Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Regeringens proposition 2017/18:186

Inkorporering av FN:s konvention om barnets	Prop.
rättigheter	2017/18:186

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Linköping den 15 mars 2018

Stefan Löfven

Lena Hallengren

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Genom inkor- porering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen.

För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestäm- melser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har denna dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn- konventionen). Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre

Prop. 2017/18:186 samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.

En reviderad svensk översättning av barnkonventionen finns intagen som bilaga till den föreslagna lagen om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter tillsammans med konventionens engelska och franska originaltexter. Genom en inkorporering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas goda förutsättningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Innehållsförteckning				Prop. 2017/18:186
Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................			5
2	Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets
	rättigheter .........................................................................................			6
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................			58
4	Allmänna utgångspunkter och överväganden ................................			59
	4.1	Inledning..........................................................................		59
	4.2	Internationella konventioner i svensk rätt........................		59
	4.3	Åtgärder för att genomföra konventionen .......................		61
		4.3.1	Barnrättspolitiken ...........................................	61
		4.3.2	Barnombudsmannen .......................................	62
		4.3.3	Lagstiftningsåtgärder ......................................	63
		4.3.4	Övriga åtgärder ...............................................	64
	4.4	Tidigare utredningsarbete ................................................		66
	4.5	Barnrättighetsutredningen ...............................................		67
		4.5.1	Inledning.........................................................	67
		4.5.2	Barnrättighetsutredningens generella
			iakttagelser om bristerna i
			rättstillämpningen ...........................................	68
5	Barnkonventionen som svensk lag .................................................			70
	5.1	Inkorporering...................................................................		70
	5.2	Lag om inkorporering av barnkonventionen ...................		80
6	Tolkning och tillämpning av barnkonventionen ............................			82

6.1Principer för tolkning av internationella

konventioner ....................................................................

6.2Inget behov av att särskilt reglera barnkonventionens

		ställning i förhållande till annan lag ................................		85
	6.3	Konventionsbestämmelsers direkta tillämplighet ............		88
	6.4	En vägledning vid tolkning av barnkonventionen ...........		90
7 Ytterligare åtgärder för att främja genomslaget för
	barnkonventionen		...........................................................................	92
	7.1	En fortsatt ................................................transformering		92
		7.1.1 .........	Fortsatt och systematisk transformering	92
		7.1.2	Kartläggning av barnkonventionens
		..................................................	bestämmelser	97
	7.2	Kunskapslyft ................................för barnets rättigheter		98
		7.2.1 ........	Öka barns kunskaper om sina rättigheter	98
		7.2.2	Ett kunskapslyft om barnets rättigheter
		.....................	inom kommuner och landsting	100
		7.2.3	Kunskapslyft om barnets rättigheter inom
		.....................................	statliga myndigheter	103
	7.3	Systematisk dialog och samverkan med
		civilsamhällets .......................................organisationer		106
8	Ikraftträdande- och ................................övergångsbestämmelser			107
9	Konsekvenser av förslaget ...........................................................			108

Prop. 2017/18:186	9.1	Kostnader eller intäkter för staten, kommuner,
		landsting, företag eller andra enskilda ............................	108
	9.2	Samhällsekonomiska konsekvenser ...............................	112
	9.3	Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen...........	112
	9.4	Konsekvenser för barn....................................................	113
	9.5	Konsekvenser för jämställdhet och integration ..............	114
10	Författningskommentar .................................................................		115
Bilaga 1		Sammanfattning av betänkandet Barnkonventionen
		blir svensk lag (SOU 2016:19) .......................................	116
Bilaga 2		Författningsförslag i betänkandet Barnkonventionen
		blir svensk lag (SOU 2016:19) .......................................	126
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:19)......	135
Bilaga 4		Lagrådsremissens lagförslag	137
Bilaga 5		Lagrådets yttrande ..........................................................	187
Bilaga 6		Sammanfattning av Statskontorets rapport.....................	191
Bilaga 7		Deltagarlista hearing ......................................................	194
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 .......			195

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2017/18:186

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Prop. 2017/18:186 2	Förslag till lag om Förenta nationernas
	konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1–42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag.

Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Bilaga Prop. 2017/18:186

FN:s konvention om barnets rättigheter

		(Översättning)1
Convention on the	Convention relative	Konvention om barnets
Rights of the Child	aux droits de l’enfant	rättigheter

Preamble

The States Parties to the present Convention,

Considering that, in accordance with the principles proclaimed in the Charter of the United Nations, recognition of the inherent dignity and of the equal and inalien- able rights of all mem- bers of the human family is the foundation of free- dom, justice and peace in the world,

Bearing in mind that the peoples of the United Nations have, in the Charter, reaffirmed their faith in fundamental human rights and in the dignity and worth of the human person, and have determined to promote social progress and better standards of life in larger freedom,

Recognizing that the United Nations has, in the Universal Declara- tion of Human Rights and in the International

Préambule

Les Etats parties à la présente Convention,

Considérant que, con- formément aux princi- pes proclamés dans la Charte des Nations Unies, la reconnaiss- ance de la dignité inhérente à tous les membres de la famille humaine ainsi que l’égalité et le caractère inaliénable de leurs droits sont le fondement de la liberté, de la justice et de la paix dans le monde,

Ayant à l’esprit le fait que les peuples des Na- tions Unies ont, dans la Charte, proclamé à nou- veau leur foi dans les droits fondamentaux de l’homme et dans la dignité et la valeur de la personne humaine, et qu’ils ont résolu de favoriser le progrès so- cial et d’instaurer de meilleures conditions de vie dans une liberté plus grande,

Reconnaissant que les Nations Unies, dans la Déclaration universelle des droits de l’homme et

Inledning

Konventionsstaterna,

som anser att erkän- nandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestrid- liga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i värl- den, i enlighet med de principer som proklam- erats i Förenta nationer- nas stadga,

som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på nytt bekräftat sin tro på grundläggande mänskliga rättigheter och den enski- lda människans värdighet och värde och beslutat främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,

som erkänner att För- enta nationerna i den all- männa förklaringen om de mänskliga rättig

1 Översättningen överensstämmer huvudsakligen med den i prop. 1989/90:107 intagna texten. En
ändring har skett av artikel 43.2, varigenom antalet medlemmar i kommittén utökas från tio till
arton, se fotnot 2 samt SÖ 1996:31. En revidering av översättningen har dock skett i mars 2018.	7

Prop. 2017/18:186

Covenants on Human Rights, proclaimed and agreed that everyone is entitled to all the rights and freedoms set forth therein, without distinc- tion of any kind, such as race, colour, sex, lan- guage, religion, political or other opinion, national or social origin, property, birth or other status,

Recalling that, in the Universal Declaration of Human Rights, the United Nations has pro- claimed that childhood is entitled to special care and assistance,

Convinced that the family, as the funda- mental group of society and the natural environ- ment for the growth and well-being of all its members and particularly children, should be afforded the necessary protection and assistance so that it can fully as- sume its responsibilities within the community,

Recognizing that the child, for the full and har- monious development of his or her personality, should grow up in a fam- ily environment, in an atmosphere of happiness, love and understanding,

Considering that the child should be fully

dans les pactes inter- nationaux relatifs aux droits de l’homme, ont proclamé et sont con- venues que chacun peut se prévaloir de tous les droits et de toutes les libertés qui y sont énon- cés, sans distinction aucune, notamment de race, de couleur, de sexe, de langue, de re- ligion, d’opinion poli- tique ou de toute autre opinion, d’origine natio- nale ou sociale, de fortune, de naissance ou de toute autre situation,

Rappelant que, dans la Déclaration univers- elle des droits de l’homme, les Nations Unies ont proclamé que l’enfance a droit à une aide et à une assistance spéciales,

Convaincus que la fa- mille, unité fonda- mentale de la société et milieu naturel pour la croissance et le bien- être de tous ses mem- bres et en particulier des enfants, doit recevoir la protection et l’assis- tance dont elle a besoin pour pouvoir jouer plei- nement son rôle dans la communauté,

Reconnaissant que l’enfant, pour l’épanoui- ssement harmonieux de sa personnalité, doit grandir dans le milieu familial, dans un climat de bonheur, d’amour et de compréhension,

Considérant qu’il im- porte de préparer pleine- ment l’enfant à avoir

heterna och i de interna- tionella konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit överens om att varje människa är berättigad till alla de fri- och rättig- heter som däri anges, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ur- sprung,

som erinrar om att För- enta nationerna i den all- männa förklaringen om de mänskliga rättighete- rna proklamerat att barn har rätt till särskild om- vårdnad och hjälp,

som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den natur- liga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nöd- vändigt skydd och stöd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,

som erkänner att bar- net, för att kunna uppnå en fullständig och harmo- nisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en miljö präglad av lycka, kärlek och förståelse,

som anser att barnet till fullo bör förberedas för

prepared to live an indi- vidual life in society, and brought up in the spirit of the ideals proclaimed in the Charter of the United Nations, and in particular in the spirit of peace, dignity, tolerance, free- dom, equality and solida- rity,

Bearing in mind that the need to extend par- ticular care to the child has been stated in the Geneva Declaration of the Rights of the Child of 1924 and in the Dec- laration of the Rights of the Child adopted by the General Assembly on 20 November 1959 and recognized in the Uni- versal Declaration of Human Rights, in the International Covenant on Civil and Political Rights (in particular in articles 23 and 24), in the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (in parti- cular in article 10) and in the statutes and relevant instruments of special- ized agencies and inter- national organizations concerned with the wel- fare of children,

Bearing in mind that, as indicated in the Dec- laration of the Rights of the Child, “the child, by reason of his physical and mental immaturity, needs special safeguards and care, including app- ropriate legal protection,

une vie individuelle dans la société, et de l’élever dans l’esprit des idéaux proclamés dans la Charte des Nations Unies, et en particulier dans un esprit de paix, de dignité, de tolérance, de liberté, d’égalité et de solidarité,

20 novembre 1959, et qu’elle a été reconnue dans la Déclaration uni- verselle des droits de l’homme, dans le Pacte international relatif aux droits civils et politiques (en particulier aux ar- ticles 23 et 24), dans le Pacte international re- latif aux droits écono- miques, sociaux et cul- turels (en particulier à l’article 10) et dans les statuts et instruments pertinents des institu- tions spécialisées et des organisations internatio- nales qui se préoccupent du bien-être de l’enfant,

Ayant à l’esprit que, comme indiqué dans la Déclaration des droits de l’enfant, «l’enfant, en raison de son manque de maturité physique et in- tellectuelle, a besoin d’une protection spé- ciale et de soins spé- ciaux, notamment d’une

ett självständigt liv i sam- hället och uppfostras enligt de ideal som pro klamerats i Förenta na- tionernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet,

som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genèvedekla- ration om barnets rättig- heter och i deklarationen om barnets rättigheter, som antogs av general- församlingen den 20 no- vember 1959, och erkänts i den allmänna förkla- ringen om de mänskliga rättigheterna, den inter- nationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (sär- skilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekono- miska, sociala och kultu- rella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instru- ment för fackorgan och internationella organisa- tioner som arbetar med barns välfärd,

som beaktar att ”barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad, inklusive lämpligt rätts- ligt skydd, såväl före som efter födelsen”, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter,

Prop. 2017/18:186

before as well as after birth”,

Recalling the provi- sions of the Declaration on Social and Legal Principles relating to the Protection and Welfare of Children, with Special Reference to Foster Placement and Adoption Nationally and Interna- tionally; the United Nations Standard Mini- mum Rules for the Ad- ministration of Juvenile Justice (The Beijing Rules); and the Declara- tion on the Protection of Women and Children in Emergency and Armed Conflict,

Recognizing that, in all countries in the world, there are children living in exceptionally difficult conditions, and that such children need special consideration,

Taking due account of the importance of the traditions and cultural values of each people for the protection and har- monious development of the child,

Recognizing the im- portance of international co-operation for improv- ing the living conditions of children in every country, in particular in the developing countries,

protection juridique ap-
propriée, avant			comme
après la naissance»,
Rappelant les disposi-					som erinrar om be-
tions de la		Déclaration			stämmelserna				i	deklara-
sur les principes sociaux					tionen	om		sociala			och
et juridiques applicables					rättsliga principer rörande
à la protection et au					skydd av och omsorg om
bien-être des enfants,					barn, särskilt med hänsyn
envisagés surtout sous					till nationell och internat-
l’angle des pratiques en					ionell placering i familje-
matière d’adoption et de					hem och adoption; Före-
placement		familial		sur	nta nationernas					minimi-
les plans national et in-					standardregler				för		rätt-
ternational, de l’Ensem-					skipning		rörande				ung-
ble de règles minima des					domsbrottslighet					(Pekin-
Nations	Unies		concer-		greglerna)		samt			deklara-
nant l’administration de					tionen om skydd av kvin-
la justice pour mineurs					nor och barn i nödsitua-
(Règles	de	Beijing), et			tioner	och		vid		väpnad
de la Déclaration sur la					konflikt,
protection		des femmes
et des enfants en période
d’urgence et de			conflit
armé,
Reconnaissant qu’il y					som erkänner att det i
a dans tous les pays du					alla länder i världen finns
monde	des	enfants		qui	barn	som		lever under
vivent dans des condi-					exceptionellt				svåra		för-
tions	particulièrement				hållanden och att sådana
difficiles, et qu’il est né-					barn kräver särskild upp-
cessaire	d’accorder			à	märksamhet,
ces enfants une attention
particulière,
Tenant			dûment		som	tar		vederbörlig
compte de l’importance					hänsyn till vikten av varje
des traditions et valeurs					folks traditioner och kul-
culturelles		de	chaque		turella värden					när	det
peuple dans la protec-					gäller barnets skydd och
tion et le développement					harmoniska utveckling.
harmonieux de l’enfant,
Reconnaissant			l’im-		som erkänner betydel-
portance de la coopéra-					sen	av		internationellt
tion internationale pour					samarbete för att förbättra
l’amélioration des con-					barns	levnadsvillkor i
ditions de vie des en-					varje land, särskilt i ut-
fants dans tous les pays,					vecklingsländerna,
et en particulier dans les
pays en développement,

Prop. 2017/18:186

Have agreed as foll-

Sont convenus de ce

har kommit överens om

ows:

qui suit:

följande:

Part I

Première partie

Del I

Article 1

Article premier

Artikel I

For the purposes of the

Au sens de la présente

I denna konvention av-

present

Convention,

enfant

ses

med

barn

varje

child means every human

s’entend de tout être hu-

människa

under 18

års

being below the age of

main âgé de moins de

ålder, om inte barnet blir

eighteen

years

unless,

dix-huit ans, sauf si la

myndigt

tidigare

enligt

under the law applicable

majorité est atteinte plus

den lag som gäller för

to the child, majority is

tôt en vertu de la légi-

barnet.

attained earlier.

slation qui lui est applic-

able.

Article 2

Artikel 2

1. States

Parties

shall

1. Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

respect

and

ensure

the

s’engagent à

respecter

ska respektera och till-

rights set forth in the

les

droits

qui

sont

försäkra varje barn inom

present

Convention

énoncés dans la présente

deras jurisdiktion de rät-

each

child

within

their

Convention et à les ga-

tigheter

som

anges

jurisdiction

without dis-

rantir à tout enfant rele-

denna

konvention

utan

crimination of any kind,

vant de leur juridiction,

åtskillnad

av något

slag,

irrespective of the child’s

sans distinction aucune,

oavsett barnets eller dess

or his or her parent’s or

indépendamment

förälders

eller

vårdnads-

legal

guardian’s

race,

toute

considération

havares ras, hudfärg, kön,

colour,

sex,

language,

race,

couleur,

språk,

religion, politiska

religion, political or other

sexe, de langue, de re-

eller

annan

åskådning,

opinion,

national,

ethnic

ligion, d’opinion poli-

nationella,

etniska

eller

or social origin, property,

tique ou autre de l’en-

sociala

ursprung,

egen-

disability,

birth or

other

fant ou de ses parents ou

dom,

funktionsnedsätt-

status.

représentants légaux, de

ning, börd eller ställning i

leur

origine

nationale,

övrigt.

ethnique ou sociale, de

leur situation de fortune,

leur incapacité,

leur

naissance

toute autre situation.

2. States

Parties

shall

2. Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

take all appropriate mea-

prennent toutes les me-

ska

vidta

alla lämpliga

sures to ensure that the

sures

appropriées pour

åtgärder för att säkerställa

child is protected against

que l’enfant soit effecti-

att

barnet

skyddas mot

all forms of discrimina-

vement protégé

contre

alla former av diskrimi-

tion or punishment on the

toutes formes de discri-

nering

eller bestraffning

basis of the status, activi-

mination ou de sanction

på

grund

föräldrars,

ties, expressed opinions,

motivées par la situation

vårdnadshavares

eller

or beliefs

the

child’s

juridique,

les

activités,

familjemedlemmars

les

opinions

déclarées

Prop. 2017/18:186

parents, legal guardians,

ou les convictions de ses

ställning, verksamhet, ut-

or family members.

parents, de ses représen-

tryckta åsikter eller tro.

tants

légaux

des

membres de sa famille.

Article 3

Artikel 3

1. In all actions con-

Dans

toutes

les

1. Vid alla åtgärder som

cerning

children,

whe-

décisions

qui concern-

rör barn, vare sig de vid-

ther undertaken by public

ent les enfants, qu’elles

tas

offentliga

eller

or private social welfare

soient le fait des institu-

privata

sociala

välfärds-

institutions,

courts

tions

publiques

institutioner,

domstolar,

law, administrative auth-

privées

protection

administrativa

myndig-

orities or legislative bod-

sociale,

des

tribunaux,

heter

eller

lagstiftande

ies, the best interests of

des autorités administra-

organ, ska i första hand

the child shall be a pri-

tives

des

organes

beaktas vad som bedöms

mary consideration.

législatifs, l’intérêt sup-

vara barnets bästa.

érieur de l’enfant doit

être

une

considération

primordiale.

2. States Parties un-

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

dertake

ensure

the

s’engagent à assurer à

åtar

sig

att

tillförsäkra

child such protection and

l’enfant la protection et

barnet sådant skydd och

care as is necessary for

les soins

nécessaires à

sådan

omvårdnad

som

his or her well-being,

son bien-être, compte

behövs

för

dess

välfärd,

taking into account

the

tenu des droits et des

med hänsyn tagen till de

rights and duties of his or

devoirs

de ses

parents,

rättigheter

och

skyldig-

her parents, legal guar-

de ses tuteurs ou des

heter

som

tillkommer

dians, or other indi-

autres personnes légale-

dess föräldrar, vårdnads-

viduals legally responsi-

ment

responsables

havare eller andra per-

ble for him or her, and, to

lui, et ils prennent à

soner som

har

juridiskt

this end, shall take all

cette

fin

toutes

les

ansvar för barnet, och ska

appropriate

legislative

mesures

législatives

för

detta

ändamål

vidta

and

administrative

mea-

administratives

appro-

alla

lämpliga

lag-

sures.

priées.

stiftningsåtgärder

och

administrativa åtgärder.

States Parties

shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

ensure that the institu-

veillent à ce que le

ska säkerställa att institu-

tions, services and facil-

fonctionnement des ins-

tioner, tjänster och inrätt-

ities

responsible

for

the

titutions,

services

ningar

som

ansvarar för

care

protection

établissements qui ont la

omvårdnad eller skydd av

children

shall

conform

charge

des

enfants

barn uppfyller av behör-

with the standards es-

assurent leur protection

iga

myndigheter

fast-

tablished

competent

soit conforme aux nor-

ställda

normer,

särskilt

authorities,

particularly

mes fixées par les auto-

vad gäller säkerhet, hälsa,

in the areas of safety,

rités compétentes, parti-

personalens

antal

och

health, in the number and

culièrement

dans

lämplighet

samt

behörig

suitability of

their

staff,

domaine de la sécurité et

tillsyn.

well

competent

de la santé et en ce qui

supervision.

concerne le nombre et la

Prop. 2017/18:186

compétence de leur per-

sonnel ainsi que l’exis-

tence

d’un

contrôle

approprié.

Article 4

Artikel 4

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

Konventionsstaterna

undertake all appropriate

s’engagent

prendre

ska

vidta

alla lämpliga

legislative,

adminis-

toutes

les

mesures

lagstiftningsåtgärder,

trative, and other mea-

législatives, administra-

administrativa

åtgärder

sures for the imple-

tives et autres qui sont

och andra åtgärder för att

mentation

the

rights

nécessaires pour mettre

genomföra de rättigheter

recognized in the present

oeuvre

les droits

som

erkänns

denna

Convention. With regard

reconnus dans la pré-

konvention. I

fråga

to economic, social and

sente Convention. Dans

ekonomiska, sociala och

cultural

rights,

States

le cas des droits écono-

kulturella

rättigheter

ska

Parties

shall

undertake

miques, sociaux et cul-

konventionsstaterna

till

such

measures

the

turels,

ils

prennent

ces

fullo utnyttja sina till-

maximum extent of their

mesures dans toutes les

gängliga

resurser för

att

available

resources

and,

limites

des

ressources

vidta

sådana

åtgärder.

where needed, within the

dont ils disposent et, s’il

Vid

behov ska

sådana

framework

interna-

y a lieu, dans le cadre de

åtgärder

vidtas

inom

tional co-operation.

coopération

interna-

ramen för det internation-

tionale.

ella samarbetet.

Article 5

Artikel 5

States Parties shall re-

Les Etats parties res-

Konventionsstaterna

spect the responsibilities,

pectent

responsabil-

ska respektera det ansvar

rights and duties of par-

ité, le droit et le devoir

och

rättigheter

och

ents or, where applicable,

qu’ont les parents ou, le

skyldigheter

som

till-

the

members

the

cas échéant, les mem-

kommer

föräldrar eller,

extended family or com-

bres de la famille élargie

där så är tillämpligt, med-

munity

provided for

la communauté,

lemmar av den utvidgade

by local

custom,

legal

comme

prévu

par

familjen

eller

gemen-

guardians

other

coutume

locale,

les

skapen enligt lokal sed-

persons

legally

respon-

tuteurs ou autres person-

vänja,

vårdnadshavare

sible for the child, to

nes légalement respons-

eller andra personer som

provide,

manner

ables

l’enfant,

har juridiskt

ansvar

för

consistent

with

the

donner à celui-ci, d’une

barnet, att på ett sätt som

evolving capacities of the

manière

qui

corres-

står

i överensstämmelse

child,

appropriate

direc-

ponde

développe-

med den fortlöpande ut-

tion and guidance in the

ment

de ses

capacités,

vecklingen

barnets

exercise by the child of

l’orientation

les

förmåga ge lämplig led-

the rights

recognized in

conseils

appropriés

ning och råd då barnet

the present Convention.

l’exercice des droits que

utövar de rättigheter som

lui reconnaît la présente

erkänns i denna konvent-

Convention.

ion.

Prop. 2017/18:186

Article 6

1.States Parties rec- ognize that every child has the inherent right to life

2.States Parties shall ensure to the maximum extent possible the sur- vival and development of the child

Article 7

1.The child shall be registered immediately after birth and shall have the right from birth to a name, the right to acquire a nationality and, as far as possible, the right to know and be cared for by his or her parents.

2.States Parties shall ensure the implementa- tion of these rights in accordance with their national law and their obligations under the relevant international instruments in this field, in particular where the child would otherwise be stateless.

	Article 8
	1. States Parties un-
	dertake		to respect		the
	right of the child to pre-
	serve his or her identity,
	including			nationality,
	name and family rela-
	tions as		recognized		by
	law	without		unlawful
	interference.
	2. Where a child is ille-
	gally deprived of some or
	all of the elements of his
14	or	her	identity, States

Article 6

Artikel 6

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

connaissent

que

tout

erkänner

varje

barns

enfant a un droit inhé-

inneboende rätt till livet.

rent à la vie.

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

assurent

dans

toute la

ska till det yttersta av sin

mesure possible la sur-

förmåga

säkerställa

bar-

vie et le développement

nets överlevnad och ut-

de l’enfant.

veckling.

Article 7

Artikel 7

1. L’enfant est enregi-

1. Barnet ska registre-

stré aussitôt sa naiss-

ras omedelbart efter fö-

ance et a dès celle-ci le

delsen och från födelsen

droit à un nom, le droit

ha rätt till ett namn, rätt

d’acquérir une nationa-

att förvärva ett med-

lité et, dans la mesure du

borgarskap och, så långt

possible,

droit

det är möjligt, rätt att få

connaître ses parents et

veta

vilka

dess

föräldrar

d’être élevé par eux.

är och få deras omvård-

nad.

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

veillent

mettre

ces

ska säkerställa genomfö-

droits en oeuvre confor-

randet av dessa rättig-

mément à leur législa-

heter i enlighet med sin

tion

nationale

aux

nationella

lagstiftning

obligations

que

leur

och sina åtaganden enligt

imposent

les

instrum-

tillämpliga

internation-

ents internationaux app-

ella

instrument

på

detta

licables en la matière, en

område, särskilt i de fall

particulier

dans

les

cas

då

barnet

annars skulle

où faute de cela l’enfant

vara statslöst.

se trouverait apatride.

Article 8

Artikel 8

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

s’en- gagent à respecter

förbinder sig att respek-

le droit de l’enfant de

tera barnets rätt att be-

préserver son identité, y

hålla sin identitet, inklu-

compris

nationalité,

sive

medborgarskap,

son nom et ses relations

namn och släktförhållan-

familiales,

tels

qu’ils

den såsom dessa erkänns

sont reconnus par la loi,

lag,

utan

olagligt

sans ingérence illégale.

ingripande.

2. Si un enfant est illé-

2. Om ett barn olagligt

galement privé des élé-

berövas en del av eller

ments

constitutifs

hela

sin

identitet,

ska

son

identité

konventionsstaterna

Prop. 2017/18:186

Parties

shall

provide

certains d’entre eux, les

lämpligt stöd och skydd i

appropriate

assistance

Etats parties doivent lui

syfte att snabbt återupp-

and

protection,

with a

accorder une assistance

rätta barnets identitet.

view to speedily re-es-

et une protection appro-

tablishing

his

her

priées,

pour

que

son

identity.

identité

soit

rétablie

aussi

rapidement

que

possible.

Article 9

Artikel 9

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

ensure that a child shall

veillent à ce que l’enfant

ska säkerställa att ett barn

not be separated from his

ne soit pas séparé de ses

inte

skiljs

från

sina

or her

parents

against

parents contre leur gré, à

föräldrar

mot deras vilja

their

will,

except

when

moins que les autorités

utom i de fall då behöriga

competent

authorities

compétentes

déci-

myndigheter, som är un-

subject to judicial review

dent,

sous

réserve

derställda

rättslig

pröv-

determine, in accordance

révision

judiciaire

ning,

enlighet

med

with applicable law and

conformément

aux

lois

tillämplig lag och til-

procedures,

that

such

procédures

app-

lämpliga förfaranden, be-

separation

necessary

licables, que cette sépar-

dömer att ett sådant åt-

for the best interests of

ation est nécessaire dans

skiljande

är

nödvändigt

the child. Such determi-

l’intérêt

supérieur

för

barnets

bästa.

Ett

nation may be necessary

l’enfant.

Une

décision

sådant

beslut

kan

vara

in a particular case such

en ce sens peut être

nödvändigt

ett särskilt

as one involving abuse or

nécessaire dans certains

fall,

t.ex. vid

övergrepp

neglect of the child by

cas particuliers, par exe-

mot eller vanvård av bar-

the parents, or one where

mple lorsque les parents

net från föräldrarnas sida

the

parents are

living

maltraitent ou négligent

eller då föräldrarna lever

separately and a decision

l’enfant,

lorsqu’ils

åtskilda

och

ett

beslut

must be made as to the

vivent

séparément

måste

fattas

var

child’s place of resi-

qu’une

décision

doit

barnet ska bo.

dence.

être prise au sujet du lieu

de résidence de l’enfant.

2. In any proceedings

2. Dans tous les cas

2. Vid förfaranden en-

pursuant to paragraph 1

prévus au paragraphe 1

ligt punkt 1 i denna arti-

of the present article, all

du présent article, toutes

kel ska alla berörda parter

interested parties shall be

les parties

intéressées

beredas möjlighet att del-

given an opportunity to

doivent avoir la possi-

ta i förfarandet och att

participate in the procee-

bilité

participer

aux

lägga fram sina synpunk-

dings

and

make

their

délibérations et de faire

ter.

views known.

connaître leurs vues.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

respect the right of the

respectent

droit

ska

respektera rätten för

child

who

separated

l’enfant

séparé

ses

det barn som är skilt från

from one or both parents

deux parents ou de l’un

den ena av eller båda

maintain

personal

d’eux d’entretenir régul-

föräldrarna

att regelbun-

relations and direct con-

ièrement

des

relations

det upprätthålla ett per-

tact with both parents on

sonligt

förhållande

till

Prop. 2017/18:186

a regular basis, except if

personnelles et des con-

och

direkta

kontakter

it is contrary to the

tacts

directs

avec

ses

med

båda

föräldrarna,

child’s best interests.

deux

parents,

sauf

utom då detta strider mot

cela

est

contraire

barnets bästa.

l’intérêt

supérieur

l’enfant.

4. Where such separa-

Lorsque

4. Då ett sådant åtskil-

tion

results

from any

séparation

résulte

jande är följden av åtgär-

action initiated by a State

mesures

prises

par

der som en konventions-

Party,

such

the

Etat partie, telles que la

stat

tagit

initiativet

till,

detention, imprisonment,

détention,

l’emprisonn-

t.ex.

frihetsberövande,

exile,

deportation

ement,

l’exil,

l’expul-

fängslande,

förvisning,

death

(including

death

sion ou la mort (y

utvisning

eller

dödsfall

arising

from

any

cause

compris la mort, quelle

(inklusive

dödsfall

oav-

while the person is in the

qu’en

soit

cause,

sett orsak medan per-

custody of the State) of

survenue

cours

sonen

är

frihetsberövad)

one or both parents or of

détention)

des

deux

som rör den ena av eller

the child, that State Party

parents ou de l’un d’eux,

båda

föräldrarna

eller

shall, upon request, pro-

l’enfant,

l’Etat

barnet, ska den kon-

vide the parents, the child

partie donne sur de-

ventionsstaten på begäran

or, if appropriate, another

mande

aux

parents,

föräldrarna,

barnet

member of

the

family

l’enfant ou, s’il y a lieu,

eller, där så är lämpligt,

with the essential in-

à un autre membre de la

någon annan medlem av

formation concerning the

famille les renseignem-

familjen väsentliga

upp-

whereabouts

the

ents essentiels sur le lieu

lysningar om var den eller

absent member(s) of the

où se trouvent le mem-

de frånvarande

familje-

family unless the pro-

bre ou les membres de la

medlemmarna vistas, så-

vision of the information

famille, à moins que la

vida

inte

lämnandet

would be detrimental to

divulgation de ces ren-

upplysningarna

skulle

the well-being of the

seignements

soit

vara till skada för barnet.

child. States Parties shall

préjudiciable

bien-

Konventionsstaterna

ska

further

ensure

that

the

être

l’enfant.

Les

vidare

säkerställa

att

submission

such

Etats parties veillent en

framställandet

request

shall

itself

outre à ce que la présent-

sådan begäran inte i sig

entail no adverse conse-

ation d’une telle dem-

medför negativa

följder

quences for the person(s)

ande

n’entraîne

pas

för den eller de personer

concerned.

ellemême

conséqu-

som berörs.

ences fâcheuses pour la

personne ou les person-

nes intéressées.

Article 10

Artikel 10

1. In accordance with

Conformément

1. I enlighet med kon-

the

obligation

States

l’obligation

incombant

ventionsstaternas

skyl-

Parties

under

article

aux

Etats parties

dighet

under

artikel

9.1

paragraph 1, applications

vertu du paragraphe 1 de

ska ansökningar

från

ett

by a child or his or her

l’article 9, toute dem-

barn

eller

dess föräldrar

parents to enter or leave a

ande faite par un enfant

om att resa in i eller

ses

parents

vue

lämna en konventionsstat

State Party for the pur-

d’entrer

dans

Etat

familjeåterförenings-

pose of family reuni-

partie ou de le quitter

syfte behandlas

på

ett

fication

shall

dealt

aux fins de réunification

positivt,

humant

och

with by States Parties in a

familiale est considérée

skyndsamt sätt av kon-

positive,

humane

and

par les Etats parties dans

ventionsstaterna.

Kon-

expeditious

manner.

esprit

positif,

avec

ventionsstaterna

ska

States

Parties

shall

humanité

diligence.

vidare

säkerställa

att

further ensure

that

the

Les Etats parties veillent

framställandet

submission

such

en outre à ce que la

sådan begäran inte med-

request shall

entail

présentation d’une telle

för negativa följder för de

adverse consequences for

demande n’entraîne pas

sökande och medlemmar

the applicants and for the

conséquences

fâch-

av deras familj.

members of their family.

euses pour les auteurs de

la demande et les mem-

bres de leur famille.

2. A child whose par-

2. Un enfant dont les

2. Ett barn vars föräld-

ents reside

different

parents

résident

dans

rar är bosatta i olika stater

States shall have the right

des Etats différents a le

ska ha rätt, utom i un-

to maintain on a regular

droit

d’entretenir,

sauf

dantagsfall, att regelbun-

basis, save in exceptional

circonstances

excep-

det upprätthålla ett per-

circumstances

personal

tionnelles, des relations

sonligt

förhållande

till

relations

and

direct

personnelles et des cont-

och

direkta

kontakter

contacts

with

both

acts

directs

réguliers

med

båda

föräldrarna.

parents.

Towards

that

avec ses deux parents. A

Konventionsstaterna

ska

end and

in accordance

cette fin, et conformé-

för detta ändamål och i

with

the

obligation

ment à l’obligation in-

enlighet

med

sin

States

Parties

under

combant

aux

Etats

skyldighet

under artikel

article

paragraph

parties en vertu du para-

9.1 respektera barnets och

States

Parties

shall

graphe 1 de l’article 9,

dess

föräldrars

rätt

att

respect the right of the

les Etats parties respect-

lämna ett land, inklusive

child and his or her

ent le droit qu’ont l’en-

sitt eget, och att resa in i

parents

leave

any

fant et ses parents de

sitt eget land. Rätten att

country,

including

their

quitter

tout

pays,

lämna ett land ska endast

own, and to enter their

compris le leur, et de

vara

underkastad sådana

own country. The right to

revenir dans leur propre

inskränkningar

som

är

leave

any

country

shall

pays. Le droit de quitter

föreskrivna i lag och som

be subject only to such

tout pays ne peut faire

är nödvändiga

för

att

restrictions

are

l’objet que des restric-

skydda

den

nationella

prescribed

law and

tions prescrites par la loi

säkerheten,

rättsordning-

which

are

necessary

qui

sont

nécessaires

ens

grunder

(ordre

protect

the

national

pour protéger la sécurité

public),

folkhälsan eller

security,

public

order

nationale,

l’ordre

den

allmänna

moralen

(ordre public), public

public, la santé ou la

eller andra personers fri-

health or morals or the

moralité

publiques,

och

rättigheter

samt

är

rights

and

freedoms

les

droits

et libertés

förenliga

med

övriga

others and are consistent

d’autrui,

qui

sont

rättigheter som erkänns i

with

the

other

rights

compatibles

avec

les

denna konvention.

recognized in the present

autres

droits

reconnus

Convention.

dans la présente Con-

vention.

Prop. 2017/18:186

Article 11

1.States Parties shall take measures to combat the illicit transfer and non-return of children abroad.

2.To this end, States Parties shall promote the conclusion of bilateral or multilateral agreements or accession to existing agreements.

Article 11

1.Etats parties pren- nent des mesures pour lutter contre les déplace- ments et les non-retours illicites d’enfants à l’étranger.

2.A cette fin, les Etats paties favorisent la con- clusion d’accords bilaté- raux ou multilatéraux ou l’adhésion aux accords existants.

Artikel 11

1.Konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortfö- rande och kvarhållande av barn i utlandet.

2.För detta ändamål ska konventionsstaterna främja ingåendet av bila- terala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser.


	Article 12
	1.	States			Parties		shall
	assure to the child who is
	capable of forming his or
	her own views the right
	to express				those		views
	freely		in		all	matters
	affecting			the child,				the
	views of the child being
	given		due		weight			in
	accordance with the age
	and maturity of the child.
	2. For this purpose, the
	child		shall		in	particular
	be provided the oppor-
	tunity to be heard in any
	judicial			and administra-
	tive	proceedings affect-
	ing	the		child,			either
	directly,			or	through			a
	representative or an app-
	ropriate body, in a man-
	ner	consistent				with		the
	procedural				rules			of
	national law.
	Article 13
	1. The child shall have
	the right to freedom of
	expression;				this		right
	shall include freedom to
18	seek, receive and impart

Article 12

1.Les Etats parties garantissent à l’enfant qui est capable de dis- cernement le droit d’ex- primer librement son opinion sur toute ques- tion l’intéressant, les opinions de l’enfant

étant dûment prises en considération eu égard à son âge et à son degré de maturité.

2.A cette fin, on don- nera notamment à l’en- fant la possibilité d’être entendu dans toute pro- cédure judiciaire ou administrative l’intéres- sant, soit directement, soit par l’intermédiaire d’un représentant ou d’une organisation app- roprié, de façon compa- tible avec les règles de procédure de la législa- tion nationale.

Article 13

1. L’enfant a droit à la liberté d’expression. Ce droit comprend la liberté de rechercher, de recevoir et de répandre

Artikel 12

1.Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska till- mätas betydelse i förhål- lande till barnets ålder och mognad.

2.För detta ändamål ska barnet, i alla dom- stolsförfaranden och administrativa förfaran- den som rör barnet, sär- skilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en före- trädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nation- ella procedurregler.

Artikel 13

1. Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att obero- ende av territoriella grän- ser söka, ta emot och

information and ideas of all kinds, regardless of frontiers, either orally, in writing or in print, in the form of art, or through any other media of the child’s choice.

2. The exercise of this right may be subject to certain restrictions, but these shall only be such as are provided by law and are necessary:

(a)For respect of the rights or reputations of others; or

(b)For the protection of national security or of public order (ordre public), or of public health or morals.

Article 14

1.States Parties shall respect the right of the child to freedom of thought, conscience and religion.

2.Parties shall respect the rights and duties of the parents and, when applicable, legal guardi- ans, to provide direction to the child in the exercise of his or her right in a manner con- sistent with the evolving capacities of the child.

3.Freedom to manifest one’s religion or beliefs may be subject only to such limitations as are prescribed by law and are necessary to protect public safety, order,

des informations et des idées de toute espèce, sans considération de frontières, sous une forme orale, écrite, imprimée ou artistique, ou par tout autre moyen du choix de l’enfant.

2. L’exercice de ce droit ne peut faire l’objet que des seules restrictions qui sont prescrites par la loi et qui sont nécessaires:

a)Au respect des droits ou de la réputa- tion d’autrui; ou

b)A la sauvegarde de la sécurité nationale, de l’ordre public, de la santé ou de la moralité publiques.

Article 14

1.Les Etats parties respectent le droit de l’enfant à la liberté de pensée, de conscience et de religion.

2.Les Etats parties respectent le droit et le devoir des parents ou, le cas échéant, des repré- sentants légaux de l’enfant, de guider celui- ci dans l’exercice du droit susmentionné d’une manière qui corr- esponde au développe- ment de ses capacités.

3.La liberté de mani- fester sa religion ou ses convictions ne peut être soumise qu’aux seules restrictions qui sont prescrites par la loi et qui sont nécessaires

sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konst- närlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men end- ast sådana som är före- skrivna i lag och som är nödvändiga:

(a)för att respektera andra personers rättig- heter eller anseende, eller,

(b)för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folk- hälsan eller den allmänna moralen.

Artikel 14

1.Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, sam- vetsfrihet och religions- frihet.

2.Konventionsstaterna ska respektera föräldrar- nas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rät- tigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3.Friheten att utöva sin religion eller tro får un- derkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna

Prop. 2017/18:186

health or morals, or the fundamental rights and freedoms of others.

Article 15

1.States Parties rec- ognize the rights of the child to freedom of as- sociation and to freedom of peaceful assembly.

2.No restrictions may be placed on the exercise of these rights other than those imposed in con- formity with the law and which are necessary in a democratic society in the interests of national secu- rity or public safety, public order (ordre public), the protection of public health or morals or the protection of the rights and freedoms of others.

Article 16

1.No child shall be subjected to arbitrary or unlawful interference with his or her privacy, family, home or corre- spondence, nor to un- lawful attacks on his or her honour and reputa- tion.

2.The child has the right to the protection of the law against such interference or attacks.

pour préserver la sûreté publique, l’ordre public, la santé et la moralité publiques, ou les li- bertés et droits fondam- entaux d’autrui.

säkerheten, rättsordning- ens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra pers- oners grundläggande fri- och rättigheter.

Article 15

1. Les Etats parties re- connaissent les droits de l’enfant à la liberté d’association et à la liberté de réunion paci- fique.

2. L’exercice de ces droits ne peut faire l’objet que des seules restrictions qui sont prescrites par la loi et qui sont nécessaires dans une société démo- cratique, dans l’intérêt de la sécurité nationale, de la sûreté publique ou de l’ordre public, ou pour protéger la santé ou la moralité publiques, ou les droits et libertés d’autrui.

Article 16

1.Nul enfant ne fera l’objet d’immixtions arbitraires ou illégales dans sa vie privée, sa famille, son domicile ou sa correspondance, ni d’atteintes illégales à son honneur et à sa réputation.

2.L’enfant a droit à la protection de la loi contre de telles immix- tions ou de telles att- eintes.

Artikel 15

1.Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.

2.Utövandet av dessa rättigheter får inte under- kastas andra inskränk- ningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demo- kratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den all- männa säkerheten, rätts- ordningens grunder (ordre public), skyddet av folkhälsan eller den all- männa moralen eller sky- ddet av andra personers fri- och rättigheter.

Artikel 16

1.Inget barn får utsät- tas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespon- dens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.

2.Barnet har rätt till la- gens skydd mot sådana ingripanden eller an- grepp.

Prop. 2017/18:186

Article 17

Artikel 17

States

Parties

recog-

Les

Etats

parties

Konventionsstaterna

nize the important func-

reconnaissent

l’import-

erkänner den viktiga upp-

tion

performed

the

ance

fonction

gift som massmedier ut-

mass

media

and

shall

remplie

par

les

médias

för och ska säkerställa att

ensure that the child has

et veillent à ce que

barnet

har

tillgång

till

access to information and

l’enfant ait accès à une

information och material

material from a diversity

information

des

från olika nationella och

of national and interna-

matériels

provenant

internationella källor, sär-

tional sources, especially

sources

nationales

skilt sådant som syftar till

those aimed at the pro-

internationales diverses,

att främja

dess

sociala,

motion of his or her

notamment

ceux

qui

andliga

och

moraliska

social,

spiritual

and

visent à promouvoir son

välmående

samt

fysiska

moral well-being and

bien-être social, spiri-

och psykiska hälsa. Kon-

physical

and

mental

tuel et moral ainsi que sa

ventionsstaterna

ska

för

health. To this end, States

santé physique et men-

detta ändamål:

Parties shall:

tale. A cette fin, les Etats

parties:

(a)

Encourage

the

Encouragent

les

(a)

uppmuntra

mass-

mass media to dissemi-

médias

diffuser

une

medier att sprida infor-

nate

information

and

information et des maté-

mation

och

material

social

and

riels qui présentent une

socialt

och

kulturellt

cultural

benefit

the

utilité sociale et culture-

värde för barnet och i

child and in accordance

lle pour l’enfant et rép-

enlighet

med

andan

with the spirit of article

ondent

l’esprit

artikel 29,

29;

l’article 29;

(b) Encourage interna-

Encouragent

(b) uppmuntra interna-

tional co-operation in the

coopération internatio-

tionellt

samarbete vad

production,

exchange

nale en vue de prod-

gäller produktion, utbyte

and

dissemination

uire, d’échanger et de

och

spridning

sådan

such

information

and

diffuser

une

informa-

information och

sådant

material from a diversity

tion et des matériels de

material från olika kul-

of cultural, national and

type

provenant

turer och nationella och

international sources;

différentes

sources

internationella källor,

culturelles,

nationales

et internationales;

Encouragent

duction

and

dissemina-

production et la diffu-

tion

och spridning

tion of children’s books;

sion de livres pour enfa-

barnböcker,

nts;

(d)

Encourage

the

Encouragent

les

(d)

uppmuntra

mass-

mass media to have parti-

médias à tenir particul-

medier

att

särskild

cular regard to the lingui-

ièrement

compte

des

hänsyn

till

språkliga

stic needs of the child

besoins

linguistiques

behoven hos ett barn som

who belongs to a mino-

des enfants autochtones

tillhör en minoritetsgrupp

rity group or who is indi-

appartenant

eller ett urfolk,

genous;

groupe minoritaire;

Prop. 2017/18:186

(e)

Encourage

the

e) Favorisent l’élabo-

(e)

uppmuntra utveck-

development

appro-

ration de principes dire-

lingen av lämpliga rikt-

priate

guidelines

for the

cteurs

appropriés

des-

linjer för att skydda bar-

protection

the child

tinés à protéger l’enfant

net mot information och

from

information

and

contre

l’information

material som är till skada

material injurious to his

les matériels qui nuisent

för

barnets

välfärd,

med

or her well-being, bea-

à son bien-être, compte

beaktande

bestäm-

ring in mind the provi-

tenu

des

dispositions

melserna i

artiklarna

sions of articles 13 and

des articles 13 et 18.

och 18.

