48 a kap. 8 a–8 c, 9, 13 och 16 §§,

–avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.

7 §,

–pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,

–familjebeskattning i 60 kap. 12–14 §§, och

–grundavdrag i 63 kap. 5 §.

65 kap.

8 §30 Expansionsfondsskatten är

22 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansions- fond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp som mot- svarar 22 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräk- nas vid debiteringen av slutlig skatt.

	10 §31
	För juridiska personer är den	För	juridiska personer är	den
statliga inkomstskatten 22 procent		statliga	inkomstskatten 20,6	pro-
29	Senaste lydelse 2013:1106.
30	Senaste lydelse 2012:757.
31	Senaste lydelse 2012:757.
50

av den beskattningsbara inkomst-	cent av den beskattningsbara in- Prop. 2017/18:245
en.	komsten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1–4, 10, 15–29, 31–37 och 39–41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §,

37 kap. 26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2018.

För beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och som börjar före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018 får ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21–29 §§ som belöper sig på perioden från och med den 1 januari 2019 till utgången av det beskattningsåret, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.

3. Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för utgifter för ny-,

till- eller ombyggnad av hyreshus som	har	färdigställts	efter	den
31 december 2016. Har färdigställandet	skett	senare men	före	den

1 januari 2019 får primäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår den 1 januari 2019.

4.De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a–10 f §§ gäller fort- farande för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar före den 1 januari 2019.

5.Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Vid tillämpning av samma bestämmelser ska även avdrag för avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

6.Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ och 34 kap. 8 och 10 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsåret efter det be- skattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

7.Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§ och 65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

8.För det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas

2.3	Förslag till lag om ändring i skatteförfarande-	Prop. 2017/18:245
	lagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 58 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 34 kap. 4 a §, och närmast före 34 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	34 kap.
		Uppgifter till delägare i vissa
		svenska	handelsbolag		samt i
		utlandet	delägarbeskattade
		juridiska personer
		4 a §
		Andra svenska handelsbolag än
		fåmanshandelsbolag			samt	i
		utlandet	delägarbeskattade
		juridiska	personer	med		fast
		driftställe i Sverige ska till
		delägare lämna alla uppgifter som
		dessa behöver för att kunna
		beräkna sina intäkter från bolaget
		eller den juridiska personen.
	58 kap.
	2 §1
Om säkerhet ska ställas, ska		Om säkerhet ska ställas, ska
storleken bestämmas till	summan	storleken	bestämmas	till summan
av företagets obetalda inkomst-		av företagets obetalda inkomst-
skatt för närmast 2föregående be-		skatt för närmast föregående be-
skattningsår och 22 procent av det		skattningsår och 20,6 procent av
överskott som har redovisats i		det överskott som har redovisats i
skalbolagsdeklarationen.	I fråga	skalbolagsdeklarationen.			I	fråga
om svenska handelsbolag och i ut-		om svenska handelsbolag och i ut-
landet delägarbeskattade	juridiska	landet delägarbeskattade			juridiska
personer ska säkerheten bara avse		personer ska säkerheten bara avse
överskottet i skalbolagsdeklarati-		överskottet i skalbolagsdeklarati-
onen.		onen.

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

1 Senaste lydelse 2012:760.

Prop. 2017/18:245

3Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté, som antog namnet Företagsskattekommittén (FSK), med uppdrag att se över beskattningen av bolag (dir. 2011:1). FSK:s slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) överlämnades den 12 juni 2014 till Finansdepartementet. I det föreslår FSK i huvudsak att det införs en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i kombination med en sänkning av bolagsskatten.

Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebas- erodering och vinstförflyttning (BEPS) avseende ränteavdrags- begränsningar i rapporten ”Final report on action 4: Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments” (OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 4). Den 22 december 2016 lämnades en uppdaterad slutrapport OECD (2017), Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments, Action 4 - 2016 Update: Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, OECD Publishing, Paris”. OECD har även lämnat ett antal rekommendationer för att neutralisera de skattemässiga effekter som kan uppstå vid hybrida missmatchningar. Rekommendationerna återfinns i OECD:s rapport ”Final report on action 2: Neutralising the Effects of Hybrid Mismatch Arrangements” (OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 2).

Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fast- ställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet innehåller bl.a. en generell ränteavdragsbegränsningsregel (artikel 4) samt regler om hybrida missmatchningar som är tillämpliga på transaktioner inom EU (artikel 9). Genom ett ändringsdirektiv har tillämpningsområdet utökats till att även omfatta hybrida missmatch- ningar med tredjeländer (rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredje länder). Direktivet och ändringsdirektivet finns i bilaga 1 och 2.

Mot bakgrund av FSK:s förslag, rådets direktiv mot skatteundan- draganden (inklusive nämnda ändringsdirektiv) samt OECD:s ovan nämnda rekommendationer har Finansdepartementet tagit fram en promemoria med titeln ”Nya skatteregler för företagssektorn” (i det följande benämnd promemorian). I promemorian föreslås bl.a. en generell ränteavdragsbegränsningsregel i kombination med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten (från 22 procent till 20 procent), ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöver- skridande situationer, insnävade riktade ränteavdragsbegränsningsregler, skatteregler om avtal om finansiell leasing samt förändrade regler för värdeminskningsavdrag på nyproducerade hyreshus. I promemorian lämnas två alternativa förslag på utformning av en generell ränteavdragsbegränsningsregel, i första hand som en EBIT-regel (avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av EBIT) och i andra hand som en EBITDA-regel (avdragsutrymmet uppgår till 25 procent av EBITDA). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3 och promemorians

lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats och en Prop. 2017/18:245 förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns

tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2017/02752/S1). I denna proposition behandlas i huvudsak promemorians förslag. I propositionen behandlas även FSK:s förslag på förenklingsregel vad gäller finansiell leasing. Betänkandets lagförslag finns i relevanta delar i bilaga 6. Förslaget har remissbehandlats och en förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/02212/S1).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag om nya skatteregler för företagssektorn som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag som behandlas i avsnitt 6.2, 6.3, 8.3, 10.3, 12.4 och författningskommentaren till förslaget om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, samt till förslaget om ändring i skatte- förfarandelagen (2011:1244).

I förhållande till förslagen i lagrådsremissen har det även gjorts vissa följdändringar i inkomstskattelagen och i kupongskattelagen (1970:624) som författningstekniskt och även i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen. Vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag.

4Bakgrund

4.1	Företagsskattekommittén
Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté, som
antog namnet Företagsskattekommittén (FSK), med uppdrag att se över
beskattningen av bolag (dir. 2011:1). Som utgångspunkt för FSK:s
uppdrag gällde att skattesystemet skulle utformas så att investeringar och
företagande gynnas. FSK skulle sträva efter att ta fram förslag som
breddar skattebasen för juridiska personer, så att bolagsskatten kan
sänkas. Den svenska skattebasen skulle värnas och utformningen av
skattesystemet skulle vara förenligt med EU-rätten. Den centrala upp-
giften för FSK var att lämna förslag som innebär att den skattemässiga
skillnaden mellan finansiering med eget och lånat kapital minskar. I det
avseendet skulle FSK undersöka om reglerna om ränteavdragsbegräns-
ning för skulder inom en intressegemenskap (interna skulder) kan slopas.
FSK:s slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och
stabilitet (SOU 2014:40) överlämnades den 12 juni 2014 till Finans-
departementet. I det föreslår FSK i huvudsak att det införs en generell be-
gränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i kombination med en sänkning
av bolagsskatten.		57

Prop. 2017/18:245 Förslaget har remissbehandlats och remissvar har lämnats av ett stort antal remissinstanser. Därutöver har yttranden inkommit från ett stort an- tal företag, organisationer och privatpersoner.

4.2Samhällsekonomiska utgångspunkter för FSK:s förslag

Till grund för FSK:s förslag ligger tre utgångspunkter:

För det första saknas samhällsekonomiska skäl för att särbehandla vissa finansieringsformer, investeringar eller sektorer i förhållande till andra. Det finns snarare goda skäl att skattemässigt likabehandla olika finansieringsformer, investeringar och branscher. I det ligger att neutraliteten mellan finansiering via eget och lånat kapital bör öka.

För det andra bör skattelagstiftningen bara i begränsad utsträckning påverka ekonomiska val. Det är därför önskvärt att investeringar som är lönsamma före skatt också är lönsamma efter skatt. Det är också önskvärt att investeringar som är olönsamma före skatt är olönsamma efter skatt. Det talar för en låg skatt på normalavkastande investeringar.

För det tredje bör skattelagstiftningen – för att skattebasen inte ska urholkas – vara generellt utformad och motverka att vinster förs ut från Sverige via ränteavdrag. Samtidigt bör skattesystemet främja att vinster tas upp i Sverige genom att skattebördan i bolagssektorn, och särskilt för lättrörliga vinster, är förhållandevis låg. Det är önskvärt att ha generella regler som motverkar en urholkning av den svenska bolagsskattebasen.

4.3 Huvuddragen i FSK:s förslag

	FSK lämnade två alternativa och generella förslag för att i olika utsträck-
	ning begränsa ränteavdragen i bolagssektorn. Förslagen kombinerades
	med en sänkning av bolagsskatten.
	Syftet med förslagen är dels att öka neutraliteten mellan finansiering
	med eget respektive lånat kapital, dels att motverka skatteplanering med
	ränteavdrag. En generell begränsning av ränteavdrag i kombination med
	en sänkning av bolagsskatten ökar neutraliteten i skattesystemet. Hur
	investeringar finansieras kommer att vara mindre avgörande för hur
	investeringar beskattas. Detta leder till en viss omfördelning av skatte-
	bördan. Högt belånade företag (med lågavkastande investeringar) får be-
	tala mer i bolagsskatt jämfört med i dag. Vidare får lågt belånade företag
	(med högavkastande investeringar) betala mindre i bolagsskatt jämfört
	med i dag.
	I FSK:s huvudförslag – det s.k. finansieringsavdraget – föreslås att
	finansiella kostnader som överstiger motsvarande finansiella intäkter,
	dvs. negativt finansnetto inte får dras av. Det innebär att avdragsrätten
	för negativa finansnetton slopas och att eget och lånat kapital behandlas
	skattemässigt neutralt.
	I alternativförslaget (EBIT-regeln) föreslås att finansiella kostnader
	som överstiger motsvarande finansiella intäkter (negativt finansnetto) får
58	dras av med ett belopp som motsvarar som mest 20 procent av ett
58

avdragsunderlag. I huvudsak motsvarar avdragsunderlaget det skatte- mässiga resultatmåttet EBIT (resultatmåttet EBIT behandlas i avsnitt 6). Det innebär att avdragsrätten för negativa finansnetton begränsas och att neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital ökar.

Uttrycken ”finansiella kostnader” och motsvarande ”finansiella in- täkter” är gemensamma för huvudförslaget och alternativförslaget och har getts en mycket vid innebörd. Ett skäl för detta är att det kan vara lätt att omvandla ”ränta” till andra slag av finansiella kostnader eller intäkter. Ett syfte är också att undvika gränsdragningsproblem och att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. Förutom ränta i ekonomisk mening (”ränta och annan, direkt eller indirekt, kostnad för en kredit”), omfattar uttrycket ”finansiella kostnader” för- luster vid avyttring och nedskrivning av finansiella instrument och ut- delningar som får dras av. Från den huvudregeln görs ett stort antal undantag. Som finansiella kostnader räknas avsättningar till pension i balansräkningen och krediter på grund av köp av varor eller tjänster i näringsverksamheten som inte lämnas på sedvanliga villkor. Innebörden av uttrycket ”finansiella instrument” har som huvudregel kopplats till redovisningsrätten. Från den huvudregeln görs vissa undantag. Med finansiella kostnader avses även ränta i vissa hyresavtal.

Med uttrycket ”finansiella intäkter” avses intäkter som motsvarar finansiella kostnader. Till uttrycket ”finansiella intäkter” hör dessutom vissa schablonintäkter och vinst vid avyttring av vissa fordringar. Med finansiella intäkter avses även ränta i vissa hyresavtal.

I alternativförslaget kan kvarvarande finansiella kostnader rullas vidare och ligga till grund för ränteavdrag under en sexårsperiod. Anledningen till det är att effekterna av förslaget anses behöva kunna jämnas ut under en konjunkturcykel. Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag, faller dock kvarvarande finansiella kostnader bort och kan således inte ligga till grund för ränteavdrag.

I såväl huvudförslaget som alternativförslaget kan företag med positivt finansnetto under vissa förutsättningar kvitta detta mot negativt finans- netto i ett annat företag i samma koncern.

Förslagen gäller per företag och per beskattningsår.

Förslagen gäller som utgångspunkt juridiska personer. För att inte de generella begränsningarna av ränteavdrag ska kunna kringgås via över- låtelser av belånad verksamhet till svenska handelsbolag, omfattas också handelsbolag av förslagen.

Det föreslås att bolagsskatten sänks, antingen genom ett finansierings- avdrag i huvudförslaget (som motsvarar en sänkning av bolagsskatten med 5,5 procentenheter) eller genom ett alternativt förslag med en sänkning av bolagsskatten med 3,5 procentenheter.

En viktig skillnad mellan huvudförslaget och alternativförslaget är att ränteavdragsbegränsningsreglerna för vissa interna lån slopas i huvud- förslaget men behålls oförändrade i alternativförslaget.

FSK redovisar för- och nackdelar med förslagen och gör bedömningen att såväl huvudförslaget som alternativförslaget i tillräcklig utsträckning leder till att neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital ökar och att t.ex. internationell skatteplanering med ränteavdrag mot-

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 verkas. Vid en samlad bedömning förordas huvudförslaget framför alter- nativförslaget.

4.4Huvuddragen i kritiken mot FSK:s förslag

I stort sett samtliga remissinstanser är positiva till att neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital ökar och att skatteplanering med ränteavdrag motverkas. Kritiken mot FSK:s huvudförslag och alternativ- förslaget är emellertid omfattande.

Huvuddelen av remissinstanserna anser att varken huvudförslaget eller alternativförslaget kan läggas till grund för lagstiftning i befintligt skick. Ett litet antal remissinstanser anser att huvudförslaget kan läggas till grund för lagstiftning, dock under förutsättning att det omarbetas i viss utsträckning. Vissa remissinstanser tillstyrker att alternativförslaget läggs till grund för lagstiftning, dock under förutsättning att det omarbetas i viss utsträckning.

Såvitt avser huvudförslaget går kritiken i första hand ut på att förslaget innebär en alltför långtgående begränsning av ränteavdrag och att för- slaget helt saknar internationell motsvarighet.

Såvitt avser alternativförslaget går kritiken i första hand ut på att ränteavdragsbegränsningsreglerna för vissa interna lån kvarstår vid sidan av den generella begränsningen av ränteavdrag. De reglerna kritiseras för att vara för vida och för svåra att tillämpa. Huvuddelen av de remissin- stanser som har yttrat sig över alternativförslaget förordar en EBITDA- modell framför en EBIT-modell, eftersom EBITDA-modeller är mer vanligt förekommande i ett internationellt perspektiv och typiskt sett gynnar kapitaltunga investeringar (resultatmåtten EBIT och EBITDA be- handlas i avsnitt 6).

En stor del av kritiken gäller utformningen av den för huvudförslaget och alternativförslaget gemensamma definitionen av ränta och andra finansiella kostnader samt motsvarande finansiella intäkter. I det avseen- det går kritiken ut på att definitionen är för vid och för svår att tillämpa för företagen. Detta gäller inte minst mot bakgrund av kopplingen mellan skatterätten och redovisningsrätten i fråga om förluster på finansiella instrument. Särskild kritik riktas mot rekvisitet ”sedvanliga villkor” i ett av undantagen från ”finansiella kostnader” som avser krediter på grund av köp av varor och tjänster i näringsverksamheten. Detsamma gäller FSK:s förslag att urskilja räntan i hyresavtal för att behandla den som en finansiell kostnad. I det avseendet framhålls att förslaget leder till stora tillämpningssvårigheter för företagen och att det bör begränsas till fi- nansiella leasingavtal. Det framhålls slutligen att effekterna av en alltför vid definition är svåröverskådliga och kan leda till ökad volatilitet i skattebördan.

Vidare riktas kritik mot FSK:s förslag om finansiering av huvud- förslaget och alternativförslaget på kort sikt och varaktigt. Det gäller framför allt förslaget om att tidigare års underskott ska halveras. Förslaget kritiseras bl.a. för att stå i strid med förbudet mot retroaktiv skattelag i regeringsformen.