18.

Article 18

Artikel 18

1. States Parties

shall

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

use their best efforts to

s’emploient

leur

ska göra sitt bästa för att

ensure recognition of the

mieux à assurer la reco-

säkerställa

erkännandet

principle that both par-

nnaissance

du principe

principen

att

båda

ents have common res-

selon

lequel

les

deux

föräldrarna

har

gemen-

ponsibilities for the up-

parents ont une respon-

samt

ansvar

för

barnets

bringing

and

develop-

sabilité

commune

pour

uppfostran

och

utveck-

ment of the child. Parents

ce qui est d’élever l’en-

ling.

Föräldrar

eller,

or, as the case may be,

fant

d’assurer

son

förekommande fall, vård-

legal guardians, have the

développement. La res-

nadshavare

har

huvud-

primary

responsibility

ponsabilité

d’élever

ansvaret för barnets upp-

for the

upbringing

and

l’enfant et d’assurer son

fostran

och

utveckling.

development of the child.

développement

incom-

Dessa ska låta sig väg-

The best interests of the

be au premier chef aux

ledas av vad som bedöms

child will be their basic

parents ou, le cas éché-

vara barnets bästa.

concern.

ant, à ses représentants

légaux. Ceux-ci doivent

être

guidés

avant

tout

par l’intérêt supérieur de

l’enfant

2. For the purpose of

Pour

garantir

2. För att garantera och

guaranteeing

and

pro-

promouvoir

les

droits

främja de rättigheter som

moting

the

rights

set

énoncés dans la présente

anges i denna konvention

forth in the present Con-

Convention,

les

Etats

ska

konventionsstaterna

vention,

States

Parties

parties

accordent l’aide

lämpligt

stöd

till

shall

render appropriate

appropriée

aux

parents

föräldrar och

vårdnads-

assistance to parents and

et aux

représentants

havare då de fullgör sitt

legal

guardians

the

légaux de l’enfant dans

ansvar för barnets upp-

performance

their

l’exercice de la res-

fostran

och

säkerställa

child-rearing responsi-

ponsabilité qui leur in-

utvecklingen

institu-

bilities

and shall

ensure

combe d’élever l’enfant

tioner,

inrättningar

och

the development of in-

et assurent la mise en

tjänster för omvårdnad av

stitutions,

facilities

and

place

d’institutions,

barn.

services for the care of

d’établissements

children.

services

chargés

veiller au bien-être des

enfants.

3. States Parties shall take all appropriate measures to ensure that children of working parents have the right to benefit from child-care services and facilities for which they are eligible.

3. Les Etats parties prennent toutes les me- sures appropriées pour assurer aux enfants dont les parents travaillent le droit de bénéficier des services et établissem- ents de garde d’enfants pour lesquels ils remp- lissent les conditions requises.

Prop. 2017/18:186

3. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbe- tande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till.

Article 19

1.States Parties shall take all appropriate leg- islative, administrative, social and educational measures to protect the child from all forms of physical or mental vio- lence, injury or abuse, neglect or negligent treatment, maltreatment or exploitation, including sexual abuse, while in the care of parent(s), legal guardian(s) or any other person who has the care of the child.

2.Such protective measures should, as appropriate, include effective procedures for the establishment of social programmes to provide necessary sup- port for the child and for those who have the care of the child, as well as for other forms of prevention and for identification, reporting, referral, investigation, treatment and follow-up of instan- ces of child maltreatment

Article 19

1.Les Etats parties prennent toutes les me- sures législatives, admi- nistratives, sociales et éducatives appropriées pour protéger l’enfant contre toute forme de violence, d’atteinte ou de brutalités physiques ou mentales, d’abandon ou de négligence, de mauvais traitements ou d’exploitation, y com- pris la violence sexuelle, pendant qu’il est sous la garde de ses parents ou de l’un d’eux, de son ou ses représentants légaux ou de toute autre per- sonne à qui il est confié.

2.Ces mesures de protection doivent com- prendre, selon qu’il con- viendra, des procédures efficaces pour l’étab- lissement de program- mes sociaux visant à fournir l’appui nécessa- ire à l’enfant et à ceux à qui il est confié, ainsi que pour d’autres formes de prévention, et aux fins d’identifi- cation, de rapport, de renvoi, d’enquête, de traitement et de suivi

Artikel 19

1.Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller över- grepp, vanvård eller för- sumlig behandling, miss- handel eller utnyttjande, inklusive sexuella över- grepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnads- havarens eller annan persons vård.

2.Sådana skyddsåtgär- der bör, där så är lämp- ligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och de personer som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av före- byggande och för identi- fiering, rapportering, remittering, under- sökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att

Prop. 2017/18:186

described

heretofore,

pour les cas de mauvais

behandla

barn illa och,

and,

appropriate,

for

traitements

l’enfant

där så är lämpligt, för-

judicial involvement.

décrits ci-dessus, et

faranden

för

rättsligt

comprendre

également,

ingripande.

selon

qu’il

conviendra,

des procédures d’inter-

vention judiciaire.

Article 20

Artikel 20

1. A child temporarily

1. Tout enfant qui est

1. Ett barn som tillfäl-

or permanently deprived

temporairement

ligt eller varaktigt berö-

of his or her family envi-

définitivement privé de

vats

sin

familjemiljö,

ronment,

whose

son milieu

familial, ou

eller som för sitt eget

own best interests cannot

qui

dans

son

propre

bästa

inte

kan

tillåtas

be allowed to remain in

intérêt ne peut être laissé

stanna kvar i denna miljö,

that

environment,

shall

dans ce milieu, a droit à

ska ha rätt till särskilt

entitled

special

une

protection

une

skydd

och

stöd

från

protection and assistance

aide spéciales de l’Etat.

statens sida.

provided by the State.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

in accordance with their

prévoient

pour

cet

ska i enlighet med sin

national

laws

ensure

enfant une protection de

nationella

lagstiftning

alternative care for such a

remplacement conforme

säkerställa alternativ om-

child.

à leur législation natio-

vårdnad

för

ett

sådant

nale.

barn.

3. Such care could in-

3. Cette protection de

Sådan

omvårdnad

clude, inter alia, foster

remplacement peut

no-

kan bl.a. innefatta place-

placement,

kafalah

tamment avoir la forme

ring i familjehem, kafalah

Islamic law, adoption or

du placement dans une

i islamsk

rätt, adoption

if necessary placement in

famille, de la kafalah de

eller,

nödvändigt,

suitable

institutions

for

droit

islamique,

placering i lämpliga in-

the

care

children.

l’adoption ou, en cas de

stitutioner för omvårdnad

When considering

solu-

nécessité, du placement

av barn.

Då

lösningar

tions, due regard shall be

dans

établissement

övervägs ska vederbörlig

paid to the desirability of

pour

enfants

approprié.

hänsyn tas till önskvärd-

continuity

child’s

Dans le choix entre ces

heten av kontinuitet i ett

upbringing

and

the

solutions, il est dûment

barns uppfostran och till

child’s ethnic, religious,

tenu compte de la néce-

barnets etniska, religiösa,

cultural

and

linguistic

ssité d’une certaine con-

kulturella

och

språkliga

background.

tinuité dans l’éducation

bakgrund.

de l’enfant, ainsi que de

son

origine

ethnique,

religieuse,

culturelle et

linguistique.

Article 21

Artikel 21

States Parties that rec-

Les Etats

parties

qui

Konventionsstater som

ognize and/or permit the

admettent

et/ou

auto

erkänner och/eller tillåter

system of adoption shall

adoption

ska

säkerställa

ensure that the best in- terests of the child shall be the paramount con- sideration and they shall:

(a)Ensure that the adoption of a child is au- thorized only by com- petent authorities who determine, in accordance with applicable law and procedures and on the basis of all pertinent and reliable information, that the adoption is permissi- ble in view of the child’s status concerning par- ents, relatives and legal guardians and that, if required, the persons concerned have given their informed consent to the adoption on the basis of such counselling as may be necessary;

(b)Recognize that intercountry adoption may be considered as an alternative means of child’s care, if the child cannot be placed in a foster or an adoptive family or cannot in any suitable manner be cared for in the child’s country of origin;

(c)Ensure that the child concerned by inter- country adoption enjoys safeguards and standards equivalent to those existing in the case of national adoption;

(d)Take all appropriate measures to ensure that, in intercountry adoption,

risent l’adoption s’assu- rent que l’intérêt supér- ieur de l’enfant est la considération primordi- ale en la matière, et:

a)Veillent à ce que l’adoption d’un enfant ne soit autorisée que par les autorités compéten- tes, qui vérifient, con- formément à la loi et aux procédures applicables et sur la base de tous les renseignements fiables relatifs au cas considéré, que l’adoption peut av- oir lieu eu égard à la situation de l’enfant par rapport à ses père et mère, parents et rep- résentants légaux et que, le cas échéant, les perso- nnes intéressées ont donné leur consentem- ent à l’adoption en con- naissance de cause, après s’être entourées des avis nécessaires;

b)Reconnaissent que l’adoption à l’étranger peut être envisagée comme un autre moyen d’assurer les soins né- cessaires à l’enfant, si celui-ci ne peut, dans son pays d’origine, être placé dans une famille nourricière ou adoptive ou être convenablement élevé;

c)Veillent, en cas d’adoption à l’étranger,

àce que l’enfant ait le bénéfice de garanties et de normes équivalant à celles existant en cas d’adoption nationale;

d)Prennent toutes les mesures appropriées pour veiller à ce que, en

att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa och ska:

(a)säkerställa att adop- tion av ett barn godkänns endast av behöriga myn- digheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har lämnat ett informerat samtycke till adoptionen på grundval av sådan rådgivning som kan behövas,

(b)erkänna att internat- ionell adoption kan över- vägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i ett familjehem eller en adoptivfamilj eller kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland,

(c)säkerställa att det barn som berörs av inter- nationell adoption omfat- tas av garantier och nor- mer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption,

(d)vidta alla lämpliga åtgärder för att vid inter

Prop. 2017/18:186

the placement does not result in improper financial gain for those involved in it;

(e) Promote, where appropriate, the object- ives of the present article by concluding bilateral or multilateral arrange- ments or agreements, and endeavour, within this framework, to ensure that the placement of the child in another country is carried out by compe- tent authorities or organs.

Article 22

1. States Parties shall take appropriate measu- res to ensure that a child who is seeking refugee status or who is conside- red a refugee in accord- ance with applicable international or domestic law and procedures shall, whether unaccompanied or accompanied by his or her parents or by any other person, receive appropriate protection and humanitarian assista- nce in the enjoyment of applicable rights set forth in the present Conven- tion and in other interna- tional human rights or humanitarian instrume- nts to which the said States are Parties.

cas d’adoption à l’étran- ger, le placement de l’enfant ne se traduise pas par un profit matér- iel indu pour les person- nes qui en sont respons- ables;

e) Poursuivent les objectifs du présent article en concluant des arrangements ou des accords bilatéraux ou multilatéraux, selon les cas, et s’efforcent dans ce cadre de veiller à ce que les placements d’enfants à l’étranger soient effectués par des autorités ou des organes compétents.

Article 22

nationell adoption säker- ställa att placeringen inte leder till otillbörlig eko- nomisk vinning för de personer som medverkar i denna,

(e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multila- terala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ.

Artikel 22

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

prennent

les

mesures

ska vidta lämpliga åtgär-

appropriées pour qu’un

der för att säkerställa att

enfant

qui

cherche à

ett barn som söker flyk-

obtenir

statut

tingstatus eller anses som

réfugié ou qui est con-

flykting

enlighet

med

sidéré comme réfugié en

tillämplig

internationell

vertu des règles et pro-

eller nationell rätt

och

cédures du droit inter-

tillämpliga

förfaranden,

national

och oberoende av om det

applicable,

qu’il

soit

kommer ensamt eller till-

seul ou accompagné de

sammans med sina för-

ses père et mère ou de

äldrar eller någon annan

toute

autre

personne,

person,

får

lämpligt

bénéficie de la protec-

skydd

och

humanitärt

tion

l’assistance

bistånd vid åtnjutandet av

humanitaire

voulues

de tillämpliga rättigheter

pour

lui

permettre

som anges i denna kon-

jouir des droits que lui

vention och i andra inter-

reconnaissent

prése-

nationella

instrument

nte Convention

les

som rör mänskliga rättig-

autres instruments inter-

heter eller humanitär rätt,

nationaux relatifs

aux

som nämnda stater till-

droits de l’homme ou de

trätt.

caractère

humanitaire

auxquels

lesdits

Etats

sont parties.

Prop. 2017/18:186

2. For

this

purpose,

2. A cette fin, les

För

detta

ändamål

States Parties shall pro-

Etats

parties

collabor-

ska

konventionsstaterna,

vide,

as they

consider

ent,

selon

qu’ils

på sätt de finner lämpligt,

appropriate, co-operation

jugent nécessaire, à tous

samarbeta i varje an-

in any efforts by the

les

efforts

faits

par

strängning

som

görs av

United Nations and other

l’Organisation des

Na-

Förenta

nationerna

och

competent

intergovern-

tions Unies et les autres

andra

behöriga

mellan-

mental organizations

organisations

inter-

statliga

organisationer

non-govern mental or-

gouvernementales

eller

ickestatliga organi-

ganizations

co-operating

non

gouvernementales

sationer, som samarbetar

with the United Nations

compétentes collaborant

med

Förenta

nationerna,

to protect and assist such

avec l’Organisation des

för att skydda och bistå

a child and to trace the

Nations

Unies

pour

ett sådant barn och för att

parents or other members

protéger

aider

les

spåra

föräldrarna

eller

of the family of any

enfants qui se trouvent

andra familjemedlemmar

refugee child in order to

pareille situation et

till ett flyktingbarn i syfte

obtain information nece-

pour rechercher les père

att

få

den

information

ssary

for

reunification

mère

autres

som är nödvändig för att

with his or her family. In

membres

famille

barnet ska kunna åter-

cases where no parents or

de tout enfant réfugié en

förenas med sin familj. I

other

members

the

vue d’obtenir les rensei-

fall

då

föräldrar

eller

family can be found, the

gnements

nécessaires

andra familjemedlemmar

child shall

accorded

pour le réunir à sa

inte

kan

påträffas,

ska

the same

protection

famille. Lorsque

ni le

barnet ges samma skydd

any other child perma-

père, ni la mère, ni

som varje annat barn som

nently

temporarily

aucun autre membre de

varaktigt

eller

tillfälligt

deprived of his or her

la famille ne peut être

berövats sin familjemiljö

family

environment

for

retrouvé, l’enfant se voit

av något skäl, i enlighet

any reason, as set forth in

accorder, selon les prin-

med denna konvention.

the present Convention.

cipes

énoncés

dans la

présente Convention, la

même

protection

que

tout autre enfant défini-

tivement ou temporaire-

ment privé de son milieu

familial

pour

quelque

raison que ce soit.

Article 23

Artikel 23

1. States Parties rec-

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

ognize that a mentally or

connaissent

que

les

erkänner att ett barn med

physically disabled child

enfants mentalement ou

fysisk

eller

psykisk

should enjoy a full and

physiquement

handi-

funktionsnedsättning

bör

decent life, in conditions

capés

doivent

mener

åtnjuta ett fullvärdigt och

which

ensure

dignity,

une vie pleine et déce-

anständigt liv under för-

promote self-reliance and

nte, dans des conditions

hållanden

som

säker-

facilitate

the

child’s

qui

garantissent

leur

ställer

värdighet, främjar

active participation in the

dignité,

favorisent

leur

tilltron till den egna för-

community.

autonomie et

facilitent

mågan

och

möjliggör

Prop. 2017/18:186

2.States Parties rec- ognize the right of the disabled child to special care and shall encourage and ensure the extension, subject to available re- sources, to the eligible child and those re- sponsible for his or her care, of assistance for which application is made and which is ap- propriate to the child’s condition and to the circumstances of the parents or others caring for the child.

3.Recognizing the special needs of a disa- bled child, assistance extended in accordance with paragraph 2 of the present article shall be provided free of charge, whenever possible, taking into account the financial resources of the parents or others caring for the child, and shall be designed to ensure that the disabled child has effective access to and receives education, train- ing, health care services, rehabilitation services, preparation for employ- ment and recreation opportunities in a manner conducive to the child’s achieving the fullest possible social integra- tion and individual deve- lopment, including his or her cultural and spiritual development.

leur participation active

àla vie de la collectivité.

2.Les Etats parties re- connaissent le droit à des enfants handicapés de bénéficier de soins spéciaux et encouragent et assurent, dans la mesure des ressources disponibles, l’octroi, sur demande, aux enfants handicapés remplissant les conditions requises et à ceux qui en ont la charge, d’une aide adaptée à l’état de l’enfant et à la situation de ses parents ou de ceux à qui il est confié.

3.Eu égard aux be- soins particuliers des enfants handicapés, l’aide fournie conformé- ment au paragraphe 2 du présent article est gratu- ite chaque fois qu’il est possible, compte tenu des ressources finan- cières de leurs parents ou de ceux à qui l’enfant est confié, et elle est conçue de telle sorte que les enfants handicapés aient effectivement acc-

ès à l’éducation, à la for- mation, aux soins de santé, à la rééducation, à la préparation à l’emploi et aux activités récréati- ves, et bénéficient de ces services de façon propre

àassurer une intégration sociale aussi complète que possible et leur épanouissement person- nel, y compris dans le domaine culturel et spirituel.

barnets aktiva deltagande

isamhället.

2.Konventionsstaterna erkänner rätten till sär- skild omvårdnad för ett barn med funktionsned- sättning och ska, inom ramen för tillgängliga re- surser, uppmuntra och säkerställa att det berät- tigade barnet och de som ansvarar för dess om- vårdnad får stöd för vilket ansökan föreligger, i en- lighet med vad som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och för- äldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet.

3.Med hänsyn till att ett barn med funktions- nedsättning har särskilda behov ska det stöd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kost- nadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av för- äldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekono- miska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet. Stödet ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv till- gång till och får utbild- ning, hälso- och sjukvård, rehabilitering och habili- tering, förberedelse för arbetslivet och möjlig- heter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integre- ring i samhället och indi- viduella utveckling, inkl- usive dess kulturella och andliga utveckling.

4. States Parties shall promote, in the spirit of international co-opera- tion, the exchange of appropriate information in the field of preventive health care and of medi- cal, psychological and functional treatment of disabled children, in- cluding dissemination of and access to information concerning methods of rehabilitation, education and vocational services, with the aim of enabling States Parties to improve their capabilities and skills and to widen their experience in these areas. In this regard, particular account shall be taken of the needs of developing countries.

Prop. 2017/18:186

4. Dans un esprit de

4. Konventionsstaterna

coopération

internatio-

ska i en anda av inter-

nale,

les

Etats

parties

nationellt

samarbete

frä-

favorisent

l’échange

mja

utbyte

lämplig

d’informations

pertine-

information

på

området

ntes dans le domaine des

för

förebyggande hälso-

soins de santé préventifs

vård och medicinsk, psy-

et du traitement médi-

kologisk

och

funktionell

cal,

psychologique

behandling av barn med

fonctionnel

des

enfants

funktionsnedsättning,

handicapés,

compris

inklusive

spridning

par la diffusion d’infor-

och tillgång till informa-

mations concernant

les

tion

habiliterings-

méthodes

rééduca-

metoder,

utbildning

och

tion et les services de

yrkesinriktad

utbildning,

formation

profession-

i syfte att göra det möjligt

nelle, ainsi que l’accès à

för

konventionsstater

att

ces données, en vue de

förbättra sin kapacitet och

permettre

aux

Etats

kompetens och vidga sin

parties d’améliorer leurs

erfarenhet på dessa om-

capacités et leurs com-

råden. Särskild

hänsyn

pétences

d’élargir

ska härvid tas till ut-

leur expérience dans ces

vecklingsländernas

domaines. A cet égard,

behov.

il est tenu particulière-

ment compte des bes-

oins des pays en dével-

oppement.

Article 24

1.States Parties rec- ognize the right of the child to the enjoyment of the highest attainable standard of health and to facilities for the treat- ment of illness and reha- bilitation of health. States Parties shall strive to ensure that no child is deprived of his or her right of access to such health care services.

2.States Parties shall pursue full implemen- tation of this right and, in particular, shall take appropriate measures:

Article 24

1.Les Etats parties re- connaissent le droit de l’enfant de jouir du meilleur état de santé possible et de bénéficier de services médicaux et de rééducation. Ils s’efforcent de garantir qu’aucun enfant ne soit privé du droit d’avoir accès à ces services.

2.Les Etats parties s’efforcent d’assurer la réalisation intégrale du droit susmentionné et, en particulier, prennent

Artikel 24

1.Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabili- tering. Konventions- staterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

2.Konventionsstaterna ska sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och ska särskilt vidta lämpliga åtgärder för att:

Prop. 2017/18:186

	(a)	To diminish infant
	and child mortality;
	(b) To ensure the pro-
	vision of necessary medi-
	cal assistance and health
	care to all children with
	emphasis on the develop-
	ment	of	primary health
	care;
	(c)	To combat disease
	and malnutrition, inclu-
	ding within the frame-
	work	of	primary health
	care, through, inter alia,
	the application of readily
	available technology and
	through the provision of
	adequate nutritious foods
	and	clean		drinking-
	water, taking into consi-
	deration the dangers and
	risks	of	environmental
	pollution;
	(d) To ensure appropri-
	ate prenatal and post-
	natal	health		care		for
	mothers;
	(e) To ensure that all
	segments		of	society, in
	particular		parents			and
	children,		are	informed,
	have access to education
	and are supported in the
	use of basic			knowledge
	of child health and nutri-
	tion,	the	advantages of
	breast-feeding,				hygiene
	and environmental sani-
	tation and the prevention
	of accidents;
	(f) To develop preven-
	tive health care, guidance
	for parents and				family
	planning		education			and
30	services.

les mesures appropriées pour:

a)Réduire la mortalité parmi les nourrissons et les enfants;

b)Assurer à tous les enfants l’assistance médicale et les soins de santé nécessaires, l’acc- ent étant mis sur le déve- loppement des soins de santé primaires;

c)Lutter contre la maladie et la malnutr- tion, y compris dans le cadre de soins de santé primaires, grâce notam- ment à l’utilisation de techniques aisément disponibles et à la fourniture d’aliments nutritifs et d’eau pota- ble, compte tenu des dangers et des risques de pollution du milieu naturel;

d)Assurer aux mères des soins prénatals et postnatals appropriés;

e)Faire en sorte que tous les groupes de la société, en particulier les parents et les enfants, reçoivent une informa- tion sur la santé et la nutrition de l’enfant, les avantages de l’allaitem- ent au sein, l’hygiène et la salubrité de l’environ- nement et la prévention des accidents, et bénéfi- cient d’une aide leur permettant de mettre à profit cette information;

f)Développer les soins de santé prévent- ifs, les conseils aux par- ents et l’éducation et les

(a)minska spädbarns- och barnadödligheten,

(b)säkerställa att alla barn tillhandahålls nöd- vändig hälso- och sjuk- vård med tonvikt på utveckling av primär- vården,

(c)bekämpa sjukdom och undernäring, bland annat inom ramen för primärvården, genom ut- nyttjande av lättillgänglig teknik och tillhanda- hållande av lämpliga och näringsrika livsmedel och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöför- störing innebär,

(d)säkerställa tillfreds- ställande hälso- och sjuk- vård för mödrar före och efter förlossningen,

(e)säkerställa att alla grupper i samhället, sär- skilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervis- ning om barnhälsovård och näringslära, förde- larna med amning, hygien och ren miljö och före- byggande av olycksfall och får stöd vid använd- ning av sådana grundläg- gande kunskaper,

(f)utveckla förebyg- gande hälso- och sjuk- vård, föräldrarådgivning samt undervisning om

Prop. 2017/18:186

services

matière de

och hjälp i familjeplane-

planification familiale.

ringsfrågor.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

take

all effective

and

prennent toutes les me-

ska

vidta

alla

effektiva

appropriate

measures

sures

efficaces

appro-

och

lämpliga åtgärder i

with a view to abolishing

priées en vue d’abolir

syfte att avskaffa tradit-

traditional

practices

les pratiques tradition-

ionella sedvänjor som är

prejudicial

the

health

nelles préjudiciables à la

skadliga för barns hälsa.

of children.

santé des enfants.

4. States Parties un-

Les

Etats

parties

4. Konventionsstaterna

dertake

promote

and

s’engagent à favoriser et

åtar sig att främja och

encourage

international

à encourager la coo-

uppmuntra internationellt

co-operation with a view

pération

internationale

samarbete i syfte att grad-

achieving

progres-

en vue d’assurer prog-

vis uppnå det fulla för-

sively the full realization

ressivement

pleine

verkligandet

den

rätt

of the right recognized in

réalisation du droit rec-

som erkänns i denna arti-

the present article. In this

onnu

dans

le présent

kel. Särskild

hänsyn ska

regard,

particular acco-

article. A cet égard, il est

härvid tas till utveck-

unt shall be taken of the

tenu

particulièrement

lingsländernas behov.

needs of developing cou-

compte des besoins des

ntries.

pays en développement.

Article 25

Artikel 25

States

Parties

recog-

Les Etats parties reco-

Konventionsstaterna

nize the right of a child

nnaissent à l’enfant qui

erkänner

rätten

för

ett

who has been placed by

a été placé par les auto-

barn som har omhänder-

the competent authorities

rités

compétentes pour

tagits av behöriga myn-

for the purposes of care,

recevoir des soins, une

digheter för

omvårdnad,

protection or treatment of

protection ou un traite-

skydd eller behandling av

his or her physical or

ment physique ou men-

sin fysiska eller psykiska

mental health, to a perio-

tal, le droit à un examen

hälsa till

regelbunden

dic review of the treat-

périodique dudit

traite-

översyn av den behand-

ment provided

the

ment et de toute autre

ling som barnet får och

child and all other circu-

circonstance

relative à

alla andra omständigheter

mstances relevant to his

son placement.

som rör barnets omhän-

or her placement.

dertagande.

Article 26

Artikel 26

1. States Parties shall recognize for every child the right to benefit from social security, including social insurance, and shall take the necessary measures to achieve the full realization of this right in accordance with their national law.

1. Les Etats parties re-			1. Konventionsstaterna
connaissent	à	tout	ska erkänna varje				barns
enfant le droit de bénéfi-			rätt	att	åtnjuta		social
cier de la sécurité soci-			trygghet,		inklusive		soci-
ale, y compris les assur-			alförsäkring,			och	ska
ances sociales, et prenn-			vidta	nödvändiga			åtgär-
ent les mesures néces-			der för att till fullo
saires pour	assurer la		förverkliga denna				rätt i
pleine réalisation de ce			enlighet		med	nationell
droit en conformité avec			lagstiftning.

Prop. 2017/18:186

leur

législation nation-

ale.

2. The benefits should,

2. Les prestations doi-

2. Förmånerna ska, där

where

appropriate,

vent, lorsqu’il y a lieu,

så

är

lämpligt,

beviljas

granted,

taking

into

être

accordées compte

med hänsyn till de resur-

account

the

resources

tenu des ressources et de

ser som barnet och de

and the circumstances of

la situation de l’enfant et

personer som ansvarar för

the

child

and

persons

des personnes responsa-

dess

underhåll

har

och

having responsibility for

bles

son entretien,

deras

omständigheter

the

maintenance

the

ainsi que de toute autre

övrigt samt

med hänsyn

child, as well as any other

considération applicable

till varje annat förhål-

consideration relevant to

à la demande de presta-

lande som är av betydelse

an application for bene-

tion faite par l’enfant ou

i samband med en an-

fits made by or on behalf

en son nom.

sökan om en sådan för-

of the child.

mån från barnet eller för

dess räkning.

Article 27

Artikel 27

1. States Parties rec-

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

ognize the right of every

connaissent

le droit

erkänner varje barns rätt

child to a standard of

tout enfant à un niveau

till

den

levnadsstandard

living

adequate

for

the

vie

suffisant

pour

som

krävs

för

barnets

child’s physical, mental,

permettre son développ-

fysiska,

psykiska,

and-

spiritual,

moral

and

ement physique, mental,

liga,

moraliska

och

social development.

spirituel,

moral

sociala utveckling.

social.

The

parent(s)

C’est

aux parents

2. Föräldrar eller andra

others responsible for the

autres

personnes

som är ansvariga för bar-

child

have

the

primary

ayant la charge de l’en-

net har, inom ramen för

responsibility

secure,

fant

qu’incombe

sin

förmåga

och

sina

within their abilities and

premier chef la respons-

ekonomiska

resurser,

financial

capacities,

the

abilité

d’assurer,

dans

huvudansvaret

för

att

conditions

living

les limites de leurs poss-

säkerställa

levnads-

necessary for the child’s

ibilités et de leurs moy-

villkor som är nödvän-

development.

ens financiers, les cond-

diga för barnets utveck-

itions de vie nécessaires

ling.

développement

l’enfant.

3. States Parties, in ac-

Les Etats parties

3. Konventionsstaterna

cordance

with

national

adoptent les mesures ap-

ska i enlighet med nat-

conditions

and

within

propriées, compte

tenu

ionella

förhållanden

och

their

means,

shall

take

des

conditions nationa-

inom ramen för sina re-

appropriate

measures to

les et dans la mesure de

surser

vidta

lämpliga

assist parents and others

leurs moyens, pour ai-

åtgärder för att bistå för-

responsible for the child

der les parents et autres

äldrar och andra som är

implement

this

right

personnes

ayant

ansvariga för

barnet

att

and shall in case of need

charge

l’enfant

genomföra denna rätt och

provide

material

assis

mettre

oeuvre

ska vid behov tillhanda-

droit et offrent, en cas de

hålla

materiellt

bistånd

tance and support pro- grammes, particularly with regard to nutrition, clothing and housing.

4. States Parties shall take all appropriate measures to secure the recovery of maintenance for the child from the parents or other persons having financial respon- sibility for the child, both within the State Party and from abroad. In parti- cular, where the person having financial respon- sibility for the child lives in a State different from that of the child, States Parties shall promote the accession to international agreements or the con- clusion of such agree- ments, as well as the making of other appro- priate arrangements.

Prop. 2017/18:186

besoin, une			assistance			och stödprogram, särskilt
matérielle et des pro-						i fråga om mat, kläder och
grammes		d’appui,			not-	bostad.
amment en ce qui con-
cerne	l’alimentation, le
vêtement et le logement.
4.	Les	Etats		parties		4. Konventionsstaterna
prennent toutes les me-						ska	vidta		alla	lämpliga
sures appropriées en vue						åtgärder för att säkerställa
d’assurer le recouvrem-						indrivning			av	underhåll
ent	de	la		pension		för	barnet		från	föräldrar
alimentaire de				l’enfant		eller andra som har eko-
auprès de ses parents ou						nomiskt			ansvar		för
des	autres		personnes			barnet, både inom kon-
ayant une responsabilité						ventionsstaten				och	från
financière		à	son égard,			utlandet. Särskilt i de fall
que ce soit sur leur						då den person som har det
territoire ou à l’étranger.						ekonomiska ansvaret för
En particulier, pour tenir						barnet bor i en annan stat
compte des cas où la						än barnet ska konven-
personne		qui		a	une	tionsstaterna främja såväl
responsabilité				financi-		anslutning			till	interna-
ère à l’égard de l’enfant						tionella		överenskomme-
vit dans un Etat autre						lser	eller		ingående		av
que celui de l’enfant, les						sådana		överenskomme-
Etats	parties		favorisent			lser	som	upprättande av
l’adhésion à des accords						andra lämpliga				arrange-
internationaux				ou	la	mang.
conclusion de tels acc-
ords ainsi que l’adop-
tion	de	tous		autres
arrangements				appro-
priés.

Article 28			Article 28					Artikel 28
1. States Parties rec-			1. Les Etats parties re-					1. Konventionsstaterna
ognize the right of the			connaissent		le	droit	de	erkänner barnets rätt			till
child	to education,	and	l’enfant à l’éducation, et					utbildning.		I syfte	att
with a view to achieving			en particulier,			en	vue	gradvis förverkliga denna
this right progressively			d’assurer	l’exercice			de	rätt och på grundval av
and on the basis of equal			ce droit	progressivem-				lika	möjligheter ska		de
opportunity, they shall,			ent et sur la base de					särskilt:
in particular:			l’égalité des chances:
(a) Make primary edu-			a) Ils rendent l’ens-					(a)	göra	grundskole-
cation	compulsory	and	eignement			primaire		utbildning		obligatorisk
available free to all;			obligatoire		et	gratuit		och kostnadsfritt tillgäng-
			pour tous;					lig för alla,

Prop. 2017/18:186

(b)

Encourage

the

Ils

encouragent

(b)

uppmuntra utveck-

development of different

l’organisation de diffé-

lingen av olika former av

forms of secondary ed-

rentes formes d’enseig-

gymnasial utbildning ink-

ucation,

including

gen-

nement secondaire, tant

lusive såväl högskoleför-

eral and vocational ed-

général que profession-

beredande

utbildning

ucation,

make

them

nel, les rendent ouvertes

som

yrkesutbildning,

available

and accessible

accessibles

tout

göra

dessa

tillgängliga

to every child, and take

enfant, et

prennent des

och åtkomliga

för

varje

appropriate

measures

mesures

appropriées,

barn samt vidta lämpliga

such as the introduction

telles que l’instauration

åtgärder såsom införande

of free

education

and

de la gratuité de l’ens-

av kostnadsfri utbildning

offering

financial assis-

eignement

l’offre

och ekonomiskt stöd vid

tance in case of need;

d’une aide financière en

behov,

cas de besoin;

c) Ils assurent à tous

cation accessible to all on

l’accès à l’enseignement

pligt

medel

göra

högre

the basis of capacity by

supérieur,

fonction

utbildning tillgänglig för

every appropriate means;

des capacités de chacun,

alla på grundval av för-

par tous les moyens app-

måga,

ropriés;

(d)

Make educational

d) Ils rendent ouver-

(d)

göra

utbildnings-

and

vocational

informa-

tes et accessibles à tout

och yrkesrelaterad infor-

tion and guidance avail-

enfant l’information et

mation

och

vägledning

able and accessible to all

l’orientation scolaires et

tillgänglig

och

åtkomlig

children;

professionnelles;

för alla barn,

(e)

Take

measures to

Ils

prennent

des

(e) vidta åtgärder för att

encourage

regular

ate-

mesures pour

encoura-

uppmuntra

regelbunden

ndance at schools and the

ger la régularité de la

närvaro

skolan

och

reduction of drop-out

fréquentation scolaire et

minska

antalet

studie-

rates.

réduction

des

taux

avbrott.

d’abandon scolaire.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

take

all

appropriate

prennent toutes les me-

ska vidta

alla

lämpliga

measures to ensure

that

sures

appropriées

pour

åtgärder för att säkerställa

school discipline is ad-

veiller à ce que la disci-

att disciplinen

skolan

ministered

in a

manner

pline scolaire soit appli-

upprätthålls

på

ett sätt

consistent

with

the

quée

d’une

manière

som

är

förenligt

med

child’s

human

dignity

compatible avec la dig-

barnets

mänskliga

vär-

and

in conformity

with

nité de l’enfant en tant

dighet och i överens-

the present Convention.

qu’être humain et con-

stämmelse

med

denna

formément à la présente

konvention.

Convention.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

promote

and encourage

favorisent

encourag-

ska främja och upp-

international co-opera-

ent la coopération inter-

muntra

internationellt

tion in matters relating to

nationale dans le dom-

samarbete

utbildnings-

education,

in particular

aine

de l’éducation, en

frågor, särskilt i syfte att

with a view to con-

vue notamment de cont-

bidra

till

att

avskaffa

tributing to the elimina-

ribuer à éliminer l’igno

okunnighet

och

analfa-

tion

ignorance

and

betism i hela världen och

illiteracy throughout the world and facilitating access to scientific and technical knowledge and modern teaching meth- ods. In this regard, par- ticular account shall be taken of the needs of developing countries.

Prop. 2017/18:186

rance	et	l’analphabé-	för att underlätta tillgång
tisme dans le monde et			till vetenskaplig och tek-
de faciliter l’accès aux			nisk kunskap och mo-
connaissances scientifi-			derna	undervisningsme-
ques	et	techniques et	toder.	Särskild hänsyn
aux méthodes d’enseig-			ska härvid tas till ut-
nement modernes. A cet			vecklingsländernas
égard, il est tenu parti-			behov.
culièrement compte des
besoins des pays en dé-
veloppement.

Article 29

1. States Parties agree that the education of the child shall be directed to:

(a)The development of the child’s personality, talents and mental and physical abilities to their fullest potential;

(b)The development of respect for human rights and fundamental freedoms, and for the principles enshrined in the Charter of the United Nations;

(c)The development of respect for the child’s parents, his or her own cultural identity, lan- guage and values, for the national values of the country in which the child is living, the country from which he or she may originate, and for civilizations different from his or her own;

(d)The preparation of the child for responsible life in a free society, in the spirit of understand- ing, peace, tolerance,

Article 29			Artikel 29
1. Les	Etats	parties	1. Konventionsstaterna
conviennent que		l’édu-	är överens om att barnets
cation de	l’enfant doit		utbildning ska syfta till
viser à:			att:


a) Favoriser l’épano-					(a)	utveckla		barnets
uissement de la per-					fulla	möjligheter		i	fråga
sonnalité de l’enfant et					om	personlighet,			anlag
le développement de ses					och	fysisk	och	psykisk
dons et de ses aptitudes					förmåga,
mentales		et physiques,
dans toute la mesure de
leurs potentialités;
b) Inculquer à l’en-					(b) utveckla respekt för
fant le respect des droits					mänskliga rättigheter och
de l’homme et des liber-					grundläggande			friheter
tés	fondamentales,			et	samt	för	principerna i
des principes consacrés					Förenta		nationernas
dans	la	Charte		des	stadga,
Nations Unies;
c) Inculquer à l’en-					(c) utveckla respekt för
fant le respect de ses					barnets föräldrar, för bar-
parents, de son identité,					nets egna kulturella iden-
de sa langue et de ses					titet,	språk	och	värden,
valeurs culturelles, ainsi					för	bosättningslandets
que	le	respect		des	och för ursprungslandets
valeurs		nationales		du	nationella värden och för
pays dans lequel il vit,					kulturer som skiljer sig
du pays duquel il peut					från barnets egen,
être	originaire		et	des
civilisations différentes
de la sienne;
d) Préparer l’enfant à					(d) förbereda barnet för
assumer les responsabil-					ett ansvarsfullt liv i ett
ités de la vie dans une					fritt samhälle i en anda av
société libre,			dans	un	förståelse, fred, tolerans,

Prop. 2017/18:186

equality

sexes,

and

esprit

compréhen-

jämställdhet mellan kön-

friendship

among

all

sion, de paix, de toléra-

en och

vänskap

mellan

peoples,

ethnic,

national

nce, d’égalité

entre

les

alla folk, etniska, nation-

and religious groups and

sexes et d’amitié entre

ella och religiösa grupper

persons

indigenous

tous les peuples et grou-

och personer som tillhör

origin;

pes

ethniques,

nation-

ett urfolk,

aux et religieux, et avec

les

personnes

d’origine

autochtone;

(e) The development of

e) Inculquer à l’enfant

(e) utveckla respekt för

respect

for

the

natural

respect

milieu

naturmiljön.

environment.

naturel.

2. No part of the pre-

2. Aucune disposition

2. Inget i denna artikel

sent article or article 28

du présent article ou de

eller i artikel 28 får tolkas

shall be construed so as

l’article 28 ne sera inter-

så att det medför in-

interfere

with

the

prétée

d’une

manière

skränkning i den enskil-

liberty of individuals and

qui porte atteinte à la

des och

organisationers

bodies

establish

and

liberté

des

personnes

rätt att inrätta och driva

direct

educational

insti-

physiques ou morales de

utbildningsinstitutioner,

tutions, subject always to

créer et de diriger des

dock alltid under förut-

the

observance

the

établissements

d’ensei-

sättning

att

de principer

principles

set

forth

gnement,

condition

som fastställts i punkt 1 i

paragraph 1 of the pre-

que les principes énon-

denna artikel iakttas och

sent article and to the

cés au paragraphe 1 du

att kraven uppfylls på att

requirements

that

the

présent

article

soient

undervisningen vid dessa

education

given

such

respectés et que l’édu-

institutioner

ska

stå

institutions

shall

con-

cation

dispensée

dans

överensstämmelse

med

form to

such

minimum

ces

établissements

soit

vad som från statens sida

standards as may be laid

conforme

aux

normes

angetts som miniminorm.

down by the State.

minimales

que

l’Etat

aura prescrites.

Article 30

Artikel 30

those

States

Dans les Etats où il

I de stater där det finns

which ethnic, religious or

existe des minorités eth-

etniska,

religiösa

eller

linguistic

minorities

niques,

religieuses

språkliga minoriteter eller

persons

indigenous

linguistiques ou des per-

personer

som tillhör

ett

origin exist, a child be-

sonnes

d’origine

auto-

urfolk ska ett barn som

longing to such a minor-

chtone, un enfant auto-

tillhör en sådan minoritet

ity or who is indigenous

chtone ou appartenant à

eller ett sådant urfolk inte

shall not be denied the

une de ces minorités ne

förvägras rätten att till-

right, in community with

peut être privé du droit

sammans

med

andra

other members of his or

d’avoir

propre

vie

medlemmar av sin grupp

her group, to enjoy his or

culturelle,

professer

ha sitt eget kulturliv, att

her

own

culture,

et de pratiquer sa propre

bekänna sig till och utöva

profess

and

practise

his

religion

ou d’employer

sin egen religion eller att

or her own religion, or to

propre

langue

använda sitt eget språk.

use his or her own lan-

commun avec les autres

guage.

membres de son groupe.

Article 31

1.States Parties rec- ognize the right of the child to rest and leisure, to engage in play and recreational activities appropriate to the age of the child and to partici- pate freely in cultural life and the arts.

2.States Parties shall respect and promote the right of the child to par- ticipate fully in cultural and artistic life and shall encourage the provision of appropriate and equal opportunities for cul- tural, artistic, recrea- tional and leisure activ- ity.

Article 31

1.Les Etats parties re- connaissent à l’enfant le droit au repos et aux loi- sirs, de se livrer au jeu et

àdes activités récréati- ves propres à son âge et de participer librement à la vie culturelle et artistique.

2.Les Etats parties respectent et favorisent le droit de l’enfant de participer pleinement à la vie culturelle et artistique et encouragent l’organisation à son intention de moyens appropriés de loisirs et d’activités récréatives, artistiques et culturelles, dans des conditions d’égalité.

Article 32

1.States Parties rec- ognize the right of the child to be protected from economic exploi- tation and from per- forming any work that is likely to be hazardous or to interfere with the child’s education, or to be harmful to the child’s health or physical, men- tal, spiritual, moral or social development.

2.States Parties shall take legislative, admin- istrative, social and edu- cational measures to en- sure the implementation of the present article. To this end, and having regard to the relevant provisions of other inter- national instruments,

Article 32

1.Les Etats parties re- connaissent le droit de l’enfant d’être protégé contre l’exploitation économique et de n’être astreint à aucun travail comportant des risques ou susceptible de com- promettre son éducation ou de nuire à sa santé ou

àson développement physique, mental, spiri- tuel, moral ou social.

2.Les Etats parties prennent des mesures législatives, administra- tives, sociales et éduca- tives pour assurer l’app- lication du présent arti- cle. A cette fin, et compte tenu des dispo- sitions pertinentes des

Prop. 2017/18:186

Artikel 31

1.Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

2.Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahål- landet av lämpliga och lika möjligheter till kul- turell och konstnärlig verksamhet samt till re- kreations- och fritids- verksamhet.

Artikel 32

1.Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på bar- nets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moral- iska eller sociala utveck- ling.

2.Konventionsstaterna ska vidta lagstiftnings- åtgärder, administrativa, sociala och utbildnings- mässiga åtgärder för att säkerställa genomföran- det av denna artikel. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra

internationella instrument	37

Prop. 2017/18:186

States Parties shall in particular:

(a)Provide for a mini- mum age or minimum ages for admission to employment;

(b)Provide for appro- priate regulation of the hours and conditions of employment;

(c)Provide for appro- priate penalties or other sanctions to ensure the effective enforcement of the present article.

Article 33

States Parties shall take all appropriate measures, including legislative, administrative, social and educational measu- res, to protect children from the illicit use of nar- cotic drugs and psycho- tropic substances as defined in the relevant international treaties, and to prevent the use of children in the illicit production and traf- ficking of such substa- nces.

autres instruments inter- nationaux, les Etats parties, en particulier:

a)Fixent un âge mini- mum ou des âges mini- mums d’admission à l’emploi;

b)Prévoient une règ- lementation appropriée des horaires de travail et des conditions d’emp- loi;

c)Prévoient des pei- nes ou autres sanctions appropriées pour assurer l’application effective du présent article.