Striktare regler kan införas, t.ex. i syfte att – förutom att Prop. 2017/18:245 motverka skatteplanering med ränteavdrag – öka neutraliteten

mellan finansiering med eget och lånat kapital.

God praxis-strategin ska tillämpas i enlighet med reglerna i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF).

Den 22 december 2016 lämnades en uppdaterad slutrapport ”OECD (2017), Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments, Action 4 - 2016 Update: Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, OECD Publishing, Paris”.

Utöver vad som anges ovan innehåller slutrapporten huvuddragen avseende utformningen och tillämpningen av gruppregeln. Denna del fokuserar främst på beräkningen av nettoräntekostnader för tredjepart, beräkningen av EBITDA för en företagsgrupp och hur företag med negativ EBITDA bör hanteras.

Vidare identifieras särdragen för bank- och försäkringssektorn som kan begränsa möjligheten för grupper att involvera sig i aggressiv skatteplanering med ränteavdrag tillsammans med möjliga tillväga- gångssätt för att hantera eventuella risker.

4.5.2 Åtgärder mot skatteplanering med hybrida missmatchningar

En annan av åtgärderna i det ovan nämnda BEPS-paketet rör
internationell skatteplanering med hjälp av olikheter i nationell
lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av företag och
finansiella instrument (s.k. hybrida missmatchningar). Både företag och
finansiella instrument kan vara hybrider. Som exempel kan ett finansiellt
instrument anses vara ett hybridinstrument i de fall instrumentet
behandlas som en skuld i en stat och som eget kapital i en annan stat. På
ett liknande sätt kan ett företag anses vara ett hybridföretag om företaget
behandlas som ett eget skattesubjekt av en stat medan det behandlas som
delägarbeskattat av en annan stat. Denna olikbehandling stater emellan
kan leda till dubbel icke-beskattning vid gränsöverskridande situationer
vilket kan utnyttjas av företag för att minimera eller helt undgå
beskattning.
I arbetet med BEPS-projektet har ett antal olika rekommendationer
tagits fram för att neutralisera de skattemässiga effekter som kan uppstå
vid hybrida missmatchningar. Rekommendationerna återfinns i OECD:s
rapport ”Final report on action 2: Neutralising the Effects of Hybrid
Mismatch Arrangements” (OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 2).
Rekommendationerna är indelade i dels specifika rekommendationer,
dels hybrida missmatchningsregler. De specifika rekommendationerna
avser utformningen av nationella regler och syftar till att förhindra att
situationer med hybrida missmatchningar uppstår. De hybrida miss-
matchningsreglerna syftar till att neutralisera uppkomna hybrid-
situationer genom anpassad lagstiftning.
OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 2) behandlar tre olika
situationer med hybrida missmatchningar:	63
	63

Prop. 2017/18:245	Avdrag utan inkludering – dvs. avdrag för en betalning får göras
	i en stat samtidigt som motsvarande betalning inte tas upp till
	beskattning i den mottagande staten.

Dubbla avdrag – dvs. avdrag för samma betalning får göras i två stater.

Indirekt avdrag utan inkludering – dvs. en betalning som får dras av kan kvittas bort genom transaktioner i ett antal olika

stater.

Följande rekommendationer har tagits fram för att neutralisera effekterna av de tre situationerna med hybrida missmatchningar:

Om en betalning ger upphov till ett avdrag utan inkludering, ska i första hand det betalande företagets hemviststat neka avdrag och i andra hand ska det mottagande företagets hemviststat ta upp betalningen till beskattning.

Om en betalning ger upphov till dubbla avdrag, ska i första hand moderföretagets hemviststat neka avdrag för betalningen och i

andra hand ska avdrag nekas av det betalande företagets hemviststat.

Om en betalning ger upphov till ett indirekt avdrag utan inkludering, ska det betalande företagets hemviststat neka avdrag.

4.6EU:s arbete med att motverka aggressiv skatteplanering med ränteavdrag och hybrida missmatchningar

Inom EU har arbete för att motverka skadlig skattekonkurrens pågått under en längre tid. I december 1997 antog rådet en resolution3 om en uppförandekod för företagsbeskattningen. Syftet med koden är att motverka skadlig skattekonkurrens. En särskild högnivågrupp inom rådet inrättades 1998 för att genomföra uppförandekodens principer (uppförandekodgruppen). Uppförandekodgruppen har sedan 2009 arbetat med frågor om snedvridande effekter av olikheter i medlemsstaternas skattesystem såsom bl.a. hybrida missmatchningar. Uppförandekod- gruppen har tagit fram riktlinjer för att motverka missmatchningar med hybridföretag och hybrida fasta driftställen inom EU samt mellan EU och tredjeland. Även om medlemsstaterna har enats kring dessa riktlinjer så är de inte juridiskt bindande för medlemsstaterna.

Vid Ekofin-rådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om OECD:s BEPS-arbete i EU, se avsnitt 4.5. I rådsslutsatserna understryks bl.a. behovet av gemensamma lösningar på EU-nivå samt en effektiv och snabb koordinerad implementering av BEPS-åtgärderna av medlems- staterna. Den 28 januari 2016 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt

3 Rådets resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning (Ekofinrådets slutsatser

av den 1 december 1997 om skattepolitik).

påverkar den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundan- Prop. 2017/18:245 draganden).

Direktivet innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland åtgärd 4 om ränteavdragsbegränsningar och åtgärd 2 om hybrida missmatchningar. Direktivet innebär också en minsta skyddsnivå för medlemsstaternas bolagsskattebaser (se artikel 3). Det betyder bl.a. att vissa undantag får införas samt att striktare regler kan införas, t.ex. för att skydda skattebasen eller för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. Direktivet antogs av rådet den 12 juli 2016.4

Ränteavdragsbegränsningsregeln i artikel 4 i direktivet mot skatte- undandraganden ska motverka skatteplanering med ränteavdrag. Artikel 4 ansluter i huvudsak till OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 4). Artikeln innebär att det ska införas en generell begränsning av avdrag för nettoränteutgifter baserad på måttet EBITDA, se avsnitt 6. Avdrag får göras med 30 procent av EBITDA. Det är också möjligt att välja EBIT med en procentsats som motsvarar den som gäller för EBITDA-måttet. Regeln ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2018 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2019. Medlemsstater som har riktade ränteavdragsbegränsningsregler som är minst lika effektiva som EBITDA-regeln i direktivet mot skatteundandraganden får fortsätta att tillämpa sådana regler i stället för en EBITDA-regel längst till och med den 1 januari 2024. Medlemsstaterna kan även ha riktade ränteavdragsbegränsningsregler vid sidan av en EBITDA-regel.

EBITDA-regeln gäller både inom och utanför EU och både för nationella och multinationella företagsgrupper samt för fristående företag. Det finns dock möjlighet att undanta fristående företag och den finansiella sektorn från tillämpningsområdet. Ränteutgifter får alltid kvittas mot ränteinkomster. Skattefri inkomst får inte ingå vid beräkning av EBITDA. Beräkningen av EBITDA får göras på gruppnivå, t.ex. om medlemsstaten tillämpar konsolidering. Vidare framgår det av skälen att man kan införa ett system som möjliggör överföring av outnyttjat ränteavdragsutrymme mellan företag i en företagsgrupp vid tillämpning av EBITDA-regeln.

Medlemsstaterna kan införa en beloppsgräns som innebär att avdrag får göras upp till 3 000 000 euro per år för s.k. överstigande ränteutgifter. Det är möjligt att införa en gruppregel baserat på tillgångar och eget kapital. Alternativt kan en gruppregel baseras på EBITDA och externa ränteutgifter. Det finns en möjlighet att undanta lån som finansierar ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt. Överstigande räntekostnader får tillåtas rullas vidare obegränsat i tiden. En medlemsstat kan välja att införa rullning av outnyttjat EBITDA-utrymme under fem års tid. Alternativt kan rullning tre år bakåt i tiden av överstigande ränteutgifter tillåtas.

Det finns en definition av vad som avses med ”lånekostnader” i direktivet mot skatteundandraganden (artikel 2.1). Vidare kan lån som

4 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, EUT L 193,

19.7.2016, s. 1–14.

5Ekonomiska utgångspunkter för förslagen

Prop. 2017/18:245

5.1Sverige är en liten öppen ekonomi med en välfungerande kapitalmarknad

Den samhällsekonomiska analysen av FSK förslag samt av förslagen i propositionen bygger på ett antal etablerade vedertagna antaganden som är avgörande för hur förändringar av den svenska bolagsskatten kan förväntas påverka (globala) produktions-, investerings- och finansieringsbeslut. Sverige kan karakteriseras som en liten, öppen ekonomi där många företag kan finansiera sin verksamhet på en internationell kapitalmark- nad. Detta är av betydelse för analysen av skatteincidensen mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital.

En viktig följd av antagandet om en liten öppen ekonomi är att avkast- ningskravet på realinvesteringar i Sverige efter bolagsskatt bestäms på den internationella kapitalmarknaden. Det bör emellertid noteras att det kan finnas viktiga friktioner på kapitalmarknaden. Av särskild relevans är vad som skulle kunna benämnas inhemsk preferens (på engelska home bias). Det innebär att investerare har en benägenhet att föredra investeringar inom det egna landet framför motsvarande investeringar utomlands och det kan också påverka avkastningskravet.

5.2Bolagsskattens effekter

Forskningsresultat visar att bolagsskatten i en liten öppen ekonomi som den svenska främst bärs av produktionsfaktorn arbete genom lägre reallöner6. En lägre bolagsskatt skulle därmed kunna leda till högre reallöner, detta beskrivs närmare i avsnitt 5.2.1.

Sambandet mellan bolagsskatt, investeringar och sysselsättning kan förenklat illustreras med hjälp av en s.k. neoklassisk investeringsmodell.7 I sin enklaste form bortser modellen från förekomst av osäkerhet och av transaktions- och informationskostnader samt att multinationella företag kan välja mellan investeringar i olika länder. Enligt modellen investerar företag i alla projekt som har ett positivt nuvärde, dvs. projekt där avkastningen är större än investerarens avkastningskrav. I modellen finns ingen begränsning av tillgången till kapital. Eftersom ägarna antas ta hänsyn till avkastningen på bästa alternativa placering (alternativ-

6 Se t.ex. Lee, Y och R. H. Gordon (2005) Tax structure and economic growth, Journal of Public Economics 89, s. 1027–1043. OECD (2008) Tax and economic growth, ECO/CPE/WP1(2008)4. Fuest, Peichl och Siegloch (2016) Do higher corporate taxes reduce wages? Micro evidence from Germany, ZEW Discussion Papers No. 16-003. En genomgång av litteraturen finns i Gravelle (2013). Corporate tax incidence: review of general equilibrium estimates and analysis. National Tax Journal, 66(1), 185.

7 Modellen baseras på Jorgenson (1963) Capital theory and investment behavior. The American Economic Review 53.2 (1963): 247–259. samt Jorgenson, D. och RE Hall.(1967) Tax Policy and Investment Behavior. American Economic Review 57, no. 3 (1967): 391–

414.

Prop. 2017/18:245 kostnaden), som därmed bestämmer det avkastningskrav som ställs på de företag de äger, ingår deras avkastningskrav efter skatt som en kostnad. I en liten öppen ekonomi bestäms detta avkastningskrav efter bolagsskatt på den internationella kapitalmarknaden. Avkastningskravet på den internationella kapitalmarknaden kan påverkas av att andra länder avser sänka sina bolagsskattesatser, vilket nämns i remissvaret av Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet.

I modellen rangordnas de olika investeringsprojekten efter förväntad avkastning. Den samlade investeringsvolymen (dvs. storleken på kapitalstocken) bestäms av den marginella investering vars avkastning före bolagsskatt precis täcker kapitalkostnaden. Kapitalkostnaden kan uppfattas som den lägsta avkastning före skatt som krävs på investerings- projektet för att avkastningen efter skatt inte ska understiga finansiärernas avkastningskrav. Om kapitalkostnaden höjs, t.ex. på grund av en ökad skattekostnad, så minskar mängden genomförda investerings- projekt. Investeringar som även efter en ökad skattekostnad ger en av- kastning som överstiger kapitalkostnaden, påverkas inte av en ökad skattekostnad. Så länge det finns en avkastning som överstiger kapitalkostnaden förväntas en rationell investerare utan begränsningar i tillgång till kapital alltid genomföra projekten då de ökar investerarens förmögenhet. Eftersom beskattningen av avkastningen utöver kapitalkostnaden i en sådan situation inte påverkar investerarens beslut medför en sådan skatt inte några samhällsekonomiska effektivitets- förluster. De låga samhällsekonomiska kostnaderna av skatteuttag när det gäller övervinster understryks särskilt i remissvaret från

Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I remissvaret anförs det även att en betydande del av bolagsskattebasen utgörs av övervinster.

I en expertrapport till FSK redogör professor Jan Södersten för de närbesläktade begreppen kapitalkostnad och effektiv marginalskatt.8 Utifrån 2013 års regelverk redovisas beräkningar för olika typer av investeringar som finansieras med eget och lånat kapital. I Tabell 5.1 redovisas kapital- kostnaden och den effektiva marginalskatten för en investering som skrivs av till hälften som maskiner, till hälften som byggnader. Den effektiva marginalskatten beräknas som skattekilen mellan kapitalkostnaden och avkastningskravet efter skatt, uttryckt som andel av kapitalkostnaden. Den effektiva marginalskatten visar hur hög skatten är på marginalen för ytterligare en investering. Beräkningarna beaktar hur investeringen finansieras, dvs. lån eller eget kapital, och gällande avskrivningsregler.

I och med att kalkylerna utgår från antagandet om en liten öppen ekonomi har inte den skatt som långivarna och aktieägarna betalar på ränteinkomster, kapitalvinster och utdelningar någon effekt på kapital- kostnaden. För det fall kalkylerna i stället utgått från en sluten ekonomi skulle en skatt på kapitalinkomster leda till höjt avkastningskrav.

8 Södersten (2014) Bolagsbeskattningens incitamentseffekter, Expertrapport till Företagsskattekommittén, Bilaga 7. Neutral Bolagsskatt – för ökad effektivitet och

stabilitet, SOU 2014:40.

Tabell 5.1 Exempel kapitalkostnad och effektiv marginalskatt						Prop. 2017/18:245
	Kalkylerna utgår från en investering som skrivs av till hälften
	som maskiner, till hälften som byggnader, 4 procents
	marknadsränta, 2 procent inflation. Procent.

År	Skattesats	Kapitalkostnad		Effektiv marginalskatt

		Lån	Eget	Lån	Eget
			kapital		kapital
2013	22,0 %	3,4	5,0	-17,6	20,0

Källa: Södersten (2014).

Tabell 5.1 visar att för en investering finansierad med lån är den effektiva marginalskatten negativ. Det betyder att avkastningen efter skatt är högre än avkastningen före skatt. Denna skattesubvention beror på att hela ränteutgiften får dras av, även den del som beror på inflationen och därmed ekonomiskt sett utgör en amortering. I ett sådant system tenderar investeringsprojekt att lånefinansieras i större utsträckning än om skattereglerna är neutrala mellan lånat och eget kapital. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta problematiskt eftersom det kan leda till felallokering av resurser.9 Det riskerar att investeras för mycket i samhällsekonomiskt icke lönsamma projekt som finansieras med lån. Dessutom riskerar skuldsättning som drivs av skatteincitament att öka den finansiella risken i ekonomin. IMF (2017)10 understryker att detta kan leda till minskad produktivitetstillväxt.

I modellen påverkar bolagsskatten investeringarna och därmed kapitalstockens storlek via kapitalkostnaden. I praktiken är det emellertid svårt att säga hur stor effekt en förändrad kapitalkostnad har på investeringarna. Ytterst är det en empirisk fråga. I expertrapporten till FSK refereras till studier som indikerar att elasticiteten i kapital- stocksefterfrågan med avseende på kapitalets hyrespris (engelska ”user cost of capital”) ligger i intervallet -0,5 till -1. Det vill säga om kapitalkostnaden sänks med 1 procent så ökar investeringarna med mellan 0,5 och 1 procent.

5.2.1Bolagsskattens effekt på kapitalstock och sysselsättning

En sänkt bolagsskatt leder till att kapitalkostnaden sjunker vilket gör fler investeringar lönsamma på marginalen. Därmed kommer mängden kapital per anställd, den s.k. kapitalintensiteten, att öka. Hur detta påverkar sysselsättningen är svårbedömt men ekonomiskt sett bör den höjda kapitalintensiteten öka arbetskraftens produktivitet. Den höjda

9 Ett exempel för en sådan felallokering finns i samband med forskning och utveckling i nya innovativa företag. Dessa måste finansiera sig via eget kapital (Brown, Fazzari, Petersen, 2009). Eget kapital beskattas dock hårdare. Följden är att det investeras för lite i forskning och utveckling. Brown, J. R., S. M. Fazzari, och B. C. Petersen. 2009. Financing Innovation and Growth: Cash Flow, External Equity and the 1990s R&D Boom. Journal of Finance 64 (1): 151–85.

10 IMF Fiscal Monitor, April 2017.

som produceras i olika länder. Gravelles (2013)12 genomgång av Prop. 2017/18:245 litteraturen identifierar fem faktorer som påverkar hur bolagsskatten

fördelas långsiktigt mellan produktionsfaktorerna kapital och arbete. De relevanta faktorerna är kapitalets rörlighet, internationell produkt- substitution, storleken på landet som tar ut skatten, faktorsubstitution och kapitalintensiteten i den beskattade sektorn. När kapital kan röra sig över gränser blir det dessutom möjligt att skilja mellan skatter på sparande som tas ut på individnivå för individer bosatta i landet (ägarskatter) och inkomstskatter som tas ut på kapitalanvändning i landet (bolagsskatten). I modellerna antas att skatter på sparande bara träffar inhemska investerare. Bolagsskatten påverkar däremot både inhemska och utländska investerare som investerar inom landet. En följd av detta är att en höjning av bolagsskatten gör det mindre attraktivt att investera i landet. Eftersom produktionsprocessen kräver både arbete och kapital sjunker den marginella produktiviteten för arbete när kapitalintensiteten sjunker. En lägre kapitalintensitet leder således till lägre efterfrågan på arbetskraft, vilket i sin tur leder till lägre löner och lägre sysselsättning på kort till medellång sikt. Tabell 5.2 ger en överblick av vad forskningen kan säga om olika faktorers betydelse för bolagsskattens incidens. Faktorerna är kapitalrörlighet över gränser, internationell produkt- substitution, storleken på ekonomin, faktorsubstitution mellan arbete och kapital samt kapitalintensitet.

Tabell 5.2 Olika faktorers påverkan på bolagsskattens incidens

	Andel av skatten	Andel av skatten
	som belastar	som belastar
	kapital	arbete
Hög kapitalmobilitet	↓	↑
Hög internationell produktsubstitution	↓	↑
Liten ekonomi	↓	↑
Hög faktorsubstitution	↑	↓
Hög kapitalintensitet i beskattade sektorn	↓	↑
Källa: Gravelle (2013).

I en liten öppen ekonomi bärs bolagsskatten till stor del av arbetskraften

Det har i ett antal studier gjorts försök att uppskatta den andel av bolagsskatten som bärs av produktionsfaktorn arbete. Uppskattningarna skiljer sig delvis åt beroende på hur hög kapitalets rörlighet antas vara. Undersökningarna tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel (större än 50 procent) av bolagsskatten i en liten öppen ekonomi. Randolph (2006) och Harberger (2008) menar t.o.m. att

12 Gravelle, J. C. (2013). Corporate Tax Incidence: Review of General Equilibrium

Estimates and Analysis. National Tax Journal 66 (1), 185–214.

Prop. 2017/18:245 bolagsskatten bärs till nästan 100 procent av produktionsfaktorn arbete i en liten öppen ekonomi.13

Nyare studier av Fuest med flera (2016) och Arulampalam med flera (2012) stödjer tidigare resultat i och med att de finner relativt stora effekter på lönerna av en höjd bolagsskatt.14 För varje extra euro i bolagsskatt ett företag betalar kommer enligt Fuest med flera (2016) lönesumman att sänkas med 0,44–0,77 euro, där cirka 85 procent av effekten kan hänföras till effekter via förändrad lönesättning. Den resterande delen kommer från effekten på investeringar. Arulampalam med flera (2012) uppskattar att en bolagsskattehöjning på en euro leder till en sänkning av lönesumman med 0,50 euro.

5.4Hur påverkar bolagsskattesatsen företagens belåning?

Bolagsbeskattningens utformning medför, i Sverige och i många andra länder, att det är fördelaktigt att finansiera investeringar med lånat kapital jämfört med eget kapital. Den skattemässigt fördelaktiga behandlingen av lånat kapital ger incitament till ökad skuldsättning. Detta är av särskild betydelse för företag som har en stor andel belåningsbara tillgångar. Ökad skuldsättning medför å andra sidan att andra kostnader ökar, exempelvis kostnader som uppstår i samband med konkurs. En jämförelsevis låg bolagsskattesats minskar fördelen förknippad med skuldsättning. Eftersom det finns nackdelar med skuldsättning kan man förvänta sig att en sänkning av bolagsskatten leder till en minskning av skuldsättningen.

Det finns ett flertal studier som empiriskt undersöker hur en förändrad bolagsskattesats påverkar företagens fördelning mellan skulder och eget kapital.

Gordon och Lee (2001) använder sig av variationen i bolagsskatte- satser mellan små och stora företag i USA och kommer fram till att en sänkt bolagsskattesats med en procentenhet skulle minska skuldernas andel av de totala tillgångarna med 0,36 procent.15 De Mooij och Ederveen (2008) sammanställer resultaten från ett flertal studier. Enligt dem finns det forskningsstöd för att en sänkt bolagsskattesats med en procentenhet minskar skuldernas andel av de totala tillgångarna med

13 Randolph (2006). International Burdens of the Corporate Income Tax. Working Paper 2006-09, Congressional Budget Office och Harberger, A. C. (2006). Corporate Tax Incidence: Reflections on What Is Known,Unknown and Unknowable. In J. W. Diamond and G. R. Zodrow (Eds.), Fundamental Tax Reforms: Issues, Choices, and Implications, pp. 283-308. Cambridge, MA: MIT Press.

14 Arulampalam, W., M. P. Devereux, och G. Mafini (2012). The Direct Incidence of Corporate Income Tax on Wages. European Economc Review 56 (6), 1038–1054 och Fuest, Peichl och Siegloch (2016) Do higher corporate taxes reduce wages? Micro evidence from Germany, ZEW Discussion Papers No. 16-003.

15 Gordon, RH och Y. Lee. Do taxes affect corporate debt policy? Evidence from US

corporate tax return data. Journal of Public Economics 82.2 (2001): 195–224.

ungefär	0,3 procent16. Resultaten indikerar vidare att soliditeten	förbätt-	Prop. 2017/18:245
ras och	att ränteavdragen minskar, vilket i sin tur innebär att	bolags-

skattebasen blir något större.

5.5Långsiktiga offentligfinansiella effekter av en förändrad bolagsskattesats

Vid sidan av den direkta budgeteffekten av ändrade skatteregler är det av intresse att bedöma mer långsiktiga effekter av en regeländring. Syftet är att ge ett fylligare beslutsunderlag. Utifrån de långsiktiga kalkylerna kan det bedömas i vilken utsträckning t.ex. en skattesänkning finansierar sig själv, den s.k. självfinansieringsgraden. Vid beräkning av själv- finansieringsgraden av en sänkt bolagsskattesats beaktas fem s.k. kanaler, vilka kort beskrivs nedan. För mer detaljerade beskrivningar och hänvisningar till referenslitteratur, se Beräkningskonventioner (2018)17.

Inkomstomvandling

Med inkomstomvandling avses den omvandling som kan göras av arbetsinkomster och enskilda näringsidkares inkomster till kapitalinkom- ster genom bildande av aktiebolag. Den bedömningen som görs är att en sådan inkomstomvandling, totalt sett, inte påverkar skatteintäkterna.

Vinsttransfereringar inom multinationella företag

Multinationella företag kan skatteplanera genom prissättningen av koncerninterna transaktioner och därmed minska sina skattebetalningar. Skillnader i bolagsskattesats mellan länder påverkar detta beteende, vilket har visats i ett antal empiriska studier. Baserat på uppskattade effekter i ekonomisk forskning bedöms en sänkning av bolags- skattesatsen med en procentenhet via denna kanal öka bolagsskattebasen med 0,4 procent.

Valet mellan eget och lånat kapital

Kapitalkostnaden för tillgångar som finansieras med lånat kapital är lägre än för tillgångar som finansieras med eget kapital. En sänkt bolagsskatte- sats bedöms minska företagens kvot mellan lånat kapital och totalt kapital. Baserat på uppskattningar i den ekonomiska forskningen bedöms

en procentenhets	lägre bolagsskattesats	minska	skuldkvoten med
0,3 procent, och	bolagsskattebasen kan	förväntas	öka med omkring
0,16 procent.

16 De Mooij, R och S. Ederveen (2008). Corporate tax elasticities: a reader's guide to empirical findings. Oxford Review of Economic Policy, 24(4), 680–697.

17 Beräkningskonventioner 2018 Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler,

Finansdepartementets rapport.

Prop. 2017/18:245 Effekter på marginella investeringar

Enligt neoklassisk teori får en sänkt bolagsskattesats effekt på investeringarna via kapitalkostnaden. Vid beräkningen av kapital- kostnaden viktas nyemitterat kapital med 10 procent, lån med 35 procent och icke utdelade vinstmedel med 55 procent. Viktningen utgår från observerat beteende hos företagen. De olika tillgångsslagen ges alla samma vikt. En procentenhet lägre bolagsskattesats ger enligt beräkningarna en sänkning av den effektiva marginalskatten med 0,67 procentenheter, vilket bedöms öka investeringarna med ca 0,65 procent. Under förutsättning att 50 procent av investeringsprojekten påverkas av marginella skatte- incitament leder en förändring av bolagsskattesatsen med en procent- enhet till att bolagsskattebasen förändras med 0,33 procent.

Effekter på utländska direktinvesteringar

Förutom marginella investeringsbeslut, kan ett multinationellt företag också fatta beslut om att nya dotterbolag ska etableras i ett visst land eller inte. Dessa beslut beror delvis på den genomsnittliga effektiva skattesatsen

som investeringen träffas	av.	En	sänkning av		bolagsskattesatsen	med
en procentenhet beräknas	leda	till	att	genomsnittsskatten sänks		med
0,87 procent, vilket enligt kalkylerna				ökar	bolagsskattebasen	med
0,7 procent.

Självfinansieringsgrad

Det bör nämnas att kalkylerna är osäkra och att de exakta siffrorna ska tolkas med försiktighet. Med detta i åtanke bedöms den sammantagna effekten av en sänkning med en procentenhet leda till att bolags- skattebasen ökar med ca 1,6 procent. Fler investeringar leder till ökad marginalproduktivitet för arbete och därmed högre löner. Bas- breddningen via de fem kanalerna, inklusive effekten på lönerna, bedöms därmed öka skatteintäkterna med 43 procent av den statiskt beräknade offentligfinansiella kostnaden. Den uppskattade självfinansieringsgraden är i samma härad som tidigare uppskattningar i andra undersökningar (se Beräkningskonventioner 2018).

5.6Internationell skatteplanering

De multinationella företagen svarar för mer än 50 procent av bolagsskatteintäkterna. Skattereglerna är en av flera faktorer som avgör var ett multinationellt företag väljer att investera. Multinationella företag kan även – inom vissa ramar – placera sina lån så att de får så stor nytta som möjligt av sina räntebetalningar. Ett liknande resonemang kan föras beträffande immateriella tillgångar. Vidare kan det vara så att vissa multinationella företag använder sig av felaktiga internprissättningar för att påverka var vinsterna ska beskattas.

OECD (2015) uppskattar att aggressiv internationell skatteplanering minskar de globala bolagsskatteintäkterna med motsvarande 4–10

procent av de totala globala bolagsskatteintäkterna.18 Den aggressiva Prop. 2017/18:245 skatteplaneringen leder till skillnader i den effektiva bolagsskattesatsen

som multinationella och inhemska företag betalar på vinster upparbetade i ett och samma land. Skillnaden beräknas enligt OECD vara mellan 4 och 8,5 procentenheter.

Ett av skälen till OECD:s s.k. BEPS-projekt är att det är svårt för ett enskilt land att på egen hand motverka erodering av skattebasen och förflyttning av vinster. Detta eftersom bolagsskattebasen i vissa delar är lättrörlig. Det betyder att om ett land unilateralt inför vissa åtgärder, är det möjligt att multinationella företag kan kringgå dessa. Unilaterala åtgärder kan dessutom skada ett lands konkurrenskraft när det gäller att attrahera investeringar. Dessutom kan regler som ett enskilt land antar för att motverka erodering av skattebasen och förflyttning av vinster i stället leda till internationell dubbelbeskattning. Det anses därför nödvändigt att motverkande regler tas fram av länder gemensamt.

BEPS-projektet innehåller rekommendationer på åtgärder för att med ett koordinerat internationellt tillvägagångssätt motverka aggressiv internationell skatteplanering. I den ekonomiska litteraturen finns ett flertal undersökningar om effekter av åtgärder mot aggressiv skatte- planering, se t.ex. Altshuler och Hubbard (2003), Beer och Loeprick (2015), Blouin et al. (2014), Egger och Wamser (2015), OECD (2015) och Wamser et al. (2012), Karkinski och Riedel (2012) och Riedel et al. (2015).19

Kim et al. (2011), Graham et al. (2013) och Hasan et al. (2014) visar att det kan finnas marknadsfaktorer, t.ex. aktieägarnas preferenser vad avser icke transparenta företag, som begränsar företag från att skatteplanera.20 Emellertid menar Merlo et al. (2015) att även ett koordinerat införande av en ränteavdragsbegränsning kan ha en negativ effekt på realinvesteringar och de multinationella företagens investeringsbeslut.21

Förslagen gällande internationell skatteplanering ska införas samtidigt som kraven avseende transparens ökar. Ökad transparens rörande

18OECD (2015, Action 11), Measuring and Monitoring BEPS, Action 11 – 2015 Final Report, OECD Publishing, Paris.

19Altshuler, R., och Hubbard, R. G. (2003). The effect of the tax reform act of 1986 on the location of assets in financial services firms. Journal of Public Economics, 87(1), 109–127. Beer, S., och J. Loeprick. Profit shifting: drivers of transfer (mis) pricing and the potential of countermeasures. International Tax and Public Finance 22.3 (2015): 426–451. Blouin, J., Huizinga, H., Laeven, M. L., och Nicodème, G. (2014). Thin capitalization rules and multinational firm capital structure. International Monetary Fund. Egger, P. H., och G. Wamser. The impact of controlled foreign company legislation on real investments abroad. A multi-dimensional regression discontinuity design. Journal of Public Economics 129 (2015): 77–91. Karkinsky, T., och Riedel, N. (2012). Corporate taxation and the choice of patent location within multinational firms. Journal of International Economics, 88(1), 176–

20Kim, J. B., Li, Y., och Zhang, L. (2011). Corporate tax avoidance and stock price crash risk: Firm-level analysis. Journal of Financial Economics, 100(3), 639–662. Hasan, I., Hoi, C. K. S., Wu, Q., & Zhang, H. (2014). Beauty is in the eye of the beholder: The effect of corporate tax avoidance on the cost of bank loans. Journal of Financial Economics, 113(1), 109–130.

21Merlo, V., N. Riedel och G. Wamser (2015) The Impact of Thin Capitalization Rules on the Locationof Multinational Firms‘ForeignAffiliates,Cesifo Working Paper 5449.

Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser som har yttrat sig instämmer i att det finns ett behov av att motverka aggressiv skatte- planering med ränteavdrag. De stödjer därför införandet av en generell ränteavdragsbegränsningsregel i kombination med en sänkning av bolagsskatten, men har synpunkter på utformningen av regeln.