Article 33

Les Etats parties pren- nent toutes les mesures appropriées, y compris des mesures législati- ves, administratives, sociales et éducatives, pour protéger les enfants contre l’usage illicite de stupéfiants et de substances psycho- tropes, tels que les définissent les conven- tions internationales pertinentes, et pour em- pêcher que des enfants ne soient utilisés pour la production et le trafic illicites de ces substa- nces.

ska konventionsstaterna särskilt:

(a)fastställa en minimi- ålder eller minimiåldrar för tillträde till arbete,

(b)föreskriva en läm- plig reglering av arbetstid och arbetsvillkor,

(c)föreskriva lämpliga påföljder eller andra sanktioner i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel.

Artikel 33

Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lag- stiftningsåtgärder, admi- nistrativa, sociala och ut- bildningsmässiga åtgär- der, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psyko- tropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olag- liga framställningen av och handeln med sådana ämnen.

	Article 34
	States	Parties		under-
	take to protect the child
	from all forms of sexual
	exploitation		and	sexual
	abuse.	For	these		pur-
	poses, States Parties shall
	in particular take				all
38	appropriate		national,

Article 34

Les Etats parties s’engagent à protéger l’enfant contre toutes les formes d’exploitation sexuelle et de violence sexuelle. A cette fin, les Etats prennent en parti- culier toutes les mesures

Artikel 34

Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexu- ellt utnyttjande och sexu- ella övergrepp. För detta ändamål ska konven- tionsstaterna särskilt vid

Prop. 2017/18:186

bilateral and multilateral	appropriées sur les plans				ta alla lämpliga nation-
measures to prevent:	national,		bilatéral	et	ella, bilaterala och multi-
	multilatéral pour empê-				laterala	åtgärder	för att
	cher:				förhindra:
(a) The inducement or	a) Que des enfants ne				(a) att ett barn förmås
coercion of a child to	soient incités ou con-				eller tvingas att delta i en
engage in any unlawful	traints à se livrer à une				olaglig sexuell handling,
sexual activity;	activité		sexuelle	illé-
	gale;
(b) The exploitative use	b) Que des enfants ne				(b) att barn utnyttjas för
of children in prostitution	soient exploités à			des	prostitution eller		annan
or other unlawful sexual	fins	de	prostitution ou		olaglig	sexuell	verk-
practices;	autres pratiques sexuel-				samhet,
	les illégales;
(c) The exploitative use	c) Que des enfants ne				(c) att barn utnyttjas i
of children in pornogra-	soient exploités aux fins				pornografiska föreställn-
phic performances and	de	la	production	de	ingar och i pornografiskt
materials.	spectacles ou de matér-				material.
	iel de caractère porno-
	graphique.
Article 35	Article 35				Artikel 35

States Parties shall take all appropriate national, bilateral and multilateral measures to prevent the abduction of, the sale of or traffic in children for any purpose or in any form.

Les Etats parties pren-		Konventionsstaterna
nent toutes les mesures		ska vidta	alla lämpliga
appropriées sur les plans		nationella,	bilaterala och
national, bilatéral	et	multilaterala åtgärder för
multilatéral pour empê-		att förhindra bortförande
cher l’enlèvement,	la	och försäljning av eller
vente ou la traite d’en-		handel med barn oavsett
fants à quelque fin que		syfte och form.
ce soit et sous quelque
forme que ce soit.

Article 36				Article 36			Artikel 36
States	Parties shall			Les	Etats	parties	Konventionsstaterna
protect the child against				protègent l’enfant con-			ska skydda	barnet	mot
all other forms of ex-				tre toutes autres formes			alla andra former av ut-
ploitation	prejudicial		to	d’exploitation préjudici-			nyttjande som kan skada
any aspects of the child’s				ables à tout aspect de			barnet i något avseende.
welfare.				son bien-être.
Article 37				Article 37			Artikel 37
States Parties shall en-				Les	Etats	parties	Konventionsstaterna
sure that:				veillent à ce que:			ska säkerställa följande:
(a) No child shall be				a) Nul enfant ne soit			(a) Inget barn får utsät-
subjected	to	torture	or	soumis à la torture ni à			tas för tortyr eller annan
other cruel,		inhuman	or	des peines ou traiteme-			grym, omänsklig		eller
degrading	treatment		or	nts cruels, inhumains ou			förnedrande	behandling
				dégradants. Ni la peine			eller bestraffning. Varken			39

Prop. 2017/18:186

punishment. Neither cap- ital punishment nor life imprisonment without possibility of release shall be imposed for offences committed by persons below eighteen years of age;


	(b) No child shall be
	deprived of his or her
	liberty			unlawfully				or
	arbitrarily.				The		arrest,
	detention				or	imprison-
	ment of a child shall be in
	conformity with the law
	and shall be used only as
	a measure of last resort
	and	for			the		shortest
	appropriate					period		of
	time;
	(c) Every child depri-
	ved of liberty shall be
	treated		with			humanity
	and	respect				for		the
	inherent			dignity of				the
	human person, and in a
	manner which takes into
	account			the		needs		of
	persons of his or her age.
	In particular, every child
	deprived of liberty shall
	be separated from adults
	unless it is considered in
	the	child’s			best		interest
	not to do so and shall
	have the right to maintain
	contact with his or her
	family		through				corres-
	pondence and visits, save
	in	exceptional					circum-
	stances;
	(d) Every child depri-
	ved of his or her liberty
	shall have the right to
	prompt		access				to legal
	and	other				appropriate
	assistance, as well as the
	right to			challenge				the
	legality of the depriva-
40	tion of his or her liberty

capitale ni l’emprisonn- ement à vie sans poss- ibilité de libération ne doivent être prononcés pour les infractions commises par des per- sonnes âgées de moins de dix-huit ans;

b)Nul enfant ne soit privé de liberté de façon illégale ou arbitraire.

L’arrestation, la déten- tion ou l’emprisonnem- ent d’un enfant doit être en conformité avec la loi, n’être qu’une mesu- re de dernier ressort, et

être d’une durée aussi brève que possible;

c)Tout enfant privé de liberté soit traité avec humanité et avec le res- pect dû à la dignité de la personne humaine, et d’une manière tenant compte des besoins des personnes de son âge. En particulier, tout en- fant privé de liberté sera séparé des adultes, à moins que l’on estime préférable de ne pas le faire dans l’intérêt supérieur de l’enfant, et il a le droit de rester en contact avec sa famille par la correspondance et par les visites, sauf cir- constances exception- nelles;

d)Les enfants privés de liberté aient le droit d’avoir rapidement acc-

ès à l’assistance juri- dique ou à toute autre assistance appropriée, ainsi que le droit de contester la légalité de leur privation de liberté

dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning får utdömas för brott som begåtts av personer under 18 års ålder,

(b)Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gri- pande, anhållande, häkt- ning, fängslande eller annat frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista ut- väg och för kortast lämp- liga tid,

(c)Varje frihetsberövat barn ska behandlas hum- ant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Sär- skilt ska varje frihets- berövat barn hållas åtskilt från vuxna, om det inte bedöms vara till barnets bästa att inte göra detta, och ska, utom i undan- tagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväxling och besök,

(d)Varje frihetsberövat barn ska ha rätt att snarast få tillgång till såväl juridiskt biträde som annat lämpligt stöd, rätt att få lagligheten i sitt frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och

before a court or other competent, independent and impartial authority, and to a prompt decision on any such action.

Article 38

1.States Parties un- dertake to respect and to ensure respect for rules of international human- itarian law applicable to them in armed conflicts which are relevant to the child.

2.States Parties shall take all feasible measures to ensure that persons who have not attained the age of fifteen years do not take a direct part in hostilities.

3.States Parties shall refrain from recruiting any person who has not attained the age of fifteen years into their armed forces. In recruiting among those persons who have attained the age of fifteen years but who have not attained the age of eighteen years, States Parties shall end- eavour to give priority to those who are oldest.

4.In accordance with their obligations under international humanitar- ian law to protect the civilian population in armed conflicts, States Parties shall take all feasible measures to ensure protection and

devant un tribunal ou une autre autorité com- pétente, indépendante et impartiale, et à ce qu’une décision rapide soit prise en la matière.

Prop. 2017/18:186

opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken.

Article 38

Artikel 38

Les

Etats parties

1. Konventionsstaterna

s’engagent à respecter et

åtar sig att respektera och

faire

respecter

les

säkerställa

respekten

för

règles du droit humani-

regler

internationell

taire

international

qui

humanitär

rätt

som

är

leur sont applicables en

tillämpliga på dem i väp-

cas de conflit armé et

nade konflikter och som

dont la protection s’ét-

är relevanta för barnet.

end aux enfants.

Les

Etats parties

2. Konventionsstaterna

prennent toutes les me-

ska

vidta

alla

tänkbara

sures

possibles

dans

åtgärder för att säkerställa

pratique

pour

veiller à

att

personer

som

inte

que

les

personnes

uppnått 15 års ålder inte

n’ayant pas atteint l’âge

deltar direkt i fientlig-

de quinze ans ne par-

heter.

ticipent pas directement

aux hostilités.

Les

Etats parties

3. Konventionsstaterna

s’abstiennent

d’enrôler

ska avstå från att rekry-

dans leurs forces armées

tera en person som inte

toute

personne

n’ayant

har uppnått 15 års ålder

pas

atteint

l’âge

till sina väpnade styrkor.

quinze

ans.

Lorsqu’ils

Då rekrytering sker bland

incorporent des person-

personer som fyllt 15 men

nes de plus de quinze

inte 18 år, ska konvent-

ans mais de moins de

ionsstaterna sträva

efter

dix-huit ans, les Etats

att i första hand rekrytera

parties s’efforcent d’en-

dem som är äldst.

rôler en priorité les plus

âgées.

Conformément

4. Konventionsstaterna

l’obligation qui leur in-

ska i enlighet med sina

combe en vertu du droit

åtaganden

enligt

inter-

humanitaire internation-

nationell

humanitär

rätt

al de protéger la popula-

om att skydda civil-

tion civile en cas de

befolkningen i väpnade

conflit

armé,

les

Etats

konflikter, vidta alla tänk-

parties

prennent toutes

bara

åtgärder

för

att

les

mesures

possibles

säkerställa

skydd

och

Prop. 2017/18:186

care of children who are

dans

pratique pour

omvårdnad av barn som

affected

armed

que les enfants qui sont

berörs av en väpnad kon-

conflict.

touchés

par un

conflit

flikt.

armé

bénéficient d’une

protection et de soins.

Article 39

Artikel 39

States Parties shall take

Les Etats parties pren-

Konventionsstaterna

all appropriate measures

nent toutes les mesures

ska vidta

alla lämpliga

to promote physical and

appropriées pour facili-

åtgärder

för

att

främja

psychological

recovery

ter

réadaptation

fysisk och psykisk reha-

and

social reintegration

physique et psychologi-

bilitering

samt

social

of a child victim of: any

que et

réinsertion

återanpassning av ett barn

form of neglect, exploita-

sociale

tout

enfant

som

utsatts

för

någon

tion, or abuse; torture or

victime

toute

forme

form av vanvård, utnytt-

any other form of cruel,

de négligence, d’exploi-

jande

eller

övergrepp;

inhuman

degrading

tation ou de sévices, de

tortyr

eller

någon annan

treatment or punishment;

torture ou de toute autre

form av grym, omänsklig

or armed conflicts. Such

forme

peines

eller förnedrande behand-

recovery

and

reintegra-

traitements

cruels,

in-

ling

eller

bestraffning;

tion shall take place in an

humains ou dégradants,

eller

väpnade

konflikter.

environment

which

ou de conflit armé. Cette

Sådan

rehabilitering

och

fosters the health, self-

réadaptation

cette

sådan återanpassning ska

respect and dignity of the

réinsertion se déroulent

äga rum i en miljö som

child.

dans des conditions qui

främjar

barnets

hälsa,

favorisent

santé, le

självrespekt

och

värdig-

respect de soi et la

het.

dignité de l’enfant.

Article 40

Artikel 40

1. States Parties rec-

1. Etats parties recon-

1. Konventionsstaterna

ognize the right of every

naissent

tout

enfant

erkänner rätten för varje

child alleged as, accused

suspecté,

accusé

barn som misstänks eller

of,

recognized

convaincu d’infraction à

åtalas för

eller befunnits

having

infringed

the

la loi pénale le droit à un

skyldigt att ha begått brott

penal law to be treated in

traitement

qui

soit

att behandlas på ett sätt

a manner consistent with

nature

à favoriser

son

som

främjar

barnets

the

promotion

the

sens de la dignité et de la

känsla

värdighet

och

child’s sense of dignity

valeur

personnelle,

qui

värde, som stärker bar-

and worth, which rein-

renforce

son

respect

nets

respekt

för

andras

forces the child’s respect

pour

les

droits

mänskliga rättigheter och

for the human rights and

l’homme et les libertés

grundläggande

friheter

fundamental freedoms of

fondamentales

d’autrui,

och som tar hänsyn till

others and which takes

et qui tienne compte de

barnets

ålder

och

det

into

account

the

child’s

son âge ainsi que de la

önskvärda i att främja att

age

and

the

desirability

nécessité de faciliter sa

barnet

återanpassas

till

of promoting the child’s

réintégration

dans

och tar på sig en konstru-

reintegration

and

the

société et de lui faire

ktiv roll i samhället.

assumer

rôle

child’s assuming a con- structive role in society.

2. To this end, and having regard to the relevant provisions of international instrume- nts, States Parties shall, in particular, ensure that:

(a)No child shall be alleged as, be accused of, or recognized as having infringed the penal law by reason of acts or omissions that were not prohibited by national or international law at the time they were com- mitted;

(b)Every child alleged as or accused of having infringed the penal law has at least the following guarantees:

(i)To be presumed innocent until proven guilty according to law;

(ii)To be informed promptly and directly of the charges against him or her, and, if appropri- ate, through his or her parents or legal guardi- ans, and to have legal or other appropriate assista- nce in the preparation and presentation of his or her defence;

(iii)To have the matter determined without delay by a competent, indepen- dent and impartial autho- rity or judicial body in a fair hearing according to

constructif au sein de celle-ci.

2. A cette fin, et com- pte tenu des dispositions pertinentes des instrum- ents internationaux, les Etats parties veillent en particulier:

a)A ce qu’aucun enfant ne soit suspecté, accusé ou convaincu d’infraction à la loi pénale en raison d’ac- tions ou d’omissions qui n’étaient pas interdites par le droit national ou international au moment où elles ont été comm- ises;

b)A ce que tout enfant suspecté ou accusé d’infraction à la loi pénale ait au moins le droit aux garanties suivantes:

i)Etre présumé innoc- ent jusqu’à ce que sa culpabilité ait été légale- ment établie;

ii)Etre informé dans le plus court délai et directement des accusa- tions portées contre lui, ou, le cas échéant, par l’intermédiaire de ses parents ou représentants légaux, et bénéficier d’une assistance jurid- ique ou de toute autre assistance appropriée pour la préparation et la présentation de sa défense;

iii)Que sa cause soit entendue sans retard par une autorité ou une instance judiciaire com- pétentes, indépendantes et impartiales, selon une

Prop. 2017/18:186

2. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i internationella instru- ment ska konventions- staterna säkerställa följ- ande:

(a)Inget barn ska misstänkas eller åtalas för eller befinnas skyldigt att ha begått brott på grund av en handling eller underlåtenhet som inte var förbjuden enligt nationell eller interna- tionell rätt vid den tid- punkt då den begicks,

(b)Varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott ska ha åtminstone följande gar- antier:

(i)att betraktas som oskyldigt till dess att barnets skuld lagligen fastställts,

(ii)att snarast och direkt underrättas om anklage- lserna mot sig och, om lämpligt, genom sina föräldrar eller vårdnads- havare, och att få juridiskt biträde eller annan lämp- lig hjälp vid förberedelse och framläggande av sitt försvar,

(iii)att utan dröjsmål få saken avgjord av en behö- rig, oberoende och opar-

tisk myndighet eller rätt-
skipande organ i en opar-
tisk förhandling enligt lag	43

Prop. 2017/18:186

law, in the presence of

procédure équitable aux

legal or other appropriate

termes de la loi, en

assistance and,

unless it

présence de son conseil

is considered not to be in

juridique ou autre et, à

the best interest of the

moins que cela ne soit

child,

particular,

jugé contraire à l’intérêt

taking into account his or

supérieur de l’enfant en

her age or situation, his

raison

notamment

or her parents or legal

son âge ou de sa situa-

guardians;

tion, en présence de ses

parents ou représentants

légaux;

(iv) Not to be compel-

iv) Ne pas être contra-

led to give testimony or

int de témoigner ou de

to confess guilt; to exa-

s’avouer coupable; inte-

mine or

have examined

rroger ou faire interro-

adverse witnesses and to

ger les témoins à charge,

obtain

the

participation

et obtenir la comparu-

and examination of wit-

tion

l’interrogatoire

nesses on his or her

des témoins à décharge

behalf

under conditions

dans

des

conditions

of equality;

d’égalité;

(v)

considered

S’il

est

reconnu

have infringed the penal

avoir

enfreint

loi

law, to have this decision

pénale,

faire

appel

and any measures impo-

cette décision et de toute

sed

consequence

mesure arrêtée en con-

thereof

reviewed

séquence

devant

une

higher

competent,

inde-

autorité ou une instance

pendent and impartial au-

judiciaire

supérieure

thority

judicial

body

compétentes,

indépen-

according to law;

dantes

impartiales,

conformément à la loi;

(vi) To have the free

vi)

faire

assister

assistance of an inter-

gratuitement d’un inter-

preter if the child cannot

prète

s’il

comprend

understand or speak the

ou ne parle pas la langue

language used;

utilisée;

(vii) To have his or her

vii) Que sa vie privée

privacy fully respected at

soit

pleinement respec-

all stages of the proceed-

tée à tous les stades de la

ings.

procédure.

3. States

Parties

shall

Les

Etats parties

seek to promote the esta-

s’efforcent de

promou-

blishment of laws, proce-

voir l’adoption de lois,

dures,

authorities

and

procédures,

la mise

institutions

specifically

place

d’autorités et

applicable

children

d’institutions

spéciale-

alleged as, accused of, or

ment

conçues

pour

les

recognized

having

och i närvaro av juridiskt eller annat lämpligt bi- träde och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beak- tande av barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnads- havare,

(iv)att inte tvingas att avge vittnesmål eller er- känna sig skyldigt; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet samt att på lika villkor få vittnen inkal- lade och förhörda för- barnets räkning,

(v)att, om barnet anses ha begått brott, få detta beslut och beslut om åtgärder till följd därav omprövade av en högre behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ enligt lag,

(vi)att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte kan förstå eller tala det språk som används,

(vii)att få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet.

3. Konventionsstaterna ska söka främja införan- det av lagar och förfaran- den samt inrättandet av myndigheter och institut- ioner som är speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för

Prop. 2017/18:186

infringed

the

penal

law,

enfants

suspectés,

acc-

eller befinns skyldiga till

and, in particular:

usés

convaincus

att ha begått brott och ska

d’infraction

loi

särskilt:

pénale, et en particulier:

(a)

The establishment

D’établir

âge

(a)

fastställa

lägsta

of a minimum age below

minimum

au-dessous

straffbarhetsålder,

which

children shall be

duquel les enfants ser-

presumed not to have the

ont

présumés

n’avoir

capacity

to infringe

the

pas la capacité d’en-

penal law;

freindre la loi pénale;

(b)

Whenever

appro-

prendre

des

(b) vidta åtgärder, då så

priate

and

desirable,

mesures,

chaque

fois

är lämpligt och önskvärt,

measures

for

dealing

que cela est possible et

för behandling av ären-

with such children with-

souhaitable, pour traiter

den som rör barn under

out resorting

judicial

ces enfants sans recourir

denna ålder utanför dom-

proceedings,

providing

à la procédure judic-

stol,

under

förutsättning

that

human

rights

and

iaire,

étant

cependant

att

mänskliga

rättigheter

legal safeguards are fully

entendu que les droits de

och

rättsligt

skydd

till

respected.

l’homme et les garanties

fullo respekteras.

légales

doivent

être

pleinement respectés.

4. A variety of dispo-

4. Toute une gamme

Olika

åtgärder

som

sitions,

such

care,

de dispositions, relati-

t.ex.

vård,

ledning

och

guidance and supervision

ves

notamment

aux

föreskrifter

tillsyn,

orders; counselling; pro-

soins, à l’orientation et à

rådgivning, övervakning,

bation; foster care; edu-

la supervision, aux con-

familjehemsplacering, ut-

cation

and

vocational

seils, à la probation, au

bildnings- och yrkes-

training programmes and

placement familial, aux

utbildningsprogram

och

other

alternatives

programmes

d’éduca-

andra

alternativ

till

institutional care shall be

tion générale et profes-

anstaltsvård

ska

finnas

available

to ensure

that

sionnelle et aux solu-

tillgängliga för att säker-

children are dealt with in

tions

autres

qu’institu-

ställa

att

barn

behandlas

a manner appropriate to

tionnelles

seront prév-

på ett sätt som är lämpligt

their well-being and

ues en vue d’assurer aux

för deras välmående och

proportionate

both

enfants

traitement

är

rimligt

både

med

their

circumstances

and

conforme à leur bien-

hänsyn till deras person-

the offence.

être

proportionné

liga förhållanden och till

leur situation et à l’in-

brottet.

fraction.

Article 41

Artikel 41

Nothing in the present

Aucune

des

disposi-

Inget i denna konven-

Con vention shall affect

tions

présente

tion ska inverka på be-

any provisions which are

Convention

porte

stämmelser

som är

mer

conducive

the

atteinte aux dispositions

långtgående vad gäller att

realization of

the

rights

plus propices à la réali-

förverkliga barnets rättig-

of the child and which

sation des droits de l’en-

heter och som kan finnas

may be contained in:

fant qui peuvent figurer:

Prop. 2017/18:186

(a) The law of a State party; or

(b) International law in force for that State.

Part II

Article 42

States Parties under- take to make the princi- ples and provisions of the Convention widely known, by appropriate and active means, to adults and children alike.

Article 43

1.For the purpose of examining the progress made by States Parties in achieving the realization of the obligations un- dertaken in the present Convention, there shall be established a Com- mittee on the Rights of the Child, which shall carry out the functions hereinafter provided.

2.The Committee shall consist of eighteen experts of high moral standing and recognized competence in the field covered by this Conven- tion. 2The members of the Committee shall be elected by States Parties from among their na- tionals and shall serve in their personal capacity, consideration being given to equitable geo- graphical distribution, as

a) Dans la législation

(a)

en konventionsstats

d’un Etat partie; ou

lagstiftning, eller

b) Dans le droit inter-

(b) för den staten gäl-

national en vigueur pour

lande internationell rätt.

cet Etat.

Deuxième partie

Del II

Article 42

Artikel 42

Les

Etats

parties

Konventionsstaterna

s’engagent à faire large-

åtar sig att genom lämp-

ment connaître les prin-

liga

och aktiva

åtgärder

cipes et les dispositions

göra

konventionens

be-

de la présente Conven-

stämmelser och principer

tion,

par

des

moyens

allmänt kända bland såväl

actifs et appropriés, aux

vuxna som barn.

adultes

comme

aux

enfants.

Article 43

Artikel 43

1. Aux fins d’exami-

1. För att granska de

ner les progrès accomp-

framsteg som gjorts

lis par les Etats parties

konventionsstaterna

dans

l’exécution

des

fråga om genomförandet

obligations

contractées

av skyldigheterna enligt

par eux en vertu de la

denna konvention ska en

présente Convention, il

kommitté

för

barnets

est

institué

Comité

rättigheter upprättas, som

des droits de l’enfant qui

ska

utföra

de uppgifter

s’acquitte des fonctions

som

föreskrivs

det

définies ci-après.

följande.

2. Le Comité se com-

2. Kommittén ska vara

pose de dix-huit experts

sammansatt av arton ex-

haute

moralité

perter med högt moraliskt

possédant une compéte-

anseende och erkänd sak-

nce

reconnue

dans

kunskap på

det

område

domaine

visé

par

som

denna

konvention

présente

Convention.2

omfattar.2

Kommitténs

Ses membres sont élus

medlemmar ska väljas av

par

les

Etats

parties

konventionsstaterna

parmi

leurs

ressortissa-

bland deras

medborgare

nts et siègent à titre

och ska tjänstgöra i sin

personnel, compte tenu

personliga egenskap, var-

de la nécessité d’assurer

vid

avseende ska fästas

une

répartition

géo-

vid en rättvis geografisk

graphique

équitable

Prop. 2017/18:186

well as to the principal

eu égard aux principaux

fördelning och de främsta

legal systems.

systèmes juridiques.

rättssystemen.

3. The members of the

Les

membres

Kommitténs

med-

Committee

shall

Comité

sont

élus

lemmar ska väljas genom

elected

secret ballot

scrutin

secret

sur

une

sluten omröstning från en

from a list of persons

liste de personnes dési-

förteckning över personer

nominated

States

gnées

par

les

Etats

som föreslagits av kon-

Parties. Each State Party

parties.

Chaque

Etat

ventionsstaterna.

Varje

may nominate one per-

partie peut désigner un

konventionsstat får

före-

son from among its own

candidat

parmi

ses

slå en kandidat bland sina

nationals

ressortissants.

egna medborgare.

The initial

election

4. La première élec-

4. Det första valet till

to the Committee shall be

tion aura lieu dans les

kommittén

ska

hållas

held no later than six

six mois suivant la date

senast sex månader efter

months after the date of

d’entrée en vigueur de la

dagen för denna kon-

the entry into force of the

présente

Convention.

ventions

ikraftträdande

present

Convention

and

Les élections auront lieu

och därefter vart annat år.

thereafter every

second

ensuite

tous

les

deux

Senast fyra månader före

year.

least

four

ans.

Quatre

mois

dagen för varje val ska

months before the date of

moins avant la date de

Förenta nationernas gene-

each

election,

the

chaque élection, le Sec-

ralsekreterare

skriftligen

Secretary-General of the

rétaire général de l’Org-

uppmana konventionssta-

United

Nations

shall

anisation

des

Nations

terna att inom två måna-

address a letter to States

Unies invitera par écrit

der inkomma med sina

Parties

inviting

them to

les Etats parties à pro-

förslag.

Generalsekrete-

submit their nominations

poser

leurs

candidats

raren ska sedan upprätta

within two months. The

dans un délai de deux

och

till

konventionssta-

Secretary-General

shall

mois.

Secrétaire

terna överlämna en för-

subsequently prepare a

général

dressera

en-

teckning i alfabetisk ord-

list in alphabetical order

suite la liste alphabét-

ning över samtliga före-

all

persons

thus

ique des candidats ainsi

slagna personer och ange

nominated,

indicating

désignés,

indiquant

vilka

konventionsstater

States Parties which have

les Etats parties qui les

som föreslagit dem.

nominated

them,

and

ont désignés, et la com-

shall submit it to the

muniquera

aux

Etats

States

Parties

the

parties

présente

present Convention.

Convention.

2 The General Assembly, in its resolution 50/155 of 21 December 1995, approved the amendment to article 43, paragraph 2, of the Convention on the Rights of the

Child, replacing the word “ten” with the word “eighteen”. The amendment entered into force on 18 November 2002 when it had been accepted by a two-thirds majority of the States parties (128 out of 191).

2 L’Assemblée générale, dans sa résolution 50/155 du 21 décembre

1995, a approuvé l’amendement qui consiste à remplacer, au paragraphe 2 de l’article 43 de la

Convention relative aux droits de l’enfant, le mot “dix” par le mot “dix-huit”. L’amendement est entré en vigueur le 18 novembre 2002 après son acceptation par une majorité des deux tiers des États parties (128 sur 191).

2 I resolution 50/155 av den 21 december 1995 antog general- församlingen en ändring av artikel 43.2 i konventionen om barnets rättigheter, genom vilken ordet

“tio” ersätts med “arton”.

Ändringen trädde i kraft den 18 november 2002 efter att den antagits med två tredjedels majoritet av de fördragsslutande parterna (128 av 191).

Prop. 2017/18:186

	5. The			elections			shall
	be held at meetings of
	States		Parties			convened
	by the Secretary-General
	at	United				Nations
	Headquarters.					At	those
	meetings, for which two
	thirds		of	States Parties
	shall constitute a quo-
	rum, the persons elected
	to the Committee shall be
	those		who		obtain			the
	largest		number			of votes
	and an absolute majority
	of the votes of the
	representatives					of States
	Parties			present				and
	voting
	6. The members of the
	Committee				shall			be
	elected for a term of four
	years.		They			shall		be
	eligible for re-election if
	renominated. The term of
	five	of		the		members
	elected at the first elec-
	tion shall expire at the
	end of two years; imme-
	diately		after			the	first
	election,			the	names			of
	these five members shall
	be chosen by lot by the
	Chairman of the meeting.
	7. If a member of the
	Committee dies or re-
	signs or declares that for
	any other cause he or she
	can no longer					perform
	the duties of the Com-
	mittee,		the State				Party
	which		nominated					the
	member			shall		appoint
	another			expert			from
	among		its nationals					to
	serve	for		the	remainder
	of the term, subject to the
	approval of the Commit-
48	tee.

5. Les élections ont lieu lors des réunions des Etats parties, convoquées par le Secrétaire général au

Siège de l’Organisation des Nations Unies. A ces réunions, pour lesquelles le quorum est constitué par les deux tiers des Etats parties, les candidats élus au Comité sont ceux qui obtiennent le plus grand nombre de voix et la majorité absolue des voix des représentants des Etats parties présents et votants.

6. Les membres du Comité sont élus pour quatre ans. Ils sont rééligibles si leur candi- dature est présentée à nouveau. Le mandat de cinq des membres élus lors de la première élection prend fin au bout de deux ans. Les noms de ces cinq mem- bres seront tirés au sort par le président de la réunion immédiatement après la première élec- tion.

7. En cas de décès ou de démission d’un membre du Comité, ou si, pour toute autre raison, un membre déclare ne plus pouvoir exercer ses fonctions au sein du Comité, l’Etat partie qui avait présenté sa candidature nomme un autre expert parmi ses ressortissants pour pourvoir le poste ainsi vacant jusqu’à l’expira

5.Val ska hållas vid möten med konventions- staterna, som samman- kallats av Förenta nation- ernas generalsekreterare,

iFörenta nationernas högkvarter. Vid dessa möten, där besluts- mässighet uppnås när två tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande, ska de kandidater som uppnår det högsta antalet röster och absolut majoritet av de närvarande och röstande konventionssta- ternas röster väljas in i kommittén.

6.Kommitténs med- lemmar ska väljas för en tid av fyra år. De kan återväljas, om de före- slagits till återval. För fem av de medlemmar som utsetts vid det första valet ska mandattiden löpa ut efter två är. Omedelbart efter det första valet ska namnen på dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid mötet.

7.Om en kommitté- medlem avlider, avsäger sig sitt uppdrag eller förklarar att han eller hon av någon annan anled- ning inte längre kan full- göra sitt uppdrag inom kommittén, ska den kon- ventionsstat som föreslog medlemmen, med för- behåll för kommitténs godkännande, utse en annan expert bland sina medborgare, som ska inneha uppdraget under

tion du mandat corres- pondant, sous réserve de l’approbation du Com- ité.

8. Le Comité adopte son règlement intérieur.

Prop. 2017/18:186

återstoden av mandat- tiden.

8. The Committee shall

establish its own rules of

procedure.

9. The Committee shall

9. Le Comité élit son

elect its officers for a

bureau pour une période

period of two years.

de deux ans.

10. The meetings of the

10.

Les

réunions

Committee shall normal-

Comité se tiennent nor-

ly be held at United

malement

Siège

Nations Headquarters or

l’Organisation

des

Na-

at any other

convenient

tions Unies, ou en tout

place

determined

autre

lieu

approprié

the

Committee.

The

déterminé par le Com-

Committee shall normal-

ité. Le Comité se réunit

ly meet annually. The du-

normalement

chaque

ration of the meetings of

année. La durée de ses

the Committee shall be

sessions est déterminée

determined,

and

re-

et modifiée, si nécess-

viewed, if necessary, by a

aire, par une réunion des

meeting

the

States

Etats parties à la prése-

Parties

the

present

nte

Convention,

sous

Convention,

subject

réserve de l’approbation

the approval of the Gen-

de l’Assemblée génér-

eral Assembly.

ale.

11.

The

Secretary-

11.

Secrétaire

General

the

United

général de l’Organisa-

Nations shall provide the

tion des Nations Unies

necessary staff and fa-

met à la disposition du

cilities for

the effective

Comité le

personnel

performance of the func-

les installations qui

lui

tions

the

Committee

sont

nécessaires

pour

under the present Con-

s’acquitter efficacement

vention.

des

fonctions

qui

lui

sont confiées en vertu de

la présente Convention.

12. With the approval

12. Les

membres du

of the General Assembly,

Comité institué en vertu

the members of the Com-

de la présente Conven-

mittee established under

tion

reçoivent,

avec

the present

Convention

l’approbation de l’Asse-

shall receive emoluments

mblée générale, des ém-

from United Nations res-

oluments prélevés

sur

ources as the Assembly

les ressources de l’Org-

may decide.

anisation

des

Nations

Unies dans les condi-

tions

selon

les

8.Kommittén ska själv fastställa sin arbetsord- ning.

9.Kommittén ska välja sitt presidium för en tvåårsperiod.

10.Kommitténs möten ska vanligtvis hållas i Förenta nationernas hög- kvarter eller på en annan lämplig plats, som kom- mittén bestämmer. Kom- mittén ska i regel sam- manträda varje år. Kom- mittémötenas längd ska bestämmas och, om det är nödvändigt, omprövas vid möte med konven- tionsstaterna, med förbe- håll för generalförsam- lingens godkännande.

11.Förenta nationernas generalsekreterare ska tillhandahålla nödvändig personal och resurser för att möjliggöra för kom- mittén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt denna konvention.

12.Medlemmarna av den enligt denna konven- tion upprättade kommit- tén ska med godkännande av generalförsamlingen få ersättning från Förenta nationerna på de villkor som generalförsamlingen beslutar.

Prop. 2017/18:186

Article 44

1. States Parties un- dertake to submit to the Committee, through the Secretary-General of the United Nations, reports on the measures they have adopted which give effect to the rights rec- ognized herein and on the progress made on the enjoyment of those rights:

(a)Within two years of the entry into force of the Convention for the State Party concerned;

(b)Thereafter every five years.

2. Reports made under the present article shall indicate factors and diffi- culties, if any, affecting the degree of fulfilment of the obligations under the present Convention. Reports shall also con- tain sufficient informa- tion to provide the Com- mittee with a compre- hensive understanding of the implementation of the Convention in the country concerned.

3. A State Party which has submitted a compre- hensive initial report to the Committee need not, in its subsequent reports submitted in accordance

with paragraph 1 (b) of

modalités fixées par l’Assemblée générale.

Article 44

1.Les Etats parties s’engagent à soumettre au Comité, par l’entre- mise du Secrétaire général de l’Organisa- tion des Nations Unies, des rapports sur les me- sures qu’ils auront ado- ptées pour donner effet aux droits reconnus dans la présente Con- vention et sur les pro- grès réalisés dans la jouissance de ces droits:

a)Dans les deux ans à compter de la date de l’entrée en vigueur de la présente Convention pour les Etats parties intéressés;

b) Par la suite, tous les cinq ans.

2.Les rapports établis en application du pré- sent article doivent, le cas échéant, indiquer les facteurs et les difficultés empêchant les Etats par- ties de s’acquitter plein- ement des obligations prévues dans la présente Convention. Ils doivent également contenir des renseignements suffisa- nts pour donner au Comité une idée précise de l’application de la Convention dans le pays considéré.

3.Les Etats parties ayant présenté au Com- ité un rapport initial complet n’ont pas, dans les rapports qu’ils lui présentent ensuite con- formément à l’alinéa

Artikel 44

1. Konventionsstaterna åtar sig att genom Förenta nationernas generalsekre- terare avge rapporter till kommittén om de åtgär- der som de vidtagit för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna kon- vention och om de fram- steg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rät- tigheter:

(a)inom två år efter konventionens ikraftträ- dande i den berörda sta- ten, och

(b)därefter vart femte

år.

2.Rapporter enligt denna artikel ska ange eventuella förhållanden och svårigheter som på- verkar i vilken utsträck- ning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna ska även innehålla till- räcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomfö- randet av konventionen i det berörda landet.

3. En konventionsstat som har tillställt kommit- tén en utförlig första rap- port behöver inte i sina följande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna artikel, upprepa

Prop. 2017/18:186

the present article, repeat

(b) du paragraphe 1 du

tidigare

lämnad

grund-

basic

information

pre-

présent article, à répéter

läggande information.

viously provided.

les

renseignements

base

antérieurement

communiqués.

4. The Committee may

4. Le Comité peut de-

4. Kommittén kan be-

request from States Par-

mander aux Etats parties

gära ytterligare informat-

ties

further

information

tous

renseignements

ion

från

konventionssta-

relevant to the imple-

complémentaires

rela-

terna om genomförandet

mentation of the Con-

tifs à l’application de la

av konventionen.

vention.

Convention.

5. The Committee shall

5. Le Comité soumet

5. Kommittén ska vart-

submit to

the

General

tous les deux ans à

annat

år

genom

Förenta

Assembly,

through

the

l’Assemblée

générale,

nationernas

ekonomiska

Economic

and

Social

par l’entremise du Con-

och

sociala

råd tillställa

Council, every two years,

seil

économique

generalförsamlingen rap-

reports on its activities.

social, un rapport sur ses

porter om sin verksamhet.

activités.

States

Parties

shall

Les

Etats

parties

6. Konventionsstaterna

make their reports widely

assurent à leurs rapports

ska

göra

sina rapporter

available to the public in

une large diffusion dans

allmänt

tillgängliga

för

their own countries.

leur propre pays.

allmänheten i sina respe-

ktive länder.

Article 45

Artikel 45

In order to foster the

Pour

promouvoir

För att främja ett effek-

effective implementation

l’application

effective

tivt

genomförande

of the Convention and to

Convention

konventionen och

inter-

encourage

international

encourager

coopéra-

nationellt

samarbete

på

co-operation in the field

tion internationale dans

det område som konven-

covered by the Conven-

le domaine visé par la

tionen avser gäller föl-

tion:

Convention:

jande:

(a)

The

specialized

Les

institutions

(a) Fackorganen, Före-

agencies, the United Na-

spécialisées,

Fonds

nta nationernas barnfond

tions

Children’s

Fund,

des Nations Unies pour

och andra FN-organ ska

and other United Nations

l’enfance

d’autres

ha rätt att vara represen-

organs shall be entitled to

organes

des

Nations

terade

vid granskningen

represented

the

Unies ont le droit de se

genomförandet

consideration of the im-

faire représenter lors de

sådana

bestämmelser

plementation

such

l’examen

l’applica-

denna

konvention

som

provisions of the present

tion des dispositions de

faller

inom

ramen

för

Convention as fall within

la présente

Convention

deras mandat. Kommittén

the scope of their man-

qui

relèvent

leur

kan,

såsom

den

finner

date.

The

Committee

mandat. Le Comité peut

lämpligt, bjuda in fack-

may invite the special-

inviter

les

institutions

organen,

Förenta

nation-

ized agencies, the United

spécialisées,

Fonds

ernas barnfond och andra

Nations Children’s Fund

des Nations Unies pour

behöriga

organ

att

and

other

competent

l’enfance et tous autres

expertråd

avseende

bodies as it may consider

organismes qu’il jugera

Prop. 2017/18:186

appropriate

provide

appropriés à donner des

nomförandet av konven-

expert

advice

the

avis

spécialisés

sur

tionen

på

områden

som

implementation

the

l’application de la Con-

faller

inom ramen

för

Convention

areas

vention dans les domai-

deras

respektive

verk-

falling

within the

scope

nes qui relèvent de leurs

samhetsområden.

Kom-

of their respective man-

mandats

respectifs.

mittén kan bjuda in fack-

dates.

The

Committee

peut inviter les insti-

organen, Förenta

nation-

may invite the special-

tutions

spécialisées,

ernas barnfond och andra

ized agencies, the United

Fonds

des

Nations

FN-organ att inkomma

Nations Children’s Fund,

Unies pour l’enfance et

med rapporter om ge-

and other United Nations

d’autres

organes

des

nomförandet av konven-

organs to submit reports

Nations

Unies

lui

tionen

inom

områden

on the implementation of

présenter

des

rapports

som faller inom ramen för

the Convention in areas

sur

l’application

deras

respektive

verk-

falling

within the

scope

Convention

dans

les

samhetsområde,

of their activities;

secteurs qui relèvent de

leur domaine d’activité;

(b)

The

Committee

b) Le Comité trans-

(b)

Kommittén

ska,

shall transmit, as it may

met, s’il le juge nécessa-

såsom den finner lämp-

consider

appropriate,

ire, aux institutions spé-

ligt,

till

fackorganen,

the specialized agencies,

cialisées, au Fonds des

Förenta nationernas barn-

the

United

Nations

Unies

pour

fond och andra behöriga

Children’s

Fund

and

l’enfance

aux

autres

organ överlämna rappor-

other

competent

bodies,

organismes

compétents

ter

från

konventions-

any

reports

from

States

tout

rapport

des

Etats

staterna

som

innehåller

Parties that contain a re-

parties

contenant

une

en begäran om eller anger

quest, or indicate a need,

demande

indiquant

behov av teknisk rådgiv-

for

technical advice

un besoin de conseils ou

ning eller tekniskt bistånd

assistance, along with the

d’assistance techniques,

jämte

kommitténs

syn-

Committee’s

observa-

accompagné,

cas

punkter

och

eventuella

tions and suggestions, if

échéant,

des

observa-

förslag beträffande sådan

any, on these requests or

tions et

suggestions

begäran

eller

sådant

indications;

Comité

touchant

ladite

behov,

demande ou indication;

(c)

The

Committee

Comité

peut

(c)

Kommittén

kan

may

recommend

the

recommander à l’Asse-

rekommendera

general-

General

Assembly

mblée générale de prier

församlingen

att

fram-

request

the

Secretary-

le Secrétaire général de

ställa

begäran

till

General to undertake on

procéder pour le Co-

generalsekreteraren

its

behalf

studies

mité à des études sur des

att för kommitténs räk-

specific issues relating to

questions

spécifiques

ning genomföra studier i

the rights of the child;

touchant

les

droits

särskilda

frågor

som rör

l’enfant;

barnets rättigheter,

(d)

The

Committee

Comité

peut

(d)

Kommittén

kan

may

make

suggestions

faire des suggestions et

avge förslag och allmän-

and general recommend-

des

recommandations

na rekommendationer på

ations based on infor-

d’ordre général fondées

grundval av den informa-

mation received pursuant

sur

les

renseignements

tion

som

erhållits

enligt

to articles 44 and 45 of

reçus en application des

artiklarna

och

45 i

the

present

Convention.

articles

44 et

Such suggestions and general recommenda- tions shall be trans- mitted to any State Party concerned and reported to the General Assembly, together with comments, if any, from States Parties.

présente Convention. Ces suggestions et reco- mmandations d’ordre général sont transmises à tout Etat partie intér- essé et portées à l’atten- tion de l’Assemblée générale, accompagné- es, le cas échéant, des observations des Etats parties.

denna konvention. Så- Prop. 2017/18:186 dana förslag och allmän-

na rekommendationer ska tillställas varje konven- tionsstat som berörs samt rapporteras till general- församlingen tillsam- mans med eventuella kommentarer från kon- ventionsstaterna.

Part III

Article 46

The present Conven- tion shall be open for signature by all States.

Troisième partie

Article 46

La présente Conven- tion est ouverte à la signature de tous les Etats.

Del III

Artikel 46

Denna konvention ska vara öppen för underteck- nande av alla stater.

Article 47

The present Conven- tion is subject to ratifi- cation. Instruments of ratification shall be de- posited with the Secre- tary-General of the Uni- ted Nations.

Article 48

The present Conven- tion shall remain open for accession by any State. The instruments of acc- ession shall be deposited with the Secretary-Gen- eral of the United Nat- ions.

Article 49

1. The present Con- vention shall enter into force on the thirtieth day following the date of deposit with the Secrt ary-General of the Uni- ted Nations of the twen- tieth instrument of ratify- cation or accession.

Article 47

La présente Conven- tion est sujette à ratific- ation. Les instruments de ratification seront dé- posés auprès du Secrét- aire général de l’Organ- isation des Nations Unies.

Article 48

La présente Conven- tion restera ouverte à l’adhésion de tout Etat. Les instruments d’adhé- sion seront déposés au- près du Secrétaire géné- ral de l’Organisation des

Nations Unies.