Ett stort antal remissinstanser anser att regeln inte bör vara striktare än den s.k. minimistandarden i Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatte- undandraganden) och för fram att olika undantag och lättnader som är tillåtna enligt direktivet bör införas. Till dessa hör Näringslivets skattedelegation (NSD) vars huvudmän är Stockholms Handelskammare, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring och Fastighetsägarna Sverige, till vilkas yttrande Energiföretagen Sverige, Finansbolagens förening, Företagarna, Industrins Finansförening, Näringslivets Regelnämnd, Fastighets AB Balder, AB Electrolux, Ellevio AB, Husqvarna AB, Stena AB, Stena Fastigheter AB, Stena Metall AB, Stora Enso AB, Svensk Handel, Swedegas AB, Telia Company AB, Sydkraft AB, Vattenfall AB, Volvo Personvagnar AB och AB Volvo har anslutit sig (NSD m.fl.),

Fabege AB, FAR, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (till vars yttrande Eskilstuna kommun, Kiruna kommun och Östersunds kommun har anslutit sig), Rikshem AB, SABO, Skanska AB, Sveriges Byggindustrier (till vilkas yttrande NCC AB ansluter sig), Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Näringslivets Regelnämnd, Atlas Copco AB, HSB Riksförbund, Hufvudstaden AB, Humlegården Fastigheter AB, Hälsostaden Ängelholm AB, Jernhusen AB, Kungsleden AB, LSTH Svenska Handelsfastigheter AB, Fastighets AB L E Lundberg, NREP AB, Platzer Fastigheter AB, Skövde kommun, SRF konsulternas förbund, Studentbostadsföretagen, Stockholms studentkårers centralorganisation, Stockholms Studentbostäder, Studentbostadsföretagen, Atrium Ljung- berg AB, TF Fastigheter AB, Vasakronan AB, Wihlborgs Fastigheter AB, Swedish Hospital Partners AB, Södertälje kommun, Svensk Naturenergi, Svenskt Vatten, Advokatfirman Leonie Selting Aktiebolag och Svensk Vindenergi. FAR anser att Sverige borde använda sig av möjligheterna till undantag och lättnader i betydligt större utsträckning och påpekar att det vid bedömningen är särskilt viktigt att Sverige inte på ett negativt sätt avviker från sina grannländer. Telia Company AB för ett liknande resonemang. Näringslivets regelnämnd menar att det är centralt att implementera direktivet i linje med omvärlden och Sveriges konkurrent- länder. SKL anför att förslaget har ett vidare syfte samt är en överimplementering av EU-direktivet, vilket medför konsekvenser som är oöverskådliga samt står i direkt strid med bl.a. de bostadspolitiska målsättningarna. SKL kan inte tillstyrka ett förslag vars effekter inte har analyserats men som, även i avsaknad av en sådan analys, kan konstateras slå hårt mot de kommunala bolagens samhällsviktiga verksamheter. För att ge kommuner möjligheter att uppfylla regeringens målsättningar inom bl.a. bostadsförsörjning, digitalisering, miljö- anpassningar samt övriga infrastruktursatsningar måste möjligheterna till undantag utnyttjas. Stena AB anför bl.a. att såsom en familjeägd koncern

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 kan man inte räkna med att ägarna ska skjuta till eget kapital för

	investeringar och utveckling av verksamheten och det är inte hållbart att
	räkna med ett högre eget kapital än branschpraxis. Den enda möjligheten
	skulle vara genom nyemission, vilket även skulle medföra ändrade
	ägarförhållanden. Bolaget är hänvisat till banklån och obligations-
	marknaden och avdragsrätten för externa lån är oerhört viktig. NCC AB
	anför att svenska företag kan få svårt att lämna konkurrenskraftiga anbud
	om mer restriktiva regler införs än övriga EU/EES-länder, vilket är
	mycket negativt. Hufvudstaden AB anser att Sverige med förslaget skulle
	få regler som är betydligt striktare än övriga Europa, vilket skulle
	snedvrida konkurrensen. Vidare anförs att förslaget slår mot byggandet
	av alla typer av fastigheter, vilket får till konsekvens att färre kommer att
	kunna bo och verka där Sverige växer. Företag kommer behöva betala
	skatt innan en investering har börjat generera avkastning i fler
	situationer, vilket är påfrestande för kassaflödet. Fabege AB och
	Jernhusen AB för fram liknande synpunkter. Vasakronan AB är av
	uppfattningen att förslagen kommer medföra att förmågan att investera i
	och utveckla kontorsområden och stadsdelar i storstadsregionerna
	försämras till följd av lägre lönsamhet. Inte minst fortsatt bostads-
	utveckling av hyresrätter försvåras. Kungsleden AB avstyrker förslaget i
	första hand och förespråkar i andra hand en EBITDA-modell med en
	procentsats om 30 eftersom det skulle utgöra det mest långsiktiga
	alternativet för Sveriges utveckling och svenskt näringsliv samtidigt som
	det skulle utgöra en ökad internationell skatteneutralitet. Platzer
	Fastigheter AB för fram liknande synpunkter och tar upp att man vid
	beräkning av effekterna av förslagen utifrån 2016 har kommit fram till en
	ökning av betald skatt med 11–15 procent. Wihlborgs Fastigheter AB
	menar att förslaget missgynnar tillväxten både i investeringsfasen och i
	ett längre perspektiv då färre investeringar ger sämre produktivitet.
	Förslaget skapar en drivkraft för företag att låna med kort kapital- och
	räntebindning för att få ner räntekostnaden, vilket skapar en högre
	finansiell risk i näringslivet. Då Sverige är ett litet exportberoende land
	är det mycket viktigt att de svenska reglerna inte är striktare än i andra
	länder. TF Fastigheter AB anser att förslaget kan vara fördelaktigt för
	multinationella aktörer som kommer kunna låna utomlands med
	möjlighet till ränteavdrag och föra in kapitalet till Sverige som eget
	kapital och därefter betala låg bolagsskatt i Sverige. Vidare gynnas
	fastighetsaktörer med stor tillgång på eget kapital, såsom försäkrings-
	och pensionsbolagen. Däremot kommer många mindre fastighetsföretag
	att påverkas, som verkar på marknader där det är svårt att lägga över
	ökade kapitalkostnader på hyresgästerna. Glesbygden riskerar att
	drabbas. Vidare är förslaget ett hot mot nya hyresrätter, studentbostäder
	och äldreboenden. Hälsostaden Ängelholm AB menar att förslagen inte
	beaktar förutsättningarna för kommunala bolag och den omfattande
	betydelse de har för samhällsnyttan och samhällsnyttiga investeringar.
	Kommunala bolag saknar möjligheter att delta i internationell
	skatteplanering. Södertälje kommun menar att förslaget innebär ett hårt
	slag mot kommunen som står inför omfattande nybyggnation av
	bostäder, renovering av främst miljonprogramsområden, bostadsbrist och
	ett ökat invånarantal. Finansieringsbehovet i Telge-koncernen är reellt
78	och inte skattedrivet. Förslaget står i strid med de bostadspolitiska målen.

Ellevio AB anför att kostnaden för kapital i en kapitalintensiv bransch är en insatsvara liknande operationella kostnader för andra bolag. Förslaget riskerar att påverka satsningarna inom infrastruktur, energi, fastigheter och andra kapitalintensiva branscher med risk för minskade investeringar, lägre sysselsättning och mindre satsningar inom teknik- utveckling etc. Svenskt Vatten, som representerar samtliga kommunala VA-organisationer, påpekar att man står inför ett omfattande investeringsbehov för att garantera funktionen i systemen. Förslagen slår hårt mot de kommunala bolagens samhällsviktiga verksamheter.

Bergvik Skog AB, Consilium AB, Eskilstuna kommun, Vallentuna kommun och Vellinge kommun avstyrker förslagen. Vellinge kommun är dock positiv till att aggressiv skatteplanering motverkas. Consilium AB anser att förslagen allvarligt kommer skada legitim företagsverksamhet som inte sysslar med internationell skatteplanering med ränteavdrag. Förslagen riskerar att åstadkomma en kraftig sänkning av fastighets- värdena. Vidare drabbas företag med litet eget kapital eller låga vinstmarginaler och gynnar kapitalstarka företag med höga vinster. Teknikintensiva företag som definitionsmässigt satsar en relativt stor andel av intäkterna på FoU drabbas hårt och det finns en risk för att FoU- verksamhet av konkurrensskäl tvingas lämna Sverige. Även företag med stark tillväxt och långsiktigt perspektiv drabbas av förslagen och stagnerade företag och de som maximerar kortsiktiga vinster framför investeringar för framtiden gynnas. Bergvik Skog AB tar upp att skogsfastighetsägande, som generellt är mer kapitalintensivt än bolag i andra branscher och utgör grundstommen för en av Sveriges bas- industrier, i stort utelämnas vid bedömning av konsekvenserna. Båda förslagen skulle leda till minskade skattemässiga avdrag och därmed till avsevärt ökade skattekostnader samt minskad konkurrenskraft. Sänkningen av bolagsskattesatsen kompenserar inte för minskad avdrags- rätt. Linköpings kommun avvisar förslaget eftersom en djupare analys behövs t.ex. vad gäller effekterna för infrastruktursatsningar, samhälls- viktiga insatser och bostadspolitiska målsättningar.

Sandvikens kommun påpekar att förslagen kommer medföra väsentligt högre kostnader (bl.a. skattekostnader) för kommunens bolagskoncern samt att det kommer leda till lägre incitament för investeringar i framtiden. AB Sofielunds Fastigheter anför att en begränsning av rätten att dra av kostnadsräntor enligt promemorian skulle slå hårt mot deras finanser eftersom i princip alla deras räntekostnader skulle tas upp till beskattning. Stena Fastigheter AB menar att ett genomförande av förslagen i dess nuvarande utformning skulle hämma såväl teknik- utveckling och sysselsättning som produktion och förvaltning av viktig infrastruktur som bostäder och kommersiella lokaler. Som fastighets- ägare kommer Stena inte att kunna öka sina intäkter för att möta de kostnader som förslagen innebär, bl.a. är det generellt sett inte tillåtet med sådana hyreshöjningar.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tar upp att det följer av direktivet mot skatteundandraganden att Sverige kan ha striktare regler om så önskas men att valet har kommit att ligga nära direktivet, vilket sannolikt huvudsakligen har betingats av en förståelig önskan om att Sverige bör införa regler som liknar de som andra länder har. Enligt fakultetsnämnden ligger EBITDA-förslaget nära de internationella

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 standardernas förslag för maximal ränteavdragsrätt, vilket i praktiken ger

	ett stort utrymme för ränteavdrag.
	Ett antal av de som har svarat anser att det bör införas ett undantag för
	fristående företag i enlighet med direktivet mot skatteundandraganden.
	Till dessa hör NSD m.fl., NREP AB, SVCA, Stockholms studentkårers
	centralorganisation och SRF konsulternas förbund. Vansbro kommun
	menar att ett undantag för små företag som lägst bör vara i linje med den
	definition som EU har av små företag, dvs. företag med färre än 50
	anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte
	överstiger 10 miljoner euro. Förändringarna av ränteavdraget som
	föreslås får inte begränsa ränteavdragets värde för enskilda firmor och
	mindre aktiebolag. SRF konsulternas förbund vill se ett undantag för
	mindre aktiebolag. Finansbolagens förening tar upp att förslaget innebär
	att en mycket vid krets av små och medelstora företag i onödan drabbas
	av stora problem som kan undvikas om undantagen i direktivet
	tillvaratogs. Företagarna lyfter upp att det är problematiskt att fristående
	företag inte undantas. Stockholms studentkårers centralorganisation
	menar att bostadsstiftelser utan vinstintresse bör undantas. Argument
	som går ut på att det skulle kunna störa konkurrensen ifrågasätts. AB
	Sofielunds Fastigheter anser att alla bolag som bara är verksamma i
	Sverige och vars långivare är svenska skattesubjekt borde undantas,
	eftersom deras verksamhet inte ger upphov till den skatteplanering och
	skatteflykt som EU vill förhindra.
	Ett antal av de som har yttrat sig förespråkar ett undantag för
	långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt. Till dessa hör Ellevio AB,
	FAR, Fastighetsägarna, NREP AB, SABO, Stockholms Handels-
	kammare, SVCA, Skanska AB, Stena AB, SKL, Sveriges
	Byggindustrier, Swedish Hospital Partners AB, Fastighets AB Balder,
	Hälsostaden Ängelholm AB, LSTH Svenska Handelsfastigheter AB,
	Svensk Naturenergi, Svensk Vindenergi, Swedegas AB, Svensk-Danska
	Broförbindelsen SVEDAB AB, Stockholms studentkårers central-
	organisation, Söderhamns kommun, Solna kommun och Wallenstam AB.
	Områden som tas upp är bostadsbyggande, byggande av samhällsnyttiga
	verksamhetslokaler samt övriga infrastruktursatsningar. SKL tar bl.a. upp
	digitalisering (med hänvisning till 2025 års bredbandsstrategi),
	miljöanpassningar avseende vatten och avlopp, behovet av att upprusta
	miljonprogrammet och övriga kommunala infrastruktursatsningar. FAR,
	Sveriges Byggindustrier (till vilkas yttrande NCC AB ansluter sig),
	Skanska AB, SVEDAB, Swedish Hospital Partners AB m.fl. tar upp
	frågan om s.k. OPS-projekt och bl.a. Skanska AB menar att sådana i
	praktiken skulle uteslutas som möjlig upphandlingsmodell i avsaknad av
	ett undantag. Förslaget innebär en begränsning av hur stora offentliga
	infrastrukturprojekt kan genomföras genom att inte undanta dessa från
	ränteavdragsbegränsningsregeln. Skanska AB bedömer att en reglering
	utan ett sådant undantag generellt riskerar att ge högre finansierings-
	kostnader för projekt i bolagsform, på det sätt som exempelvis
	Öresundsbron organiserats och som framhållits som ett alternativ för
	höghastighetsjärnvägens utbyggnad i Sverige. Wallenstam AB påpekar
	även att det i flera EU-länder finns möjlighet att bedriva fastighets-
	verksamhet i särskilt skattegynnade företag, s.k. REIT:s, vilka inte heller
80	påverkas av ränteavdragsbegränsningar. Vidare lyfter Wallenstam fram

att Storbritannien och även Danmark har undantag för finansiering av bl.a. fastigheter. Om Sverige värnar hyresrätten som boendeform bör ett infrastrukturundantag som gynnar samhällsnyttiga investeringar införas. Även Sveriges Byggindustrier och Fastighets AB Balder, påpekar att Storbritannien har infört ett undantag för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt och Sveriges Byggindustrier anför att man ser den utvecklingen i andra länder. Fastighets AB Balder anför att undantaget för externa lånekostnader på lån till företag som hyr ut fastigheter har införts i Storbritannien för att motverka ett minskat bostadsbyggande. Ett sätt att mildra de starkt negativa effekterna på bostadsbyggandet kan enligt Fastighets AB Balder vara att införa ett liknande undantag i Sverige. Möjligheterna i EU-direktivet bör utnyttjas för att i så stor utsträckning som möjligt undanta fastighetssektorn från regelverket. Wallenstam menar att uthyrning av fastigheter skulle omfattas av möjligheten till infrastrukturundantag eftersom det är en storskalig tillgång som uppförs i det allmännas intresse. Fastighetsägarna Sverige anser att ett undantag för lån som används för att finansiera ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt som genomförs i det allmännas intresse bör övervägas i det fortsatta arbetet om regeringen menar allvar med den uttalade bostadspolitiska målsättningen. SABO för fram att regeringen i den fortsatta beredningen bör utreda i vilken utsträckning ett undantag för infrastrukturprojekt kan vara tillämpligt vid byggande av hyreshus. NCC AB påpekar att Sverige står inför stora investeringar i infrastruktur, byggande av kommersiella fastigheter och bostäder, vilka är kapitalintensiva och normalt kräver tillgång till lånat kapital. Förslaget kommer sannolikt att leda till minskat byggande och därmed lägre sysselsättning i Sverige, vilket är negativt för samhällsekonomin i stort. Stockholms studentkårers centralorganisation anser att studentbostäder och stiftelsen SSSB är i det allmännas intresse. Svensk Naturenergi och Svensk Vindenergi anser att finansiering av vindkraftverk i första hand bör undantas från förslaget, vilket kan ske i form av ett infrastruktur- undantag. Stena AB nämner vindkraftsinvesteringar och nya färjelinjer som exempel. Ellevio AB ser undantaget för infrastrukturprojekt som en möjlighet att kombinera de målsättningar som finns kring omställningen av det svenska energisystemet med målsättningen kring förändrad bolagsbeskattning. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB menar att det inte bör vara särskilt många projekt som skulle klassificeras som långvariga infrastrukturprojekt eftersom tillämpningsområdet kan vara snävt, vilket innebär att de negativa effekterna ur neutralitetssynpunkt måste ses som försvarbara. Swedish Hospital Partners AB anser att det är en viktig principfråga att inte redan ingångna OPS-avtal ska omfattas och menar att utan övergångsbestämmelser riskerar förtroende för det svenska rättssystemet att urholkas, vilket skulle innebära att attraktions- kraften för internationellt kapital till dylika större infrastruktursatsningar i framtiden minskar kraftigt.

Ett antal av de som har svarat anser att befintliga lån vid tidpunkten för införandet bör undantas, alternativt undanta lån före den 17 juni 2016 i enlighet med undantaget i direktivet mot skatteundandraganden. Till dessa hör NSD m.fl., Skanska AB och Södertälje kommun. SABO och HSB Riksförbund anser att regeringen bör överväga att införa en stegvis nedtrappning av det ränteavdrag som medges. SRF konsulternas förbund

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 menar att regelverket bör införas successivt. Även Företagarna fram- håller det som särskilt problematiskt att lån avtalade före den 17 juni 2016 inte undantas. Swedegas AB anför att även om risken för formell retroaktivitet visserligen är låg, så är det viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att undanta dessa lån.

Finansbolagens förening anser att den finansiella sektorn bör undantas, vilket är möjligt enligt direktivet mot skatteundandraganden. Speciali- serade företag som bedriver operationell leasing eller fakturaköp skulle drabbas hårt av reglerna.

Ett antal av de som har svarat tar upp kopplingen till andra förslag på området, bland annat förslagen i betänkandet Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27) (den s.k. paketeringsutredningen), däribland Fastighets AB Balder, Bergvik Skog AB, Fabege AB, NCC AB, NREP AB, Hufvudstaden AB, Humlegården Fastigheter AB, Jernhusen AB, LSTH Svenska Handelsfastigheter AB, Platzer Fastigheter AB, Rikshem AB, Stena Fastigheter AB, Södertälje kommun, TF Fastigheter AB, Vasakronan AB och Wihlborgs Fastigheter AB. Kungsleden AB påpekar att bankerna redan har flaggat för att full effekt av lagda förslag på skatteområdet i kombination med ytterligare uppjustering av kapitaltäckningsbehoven kan komma att leda till både svårare och dyrare finansieringsmöjligheter.

Flera av de som har svarat på remissen framhåller att någon av de gruppregler som finns med i direktivet mot skatteundandraganden och OECD:s BEPS-rekommendationer bör införas. Denna fråga behandlas under avsnitt 6.2.2. Synpunkter på utformningen av den generella ränteavdragsbegränsningsregeln, bl.a. vad gäller valet mellan måtten EBITDA och EBIT, förenklingsregeln och hanteringen av kvarstående negativa räntenetton behandlas i avsnitt 6.2.1–6.2.6.

	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	En generell begränsning av avdrag för ränteutgifter i kombination med
	en sänkning av bolagsskatten
	Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för
	tillväxt och jobbskapande. Villkoren för företagande ska vara inter-
	nationellt konkurrenskraftiga, främja investeringar, innehålla förutsebara
	regelverk och stödja en sund konkurrens. I det ligger att skattesystemet
	som utgångspunkt inte bör särbehandla vissa finansieringsformer, in-
	vesteringar eller sektorer i förhållande till andra. Det innebär att skatte-
	systemet bara i begränsad utsträckning bör påverka ekonomiska val.
	Skattesystemet bör motverka att vinster förs ut från Sverige via ränte-
	avdrag. Dessutom ska skattesystemet bidra till att vinster redovisas och
	beskattas i Sverige genom en förhållandevis låg bolagsskattebörda.
	Det finns en asymmetri i dagens regler på grund av den olikformiga
	behandlingen av olika finansieringskällor, där kostnaden för lånat kapital
	(ränta) får dras av medan kostnaden för eget kapital (utdelning) inte får
	dras av. Detta innebär att skattebelastningen på eget kapital blir högre än
	skattebelastningen på investeringar som finansieras med lån. Denna
	asymmetri utgör ett incitament för företag att finansiera verksamheten
82	genom lån i stället för med eget kapital. Det leder till en lägre soliditet
82

och en större sårbarhet för företag med hög belåning. Dessutom leder det till en felallokering inom ekonomin, eftersom mer investeringar görs i fasta tillgångar som lånefinansieras än i exempelvis forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras med eget kapital.

En sänkning av den nominella bolagsskattesatsen kan förväntas ha en positiv effekt på BNP och på kort till medellång sikt även på sysselsätt- ningen. Den nominella bolagsskattesatsen påverkar företagens kapital- kostnad, kapitalbestånd och bruttoinvesteringar, vilket i sin tur kan påverka den aggregerade produktionsnivån. I OECD:s studier om skatter och tillväxt (OECD 2011, 2008) rangordnas skatterna ur ett tillväxt- perspektiv.24 Bolagsskatten bedöms vara den skatt som är mest skadlig för tillväxten följd av inkomstskatter, konsumtionsskatter och slutligen egendomsskatter.

Utifrån dessa utgångspunkter är det angeläget att neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital ökar och att t.ex. internationell skatteplanering med ränteavdrag motverkas. Mot denna bakgrund bör en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införas och kom- bineras med en sänkning av bolagsskatten. De allra flesta remissinstanser som har yttrat sig instämmer i att det finns ett behov av att motverka aggressiv skatteplanering med ränteavdrag samt stöder införandet av en generell ränteavdragsbegränsningsregel i kombination med en sänkning av bolagsskatten.

Den generella ränteavdragsbegränsningsregeln ska vara förenlig med ränteavdragsbegränsningsregeln i direktivet mot skatteundandraganden och i OECD:s rapport den 5 oktober 2015 ”Final report on action 4: Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments” (OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 4). Som framgår av avsnitt 4.5.1. har en uppdaterad rapport lämnats den 22 december 2016 med ett innehåll motsvarande 2015 års rapport och som även behandlar utformningen och tillämpningen av gruppregeln. Nedan hänvisas till OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 4, vilket då även avser den uppdaterade rapporten. Det finns även anledning att i relevanta delar ta intryck av den analys och de förslag som FSK har lämnat, se avsnitt 4.3.

Närmare om den generella ränteavdragsbegränsningsregeln

I promemorian gjordes bedömningen att varken FSK:s huvudförslag i form av ett finansieringsavdrag eller det alternativa förslaget på en EBIT- regel borde genomföras i befintligt skick sett mot bakgrund av den kritik som förslagen som FSK tog fram har mött. Det har bl.a. förts fram att huvudförslaget skulle innebära en alltför stor omställning för företagen samt att den generella begränsning som införs bör ansluta till motsvar- ande generella begränsningar av ränteavdrag i omvärlden. Det anförs vidare i promemorian att FSK:s huvudförslag innebär en mycket långtgående begränsning av ränteavdrag som saknar internationell

24 OECD (2011) Arnold, J. M., et al. Tax policy for economic recovery and growth. The Economic Journal 121.550 (2011). OECD (2008) Johansson, Å., Heady, C., Arnold, J., Brys, B., och Vartia, L. (2008). Taxation and economic growth.

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 motsvarighet. Vidare anges att FSK:s alternativförslag (EBIT-modellen) däremot har stora likheter med motsvarande begränsningar av ränteav- drag som finns i omvärlden. Med hänsyn till detta var slutsatsen att FSK:s alternativförslag är bäst lämpat att ligga till grund för en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn. Mot den bakgrunden lämnades ett förslag på en begränsning som är utformad med FSK:s alternativförslag som förebild och med hänsyn till vad som följer av direktivet mot skatteundandraganden och OECD:s BEPS-rekommen- dationer (åtgärd 4). Ränteavdragsbegränsningsregeln i direktivet mot skatteundandraganden är en generell avdragsbegränsning. Begränsningen i direktivet är baserad på måttet EBITDA (Earnings Before Interest Tax Depreciation and Amortization), dvs. resultatet före finansiella poster, skatter samt avskrivningar. Direktivet möjliggör också en begränsning baserad på måttet EBIT (Earnings Before Interest and Tax), dvs. avdragsunderlaget baseras på resultatet före finansiella poster och skatter. I promemorian lämnades två förslag på generell ränteavdrags- begränsning. Det föreslogs att regeln i första hand skulle utformas som en s.k. EBIT-regel med ett avdragsutrymme om 35 procent. I andra hand föreslogs att den skulle utformas som en EBITDA-regel med ett avdragsutrymme om 25 procent.

Syftet med en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i kombination med en sänkning av bolagsskatten är dels att öka neu- traliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital, dels att mot- verka internationell skatteplanering med t.ex. ränteavdrag, dels att ge incitament för multinationella företag att fortsätta redovisa sina vinster i Sverige. Med den utgångspunkten bör den generella begränsningen av ränteavdrag i bolagssektorn ta sikte på alla slag av ränteutgifter, dvs. ränta på såväl interna som externa skulder. Bedömningen ansluter till OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 4) och direktivet mot skatte- undandraganden där det framgår att regeln om ränteavdragsbegränsning bör tillämpas oberoende av om kostnaderna har sitt ursprung i skulder som har uppkommit nationellt, gränsöverskridande inom unionen eller tredjeland eller har sitt ursprung hos tredje part eller närstående företag eller är interna inom en företagsgrupp (skäl 7).25

Det framgår även av Skatteverkets rapport den 10 januari 2017 ”Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn – uppföljning av tillämpningen av 2013 års regler samt externa lån” att det förekommer skatteplanering med externa lån i sådan omfattning att det skulle kunna uppfattas som ett hot mot den svenska bolagsskattebasen. Enligt Skatteverkets bedömning behövs ändrade regler som även omfattar externa räntor om regleringen av ränteavdrag ska få större effekt på den svenska bolagsskattebasen.

Direktivet mot skatteundandraganden innebär en minsta skyddsnivå för medlemsstaternas bolagsskattebaser (se artikel 3), vilket bl.a. betyder att vissa undantag får införas samt att striktare regler kan införas, t.ex. för att skydda skattebasen, se vidare avsnitt 4.6. Flera remissinstanser anser att

25 OECD (2015, Action 4), Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other

Financial Payments, Action 4 - 2015 Final Report, OECD Publishing, Paris.

regeln inte bör vara striktare än den s.k. minimistandarden i direktivet mot skatteundandraganden och för fram att olika undantag och lättnader som är tillåtna enligt direktivet bör införas. En generell begränsning av ränteavdrag i kombination med en sänkning av bolagsskatten ökar neutraliteten i skattesystemet. Hur mycket neutraliteten ökar beror på hur ränteavdragsbegränsningen utformas. Hur investeringar finansieras kommer att ha mindre betydelse för hur investeringar beskattas. Det leder till en viss omfördelning av skattebördan. Högt belånade företag med lågavkastande investeringar får betala mer i bolagsskatt jämfört med i dag medan lågt belånade företag med högavkastande investeringar får betala mindre i bolagsskatt jämfört med i dag. Regeringen instämmer i den bedömning som gjordes i promemorian att den generella ränte- avdragsbegränsningsregeln bör vara generellt utformad och att en allmän utgångspunkt är att särlösningar bör undvikas. Vidare är det önskvärt med generella regler som motverkar en urholkning av den svenska bolagsskattebasen.

Enligt direktivet mot skatteundandraganden får skattskyldiga som inte ingår i någon koncern eller har något närstående företag eller fast driftställe undantas från den generella ränteavdragsbegränsningsregeln (jfr artikel 4.3.b i direktivet mot skatteundandraganden). Ett antal av de som har svarat anser att det bör införas ett undantag för enskilda företag i enlighet med direktivet mot skatteundandraganden (däribland NSD m.fl.,

Företagarna, NREP AB, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Stockholms studentkårers centralorganisation och

SRF konsulternas förbund). Det förs också fram av vissa remissinstanser att små företag och medelstora företag bör undantas (till dessa hör bl.a.

Vansbro kommun, SRF konsulternas förbund och Finansbolagens förening). Stockholms studentkårers centralorganisation menar att bostadsstiftelser utan vinstintresse bör undantas och AB Sofielunds Fastigheter anför att alla bolag som bara är verksamma i Sverige och vars långivare är svenska skattesubjekt borde undantas.

Eftersom snedvridningar i skattesystemet bör minska, bör som utgångspunkt särlösningar i förhållande till företag av viss storlek inte komma i fråga inom ramen för den generella begränsningen av ränteavdrag. Vidare bör systemet vara neutralt och omfatta alla juridiska personer. Det bör således inte införas något undantag för fristående subjekt. För detta talar även vad som sägs ovan om att skattesystemet bör vara generellt utformat. Ett sådant undantag skulle innebära att fristående företag inte skulle omfattas av ambitionen att öka neutraliteten i bolags- skattesystemet. Frågan om enskilda näringsidkare bör omfattas av regeln tas upp i avsnitt 6.2.6. Av nämnda skäl och av EU-rättsliga skäl bör det inte heller införas något undantag för bolag som bara är verksamma i Sverige. Emellertid är sänkningen av den administrativa bördan för mindre företag något som tas upp i avsnitt 6.2.3 där införandet av en förenklingsregel diskuteras.

Finansbolagens förening anser att den finansiella sektorn bör undantas. Enligt direktivet mot skatteundandraganden är det möjligt att undanta finansiella företag från den generella ränteavdragsbegränsningsregeln (se artikel 4.7 samt skäl 9). Det kan konstateras att av bl.a. OECD:s BEPS- rapport, åtgärd 4 (punkten 187) framgår att företag i bank- och försäkringssektorn generellt sett har positivt räntenetto. I likhet med vad

Prop. 2017/18:245

som sägs ovan bör skattesystemet vara generellt och neutralt utformat samt omfatta alla juridiska personer. Vidare bör som utgångspunkt sär- lösningar för olika sektorer i näringslivet inte införas inom ramen för avdragsbegränsningen, som rör negativa räntenetton. Med hänsyn till detta bör det inte införas något undantag för den finansiella sektorn.

Vad gäller frågan om kopplingen till förslagen från Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (den s.k. paketeringsutredningen) i betänkandet Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27), som några av remissinstanserna har tagit upp, så bereds betänkandet inom Regeringskansliet. Frågan omfattas inte av detta lagstiftningsärende.

Enligt direktivet mot skatteundandraganden kan interna och externa lån som avtalats före den 17 juni 2016 undantas om de inte ändras därefter (artikel 4.4.a). En sådan regel skulle kunna underlätta övergången till det nya systemet. Ett antal av de remissinstanser som har svarat anser att befintliga lån vid tidpunkten för införandet bör undantas, alternativt efterfrågas ett undantag för lån före den 17 juni 2016 i enlighet med direktivet. Till dessa hör NSD m.fl., Skanska AB och Södertälje kommun. Regeringen delar bedömningen i promemorian att ett sådant undantag inte bör införas. För att skydda skattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag bör även ränta på lån som avtalats före ikraftträdandet eller före den 17 juni 2016 omfattas av den generella ränteavdrags- begränsningsregeln. Det skulle inte heller vara förenligt med syftet att jämna ut mellan eget och lånat kapital att undanta äldre lån. En sådan regel skulle dessutom kunna gynna äldre företag framför yngre företag och tillväxtföretag eftersom de förstnämnda får antas ha äldre lån i större utsträckning.

Direktivet mot skatteundandraganden tillåter att det införs en beloppsgräns (se artikel 4.3.a). Frågan om en beloppsgräns bör införas behandlas nedan i avsnitt 6.2.3.

Infrastrukturundantag

Enligt direktivet mot skatteundandraganden kan överstigande låne- kostnader som används för att finansiera ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt undantas från den generella ränteavdrags- begränsningsregeln under vissa förutsättningar (artikel 4.4.b). En förutsättning för undantaget är att projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster ska finnas inom EU. Med ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt avses ett projekt som ska tillhandahålla, uppgradera, driva och/eller upprätthålla en storskalig tillgång som en medlemsstat anser vara i det allmännas intresse. Det är upp till medlemsstaterna att visa att finansieringsarrangemangen motiverar en sådan behandling i jämförelse med andra finansieringsarrangemang som omfattas av den restriktiva regeln.