Article 49

1. La présente Con- vention entrera en vigu- eur le trentième jour qui suivra la date du dépôt auprès du Secrétaire général de l’Organisa- tion des Nations Unies du vingtième instrument

Artikel 47

Denna konvention ska ratificeras. Ratifikations- instrumenten ska depo- neras hos Förenta nation- ernas generalsekreterare.

Artikel 48

Denna konvention ska förbli öppen för anslut- ning av vilken stat som helst. Anslutningsinstru- menten ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Artikel 49

1. Denna konvention träder i kraft den trett- ionde dagen efter dagen för deponeringen av det

tjugonde	ratifikations-
eller anslutningsinstru-
mentet hos Förenta nat-
ionernas	generalsekrete-
rare.	53

Prop. 2017/18:186

2. For each State rati- fying or acceding to the Convention after the deposit of the twentieth instrument of ratification or accession, the Con- vention shall enter into force on the thirtieth day after the deposit by such State of its instrument of ratification or accession.

de ratification ou d’ad-
hésion.
2.	Pour		chacun		des	2.	I förhållande	till
Etats	qui ratifieront la					varje stat som ratificerar
présente Convention ou						eller	ansluter sig	till
y adhéreront				après	le	konventionen efter depo-
dépôt		du	vingtième			neringen av det tjugonde
instrument			de	ratifica-		ratifikations- eller anslut-
tion	ou	d’adhésion,			la	ningsinstrumentet träder
Convention			entrera		en	konventionen i kraft den
vigueur		le		trentième		trettionde dagen efter det
jour qui suivra le dépôt						att en sådan stat depon-
par cet Etat de son						erat sitt ratifikations- eller
instrument			de	ratifica-		anslutningsinstrument.

tion ou d’adhésion.

Article 50

1. Any State Party may propose an amendment and file it with the Secretary-General of the United Nations. The Secretary-General shall thereupon communicate the proposed amendment to States Parties, with a request that they indicate whether they favour a conference of States Parties for the purpose of considering and voting upon the proposals. In the event that, within four months from the date of such communi- cation, at least one third of the States Parties favour such a conference, the Secretary-General shall convene the con- ference under the auspices of the United Nations. Any amend- ment adopted by a ma- jority of States Parties present and voting at the conference shall be submitted to the General

Assembly for approval.

Article 50

Artikel 50

Tout Etat partie

konventionsstat

peut proposer un amen-

kan föreslå en ändring av

dement et en déposer le

konventionen och över-

texte auprès du Secréta-

lämna förslaget till För-

ire général de l’Organis-

enta nationernas general-

ation des Nations Unies.

sekreterare.

Generalsek-

Secrétaire

général

reteraren ska sedan över-

communique

alors

sända

ändringsförslaget

proposition

d’amende-

till

konventionsstaterna

ment aux Etats parties,

tillsammans med en be-

en leur demandant de lui

gäran om att de ska ange

faire savoir s’ils sont

om de förordar att en

favorables à la convo-

konferens

med

konven-

cation d’une conférence

tionsstaterna anordnas i

des Etats parties en vue

syfte

att

behandla

och

de l’examen de la pro-

rösta

förslagen.

position et de sa mise

minst

tredjedel

aux voix. Si, dans les

staterna inom fyra mån-

quatre mois qui suivent

ader efter förslagets över-

la date de cette comm-

sändande

tillstyrker

unication,

tiers

sådan

konferens,

ska

moins des Etats parties

generalsekreteraren sam-

se prononcent en faveur

mankalla

konferensen i

de la convocation d’une

Förenta nationernas regi.

telle conférence, le Sec-

Ändringsförslag

som

rétaire général

convo-

antagits av

majoritet

que la conférence sous

av de

vid

konferensen

les auspices de l’Organ-

närvarande

och

röstande

isation

des

Nations

konventionsstaterna

ska

Unies. Tout

amendem-

underställas

generalför-

ent adopté par la major-

samlingen

för

godkän-

ité

des

Etats

parties

nande.

2.An amendment adopted in accordance with paragraph 1 of the present article shall enter into force when it has been approved by the General Assembly of the United Nations and accepted by a twothirds majority of States Par- ties.

3.When an amend- ment enters into force, it shall be binding on those States Parties which have accepted it, other States Parties still being bound by the provisions of the present Convention and any earlier amendments which they have accep- ted.

présents et votants à la conférence est soumis pour approbation à l’Assemblée générale de l’Organisation des

Nations Unies.

2.Tout amendement adopté conformément aux dispositions du paragraphe 1 du pré- sent article entre en vigueur lorsqu’il a été approuvé par l’Asse- mblée générale des Nations Unies et accep- té par une majorité des deux tiers des Etats parties.

3.Lorsqu’un amende- ment entre en vigueur, il a force obligatoire pour les Etats parties qui l’ont accepté, les autres Etats parties demeurant liés par les dispositions de la présente Convention et par tous amendements antérieurs acceptés par eux.

Prop. 2017/18:186

2.En ändring som anta- gits i enlighet med punkt 1 i denna artikel träder i kraft när den har godkänts av Förenta nationernas generalförsamling och antagits av konventions- staterna med två tredje- dels majoritet.

3.När en ändring träder

ikraft ska den vara bin- dande för de konven- tionsstater som har anta- git den, medan övriga konventionsstater fortfar- ande är bundna av be- stämmelserna i denna konvention och eventu- ella tidigare ändringar som de antagit.

Article 51

1.The Secretary-Gen- eral of the United Nat- ions shall receive and circulate to all States the text of reservations made by States at the time of ratification or accession.

2.A reservation in- compatible with the object and purpose of the present Convention shall not be permitted.

3.Reservations may be withdrawn at any time by notification to that

Article 51

1.Le Secrétaire général de l’Organisa- tion des Nations Unies recevra et communiqu- era à tous les Etats le texte des réserves qui auront été faites par les Etats au moment de la ratification ou de l’ad- hésion.

2.Aucune réserve in- compatible avec l’objet et le but de la présente Convention n’est autori- sée.

3.Les réserves peuvent être retirées à tout moment par

Artikel 51

1.Förenta nationernas generalsekreterare ska ta emot och till alla stater delge texten till reserva- tioner som staterna anmält vid ratifikationen eller anslutningen.

2.En reservation som strider mot denna kon- ventions ändamål och syfte ska inte tillåtas.

3.Reservationer kan när som helst dras tillbaka genom notifikation till

Prop. 2017/18:186
effect	addressed to	the	notification adressée au
Secretary-General of the			Secrétaire général				de
United	Nations,	who	l’Organisation des				Na-
shall	then inform	all	tions	Unies,	lequel		en
States. Such notification			informe tous		les	Etats
shall take effect on the			parties à la Convention.
date on which it is recei-			La	notification		prend
ved by the Secretary-			effet à la date à laquelle
General.			elle est reçue par le
			Secrétaire général.

Förenta nationernas gene- ralsekreterare, som där- efter ska underrätta alla stater. Notifikationen ska gälla från den dag då den mottogs av generalsekre- teraren.

Article 52			Article 52
A State Party may de-			Tout Etat partie peut
nounce the present Con-			dénoncer	la	présente
vention by written noti-			Convention par notifi-
fication to the Secretary-			cation écrite adressée au
General	of	the United	Secrétaire	général		de
Nations.	Denunciation		l’Organisation		des	Na-
becomes	effective one		tions Unies. La dénonci-
year after the date of re-			ation prend effet un an
ceipt of	the	notification	après la date à laquelle
by the Secretary-Gen-			la notification		a	été
eral.			reçue par	le Secrétaire
			général.

Artikel 52

En konventionsstat kan säga upp denna konvent- ion genom skriftlig notifi- kation till Förenta nation- ernas generalsekreterare. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då notifikationen mottogs av generalsekreteraren.

Article 53	Article 53		Artikel 53
The Secretary-General	Le Secrétaire général		Förenta nationernas ge-
of the United Nations is	de	l’Organisation des	neralsekreterare utses till
designated as the depos-	Nations Unies est dési-		depositarie för denna
itary of the present Con-	gné	comme dépositaire	konvention.
vention.	de la présente Conven-
	tion.

	Article 54					Article 54
	The	original		of	the	L’original			de	la
	present	Convention,			of	présente		Convention,
	which the Arabic, Chi-					dont	les	textes	anglais,
	nese, English,			French,		arabe, chinois, espag-
	Russian	and		Spanish		nol,	français		et	russe
	texts are equally authen-					font également foi, sera
	tic, shall be		deposited			déposé auprès du Sec-
	with the Secretary-Gen-					rétaire général de l’Org-
	eral of the United Na-					anisation		des	Nations
	tions.					Unies.
	In witness thereof the					En foi de quoi les
	undersigned		plenipoten-			plénipotentiaires soussi-
	tiaries, being duly au-					gnés,	dûment		habilités
	thorized thereto by their					par leurs gouvernements
56	respective Governments,

Artikel 54

Originalet till denna konvention, vars arab- iska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Till bekräftelse härav har undertecknade om- bud, därtill vederbörligen befullmäktigade av sina respektive regeringar,

Prop. 2017/18:186

have signed the present	respectifs, ont signé	la	undertecknat denna kon-
Convention.	présente Convention.		vention.

Prop. 2017/18:186	3.	Ärendet och dess beredning
	Genom beslut den 27 mars 2013 bemyndigade regeringen dåvarande
	statsrådet Maria Larsson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
	inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och
	andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt FN:s
	konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de två fakulta-
	tiva protokoll som Sverige har tillträtt (dir. 2013:35). Utredaren skulle
	också analysera och redovisa vilka för- och nackdelar en inkorporering i
	svensk rätt av konventionen och de två fakultativa protokollen skulle
	kunna medföra. Utifrån analysen skulle utredaren ta ställning till på vilket
	sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. Uppdraget skulle redo-
	visas senast den 4 mars 2015.
	Genom tilläggsdirektiv den 12 juni 2014 förlängdes utredningstiden till
	den 30 juni 2015 (dir. 2014:86).
	Den 19 februari 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens upp-
	drag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av
	barnkonventionen (dir. 2015:17). Utredaren skulle vidare belysa vissa
	rättsliga och praktiska frågor som kan aktualiseras vid en inkorporering.
	Utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2016.
	Den 11 mars 2016 överlämnade utredningen, som antog namnet
	Barnrättighetsutredningen (S 2013:08), till regeringen betänkandet Barn-
	konventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). En sammanfattning av
	betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.
	Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
	serna finns i bilaga 3. Konventionstexten finns i bilaga till för-
	fattningstexten. I denna proposition behandlas de av betänkandets förslag
	som rör frågan om inkorporering av barnkonventionen. Regeringen avser
	inte att gå vidare med betänkandets förslag till ändringar i förvaltnings-
	processlagen (1971:291), förvaltningslagen (1986:223) och utlännings-
	lagen (2005:716). Övriga lagförslag bereds vidare i Regeringskansliet.
	Utöver det redogörs för regeringens bedömningar och åtgärder i fråga om
	ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete, kunskapslyft kring
	barnets rättigheter samt en systematisk dialog med det civila samhället.
	Regeringen aviserade i lagrådsremissen att en fördjupad analys av för-
	slagets ekonomiska konsekvenser skulle göras inför beslut om proposition.
	Statskontoret fick därför i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av
	de offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenserna av rege-
	ringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets
	rättigheter (S2017/04186/FST). Rapporten överlämnades till regeringen
	den 31 oktober 2017 och en hearing med anledning av rapporten hölls den
	23 januari 2018. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 6 och en
	deltagarförteckning från hearingen finns i bilaga 7.
	Lagrådet
	Regeringen beslutade den 6 juli 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över
	det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet avstyrkte regeringens förslag
	om att inkorporera FN:s konvention om barnets rättigheter. Lagrådet hade
	även synpunkter på regeringens förslag till vilka av konventionens artiklar
58	som ska inkorporeras, vilket regeringen tagit hänsyn till i det förslag som

läggs fram i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lag- Prop. 2017/18:186 rådets synpunkter har behandlats i avsnitt 5.1–5.2, 6.2–6.4 och 7.1.2.

4Allmänna utgångspunkter och överväganden

4.1Inledning

De rättigheter som barn har enligt barnkonventionen är en del av de mänskliga rättigheter som under lång tid fastställts och kodifierats genom olika internationella överenskommelser. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 samt FN:s konventioner om medbor- gerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kul- turella rättigheter från 1966 utgör det som brukar benämnas som det grundläggande ramverket för de mänskliga rättigheterna (The Inter- national Bill of Human Rights). De mänskliga rättigheterna har fastställts bl.a. i ytterligare sju centrala FN-konventioner, varav barnkonventionen från 1989 är en.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll i arbetet med att ta fram kon- ventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde för Sveriges del i kraft den 2 september 1990.

För att förstärka och fördjupa åtagandena i barnkonventionen finns det numera tre fakultativa protokoll till konventionen. De två första proto- kollen, fakultativt protokoll om indragning av barn i väpnade konflikter och fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, antogs av FN:s generalförsamling den 25 maj 2000. I Sverige trädde dessa protokoll i kraft den 20 mars 2003 respektive den 19 februari 2007. Det tredje protokollet, fakultativt protokoll till kon- ventionen om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2011 men har inte ratificerats av Sverige.

4.2Internationella konventioner i svensk rätt

En konvention är ett juridiskt bindande avtal och en typ av internationell överenskommelse mellan stater som tillträtt densamma. Genom ratifi- cering av en konvention blir en stat folkrättsligt bunden av den och Sverige är därför, liksom övriga konventionsstater, skyldigt att fullgöra förplik- telser enligt de konventioner landet har tillträtt. Av Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen) framgår att en stat inte kan åsidosätta konventionsförpliktelser till förmån för regleringar i den interna rätts- ordningen (artikel 27). En stat kan alltså inte hänvisa till bestämmelser i sin interna rättsordning som skäl för att inte uppfylla en konventions- förpliktelse. Sveriges konventionsåtagande och folkrättsliga bundenhet

Prop. 2017/18:186 innebär en skyldighet att förverkliga barnets rättigheter enligt barnkonven- tionen genom lagstiftning, administrativa och andra åtgärder, vilket följer

	direkt av konventionen (artikel 4).
	I vissa stater blir ingångna internationella överenskommelser automat-
	iskt en del av den nationella rätten. Dessa stater kallas monistiska. Exe-
	mpel på sådana stater är Frankrike och Spanien. I andra stater krävs, för
	att en internationell överenskommelse ska bli internrättsligt gällande, att
	den införlivas med nationell rätt. Dessa stater kallas dualistiska. Sverige
	brukar, i likhet med t.ex. Danmark och Norge, betecknas som en dualistisk
	stat. Det är dock inte ovanligt att stater bär drag av båda dessa system.
	Under förutsättning att en internationell överenskommelse, såsom en
	konvention, har trätt i kraft blir den i monistiska stater en del av den interna
	rätten så snart konventionen ratificeras och därmed direkt tillämplig för
	domstolar och andra myndigheter, på samma sätt som nationellt stiftad lag.
	Det finns i sådana länder inte något egentligt behov av att omsätta en
	konvention i intern lagstiftning.
	I dualistiska stater, däremot, ses folkrätten och inomstatlig rätt som två
	skilda rättssystem som existerar parallellt och separerade från varandra.
	Även om Sverige, i likhet med andra dualistiska stater, redan genom
	ratificeringen är folkrättsligt bundet att följa en konvention blir konven-
	tionen alltså inte en del av den nationella rätten om den inte införlivas med
	denna. Detta kan ske genom transformering eller inkorporering.
	Det står varje land fritt att välja metod för införlivandet. I Sverige är
	båda metoderna godtagbara från konstitutionell synpunkt. Bland de nor-
	diska länderna har Norge, Finland och Island inkorporerat barnkonvent-
	ionen.
	Det vanligast förekommande sättet att införliva konventionsåtaganden i
	svensk rätt är genom transformering. Transformering innebär att, i den
	utsträckning det anses behövligt, införa eller ändra svenska bestämmelser
	så att de överensstämmer med konventionens bestämmelser. Nära kopplat
	till införlivande genom transformering är konstaterande av normharmoni,
	dvs. att innehållet i svensk rätt redan överensstämmer med konventionen
	vilket innebär att några lagändringar inte behövs. Inkorporering av en kon-
	vention innebär att en lag stiftas som föreskriver att den aktuella konven-
	tionen, eller vissa delar av konventionen, ska gälla som lag i Sverige.
	Som ovan nämnts innebär den dualistiska principen att tillträdda inter-
	nationella konventioner visserligen binder Sverige som stat i förhållande
	till andra konventionsstater men att domstolar och andra myndigheter inte
	direkt kan tillämpa konventionsbestämmelserna såvida dessa inte tagits in
	i en svensk författning. Det innebär emellertid inte att konventionsbestäm-
	melserna är utan betydelse.
	Den omständigheten att Sverige som stat har ratificerat en konvention
	och gentemot andra stater och internationella organisationer har åtagit sig
	att följa denna, medför att den svenska lagstiftaren har en skyldighet att se
	till att den interna rätten stämmer överens med de internationella
	åtagandena. Konventioner som Sverige har ratificerat har också betydelse
	vid tolkningen av svensk rätt, och därigenom för rättstillämpningen,
	eftersom domstolar och andra myndigheter är skyldiga att så långt det är
	möjligt tolka interna rättsregler i enlighet med internationella åtaganden,
	dvs. i fördragsvänlig anda, s.k. fördragskonform tolkning. Om det inte är
60	möjligt att tolka den interna regeln fördragskonformt ska bestämmelsen

dock ges den innebörd som följer av en tillämpning av övriga gällande Prop. 2017/18:186 lagtolkningsprinciper. Principen om fördragskonform tolkning gäller vid

all rättstillämpning, både för domstolar och statliga och kommunala myndigheter. Genom fördragskonform tolkning bör således rättigheter i en konvention som Sverige tillträtt få rättslig betydelse, även om Sverige inte har införlivat den i svensk rätt genom transformering eller inkorporering.

4.3Åtgärder för att genomföra konventionen

4.3.1Barnrättspolitiken

Sedan barnkonventionen ratificerades har det tagits initiativ för att främja och stärka barnets rättigheter i olika delar av samhället. Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra konventionen. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i sam- hället. Barnrättspolitiken är ett sektorsövergripande politikområde och omfattar åtgärder inom de områden och verksamheter som barn är berörda av, bl.a. hälso- och sjukvårdspolitiken, utbildningspolitiken, socialtjänst- politiken, familjepolitiken, kulturpolitiken, idrottspolitiken, folkhälso- politiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken.

Som grund för arbetet med barnets rättigheter i Sverige har riksdagen antagit två strategier för att förverkliga barnets rättigheter sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Den första, Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, gällde åren 1999–2010 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171). Riksdagen antog 2010 en ny strategi för barnrättighetsarbetet, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) som är en gemensam utgångspunkt för alla offentliga aktörer på samtliga nivåer i samhället i deras arbete med att främja och skydda barnets rättigheter och som alltjämt gäller.

En annan grund för regeringens strategiska arbete är slutsatser och re- kommendationer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrätts- kommittén) angående barnkonventionens genomförande i Sverige. Kom- mittén har vid upprepade tillfällen uppmanat Sverige att vidta alla nöd- vändiga åtgärder för att nationell lagstiftning fullt ut ska överensstämma med konventionen (CRC/C/SWE/CO/5).

Hösten 2016 redovisade regeringen genom en skrivelse till riksdagen sin strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29 bet. 2017/18:KU6, rskr. 2017/18:98). Strategin tar sin utgångspunkt i målet för politiken för mänskliga rättigheter som riksdagen har antagit, nämligen att säkerställa full respekt för Sveriges internation- ella åtaganden om mänskliga rättigheter. För att uppnå detta behöver en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänskliga rättig- heterna etableras. En sådan struktur bör bestå av

–ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättig- heterna,

–ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom

offentlig verksamhet, och	61

Prop. 2017/18:186 – ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället.

Med avstamp i det befintliga arbetet och den pågående utvecklingen innebär regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter att det inom ett flertal områden tas fortsatta steg mot en sådan sammanhållen struktur. I Strategin för det nationella arbetet med mänsk- liga rättigheter angavs att regeringen har aviserat att barnkonventionen ska inkorporeras och att beredning av frågan pågår. Vidare angavs att effek- terna av en inkorporering och fortsatt transformering av barnkonventionen bör följas upp och utvärderas.

I regeringsförklaringen i oktober 2014 uttalade statsministern att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i och att regeringen avsåg att påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag.

4.3.2Barnombudsmannen

I genomförandet av barnkonventionen i Sverige har Barnombudsmannen en central roll. Samma år som Sverige ratificerade barnkonventionen beslutade regeringen att utreda förutsättningarna för att inrätta en barn- ombudsman. Ungefär två år senare, den 1 juli 1993, inrättades den statliga myndigheten Barnombudsmannen och en barnombudsman utsågs som chef för myndigheten.

Efter det att Barnombudsmannen inrättades har åtgärder vidtagits för att förstärka Barnombudsmannens roll och renodla ombudsmannarollen. I förhållande till många andra statliga myndigheter har Barnombudsmannen en särskild ställning när det gäller att ta tillvara barnets rättigheter. Myndighetens roll och uppgifter är reglerade i lagen (1993:335) om Barn- ombudsman. Barnombudsmannen gavs 2002 en ökad självständighet i förhållande till regeringen.

En viktig del i myndighetens arbete är att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till aktuella beslutsfattare och att få sina åsikter respekterade. Detta gäller särskilt barn som av olika skäl har en svår livssituation. Barnombudsmannen ska på ett generellt plan företräda barns och ungas rättigheter och intressen, utifrån barnkonventionen (1 § lagen om Barnombudsman). I ombudsmannens företrädarroll ingår däremot inte att företräda enskilda barn och unga eller att handlägga ärenden som gäller enskilda fall. Vidare ska myndigheten driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen (2 §).

Av 1 § förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombuds- mannen framgår att vid fullgörande av sina uppgifter enligt 2 § lagen om Barnombudsman ska Barnombudsmannen systematiskt och återkom- mande följa upp och utvärdera tillämpningen av barnkonventionen i berörda verksamheter hos förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting. Barnombudsmannen ska förmedla och föra en dialog om slut- satser och iakttagelser med de myndigheter och huvudmän som är berörda. Utifrån sådana uppföljningar och utvärderingar ska Barnombudsmannen också genomföra insatser som bidrar till att utveckla och sprida kunskap

om tillämpningen av barnkonventionen. Genom sitt mandat har Barn- Prop. 2017/18:186 ombudsmannen en viktig roll i att uppmärksamma brister i överens-

stämmelsen mellan svensk rätt och praxis och barnkonventionen. Det gör myndigheten på olika sätt, bl.a. genom att vara remissinstans när lagför- slag bereds men också genom att genomföra egna granskningar inom specifika områden och därmed uppmärksamma regering och riksdag på brister i lagstiftning och rättstillämpning.

Sedan myndigheten bildades har åtgärder genomförts som syftat till att öka kunskapen om barnkonventionen och hur barnets rättigheter ska tillämpas i olika verksamheter på statlig och kommunal nivå.

4.3.3Lagstiftningsåtgärder

Genom Sveriges ratificering av barnkonventionen har riksdag och rege- ring förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. En av principerna i den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som riksdagen antog 2010 är att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överens- stämmelse med barnkonventionen.

Barnkonventionen har i vissa delar införlivats i svensk rätt genom transformering. I fråga om andra delar har bedömts att det inte behövs någon transformering eftersom det ansetts råda normharmoni. För att kunna konstatera normharmoni krävs en grundlig genomgång av relevanta delar av det inhemska regelverket vilket gjordes 1990 i samband med ratificering av barnkonventionen. Transformering som metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen kräver successiv och kon- tinuerlig anpassning av nationell lagstiftning allteftersom konventionen behöver tolkas i ljuset av ändrade samhällsförhållanden. Transformering har skett genom översyner av befintlig lagstiftning och i samband med att ny lagstiftning har tagits fram.

Som exempel på lagstiftning som har omarbetats utifrån konventionens bestämmelser kan nämnas socialtjänstlagen (2001:453) där bl.a. barnets rätt att komma till tals har stärkts och det även förtydligats att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut som rör vård eller behandlingsinsatser. Här tydliggörs också att barnets bästa ska ses som ett tillvägagångssätt. Även socialtjänstens möjligheter att genomföra samtal med barn utan vård- nadshavarens samtycke har stärkts. Vidare har det i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förts in bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Även barnets rätt att uttrycka sina åsikter när föräldrarna inte samtycker till det har förtydligats i LSS. I utlänningslagen (2005:716) finns sedan 1997 en portalparagraf om barnets bästa samt bestämmelser om bl.a. ett barns rätt att komma till tals, motivering av beslut m.m. (se prop. 1996/97:25 s. 246– 269). Härefter har regeringen uttalat sig om barnkonventionen och utlänningsrätten i flera sammanhang (se t.ex. prop. 2004/05:170, prop. 2013/14:216 och prop. 2015/16:174). I skollagen (2010:800) har bes- tämmelser om barns och elevers rätt att komma till tals och ges inflytande förts in. Bestämmelser om barnets bästa finns också i bl.a. skollagen (2010:800), föräldrabalken, såväl den äldre namnlagen (1982:670) som

den nya lagen (2016:1013) om personnamn, häkteslagen (2010:611),

Prop. 2017/18:186 fängelselagen (2010:610), lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125). I vissa av dessa lagar lyftes barnets bästa fram som en faktor av betydelse redan innan Sverige tillträdde barnkonventionen och i senare förarbeten resoneras det kring konventionen och den aktuella lagstiftningen (se t.ex. angående föräldrabalken prop. 1981/82:168 s. 34 f., prop. 1997/98:7 s. 34 f. och 46 f. och prop. 2005/06:99 s. 38 f. respektive angående namnlagstiftningen prop. 1981/82:156 s. 54 och prop. 2015/16:180 s. 34 och 72 f.). Vid införandet av den nya häktes- och fängelselagstiftningen framhöll regeringen vikten av att ett barnperspektiv, utifrån barnkonventionen, ska genomsyra alla åtgärder som rör barn. Det innebär att det i dessa lagar ställs särskilda krav på Kriminalvården, bl.a. när det gäller placering och verkställighetsinnehåll, för unga som avtjänar fängelse i anstalt (se prop. 2009/10:135 En ny fängelse- och häkteslagstiftning s. 67 f.). Som exempel kan nämnas att det i båda lagarna infördes en bestämmelse om att en intagen som är under arton år inte får placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa (2 kap. 3 § häkteslagen och 2 kap. 3 § fängelselagen). Det skydd som följer av bestämmelsen svarar mot artikel 37 c i barn- konventionen och överensstämmer med vad som tidigare gällt enligt 1 kap. 8 § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Inom Regeringskansliet bereds även lagförslag av relevans för barnets rättigheter. I februari 2017 överlämnade t.ex. 2014 års vårdnadsutredning sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att ta ställning till om föräldrabalken och angränsande regelverk behöver ändras för att stärka barnrättsperspektivet. Utredningen föreslår bl.a. ett förtydligande av bestämmelsen i föräldrabalken om att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

En särskild utredare har sett över lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att stärka skyddet av barnets rätt och rättssäkerheten i tvångsvården för barn och unga (SOU 2015:71). Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. I promemorian Omedelbart omhänder- tagande av barn och unga i vissa internationella situationer (Ds 2017:49) framgår att det finns behov av att förtydliga att skyddsbehövande barn och unga som vistas i Sverige ska kunna omhändertas omedelbart i akuta situationer, oberoende av om de har sin hemvist utomlands eller har någon annan anknytning till utlandet.

4.3.4Övriga åtgärder

Vid sidan av lagstiftningsåtgärder har regeringen sedan barnkonventionen ratificerades genomfört åtgärder riktade till kommuner, landsting och statliga myndigheter i syfte att säkerställa barnets rättigheter inom olika samhällsområden. Arbetet har haft sin grund i de nationella strategierna för att genomföra barnkonventionen nationellt, regionalt och kommunalt och sker i enlighet med bestämmelserna i konventionen.

Den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige från 2010 (prop. 2009/10:232 bet. 2010/11:SoU3, rskr.

2010/11:35), som alltjämt gäller, omfattar ett antal principer som uttrycker

grundläggande förutsättningar för att främja och skydda barnets rättig- Prop. 2017/18:186 heter. Den utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år

ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Strategin ska vara en gemen- sam utgångspunkt för alla offentliga aktörer, dvs. riksdag, regering, stat- liga myndigheter, landsting, regionala samverkansorgan och kommuner, i deras arbete med barnets rättigheter och en grund för regeringens barn- rättspolitik.

Regeringen har utifrån strategin genomfört åtgärder för att öka kuns- kapen om barnkonventionen och barns levnadsvillkor samt genomslaget för rättigheterna i verksamheter på nationell, regional och kommunal nivå.

Under de senaste åren har flera satsningar genomförts. Regeringen gav 2012 Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra insatser för att sprida och kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och därigenom ytterligare driva på arbetet med barnets rättigheter i kommuner, landsting och statliga myndigheter (S2011/8293/FST). Syftet med upp- draget var att kommuner, landsting och statliga myndigheter ska känna till och förstå hur strategins nio principer kan användas som ett verktyg för att säkerställa barnets rättigheter inom den egna verksamheten. Uppdraget, som fick namnet Pejling och dialog, genomfördes 2012–2014 i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt berörda myndigheter. Två överenskommelser har sedan 2010 ingåtts med SKL för att intensifiera arbetet med barnkonventionen. Arbetet inom ramen för dessa överens- kommelser är nu avslutat.

För att följa upp barns levnadsförhållanden och möjliggöra jämförelser mellan län och kommuner har Barnombudsmannen på uppdrag av rege- ringen utvecklat uppföljningssystemet Max18. Uppföljningssystemet består av indikatorer som kan mäta barns levnadsvillkor inom ett antal områden som är centrala ur ett barnrättsperspektiv.

Barnombudsmannen har sedan 2014 i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun- och lands- tingsnivå om vad ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär och hur man på ett meningsfullt sätt kan föra dialog med flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män för att öka deras inflytande och delaktighet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 28 februari 2018.

Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnat på har de senaste åren varit en central del i det strategiska arbetet kring barnets rättigheter. Förutom lagändringar har det skett ett systematiskt arbete med att inhämta barns åsikter inom olika områden. Särskilt fokus har varit på barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har utifrån en norsk förlaga utvecklat metoden Unga direkt. Metoden har använts för att lyssna på barn och unga med erfarenheter bl.a. av den sociala barn- och ungdomsvården, barn som upplevt trakasserier och kränkande behandling och barn som lever med skyddade personuppgifter. Regeringen gav 2015 Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta flickors och pojkars egna erfarenheter av ojämställd- het. Barnens synpunkter i de olika frågorna har förmedlats till ansvariga beslutsfattare inom berörda verksamheter och varit ett underlag för bl.a. lagstiftningsåtgärder.

Prop. 2017/18:186 Flera andra statliga myndigheter har bedrivit utvecklingsarbete om barns rätt att komma till tals och bli lyssnade på inom områden som t.ex. vård och omsorg, asylprocess och rättsväsende.

Det civila samhällets organisationer har alltsedan Sverige ratificerade barnkonventionen spelat en viktig roll i arbetet med att stärka skyddet av barnets rättigheter inom olika områden och uppmärksamma offentliga aktörer på brister i genomförandet av de rättigheter barn har enligt konven- tionen. Regeringen har sedan ett antal år tillbaka fört en kontinuerlig dialog med civila samhällets organisationer om barnets rättigheter. Regeringen har också gett ekonomiskt stöd till organisationer för att genomföra projekt och studier för att öka kunskapen om barnets rättigheter bland barn och vuxna och för att stärka skyddet av barnets rättigheter när de befinner sig i utsatta situationer. Under 2009–2012 genomförde Allmänna Arvsfonden en särskild satsning, Fördel Barn, med fokus på barnkonventionen och barnets rättigheter. Vidare har regeringen angett att projekt som på olika sätt syftar till att stärka skyddet av barnets rättigheter är ett av de 12 områden som bör prioriteras vid Allmänna Arvsfondens medelsfördelning (skr. 2016/17:211).

4.4Tidigare utredningsarbete

Till grund för riksdagens beslut den 21 juni 1990 att ratificera barnkon- ventionen låg regeringens proposition om godkännande av konventionen (prop. 1989/90:107). I propositionen redogörs för konventionens artiklar och deras förhållande till den svenska lagstiftningen. Slutsatsen var då att inga lagändringar behövde göras för att Sverige skulle kunna ratificera konventionen.

Frågan om barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt är inte ny. Barnkonventionens ställning har sedan den svenska ratificeringen stund- tals debatterats flitigt och argumenten för och emot en inkorporering har varit många och av skilda slag. Riksdagen tog upp frågan om inkorpore- ring redan hösten 1995. Förslaget om inkorporering avvisades men soci- alutskottet framhöll vikten av en fortlöpande kontroll och föreslog en bred översyn av om svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med kon- ventionens bestämmelser (bet. 1995/96: SoU4, rskr. 1995/96:62).

Den 1 februari 1996 tillkallades en parlamentarisk kommitté (Barn- kommittén) med uppgift att bl.a. göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser (dir. 1996:15). Kommittén överlämnade delrapporten Barnkonventionen och utlänningslagen (SOU 1996:115) i juni 1996 och slutbetänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) i augusti 1997. Barn- kommitténs bedömning var att artiklarna i barnkonventionen i huvudsak återspeglades väl i svensk lag och att Sverige inte hade något att vinna på en inkorporering av barnkonventionen. Enligt Barnkommittén var det viktigare att göra en ordentlig översyn av huruvida de nationella lagarna överensstämmer med barnkonventionen och att säkerställa att barnkon- ventionens anda och innebörd i fortsättningen beaktas i varje lagstift-

ningsärende. Vidare anförde kommittén att tolkningen av barnkonvent- Prop. 2017/18:186 ionen bör göras av riksdagen för att rättigheterna i konventionen ska slå

igenom på ett sätt som ger barnen det bästa skyddet.

Den förra regeringen tog initiativ till en ny strategi som syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. I propositionen aviserades en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättig- heterna i konventionen. Under 2010 togs initiativ till en sådan kartläggning som i november 2011 resulterade i departementspromemorian Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonven- tionen – en kartläggning (Ds 2011:37).

I samband med riksdagens behandling av propositionen om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige togs frågan om inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt upp på nytt. Socialutskottet hänvisade i sitt betänkande till det pågående kartläggningsarbetet (bet. 2010/11: SoU3 s. 20). Utskottet konstaterade också att Delegationen för mänskliga rät- tigheter i Sverige i sitt betänkande föreslår att lämpligheten av en inkor- porering av fler konventioner om mänskliga rättigheter, i svensk rätt, bl.a. barnkonventionen, bör utredas (SOU 2010:70 s. 318). Utskottet ansåg att det pågående arbetet inom Regeringskansliet bör inväntas och att det förväntar sig att regeringen, när detta arbete har slutförts, skyndsamt lämnar en redovisning av hur regeringen avser att gå vidare i frågan om inkorporering av barnkonventionen.

4.5Barnrättighetsutredningen

4.5.1 Inledning

Genom ratificeringen av barnkonventionen är svenska staten skyldig att
vidta de åtgärder som krävs för att genomföra de rättigheter som
tillerkänns barn i konventionen. Målet för barnrättspolitiken är att barn och
unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt
delaktighet och inflytande. Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som
Sverige gjort genom att ratificera barnkonventionen och syftar till att
främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barn-
rättspolitiken är sektorsövergripande och barnets rättigheter och intressen
ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn.
Att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige
ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en
ratificering. Detta gäller oavsett om konventionen införlivas genom inkor-
porering eller inte. Flera översyner av om svensk rätt stämmer överens
med barnkonventionen har, som ovan nämnts, gjorts där man konstaterat
att svensk lagstiftning överlag stämmer väl överens med barnkonven-
tionens bestämmelser. Huruvida själva tillämpningen av lagar och andra
föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen har dock inte varit
föremål för någon mer ingående granskning sedan Barnkommitténs arbete.
I en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer
med rättigheterna i barnkonventionen (Ds 2011:37) anges emellertid
exempel där tillsynsmyndigheter och Barnombudsmannen pekat på skill-
nader mellan konventionens innebörd och tillämpningen av lagstiftningen.	67
	67

Prop. 2017/18:186 Barnombudsmannen har i sina årliga rapporter till regeringen också pekat på en rad brister inom olika områden när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt.

Genom Barnrättighetsutredningens uppdrag som bl.a. omfattat en kart- läggning av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter inom särskilt angelägna områden överensstämmer med barnets rättigheter har rege- ringen fått ytterligare kunskap om hur rättstillämpningen överensstämmer med barnkonventionen. Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser redogörs för nedan.

4.5.2Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser om bristerna i rättstillämpningen

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. De områden som kartlagts gäller barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funkt- ionsnedsättning, barn som bevittnat våld inom familjen och barn som utsatts för våld inom familjen. Utredningen konstaterar att barnkon- ventionen inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen på de kart- lagda områdena och att det finns tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. Bristerna i rättstillämpningen i förhållande till barnkonventionen är enligt utredningen i många avseenden likartade, trots att de kartlagda områdena skiljer sig åt på flera sätt. Detta ger, enligt utredningen, anledning att anta att motsvarande brister finns även inom andra områden än de som ingått i kartläggningen. Några av utredningens generella iakttagelser om bristerna redogörs för nedan.

Barnrättighetsutredningens kartläggning och andra studier och rapporter som utredningen har tagit del av, liksom utredningens samtal med myndigheter, organisationer och med barn själva, visar, enligt utred- ningen, att rättigheterna ofta inte får tillräckligt genomslag i beslutspro- cesser som rör barn. Konventionen tycks snarare uppfattas som ett policy- eller värdegrundsdokument för verksamheten. Att barnkonventionen i förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och kommunal nivå har, enligt utredningen, inte fått tillräckligt genomslag. Det gäller även inom områden där det i den lagstiftning som tillämpas på området och som styr verksamhet och beslutsfattande finns särskilda bestämmelser som utgår från rättigheterna i konventionen. Utredningens övergripande intryck är att myndigheter på statlig och kommunal nivå i många avseenden inte har fått tillräckligt stöd i att tolka konventionens rättigheter i förhållande till den egna verksamheten och gällande rätt. Detta förstärks av att förarbeten till bestämmelser som utgår från barnkonven- tionen och olika riktlinjer som ska vara till stöd i rättstillämpningen enligt utredningen kan vara otydliga och även sakna förankring i barnkonven- tionen. Utredningen konstaterar att bristerna är tydligast i fråga om prin- cipen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Kartläggningen visar vidare att barnets bästa inte används som ett till- vägagångssätt i beslutsprocesser som rör barn. Det är enligt utredningen en

genomgående brist i de beslutsprocesser som kartlagts. På vilket sätt be- slutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa och hur beslutsfattaren har gått tillväga för att bedöma vad som är barnets bästa för ett enskilt barn framgår generellt sett inte i utredningar och beslut. Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det, enligt utredningen, vanligt att bedömningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policydokument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avvägningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen. Kartläggningen har också visat att barnkonsekvens- analyser inte används på något systematiskt sätt inom något av de kart- lagda områdena. Kopplingen mellan barnets åsikter och bedömning av barnets bästa är, enligt utredningen, också otydlig i rättstillämpningen.

När det gäller barns möjligheter att få komma till tals visar utredningens kartläggning att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så inte skett. Trots särskilda bestämmelser inom tre av fyra kartläggningsområden om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter förefaller detta, enligt utredningen, i många fall inte ses som en skyldighet i rättstillämpningen. Enligt utredningen antyder kartlägg- ningen att det inom flera av områdena finns en syn på barnet där barnet ska skyddas från delaktighet snarare än att få förutsättningar att vara delaktig och skyddas i sitt deltagande. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen, enligt utredningen, i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott beslutsunderlag.

Kartläggningen visar enligt utredningen att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Enligt utredningen blir det särskilt tydligt då kartläggningen omfattar situationer där barn på olika sätt är utsatta och kan ha svårt att ta tillvara sina rättigheter. Det intrycket förstärks också av utredningens samtal med barn och unga som befunnit sig i utsatta situationer och i de rapporter utredningen tagit del av från bl.a. Barnombudsmannen och olika tillsyns- myndigheter där barn och unga som lever i utsatthet har fått berätta om sina upplevelser och erfarenheter av möten med myndigheter. Barn i ut- satta situationer vittnar om hur de till myndigheter eller andra samhälls- institutioner signalerat att de behöver hjälp men upplevt att de inte blivit lyssnade till eller tagna på allvar. Det samlade intrycket utredningen har från kartläggningen och de berättelser från barn som de har tagit del av är att barn inte behandlas som bärare av rättigheter och att myndigheter i många fall saknar ett barnrättsbaserat synsätt som utgår från barnet som rättighetsbärare och där barnets behov och intressen är i fokus.

Prop. 2017/18:186

5 Barnkonventionen som svensk lag

5.1Inkorporering

Regeringens bedömning: Barnkonventionen bör inkorporeras i svensk rätt.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning. Utredningen hade i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen. I uppdraget ingick inte att ta ställning till en inkorporering av barnkonventionen.

Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna tillstyrker en inkorpo- rering. Enligt bl.a. Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Sveriges advokatsamfund, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Kristianstads kommun, Örebro kommun och Unicef Sverige finns det en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och den rättsliga ställningen för barn i Sverige behöver därför stärkas. Barnombudsmannen framhåller att det barnrättsbaserade synsätt som utgör kärnan i barnkonventionen, som innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter, inte anammats i tillräcklig utsträckning i beslutsprocesser som involverar barn. En viktig effekt av inkorporeringen, enligt Barnombudsmannen, är att konventionens formella ställning stärks och att arbetet med att transformera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter påskyndas.

Civil Rights Defenders menar i likhet med flera av de remissinstanser som tillstyrker en inkorporering att trots att principen om fördragskonform tolkning ska användas i Sverige, konstaterar såväl Barnrättighetsutred- ningen, som tidigare genomförda utredningar, att svenska domstolar sällan tillämpar principen om fördragskonform tolkning i praktiken. Rädda Barnen menar att en inkorporering är nödvändig eftersom det finns ett missförstånd bland domstolar och rättstillämpare om att barnkonventionen inte är bindande.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att inkorporeringen kan ge ytter- ligare en skjuts i utvecklingen av myndigheternas tillämpning av barn- konventionen. Bland andra Statens skolinspektion och Barnens rätt i samhället (Bris) anser att en inkorporering dessutom tydliggör att kon- ventionen är hel och odelbar och att rättigheterna ska tolkas i relation till varandra. Myndigheten för delaktighet menar att en inkorporering sänder en tydlig signal om betydelsen att utgå från barnets rättigheter i all lagstiftning.

Det är också en majoritet av de kommuner som lämnat remissyttranden som är positiva till en inkorporering. Botkyrka kommun menar t.ex. att en inkorporering förtydligar det kommunala ansvaret för att främja och säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Gävle kommun, Uppsala kommun och Örebro kommun anser att en inkorporering lägger

en god grund för ett rättighetsbaserat synsätt. Lunds kommun och Lands- tinget i Västernorrland anser att en inkorporering bidrar till att barnets rättigheter kommer att tillämpas i större utsträckning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Karlskoga kommun tillstyrker en inkorporering och anser att det är viktigt att barnets rättigheter stärks och att innehållet i barnkonventionen får ett större genomslag, men att inkorporeringen bör föregås av en mer genomgripande utredning om eventuella konflikt- situationer mellan barnkonventionen och annan svensk lag.

Justitiekanslern (JK), Riksrevisionen och Västerås kommun avstyrker inte en inkorporering men anser att konsekvenserna av en inkorporering behöver analyseras ytterligare. Göta Hovrätt har inget att invända mot en inkorporering och fortsatt transformering men menar att det under en övergångstid säkert kan uppstå tolkningsfrågor kring barnkonventionen och lagstiftning som ännu inte anpassats.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inga synpunkter på frågan om en inkorporering av barnkonventionen är den bästa vägen att förverk- liga barnets rättigheter. IVO menar dock att det behövs ledning kring tillsynens gränser och kring huruvida ett tillsynsuppdrag ska omfatta tillsynsobjektens efterlevnad av barnkonventionen i sin helhet och att en sådan vägledning behövs innan konventionen inkorporeras. Detta är sär- skilt viktigt eftersom det i stor utsträckning rör avvägningar som inte kommer att bli föremål för domstolsprövning och därmed inte ge upphov till vägledande rättspraxis.

Ett betydande antal remissinstanser, däribland en majoritet av dom- stolarna och andra rättsvårdande myndigheter, avstyrker förslaget om inkorporering som sådant. Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, För- valtningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltnings- rätten i Umeå, Kalmar tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet avstyrker, bl.a. med hänvisning till att barnkonventionens artiklar innehåller många vaga formuleringar som är svåra att tolka och att det saknas förarbeten till konventionen. Vidare anförs att en inkorporering skulle innebära att det läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstilläm- paren och att skillnaderna vid tillämpningen kan bli alltför stora, vilket inte är förenligt med kravet på förutsebarhet i rättstillämpningen. Förvaltnings- rätten i Umeå och Hovrätten över Skåne och Blekinge menar att tolk- ningen läggs på domstolarna vilket medför att domstolarna får träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lag- stiftande makten. JK har i sitt remissyttrande utgått från att barnkonven- tionen kommer att inkorporeras men delar de farhågor som nämns ovan avseende riskerna med en inkorporering.