Det finns också vägledning i OECD:s BEPS-rekommendation (åtgärd 4) vad gäller ett undantag för infrastrukturprojekt. Där framgår att det bl.a. ska handla om tredjepartslån, projektet ska pågå minst i tio år, operatören får inte fritt avyttra tillgången, det ska finnas någon form av kontroll eller regulatoriskt ramverk. Det ska vara en offentlig myndighet eller allmännyttigt företag som är uppdragsgivare och som avtalar med

operatören om att tillhandahålla varor eller tjänster i det allmännas intresse. Det betonas att regeln ska vara snävt utformad och att justeringar bör göras vid beräkning av EBITDA och om en gruppregel tillämpas samt för motsvarande ränteinkomst. OECD kommer att följa upp tillämpningen av regeln så att den inte ger upphov till skattebaserosion och vinstförflyttning.

I promemorian gjordes bedömningen att det inte bör införas något undantag för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt. Bland annat SKL, FAR, Fastighetsägarna och SABO förespråkar ett undantag för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt i enlighet med direktivet mot skatteundandraganden. Några av de remissinstanser som har svarat menar att undantaget bör utformas som ett undantag för projekt som genomförs i olika former av offentlig-privat samverkan (s.k. OPS). Andra förespråkar ett undantag för hela branscher eller verksamheter (t.ex. fastighetsbranschen). Det anförs bl.a. att en undantagsregel bör införas för bostadsbyggande, byggande av samhällsnyttiga verksamhets- lokaler, hyreshus samt övriga infrastruktursatsningar.

Som framgår ovan finns flera villkor för ett undantag för infrastruktur- projekt enligt direktivet. En förutsättning är bl.a. att det rör sig om ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt, vilket avgränsar tillämpnings- området för ett undantag. OECD:s BEPS-rekommendationer innehåller även förutsättningar för ett infrastrukturundantag, vilket tas upp ovan. Ett sådant undantag måste dessutom utformas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler och medlemsstaterna måste visa att undantagna finansieringsarrangemang uppvisar särdrag som motiverar en sådan behandling (skäl 8). Enligt artikel 107.1 Europeiska unionens funk- tionssätt (FEUF) är stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna, om inte annat föreskrivs i fördragen. Av detta följer att ett undantag för hela branscher eller verksamheter på konkurrensutsatta marknader skulle innebära en selektivitet. Det skulle exempelvis gälla för ett undantag för fastighetsbranschen. Enligt artikel 107.3 c) FEUF kan stöd för att underlätta vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses förenliga med den inre marknaden, om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Om ett undantag ska utformas i enlighet med detta förutsätter det att ett marknadsmisslyckande kan visas. Ett sådant undantag skulle behöva vara snävt utformat och avse samhällsviktig infrastruktur och långsiktiga investeringar som inte annars skulle bli av. Samtidigt är utgångspunkten för den generella ränteavdragsbegränsningsregeln att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. Det finns skäl som talar mot ett införande av ett infrastrukturundantag. Regeringen anser dock att det även finns skäl som kan tala för ett sådant undantag, i enlighet med de begränsningar som angivits. Det skulle kunna finnas situationer där ett undantag för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt enligt direktivet mot skatteundandraganden (artikel 4.4.b) kan vara motiverat. Frågan om undantag för infrastruktur kräver dock närmare analys och beredningsunderlag och är därför inte möjlig att utföra inom ramen för detta lagstiftningsärende, men regeringen avser att återkomma

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245 i frågan. Av avsnitt 14 framgår även att den föreslagna lagstiftningen ska följas upp. Uppföljningen bör påbörjas inom två år från ikraftträdandet.

6.2Utformningen av den generella ränteavdragsbegränsningsregeln

6.2.1En avdragsbegränsning för negativa räntenetton införs i form av en EBITDA-regel

Regeringens förslag: Den generella begränsningen av ränteavdrag utformas som en avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Avdragsunderlaget ska baseras på resultatmåttet EBITDA, som visar resultatet före finansiella poster, skatter samt avskrivningar.

	Promemorians förslag: I promemorian lämnades två alternativa
	förslag på utformning av en generell ränteavdragsbegränsningsregel, i
	första hand som en EBIT-regel (med ett avdragsutrymme uppgående till
	35 procent av EBIT) och i andra hand som en EBITDA-regel (med ett
	avdragsutrymme uppgående till 25 procent av EBITDA).
	Remissinstanserna: Sveriges riksbank och Finansinspektionen har
	inga invändningar mot förslagen, men tar inte uttrycklig ställning till
	EBIT eller EBITDA. Riksbanken stödjer såväl arbetet med att öka skatte-
	neutralitet mellan skuldfinansiering och eget kapital som arbetet med att
	försvåra vinstförflyttning och skattebaserosion. Finansinspektionen
	menar att förslaget stärker den finansiella stabiliteten och att det leder till
	gynnsamma konsekvenser för robustheten i den kommersiella fastighets-
	sektorn där inspektionen bedömer att riskerna är förhöjda. Finans-
	inspektionen pekar även på att incitamenten för finansiering med lån
	minskar, särskilt i kapitalintensiva branscher. Astra Zeneca AB föredrar
	ett reformförslag i linje med FSK:s huvudmodell, dvs. ett finansierings-
	avdrag. Sveriges advokatsamfund anför att det är en politisk fråga om
	begränsningen bör baseras på EBIT eller EBITDA, men menar att det
	kan ifrågasättas om inte EBITDA vore mest lämpligt, bl.a. med hänsyn
	till investeringar i Sverige i förhållande till andra länder. Kammarrätten i
	Göteborg motsätter sig inte något av måtten EBIT eller EBITDA.
	Kammarrätten anför att det finns starka skäl som talar för EBIT eftersom
	det skulle möta färre tillämpningssvårigheter ur inhemsk skatterättslig
	synvinkel samt att det som främst talar för EBITDA är att det har likheter
	med motsvarande reglering i vissa andra länder.
	Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Skatteverket, National-
	ekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Juridiska fakultets-
	nämnden vid Stockholms universitet och Förvaltningsrätten i Stockholm
	anser att regeln bör utformas som en EBIT-regel. Som skäl anges bl.a. att
	en sådan regel är mer neutral mellan olika investeringar. Det framförs
	också att utifrån det övergripande syftet att öka neutraliteten mellan
	skuld och eget kapital synes valet av EBITDA vara sämre. En sådan
	regel innebär att incitamenten för att ha en lägre skuldfinansiering
	minskar för branscher med en stor andel anläggningstillgångar såsom
88	fastighetsbranschen och verkstadsindustrin. Den minskar även beskatt-

ningsneutraliteten mellan olika typer av företag, eftersom det är stor skillnad på andelen materiella tillgångar i olika branscher. Förvaltnings- rätten i Stockholm menar att en EBIT-regel torde leda till färre tillämpningsproblem. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tar upp att nyare branscher med hög andel kompetent och högutbildad arbetskraft kan uppleva att de missgynnas till förmån för traditionella ”mogna” branscher om en EBITDA-regel införs. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att med EBITDA på 25 procent så ökar avdragsutrymmet för räntor med 25 procent av avskrivningarna, vilket innebär att investeringar i inventarier etc. totalt sett över tiden kommer kunna dras av med 125 procent av anskaff- ningsutgiften.

Ett mycket stort antal remissinstanser framhåller vikten av att regeln utformas som en EBITDA-regel, däribland Näringslivets skatte- delegation (NSD) vars huvudmän är Stockholms Handelskammare, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring och Fastighetsägarna Sverige. De remissinstanser som ansluter sig till NSD:s yttrande är Energiföretagen Sverige, Finansbolagens förening, Fortum Sweden AB, Företagarna, Industrins Finansförening, Näringslivets Regelnämnd, Fastighets AB Balder, AB Electrolux, Ellevio AB, Husqvarna AB, Stena AB, Stena Fastigheter AB, Stena Metall AB, Stora Enso AB, Svensk Handel, Swedegas AB, Telia Company AB, Sydkraft AB, Vattenfall AB, Volvo Personvagnar AB och AB Volvo. Vidare hör även Fabege AB, Hufvudstaden AB, Jernhusen AB, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (till vilka bl.a. kommunerna Kiruna, Halmstad och Östersund har anslutit sig), Stockholms kommun, SSAB AB, SVCA, Sveriges Byggindustrier (till vilkas yttrande NCC AB ansluter sig), Atlas Copco AB, AB Industrivärden, Investment AB Latour, Investor AB, Ratos AB, Skövde kommun, TF Fastigheter AB, Energiföretagen Sverige, Humlegården Fastigheter AB, Hälsostaden Ängelholm AB, Kungsleden AB, Motorbranschens Riksförbund, LSTH Svenska Handelsfastigheter AB, Platzer Fastigheter AB, Rikshem AB, Småföretagarnas Riksförbund, SRF konsulternas förbund, Svensk Sjöfart

(till vilkas yttrande Stena AB har anslutit sig), Vasakronan AB,

Stockholms studentkårers centralorganisation, Studentbostadsföretagen, Stockholms Studentbostäder, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Södertälje kommun, FAR, Willhem AB och Wihlborgs Fastigheter AB till de som förespråkar EBITDA.

Som skäl för att välja EBITDA anförs bl.a. följande. En EBITDA-regel är den mest vanligt förekommande metoden internationellt. En EBIT- regel är inte den primärt förespråkade vid en internationell jämförelse. I OECD:s BEPS-rapport för åtgärd 4 anges en tydlig preferens för EBITDA. En EBITDA-regel bör väljas med hänsyn till svensk internationell konkurrenskraft och grundläggande stabilitet, inte bara inom den svenska basindustrin utan även för företag som investerar i och hanterar immateriella tillgångar. EBITDA är ett väl fungerande mått för att uppskatta kassaflöde och därmed också den reella förmågan att bära räntekostnader. EBITDA är ett mått som frekvent används av långivare och således ligger nära hur den verkliga finansieringsvärlden fungerar.

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245	Valet av avdragsunderlag och procentsats har stor betydelse för
	fastighetsbranschen och andra kapitalintensiva branscher där kostnaden
	för kapital är en viktig produktionskostnad som inte skiljer sig från andra
	kostnader. Med en EBITDA-modell uppnår man dessutom ökad
	förutsebarhet för företagen, eftersom avskrivningarna är relativt
	konstanta över tiden relativt lönsamheten. Från kommunsektorn framförs
	att med EBIT-förslaget kommer kommunala samhällsviktiga
	verksamheter – som fastighetsområdet, el, gas, vatten och avfall – att
	finansiera en skattesänkning för personalintensiv verksamhet såsom
	bemanningsföretag. Företrädare för fastighetsbranschen framhåller att det
	alternativ som skulle få mest negativa konsekvenser för sektorn är EBIT-
	regeln.
	Därutöver har följande synpunkter lämnats som skäl till varför regeln
	bör utformas som en EBITDA-regel. SABO lyfter fram att det är de
	allmännyttiga bostadsbolag som bygger mest och som tar störst ansvar
	för bostadsbristen som kommer att drabbas mest. Konjunkturinstitutet tar
	upp gränsdragningsproblem avseende vad som är en avskrivning och
	menar att Sverige bör välja samma resultatmått som i övriga EU-länder.
	AB Volvo anför bl.a. att EBITDA skapar bättre förutsättningar för
	koncerner med stora riskfyllda investeringar, vilka i förlängningen
	innebär ökad sysselsättning inom fordonsindustrin och annan tung
	basindustri. Vidare ifrågasätter AB Volvo att det skulle finnas någon
	fördel för maskininvesteringar på grund av de förmånliga avskrivnings-
	regler för kapitaltunga investeringar med lång livslängd. AB Volvo
	påpekar att investeringar i forskning medför omedelbar avdragsrätt trots
	en ofta betydande ekonomisk livslängd. Atlas Copco AB menar att den
	omständigheten att de svenska avskrivningsreglerna ur ett internationellt
	perspektiv kan framstå som förmånliga i grunden är en periodiserings-
	fråga och inte kan anföras som ett bärande argument mot att använda
	EBITDA som bas. Stora Enso AB anser att det är olyckligt att det i
	promemorian i första hand föreslås en EBIT-regel när huvuddelen av de
	remissinstanser som yttrade sig över FSK:s slutbetänkande förordade en
	EBITDA-regel. Om en EBIT-regel skulle genomföras skulle det innebära
	att många kapitalintensiva företag skulle ha sämre förutsättningar att
	driva sin verksamhet i Sverige än i länder med EBITDA-baserade regler
	och skulle riskera att investeringar görs i t.ex. Finland eller Tyskland i
	stället. Vidare skulle kapitalintensiva industriföretag diskrimineras med
	en EBIT-regel eftersom de, trots samma lönsamhet som ett konsult-
	företag, skulle bära en högre effektiv skattesats eftersom netto-
	kostnaderna normalt är höga i förhållande till EBIT. Det kan leda till
	skatteplanering på bekostnad av andra länder genom en artificiell och
	skattedriven fördelning av skulder, vilket inte är i linje med OECD:s
	BEPS-strategi. Förslaget kan också leda till en minskning av industriell
	verksamhet i Sverige. Telia Company AB framhåller att om regeln inte
	baseras på EBITDA så riskerar avsevärda investeringskostnader att inte
	kunna dras av och i förlängningen missgynnas nödvändiga infra-
	strukturinvesteringar i samhället. Förslaget riskerar också att medföra
	konkurrensnackdelar jämfört med konkurrerande investeringstunga
	företag i grannländer som tillämpar EBITDA-regler. Företagarna anför
	att man inte kan dra slutsatsen att mindre företag skulle ha ett mindre
90	behov att låna kapital än större företag. Tvärtom är mindre och växande

företag mer beroende av lånat kapital som finansieringskälla än stora företag. Det är särskilt viktigt i företag där ägaren vill bibehålla kontrollen i företaget att kunna få in nytt kapital via lån i en tillväxtfas. Atrium Ljungberg AB menar att exempelvis övriga nordiska länder har jämförbara regler för skattemässiga avskrivningar. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB anser att förslaget kommer skapa stora svårigheter för bolag i ett uppstartsskede eftersom de tvingas betala skatt och dräneras på likviditet när det bäst behöver det för att påskynda uppstarten. Lånefinansiering kan därför inte uteslutande anses vara en felallokering i ekonomin. En EBITDA-regel innebär en mer rättvisande spegling av företagens reella ekonomiska situation. Svensk Sjöfart (till vilkas yttrande Stena AB har anslutit sig) uppger att räntekostnaderna är avsevärda eftersom verksamheten är synnerligen kapitalintensiv, t.ex. ligger belåningsgraden på fartyg inte sällan på 80 procent. Eftersom underskottsavdragen ska påverka avdragsunderlaget kommer det i praktiken vara ett avdragsförbud. Sveriges Byggindustrier (till vilkas yttrande NCC AB ansluter sig), hänvisar till en forskningsrapport från OECD som visar att avdragsutrymmet i den industriella sektorn (där de kapitalintensiva bolagen finns) blir ungefär 40 procent lägre om avdragsutrymmet baseras på EBIT i stället för på EBITDA. Utifrån resultatet i denna forskningsrapport drar OECD slutsatsen att EBITDA inte enbart undviker snedvridningar mellan företag som tillämpar olika avskrivningar, EBITDA kan potentiellt även gynna de företag som investerar i tillgångar som skrivs av. Mot bakgrund av detta anför OECD att länderna kan ha ett avdragstak baserat på resultatmåttet EBIT men att fördelarna med EBITDA överväger den potentiella favoriseringen av kapitalintensiva bolag, varför detta mått företrädesvis bör användas. SSAB AB har svårt att se att det skulle ske något missgynnande av tjänsteproducerande företag om EBITDA skulle väljas eftersom det ligger i sakens natur att kapitalintensiva företag med stora och tunga investeringar i såväl förvärvade immateriella tillgångar som tyngre maskineri är i större behov av finansieringslösningar. Sådana investeringar leder dessutom till arbetstillfällen. En sådan regel skulle sannolikt inte påverka investeringsbeslut som finansieras med lån negativt. SSAB AB anför att valet av modell för en generell ränte- avdragsbegränsningsregel är ytterst kritiskt för svensk internationell konkurrenskraft och grundläggande stabilitet, inte bara inom den svenska basindustrin utan även för företag som investerar i och hanterar immateriella tillgångar. Det vore direkt negativt att sätta en alltför snäv begränsning i form av en EBIT-regel. Enligt SSAB AB bör det även noteras att multinationella företag har möjlighet att investera och etablera produktion i andra länder där kapitalkostnaden är likvärdig men där ränteavdragen inte påverkas av ökade avskrivningar, vilket en svensk EBIT-regel skulle medföra tillsammans med osäkerhet kring om resultatet räcker för ränteavdrag. Enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet blir beräkningsunderlaget normalt större vid EBITDA som mått, eftersom det fastställs före av- och nedskrivningar. Med hänsyn till den betydande minskning av ränteavdragsrätten som förslaget medför, oavsett mått för beräkningsunderlaget, finns det skäl att göra förändringen mindre radikal med hänsyn till att lagstiftningen träffar lån som ingåtts i ett annat skatterättsligt sammanhang. EBITDA skulle

Prop. 2017/18:245

Både en EBITDA-modell och en EBIT-modell är möjliga alternativ Prop. 2017/18:245 inom ramen för OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 4).27 Båda

modellerna är också möjliga enligt direktivet mot skatteundandraganden. Det kan noteras att USA nyligen har infört en EBITDA-regel med en procentsats om 30 som ska gälla fram till den 1 januari 2022 och därefter en EBIT-regel med en procentsats om 30.