Bland andra Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm framför att det är problematiskt att det saknas en överstatlig domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd. Kammarrätten i Stockholm framför också att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än vad konventionen gör och menar att det inte finns mycket att vinna genom en inkorporering. Vidare menar kammarrätten i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och Stockholms tingsrätt att en

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lag- stiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förarbeten. Kriminalvården avstyrker en inkorporering och menar att utredningen ger ingen eller liten vägledning kring hur olika rättigheter i t.ex. fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) ska viktas mot barnkonventionens artiklar om konventionen blir lag. Kriminalvården ifrågasätter inte att det finns ett behov av att se över om befintlig lag- stiftning överensstämmer med barnkonventionens artiklar. De befarar att en betydande orsak till att barnkonventionen inte har fått önskad genom- slagskraft är att barnkonventionen genom sin blandning av bestämmelse- typer och vaga formuleringar är svår att tillämpa. De menar därför att en inkorporering kommer att leda till svårbedömda normkonflikter som ytterst måste avgöras av domstol och att det vore bättre att lägga fokus på att hjälpa myndigheter att tillämpa redan befintliga bestämmelser i barn- konventionens anda. Om barnkonventionen inkorporeras menar Kriminal- vården att det är nödvändigt att lagstiftaren på ett tydligt och begripligt sätt anger ramarna för tolkning av barnkonventionens artiklar.

Åklagarmyndigheten, Statens kulturråd och Skolverket avstyrker även de en inkorporering och anser att konsekvenserna av en inkorporering för den egna verksamheten inte har analyserats tillräckligt. Skolverket menar att en konsekvensutredning behövs bl.a. om hur förslaget skulle förändra gällande praxis på skolans område. Även Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet och Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet anser att konsekvenserna av en inkorporering borde ha analys- erats inom fler områden.

Inspektionen för socialförsäkringen avstyrker förslaget om inkorpor- ering med hänvisning till att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och att en inkorporering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åtagande att leva upp till en konvention inte är en tillräckligt tung förpliktelse i sig.

Skälen för regeringens bedömning

Ett folkrättsligt åtagande

Sverige är som konventionsstat till barnkonventionen skyldigt att vidta de åtgärder som krävs för att tillförsäkra barn de rättigheter som erkänns i konventionen. Ett centralt led i genomförandet är att se till att konven- tionens bestämmelser får genomslag i den svenska lagstiftningen och i rättstillämpningen. Den folkrättsliga bundenhet som uppstått för Sverige som stat genom ratificeringen 1990, innebär dock i sig inget krav på att konventionen ska införlivas genom inkorporering. Varje stat avgör själv hur den ska genomföra konventionen. Inte heller konventionen som sådan, eller barnrättskommittén, förutsätter att genomförandet av konventionen ska säkerställas genom just inkorporering. Barnrättskommittén lämnar i sin allmänna kommentar nummer 5 om allmänna åtgärder för genom- förandet av konventionen (CRC/GC/2003/5) frågan om valet mellan transformering och inkorporering öppen.

Kommittén välkomnar visserligen inkorporering, men framhåller sam- tidigt att det viktigaste är uppfyllandet av barnkonventionens bestäm- melser i praktiken. I sina rekommendationer till Sverige har barnrätts- kommittén dock vid flera tillfällen uppmanat Sverige att inkorporera konventionen.

Att internationella konventioner inte inkorporeras i svensk rätt betyder inte att de saknar betydelse för myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande. Det ankommer på konventionsstaten Sverige att, genom t.ex. lagstiftning, löpande se till att den interna svenska rättsordningen stämmer överens med landets internationella åtaganden. Dessutom är både statliga och kommunala myndigheter, liksom domstolarna, skyldiga att så långt det är möjligt tolka svenska interna rättsregler på ett sådant sätt att de blir förenliga med Sveriges konventionsåtaganden om de mänskliga rättigheterna (s.k. fördragskonform tolkning). Därmed blir det också i viss mån möjligt för enskilda parter att, om än indirekt, stödja sig på innehållet i internationella överenskommelser vid sina kontakter med myndigheterna och i tvister inför domstolarna. Tillsammans med en rättsregels orda- lydelse, vad som anförts i förarbetena till bestämmelsen när den beslutades eller i juridisk litteratur där bestämmelsen behandlas, liksom eventuella vägledande domstolsuttalanden i rättspraxis utgör konventionsbestäm- melserna tolkningsmaterial när bestämmelsen ska tillämpas av myndig- heter och domtolar. Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänsk- liga rättigheter måste alltså beaktas vid tillämpning av svensk lagstiftning redan i dag även om konventionerna inte är inkorporerade.

Att säkerställa att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering. Det har tydliggjorts i den senast antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att all lag- stiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonven- tionen. I strategin betonas att lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet eller barn som kollektiv. Av regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) framgår också att det är grundläggande att svensk lagstiftning är utformad i överensstämmelse med alla de konventions- åtaganden som gjorts.

Genom de översyner av lagstiftningens överensstämmelse med barn- konventionen som gjordes i samband med ratificeringen 1990 (prop. 1989/90:107), av den parlamentariska kommittén (Barnkommittén) 1996 (SOU 1996:115 och 1996:116) och genom den kartläggning som gjordes 2011 (Ds 2011:37) kan regeringen konstatera att svensk lagstiftning inte strider mot barnkonventionen och att den överlag ligger väl i linje med barnkonventionens bestämmelser och i många fall går längre än konven- tionen. Både Barnrättighetsutredningens kartläggningar och rapporter från tillsynsmyndigheter och Barnombudsmannen har dock visat att barnets rättigheter inte alltid respekteras, särskilt inte i fråga om barn i utsatta situationer. Utredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Sverige har sedan

Prop. 2017/18:186

arbetet med barnkonventionen påbörjades inom FN varit ett av föregångs- länderna när det gäller barnets rättigheter. Regeringen vill att Sverige även fortsatt ska vara ett föregångsland och ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i.

Behov av en inkorporering

Den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) är tydlig. I strategin betonas att myndigheter, kommuner och landsting ska tolka och tillämpa lagar och förordningar så att åtagandena enligt barnkonventionen och andra internationella överenskommelser som rör barnets rättigheter respekteras i praktiken, i beslut och åtgärder. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har dock inte fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Mot bakgrund av vad utredningen har anfört är det regeringens bedömning att barnkonventionen inte heller fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Enligt utredningen kan beslut om att följa barnkonventionen ha fattats på högsta ledningsnivå inom kommuner eller statliga myndigheter, men får inte genomslag i praktiken om konventionen inte knyts till den lagstiftning som gäller i kommunens eller myndighetens verksamhet. Konventionen tycks ofta uppfattas endast som ett policy- eller värdegrundsdokument för verk- samheterna och inte som ett åtagande. Utredningens kartläggningar och de berättelser från barn som de har tagit del av visar att barn inte alltid behandlas som bärare av rättigheter och att myndigheter i många fall saknar ett barnrättsbaserat synsätt som utgår från barnet som rättighets- bärare och där barnets behov och intressen är i fokus. Trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn.

Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Vidare anser regeringen att en inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. Konventionen blir ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.

Konventionens ställning som lag kan också förväntas påverka utveck- lingen av såväl befintlig som ny lagstiftning. En inkorporering innebär också ett förtydligande av att lagstiftaren ska beakta och synliggöra barn- konventionen genom att i förarbeten göra en tydlig koppling till rättig- heterna i konventionen.

Bättre genomslag för ett barnrättsbaserat synsätt

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barnrättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. I den av riksdagen

antagna strategin för att stärka barnets rättigheter betonas att barnkonven- tionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta förhållningssätt speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla samman- hang.

Ett barnrättsbaserat synsätt, som utgör kärnan i barnkonventionen, inne- bär att varje flicka, pojke och barn som definierar sig på annat sätt ska ses som bärare av rättigheter. Ett sådant synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell person- lighet, egna behov och intressen och en personlig integritet. Det innebär också att barnets rätt att bli hört och få sina åsikter beaktade måste till- godoses systematiskt i alla processer och att barnets egenmakt och del- tagande ska vara centralt i alla ärenden och beslut som berör barnet.

Regeringen anser i likhet med utredningen att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte alltid utgår från barn som bärare av rättigheter. Det blir särskilt tydligt i situationer där barn på olika sätt är utsatta och kan ha svårt att ta till vara sina rättigheter. Det intrycket förstärks också av vad barn och unga som befunnit sig i utsatta situationer själva framfört och i rapporter från bl.a. Barnombudsmannen och olika tillsynsmyndigheter. Barn vittnar om hur de till myndigheter eller andra samhällsinstitutioner signalerat att de behöver hjälp men upplevt att de inte blivit lyssnade till eller tagna på allvar och att deras erfarenheter och åsikter inte omhändertagits och beaktats.

Regeringen anser att detta sammantaget visar att barn inte alltid be- handlas som bärare av rättigheter och att ett barnrättsbaserat synsätt inte genomsyrar verksamheter på alla nivåer och inte anammats i tillräcklig utsträckning i beslutsprocesser som involverar barn.

Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventions- åtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga.

Att anamma ett barnrättsperspektiv eller ett barnrättsbaserat synsätt handlar främst om synsätt, kunskap, arbetssätt och tydlig styrning. För att uppnå en varaktig och genomgripande förändring krävs att en fråga eller ett synsätt rutinmässigt förs in i det dagliga arbetet. Tjänstemän och beslutsfattare som hanterar ärenden som rör barn styrs dock i sitt arbete av lagar, förordningar, föreskrifter, förarbeten och riktlinjer. En inkor- porering innebär ett förtydligande av att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen i och med att konventionen blir lag.

En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synlig- göra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barn- rättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv.

Prop. 2017/18:186

Ställning som svensk lag

Regeringen anser att en inkorporering av barnkonventionen tydliggör att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att domstolar och rätts- tillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barn- konventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts- processer i mål och ärenden som rör barn.

Lagrådet framför att det kan betvivlas att en inkorporering av barn- konventionen, vid sidan av den aviserade skriftliga vägledningen, fortsatt transformering, kartläggning samt kunskapslyft skulle vara särskilt väl ägnad att avhjälpa eventuella brister i tillämpningen av konventionen som kan föreligga. Lagrådet betvivlar också att efterlevnaden kommer att bli bättre om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser. Enligt Lagrådet framstår de andra åtgärderna som aviseras som mer effektiva för att öka kunskapen om konventionen.

I likhet med Civil Rights Defenders anser regeringen att en fördrags- konform tolkning av svensk rätt i ljuset av barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Kunskapshöjande åtgärder och transformering av konventionens bestämmelser är ensamt, enligt rege- ringen, inte tillräckliga för att tydliggöra att barnkonventionen innebär en skyldighet för aktörer på alla nivåer och har hittills inte lett till att rätts- tillämpningen i tillräcklig utsträckning tagit till vara barnets rättigheter. Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedöm- ningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen. De samlade åtgärder som regeringen presenterar i denna proposition i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.

Inkorporeringen av barnkonventionen innebär ett formellt beslut genom lag om att de av konventionens artiklar som inkorporeras ska gälla som svensk lag och att dessa införs i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan i dag ska tolkas fördragskonformt. Som tidigare nämnts innebär inkorporeringen däremot ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkon- ventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper, se vidare avsnitt 6.1.

Kammarrätten i Stockholm framför att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än barnkonventionen och menar att det inte finns mycket att vinna genom en inkorporering av konventionen. Regeringen delar bilden av att svensk rätt i stort ger ett starkt skydd för barnets rättigheter. Inkorporering klargör dock att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser

som transformerats i respektive lag, dvs. att svenska författningar ska tolkas i fördragsvänlig anda (fördragskonformt). För att alla barn ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda anser regeringen att det finns ett behov av att förtydliga att barnets rättigheter ska beaktas i svensk rättstillämpning.

Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall (se avsnitt 6.2 och 6.3), läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorpo- reringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorpo- rerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper, vilket redogörs för närmare i avsnitt 6.2. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finnas samlade i en lag. Konventionen blir på så sätt ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.

Regeringen noterar den oro som Inspektionen för socialförsäkringen uttrycker för att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättig- heter som Sverige ratificerat och inspektionens farhågor för att en inkorpo- rering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åtagande att leva upp till en konvention inte utgör en tillräckligt tung förpliktelse i sig. De konventioner som Sverige har ratificerat är ett folkrättsligt åtagande oavsett om de är inkorporerade eller inte.

Barnkonventionen blir dock inte den första konventionen om mänskliga rättigheter som inkorporeras i svensk rätt eftersom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inkorporerades 1995. Lagrådet påpekar att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna då bestäm- melserna i Europakonventionen är mer konkreta och det finns en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser. Även om inkorporering inte är den metod som vanligtvis används i samband med konventioner om mänskliga rättigheter finns det, som redovisats ovan, enligt regeringen skäl för att inkorporera barnkonventionen. Regeringen anser därutöver att barn har en särskild ställning. De utgör en särskilt utsatt och sårbar grupp i behov av ett extra starkt skydd, samtidigt som de också befinner sig i en speciell beroendeställning. Det påverkar barns möjligheter att kunna tillvarata sina rättigheter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm anför att avsaknaden av en överstatlig domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd innebär en svårighet. Erfarenheter från Norge, som har inkorporerat barnkonventionen, visar dock att avsaknaden av en inter- nationell domstol särskilt för barnkonventionen inte uppfattats som något stort problem i den praktiska tillämpningen av konventionen. Norsk praxis som på ett eller annat sätt berör barnkonventionen har utvecklats relativt kort tid efter inkorporeringen och därigenom har behovet av vägledning kunnat tillgodoses. Regeringen anser att avsaknaden av en överstatlig

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 domstol inte utgör ett tillräckligt starkt skäl mot en inkorporering, utan att att det går att få olika former av vägledning på annat sätt. Det kan i detta

	sammanhang framhållas att såväl EU-domstolen som Europadomstolen
	använder sig av barnkonventionen i sin praxis.
	Som tidigare nämnts så har det faktum att barnkonventionen i
	förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och
	kommunal nivå inte fått tillräckligt genomslag. Detta föranleder att
	åtgärder vidtas för att tydliggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt
	barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verk-
	samhet.
	Givetvis är det förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva
	en text vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstift-
	ningsteknik. Det är emellertid regeringens uppfattning att dessa svårig-
	heter inte är av sådan vikt att de hindrar Sverige från att, i likhet med de
	flesta nordiska länder, låta barnkonventionen inkorporeras. Regeringen är
	också medveten om att det finns artiklar i konventionen som är allmänt
	hållna och som kan ge utrymme för tolkning, vilket bl.a. JO, Kammar-
	rätten i Stockholm, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltnings-
	rätten i Malmö, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt lyfter fram
	som en svårighet. Även Lagrådet framför att konventionens artiklar är
	allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning
	i enskilda fall. Regeringen anser dock inte att detta är ett tillräckligt starkt
	skäl mot en inkorporering. Rättstillämparna är framför allt genom EU-
	rättens och Europakonventionens inflytande sedan länge vana vid att
	hantera regelverk utformade på ett annat sätt än det traditionellt svenska
	sättet med en relativt hög grad av detaljreglering. Bestämmelser i den
	svenska lagstiftningen är inte heller alltid sådana att de direkt och
	självständigt grundar rättigheter. Syftesbestämmelser och principför-
	klaringar får t.ex. betydelse först när de ses i sammanhang med andra
	rättsregler.
	Lagrådet anser att det blir särskilt problematiskt att inkorporera
	barnkonventionen utan att på vanligt sätt ge rättstillämpningen sådant stöd
	för lagens tolkning som behövs. Regeringen anser att det är av vikt att
	tydliggöra att en lag om inkorporering av en konvention inte kan förväntas
	innehålla förarbetsuttalanden om hur den inkorporerade konventionen ska
	tolkas. De rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en
	internationell överenskommelse skiljer sig från dem som används vid
	tolkning av en inhemsk lag (se vidare avsnitt 6.1). Regeringen noterar att
	bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Förvaltningsrätten i Karlstad
	anser att avsaknaden av förarbeten är en så stor svårighet att det skulle
	medföra ökad risk för en oriktig rättstillämpning och för att de grund-
	läggande kraven i rättstillämpningen om rättssäkerhet och förutsebarhet
	inte kan tillgodoses. Regeringen bedömer inte att avsaknaden av
	förarbeten medför en ökad risk för oriktig rättstillämpning utan noterar att
	även om det inte finns förarbetsuttalanden innebär det inte att det helt
	saknas vägledning för tolkning av konventionen. Konventionens original-
	text ska tolkas med tillämpning av sedvanliga tolkningsregler, se vidare
	avsnitt 6.1 och 6.2. Det finns även vägledning i förarbeten till nationell
	lagstiftning genom vilken delar av barnkonventionen transformerats.
	Genom en fortsatt och mer systematisk transformering kommer rätts-
78	tillämparen också att få vägledning genom att konventionsbestämmelserna

ytterligare kan konkretiseras och på ett mer samstämmigt sätt än tidigare. I syfte att ge stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barn- konventionens bestämmelser inom olika rättsområden har regeringen denna dag beslutat om att tillsätta en utredning med uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överens- stämmer med barnkonventionen (dir. 2018:20), se vidare avsnitt 7.1.2.

Vidare kan barnrättskommitténs rekommendationer och allmänna kommentarer, trots att de inte är en rättskälla, samt domstolsavgöranden från andra länder tjäna som stöd och ge viss vägledning för tolkning och tillämpning. Mot bakgrund av en omfattande transformering av barn- konventionens bestämmelser sedan ratificeringen av konventionen, en fortsatt systematisk transformering och den vägledning som finns enligt ovan anser regeringen, till skillnad från bl.a. Förvaltningsrätten i Umeå, att det inte läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen eller att inkorporeringen inte är förenlig med kravet på förutsebarhet. Regeringen är medveten om att det kan saknas erfarenhet och kunskap av att tolka och tillämpa internationella konventioner och har därför tagit initiativ till ett kunskapslyft för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019. Vidare anser regeringen att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram (se avsnitt 6.4 och 7.2).

Regeringen anser att tillsynsmyndigheterna har en viktig roll även när det gäller tillämpningen av barnkonventionen. Tillsynsmyndigheterna får genom inkorporeringen ytterligare en lag att förhålla sig till. Som Inspektionen för vård och omsorg framför är det viktigt att tydliggöra tillsynens gränser i förhållande till barnkonventionens bestämmelser. Det är endast i de situationer där barn berörs som tillsynsmyndigheterna även ska lägga barnkonventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då endast i fråga om den verksamhet som tillsynen omfattar. Det ingår dock inte i tillsynsmyndigheternas uppdrag att inom ramen för sitt arbete säkerställa respekten för barnets rättigheter utifrån den inkorporerade lagen utan ansvaret för det ligger hos de verksamheter i kommuner och landsting som tillsynen avser. Vidare har Barnombudsmannen som särskild uppgift att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och om lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med konventionen.

Till skillnad från bl.a. Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, SKL och

Justitiekanslern anser regeringen att konsekvenserna av en inkorporering inom alla verksamheter och inom varje rättsområde inte är möjliga att identifiera. Regeringen kommer därför att noga följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är fortfarande en uppgift främst för lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även sedan denna inkorporerats i svensk rätt. De väckta frågorna får därför övervägas i fortsatt lagstiftningsarbete på de aktuella områdena och då med beaktande av eventuell framtida rättsutveckling i konventions- organen. Erfarenheten från Norge av att ha haft barnkonventionen som lag under nästan femton år, vittnar om att inkorporeringens påverkan på regelgivningen i övrigt har varit stor, främst genom att transformeringen av barnkonventionens bestämmelser har ökat och påskyndats markant av

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 inkorporeringen. Detta har sannolikt sin förklaring bl.a. i att barnets rättigheter genom en inkorporering fått en mer framskjuten plats både i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Barnkonventionens ökade betydelse i Norge har bidragit till att brister i lagstiftningen har identifierats från ett barnrättsligt perspektiv, vilket primärt åtgärdats genom transformering.

Trots att svensk lagstiftning ligger väl i linje med barnkonventionens bestämmelser finns det behov av förtydliganden i syfte att säkerställa barnets rättigheter i rättstillämpningen. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken. En inkorporering innebär ett förtydligande av att domstolar och rätts- tillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barn- konventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts- processer i mål och ärenden som rör barn. Regeringens bedömning är därför att FN:s konvention om barnets rättigheter bör inkorporeras.

	5.2	Lag om inkorporering av barnkonventionen

	Regeringens förslag: Artiklarna 1–42 i barnkonventionen ska i
	originaltexternas lydelse genom inkorporering gälla som svensk lag.
	Konventionens engelska och franska originaltexter ska tillsammans
	med en svensk översättning av konventionen tas in som en bilaga till
	lagen.

	Utredningens förslag: Överensstämmer till viss del med regeringens
	förslag. Utredningen föreslår att även artikel 43.1 och 44.6 i barnkonven-
	tionen ska gälla som svensk lag.
	Remissinstanserna: Ett flertal av remissinstanserna tillstyrker utrednin-
	gens förslag. Handikappförbunden (numera Funktionsrätt Sverige),
	Autism- och Aspergerförbundet och Nationell Samverkan för Psykisk
	Hälsa (NSPH) anser dock att även artikel 44 bör inkluderas i den
	föreslagna lagen för att rättstillämpare ska få kännedom om
	rapporteringsförfarandet. Örebro universitet anser att det finns tungt
	vägande skäl för att även artiklarna 43.2–43.12 gällande barnrättskom-
	mitténs sammansättning m.m. samt artiklarna 44.1–5 och 45 om rapport-
	eringen till FN:s generalförsamling samt barnrättskommitténs granskning
	ska inkorporeras, bl.a. för att förstärka barnrättskommitténs allmänna
	kommentarers status som tolkningsunderlag. Civil Rights Defenders
	menar att även artikel 54 om att originaltexterna har lika giltighet
	sinsemellan bör inkorporeras för att det inte ska råda någon tveksamhet
	om vilka texter som anses vara originaltexter, samt att artikel 44.1 bör
	inkorporeras för att ge legitimitet åt barnrättskommittén. Ersta Sköndal
	Bräcke högskola föreslår att konventionen inkorporeras i sin helhet.
	Högskolan menar att det saknas underlag för att anta att en svensk
	rättstillämpare inte kan skilja mellan artiklar av olika karaktär i
	tillämpningen av konventionen. Högskolan och Myndigheten för
	familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ifrågasätter varför endast två av
	sex originaltexter ska biläggas den föreslagna lagen. Kammarrätten i
80	Stockholm, Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir

rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. Justitiekanslern menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att bestämmelserna i konventionens del 1, artiklarna 1–41, som behandlar de rättigheter barnet har enligt konventionen och som består av s.k. sakartiklar, ska inkorpo- reras i sin helhet. Regeringen anser däremot att de delar av konventionen som, till skillnad från sakartiklarna, innehåller artiklar av administrativ karaktär inte ska inkorporeras eftersom de inte påverkar konventionens innehåll i sak. Lagstiftningen kommer därmed inte att tyngas av bestämmelser som inte är lämpade som lagtext och inkorporeringslagen kommer inte att behöva ändras om någon av de administrativa bestämmel- serna ändras.

Del II av konventionen, artiklarna 42–45, tar upp bestämmelser om rapporteringsförfarandet samt kommitténs sammansättning. Dessa artiklar är främst av administrativ art och bör därför som utgångspunkt inte inkorporeras. Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att artikel 42 ändå ska inkorporeras. Artikel 42 innebär en skyldighet för staten att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna och är en del av genomförandet av barnkonventionen och nära förknippad med artikel 4 i del I om skyldigheterna för staterna att vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna. Utredningen har föreslagit att även artiklarna 43.1 och 44.6 ska inkorporeras. Artikel 43.1 anger att en kommitté för barnets rättigheter ska upprättas och artikel 44.6 förpliktar konventions- staterna att lämna rapporter till kommittén. Lagrådet ifrågasätter förslaget till inkorporering av artikel 43.1 och förslaget till inkorporering av artikel 44.6 bl.a. med hänvisning till att artikel 43.1 inte kan tillämpas i Sverige och att de rapporter som avses i artikel 44.6 hanteras av Regeringskansliet. Regeringen delar Lagrådets inställning och anser därför att de nämnda artiklarna inte bör inkorporeras.

Bestämmelserna i konventionens del III, artiklarna 46–54, handlar bl.a. om konventionens undertecknande, ratificering, om att konventions- staterna kan föreslå ändringar till Förenta nationernas generalsekreterare och proceduren för det, om uppsägning och om att originaltexterna har lika giltighet. Dessa artiklar är därmed av administrativ art och bör enligt regeringen därför inte inkorporeras.

Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och originaltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54. Vid tolkning av konventionen enligt sedvanliga principer kan således väg- ledning hämtas från andra språkversioner av konventionen. Om en jämförelse av texterna uppenbarar en skillnad ska den, enligt artikel 33 i Wienkonventionen, tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. Originaltexterna på engelska och franska, tillsammans med en reviderad svensk översättning biläggs den nya lagen. Övriga originaltexter finns tillgängliga i Utrikes- departementet och i Förenta nationernas traktatdatabas.

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 Regeringen anser inte att några ytterligare originaltexter bör biläggas. Regeringen delar Justitiekanslerns och Riksdagens ombudsmäns (JO) synpunkt att det visserligen skulle vara en fördel för enskilda och för rättstillämpare att låta en svensk översättning gälla som lag vid en inkorporering. Vid inkorporering av en konvention införs konventionens bestämmelser i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Det innebär att de nationella myndigheterna ska lägga konventionens originaltexter till grund för sin rättstillämpning och tolka dem med tillämpning av sedvanliga tolkningsregler. En konvention som saknar svensk originaltext gäller på det eller de utländska språk som den är avfattad på. Den svenska översättningen är endast avsedd som ett hjälpmedel vid tolkning av originaltexterna.

Utredningen föreslog att en översyn av den svenska översättningen bör göras inför en inkorporering av barnkonventionen. En översyn av den svenska översättningen av barnkonventionen har därför gjorts och finns som bilaga till den föreslagna lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter (S2018/01777/FST). I arbetet med en reviderad svensk översättning har en språklig modernisering skett. Vidare har en jämförelse gjorts mot originaltexternas lydelse för att identifiera vissa brister i den svenska översättningen för att få en ökad samstämmighet med original- texterna. De brister som utredningen pekade på har särskilt setts över och justeringar har skett bl.a. i artikel 3.1, artikel 4 och artikel 21. Den revi- derade översättningen kommer även att publiceras i Sveriges inter- nationella överenskommelser (SÖ).

6Tolkning och tillämpning av barnkonventionen

6.1Principer för tolkning av internationella konventioner

Regeringens bedömning: Sedvanliga principer för tolkning av inter- nationella konventioner bör användas vid tillämpningen av den nya lagen.

Skälen för regeringens bedömning

Tolkning av barnkonventionen

Inkorporeringen av barnkonventionen innebär att svenska domstolar och andra myndigheter ska lägga konventionens originaltext till grund för sin rättstillämpning och tolka den med tillämpning av sedvanliga tolknings- regler. De rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en internationell överenskommelse skiljer sig från dem som används vid tolk- ning av en inhemsk lag. Den naturliga utgångspunkten för tolkning av en konvention är de folkrättsliga tolkningsmedel som kommit till uttryck i

Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen). Sverige ratifi- cerade Wienkonventionen 1974 och den trädde i kraft 1980. Wienkon- ventionen skiljer mellan grundläggande tolkningsmedel (artikel 31) och supplementära tolkningsmedel (artikel 32). Enligt Wienkonventionen (artikel 31.1) ska en konvention tolkas ärligt (in good faith) i enlighet med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. I sammanhanget ingår, förutom konventionens text med inledning (preambel) och bilagor, också överenskommelser som i samband med konventionens ingående träffats mellan alla parter rörande traktaten och dokument avseende denna som upprättats av en eller flera parter och godtagits som sådana av övriga parter (Wienkonventionen artikel 31.2). De hänvisningar som görs i inledningen till barnkonventionen utgör därmed en del av det sammanhang som ingår vid tolkningen av den. I inledningen nämns bl.a. FN:s stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna).

Därutöver ska hänsyn tas bl.a. till senare överenskommelser mellan parterna om konventionens tolkning eller tillämpning och sådan praxis vid dess tillämpning som visar att parterna är ense om tolkningen, liksom också relevanta och tillämpliga regler i internationell rätt (Wienkonven- tionen artikel 31.3.c). Sverige är part till det fakultativa protokollet om barns indragning i väpnade konflikter (prop. 2001/02:178) och det fakulta- tiva protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barn- pornografi (prop. 2005/06:68) och det kan därför finnas anledning att beakta innehållet i dessa för svenskt vidkommande avseende tolkningen av barnkonventionen.

Enligt artikel 32 i Wienkonventionen kan förarbeten till en konvention användas som ett supplementärt tolkningsmedel när tolkning enligt artikel 31 inte undanröjer oklarheten eller leder till ett orimligt resultat. Barn- konventionens förarbeten, ”travaux préparatoires”, dvs. de förhandlingar och diskussioner som ägde rum i samband med utarbetandet av konven- tionen, finns dokumenterade och har sammanställts av FN:s högkommis- sarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) tillsammans med Rädda Barnen (Legislative History of the Convention on the Rights of the Child).

Även andra konventioner om mänskliga rättigheter som rör samma rättsområde, oavsett om dessa konventioner är tillämpliga mellan alla parter eller inte, kan användas som supplementära tolkningsmedel enligt artikel 32 i Wienkonventionen. Detsamma gäller konventioner som anta- gits efter barnkonventionens antagande, såsom t.ex. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs 2006.

De rättskällor som kan beaktas vid tolkningen av konventionsbestäm- melser anges i artikel 38 i stadgan för den Internationella domstolen (ICJ). Även om artikeln formellt sett endast är en förteckning över de materiella rättskällor som ska användas av ICJ så anses förteckningen återspegla vilka rättskällor som är tillämpliga inom folkrätten, även utanför dom- stolen.

De rättskällor som tas upp i artikel 38 i stadgan för den Internationella domstolen (ICJ) är både de primära rättskällorna: internationella överens-

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 kommelser, internationell sedvänja godtagen som gällande rätt och allmä- nna rättsgrundsatser, och de sekundära rättskällorna: rättspraxis och

	doktrin. Rättspraxis och doktrin ska användas som hjälpmedel för fast-
	ställande av gällande rätt. Vid tolkningen av barnkonventionens be-
	stämmelser kan därmed rättsliga avgöranden och doktrin fungera som
	hjälpmedel.
	Rekommendationer och allmänna kommentarer m.m. från FN:s kon-
	ventionskommittéer, inklusive barnrättskommittén omnämns varken i
	Wienkonventionen eller i artikel 38 i Internationella domstolens stadga.
	Kommittéernas rekommendationer och allmänna kommentarer har inte
	folkrättslig status som rättskälla och är inte heller juridiskt bindande för
	konventionsstaterna. Uttalanden från konventionskommittéerna har dock
	med tiden fått en relativt stark ställning som tolkningsmedel för bl.a.
	nationella och internationella domstolar. Konventionsstaterna har också
	genom att tillträda barnkonventionen erkänt barnrättskommitténs mandat
	att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om
	förverkligandet av skyldigheterna enligt konventionen. Regeringen menar
	därför att rekommendationer och allmänna kommentarer från konven-
	tionskommittéerna, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet,
	kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning vid tolkning och till-
	ämpning av konventionsåtaganden i Sverige. Det är också viktigt att ta
	hänsyn till i vilket sammanhang uttalandet eller rekommendationen gjorts,
	hur tydliga de är, och om uttalandet riktar sig till Sverige, mot ett annat
	land eller om det är ett generellt uttalande. För att stödja genomförandet
	av barnets rättigheter i Sverige gav regeringen 2012 Barnombudsmannen
	i uppdrag att översätta och tillgängliggöra samtliga allmänna kommentarer
	från barnrättskommittén (S2012/7439/FST, S2013/6487/FST), vilka finns
	tillgängliga på myndighetens webbplats, www.barnombudsmannen.se.
	Barnrättskommitténs samtliga sammanfattande slutsatser, allmänna kom-
	mentarer och rapporter från allmänna diskussioner finns på webbplatsen
	för OHCHR.
	Barnrättskommittén framhåller vikten av att barnkonventionen beaktas
	som en integrerad helhet, inte bara artikel för artikel, så att de mänskliga
	rättigheternas ömsesidiga beroende och odelbarhet respekteras. När det
	gäller bestämmelser i konventioner om mänskliga rättigheter har en dy-
	namisk tolkning ofta kommit att tillämpas av konventionskommittéerna
	vilket innebär att tolkningen av rättigheterna kan utvecklas med tiden.
	Barnrättskommittén har identifierat fyra grundläggande principer i barn-
	konventionen (artiklarna 2, 3, 6 och 12). Principerna ska enligt barnrätts-
	kommittén vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga
	bestämmelser i konventionen, men har också en självständig betydelse.
	Lagstiftaren ska även i fortsättningen ha det primära ansvaret för att
	löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen
	och att rättsreglerna inte kommer i konflikt med konventionen. En fortsatt
	transformering vid sidan av inkorporering kommer tillsammans med den
	transformering som redan är gjord att utgöra ytterligare ett stöd för rätts-
	tillämparen vid uttolkning och tillämpning av barnkonventionens bestäm-
	melser. Författningsbestämmelser kan utformas mer precist än bestämm-
	elserna i barnkonventionen och lagstiftaren kan då, i likhet med vad som
	gäller för de områden som redan genomgått en transformering, genom
84	förarbetsuttalanden redogöra för de politiska avvägningar som gjorts av

t.ex. barnets bästa i förhållande till andra viktiga samhällsintressen och ge Prop. 2017/18:186 vägledning för tillämparen.

6.2Inget behov av att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lag

Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att särskilt reglera barn- konventionens ställning i förhållande till annan lagstiftning. Det torde sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkonvention och annan lag. De eventuella konflikter som kan uppstå bör kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med hjälp av olika tolknings- och tillämpningsmetoder och kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på utredningens bedömning. Bland de som yttrar sig är det fler som delar utredningens bedömning än som inte delar bedömningen. Riksdagens ombudsmän (JO) delar utredningens bedömning att det inte bör finnas någon särskild bestämmelse om att barnkonventionen vid en lagkonflikt ska ges företräde framför en annan lag. JO menar att den frågan bör be- dömas utifrån allmänna principer och att utgångspunkten rimligen bör vara att bestämmelserna i en lag som rör barn stämmer överens med artiklarna i barnkonventionen. Barnombudsmannen anser att Högsta domstolens tolkningsprincip, om att en konvention om mänskliga rättigheter på grund av sin speciella karaktär bör ges en särskild vikt i fall av konflikt med inhemsk lag, ska belysas. Stockholms Stad, Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, Sveriges ungdomsorganisationer (LSU), och Unicef Sverige anser att barnkonventionen vid en normkonflikt ska ges företräde framför annan lag. Förvaltningsrätten i Umeå anser att det finns risk för att vissa artiklar i konventionen kan komma att anses stå i strid med annan lagstiftning och att det då är oklart vilken lag som har företräde.

Skälen för regeringens bedömning: Att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering oavsett om det sker genom inkorporering eller inte. Regeringen vill återigen understryka att de undersökningar som har gjorts, både i tidigare utredningsarbete och inom ramen för Barnrättighetsutredningens uppdrag, visar att svensk lagstift- ning inte strider mot konventionen och överlag stämmer väl överens med barnkonventionens bestämmelser. Regeringens bedömning är därför, i likhet med utredningens, att normkonflikter mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag sällan torde uppstå och att eventuella konflikter bör kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Med normkonflikt avses en oförenlighet mellan bestämmelser i den inkorporerade barnkonventionen och bestämmelser i annan svensk för- fattning. En normkonflikt finns t.ex. om det i en författningsbestämmelse

Prop. 2017/18:186 anges att en viss handling är förbjuden medan det i en annan för- fattningsbestämmelse anges att handlingen är tillåten. Sådana bestäm-

	melser kan inte tillämpas samtidigt. För att det ska anses vara fråga om en
	normkonflikt krävs att den aktuella bestämmelsen i barnkonventionen är
	direkt tillämplig i det enskilda fallet. Vidare finns en sådan konflikt endast
	om svensk rätt ger sämre skydd för barnets rättigheter än det skydd
	barnkonventionen ger. Om svensk rätt ger ett starkare skydd för barnets
	rättigheter föreligger inte någon konflikt. Detta följer direkt av artikel 41 i
	barnkonventionen. De bestämmelser i regeringsformen som ger uttryck för
	den formella lagkraftens princip (8 kap. 18 § RF) utgår från att en för-
	fattning av högre konstitutionell valör har företräde framför en författning
	av lägre valör. Det innebär att grundlag har företräde framför annan lag,
	att vanlig lag har företräde framför förordning och att förordning har
	företräde framför myndighetsföreskrifter.
	Vid en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen
	och en författning av lägre valör, t.ex. en förordning eller en myndighets-
	föreskrift, innebär detta att den författning som har högre valör, dvs.
	inkorporeringslagen, ska tillämpas i det enskilda fallet. Den inkorporerade
	barnkonventionen ska också tillämpas när avvikande anvisningar följer av
	t.ex. rekommendationer, allmänna råd eller handböcker som anger hur
	någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, dvs. i förhållande till
	sådana anvisningar som inte utgör bindande normer enligt regeringsfor-
	men. I dessa fall föreligger inte någon verklig normkonflikt.
	Det förhållandet att en svensk författning grundas på en internationell
	förpliktelse innebär alltså inte i sig att författningen får företräde framför
	andra författningar av samma normhierarkiska valör om det uppkommer
	en konflikt mellan olika sådana författningar. Däremot gäller som en
	allmän tolkningsprincip att svenska författningar ska tolkas i fördrags-
	vänlig anda (fördragskonformt). En utgångspunkt för tolkningen av en
	svensk författning är att man normalt bör kunna utgå från att svenska
	författningar är förenliga med de folkrättsliga förpliktelser som landet har
	tagit på sig. Om en eventuell motsättning föreligger mellan en svensk lag
	och den inkorporerade barnkonventionen, ska den särskilda lagbestäm-
	melsen i största möjliga utsträckning således tolkas så att en verklig
	normkonflikt undviks. Om det är möjligt att undvika en normkonflikt
	genom tolkning på detta sätt är konflikten enbart skenbar. Genom sådan
	lagtolkning kan man många gånger åstadkomma ett resultat som innebär
	att konventionen får genomslag vid tillämpningen av andra lagar.
	Vid rättstillämpningen är det mot denna bakgrund också viktigt att en
	förvaltningsmyndighet eller en domstol börjar med att klarlägga om en
	lagkonflikt är enbart skenbar eller om den är verklig. Är det tveksamt om
	det föreligger en verklig normkonflikt kan problemet ofta lösas genom
	fördragskonform tolkning. Står det däremot klart, efter en grundlig analys
	av både lagbestämmelsens ordalydelse och övriga rättskällor som kan
	användas till stöd för tolkningen av denna och av den i ärendet aktuali-
	serade konventionsbestämmelsen så som den ska tolkas utifrån tillgäng-
	liga rättskällor enligt traktaträtten (jfr avsnitt 6.1), behöver den uppkomna
	normkonflikten lösas på något sätt. För detta ändamål finns ett antal
	principer att utgå från i rättstillämpningen.
	Om rättstillämparen efter en analys kommer fram till att det föreligger
86	en verklig normkonflikt mellan barnkonventionen och en annan lag, dvs.

om en regel uppfattas så entydig att det inte finns utrymme att tolka den fördragskonformt i en konkret situation, gäller dels principen om att en specialregel går före en allmänt hållen bestämmelse, dels principen om att yngre lag går före äldre lag. Om den svenska lagregeln har utfärdats före inkorporeringen kan det leda till att konventionsbestämmelsen ska läggas till grund för avgörandet. Det motsatta gäller, enligt denna princip, för det fall att den svenska regeln har utfärdats efter inkorporeringen. Rätts- tillämparen måste dock samtidigt överväga om det finns skäl att tillämpa den delvis konkurrerande principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag. Den principen kan medföra att barnkonventionen i något fall får företräde, allt beroende på vilka regler det är fråga om och i vilket sammanhang som frågan kommer upp. Det faktum att bestämmelserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämm- elserna i den svenska lagen talar dock för att principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mera och vilken som är mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventions- bestämmelsen ska ges företräde. Det beror på omständigheterna.

Rättstillämparen kan därutöver, i ett fall då det förefaller finnas en kon- flikt mellan en svensk lagbestämmelse och en bestämmelse i barnkon- ventionen, också väga in att barnkonvention är en konvention om mänsk- liga rättigheter, som därmed kan behöva ges särskild vikt vid lag- tolkningen (jfr prop. 1993/94:117 s. 38 och bet. 1993/94:KU24 s. 20). När och hur sådana avvägningar kan göras i ett konkret fall kan inte, som Barn- ombudsmannen efterlyser, belysas närmare i detta lagstiftningsärende utan får utvecklas i rättspraxis.

Även EU-rätten (genomförd genom svensk lagstiftning eller direkt tillämplig) ska så långt möjligt tolkas i enlighet med barnkonventionen dvs. fördragskonform tolkning. De EU-rättsliga principerna om företräde och lojalitet medför att vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionen och EU-rätten har EU-rätten företräde. Regeringen vill dock lyfta fram att det i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen slås fast att unionen ska främja skyddet av barnets rättigheter. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, har EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit rättsligt bindande för medlemsstaterna när de tillämpar EU-rätt. Av EU-domstolens förhandsavgörande den 23 februari 2013 i målet C-617/10 Åkerberg Fransson framgår att EU-domstolen har behörighet att pröva nationell lagstiftnings förenlighet med stadgan på hela det området som omfattas av unionsrätten. Stadgans krav måste alltså iakttas när en nationell lagstiftning omfattas av unionsrättens tillämp- ningsområde (se avgörandet p. 19–21). Av artikel 24 i EU-stadgan framgår att barn fritt ska kunna uttrycka sina åsikter och att de ska beaktas i frågor som rör barn i förhållande till deras ålder och mognad. Vidare att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.

En annan situation som rättstillämparen kan ställas inför är att det på det aktuella området eller för den aktuella frågan saknas uttryckliga regler. I en sådan situation kan barnkonventionen – om det rör sig om en sådan bestämmelse som är direkt tillämplig – komma att fylla ut annan lag- stiftning.

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 Enligt Lagrådet är det bekymmersamt att ansvaret för att lösa eventuella normkonflikter läggs på rättstillämpningen, eftersom konventions- bestämmelserna ska tillämpas i enskilda fall och inte bara av domstolar och andra rättsliga instanser, samtidigt som auktoritativa besked i rättstillämpningen kommer att dröja och alla frågor inte kommer att besvaras på det sättet. Med anledning av detta vill regeringen i likhet med utredningen betona att riskerna för konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag inte ska överdrivas. Enligt regeringens bedömning torde det endast sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkonvention och annan lag. Om en normkonflikt undantagsvis uppkommer, bör den dessutom i de allra flesta fall kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med tillämpning av de tolknings- och rättstillämpningsmetoder som berörs i det föregående. Som tidigare nämnts är regeringen medveten om att det kan saknas erfarenhet och kunskap av att tolka och tillämpa internationella konventioner, trots att dessa redan i dag ska tolkas och tillämpas genom fördragskonform tolkning. Regeringen har bl.a. tagit initiativ till ett kunskapslyft för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019 för att öka kunskapen om barnets rättigheter som beskrivs närmare i avsnitt 7.2. Regeringen, presenterar i avsnitt 6.4 dessutom att en vägledning bör tas fram om hur konventionen kan tolkas och tillämpas.

Eventuella normkonflikter kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. Som framhålls i avsnitt 5.1 har lagstiftaren en viktig uppgift att fortlöpande se till att den inhemska rätten överens- stämmer med konventionen, även efter att konventionen har inkorporerats. I motsats till bl.a. Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, och

Unicef Sverige anser regeringen att det inte finns skäl att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lagstiftning och ge den företräde framför annan lag.

6.3Konventionsbestämmelsers direkta tillämplighet

Regeringens bedömning: Frågan om vilka bestämmelser i barnkon- ventionen som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det bör överlämnas till rättstillämpningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning och av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Justitiekanslern (JK) anser i likhet med utredningen att det varken är möjligt eller lämpligt att i förarbeten till en inkorporeringslag ange vilka bestämmelser i konven- tionen som är direkt tillämpliga (self-executing) och vilka som inte är det utan att detta i stället bör överlämnas till rättstillämpningen att avgöra. Domstolsverket anser i likhet med bl.a. Barnombudsmannen att frågan om konventionsbestämmelsers direkta tillämpning eller ej torde vara högst

beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och således en fråga för rättstillämpningen.

Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO), Region Skåne, Västerås stad, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar anser att det måste klargöras vilka artiklar som är direkt tillämpliga. JO menar att konsekvensen av att lagstiftaren inte tar ställning till vilka artiklar i konventionen som domstolar och förvaltnings- myndigheter ska tillämpa är att den komplicerade frågan om vad som är direkt tillämplig lag och hur den ska tolkas överlämnas till rättstillämpande myndigheter. Det innebär att ansvaret för rättsutvecklingen läggs över från lagstiftaren till tillämparna, som i sammanhanget får en ovanligt kom- plicerad och oklar rättslig grund att förhålla sig till.

Skälen för regeringens bedömning: Vid inkorporering av barnkon- ventionen kan i rättstillämpningen uppkomma fråga om enskilda be- stämmelser i konventionen grundar en möjlighet för enskilda att i ett konkret ärende eller mål åberopa bestämmelsen direkt – utan att kom- pletterande reglering behövs – inför domstolar och myndigheter, dvs. om en bestämmelse är direkt tillämplig (self-executing) eller inte. Det finns inte i barnkonventionen någon definition av begreppet self-executing.

JO menar att ansvaret för rättsutvecklingen läggs över från lagstiftaren på tillämparna, som i sammanhanget får en ovanligt komplicerad och oklar rättslig grund att förhålla sig till. Även Lagrådet anser att det är bekym- mersamt att rättstillämpningen får ansvaret för att bedöma vilka konven- tionsbestämmelser som är direkt tillämpliga.

Regeringen anser dock, i likhet med JK, Barnombudsmannen och Domstolsverket, att det varken är möjligt eller lämpligt att i förarbetena till inkorporeringslagen ange vilka bestämmelser som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det. Om en viss konventionsbestämmelse är direkt tillämplig eller inte kan bero på den specifika situationen. En sådan uppräkning skulle dessutom kunna hämma rättsutvecklingen och en dyna- misk tolkning av barnkonventionen.

Till skillnad från JO och Lagrådet anser regeringen att det därför bör överlämnas till domstolar och andra rättstillämpande organ, ytterst de högsta domstolarna som prejudikatsbildare, att inom befintliga rättsliga ramar bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. Inte heller detta är något nytt för rättstillämparen då inte heller alla bestämmelser i nationell rätt är av sådan karaktär att de direkt och självständigt grundar rättigheter. Syftesbestämmelser och principförklaringar får t.ex. betydelse först när de ses i ett sammanhang med andra rättsregler. Om det bedöms saknas reglering kan det åtgärdas genom transformering för att på så sätt tydliggöra för rättstillämparen hur bestämmelsen i barnkonventionen kan tolkas i ett särskilt sammanhang.

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 6.4	En vägledning vid tolkning av
	barnkonventionen

Regeringens bedömning: En vägledning som kan utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram och vid behov uppdateras. Vägledningen bör bl.a. ge kunskap om folkrättsliga tolkningsregler och källor.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege- ringens bedömning. Regeringens bedömning är, i likhet med utredningen, att det finns ett behov av att utforma en vägledning. Regeringen gör bedömningen att en sådan bör tas fram.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Bland andra Förvaltningsrätten i Umeå anser att en vägledning bör tas fram för att underlätta tolkning och tillämpning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys anger att det är viktigt att en skriftlig vägledning tas fram för att inkorporeringslagen ska kunna tolkas på ett förutsägbart, konsekvent och i övrigt rättssäkert sätt.

Justitiekanslern (JK) och Östersunds tingsrätt lyfter i sina remissvar fram att tillämpningen av barnkonventionen i stor utsträckning kan antas bli en uppgift för handläggare i kommuner och förvaltningsmyndigheter i ärenden som rör enskilda barn. Enligt JK torde dessa handläggare ofta ha en begränsad erfarenhet av att tolka och tillämpa internationella kon- ventioner.

JK menar att det kan vara värdefullt att ta fram en vägledning, men understryker att en vägledning i sig inte utgör en rättskälla. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att det är av största vikt att väg- ledningen är lättillgänglig, att den hålls uppdaterad och att den tas fram i bred samverkan med både SKL och SKL:s medlemmar. Kammarrätten i Stockholm anser att en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Förvaltningsrätten i Karlstad efterlyser en skriftlig vägledning i frågor med anknytning till konventionstexternas betydelse. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) betonar att en vägledning behöver vara ett levande dokument som uppdateras. Rädda Barnen lyfter fram barnrätts- kommitténs dokument och de fakultativa protokollen som viktiga i väg- ledningssammanhang. Barnens rätt i samhället (Bris) påpekar att FN:s beslut gällande överklagandeärenden som behandlas av FN:s barnrätts- kommitté i efterlevnaden av barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ger viktig vägledning.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det i sam- band med inkorporering av barnkonventionen behövs en ökad kunskap om konventionen för att säkerställa att barnets rättigheter tas tillvara i rättstillämpningen. En vägledning som kan utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör därför tas fram. Vägledningen bör syfta till att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning genom att redogöra för hur man metodmässigt kan gå tillväga när man tolkar och

tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen. Vidare bör

vägledningen även omfatta en allmän redogörelse av folkrättsliga tolk- ningsmedel och källor vid tolkning av traktater och en redogörelse av tolkningsmedel och källor vid tolkning av barnkonventionen som kan vara relevanta, samt hänvisningar till relevanta rättskällor som kan fungera som hjälpmedel vid tolkning av barnkonventionens bestämmelser, såsom nationell och internationell rättspraxis och doktrin. Den bör också omfatta övrig vägledning såsom rekommendationer och allmänna kommentarer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) och andra konventionskommittéer som, trots att de inte är juridiskt bindande, kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Vägledningen bör även vid behov kunna uppdateras och göras tillgänglig för olika målgrupper.

Lagrådet frågar sig vilken auktoritet vägledningen kommer att till- skrivas och betonar att det inte får bli så att vägledningen i praktiken kommer att uppfattas som lagförarbeten i efterhand. Lagrådet invänder också att barnrättskommitténs kommentarer inte har folkrättslig status som rättskälla och inte heller är juridiskt bindande för konventionsstaterna. Regeringen vill i likhet med JK betona att en sådan vägledning i sig inte utgör en rättskälla utan endast är just en vägledning. Regeringen delar Lagrådets synpunkter och anser att det är viktigt att undvika risken för konflikter med förvaltningsmyndigheternas och domstolarnas själv- ständighet i rättstillämpningen, och att vägledningen måste utformas på ett sådant sätt att den inte kan ses som en särskild anvisning till myndig- heterna om hur svensk lag ska tillämpas (jfr 11 kap. 3 § och 12 kap. 2 § regeringsformen).

Inom ramarna för det kunskapslyft som pågår har statliga myndigheter, kommuner och landsting möjlighet att få stöd av Barnombudsmannen när det gäller att utveckla och sprida konkret och verksamhetsnära kunskap, i syfte att stärka genomslaget för barnets rättigheter. En enhetlig och samlad vägledning är viktig också för genomförandet av dessa uppdrag. Rege- ringen vill i likhet med Barnombudsmannen understryka att myndigheter på egen hand kan behöva uppdatera riktlinjer och handböcker vad gäller hur barnkonventionen kan tolkas inom en myndighets egen specifika verksamhet. I ett sådant arbete är det viktigt att myndigheter beaktar att uttolkning av barnkonventionen utvecklas med tiden, vilket ställer krav på att tolkningsmaterialet kontinuerligt uppdateras i takt med framtida nationell och internationell rättsutveckling. Även vägledning som ges från konventionsorganen kan i sammanhanget beaktas.

Prop. 2017/18:186

	7	Ytterligare åtgärder för att främja
		genomslaget för barnkonventionen
	7.1	En fortsatt transformering
	7.1.1	Fortsatt och systematisk transformering

	Regeringens bedömning: För att barnkonventionen ska få genomslag
	krävs utöver inkorporering bl.a. fortsatt transformering av konven-
	tionen.
	Barnkonventionen bör fortsatt synliggöras i förarbeten till lag-
	stiftning där barnets rättigheter kan vara relevanta. Transform-
	eringsarbetet behöver fortsätta och bli mer systematiskt för att få en
	tydligare koppling till rättigheterna i konventionen. I det fortsatta
	transformeringsarbetet bör särskilt fokus ligga på principen om barnets
	bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser samt barnets rätt att
	uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

	Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-
	ringens bedömning. Regeringens bedömning är att transformeringsarbetet
	även behöver bli mer systematiskt för att få en tydligare koppling till
	rättigheterna i konventionen.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att det
	finns behov av en fortsatt transformering, bl.a. för att precisera och konkre-
	tisera de rättigheter som följer av barnkonventionen. Folkhälso-
	myndigheten, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Sveriges
	advokatsamfund med flera menar att en fortsatt transformering kommer
	bidra till ökad förutsebarhet och transparens. Även bland de remiss-
	instanser som förordat en transformering i stället för en inkorporering
	betonas vikten av fortsatt transformeringsarbete. Förvaltningrätten i
	Karlstad anser att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret
	inte i lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket
	enligt förvaltningsrätten bättre stämmer överens med den grundlags-
	stadgade principen om maktdelning. Kammarrätten i Stockholm menar i
	likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och
	Stockholms tingsrätt att en transformering av relevanta konventions-
	artiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får
	bättre genomslag i svensk rätt eftersom det blir möjligt för tillämparen att
	få ledning genom förarbeten.
	Malmö kommun anser att det vid en fortsatt transformering är viktigt att
	det skapas en enhetlighet kring hur konventionsartiklarna uttrycks och
	utformas i lagtexterna, t.ex. kring barnets bästa, vilket skulle bidra till en
	ökad samsyn i tolkningen. Statens skolinspektion menar att eftersom
	förarbetena till en lag om inkorporering inte kommer att ange hur konven-
	tionen ska tolkas är det betydelsefullt att principen om barnets bästa
	förtydligas i andra förarbeten. Migrationsverket anser att utredningens
92	förslag att synliggöra barnkonventionen i relevanta förarbeten skulle

innebära ett ytterligare stöd för myndigheten i den praktiska tillämpningen av innehållet i konventionen. Handikappförbunden (numera Funktionsrätt Sverige) påpekar att transformeringen inte får leda till en försvagning av lagar som i dag går längre i att säkra barnets rättigheter än vad konven- tionen föreskriver. Autism- och Aspergerförbundet vill understryka att barnkonventionen ska tolkas i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ett barnrättsperspektiv innebär att man måste utgå ifrån att barn är olika individer och har olika behov.

Civil Rights Defenders och Nationell samverkan för psykisk hälsa

(NSPH) anser att 15 § i kommittéförordningen (1998:1474) som handlar om vilka konsekvenser som en statlig utredning ska beakta bör gälla samtliga konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat, även barnkonventionen.

Barnens rätt i samhället (Bris) anser att transformeringen måste fortsätta med hög prioritet även efter en inkorporering och att en ansvarig för arbetet bör utses och att arbetet löpande bör granskas. Inspektionen för Socialförsäkringen vill se ett intensifierat transformeringsarbete och understryker att tillsynsmyndigheter har en central roll i detta arbete genom att granska områden som berör barnets rättigheter. Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att en utredning behöver tillsättas kring vilka författningar som behöver ändras.

Skälen för regeringens bedömning

Fortsatt transformering

För att barnets rättigheter ska få genomslag krävs utöver inkorporering av barnkonventionen bl.a. fortsatt transformering av konventionen. Kam- marrätten i Stockholm menar i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt än en inkorporering där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förarbeten. Regeringen ser dessa fördelar med en fortsatt och mer systematisk transformering men ser dessa tillsammans med de fördelar som en inkorporering innebär och som redogörs för i avsnitt 5.1. Regeringen vill tydliggöra att valet av inkorporering som metod inte innebär att transformering inte ska ske, tvärtom ser regeringen dessa metoder som ömsesidigt förstärkande och tillsammans som det mest effektiva sättet för att barnkonventionen och barnets rättigheter ska få genomslag i rättstillämpningen. Lagstiftaren ska fortsatt se till att den inhemska rätten överensstämmer med barnkonventionen, även efter att den inkorporerats. En fortsatt transformering av konventionens bestäm- melser inom olika rättsområden är enligt regeringen därför minst lika betydelsefull som inkorporering för att barnets rättigheter ska få gen- omslag. Genom transformering kan författningsbestämmelser tydliggöra vad rättigheterna innebär, vilket ökar förutsebarheten och ger rätts- tillämparen ytterligare stöd i tolkningen och tillämpningen av konven- tionen. Arbetet med att transformera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter kan också antas leda till att eventuella luckor i lagstiftningen löpande identifieras. Regeringen anser i likhet med Förvaltningsrätten i Karlstad att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret inte i

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket bättre stämmer överens med den grundlagsstadgade principen om makt-

	delning.
	Av den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter
	(prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35), som alltjämt är
	gällande, framgår att all lagstiftning som rör barn ska utformas i
	överensstämmelse med barnkonventionen. Det transformeringsarbete som
	pågått sedan Sverige ratificerade barnkonventionen har inneburit att bl.a.
	barnets bästa kommit till uttryck i flera lagar. Utredningen konstaterar
	dock utifrån sina kartläggningar att förarbeten till bestämmelser som utgår
	från barnkonventionen och olika riktlinjer som ska vara till stöd i rätts-
	tillämpningen kan vara otydliga och även sakna förankring i barnkonven-
	tionen. Kartläggningarna visar också att de olika bestämmelserna om
	barnets bästa har tagits fram med olika utgångspunkter och getts olika
	innebörd i lagstiftningen. Vidare konstaterar utredningen att barnets bästa
	inte alltid används som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser som rör
	barn. Bristen får till följd att övriga grundprinciper och bestämmelser inte
	får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. För att barnkonventionen
	ska få genomslag och betydelse för rättstillämpningen anser regeringen att
	konventionen i ökad grad bör synliggöras i förarbeten till lagstiftning där
	konventionen kan vara relevant.
	Regeringen anser att det är grundläggande att det i det fortsatta trans-
	formeringsarbetet finns en gemensam utgångspunkt för hur barnkonven-
	tionens bestämmelser bör tolkas. Eftersom en lag om inkorporering inte
	genom förarbeten kommer att ange hur konventionens artiklar bör tolkas
	är det betydelsefullt att t.ex. principen om barnets bästa är tydlig i andra
	förarbeten. Det är av särskild vikt att innebörden av principen om barnets
	bästa, och de övriga bestämmelserna i barnkonventionen, är tydligt
	förankrade i de tolkningar av mänskliga rättigheter som gäller enligt
	folkrätten. För att barnets bästa ska få en reell innebörd i beslut som rör
	barn och få betydelse för ett enskilt barn eller en grupp barn anser
	regeringen att det i det fortsatta transformeringsarbetet bör vara ett särskilt
	fokus på barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser liksom
	barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade, vilket utgör en
	väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa.
	Precis som Inspektionen för socialförsäkringen påpekar har tillsyns-
	myndigheter en viktig roll i ett systematiskt transformeringsarbete genom
	att granska områden som berör barnets rättigheter, men även övriga
	myndigheter har här en viktig roll. I myndigheternas uppdrag ingår ett
	ansvar för att diskutera och hantera nya författningar, men även för att
	uppmärksamma regeringen på behov av förändrad lagstiftning. Barn-
	ombudsmannen har enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman dess-
	utom i uppgift att särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar
	samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen. Även om
	både Barnombudsmannen och tillsynsmyndigheterna således ska upp-
	märksamma brister i tillämpningen av både barnkonventionen och annan
	lagstiftning innebär det dock för tillsynsmyndigheternas del inte att dessa
	myndigheter ska utöva tillsyn över barnkonventionen i dess helhet. Det är
	endast i de situationer där barn berörs som tillsynsmyndigheterna även ska
	lägga barnkonventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då
94	endast i fråga om den verksamhet som tillsynen omfattar.

Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra åtagandena enligt barnkonventionen. Barnrättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Eftersom barnrättspolitiken är sektorsövergripande och rör alla nivåer i samhället kommer samordning och dialog inom barnrättspolitiken att vara fortsatt viktig för regeringen.

I strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige betonas att lag- stiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör barn (prop. 2009/10:232 s. 11). Vidare betonas att det är viktigt att hela lag- stiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett barnrättsperspektiv. Det är viktigt att barnets rättigheter uppmärksam- mas och fångas upp på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen i de fall där det kan vara av relevans. Kommittéväsendet har en central funktion när det gäller att föra in kunskap och olika perspektiv i det politiska systemet och att ta fram underlag för regeringens beslut inom olika områden. Om barnets rättigheter beaktas redan på utredningsstadiet och synliggörs i betänkanden, kan det bidra till att fördjupa diskussionen om de framlagda förslagen och ge ett bättre underlag inför det efterföljande lagstiftningsarbetet.

Barnets bästa som ett tillvägagångssätt

Regeringen anser i likhet med Malmö kommun att det är grundläggande att det i det fortsatta transformeringsarbetet skapas en enhetlighet kring hur konventionsartiklarna uttrycks och utformas i lagtexterna, t.ex. kring barn- ets bästa, vilket skulle bidra till en ökad samsyn i tolkningen.

I strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232 s.15) understryks även att en central princip i barnkonventionen är att barnets bästa särskilt ska uppmärksammas vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Det innebär att hänsyn ska tas till alla samlade rättigheter som barnet har enligt konventionen och till de behov och intressen som det enskilda barnet har. Inför ett beslut eller en åtgärd ska därför ansvarig beslutsfattare överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt, dvs. ha ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Kunskapen om barnets rättig- heter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är därför en grund- förutsättning för att i det dagliga arbetet leva upp till åtagandena enligt konventionen. Således behöver de beslutsfattare och de yrkesgrupper vars arbete rör barn ha en gedigen kunskap om vilka rättigheter barn har, om hur rättigheterna kommer till uttryck i svensk lagstiftning och om hur dessa på bästa sätt kan omsättas i deras respektive verksamheter.

Regeringen anser att principen om barnets bästa bör ges en reell innebörd i beslut som rör barn. Att resonemang kring barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning redovisas i enskilda beslut som rör ett barn är enligt regeringens mening allvarligt och innebär enligt regeringen en brist i rättstillämpningen i förhållande till principen om barnets bästa enligt barnrättskommitténs uttolkning av barnkonventionens artikel 3. Det bör i

Prop. 2017/18:186

Prop. 2017/18:186 det här sammanhanget understrykas att rekommendationer och allmänna kommentarer från FN:s konventionskommittéer inte är juridiskt bindande, men det är regeringens uppfattning att dessa kan utgöra en viktig väg- ledning i arbetet med mänskliga rättigheter.

Barnrättskommittén har tagit fram en vägledning om denna princip i form av en allmän kommentar (CRC/C/GC/14). Enligt barnrättskom- mitténs allmänna kommentar består begreppet barnets bästa av tre delar: det är en materiell rättighet, en rättslig tolkningsprincip och ett tillväga- gångssätt i beslutsprocesser. Rätten att få barnets bästa bedömt i beslut som gäller barnet är en materiell rättighet. Barnets bästa ska i denna bedömning, när olika intressen vägs mot varandra, väga tungt men inte ensamt vara utslagsgivande. I det enskilda fallet kan således andra sam- hällsintressen väga tyngre. Principen om barnets bästa ska alltid tillämpas när man fattar ett beslut som rör ett enskilt barn eller grupper av barn. Som materiell rättighet är principen om barnets bästa enligt kommittén direkt tillämplig och kan åberopas i domstol. Barnrättskommittén understryker att begreppet barnets bästa även är en grundläggande rättslig tolknings- princip. Om en rättsregel är öppen för fler än en tolkning, ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ha företräde. Tolknings- ramarna är enligt kommittén de rättigheter som barn har enligt barnkon- ventionen och de fakultativa protokollen till barnkonventionen. Principen är också ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Den aktuella principen innebär att när ett enskilt barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för barnet eller barnen. I beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa, dvs. vad som beslutsfattaren ansett vara barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på och hur barnets intressen vägts mot andra intressen, vare sig dessa handlar om övergripande policyfrågor eller enskilda fall. Myndigheter på olika nivåer som fattar beslut som rör barn måste bedöma och fastställa barnets bästa genom barnanpassade för- faranden. Det är en process som innefattar flera steg och där barnets åsikter utgör en väsentlig del. Barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter i konventionen – rättigheterna ska ses om en helhet. De är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Det går t.ex. inte att tillämpa artikel 3.1 om barnets bästa korrekt om kraven i artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter inte uppfylls i frågor som är relevanta för beslutet.

Barnets bästa kan inte definieras en gång för alla utan måste kopplas till det individuella barnet och barnets situation. Principen om barnets bästa måste ses som ett tillvägagångssätt i varje beslutsprocess där barn är berörda. Vidare bör varje beslut som rör ett eller flera barn innehålla en motivering där det bl.a. bör framgå vilka aspekter som beslutsfattaren ansett vara relevanta i bedömningen av barnets bästa. Om beslutet inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges. I de undantagsfall där den valda lösningen inte överensstämmer med barnets bästa bör skälen till att något annat vägt tyngre klargöras för att visa att barnets bästa noga har analyserats och övervägts.

7.1.2	Kartläggning av barnkonventionens bestämmelser Prop. 2017/18:186

Regeringens bedömning: Utifrån ny kunskap och i takt med att sam-
hället förändras och utvecklas är det av vikt att med jämna mellanrum
följa upp hur lagstiftningen och dess tillämpning stämmer överens med
barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Regeringen har därför
denna dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra
en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis
överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn-
konventionen).

Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Kammarrätten i
Stockholm, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Förvaltningsrätten i
Malmö, Åklagarmyndigheten och Stockholms universitet, anser att den
kartläggning som utredningen har gjort av fyra områden är alltför
begränsad. Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att någon fullständig
översyn av svensk rätt och hur den förhåller sig till barnkonventionens
artiklar inte har gjorts. Bland annat efterfrågar Kammarrätten i Stockholm
en mer djupgående analys av barnkonventionens förhållande till EU-
rätten. Kammarrätten i Stockholm och Östersunds tingsrätt menar även att
en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett
svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika
rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Justitie-
kanslern (JK) anser att en vägledning bör innehålla internationell och
nationell rättspraxis samt konkreta exempel på situationer som tar sin
utgångspunkt i svenska förhållanden och som de rättstillämpande myndig-
heterna kan ställas inför. JK menar vidare att det fortsatta transformerings-
arbetet måste syfta till att undersöka om gällande lagstiftning som rör barn
riskerar att hamna i konflikt med barnkonventionen. Även Riksdagens
ombudsmän (JO) menar att konsekvenserna av en inkorporering är otill-
räckligt utredda. JO pekar också på behovet av någon form av fördjupad
granskning av annan lagstiftning där barnfrågor kan aktualiseras för att
undvika risken för intressekonflikter.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har denna dag beslutat
att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att
belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med
barnkonventionen (dir. 2018:20). Lagrådet anser att kartläggningen borde
göras först för att sedan läggas till grund för bedömningen av om
konventionen alls bör inkorporeras. Regeringen anser dock inte att frågan
om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras behöver analyseras
ytterligare. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet
med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika
rättsområden. Vidare skapas bättre förutsättningar för utvecklandet av
olika typer av processtöd för myndigheterna i deras verksamheter för att
bl.a. barnets bästa ska ses som ett tillvägagångssätt i enlighet med
barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14.
För att barnkonventionen ska få genomslag och betydelse för rätts-
tillämpningen anser regeringen att konventionen även bör synliggöras i
förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Det är
därför av betydelse att få en så aktuell bild som möjligt av relevant svensk
lagstiftning och praxis vad avser barnets rättigheter.		97

Prop. 2017/18:186 Utifrån ny kunskap och i takt med att samhället förändras och utvecklas är det av vikt att med jämna mellanrum följa upp hur lagstiftningen och dess tillämpning överensstämmer med barnets rättigheter. Genomgångar av svensk lagstiftnings överenstämmelse med konventionen har gjorts flera gånger tidigare. Första gången det gjordes var i samband med ratificeringen 1990 (prop. 1989/90:107) och sedan med jämna mellanrum: genom den parlamentariska kommittén (Barnkommittén) 1996 (SOU 1996:115 och 1996:116), genom den kartläggning som gjordes 2011 (Ds 2011:37) och nu senast genom Barnrättighetsutredningens uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt barn- konventionen (dir. 2013:35, SOU 2016:19).

Utredaren ska behandla artiklarna 1–42 och analysera konventions- bestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden, med återgivande av bl.a. relevanta avgöranden från svenska domstolar, EU-domstolen och Europadomstolen. Utredaren ska även redogöra för relevanta delar av barnrättskommitténs allmänna kommentarer, trots att dessa inte är en rättskälla.

Vidare ska utredaren särskilt redovisa hur bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att utrycka sina åsikter och få dem beaktade tolkas i den praktiska tillämpningen samt vilken innebörd de ges i inom olika rättsområden. Redovisningen av barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade ska innehålla en analys av hur barnets bästa förhåller sig till andra intressen som ska beaktas. Utredningen hindrar dock inte en fortsatt transformering under tiden.

7.2Kunskapslyft för barnets rättigheter

7.2.1Öka barns kunskaper om sina rättigheter

Regeringens bedömning: För att barnets rättigheter ska kunna till- godoses alla barn är det nödvändigt att barn känner till sina rättigheter. Barn behöver därför få ökad kunskap om vad rättigheterna innebär i praktiken.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att alla barn bör få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar utred- ningens bedömning, bl.a. Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Inspektionen för vård och omsorg, Skolinspektionen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholm, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs stad, Skellefteå kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun, Rädda Barnen, Unicef Sverige och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Synskadades Riksförbund tillstyrker och anser att barn med synnedsättning måste kunna ta del av informationen och lyfter fram det webbaserade material som Socialstyrelsen och Barnombuds- mannen tagit fram.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt barnkonventionen har Prop. 2017/18:186 staterna en skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra

konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Vidare understryks i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att barn och unga ska få kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken. För att barnets rättigheter ska kunna tillerkännas alla flickor, pojkar och barn som definierar sig på andra sätt är det också nödvändigt att de känner till sina rättigheter.

Barnombudsmannen redovisade i sin årsrapport 2009 en undersökning av barns kunskaper om sina rättigheter. Undersökningen visade att barn och unga i åldrarna 11 respektive 14 år har relativt god allmän kännedom om sina rättigheter. Det var däremot endast en femtedel som var riktigt säkra på att de hört talas om barnkonventionen och endast en av tio som säkert visste vad den handlade om. Barnombudsmannen pekade i års- rapporten bl.a. på vikten av skolans roll i att informera och utbilda om barnets rättigheter.

Regeringen anser att det är av vikt att barn får kunskap om sina rättig- heter och vad rättigheterna innebär i praktiken. I oktober 2015 gav därför regeringen Barnombudsmannen i uppdrag att under 2015–2018 vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen och vad de innebär i praktiken både inom skolan och andra områden (S2015/06288/FST). I uppdraget ingår att för detta ända- mål skapa en portal med information, färdiga lektionsupplägg och lärar- handledning för att underlätta skolans undervisning om barnets rättigheter.

Barn kan känna sig extra utsatta i vissa livssituationer och kan då behöva stöd från exempelvis socialtjänsten. Det ska vara tydligt för barn och unga vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Men alla barn vet inte att det är till socialtjänsten de kan vända sig eller ens vad socialtjänsten är. Barns kunskap om sina rättigheter och social- tjänsten behöver därför öka. Kommuner behöver synliggöra sin social- tjänst för barn och unga och vända sig till dem. Socialstyrelsen och Barnombudsmannen har därför, utöver det uppdrag till Barnombuds- mannen som nämnts ovan, haft regeringens uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och socialtjänstens uppdrag. I uppdraget har även ingått att på lokal nivå underlätta för och stimulera kommunerna till att utveckla och tillgängliggöra sin information för barn och unga. Inom uppdraget har myndigheterna utvecklat en nationell webbplats (kollpasoc.se) som vänder sig till barn och unga med information om socialtjänsten. På webbplatsen tydliggörs vad social- tjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Webb- platsen vänder sig främst till flickor och pojkar i åldrarna 8–18 år.

Prop. 2017/18:186 7.2.2		Ett kunskapslyft om barnets rättigheter inom
		kommuner och landsting

	Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets
	rättigheter är det av betydelse att bland olika yrkesgrupper och besluts-
	fattare inom kommuner och landsting fortsätta höja kompetensen om
	barnkonventionen, om de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt
	och om barnets rättigheter.

	Utredningens förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
	ringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som arbetar i
	kommunala myndigheter samt förtroendevalda i kommuner och landsting
	bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompetens
	om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken. Kunskapslyftet bör
	enligt utredningen också bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till
	att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. Kunskapslyftet
	ska genomföras i dialog med SKL och berörda statliga myndigheter,
	inklusive länsstyrelserna. I dessa delar överensstämmer utredningens be-
	dömning med regeringens.
	Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet mer specifikt bör inne-
	fatta kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och
	förmåga att berätta, samt att utbildningsinsatser och spridning på regional
	och loka nivå bör utformas och genomföras i samverkan med läns-
	styrelserna. Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få
	möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen.
	Regeringens förslag skiljer sig från utredningens i ovan nämnda delarna
	såtillvida att dessa åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barn-
	ombudsmannen om att erbjuda stöd till kommuner och landsting som
	regeringen har beslutat om (S2016/07874/FST). Barnombudsmannen ska
	i stället inom ramarna för kunskapslyftet initialt genomföra kartläggning
	och analys av kommuners och landstings kunskapsbehov.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för
	utredningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland
	andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civil-
	samhällesfrågor, Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland, Brotts-
	offerjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser dock att tre år
	är för kort tid. Landstinget Västernorrland anser även att det krävs en
	långsiktigt hållbar utbildningsstruktur och att SKL kan ha en framtida roll
	att samordna utbildningsinsatser. Länsstyrelserna i Stockholm och i Väste-
	rbottens län och Rädda Barnen anser att kunskapslyftet bör genomföras i
	enlighet med den regionala stödstruktur som Länsstyrelsen i Jönköpings
	län föreslagit. Landstinget Dalarna stödjer inte utredningens förslag att
	kunskapslyftet ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna eller att
	Barnombudsmannen ska erbjuda uppdragsutbildningar med full kostnads-
	täckning. Örebro kommun anser att det är av stor vikt att Barnombuds-
	mannen involverar SKL samt kommuner och landsting/regioner i ett
	kunskapslyft för att få med sig det regionala och kommunala perspektivet.
	Uppsala kommun, Västerås stad och Ystads kommun vill särskilt lyfta
	vikten av att de utbildningar som genomförs är tydligt målgrupps-
	anpassade och kostnadsfria. Amnesty International anser att skyldigheten
100	för kommuner och landsting att tolka svensk lag fördragskonformt måste

förtydligas och att alla som berörs på statlig, kommunal och landstingsnivå måste utbildas om vad detta innebär i praktiken. Uppsala kommun och Linköpings universitet anser att det är angeläget att kunskapslyftet även omfattar aktuell forskning.

Skälen för regeringens bedömning: Genom en inkorporering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas bättre förutsättningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige. Därutöver krävs en kom- bination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.

Artikel 42 i barnkonventionen anger konventionsstatens skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionens bestämmel- ser allmänt kända. Artikel 4 i konventionen förpliktar staterna att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genom- föra rättigheterna i konventionen. Vikten av insatser för att stärka kunskapen om barnkonventionen betonas också i den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Här konstateras bl.a. att kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att leva upp till åtagandena enligt barnkonven- tionen. Vikten av att säkerställa att aktörer inom offentlig verksamhet har kunskap om Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och vilka krav dessa innebär för den egna verksamheten betonas även i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29).

I utredningen konstateras brister i tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden. En orsak till sådana brister är enligt utredningen otillräcklig kunskap om barnets rättigheter, särskilt hur de ska realiseras i rättstillämpningen. Regeringen delar Barnrättighetsutrednin- gens bedömning att det finns behov av ett kunskapslyft för att främja ett barnrättsperspektiv och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheten hos kommuner och landsting. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbild- nings- och kompetenshöjande insatser om innehållet i och tolkningen av barnkonventionen och om vad dessa instrument innebär i den praktiska verksamheten, i rättstillämpningen och beslutsfattandet för olika yrkes- grupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär.

För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter bland beslutsfattare på alla nivåer och olika yrkesgrupper. Erfarenheter från andra länder visar att en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar frågor om hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Barnombudsmannen har enligt lag i uppgift att driva på genomförandet av barnets rättigheter vilket också innefattar att genomföra insatser som

Prop. 2017/18:186

101

Prop. 2017/18:186 bidrar till att utveckla och sprida kunskap om tillämpningen av barn- konventionen. Regeringen anser att det i samband med en inkorporering

	av barnkonventionen behövs en särskild förstärkning vid sidan av det
	arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för
	regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Vidare anser rege-
	ringen att Barnombudsmannen med sin uppgift enligt lagen (1993:335) om
	Barnombudsman och sina erfarenheter är en central aktör för ett kunskaps-
	lyft riktat mot kommuner och landsting.
	Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag
	(S2016/07874/FST) att under perioden 2017–2019 stödja kommuner och
	landsting i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter
	inom centrala verksamhetsområden. I uppdraget ingår att:
	– kartlägga kommuners och landstings behov av stöd rörande tillämp-
		ningen av barnkonventionen,
	–	erbjuda stöd till kommuner och landsting rörande ändamålsenlig
		vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämp-
		ning av barnets rättigheter,
	– erbjuda stöd för utveckling av metoder och arbetsformer för tilläm-
		pning av barnets rättigheter inom verksamhetsområden för komm-
		uner och landsting som berör barn,
	– sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättigheter
		inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbetsformer
		för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutsprocesser,
	– bidra till nätverksträffar och andra dialogforum på regional nivå för
		erfarenhetsutbyte mellan kommuner och landsting,
	–	erbjuda kommuner och landsting stöd vad gäller utvärdering av
		arbetet med att tillämpa barnets rättigheter, samt sammanställa och
		analysera resultatet av kommunernas och landstingens arbete.
	Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regeringskansliet
	(Socialdepartementet).
	Flera kommuner och landsting framför i sina remissvar vikten av att ett
	kunskapslyft är målgruppsanpassat och tar hänsyn till kommuners och
	landstings olika verksamhetsområden. För att kunna erbjuda ett sådant
	anpassat kunskapsstöd som efterfrågas har regeringen under en treårs-
	period gett Barnombudsmannen utökade resurser. På så sätt blir det möj-
	ligt för myndigheten att på ett fördjupat sätt erbjuda stöd till kommuner
	och landsting när det gäller att utveckla och sprida verksamhetsnära
	kunskap om metod och arbetsformer för den praktiska tillämpningen av
	barnets rättigheter inom de verksamhetsområden som särskilt berör barn,
	t.ex. socialtjänst, förskola och skola, fysisk planering, kultur och fritid
	samt hälso- och sjukvård. Den vägledning som regeringen anser bör tas
	fram är också en viktig del i kunskapslyftet för kommuner och landsting
	då den kan utgöra ett stöd för hur rättstillämparna metodmässigt kan gå
	tillväga vid tolkning och tillämpning av en internationell konvention som
	barnkonventionen.
	En förstärkning av Barnombudsmannens resurser såg regeringen som
	särskilt angelägen mot bakgrund av de kunskapsbehov som remiss-
	instanserna uppger sig ha inför och i samband med inkorporeringen av
	barnkonventionen. Regeringen avser att följa upp effekten av kunskaps-
	lyftet samt se över strukturen för ett långsiktigt kunskapsstöd till komm-
102	uner och landsting i frågor som rör barnets rättigheter.

7.2.3Kunskapslyft om barnets rättigheter inom statliga myndigheter

Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att fortsätta höja kompetensen inom statliga myndigheter i fråga om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som arbetar i centrala statliga myndigheter bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompetens om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken. Kunskapslyftet bör också, enligt utredningens förslag, bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. I dessa delar överensstämmer utred- ningens bedömning med regeringens.

Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet bör innefatta kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta och att statliga myndigheter bör få i uppdrag att inom sina respektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Regeringens förslag skiljer sig något från utredningens såtillvida att ovan nämnda åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barnombudsmannen som regeringen har beslutat om (S2016/07875/FST) eller i uppdragen till särskilt berörda myndigheter om att analysera utvecklingsbehov och föreslå om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom respektive verksamhetsområden.

Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen. Även i den frågan anser regeringen att det är viktigt att invänta det underlag om kunskaps- behov bland statliga myndigheter som genereras inom kunskapslyftet.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för utredningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor (MUCF), Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland, Brottsofferjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser att tre år är för kort tid. Unicef Sverige anser att kunskapslyftet ska utvärderas efter tre år. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser att kunskapslyftet med fördel kan fördelas till fler myndigheter utifrån deras specifika kunskaps- område och att Barnombudsmannen kan ha samordningsansvar och er- bjuda uppdragsutbildningar med aktörer från olika myndigheter. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet anser att även tillsynsorgan som Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern bör förbättra sin information och tillgänglighet för barn. Plan International Sverige anser att kunskapslyftet bör innefatta även Sida, UD och andra myndigheter som ägnar sig åt internationellt arbete. Unicef Sverige anser att det bör tydliggöras att samtliga myndigheter som direkt eller indirekt har beröringspunkter med barn och deras rättigheter ska anses centrala. Malmö kommun lyfter vikten av att tillsynsmyndigheterna får utbildning i och kunskap om barnkonventionen så att barnets rättigheter ingår som en naturlig del i tillsyn och granskning av verksamheter. Domstolsverkets

Prop. 2017/18:186

103

Prop. 2017/18:186 bedömning är att en storskalig satsning på att erbjuda merparten av domarna särskild utbildning om barnkonventionen skulle medföra stora kostnader som inte ryms inom befintlig budget och att ett mer kostnads- effektivt alternativ skulle vara att bygga en grundläggande e-utbildning riktad till domstolsjurister. Statskontoret förordar att regeringen inled- ningsvis avgränsar antalet myndigheter ytterligare och väljer dem som påverkar de områden där utredningen har belagt att det finns problem. Statskontoret menar också att det kan vara en fördel att börja i liten skala och låta efterföljande myndigheter ta del av idéer och erfarenheter.

Brottsoffermyndigheten anser att det bör ställas tydliga krav på respek- tive myndighet att ta fram rutiner och arbetsformer för att kunna säker- ställa att barnets rättigheter beaktas i den egna verksamheten och att det är angeläget att detta arbete utförs inom den berörda myndigheten i stället för att bygga upp en ny organisation som ska arbeta med kompetensutveckling kopplad till barnkonventionen. Kriminalvården anser att det behövs en sammankallande funktion som kan hantera myndighetsgränsöver- skridande frågor då det finns en risk att myndigheterna tolkar de vaga bestämmelserna olika vilket kan leda till brister i samarbetet och i förlängningen även brister i myndigheternas möjlighet att uppfylla de krav som ställs.

Skälen för regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter även bland statliga myndigheter. Som framhålls bl.a. i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) behöver myndigheters beslut och andra åtgärder vara förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänsk- liga rättigheter, inklusive barnkonventionen. Även vikten av att statligt anställda har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter och på vilket sätt dessa behöver beaktas i den egna verksamheten betonas. Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt att möta det kunskapsbehov rörande hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå som en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar.

Utredningen konstaterar utifrån sina kartläggningar och andra studier att myndigheter i många fall förefaller sakna kunskap om de skyldigheter som de har gentemot barn i förhållande till barnets rättigheter enligt barn- konventionen vilket riskerar att leda till brister i rättstillämpningen. Regeringen delar utredningens bedömning att det finns behov av ett kun- skapslyft för att öka barnrättsperspektivet och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbildnings- och kompetensinsatser om innehållet i och tolkningen av barnkonventionen och framförallt om vad dessa instrument innebär i den praktiska verkligheten, i rättstillämpningen och beslutsfattandet för olika yrkesgrupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär.

104

Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag (S2016/07875/FST) att under perioden 2017–2019 stödja särskilt berörda statliga myndigheter i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i myndigheternas verksamhet. Myndigheterna är Social- styrelsen, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Statens skolverk, Migrationsverket samt Statens institutionsstyrelse. I uppdraget ingår att

–erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller analys av utvecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende tillämpning och integrering av barnets rättigheter i deras verksamhet,

–erbjuda stöd till myndigheterna rörande ändamålsenlig vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämpning av barnets rättigheter,

–erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller att göra deras verksamheter kända, tillgängliga och anpassade för barn,

–sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbetsformer för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutsprocesser,

–erbjuda möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, och

–sammanställa och analysera resultatet av myndigheternas arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regeringskansliet

(Socialdepartementet).

Regeringen anser att det kunskapsstöd som erbjuds till statliga myndig- heter behöver vara verksamhetsanpassat i syfte att säkerställa att ett barnrättsperspektiv till fullo integreras i myndigheternas verksamheter. Viktiga delar av kunskapslyftet är därför analys av myndigheters ut- vecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende tilläm- pning och integrering av barnets rättigheter i verksamheten. En sådan analys utgör en grund för ett vidare utvecklingsarbete med utgångspunkt i myndighetens behov.

Det är regeringens uppfattning att såväl analys av utvecklingsbehov som genomförande av utvecklingsarbetet avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom myndigheters verksamhetsområden bör göras av ansvarig myndighet i enlighet med strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Genom ovan nämnda uppdrag erbjuds myndigheterna stöd av Barnombudsmannen i genomförandet av dessa åtgärder. Det stöd som Barnombudsmannen erbjuder bör även innehålla möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte bl.a. i syfte att underlätta sam- stämmighet kring hur bestämmelserna i barnkonventionen kan tillämpas inom närliggande områden.

Kunskapslyftet ska ses som en särskild förstärkning under en treårs- period vid sidan av det arbete som Barnombudsmannen redan bedriver och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Regeringen anser att kunskapslyftet initialt bör vara begränsat till ett mindre antal myndigheter som är särskilt berörda av bestämmelserna i barnkonventionen och som besitter kunskap och erfaren- heter av hur arbetet med att tillämpa dem kan utvecklas. Det utvecklings- arbete som bedrivs av dessa myndigheter med stöd av Barnombuds- mannen kommer att generera viktiga erfarenheter av hur kunskapslyftet på sikt bör utvecklas sett till innehåll och omfattning. I december 2017 fattade

Prop. 2017/18:186

105

Prop. 2017/18:186 regeringen beslut om att utöka kunskapslyftet till att omfatta fler myn- digheter och myndigheter av olika karaktär, däribland ett antal tillsyns- myndigheter. De myndigheter som tillkommit 2018 är Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg och Inspektionen för socialförsäkringen. Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida ytterligare myndigheter bör omfattas av kunskaps- lyftet. Vidare avser regeringen att följa utvecklingen och behovet av fortsatt kunskapsstöd samt hur myndigheternas erfarenheter kan spridas till fler myndigheter.

7.3Systematisk dialog och samverkan med civilsamhällets organisationer

Regeringens bedömning: Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringens dialog med dessa aktörer bör därför fortsätta att bedrivas på ett systematiskt sätt.

Utredningens bedömning: Utredningen lämnade ingen bedömning i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Ett systematiskt samarbete med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation är ett viktigt led i arbetet med barnets rättigheter i linje med den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). En av de grundläggande förutsätt- ningarna för att främja och skydda barnets rättigheter är enligt strategin att aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. I överenskommelsen med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (skr. 2008/09:207) har regeringen åtagit sig att verka för att det utvecklas former för ett mer systematiskt utbyte av erfarenheter mellan regeringen och civilsamhället. Principerna för samarbetet i överenskommelsen har senare även lagts fast av riksdagen (prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället).

Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringen anser att dialogen med dessa aktörer bör stärkas. Då det fanns ett behov av att finna en mer systematisk form för dialog med civilsamhällets organisationer beslutade regeringen i april 2016 att inrätta en barnrättsdelegation som forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige som arbetar med barnets rättigheter nationellt och internationellt (S2016/02760/FST). Bedömningen är att dialogen med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation kan höja kvaliteten i regeringens underlag genom att fördjupa och bredda rege- ringens kunskap och perspektiv i olika frågor som rör barnets rättigheter.

Genom inrättandet av en barnrättsdelegation lever regeringen också upp till barnrättskommitténs upprepade rekommendationer om ett strukturerat samarbete med bl.a. det civila samhället i genomförandet av åtagandena enligt barnkonventionen (CRC/C/SWE/CO/3, CRC/C/SWE/CO/4, CRC/C/SWE/CO/5).

106

Prop. 2017/18:186

8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser

behövs inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens förslag. Statens kulturråd anser dock att lagen bör träda i kraft tidigast efter att kunskapslyftet är avslutat, dvs. år 2019. Kriminalvården anser att det är orealistiskt med ett ikraftträdande den 1 januari 2018 med hänvisning till att det skulle försätta landets myndigheter i en situation där de inte har möjlighet att agera i enlighet med lagstiftarens krav.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att det behövs mer tid innan lagen träder i kraft än vad utredningen bedömt för att rättstillämpande myndigheter ska kunna förbereda sig eftersom det är förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva ett regelverk vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik.