I promemorian föreslås att den generella ränteavdragsbegränsnings- regeln i första bör hand utformas som en EBIT-regel, i likhet med FSK:s andrahandsförslag. I andra hand föreslås att den utformas som en EBITDA-regel, vilket efterfrågades av huvuddelen av de remissinstanser som yttrade sig över FSK:s alternativförslag.

Följande överväganden görs i promemorian bl.a. vad gäller valet av en EBIT-regel. Avgörande för valet mellan modellerna är om avskrivningar bör ingå i avdragsunderlaget. Sverige har förmånliga skatteregler om av- skrivningar av tillgångar i form av inventarier, vilka som utgångspunkt kan skrivas av på fem år oavsett tillgångens ekonomiska livslängd. Det skapar en skattemässig fördel i form av en räntefri skattekredit för investeringar i kapitaltunga inventarier med lång livslängd. För företag som har ett negativt räntenetto leder en EBIT-begränsning till att skillnaderna i kapitalkostnader för investeringar påverkas mindre av hur investeringen finansieras jämfört med en EBITDA-begränsning. Dessutom minskar en EBIT-modell snedvridningen mellan investeringar- na jämfört med ett skattesystem som baseras på EBITDA och neutraliteten ökar. Genom att öka skattesystemets neutralitet kan investeringsmixen förbättras och dödviktskostnader minskas. Skatte- systemet bör som utgångspunkt utformas så att det inte gynnar vissa investeringar i förhållande till andra. Detta understryks även av IMF (2017).28 En EBIT-regel är mer neutral mellan investeringar i tillgångar med olika stora avskrivningar jämfört med en EBITDA-regel. Vissa gränsdragnings- och tillämpningsproblem uppkommer vid utformningen av en EBITDA-regel. En anledning till detta är att jämfört med EBIT så ligger EBITDA inte lika nära det företagsekonomiska respektive skattemässiga vinstbegreppet. I stället är måttet snarare ett mått på kassaflöde än en företagsekonomisk vinst.

Som skäl för att i andra hand föreslå en EBITDA-regel anges bl.a. följande i promemorian. Om avskrivningar inkluderas i underlaget, beaktas hur mycket maskiner och anläggningar som används i produktionen. Vidare är EBITDA det underlag som förekommer i de flesta andra länders generella ränteavdragsbegränsningsregler. Som framgår av OECD:s rapport action 4 (p. 78) är EBITDA ett mått som ger vägledning för att mäta ett företags räntebetalningsförmåga.

Regeringen delar bedömningen i promemorian att det finns starka skäl för utgångspunkten att regeln bör utformas som en EBIT-regel, vilket även bekräftas av ett antal remissinstanser (däribland Ekonomi- styrningsverket, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid

27OECD (2015, Action 4), Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments, Action 4 - 2015 Final Report, OECD Publishing, Paris.

28IMF (2017) Fiscal Monitor. Chapter 2: Upgrading the Tax System to Boost Productivity.

6.2.2	Negativt räntenetto dras av med 30 procent av	Prop. 2017/18:245
	skattemässig EBITDA

Regeringens förslag: Ett företag ska enligt EBITDA-regeln dra av ett negativt räntenetto högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet). Detta gäller för ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra ränteavdrags- begränsningsregler. Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som ska dras av under beskattningsåret och ränte- inkomster som ska tas upp under beskattningsåret, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.

Avdragsunderlaget enligt EBITDA-regeln utgörs av resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto

ökat med

–ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats,

–årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap. 4 och 26 §§ samt 20 kap. 4 och 17 §§ inkomstskattelagen,

–vissa särskilda avdrag för anskaffning enligt 19 kap. 7 § och 28 § andra stycket samt 20 kap. 7 §,

–avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 §, minskat med

–ränteinkomster,

–överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och

–återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. Om ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före

avdrag för negativt räntenetto och avdrag för kvarstående negativt räntenetto ska avdragsunderlaget öka även med avdrag enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som motsvarar beskattningsårets underskott före avdrag för negativt räntenetto och avdrag för kvarstående negativt räntenetto.

För investmentföretag gäller även att avdragsunderlaget ska

–öka med avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 §, och

–minska med utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget eller föreningen i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §, dock inte mer än det belopp som dragits av för utdelning.

En ekonomisk förening som får göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning. Vidare ska underlaget minska med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning.

Ett underskottsföretag som har ett negativt räntenetto ska vid tillämpning av koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inte få dra av underskott med högre belopp än beskattningsårets överskott. Det ska dock beräknas utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. och före avdrag för negativt räntenetto och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto.

Prop. 2017/18:245	Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med				regeringens
	förslag. I promemorian	föreslogs att	avdrag skulle	få	göras	med
	25 procent av EBITDA. Avdragsunderlaget föreslogs minskas					med
	gjorda avdrag för underskott av näringsverksamheten som kvarstår från
	det föregående beskattningsåret i sin helhet. Det föreslogs inte någon
	särskild regel för beräkning av avdragsunderlaget för investmentföretag
	och vissa ekonomiska föreningar. Vidare föreslogs inte någon ändring av
	koncernbidragsspärren.
	Remissinstanserna: Ett stort antal av de som har svarat på remissen
	anser att avdragsutrymmet bör vara 30 procent av EBITDA i enlighet
	med direktivet mot skatteundandraganden. Till dessa hör Näringslivets
	skattedelegation (NSD) vars huvudmän är Stockholms Handelskammare,
	Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Industriförening, Svenska
	Bankföreningen, Svensk Försäkring och Fastighetsägarna Sverige, till
	vilkas yttrande, Energiföretagen Sverige, Finansbolagens förening,
	Företagarna, Industrins Finansförening, Näringslivets Regelnämnd,
	Fastighets AB Balder, AB Electrolux, Ellevio AB, Husqvarna AB, Stena
	AB, Stena Fastigheter AB, Stena Metall AB, Stora Enso AB, Svensk
	Handel, Swedegas AB, Telia Company AB, Sydkraft AB, Vattenfall AB,
	Volvo Personvagnar AB och AB Volvo har anslutit sig (NSD m.fl.),
	Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Sveriges
	Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Kommuner och
	Landsting (SKL), (till vilka bl.a. kommunerna Kiruna, Halmstad och
	Östersund har anslutit sig), Svensk Sjöfart, Sveriges Byggindustrier (till
	vilkas yttrande NCC AB ansluter sig). Till dessa hör även Fabege AB,
	Humlegården Fastigheter AB, Hufvudstaden AB,			Jernhusen AB,
	Vasakronan AB, FAR, Atlas Copco AB, AB Industrivärden, Investment
	AB Latour, Investor AB, Ratos AB, Energiföretagen Sverige, Kungsleden
	AB, Platzer Fastigheter AB, Rikshem AB, SRF konsulternas förbund,
	Motorbranschens Riksförbund, LSTH Svenska Handelsfastigheter AB,
	TF Fastigheter AB, Stockholms studentkårers centralorganisation,
	Studentbostadsföretagen,	Stockholms	Studentbostäder,		Södertälje
	kommun, Willhem AB och Wihlborgs Fastigheter AB. Det huvudsakliga
	skälet som anges för att procentsatsen bör vara 30 i stället för 25 är att
	det överensstämmer med vad som gäller i de flesta andra länder som har
	EBITDA-regler. Vidare hänvisas bl.a. till OECD:s rekommendation
	(åtgärd 4) och att det följer av den att en så hög procentsats är motiverad
	med hänsyn till att OECD förespråkar en högre procentsats om EBITDA-
	regler t.ex. inte kombineras med en gruppregel, om det saknas möjlighet
	till rullning av ränteutgifter som inte får dras av eller om ett land har
	andra regler som kan begränsa avdragsrätten för ränteutgifter. Det anförs
	vidare att det av rekommendationerna framgår att avdrag bör göras med
	en procentsats som innebär att en majoritet av alla företag kan göra
	avdrag för ränta på externa lån. Det förs också fram att ur ett
	internationellt perspektiv är en högre procentsats av EBITDA motiverad
	för att säkerställa att Sverige inte har mindre gynnsamma regler än andra
	länder. Andra skäl som	tas upp för	att avdrag bör	få	göras	med
	30 procent av EBITDA är att säkerställa Sveriges konkurrenskraft
	avseende nyinvesteringar och i förlängningen trygga fler arbetstillfällen.
96	Vidare påpekas att ett	avdragsutrymme på 30 procent av EBITDA

motsvarar vad som införs exempelvis i Tyskland, Österrike, Italien och Storbritannien.

Atlas Copco AB anför att om regeringen ändå skulle välja EBIT bör avdrag få göras med högsta möjliga procentsats. Småföretagarnas Riksförbund anser att avdragsutrymmet i ränteavdragsbegränsningen bör höjas. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är av uppfattningen att det i sig hade varit önskvärt med ett mer begränsat avdragsutrymme för att öka neutraliteten mellan eget och lånat kapital och konstaterar att det är så pass högt enligt förslaget att för många företag kommer ingen eller endast en begränsad del av ränteavdragen att falla bort.

Flera av de som har svarat på remissen framhåller att någon av de gruppregler som finns med i direktivet mot skatteundandraganden och OECD:s BEPS-rekommendationer bör införas. Till de som förespråkar en gruppregel hör bl.a. NSD m.fl., Sveriges advokatsamfund, Astra Zeneca AB, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges Byggindustrier (till vilkas yttrande NCC AB ansluter sig), SVCA, NREP AB, Swedish Hospital Partners AB, Svensk Sjöfart, Södertälje kommun och Wihlborgs Fastigheter AB. Som skäl för en gruppregel anges bl.a. att det skulle kunna möjliggöra för företag som behöver ta upp stora externa lån för sin verksamhet att få göra ett något högre ränteavdrag än enligt den generella regeln samt att dessa lån inte är skattedrivna. Det anges också att en sådan regel är lämplig bl.a. för företag som har svårt att få tillgång till eget kapital eller inom branscher som kräver stora investeringar. Det anförs även att reglerna om koncernbidrag inte säkerställer att det inte blir skattemässig skillnad mellan om verksamheten utförs i ett eller flera bolag. En gruppregel skulle också innebära att oönskade omstruktureringar, t.ex. genom fusioner, inte behövs för att skatteutfallet ska bli rimligt. NSD m.fl. anser att en s.k. gruppregel som beaktar hela företagens/koncernernas externa låne-/nettoräntenivå betydligt mildrar effekterna av de begränsningar som en EBITDA-regel ger. Om en gruppregel inte införs förstärks behoven av att tillvarata de övriga möjligheter till konkurrenskraftig reglering som BEPS-projektet och direktivet mot skatteundandraganden ger utrymme för, såsom att beakta investeringsgrad (EBITDA), konjunkturkänslighet (rullningar över tid) och förenklingsmöjligheter för mindre och medelstora företag (trösklar) samt att välja en nivå för avdragsbegränsningen som inte avviker från omvärlden (30 procent). Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att en gruppregel skulle vara till fördel för företag som har hög extern – och därmed inte skattedriven – belåning, har svårt att få tillgång till eget kapital samt är verksamma inom den finansiella sektorn eller inom branscher som kräver stora investeringar.

NSD m.fl., Telia Company AB och Sveriges advokatsamfund anser att ett alternativ till en gruppregel skulle kunna vara en möjlighet att överföra avdragsunderlag inom en koncern. Ett fåtal av de som svarat på remissen tar upp att det bör införas en regel om rullning av outnyttjade avdragsutrymmen mellan beskattningsår, som får införas enligt direktivet mot skatteundandraganden. Dessa frågor och synpunkter som rör komplikationer avseende koncernbidragssystemet och koncernutjämning gällande negativa räntenetton behandlas i avsnitt 6.2.4 och 6.2.5.

Prop. 2017/18:245

Prop. 2017/18:245	Vidare anför AB Industrivärden, Investment AB Latour, Investor AB
	och Ratos AB i ett gemensamt yttrande att förslaget leder till kedje-
	beskattning för investmentföretag om inte hänsyn tas till lämnad
	utdelning. Det som särskiljer investmentföretag är att de i regel handlas
	med substansrabatt och inte kan ta in kapital från ägarna genom
	nyemission. De är därför hänvisade till extern finansiering. Vidare har
	investmentföretag begränsade möjligheter att vidareutlåna medel för att
	täcka dotterbolagens finansieringsbehov. Om investmentföretag får
	beräkna avdragsutrymmet för negativt räntenetto före avdrag för lämnad
	utdelning upprätthålls mellanhandsbeskattningen och ränteavdrags-
	reglerna verkar neutralt för investmentföretag jämfört med konventionellt
	beskattade moderbolag. Även NSD m.fl. och FAR tar upp att förslagen
	leder till kedjebeskattning för investmentföretag som inte är förenlig med
	den avsedda ställningen som mellanhandsägare. Investmentföretag
	omfattas inte av koncernbidragsreglerna och deras beskattningsbara
	resultat består till största delen av ränteintäkter, räntekostnader och
	förvaltningskostnader. Används utdelningsavdraget på avsett vis kommer
	EBIT/EBITDA att vara noll och därmed får inga ränteavdrag göras,
	vilket skulle medföra en icke avsedd skattebelastning. FAR menar att
	enda möjligheten för investmentföretagen är att anpassa utdelnings-
	avdraget så att effekten av den generella avdragsbegränsningsregeln
	hanteras. Antingen minskas utdelningsavdraget för att skapa en
	EBIT/EBITDA som tillåter att avdrag görs för investmentföretagets
	negativa räntenetto, men då uppstår en skattekostnad hos investment-
	företaget. Alternativt ökas utdelningen och utdelningsavdraget så att
	återläggningen av det negativa räntenettot inte medför en skattekostnad i
	investmentföretaget, men då uppstår en skattekostnad hos dess
	aktieägare. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är av uppfattningen att
	avdragsbegränsningen inte ska träffa utdelningar som får dras av, vilket
	gäller för kooperativa ekonomiska föreningar.
	Förslaget på att avdrag för tidigare års underskott ska minska avdrags-
	underlaget samt att underskott från tiden före ikraftträdandet inte
	undantas har kritiserats av flera remissinstanser. NSD m.fl., Företagarna,
	Svensk Naturenergi och Svensk Vindenergi menar att det är problematiskt
	att underskott uppkomna innan förslaget ska träda i kraft ska ligga till
	grund för minskade avdragsunderlag för negativt räntenetto. Även Stena
	AB tar upp denna fråga och anför bl.a. att det har starka drag av
	retroaktiv lagstiftning. Förslaget skulle få dramatiska effekter för Stena
	AB, som i praktiken kommer drabbas av totalt ränteavdragsförbud.
	Bolaget understryker också att det handlar om räntekostnader av annan
	art än sådana som är resultatet av OECD:s BEPS-projekt mot aggressiv
	skatteplanering. Stena Fastigheter AB berör också frågan om att
	avdragsunderlaget baseras på resultatet efter tidigare års underskott,
	vilket kan innebära att kostnaden för den nödvändiga finansieringen
	fördyras med 20 procent eftersom den riskerar att inte få dras av. Bolaget
	efterlyser vissa förtydliganden avseende tillämpningen. Fastighets AB
	Balder, Willhem AB och Svensk Sjöfart för fram liknande synpunkter.
	Även NSD m.fl., NREP AB och SVCA tar upp vissa oklarheter. Svensk
	Naturenergi och Svensk Vindenergi understryker att förslaget på
	ränteavdragsbegränsningsregler innebär kraftigt förhöjda kostnader för
98	produktion av el från vindkraft. Svensk Naturenergi motsätter sig också

att avdrag för tidigare års underskott ska minska avdragsunderlaget. Prop. 2017/18:245 Sydkraft AB anser att det är en orimlig konsekvens av de föreslagna turordningsreglerna att basera avdragsutrymmet på resultatet efter avdrag

för tidigare års underskott. Ett möjligt alternativ till att ränteavdrag baseras på resultatet före avdrag för tidigare års underskott är att endast beakta underskott som uppkommer efter ikraftträdandet, vilket FSK föreslog. Energiföretagen Sverige kritiserar att underskottsavdragen tas med i beräkningen av avdragsunderlaget och menar att förslagen sammantaget gör att underskottsföretag riskerar att permanent gå miste om ränteavdrag.

Vissa remissinstanser (däribland FAR, SRF konsulternas förbund, SVCA och Södertälje kommun) har lämnat synpunkter avseende den föreslagna hanteringen av handelsbolag. Dessa behandlas i avsnitt 6.2.6.

Några remissinstanser anser att det är otydligt vad som avses med avdragsunderlaget. SABO noterar att beskrivningen av hur avdrags- underlaget ska beräknas är otydlig och lämnar öppet för flera olika tolkningar. Likaså behövs en tydligare beskrivning av hur sparade förlustavdrag ska hanteras. Skatteverket uppfattar formuleringen i den föreslagna bestämmelsen avseende avdragsunderlaget som att räntor ska återläggas två gånger. Vidare påpekas att ett svenskt handelsbolag inte kan ha överskott av näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § IL, utan att detta regleras i 5 kap. 3 § IL. Skatteverket ser inga skäl till att behandla andelar i CFC-bolag annorlunda och föreslår att avdragsunderlaget ska justeras även med överskott som belöper sig på utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.

NSD m.fl. uttrycker tveksamhet kring om den valda lagstiftnings- tekniken leder till ett principiellt riktigt beräknat underlag. Det bör övervägas att använda begreppen intäktspost och kostnadspost vilket skulle kunna bli vägledande och säkerställa att andra poster inte ska inkluderas i beräkningen. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att det förefaller fel att öka överskottet av närings- verksamhet före negativt räntenetto med räntenettot när startpunkten redan är beskattningsbart EBIT eller EBITDA. Vidare är under alla omständigheter formuleringen, att det är ränteutgifter respektive ränteinkomster som ska återläggas, i stället för en formulering att det är ”ränteutgifter som får dras av” som ska återläggas otydlig. Bestämmelsen kan tolkas som att ”ränteutgifter” även omfattar räntor som inte får dras av enligt den riktade begränsningsregeln.

Stena Fastigheter AB anser att det bör förtydligas att det är resultatet av näringsverksamheten som avses.

Skälen för regeringens förslag

Avdragsunderlaget motsvarar som utgångspunkt resultatet av närings- verksamheten

Till grund för FSK:s alternativförslag och internationella motsvarigheter ligger skattemässiga och inte redovisningsmässiga resultatmått av EBIT eller EBITDA. Detta gäller även enligt direktivet mot skatteundan- draganden. På motsvarande sätt bör avdragsunderlaget för den generella

Prop. 2017/18:245	ränteavdragsbegränsningsregeln	motsvara	det skattemässiga		resultat-
	måttet.
	I direktivet mot skatteundandraganden motsvarar avdragsunderlaget
	skattebetalarens resultat före räntor, skatt och avskrivningar (EBITDA).
	EBITDA ska beräknas genom att man till det bolagsskattepliktiga
	resultatet i den skattskyldiges medlemsstat lägger tillbaka de skatte-
	justerade beloppen för överstigande lånekostnader och de skattejusterade
	beloppen för avskrivningar. Inkomst som inte ska tas upp till beskattning
	ska inte tas med i den skattskyldiges EBITDA.
	Ett mått baserat på skattemässig EBITDA innebär i huvudsak att
	avskrivningar ökar avdragsunderlaget och att ränteutgifter och ränte-
	inkomster inte ingår i underlaget. I promemorian föreslogs att avdrags-
	underlaget som utgångspunkt ska motsvara överskottet av närings-
	verksamheten enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), för-
	kortad IL, före det aktuella avdraget. Enligt nämnda lagrum ska överskott
	och underskott i en näringsverksamhet, dvs. resultatet, beräknas genom
	att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
	Det bör förtydligas att det vid tillämpning av EBITDA-regeln även kan
	uppkomma ett avdragsunderlag vid ett underskott av näringsverk-
	samheten, vilket Stena Fastigheter AB tar upp. Med hänsyn till detta bör
	det anges att utgångspunkten är resultatet av näringsverksamheten.
	Såsom Skatteverket har påpekat i sitt remissvar gäller för svenska
	handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer att med
	överskott avses handelsbolagets eller den i utlandet delägarbeskattade
	juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 3 § IL. Enligt 14 kap. 10 § IL
	utgör all näringsverksamhet hos en juridisk person, inklusive den som
	bedrivs genom delägande i ett svenskt handelsbolag, en närings-
	verksamhet.
	Förslaget medför att samtliga intäkts- och kostnadsposter som utgör en
	del av beräkningen av resultatet av näringsverksamheten som huvudregel
	ingår i avdragsunderlaget. Nedan görs vissa överväganden kring avsteg
	som bör göras från huvudregeln.
	Vissa remissinstanser (däribland Skatteverket, NSD m.fl. och Juridiska
	fakulteten vid Stockholms universitet) anser att det behövs förtydligan-
	den avseende avdragsunderlaget.
	Det är resultatet före det aktuella avdraget som avses. I ett första steg
	ska resultatet före avdrag för negativt räntenetto och för kvarstående
	räntenetto beräknas, vilket förutsätter att det i inkomstdeklarationen
	gjorts en återläggning av det räntenetto som bokförts. Hänsyn tas också
	till skattemässigt avdrag för räntor enligt EBITDA-regeln. Därefter görs,
	i ett andra steg, justeringar för utgifter och inkomster som påverkat detta
	resultat men som inte ska ingå i ränteavdragsunderlaget.
	Det är bara ränteutgifter som får dras av som ingår i räntenettot.
	Avdragsrätten för negativt räntenetto gäller således t.ex. ränta som får
	dras av enligt reglerna om vinstandelslån i nya 24 kap. 10–15 §§ IL och
	den särskilda begränsningen i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa
	skulder till företag i intressegemenskap (nedan kallad den riktade
	ränteavdragsbegränsningsregeln)	i nya	24 kap. 16–20	§§	IL.	På
	motsvarande sätt gäller att avdragsrätten för negativt räntenetto inte
	omfattar ränteutgifter som över huvud taget inte får dras av, t.ex. på den
100	grunden att de begränsas enligt	reglerna	om efterställda	skulder		(nya

24 kap. 9 § IL), vinstandelslån (nya 24 kap. 10–15 §§ IL), avdrags- förbudet för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer (nya 24 kap. 15 a–15 e §§ IL) eller den riktade ränteavdragsbegränsnings- regeln.

När det gäller frågan om vilka ränteutgifter som enligt definitionen ska öka avdragsunderlaget så är det endast ränteutgifter för vilka avdrags- rätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i 24 kap. IL som avses. Om även räntor som har begränsats enligt exempelvis den riktade ränteavdragsbegränsningsregeln, avdragsförbudet för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer eller reglerna om efterställda skulder skulle läggas till avdragsunderlaget så skulle det innebära att avdragsunderlaget hade blivit för högt. Skälet till att det enligt definitionen ska ske en ”ökning” av vissa ränteutgifter är att lagtexten utgår ifrån det skattemässiga resultatet, dvs. ”nerifrån”. Det bör noteras att lagtexten inte utgör en metod för hur beräkningen ska gå till. I praktiken kommer avdragsunderlaget vanligtvis att beräknas ”uppifrån”, dvs. med utgångspunkt från redovisningen. I tabell 6.1 visas ett exempel på en beräkning av underlaget för ränteavdrag.

Exemplet utgår från det bokförda resultatet. I inkomstdeklarationen görs sedan ett antal skattemässiga justeringar av det bokförda resultatet. Exempel på skattemässiga justeringar är avdrag för underskott från tidigare år, återläggning av bokförda intäkter som inte är skattepliktiga, avdrag för kostnader som inte har bokförts etc. Till de skattemässiga justeringarna hör även differensen mellan bokfört negativt räntenetto och avdragsutrymmet för negativt räntenetto. Ränteavdragsunderlaget utgörs av skattemässigt EBITDA (skattemässigt resultat före räntor, avskrivningar och nedskrivningar). I exemplet visas först beräkningen av avdragsunderlaget ”uppifrån”, dvs. med utgångspunkt från bokföringen och med tillägg för de skattemässiga justeringar som ska påverka ränteavdragsunderlaget. Därefter visas hur definitionen av ränteavdrags- underlaget i 25 § är uppbyggd med sin utgångspunkt från det skatte- mässiga resultatet eller annorlunda uttryckt ”nerifrån”. Anledningen till denna definition är att det finns en stor mängd potentiella skattemässiga justeringar av det bokföringsmässiga resultatet som ska ingå i ränte- avdragsunderlaget. Genom att definiera ränteavdragsunderlaget utifrån det skattemässiga resultatet inkluderas de skattemässiga justeringarna utan att de särskilt behöver räknas upp i lagtexten.

I exemplet antas ett företag ha ett rörelseresultat om 500. I resultaträkningen redovisas dessutom värdeminskningsavdrag om 80, överskott från handelsbolag om 100, ränteinkomster om 40 och ränteutgifter om 100. Det finns inte några andra kostnader. Det bokförda resultatet uppgår därmed till 460 (500–80+100+40–100). Detta belopp överförs sedan till inkomstdeklarationen där nödvändiga skattemässiga justeringar görs. I exemplet återlägger företaget, utöver den skatte- mässiga justeringen för den generella ränteavdragsbegränsningen, ränte- utgifter som inte får dras av enligt den riktade ränteavdragsbegräns- ningsregeln och bokförda intäkter som inte är skattepliktiga. Företaget gör också ett avdrag för ett outnyttjat underskott från tidigare år. Ränteutgifter som inte får dras av enligt de riktade ränteavdrags- begränsningsreglerna uppgår till 10, ej skattepliktiga intäkter uppgår till 20 och det inrullade underskottet uppgår till 200. Överskottet av

Prop. 2017/18:245

101

Tabell 6.1 Exempel: Generell ränteavdragsbegränsning				Prop. 2017/18:245

	Beskrivning	Tecken	Belopp
1	Rörelseresultat	+/-	+500

2	Värdeminskning	-	80

3	Resultat från HB	+/-	+100

4	Ränteinkomster	+	40

5	Ränteutgifter	-	100

A	Bokföringsmässigt resultat	+/-	+460
	(Summa ruta 1 till ruta 5)

6	Avdrag för underskott från tidigare år	-	200

7	Bokförda ej skattepliktiga intäkter	-	20

8	Återföring ränteavdrag enligt riktade	+	10
	regler

B	Skattemässigt resultat före	+/-	+250
	räntejustering och avdrag för avsättning
	till periodiseringsfond
	(Summa A och rutorna 6, 7 och 8)

9	Återföring negativt räntenetto	+	50

10	Ränteavdrag	-	50

11	Avdrag för kvarstående negativt	-	34
	räntenetto

12	Återföring periodiseringsfond	+	0

13	Avdrag periodiseringsfond	-	54

C	Överskott/underskott näringsverksamhet	+/-	+162

D	Ingående kvarstående negativt		50
	räntenetto
E	Utgående kvarstående negativt		16
	räntenetto

I exemplet ovan utgörs avdragsunderlaget beräknat ”uppifrån” av
posterna 1, 6 och 7 (500–200–20=280). I lagtexten definieras däremot
avdragsunderlaget med utgångspunkt från det skattemässiga resultatet
före avdragsbegränsning för negativt räntenetto och avdrag för
kvarstående negativt räntenetto, vilket i exemplet ovan är posten C
exklusive de poster som behövs för de skattemässiga justeringarna för
ränteavdrag. Utgångspunkten är alltså det skattemässiga resultatet så som
det hade sett ut om de skattemässigt tillåtna ränteavdragen ersattes av
bokförda räntor som inte begränsas enligt de riktade reglerna. I exemplet
ovan är det posten C exklusive ränteavdrag och återläggning av bokförda
räntor, som får dras av, som är utgångspunkten, dvs. C–9+10+11 (162–
50+50+34=196). Till detta belopp läggs ränteutgifter (posten 5)
exklusive räntor som inte får dras av enligt de riktade reglerna (posten 8),
årligt värdeminskningsavdrag (posten 2) och avdrag för periodiserings-
fond (posten 13) samtidigt som ränteinkomster (posten 4), överskott som
belöper sig på handelsbolag (posten 3) och återföring av periodiserings-
fond (posten 12) dras ifrån. Därmed erhålls den fullständiga definitionen				103
				103

ränteutgifter	enligt		2 §.
Bestämmelser	om	i	vilken
utsträckning	leasingavgifter

eller indirekt,	innehar	minst
25 procent av	kapitalet	eller
rösterna i företagen.

– gör ett tillskott till bolaget som	– gör ett tillskott till bolaget som
motsvarar minst 78 procent av ex-	motsvarar minst 79,4 procent av
pansionsfonden.	expansionsfonden.

14 §25
För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga
bestämmelser i denna lag, följande:	1. Kapitalvinster på delägarrätter
1. Kapitalvinster på delägarrätter
ska inte tas upp och kapital-	ska inte tas upp och kapital-
förluster på delägarrätter får inte	förluster på delägarrätter får inte
dras av. Om ett investmentföretag	dras av. Om ett investmentföretag
avyttrar en delägarrätt som hade	avyttrar en delägarrätt som hade
varit näringsbetingad om invest-	varit näringsbetingad om invest-
mentföretaget i stället hade varit	mentföretaget i stället hade varit
ett sådant ägarföretag som kan	ett sådant ägarföretag som kan
inneha en näringsbetingad andel	inneha	en	näringsbetingad	andel
enligt 24 kap. 13 §, ska ersätt-	enligt	24	kap. 32 §, ska	ersätt-
ningen tas upp som kapitalvinst	ningen tas upp som kapitalvinst
om delägarrätten hänför sig till ett	om delägarrätten hänför sig till ett
skalbolag som avses i 25 a kap. 9 §	skalbolag som avses i 25 a kap. 9 §
eller om det sker ett återköp enligt	eller om det sker ett återköp enligt
25 a kap. 18 §. Vid bedömningen	25 a kap. 18 §. Vid bedömningen

Prop. 2017/18:245 24 kap. 17 § inte ska tas upp av	24 kap. 35 § inte ska tas upp av
mottagaren. Om den del som inte	mottagaren. Om den del som inte
ska tas upp av mottagaren uppgår	ska tas upp av mottagaren uppgår
till högst tio procent av utdel-	till högst tio procent av utdel-
ningen, ska dock hela utdelningen	ningen, ska dock hela utdelningen
dras av. En medlemsfrämjande	dras av. En medlemsfrämjande
förening får bara dra av utdelning	förening får bara dra av utdelning
om föreningen har ett stort antal	om föreningen har ett stort antal
medlemmar och bara till den del	medlemmar och bara till den del
föreningen för samma beskatt-	föreningen för samma beskatt-
ningsår själv tagit emot utdelning	ningsår själv tagit emot utdelning
på insatser. En kooperativ hyres-	på insatser. En kooperativ hyres-
rättsförening får inte dra av	rättsförening får inte dra av
utdelning om föreningen är ett	utdelning om föreningen är ett
privatbostadsföretag enligt 2 kap.	privatbostadsföretag enligt 2 kap.
17 §.	17 §.

som avslutas efter den 31 december 2018 får	vid tillämpningen av
35 kap. under det beskattningsåret bara göra	avdrag högst med

Lagtext					Poster	Belopp

Avdragsunderlaget			utgörs	av	C-9+10+11	162–50+50+34
resultatet	av	näringsverksamheten
före avdragsbegränsning för negativt
räntenetto enligt 24 § och
kvarstående negativt räntenetto enligt
26 §
Ökat med ränteutgifter för vilka					5–8	+100–10
avdragsrätten		inte	har begränsats