Sedan barnkonventionen ratificerades 1990 har arbete pågått med att föra in konventionens bestämmelser i svensk rätt genom transformering. Regeringen kan genom tidigare kartläggningar konstatera att svensk rätt över lag stämmer väl överens med barnkonventionen. En fortsatt trans- formering bidrar till att underlätta för rättstillämparen i arbetet med ett barnrättsbaserat synsätt men också till att öka förutsebarheten. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kart- läggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), se vidare avsnitt 7.1.2.

Såsom Kriminalvården framhållit är det även av vikt att lagen om inkorporering inte träder i kraft tidigare än att berörda myndigheter ges tillräcklig tid för att förbereda sig. Ett senare ikraftträdande ger även större utrymme för transformeringsarbete inför en inkorporering. Regeringen är också medveten om att det kan saknas erfarenhet av och kunskap om att tolka och tillämpa internationella konventioner och anser därför att det inför en inkorporering av barnkonventionen dessutom behövs ytterligare kunskapshöjande insatser vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. av Barnombudsmannen och inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. I avsnitt 7 ges en närmare beskrivning av det kunskapslyft som regeringen tog initiativ till i december 2016 för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019. Den vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonven- tionen som bör tas fram beskrivs i avsnitt 6.4. Den nya lagen om Förenta

107

Prop. 2017/18:186 nationernas konvention om barnets rättigheter bör därför träda i kraft först den 1 januari 2020.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte behövs några övergångsbestämmelser till lagförslaget.

9 Konsekvenser av förslaget

9.1 Kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda

Regeringens bedömning: Inkorporeringen av barnkonventionen är ett förtydligande av vad som redan gäller. Kostnader avseende förvaltning och rättsbildning som en direkt effekt av inkorporeringen är svåra att förutse och inkorporeringen av barnkonventionen medför inte några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse.

	Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har inga synpunkter på
	utredningens bedömning. Majoriteten av de remissinstanser som lämnat
	synpunkter delar däremot inte utredningens bedömning. Bland dessa
	återfinns ett större antal av kommunerna, även några av de kommuner som
	tillstyrker en inkorporering. Till exempel Migrationsverket, Ystads
	kommun, Örebro kommun och Landstinget i Dalarna menar att en inkor-
	porering av barnkonventionen kräver nya arbetssätt vilket därmed kan leda
	till längre handläggningstider. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarnas län,
	Migrationsverket och Örebro kommun anser att inkorporeringen kommer
	att medföra ekonomiska eller administrativa kostnader. Vidare anser
	Örebro kommun, i likhet med bl.a. Malmö kommun, Stockholms läns
	landsting, Länsstyrelsen i Dalarna, Statskontoret, Domstolsverket, Statens
	kulturråd och Linköpings universitet att kostnader kan uppstå i samband
	med kunskaps- och kompetensutveckling för personal. Myndigheten för
	ungdoms- och civilsamhällets frågor, Kiruna kommun, Malmö kommun,
	Uppsala kommun, Västerås kommun och Ystads kommun menar att
	kunskapslyftet bör vara kostnadsfritt och att regeringen behöver skjuta till
	medel för kunskapslyftet. Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps-
	stöd konstaterar att de redan i dag enligt sin instruktion har i uppdrag att
	beakta barnkonventionen, något som också avspeglar sig i myndighetens
	arbetssätt men att de ändå kommer att behöva se över arbetssätt och
	styrdokument vilket kommer att leda till kostnader för myndigheten.
	Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Malmö
	kommun, Uppsala kommun, Västerås kommun, Ystads kommun, Örebro
	kommun, Landstinget i Dalarna, Landstinget i Västernorrland och Flicka-
	plattformen lyfter behovet av en mer grundlig kostnadsberäkning av
	effekterna av en inkorporering. Utan en ordentlig analys kan förslaget,
	enligt Riksrevisionen, leda till oförutsedda kostnadsökningar eftersom ny
108	rättighetslagstiftning med generella rättigheter kan bli kostnadsdrivande.

Enligt Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan är det sann- olikt att en inkorporering kommer att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning och att vissa processer kan bli mer komplicerade. Justitiekanslern (JK) framhåller att en inkorporering av barnkonventionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att konventions regler har överträtts. Enligt JK bör man därför räkna med att reformen kommer att medföra ökade kostnader för staten, både i form av handläggningskostnader och i form av skadestånd till enskilda. Vidare framhåller Kammarrätten i Stockholm och Kalmar tingsrätt att en inkorpo- rering kommer att medföra ökad arbetsbörda och ökade kostnader för domstolar och andra myndigheter.

Skälen för regeringens bedömning: I lagrådsremissen uttalade rege- ringen att de ekonomiska och administrativa kostnaderna av en inkorpo- rering av barnkonventionen ytterligare behöver belysas inför beslutet om proposition. Statskontoret fick därför i uppdrag att genomföra en för- djupad analys av de offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsek- venserna av regeringens förslag. Analysen skulle enligt uppdraget avse de ekonomiska konsekvenser som en inkorporering av den redan ratificerade konventionen kan medföra. Av Statskontorets rapport framgår att det saknas förutsättningar för att utifrån befintlig evidens beräkna effekterna för de offentliga finanserna av regeringens förslag om inkorporering. En uppskattning av effekterna på de offentliga finanserna har emellertid gjorts utifrån scenarier baserade på olika antaganden. Den ekonomiska analysen utgår från två huvudsakliga typer av kostnader, dels kostnader för initiala implementeringsåtgärder, dels direkta kostnader för förvaltning och rättsbildning. Scenarierna är enligt Statskontoret att betrakta som räkne- exempel och inte som prognoser. En sammanfattning av Statskontorets rapport finns i bilaga 6.

Regeringens bedömning är att inkorporeringen inte medför några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse. Sverige som stat är, sedan snart 30 år, folkrättsligt förpliktad att följa konventionen och domstolarna och andra myndigheter har att i konkreta fall tolka svenska författningar fördragskonformt. En inkorporering av barnkonventionen innebär inte att barn ges några nya rättigheter. Redan i dag bör rätts- tillämpare beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid av- vägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering får i huvudsak anses vara ett förtydligande av vad som redan kan anses gälla.

När det gäller implementeringsåtgärder så är dessa inte någon direkt effekt av en inkorporering. För att barnets rättigheter ska få genomslag krävs dock, vid sidan av inkorporeringen, bl.a. kunskapshöjande insatser till barn och unga, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Sådana åtgärder har genomförts och genomförs fortlöpande sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Åtgärderna syftar till att genomföra barnets rättigheter i enlighet med konventionen. Regeringen kommer inom ramen för barnrättspolitiken fortsatt att prioritera ett strategiskt och systematiskt arbete på nationell, regional och lokal nivå för att tillförsäkra barn deras rättigheter. Inom ramen för detta arbete kommer regeringen att särskilt prioritera insatser för att genomföra barnets rättigheter i praktiken.

Prop. 2017/18:186

109

Prop. 2017/18:186 Som ett led i detta gav regeringen redan i december 2016 Barnombuds- mannen i uppdrag att under perioden 2017–2019 genomföra kunskaps-

	höjande insatser till kommuner, landsting och statliga myndigheter, se
	vidare avsnitt 7.
	Några remissinstanser, bland andra Migrationsverket, Ystads kommun,
	Örebro kommun och Dalarnas läns landsting menar att en inkorporering
	av barnkonventionen kräver nya arbetssätt vilket därmed kan leda till
	längre handläggningstider. Örebro kommun anser, i likhet med bl.a.
	Malmö kommun, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Dalarnas län,
	Statskontoret, Domstolsverket, Statens kulturråd och Linköpings univer-
	sitet att kostnader kan uppstå i samband med kunskaps- och kompetens-
	utveckling för personal. Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps-
	stöd konstaterar att de kommer att behöva se över arbetssätt och styr-
	dokument vilket kommer att leda till kostnader för myndigheten.
	Regeringen anser dock att kostnaderna avseende förvaltning som en
	direkt effekt av inkorporeringen är svåra att förutse. Som tidigare nämnts,
	bör rättstillämpare redan i dag beakta de rättigheter som följer av barn-
	konventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts-
	processer i mål och ärenden som rör barn. I den av riksdagen antagna
	strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet.
	2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) betonas att barnkonventionen uttrycker
	ett förhållningssätt som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som
	kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnrättsbaserade
	synsätt, som utgör kärnan i barnkonventionen, innebär att varje barn ska
	ses som bärare av rättigheter. En inkorporering av barnkonventionen
	bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt
	att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt.
	Handläggningskostnader för ärenden som berör barn och barnets
	rättigheter inom olika områden hanteras redan i dag inom ramen för
	ordinarie verksamhet. Metodutveckling sker löpande och är en del av den
	ordinarie verksamheten som hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar.
	Regeringen anser att det gäller även fortsättningsvis.
	Regeringen anser vidare att det är av betydelse att bland olika yrkes-
	grupper inom statliga myndigheter, kommuner och landsting fortsätta att
	höja kompetensen om barnets rättigheter, vilket också betonas i den av
	riksdagen antagna strategin. Myndigheterna kan också behöva utarbeta
	och uppdatera föreskrifter och vägledande dokument. Att hantera nya
	författningar är en uppgift som ligger inom respektive myndighets ans-
	varsområde. Sådana insatser med avseende på ny lagstiftning är uppgifter
	som såväl stat som kommun och landsting kontinuerligt arbetar med vid
	alla reformer av lagstiftningen. Regeringen förutsätter att myndigheterna i
	sin verksamhetsplanering fortsatt avsätter de medel som krävs. Detta gäller
	särskilt mot bakgrund av att det pågående kunskapslyftet syftar till att
	bidra till kompetenshöjning och spridning av metoder för att stärka och
	utveckla barnrättsperspektivet i offentlig verksamhet. Den vägledning som
	bör tas fram för att utgöra stöd vid tolkning och tillämpning av
	konventionen kommer också att kunna utgöra ett stöd i myndigheternas
	arbete med att ta fram och uppdatera riktlinjer och handböcker inom
	respektive myndighets specifika verksamhet.
	Ett antal remissinstanser, bland andra Justitiekanslern (JK), För-
110	valtningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Kammarrätten i

Stockholm, Kalmar tingsrätt, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Prop. 2017/18:186

Försäkringskassan, anser att en inkorporering av barnkonventionen kan komma att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning. Rege- ringen anser att det inte är möjligt att förutse huruvida en inkorporering kommer att leda till ett ökat antal mål och ärenden vilket även Statskontoret anser i sin rapport. För att uppskatta kostnaderna har Statskontoret utgått från de norska erfarenheterna. I Norge har barn- konventionen, enligt rapporten, åberopats eller använts som underlag i 80 fall som nått norska HD under perioden 2003–2016. Det framgår dock inte om dessa utgör nya mål och ärenden där enbart barnkonventionens bestämmelser åberopats, eller om de bestämmelserna åberopats vid sidan av annan norsk lag. Regeringen anser att det är svårt att göra en bedömning av vilka effekter inkorporeringen kommer att ha på mål- och ärende- tillströmningen, men kan konstatera att den i Norge inte synes ha lett till någon tydlig ökning av mål- och ärendetillströmningen. Regeringens sam- lade bedömning är att kostnader avseende förvaltning och rättsbildning som en direkt effekt av inkorporeringen alltjämt är svåra att förutse och att inkorporeringen av barnkonventionen i sig inte medför några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse.

JK framhåller att en inkorporering av barnkonventionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att konventionens regler har överträtts. Barnkonventionen innehåller inga bestämmelser om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. En artikel med ett sådant innehåll finns i Europakonventionen och det är den artikeln, in- klusive den tydliga praxis som har utvecklats vid Europadomstolen om rätten till nationella effektiva rättsmedel, som har lett till att det i svensk rättstillämpning har utvecklats en rätt till skadestånd vid överträdelser av den konventionen. Även om det, enligt barnrättskommittén, finns ett underförstått krav på att det ska finnas effektiva rättsmedel innefattande bl.a. skadestånd, skiljer sig rättsläget mellan konventionerna så pass mycket att det motiverar försiktighet. För det första är barnkonventionen inte särskilt väl anpassad till möjligheten att kräva skadestånd vid brott mot konventionen. För det andra kan rättsmedel tillhandahållas på andra sätt än genom skadestånd. Mer rimligt än att tillämpa barnkonventionen som en självständig skadeståndsgrund är dessutom att konventionen, lik- som andra tillämpliga normer, kan ligga till grund för en bedömning av om en rätt till skadestånd föreligger enligt de redan gällande reglerna om det allmännas skadeståndsrättsliga ansvar enligt skadeståndslagen (1972:207). Det är dock möjligt att regeringen får anledning att återkomma till frågan.

111

Prop. 2017/18:186 9.2

Samhällsekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Inkorporeringen av barnkonventionen är ett förtydligande av vad som redan gäller. Det är inte möjligt att förutse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorporering av barn- konventionen kommer att medföra.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen delar dock inte utredningens bedömning. Riksrevisionen anser att inkorporering, åtminstone i det korta perspektivet, riskerar att skapa osäkerhet och leda till en omotiverad ökning av antalet rättsprocesser med ökade kostnader för samhället.

Skälen för regeringens bedömning: Mot bakgrund av att det inte var möjligt för utredningen att helt förutse samhällsekonomiska konsekvenser av en inkorporering gav, som tidigare nämnts, regeringen Statskontoret i uppdrag att även genomföra en fördjupad analys av de samhälls- ekonomiska konsekvenserna. Enligt Statskontorets analys är de samhälls- ekonomiska konsekvenserna beroende av hur barnkonventionen som svensk lag tolkas, vilka rättsfall som kommer att drivas, utfallen i de rättsfall som tas upp, samt av hur de berörda verksamheternas arbete förändras på sikt. Statskontorets rapport visar vidare att stöd i implemen- teringen också får betydelse för de samhällsekonomiska konsekvenserna. Huruvida detta är samhällsekonomiskt positivt eller negativt har inte kunnat värderas av Statskontoret. Regeringens bedömning är att det inte är möjligt att förutse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorpo- rering av barnkonventionen kommer att medföra. Regeringen vill dock understryka att en inkorporering av barnkonventionen inte innebär några nya rättigheter för barn och därmed inte heller några nya åtaganden för rättstillämpande myndigheter. En inkorporering innebär främst ett förtyd- ligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Att barn får sina rättig- heter tillgodosedda och synliggörs som rättighetsbärare kan få en positiv inverkan på samhället genom att barns behov av insatser eller andra åtgärder kan tillgodoses i ett tidigt skede. Att barn t.ex. får fler tidiga insatser kan medföra att de i ett längre perspektiv klarar sin skolgång bättre. Tidiga förebyggande insatser är många gånger kostnadseffektiva sett över tid.

	9.3	Konsekvenser för den kommunala
		självstyrelsen

	Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen
	innebär inga nya åligganden för kommunerna. Eftersom kommuner och
	landsting redan är skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen för-
	dragskonformt torde påverkan på den kommunala självstyrelsen vara
	begränsad. Förslaget bedöms proportionerligt i förhållande till den
112	påverkan det har på den kommunala självstyrelsen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-	Prop. 2017/18:186

ning.
Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga
synpunkter på utredningens bedömning. Det är fler remissinstanser som
delar utredningens bedömning än som inte gör det. Skellefteå kommun
förutsätter att den s.k. finansieringsprincipen strikt tillämpas på de kon-
sekvenser som kan uppstå. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
menar att inkorporeringen ger uttryck för en generell ambitionshöjning,
vilket bör innebära en mer omfattande påverkan på kostnader och på den
kommunala självstyrelsen än vad utredningen ger uttryck för. Malmö
kommun ställer sig frågande till att kommunerna redan är skyldiga att tolka
den svenska lagstiftningen fördragskonformt och menar att en in-
korporering i så fall endast innebär en begränsad förstärkning av barnets
rättigheter i de kommunala verksamheterna. Amnesty International erfar
att kommunerna har bristande kunskap om att de har en skyldighet att tolka
svensk lagstiftning fördragskonformt och att det finns kommuner som tror
att en sådan tolkningsplikt i första hand åligger regering och riksdag och
inte kan krävas på kommun- och landstingsnivå.
Skälen för regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonven-
tionen innebär inte några nya åligganden för kommunerna. Kommunerna
och landstingen är redan i dag skyldiga att så långt det är möjligt tolka den
svenska lagstiftningen fördragskonformt varför påverkan på den kom-
munala självstyrelsen får anses vara begränsad. Förslaget bedöms propor-
tionerligt i förhållande till den påverkan det har på den kommunala
självstyrelsen.

9.4 Konsekvenser för barn

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen bedöms bidra till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen är tveksam till om inkorporeringen av barnkonventionen i praktiken kommer att medföra någon förstärkning av barnets rättigheter mot bakgrund av att svensk lagstiftning redan står i god överensstämmelse med konventionen. Malmö högskola menar att det finns risk för att inkorporeringen inte leder till någon reell förändring då extra medel inte tillskjuts.

Skälen för regeringens bedömning: Redan i dag bör rättstillämpare beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering får i huvudsak anses vara ett förtydligande av vad som redan kan anses gälla.

En inkorporering i kombination med bl.a. kunskapshöjande insatser och stöd såsom vägledning i tolkning av barnkonventionen bör exempelvis

bidra till att säkerställa att barnets bästa utreds och bedöms samt att barnets

113

Prop. 2017/18:186 rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad säkerställs. Regeringen anser att en inkorporering bidrar till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer och att barnet som rättighetsbärare synliggörs.

9.5 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen kan bidra till att förverkliga såväl det jämställdhetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

	Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga
	synpunkter på utredningens bedömning. Av de remissinstanser som läm-
	nat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning.
	Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att en inkorporering av barnkon-
	ventionen kan bidra till att förverkliga det jämställdhetspolitiska målet och
	att det skulle leda till ökad tydlighet att jämställdhetspolitiken innefattar
	såväl vuxna som unga. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utred-
	ningens bedömning men anser att betänkandet borde ha tagit mer hänsyn
	till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
	Flickaplattformen tycker att utredningen borde ha gjort en mer ordentlig
	konsekvensanalys gällande jämställdhet och integration. Malmö högskola
	och Malmö kommun påpekar att utredningen saknar en jämställdhets-
	analys av de olika förslagen.
	Skälen för regeringens bedömning: Det övergripande målet för jäm-
	ställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att
	forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken omfattar även
	flickor och pojkar och barnrättsperspektivet är en viktig aspekt i genom-
	förandet. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter
	och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.
	En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att
	rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i
	förhållande till barnkonventionen. Enligt barnkonventionen ska varje kon-
	ventionsstat respektera och tillförsäkra varje barn inom konventionsstatens
	jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av
	något slag, dvs. oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares
	ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nation-
	ella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd
	eller ställning i övrigt. En inkorporering förtydligar på så sätt vikten av att
	respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konven-
	tionen utan åtskillnad av något slag, vilket bl.a. innefattar förhållanden
	som kan vara olika bland flickor och pojkar. I praktiken innebär det att
	man måste utgå från det enskilda barnet och systematiskt arbeta för att
	identifiera och tillgodose behoven hos flickor respektive pojkar. Mot
	bakgrund av att det finns brister i tillämpningen av barnkonventionen kan
	inkorporeringslagen komma att innebära att rättstillämparna oftare än i dag
	i mål och ärenden tolkar svenska bestämmelser i förhållande till barn-
114	konventionen. Regeringen anser att en inkorporering bidrar till att barnets

rättigheter säkerställs och att barnet som rättighetsbärare synliggörs. Prop. 2017/18:186 Regeringens bedömning är därför att en inkorporering av barnkonven-

tionen bidrar till att förverkliga såväl det jämställdhetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

10 Författningskommentar

Förslaget till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

1 §

Genom paragrafen, som behandlas i avsnitt 5.2, inkorporeras artiklarna 1– 42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter.

Genom bestämmelsen i första stycket blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att barnkonven- tionens engelska och franska originaltexter tillsammans med en svensk översättning finns intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översätt- ningen är avsedd som ett hjälpmedel vid tolkningen av originaltexterna. Konventionens arabiska, kinesiska, ryska och spanska texter finns till- gängliga i Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

115

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Inledning

I betänkandet lämnas förslag på en lag om inkorporering av FN:s kon- vention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och presenteras en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal för- fattningsförslag i övrigt.

	Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
	Uppdraget
	Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning inom
	särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra
	föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonven-
	tionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. Vid tydliga
	avvikelser ingår det i utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder
	samt, vid behov, förslag till kompletteringar och förtydliganden i lag-
	stiftningen för att stärka barnets rättigheter.
	I uppdraget ingår vidare att analysera för- och nackdelar med att inkor-
	porera barnkonventionen och de två fakultativa protokollen i svensk rätt.
	Mot bakgrund av regeringens uttalade vilja att, vid sidan av fortsatt
	transformering, ge barnkonventionen ställning som svensk lag har utred-
	ningen också haft i uppdrag att lämna förslag till en lag om inkorporering
	av barnkonventionen och att belysa vissa frågor av rättslig och praktisk
	karaktär som aktualiseras vid en inkorporering.
	Kartläggning av hur rättstillämpningen överensstämmer med
	barnets rättigheter enligt barnkonventionen
	Kartläggningsområden
	Utredningens kartläggningsuppdrag har omfattat rättstillämpningen och
	hur den överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen
	och de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt. Områden där det
	saknas författningsbestämmelser i förhållande till barnkonventionens
	rättigheter har alltså fallit utanför uppdraget.
	Utgångspunkten för kartläggningen har varit barnets rättigheter enligt
	barnkonventionen. Rättighetsperspektivet, med grundprinciperna i fokus,
	har genomsyrat genomförandet av kartläggningen vad gäller val av kart-
	läggningsområden, frågor för kartläggningen och analys av kartlägg-
	ningsresultaten.
	De områden som utredningen efter en identifieringsprocess har funnit
	särskilt angelägna att kartlägga är:
	– barn i migrationsprocessen,
	– stöd och service till barn med funktionsnedsättning,
	– barn som har bevittnat våld inom familjen och
116	– barn som har utsatts för våld inom familjen.
116

De områden som valts är områden där barn befinner sig i en utsatt situation och där myndighetsbeslut kan få stora konsekvenser. Områden som vid tiden för kartläggningen var, eller nyligen varit, föremål för annan översyn har inte ingått i kartläggningen.

Kartläggningen har på utredningens uppdrag genomförts av forskare verksamma vid universitet och högskolor. Den speglar olika typer av beslut, både domstolsavgöranden och förvaltningsbeslut, de senare från både stat och kommun. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilket genomslag barnkonventionen, särskilt grundprinciperna, har fått i rättstillämpningen.

Forskarna har presenterat kartläggningsresultaten och sina slutsatser i var sin rapport1 varefter utredningen har gjort en analys av de redovisade resultaten. I analysen har utredningen utgått från FN:s barnrättskommittés tolkningar vilka finns uttryckta i kommitténs allmänna kommentarer.

Iakttagelser på de kartlagda områdena

Kartläggningen visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det vanligt att bedöm- ningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policy- dokument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avväg- ningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen.

Såvitt gäller barns möjligheter att få komma till tals visar kartläggningen att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så ej skett. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott beslutsunderlag.

Kartläggningen visar också att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Detta kan visa sig i att de ibland särbehandlas negativt i förhållande till vuxna. Det gäller t.ex. inom området barn som utsatts för våld inom familjen. Ett agerande som mot en vuxen hade varit straffbart kan bli straffritt med hänvisning till föräldrars ställning gentemot sina barn. Ett annat exempel är migrationsområdet där barns egna asylskäl endast i mycket begränsad utsträckning prövas i beslut om uppehållstillstånd.

1 Rapporterna finns tillgängliga i Socialdepartementet och hos Barnrättighetsutredningen. Efter det att Barnrättighetsutredningens arbete slutförts kommer utredningens arkivhandlingar att överlämnas till Riksarkivet.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

117

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

118

Fördelar och svårigheter med att inkorporera barnkonventionen

En stärkt ställning för barnets rättigheter och ett skarpare juridiskt verktyg

Sverige som stat är i folkrättslig mening redan bunden av barnkonven- tionen. Därmed följer en förpliktelse att leva upp till de krav som kon- ventionen ställer. Både domstolar och andra myndigheter är skyldiga att, så långt det är möjligt, tolka svenska interna rättsregler fördragskonformt.

En inkorporering innebär att tjänstemän och beslutsfattare måste för- hålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag eftersom kon- ventionen blir gällande som lag och ensam kan läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden.

Genom en inkorporering blir barnkonventionen tillämplig på samtliga rättsområden. Det blir också tydligt att konventionen ska ses som en helhet och att artiklarna i konventionen ska tolkas i relation till varandra, något som kan förväntas lägga grunden till ett mer rättighetsbaserat synsätt.

En inkorporering kan även förväntas påverka regelgivningen i övrigt, främst genom att tranformeringen av barnkonventionens bestämmelser torde påskyndas av inkorporeringen. Genom inkorporeringen kan man räkna med att barnets rättigheter får en mer framskjuten plats i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Brister i den svenska lag- stiftningen kan dessutom identifieras och åtgärdas. Konventionens bestämmelser kan förväntas påverka utformningen av annan lagstiftning mer direkt än hittills.

En väsentlig fördel med att inkorporera barnkonventionen är vidare att den kan fungera som utfyllnad i de fall annan lagstiftning inte till fullo tar till vara barnets rättigheter enligt konventionen. Konventionen kommer också, när den ges status av lag, att ha företräde vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i konventionen och författningar av lägre valör.

Sammantaget innebär en inkorporering att konventionens rättigheter får en stärkt ställning inte endast formellt utan även reellt. Barnets rättigheter kan tas till vara i större utsträckning än i dag.

En politisk markering

Genom en inkorporering av barnkonventionen markeras den politiska viljan att säkerställa barnets rättigheter. Det visar att barnets rättigheter är en prioriterad fråga. I praktiken krävs dock att den politiska markeringen åtföljs av konkreta åtgärder. En inkorporering i sig är inte tillräcklig för att barnets rättigheter ska få genomslag.

Ett pedagogiskt verktyg

En inkorporering kan sägas ha en pedagogisk betydelse. De särskilda mänskliga rättigheter som tillkommer barn finns efter en inkorporering samlade i en lag. Konventionen som helhet blir synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och förutsätter varandra.

Svårigheter i rättstillämpningen

En inkorporering av barnkonventionen innebär en rad fördelar. Men det finns också en del svårigheter och utmaningar att förhålla sig till.

En inkorporering är ett effektivt sätt att synliggöra rättigheterna. En del konventionsartiklar är emellertid allmänt hållna och innehåller vaga formuleringar som kan ge ett inte obetydligt utrymme för tolkning. Vaga och allmänt hållna formuleringar innebär givetvis svårigheter i den prak- tiska tillämpningen. Konventionen sedd som helhet och bl.a. barnrätts- kommitténs allmänna kommentarer kan dock ge viss vägledning vid tolkningen.

Konventionen har också en annan rättssystematik än vad som gäller i den inhemska rätten. Genom EU-rättens och Europakonventionens inflytande är dock rättstillämparna sedan årtionden vana vid att hantera regelverk avfattade på ett annat sätt än det traditionellt svenska med en relativt hög grad av detaljreglering. Genom EU-rätten har också använd- ningen av principer, t.ex. proportionalitetsprincipen, kommit att få ökad betydelse. Att barnkonventionens utformning avviker från svensk rätts- tradition behöver sålunda inte leda till några mer omfattande rätts- tillämpningsproblem.

En svårighet med att tillämpa barnkonventionen kan vara att det saknas förarbeten, motsvarande de svenska, som kan ge vägledning vid tolk- ningen. Det innebär dock inte att det saknas vägledning för tolkning av konventionen. FN:s barnrättskommitté har t.ex. i fråga om en rad artiklar utarbetat allmänna kommentarer som kan vara till ledning för rätts- tillämpningen.

En annan svårighet med barnkonventionen är att vissa artiklar kan sägas vara direkt tillämpliga – self-executing – medan andra artiklar inte är det. Problemet är välkänt i monistiska system, men svenska domstolar och andra rättstillämpande myndigheter har inte samma erfarenhet att avgöra denna typ av frågor. Det är viktigt att frågan uppmärksammas och diskuteras i samband med att barnkonventionen inkorporeras.

Till skillnad från vad som gäller för EU-rätten och Europakonventionen finns det inte någon internationell domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd vilket kan innebära svårigheter vid den inhemska rättstillämpningen. Erfarenheter från Norge ger dock vid handen att detta inte uppfattats som något stort problem i praktiken. Inhemsk norsk rättspraxis har relativt kort tid efter inkorporeringen utvecklats och därigenom har lägre instansers behov av vägledning tillgodosetts. En liknande utveckling torde kunna förväntas i Sverige.

I den mån det råder osäkerhet kring hur konventionens artiklar ska tol- kas, och därigenom hur de kommer att tillämpas, kan det finnas en risk att det grundläggande kravet för rättssäkerheten, förutsebarheten, inte till- godoses vid en inkorporering. En transformering ökar förutsebarheten och bestämmelsen kan anpassas till verksamhetsområdet. Transformering ger därför ett bättre stöd för rättstillämpande myndigheter. En inkorporering utesluter emellertid inte en fortsatt transformering. Tvärtom är det utred- ningens mening, och också en utgångspunkt för utredningens arbete, att transformeringen ska fortsätta även efter det att barnkonventionen fått ställning av lag.

Vid en inkorporering är det domstolar och andra rättstillämpande myn- digheter, främst de högsta instanserna, som har att tolka bestämmelserna och därmed också träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. En inkorporering kan i viss

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

119

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

bemärkelse ses som en maktförskjutning. Det är dock inte något bär- kraftigt skäl mot att inkorporera barnkonventionen. Även om tolkningen av en inkorporerad konvention ligger fast på ett annat sätt än tolkningen av nationell lag – där situationen kan åtgärdas genom en lagändring – kommer lagstiftaren genom fortsatt transformering alltjämt att ha vissa möjligheter att påverka tolkningen av rättigheterna i konventionen. Det ska också framhållas att just domstolsprövningen är ett skydd för att den enskilde får sina rättigheter respekterade.

Utredningens förslag

Barnkonventionen som svensk lag

Inkorporering genom en särskild lag

I utredningens uppdrag ingår att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Däremot ingår det inte i uppdraget att lämna förslag till lag om inkorporering av de två fakultativa protokoll till konventionen som Sverige tillträtt.

Ibetänkandet föreslås att artiklarna 1–43.1 och 44.6 i barnkonventionen,

ioriginaltexternas lydelse, ska gälla som svensk lag. Originaltexterna ska ha samma giltighet.

För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs, vid sidan av inkorporering, fortsatt transformering. Det krävs därutöver en kombi- nation av olika åtgärder, såsom lagstiftning, information, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.

Principer vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och inhemsk lagstiftning

Utgångspunkten för utredningens arbete är att barnkonventionen ska ges status av vanlig lag.

I syfte att underlätta för olika aktörer redogörs i betänkandet för de principer som kan bli aktuella när det finns en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionens bestämmelser och annan svensk lagstiftning.

Det är utredningens bedömning att verkliga konflikter, i betydelsen oförenlighet eller motstridighet, mellan barnkonventionen och annan svensk lagstiftning sällan torde uppkomma. De konflikter som kan upp- komma bedöms kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Eventuella konflikter bör också vid behov fångas upp i det fortsatta trans- formeringsarbetet.

I samband med att inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt utvärderas finns det anledning att uppmärksamma frågan om hur even- tuella konflikter mellan konventionen och lagstiftningen i övrigt har hanterats.

Tolkning och vägledning

I syfte att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning och lag- stiftning redogörs i betänkandet för rättsliga och praktiska frågor som rör

tolkningen av barnkonventionen.

120

En inkorporering av barnkonventionen förutsätter att rättstillämparen	Prop. 2017/18:186
har kunskap om konventionen och om hur den ska tolkas och tillämpas.	Bilaga 1

Utbildning och kompetensutveckling om konventionens praktiska til- lämpning i förhållande till den egna verksamheten är därför viktigt.

Utredningen har varit i kontakt med ett antal myndigheter, samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), för att få veta vilket stöd och vilken skriftlig vägledning för tolkningen av barnkonventionen de ser behov av i sin verksamhet. Det har därvid uttryckts ett behov av en skriftlig väg- ledning som kan vara ett stöd vid tolkningen och tillämpningen av den inkorporerade barnkonventionen. En sådan vägledning bör utgå från svenska förhållanden. Den bör finnas samlad på ett ställe och göras lätt tillgänglig.

Åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av en inkorporering

Även om det endast är originaltexternas lydelse som blir gällande som lag, innehåller inkorporeringslagar som regel en bilaga med konventionen i svensk översättning. Utredningen har identifierat vissa brister i den svenska översättningen av barnkonventionen och föreslår därför att det, inför en inkorporering, görs en översyn av den svenska översättningen av konventionen.

En inkorporering av barnkonventionen kommer sannolikt att väcka frågor som myndigheter och beslutsfattare inte har haft anledning att ta ställning till tidigare. Det är därför viktigt att de situationer som kan komma att uppstå i den praktiska tillämpningen, efter det att barnkon- ventionen blivit lag, så tidigt som möjligt diskuteras i domstolarna och i andra myndigheter. Utredningen föreslår därför att Domstolsverket och andra centrala myndigheter i regleringsbrev får i uppdrag att, utifrån respektive myndighets uppdrag och verksamhet, diskutera vilka utma- ningar och frågor man kan komma att ställas inför efter en inkorporering. Finns det lagstiftningsbehov är det viktigt att detta påtalas och förs vidare till Regeringskansliet.

En fråga som kan uppkomma i rättstillämpningen är om en viss bestämmelse i konventionen är direkt tillämplig (self-executing). Ytterst får det ankomma på domstolar och andra rättstillämpande myndigheter att, utifrån den specifika situationen, bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. För att höja kunskapen och för att så långt som möjligt nå en samsyn föreslås att även denna typ av frågor blir föremål för en diskussion inom domstolarna och övriga rättstillämpande myndigheter.

Det har inte ingått i Barnrättighetsutredningens uppdrag att behandla frågan om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. Effek- tiva rättsmedel rymmer olika aspekter, varav ekonomisk kompensation är en. Med hänsyn till skadeståndsfrågans betydelse och det oklara rättsläget bör frågan om skadestånd vid kränkning av rättigheter enligt barn- konventionen uppmärksammas i Regeringskansliets fortsatta arbete. Oklarheten om reformens konsekvenser på skadeståndsrättens område bör dock inte hindra att konventionen inkorporeras.

121

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

122

Bedömningar och förslag på de kartlagda områdena

Den kartläggning utredningen låtit göra har omfattat områdena barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funktionsnedsättning, barn som har bevittnat våld inom familjen och barn som har utsatts för våld inom familjen. Utifrån kartläggningsresultaten kan konstateras att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen på de fyra utvalda områdena och att det finns tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen.

På tre av de fyra kartlagda områdena finns det särskilda bestämmelser som utgår från artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd. Trots detta har principerna i barn- konventionen inte fått ordentligt genomslag.

Beträffande barn i migrationsprocessen är det utredningens bedömning att i ärenden där sökanden är ett barn måste barnets skäl för ansökan utredas och framgå av Migrationsverkets beslut. Migrationsverkets be- dömning av skälen för ansökan måste ha barnet i fokus.

Bestämmelsen om barnets bästa i 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) föreslås få en tydligare koppling till artikel 3 i barnkonven- tionen genom att det i lagen uttryckligen anges att barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i fall som rör ett barn. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.

Vidare föreslås att det i 1 kap. 11 § utlänningslagen regleras att barnet ska få relevant information om exempelvis sina rättigheter, handlägg- ningen, de beslut som kan komma att fattas och beslutens konsekvenser. Barnet ska också informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången. Informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt möjligt försäkra sig om att barnet förstått innehållet i och betydelsen av informationen.

För att bättre överensstämma med artikel 12 i barnkonventionen föreslås att bestämmelsen i utlänningslagen om barns rätt att få framföra sina åsikter omformuleras och utvidgas till att gälla alla frågor som rör barnet, inte bara frågor om tillstånd. Dessutom föreslås att olämplighetsrekvisitet i nu gällande bestämmelse tas bort. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, föreslås att nuvarande bestämmelser om barnets bästa och barns möjligheter att få uttrycka sina åsikter får en tydligare koppling till artiklarna 3 och 12 i barnkonventionen. Vidare föreslås, på samma sätt som i utlänningslagen, att barnet ska få relevant information anpassad till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar och att den som lämnar informationen, så långt möjligt, ska försäkra sig om att barnet förstått informationen. För att få en nationell bild av hur barns rättigheter tillgodoses när det gäller LSS-insatser till barn föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att genomföra en kartläggning av detta och, utifrån kart- läggningsresultatet, lämna förslag till åtgärder.

Beträffande barn som bevittnat våld inom familjen visar kartläggningen att det finns brister i rättstillämpningen, både i förhållande till gällande rätt

och i förhållande till rättigheterna enligt barnkonventionen. Trots konsta-	Prop. 2017/18:186
terat behov av stöd och hjälp hos barnet har inte insatser beviljats eftersom	Bilaga 1
socialtjänsten inte fått samtycke av vårdnadshavarna eller i vissa fall ens
kunnat etablera kontakt med familjen. Det är utredningens bedömning att
det måste säkerställas att barn som bevittnat våld får stöd och hjälp av
socialtjänsten när de är i behov av det. Utredningen delar den uppfattning
som LVU-utredningen gett uttryck för i sitt slutbetänkande i fråga om
möjligheten för socialnämnden att besluta om öppna insatser till barn
under 15 år även om vårdnadshavaren inte samtycker till dem.
Såvitt gäller barn som utsatts för våld inom familjen finns det brister i
det straffrättsliga skyddet för barn i förhållande till barnkonventionen,
både i själva lagstiftningen och i tillämpningen av bestämmelserna. Av
kartläggningen framgår bl.a. att åtal i flera fall ogillats eftersom smärta
inte ansetts styrkt eller för att den smärta som barnet känt inte varit
tillräcklig för att gärningen ska bedömas som misshandel. Smärtrekvisitet
och de krav det ställer på ett barn som utsatts för våld medför att barn i
praktiken många gånger inte ges ett likvärdigt straffrättsligt skydd mot
våld som vuxna, något som inte ligger i linje med barnkonventionen.
Utredningen föreslår att det i 3 kap. 5 a § brottsbalken införs en ny
särskild straffbestämmelse om misshandel av barn. För ett sådant brott
döms en förälder eller en person under vars fostran, vård eller tillsyn ett
barn står och som tillfogar barnet kroppsskada, sjukdom eller smärta eller
utsätter barnet för våld eller försätter barnet i vanmakt eller något annat
sådant tillstånd. Till skillnad från vad som gäller för misshandel krävs inte
att våldet har orsakat smärta. Straffet för misshandel av barn är fängelse i
högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex
månader. För grov misshandel av barn döms till fängelse i lägst ett och
högst sex år eller om brottet är synnerligen grovt till fängelse i lägst fyra
och högst tio år. Brotten benämns misshandel av barn respektive grov
misshandel av barn.
På en rad rättsområden finns i speciallagstiftningen särskilda bestäm-
melser om bl.a. barnets bästa och om barnets rätt att få uttryckta sina
åsikter. Trots detta har kartläggningen visat att barnkonventionens grund-
principer, som särskilt omfattats av kartlägg-ningen, fått dåligt genomslag
i den praktiska tillämpningen. Även om kartläggningen varit begränsad till
särskilt angelägna områden föreslås, som ett utflöde av kartläggnings-
resultaten, att det i förvaltningslagen (1986:223) och i förvaltningsprocess-
lagen (1971:291) införs en ny bestämmelse enligt vilken barnets bästa ska
utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn. Ett barn ska
få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor
som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till
barnets ålder och mognad.
Bedömningar och förslag utifrån generella iakttagelser
Inledning
Trots olikheter mellan de kartlagda områdena är bristerna likartade. Detta
ger anledning att anta att motsvarande brister i rättstillämpningen i för-
hållande till barnkonventionen finns även inom andra områden än de som
ingått i kartläggningen. Utöver de lagstiftningsåtgärder som föreslås på
vissa av de kartlagda områdena lämnas i betänkandet förslag på generella	123

Prop. 2017/18:186

Bilaga 1

124

åtgärder för att konventionens rättigheter ska få bättre genomslag i rätts- tillämpningen och i samhället i stort.

Lagstiftningsåtgärder

Det är utredningens bedömning att principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet. I transformeringsarbetet behöver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade säkerställas. Det bör vidare tydliggöras att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa. En viktig fråga att uppmärksamma är också frågan om hur vårdnadshavarens bestäm- manderätt förhåller sig till barnets rätt att komma till tals. Bestämmelser som innehåller begränsningar eller förbehåll när det gäller rätten för barnet att uttrycka sina åsikter bör ses över.

Utredningen bedömer vidare att barnkonventionen bör synliggöras i förarbeten där konventionen kan vara av relevans. Sådana förarbeten bör på ett tydligt sätt hänvisa till barnkonventionens bestämmelser och hur dessa bör tolkas med stöd av bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommen- tarer. I betänkandet föreslås även att om förslagen i ett betänkande har betydelse för barnets rättigheter, ska konsekvenserna i det avseendet redovisas. En bestämmelse om detta tas in i 15 § kommittéförordningen (1998:1474).

Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna

För att rättigheterna i barnkonventionen ska ha betydelse för barnet måste det enligt barnrättskommittén finnas effektiva rättsmedel vid kränk- ningar av rättigheterna. Det finns ett behov av att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter. Det är därför viktigt att säkerställa att barn har kunskap om och tillgång till myndigheter som är centrala för att säkerställa rättigheterna. Utredningen föreslår att statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den egna myndighetens verksamhet, eller den verksamhet myndig- heten ansvarar för, känd, tillgänglig och anpassad för barn. Barnombuds- mannen bör få i uppdrag att bistå de berörda myndigheterna i arbetet med detta.

Det är vidare utredningens bedömning att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen bör ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskild betydelse för rättstillämpningen eller på annat sätt är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen.

Administrativa och andra åtgärder

Sverige har nått långt i sitt strategiska arbete, också i relation till länder som har inkorporerat barnkonventionen. Trots detta har barnkonventionen inte fått det genomslag i rättstillämpningen som man hade kunnat förvänta sig.

I betänkandet föreslås att regeringen under en treårsperiod genomför ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, de fakulta- tiva protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Kuns- kapslyftet bör även omfatta förtroendevalda i stat, kommun och landsting.

Insatserna bör syfta till att ge kunskap och kompetens om vad barn-	Prop. 2017/18:186
konventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande	Bilaga 1
till den egna verksamheten. Det bör också ingå att sprida kunskap om
metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad barnets
bästa som ett tillvägagångssätt innebär. Även kunskapen om barns
psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta bör
ingå i kunskapslyftet. Insatserna bör vidare syfta till att bidra till kunskaps-
och erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolkningen av
barnets rättigheter utifrån bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommen-
tarer.
I kunskapslyftet bör bl.a. följande åtgärder ingå:

–Barnombudsmannen får i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Inom ramen för uppdraget bör det också ingå att sprida barnrättskommitténs allmänna kommentarer som ett stöd i tolkningen av barnets rättigheter i rätts- tillämpningen.

–Statliga myndigheter som är centrala för genomförandet av barnets rättigheter enligt barnkonventionen får i uppdrag att inom sina respektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Myndigheterna ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta mål.

–Barnombudsmannen får möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen.

Det är vidare utredningens bedömning att det för att kompetensen ska öka för relevanta yrkesgrupper, bör säkerställas att högskoleutbildningar för dessa omfattar kunskap om barnets rättigheter.

Dessutom bör alla barn få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation.

Utredningen anser vidare att regeringen bör utreda hur etablering av oberoende, lokala barnrättighetsbyråer kan främjas ekonomiskt. Med barnrättighetsbyråer avses byråer dit barn ska kunna vända sig för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättighetsbyråerna bör vara fristående från den statliga och kommu- nala organisationen och utgöra ett komplement till det stöd och de insatser som myndigheter och andra organisationer från det civila samhället erbjuder.

125

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Författningsförslag i betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet.1 Originaltexterna ska ha samma giltighet.

Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

	1	Originaltexterna finns tillgängliga på Utrikesdepartementet och i Förenta nationernas trak-
126	tatdatabas https://treaties.un.org/
126	2	Bilaga 4 i betänkandet.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 3 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 a §

Om en förälder eller en person under vars fostran, vård eller till- syn ett barn står, tillfogar barnet kroppsskada, sjukdom eller smärta eller utsätter barnet för våld eller försätter barnet i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel av barn till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

6 §3
Är brott som avses i 5 § att anse	Är brott som avses i 5 eller 5 a §
som grovt, döms för grov	att anse som grovt, döms för grov
misshandel till fängelse i lägst ett	misshandel	respektive	grov
och högst sex år. Vid bedömande	misshandel av barn till fängelse i
av om brottet är grovt ska särskilt	lägst ett och högst sex år. Vid
beaktas om gärningen var	bedömande av om brottet är grovt
livsfarlig eller om gärningsman-	ska särskilt beaktas om gärningen
nen har tillfogat en svår kropps-	var livsfarlig eller om gärnings-
skada eller allvarlig sjukdom eller	mannen har tillfogat en svår
annars visat särskild hänsyns-	kroppsskada eller allvarlig sjuk-
löshet eller råhet.	dom eller annars visat särskild
	hänsynslöshet eller råhet.

Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

3 Senaste lydelse 2010:370.

127

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs att det i förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 a §

I mål som rör barn ska rätten se till att barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas.

Ett barn ska få relevant infor- mation och ges möjlighet att fram- föra sina åsikter i frågor som rör barnet.

Barnets åsikter ska tillmätas be- tydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål som har inletts före ikraftträdandet.

128

Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Härigenom föreskrivs att det i förvaltningslagen (1986:223) ska införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 a §

I ärenden som rör barn ska bar- nets bästa utredas och särskilt beaktas.

Ett barn ska få relevant infor- mation och ges möjlighet att fram- föra sina åsikter i frågor som rör barnet.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

129

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

130

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att 6 a och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 b och 8 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
6 a §4
När åtgärder rör barn ska bar-	Vid åtgärder som rör ett barn ska
nets bästa särskilt beaktas.	barnets bästa utredas och särskilt
	beaktas.
	Vid bedömningen av barnets
	bästa ska hänsyn tas till barnets
	åsikter i enlighet med 8 c §.

8 §5

Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne.

När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska till- mätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

4Senaste lydelse 2010:480.

5Senaste lydelse 2010:480.

8 b §

När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information, om exempelvis

– vilka rättigheter barnet har,

– hur handläggningen går till, och

– de beslut som kan komma att fattas och konsekvenserna av dessa.

Barnet ska informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången.

Den information som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar.

Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

8 c §

Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

131

I fall som rör ett barn ska barnet få relevant information, om exempelvis

– vilka rättigheter barnet har,

– hur handläggningen går till, och

– de beslut som kan komma att fattas och konsekvenserna av dessa.

Barnet ska informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången.

Den information som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar.

Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

11 a §

Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

132

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 1 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

10 §

I fall som rör ett barn skall	I fall som rör ett barn ska
särskilt beaktas vad hänsynen till	barnets bästa utredas och särskilt
barnets hälsa och utveckling samt	beaktas.
barnets bästa i övrigt kräver.	Vid bedömningen av barnets
	bästa ska hänsyn tas till barnets
	åsikter i enlighet med 11 a §.

11 §

När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474)

Härigenom föreskrivs att 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska ha följande lydelse.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

133

Prop. 2017/18:186

Bilaga 2

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen

Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §

Inom sitt verksamhetsområde får Barnombudsmannen bedriva upp- dragsverksamhet och får för detta ta ut avgifter upp till full kostnads- täckning. Avgiftsinkomsterna dispo- neras av Barnombudsmannen.

Barnombudsmannens uppdrags- verksamhet ska hållas ekonomiskt skild från Barnombudsmannens verk- samhet i övrigt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

134

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:19)

Prop. 2017/18:186

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Justitie- kanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Migrationsverket, För- säkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Folk- hälsomyndigheten, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Väster- bottens län, Statskontoret, Konsumentverket, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Trafikverket, Statens kulturråd, Statens medieråd, Sametinget, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Arbetsmiljöverket, Botkyrka kommun, Eslövs kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Karlskoga kommun, Kiruna kommun, Kristianstads kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Malmö kommun, Norr- köpings kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Ängelholms kommun, Örebro kommun, Dalarnas läns landsting, Skånes läns landsting, Stockholms läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Autism och Asperbergerförbundet, Bris, Ecpat Sverige, Flickaplatt- formen, Handikappförbunden (Numera Funktionsrätt Sverige), Humanist- erna, Judiska Centralrådet, Lika Unika, LSU- Sveriges ungdoms- organisationer, Nationell samverkan för psykisk hälsa, Plan Sverige, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksidrottsförbundet, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Rådgivnings- byrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korset, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Svenska Tornedalingars Riksförbund, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Sveriges Kom- muner och Landsting, Sveriges Kristna råd, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Unicef Sverige, Unizon, Svenska kyrkan, Sveriges Akademikers Nykterhets- förbund, Socialdemokrater för tro och solidaritet i Bohuslän, Sveriges Kulturskoleråd, Pensionsmyndigheten, Barnombudsmannen i Uppsala, Brottsofferjouren, Västerås stad, Frälsningsarmén, Amnesty International,

135

Prop. 2017/18:186

Bilaga 3

136

Riksförbundet DHB, Unga hörselskadade, Synskadades Riksförbund, Föreningen Lekfrämjandet IPA Barns Rätt till Lek, Sveriges Ungdomsråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Civil Rights Defenders, Riks- förbundet för Social och Mental Hälsa, Barnafrid, Republikanska föreningen, Medborgareintresse (Sveriges Riksdag).

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

1 § Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag.

Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

137

Prop. 2017/18:186

Bilaga

Bilaga 4

FN:s konvention om barnets rättigheter

(Översättning)1

Convention on the

Convention relative aux

Konvention om barnets

Rights of the Child

droits de l’enfant

rättigheter

Preamble

Préambule

Inledning

The States Parties to

Les Etats parties à la

Konventionsstaterna,

the present Convention,

présente Convention,

Considering

that,

Considérant

que, con-

som anser att, i enlighet

accordance

with

the

formément aux principes

med

principer

som

principles proclaimed in

proclamés dans la Charte

proklamerats i

Förenta

the

Charter

the

des Nations Unies, la re-

nationernas

stadga,

er-

United

Nations, reco-

connaissance de la dignité

kännandet av den inne-

gnition

the

inherent

inhérente

tous

les

boende

värdigheten

hos

dignity and of the equal

membres

famille

alla medlemmar av män-

and inalienable rights of

humaine

ainsi

que

niskosläktet och av deras

all

members

the

l’égalité et le caractère

lika

och

oförytterliga

human

family

the

inaliénable de leurs droits

rättigheter

utgör

grund-

foundation

of freedom,

sont le fondement de la

valen för frihet,

rättvisa

justice and peace in the

liberté, de la justice et de

och fred i världen,

world,

la paix dans le monde,

Bearing in mind that

Ayant à l’esprit le fait

som beaktar att Förenta

the

peoples

the

que les peuples des Na-

nationernas folk i stadgan

United Nations have, in

tions Unies ont, dans la

på nytt bekräftat sin tro på

the

Charter, reaffirmed

Charte, proclamé à nou-

de grundläggande mänsk-

their faith in funda-

veau leur foi dans les

liga

rättigheterna

och på

mental

human

rights

droits

fondamentaux

den enskilda människans

and in the dignity and

l’homme et dans la dignité

värdighet och värde och

worth

the

human

et la valeur de la personne

beslutat

främja

sociala

person,

and

have

humaine,

qu’ils

ont

framsteg och bättre lev-

determined

promote

résolu de favoriser le pro-

nadsvillkor

under större

social progress and bet-

grès social et d’instaurer

frihet,

ter standards of life in

de meilleures

conditions

larger freedom,

de vie dans une liberté

plus grande,

Recognizing

that

the

Reconnaissant

que

les

som erkänner att För-

United

Nations

has,

Nations Unies,

dans

enta

nationerna

den

the

Universal

Declara-

Déclaration

universelle

allmänna

förklaringen

tion

Human

Rights

des droits de l’homme et

mänskliga rättig

and in the International

dans les pactes inter-

heterna och i de interna-

Covenants

Human

nationaux

relatifs

aux

tionella

konventionerna

Rights, proclaimed and

droits

l’homme,

ont

om mänskliga rättigheter

1 Översättning i enlighet med den i prop. 1989/90:107 intagna texten. Det har dock skett en

138

ändring av artikel 43.2, varigenom antalet medlemmar i kommittén utökas från tio till arton, se

fotnot 2 samt SÖ 1996:31.

Prop. 2017/18:186

agreed that everyone is

proclamé et sont con-

proklamerat och kommit Bilaga 4

entitled to all the rights

venues que chacun peut se

överens om att envar är

and freedoms

set forth

prévaloir de tous les droits

berättigad till alla de fri-

therein, without distinc-

et de toutes les libertés qui

och

rättigheter som

däri

tion of any kind, such as

sont

énoncés,

sans

anges, utan åtskillnad av

race, colour, sex, lan-

distinction

aucune,

nota-

något slag,

såsom

ras,

guage, religion, political

mment de race, de coul-

hudfärg, kön, språk, re-

or other opinion, natio-

eur, de sexe, de langue, de

ligion, politisk eller an-

nal or social origin, pro-

religion, d’opinion politi-

nan

uppfattning,

natio-

perty,

birth

other

que ou de toute autre

nellt eller socialt ur-

status,

opinion, d’origine nation-

sprung,

ale ou sociale, de fortune,

de naissance ou de toute

autre situation,

Recalling that, in the

Rappelant que, dans la

som erinrar om att För-

Universal

Declaration

Déclaration

universelle

enta

nationerna

den

of Human

Rights,

the

des droits de l’homme, les

allmänna

förklaringen

United Nations has pro-

Nations Unies ont pro-

om de mänskliga rättig-

claimed

that childhood

clamé

que

l’enfance

heterna

proklamerat

att

is entitled to special care

droit à une aide et à une

barn har rätt till särskild

and assistance,

assistance spéciales,

omvårdnad och hjälp,

Convinced

that

the

Convaincus que la fa-

som är övertygade om

family, as the funda-

mille, unité fondamentale

att familjen,

såsom

den

mental group of society

de la société et milieu

grundläggande enheten i

and the natural environ-

naturel pour la croissance

samhället och den natur-

ment for the growth and

et le bien-être de tous ses

liga miljön för alla dess

well-being of all its

membres et en particulier

medlemmars och särskilt

members

and

particu-

des enfants, doit recevoir

för

barnens

utveckling

larly children, should be

la protection et l’assis-

och välfärd, bör ges nöd-

afforded

the necessary

tance dont elle a besoin

vändigt

skydd

och

protection

and

assis-

pour pouvoir jouer plei-

bistånd så att den till fullo

tance so that it can fully

nement son rôle dans la

kan ta på sig sitt ansvar i

assume

its

responsibi-

communauté,

samhället,

lities within the commu-

nity,

Recognizing

that

the

Reconnaissant

que

som

erkänner

att

child, for the full and

l’enfant,

pour

l’épa-

barnet,

för

att

kunna

harmonious

develop-

nouissement harmonieux

uppnå en fullständig och

ment of his or her

personnalité,

doit

harmonisk utveckling av

personality,

should

grandir

dans

milieu

sin personlighet, bör växa

grow up in a family

familial, dans un climat de

upp i en familjemiljö, i en

environment,

bonheur,

d’amour

omgivning

lycka,

atmosphere

happi-

compréhension,

kärlek och förståelse,

ness, love and under-

standing,

Considering

that

the

Considérant

qu’il

im-

som anser att barnet till

child

should

fully

porte de préparer pleine-

fullo

bör förberedas

för

prepared to live an indi-

ment l’enfant à avoir une

ett självständigt liv i sam-

vidual

life

society,

vie

individuelle dans

hället

och

uppfostras

and

brought up

the

société, et de l’élever dans

139

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 spirit of the ideals proclaimed in the Charter of the United Nations, and in parti- cular in the spirit of peace, dignity, toler- ance, freedom, equality and solidarity,

Bearing in mind that the need to extend par- ticular care to the child has been stated in the Geneva Declaration of the Rights of the Child of 1924 and in the Dec- laration of the Rights of the Child adopted by the General Assembly on 20 November 1959 and recognized in the Uni- versal Declaration of Human Rights, in the International Covenant on Civil and Political Rights (in particular in articles 23 and 24), in the International Coven- ant on Economic, Social and Cultural Rights (in particular in article 10) and in the statutes and relevant instruments of specialized agencies and international organi- zations concerned with the welfare of children,

140

l’esprit des idéaux procla- més dans la Charte des Nations Unies, et en parti- culier dans un esprit de paix, de dignité, de tolé- rance, de liberté, d’égalité et de solidarité,

Ayant à l’esprit que la nécessité d’accorder une protection spéciale à l’enfant a été énoncée dans la Déclaration de Genève de 1924 sur les droits de l’enfant et dans la Déclaration des droits de l’enfant adoptée par l’Assemblée générale le 20 novembre 1959, et qu’elle a été reconnue dans la Déclaration uni- verselle des droits de l’homme, dans le Pacte international relatif aux droits civils et politiques (en particulier aux articles 23 et 24), dans le Pacte international relatif aux droits économiques, soci- aux et culturels (en particulier à l’article 10) et dans les statuts et instruments pertinents des institutions spécialisées et des organisations interna- tionales qui se préoccu- pent du bien-être de l’enfant,

enligt de ideal som pro- klamerats i Förenta na- tionernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet,

som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genèvedekla- ration om barnets rättig- heter och i deklarationen om barnets rättigheter, vilken antogs av general- församlingen den 20 no- vember 1959, och erkänts i den allmänna förkla- ringen om de mänskliga rättigheterna, den inter- nationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (sär- skilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekono- miska, sociala och kultu- rella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instru- ment för fackorgan och internationella organisa- tioner som ägnar sig åt barnens välfärd,

som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, ”bar- net på grund av sin fy- siska och psykiska omog- nad behöver särskilt skydd och särskild om- vårdnad, innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter fö- delsen”,

Recalling the provi- sions of the Declaration on Social and Legal Principles relating to the Protection and Welfare of Children, with Special Reference to Foster Placement and Adoption Nationally and Internationally; the United Nations Stand- ard Minimum Rules for the Administration of Juvenile Justice (The Beijing Rules); and the Declaration on the Protection of Women and Children in Emer- gency and Armed Con- flict,

Recognizing that, in all countries in the world, there are children living in exceptionally difficult conditions, and that such children need special consideration,

Taking due account of the importance of the traditions and cultural values of each people for the protection and harmonious develop- ment of the child,

Recognizing the im- portance of international co-operation for im- proving the living con- ditions of children in every country, in partic- ular in the developing countries,

Have agreed as fol- lows:

protection juridique ap- propriée, avant comme après la naissance»,

Rappelant les disposi- tions de la Déclaration sur les principes sociaux et juridiques applicables à la protection et au bien-être des enfants, envisagés surtout sous l’angle des pratiques en matière d’adoption et de place- ment familial sur les plans national et international, de l’Ensemble de règles minima des Nations Unies concernant l’adminis- tration de la justice pour mineurs (Règles de Beijing), et de la Décla- ration sur la protection des femmes et des enfants en période d’urgence et de conflit armé,

Reconnaissant qu’il y a dans tous les pays du monde des enfants qui vivent dans des conditions particulièrement diffici- les, et qu’il est nécessaire d’accorder à ces enfants une attention particulière,

Tenant dûment compte de l’importance des tra- ditions et valeurs cultu- relles de chaque peuple dans la protection et le développement harmo- nieux de l’enfant,

Reconnaissant l’im- portance de la coopération internationale pour l’amé- lioration des conditions de vie des enfants dans tous les pays, et en particulier dans les pays en dévelop- pement,

Sont convenus de ce qui suit:

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

som erinrar om be- stämmelserna i deklara- tionen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internat- ionell placering i foster- hem och adoption; För- enta nationernas mini- mistandardregler för rätt- skipning rörande ung- domsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt,

som erkänner att det i alla länder i världen finns barn som lever under exceptionellt svåra för- hållanden och att sådana barn kräver särskild upp- märksamhet,

som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kul- turella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling,

som erkänner betydel- sen av internationellt samarbete för att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i ut- vecklingsländerna,

har kommit överens om följande:

141

Prop. 2017/18:186
Bilaga 4	Part I
	Part I
	Article 1
	For the		purposes of
	the present Convention,
	a child		means		every
	human being below the
	age of	eighteen			years
	unless,	under		the law
	applicable		to	the	child,
	majority		is	attained
	earlier.

Article 2

1.States Parties shall respect and ensure the rights set forth in the present Convention to each child within their jurisdiction without dis- crimination of any kind, irrespective of the child’s or his or her parent’s or legal guard- ian’s race, colour, sex, language, religion, po- litical or other opinion, national, ethnic or social origin, property, disabil- ity, birth or other status.

2.States Parties shall take all appropriate measures to ensure that the child is protected against all forms of discrimination or punishment on the basis of the status, activities, expressed opinions, or beliefs of the child’s parents, legal guardians, or family members.

142

Première partie

Article premier

Au sens de la présente Convention, un enfant s’entend de tout être hu- main âgé de moins de dix- huit ans, sauf si la majorité est atteinte plus tôt en vertu de la légi- slation qui lui est applic- able.

Del I

Artikel I

I denna konvention av- ses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.

Article 2

Artikel 2

1. Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

s’engagent à respecter les

skall respektera och till-

droits

qui

sont

énoncés

försäkra varje barn inom

dans la présente Conven-

deras jurisdiktion de rät-

tion et à les garantir à tout

tigheter

som

anges i

enfant

relevant

de leur

denna

konvention

utan

juridiction,

sans

distinc-

åtskillnad

av något

slag,

tion aucune, indépendam-

oavsett barnets eller dess

ment de toute considéra-

förälders

eller

vårdnads-

tion de race, de couleur,

havares ras, hudfärg, kön,

de sexe, de langue, de reli-

språk,

religion, politiska

gion, d’opinion

politique

eller

annan

åskådning,

ou autre de l’enfant ou de

nationella,

etniska

eller

ses parents ou représen-

sociala ursprung,

egen-

tants

légaux,

leur

dom,

handikapp,

börd

origine

nationale,

ethni-

eller ställning i övrigt.

que ou sociale, de leur sit-

uation de fortune, de leur

incapacité, de leur naissa-

nce ou de toute autre

situation.

2. Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

prennent toutes les me-

skall vidta

alla lämpliga

sures

appropriées

pour

åtgärder för att säkerställa

que l’enfant soit effecti-

att barnet

skyddas

mot

vement

protégé

contre

alla former av diskrimi-

toutes formes de discri-

nering

eller bestraffning

mination

sanction

på grund

föräldrars,

motivées par

situation

vårdnadshavares

eller

juridique, les activités, les

familjemedlemmars ställ-

opinions déclarées ou les

ning,

verksamhet,

ut-

convictions de ses pa-

tryckta åsikter eller tro.

rents, de ses représentants

légaux ou des membres de

sa famille.

Prop. 2017/18:186

Article 3

Artikel 3

Bilaga 4

1. In all actions con-

1. Dans toutes les déci-

1. Vid alla åtgärder som

cerning

children,

sions

qui concernent

les

rör barn, vare sig de vid-

whether

undertaken

enfants, qu’elles soient le

tas

offentliga

eller

public or private

social

fait des institutions pu-

privata

sociala

välfärds-

welfare

institutions,

bliques ou privées de pro-

institutioner,

domstolar,

courts of law, adminis-

tection sociale, des tribu-

administrativa

myndig-

trative

authorities

naux, des autorités admi-

heter

eller

lagstiftande

legislative

bodies,

the

nistratives ou des organes

organ, skall barnets bästa

best

interests

the

législatifs, l’intérêt supé-

komma i främsta rummet.

child shall be a primary

rieur de l’enfant doit être

consideration.

une considération primor-

diale.

2. States Parties un-

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

dertake

ensure

the

s’engagent à assurer à

åtar

sig

att

tillförsäkra

child

such

protection

l’enfant

protection et

barnet sådant skydd och

and care as is necessary

les soins nécessaires à son

sådan

omvårdnad

som

for his or her well-being,

bien-être, compte tenu des

behövs

för

dess

välfärd,

taking into account the

droits et des devoirs de ses

med hänsyn tagen till de

rights and duties of his

parents, de ses tuteurs ou

rättigheter

och

skyldig-

or her

parents,

legal

des autres personnes léga-

heter

som

tillkommer

guardians, or other indi-

lement

responsables

dess föräldrar, vårdnads-

viduals legally responsi-

lui, et ils prennent à cette

havare eller andra per-

ble for him or her, and,

fin toutes

les

mesures

soner

som

har lagligt

to this end, shall take all

législatives et administra-

ansvar

för

barnet,

och

appropriate

legislative

tives appropriées.

skall

för

detta

ändamål

and administrative mea-

vidta

alla

lämpliga

sures.

lagstiftnings- och admin-

istrativa åtgärder.

3. States Parties shall

3. Les Etats parties veil-

Konventionsstaterna

ensure that the institu-

lent à ce que le fonction-

skall

säkerställa

att

tions, services and facil-

nement

des institutions,

institutioner, tjänster och

ities responsible for the

services et établissements

inrättningar som ansvarar

care

protection

qui ont la charge des en-

för vård eller skydd av

children

shall

conform

fants et assurent leur pro-

barn uppfyller av be-

with the standards es-

tection soit conforme aux

höriga myndigheter fast-

tablished

by competent

normes

fixées

par

les

ställda

normer,

särskilt

authorities,

particularly

autorités

compétentes,

vad gäller säkerhet, hälsa,

in the areas of safety,

particulièrement

dans le

personalens

antal

och

health, in

the

number

domaine de la sécurité et

lämplighet

samt

behörig

and

suitability

their

de la santé et en ce qui

tillsyn.

staff, as well as com-

concerne le nombre et la

petent supervision.

compétence

leur

personnel

ainsi

que

l’existence

d’un

contrôle

approprié.

143

Prop. 2017/18:186
Bilaga 4	Article 4				Article 4
	States		Parties	shall	Les	Etats		parties
	undertake		all appropri-		s’engagent		à	prendre
	ate legislative, adminis-				toutes les mesures législa-
	trative, and other mea-				tives,	administratives			et
	sures for the imple-				autres qui sont nécessaires
	mentation of the			rights	pour mettre en oeuvre les
	recognized in the pre-				droits	reconnus		dans	la
	sent Convention. With				présente		Convention.
	regard to economic, so-				Dans le cas des droits
	cial and cultural rights,				économiques,		sociaux		et
	States	Parties		shall	culturels, ils prennent ces
	undertake		such measu-		mesures dans toutes les li-
	res to the maximum ex-				mites des ressources dont
	tent of	their available			ils disposent et, s’il y a
	resources		and,	where	lieu, dans le cadre de la
	needed,		within	the	coopération			interna-
	framework of interna-				tionale.
	tional cooperation.

Artikel 4

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administ- rativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgäng- liga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete.

Article 5

States Parties shall re-

Les Etats parties res-

spect

the responsibili-

pectent

responsabilité,

ties, rights and duties of

le droit et le devoir qu’ont

parents or, where app-

les parents ou, le cas

licable, the members of

échéant, les membres de

the

extended

family or

la famille élargie ou de la

community as provided

communauté,

comme

for

local

custom,

prévu

par

coutume

legal guardians or other

locale,

les

tuteurs

persons

legally

respon-

autres

personnes léga-

sible for the child, to

lement

responsables

provide,

manner

l’enfant,

donner

consistent with the evo-

celui-ci, d’une manière

lving

capacities

of the

qui

corresponde

child, appropriate direc-

développement

ses

tion and guidance in the

capacités,

l’orientation

exercise by the child of

les conseils appropriés

the rights recognized in

l’exercice

des

droits que

the present Convention.

lui reconnaît

la présente

Convention.

Article 6

1. States Parties rec- ognize that every child has the inherent right to life.

144

Article 6

1. Les Etats parties re- connaissent que tout enfant a un droit inhérent à la vie.

Artikel 5

Konventionsstaterna skall respektera det ans- var och de rättigheter och skyldigheter som till- kommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, med- lemmar av den utvidgade familjen eller gemens- kapen enligt lokal sed- vänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande ut- vecklingen av barnets förmåga ge lämplig led- ning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konven- tion.

Artikel 6

1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.

Prop. 2017/18:186

2. States Parties shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna Bilaga 4

ensure to the maximum

assurent

dans

toute

skall till det yttersta av sin

extent possible the sur-

mesure possible la survie

förmåga säkerställa

bar-

vival

and

development

et le

développement

nets överlevnad och ut-

of the child.

l’enfant.

veckling.

Article 7

Artikel 7

1. The child shall be

1. L’enfant est enregis-

1. Barnet skall registre-

registered

immediately

tré aussitôt sa naissance et

ras omedelbart efter fö-

after birth and shall have

a dès celle-ci le droit à un

delsen och skall ha rätt

the right from birth to a

nom,

droit d’acquérir

från

födelsen

till

ett

name,

the

right

une nationalité et, dans la

namn, rätt att förvärva ett

acquire

nationality

mesure

possible,

medborgarskap

och, så

and, as far as possible,

droit

connaître

ses

långt det är möjligt, rätt

the right to know and be

parents et d’être élevé par

att få vetskap om sina

cared for by his or her

eux.

föräldrar och bli om-

parents.

vårdat av dem.

2. States Parties shall

2. Les Etats parties veil-

Konventionsstaterna

ensure the implementa-

lent à mettre ces droits en

skall

säkerställa

genom-

tion of these rights in

oeuvre

conformément

förandet av dessa rättig-

accordance

with

their

leur législation

nationale

heter i enlighet med sin

national

law

and

their

et aux obligations que leur

nationella

lagstiftning

obligations

under

the

imposent

les

instruments

och sina åtaganden enligt

relevant

international

internationaux

applicab-

tillämpliga

internation-

instruments in this field,

les en la matière, en

ella

instrument

på

detta

particular

where the

particulier dans les cas où

område, särskilt i de fall

child

would

otherwise

faute de cela l’enfant se

då barnet

annars skulle

be stateless.

trouverait apatride.

vara statslöst.

Article 8

Artikel 8

1. States Parties un-

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

dertake

respect

the

s’engagent à respecter le

åtar

sig

att

respektera

right of the child to pre-

droit

l’enfant

barnets rätt att behålla sin

serve his or her identity,

préserver

son identité,

identitet,

innefattande

including

nationality,

compris

nationalité,

medborgarskap,

namn

name and family rela-

son nom et ses relations

och släktförhållanden så-

tions

recognized by

familiales, tels qu’ils sont

som dessa erkänns i lag,

law

without

unlawful

reconnus par la loi, sans

utan olagligt ingripande.

interference.

ingérence illégale.

2. Where a child is

2. Si un enfant est illé-

2. Om ett barn olagligt

illegally

deprived

galement privé des élé-

berövas en del av eller

some or all of the

ments constitutifs de son

hela

sin

identitet,

skall

elements of his or her

identité

certains

konventionsstaterna

identity,

States

Parties

d’entre eux, les Etats par-

lämpligt

bistånd

och

shall

provide

appro-

ties doivent

lui

accorder

skydd i syfte att snabbt

priate

assistance

and

une assistance et une pro-

återupprätta barnets iden-

protection, with a view

tection appropriées,

pour

titet.

speedily

re-establi-

shing his or her identity.	145

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 que son identité soit réta- blie aussi rapidement que possible.

Article 9

1.States Parties shall ensure that a child shall not be separated from his or her parents against their will, except when competent autho- rities subject to judicial review determine, in accordance with applic- able law and proce- dures, that such separa- tion is necessary for the best interests of the child. Such determi- nation may be necessary in a particular case such as one involving abuse or neglect of the child by the parents, or one where the parents are living separately and a decision must be made as to the child’s place of residence.

2.In any proceedings pursuant to paragraph 1 of the present article, all interested parties shall be given an opportunity to participate in the proceedings and make their views known.

3.States Parties shall respect the right of the child who is separated from one or both parents to maintain personal relations and direct con- tact with both parents on a regular basis, except if it is contrary to the child’s best interests.

146

Article 9

Artikel 9

1. Les Etats parties veil-

1. Konventionsstaterna

lent à ce que l’enfant ne

skall

säkerställa

att

ett

soit pas séparé de ses pa-

barn inte skiljs från sina

rents contre leur gré, à

föräldrar

mot

deras vilja

moins

que les autorités

utom i de fall då behöriga

compétentes ne décident,

myndigheter, som är un-

sous réserve

de révision

derställda

rättslig över-

judiciaire

conformé-

prövning, i enlighet med

ment aux lois et procé-

tillämplig lag och til-

dures

applicables,

que

lämpliga

förfaranden,

cette séparation est néces-

finner att ett sådant åt-

saire dans l’intérêt supé-

skiljande

är

nödvändigt

rieur

l’enfant.

Une

för

barnets

bästa.

Ett

décision en ce sens peut

sådant

beslut

kan

vara

être nécessaire dans cer-

nödvändigt

ett

särskilt

tains cas particuliers, par

fall,

t.ex. vid

övergrepp

exemple lorsque les pa-

mot eller vanvård av bar-

rents maltraitent ou négli-

net från föräldrarnas sida

gent l’enfant, ou lorsqu’ils

eller då föräldrarna lever

vivent

séparément

åtskilda

och

ett

beslut

qu’une décision doit être

måste

fattas

angående

prise au sujet du lieu de

barnets vistelseort.

résidence de l’enfant.

2. Dans tous les cas pré-

2. Vid förfaranden en-

vus au paragraphe 1 du

ligt punkt 1 i denna

présent article, toutes les

artikel

skall

alla

berörda

parties intéressées doivent

parter

beredas

möjlighet

avoir la possibilité de par-

att delta i förfarandet och

ticiper

aux délibérations

att

lägga

fram

sina

et de faire connaître leurs

synpunkter.

vues.

3. Les Etats parties res-

3. Konventionsstaterna

pectent le droit de l’enfant

skall respektera rätten för

séparé de ses deux parents

det barn som är skilt från

ou de l’un d’eux d’entre-

den ena av eller båda

tenir

régulièrement

des

föräldrarna

att

regelbun-

relations

personnelles et

det upprätthålla ett per-

des contacts

directs

avec

sonligt

förhållande

till

ses deux parents, sauf si

och

direkt

kontakt

med

cela est contraire à l’inté-

båda föräldrarna, utom då

rêt supérieur de l’enfant.

detta strider

mot barnets

bästa.

Prop. 2017/18:186

4. Where such separa-

4. Lorsque la séparation

4. Då ett sådant åtskil- Bilaga 4

tion

results

from any

résulte de mesures prises

jande är följden av åtgär-

action

initiated

par un Etat partie, telles

der som en konventions-

State Party, such as the

que la détention, l’empri-

stat

tagit

initiativet

till,

detention,

imprison-

sonnement,

l’exil,

l’exp-

t.ex.

frihetsberövande,

ment, exile, deportation

ulsion ou la mort (y

fängslande,

utvisning,

death

(including

compris

mort,

quelle

förvisning eller

dödsfall

death

arising

from any

qu’en soit la cause, surve-

(innefattande

dödsfall

cause

while the person

nue en cours de détention)

oavsett orsak medan per-

is in the custody of the

des deux parents ou de

sonen

är

frihetsberövad)

State) of one or both

l’un d’eux, ou de l’enfant,

gentemot den ena av eller

parents or of the child,

l’Etat partie donne sur de-

båda

föräldrarna

eller

that

State

Party shall,

mande

aux

parents,

barnet, skall den kon-

upon

request,

provide

l’enfant ou, s’il y a lieu, à

ventionsstaten på begäran

the parents, the child or,

un autre membre de la

föräldrarna,

barnet

if appropriate,

another

famille

les

renseignem-

eller, om så är lämpligt,

member

the

family

ents essentiels sur le lieu

någon annan medlem av

with the essential in-

où se trouvent le membre

familjen

väsentliga

formation

concerning

ou les membres de la

upplysningarna

the whereabouts of the

famille, à moins que la

den/de frånvarande famil-

absent member(s) of the

divulgation

ces

jemedlemmarnas

vistel-

family unless the pro-

renseignements

soit

seort, såvida inte lämnan-

vision of the infor-

préjudiciable au bien-être

det

upplysningarna

mation

would

l’enfant.

Les

Etats

skulle vara till skada för

detrimental to the well-

parties veillent en outre à

barnet.

Konventions-

being of the child. States

que

présentation

staterna

skall

vidare

Parties

shall

further

d’une

telle

demande

säkerställa

att

fram-

ensure that the submis-

n’entraîne pas en elle-

ställandet

sådan

sion of such a request

même

conséquences

begäran inte i sig medför

shall of itself entail no

fâcheuses pour la per-

negativa

följder

för

adverse

consequences

sonne ou

les

personnes

den/de

personer

som

for the person(s) concer-

intéressées.

berörs.

ned.

Article 10

Artikel 10

1. In accordance with

Conformément

1. I enlighet med kon-

the obligation of States

l’obligation

incombant

ventionsstaternas förplik-

Parties under

article

aux Etats parties en vertu

telse

under

artikel

paragraph

applica-

paragraphe

punkt 1, skall ansöknin-

tions by a child or his or

l’article 9, toute demande

gar från ett barn eller dess

her parents to enter or

faite par un enfant ou ses

föräldrar om att resa in i

leave a State Party for

parents

vue d’entrer

eller lämna en konven-

the purpose

family

dans un Etat partie ou de

tionsstat

för

familjeåter-

reunification

shall

le quitter aux fins de

förening behandlas på ett

dealt

with

States

réunification familiale est

positivt,

humant

och

Parties

positive,

considérée

par

les

Etats

snabbt

sätt

konven

humane and expeditious

parties

dans

esprit

tionsstaterna.

Konven-

manner.

States

Parties

positif,

avec

humanité

tionsstaterna skall vidare

shall further ensure that

147

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

the submission of such a

diligence. Les Etats par-

request

shall

entail

ties veillent en outre à ce

adverse

consequences

que la présentation d’une

for

the

applicants and

telle

demande

n’entraîne

for the members of their

pas de conséquences fâ-

family.

cheuses

pour

les

auteurs

de la demande et les

membres de leur famille.

2. A child whose par-

2. Un enfant dont les pa-

ents

reside

different

rents

résident

dans

des

States

shall

have

the

Etats différents a le droit

right to maintain on a

d’entretenir, sauf circons-

regular

basis,

save

tances

exceptionnelles,

exceptional

circum-

des relations personnelles

stances

personal

rela-

des

contacts

directs

tions and direct contacts

réguliers avec

ses deux

with

both

parents.

parents. A cette fin, et

Towards that end and in

conformément à l’obliga-

accordance

with

the

tion incombant aux Etats

obligation

States

parties

vertu

Parties

under

article

paragraphe 1

l’article

paragraph

States

les

Etats

parties

Parties shall respect the

respectent le droit qu’ont

right of the child and his

l’enfant et ses parents de

or her parents to leave

quitter tout pays, y com-

any

country,

including

pris le leur, et de revenir

their own, and to enter

dans leur propre pays. Le

their own country. The

droit de quitter tout pays

right

leave

any

ne peut faire l’objet que

country shall be subject

des restrictions prescrites

only to such restrictions

par la loi qui sont néces-

as are prescribed by law

saires pour

protéger

and which are necessary

sécurité nationale, l’ordre

to protect

the national

public, la santé ou la mo-

security,

public

order

ralité

publiques,

les

(ordre public), public

droits et libertés d’autrui,

health or morals or the

qui

sont

compatibles

rights and

freedoms

avec les autres droits re-

others and are consistent

connus

dans

présente

with

the

other

rights

Convention.

recognized in the pres-

ent Convention.

Article 11

1. States Parties shall take measures to combat the illicit transfer and non-return of children

abroad.

148

Article 11

1. Etats parties prennent des mesures pour lutter contre les déplacements et les non-retours illicites d’enfants à l’étranger.

säkerställa att framstäl- landet av en sådan be- gäran inte medför nega- tiva följder för de sök- ande och medlemmar av deras familj.

2. Ett barn vars föräld- rar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i un- dantagsfall, att regelbun- det upprätthålla ett per- sonligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna. Kon- ventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin för- pliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera bar- nets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast såd- ana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan eller den all- männa sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är fören- liga med övriga i denna konvention erkända rättigheter.

Artikel 11

1. Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortfö- rande och kvarhållande av barn i utlandet.

2. To this end, States Parties shall promote the conclusion of bila- teral or multilateral agreements or accession to existing agreements.

	Prop. 2017/18:186
2. A cette fin, les Etats	2. För detta ändamål Bilaga 4
paties favorisent la con-	skall konventionsstaterna
clusion d’accords bilatér-	främja ingåendet av bila-
aux ou multilatéraux ou	terala eller multilaterala
l’adhésion aux accords	överenskommelser eller
existants.	anslutning till befintliga
	överenskommelser.

Article 12

1.States Parties shall assure to the child who is capable of forming his or her own views the right to express those views freely in all matters affecting the child, the views of the child being given due weight in accordance with the age and maturity of the child.

2.For this purpose, the child shall in particular be provided the opportunity to be heard in any judicial and administrative procee- dings affecting the child, either directly, or through a representative or an appropriate body, in a manner consistent with the procedural rules of national law.

Article 12

1.Les Etats parties ga- rantissent à l’enfant qui est capable de discernem- ent le droit d’exprimer librement son opinion sur toute question l’intéress- ant, les opinions de l’enfant étant dûment prises en considération eu égard à son âge et à son degré de maturité.

2.A cette fin, on don- nera notamment à l’enfant la possibilité d’être en- tendu dans toute procé- dure judiciaire ou admi- nistrative l’intéressant, soit directement, soit par l’intermédiaire d’un rep- résentant ou d’une organi- sation approprié, de façon compatible avec les règles de procédure de la légis- lation nationale.

Artikel 12

1.Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

2.För detta ändamål skall barnet särskilt bere- das möjlighet att höras, antingen direkt eller ge- nom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstift- ningens procedurregler, i alla domstols- och admi- nistrativa förfaranden som rör barnet.

Article 13

1. The child shall have the right to freedom of expression; this right shall include freedom to seek, receive and impart information and ideas of all kinds, regardless of frontiers, either orally, in writing or in print, in the form of art, or through any other media of the child’s choice.

Article 13

1. L’enfant a droit à la liberté d’expression. Ce droit comprend la liberté de rechercher, de recevoir et de répandre des infor- mations et des idées de toute espèce, sans consid- ération de frontières, sous une forme orale, écrite, imprimée ou artistique, ou par tout autre moyen du choix de l’enfant.

Artikel 13

1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konst- närlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

149

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 2. The exercise of this right may be subject to certain restrictions, but these shall only be such as are provided by law and are necessary:

(a) For respect of the rights or reputations of others; or

(b) For the protection of national security or of public order (ordre public), or of public health or morals.

Article 14

1.States Parties shall respect the right of the child to freedom of thought, conscience and religion.

3.Freedom to mani- fest one’s religion or beliefs may be subject only to such limitations as are prescribed by law and are necessary to protect public safety, order, health or morals, or the fundamental rights and freedoms of others.

150

2. L’exercice de ce droit ne peut faire l’objet que des seules restrictions qui sont prescrites par la loi et qui sont nécessaires:

a)Au respect des droits ou de la réputation d’autrui; ou

b)A la sauvegarde de la sécurité nationale, de l’ordre public, de la santé ou de la moralité publiq- ues.

Article 14

2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men end- ast sådana som är före- skrivna i lag och som är nödvändiga:

(a)för att respektera andra personers rättig- heter eller anseende, eller

(b)för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folk- hälsan eller den allmänna sedligheten.

Artikel 14

1. Les Etats parties res-					1. Konventionsstaterna
pectent le droit de l’enfant					skall respektera				barnets
à la liberté de pensée, de					rätt till tankefrihet, sam-
conscience et de religion.					vetsfrihet		och	religions-
					frihet.
2. Les Etats parties res-					2. Konventionsstaterna
pectent le droit et le de-					skall respektera föräldrar-
voir des parents ou, le cas					nas och, i förekommande
échéant, des représentants					fall,	vårdnadshavares
légaux	de	l’enfant,		de	rättigheter		och		skyldig-
guider	celui-ci		dans		heter att på ett sätt som är
l’exercice du droit sus-					förenligt		med		barnets
mentionné d’une manière					fortlöpande utveckling ge
qui corresponde au déve-					barnet	ledning			då	det
loppement de ses capa-					utövar sin rätt.
cités.
3. La liberté de mani-					3. Friheten att utöva sin
fester sa religion ou ses					religion eller tro får un-
convictions		ne peut		être	derkastas		endast		sådana
soumise	qu’aux		seules		inskränkningar				som	är
restrictions qui sont pres-					föreskrivna i lag och som
crites par la loi et qui sont					är nödvändiga				för	att
nécessaires pour préserver					skydda	den		allmänna
la sûreté publique, l’ordre					säkerheten,			ordningen,
public, la santé et la mora-					folkhälsan eller den all-
lité publiques, ou les li-					männa	sedligheten eller
bertés et droits fondamen-					andra	personers			grund-
taux d’autrui.					läggande fri- och rättig-
					heter.

Article 15

1. States Parties rec- ognize the rights of the child to freedom of as- sociation and to free- dom of peaceful assem- bly.

1. No restrictions may be placed on the exer- cise of these rights other than those imposed in conformity with the law and which are necessary in a democratic society in the interests of natio- nal security or public safety, public order (ordre public), the protection of public health or morals or the protection of the rights and freedoms of others.

Article 16

Article 15

1. Les Etats parties re- connaissent les droits de l’enfant à la liberté d’association et à la libe- rté de réunion pacifique.

1. L’exercice de ces droits ne peut faire l’objet que des seules restrictions qui sont prescrites par la loi et qui sont nécessaires dans une société démocra- tique, dans l’intérêt de la sécurité nationale, de la sûreté publique ou de l’ordre public, ou pour protéger la santé ou la moralité publiques, ou les droits et libertés d’autrui.

Article 16

1. No child shall be		1. Nul enfant ne fera
subjected to arbitrary or		l’objet d’immixtions arbi-
unlawful	interference	traires ou illégales dans sa
with his or her privacy,		vie privée, sa famille, son
family, home or corre-		domicile ou sa corres-
spondence, nor to un-		pondance, ni d’atteintes
lawful attacks on his or		illégales à son honneur et
her honour and reputa-		à sa réputation.
tion.
2. The child has the		2. L’enfant a droit à la
right to the protection of		protection de la loi contre
the law	against such	de telles immixtions ou de
interference or attacks.		telles atteintes.

Article 17

States Parties recog- nize the important func- tion performed by the mass media and shall ensure that the child has access to information and material from a diversity of national and international sources,

Article 17

Les Etats parties recon- naissent l’importance de la fonction remplie par les médias et veillent à ce que l’enfant ait accès à une information et à des maté- riels provenant de sources nationales et internatio

	Prop. 2017/18:186
Artikel 15	Bilaga 4

1.Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.

2.Utövandet av dessa rättigheter får inte under- kastas andra inskränk- ningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demo- kratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den all- männa säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), för skyd- dandet av folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.

Artikel 16
1. Inget barn får ut-
sättas	för	godtyckliga
eller olagliga ingripanden
i sitt privat- och familje-
liv, sitt hem eller sin
korrespondens och			inte
heller för olagliga an-
grepp på sin heder och sitt
anseende.
2. Barnet har rätt till
lagens skydd mot sådana
ingripanden		eller	an-
grepp.
Artikel 17
Konventionsstaterna
erkänner den viktiga upp-
gift	som	massmedier
utför och skall säkerställa
att barnet har tillgång till
information och material
från olika nationella och
internationella källor, sär-
skilt sådant som syftar till				151

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

especially

those

aimed

nales

diverses,

notamm-

att främja

dess

sociala,

at the promotion of his

ent ceux qui visent à

andliga

och

moraliska

or her social, spiritual

promouvoir son bien-être

välfärd

och

fysiska

och

and moral well-being

social, spirituel

et moral

psykiska hälsa. Konven-

and physical and mental

ainsi que sa santé physi-

tionsstaterna

skall

för

health.

this

end,

que et mentale. A cette

detta ändamål:

States Parties shall:

fin, les Etats parties:

(a)

Encourage

the

a) Encouragent les méd-

(a)

uppmuntra

mass-

mass media to dissemi-

ias à diffuser une informa-

medier att sprida infor-

nate

information

and

tion et des matériels qui

mation

och

material

of social

and

présentent

une

utilité

socialt

och

kulturellt

cultural

benefit

the

sociale et

culturelle pour

värde för barnet och i

child and in accordance

l’enfant et répondent à

enlighet

med

andan i

with the spirit of article

l’esprit de l’article 29;

artikel 29,

29;

(b) Encourage interna-

b) Encouragent la coo-

(b)

uppmuntra interna-

tional co-operation in

pération internationale en

tionellt

samarbete

vad

the

production,

ex-

vue de produire, d’échan-

gäller produktion, utbyte

change

and

dissemi-

ger et de diffuser une

och spridning

av sådan

nation of such infor-

information et des matéri-

information och

så dant

mation

and

material

els de ce type provenant

material

från

olika

from

diversity

différentes

sources

kulturer

och

nationella

cultural,

national

and

culturelles,

nationales

och internationella källor,

international sources;

internationales;

c) Encouragent la pro-

(c)

uppmuntra produk-

duction

and

dissemi-

duction et la diffusion de

tion

och

spridning

nation

children’s

livres pour enfants;

barnböcker;

books;

(d)

Encourage

the

Encouragent

les

(d)

uppmuntra

mass-

mass

media

have

médias à tenir particulièr-

medier

att

särskild

particular

regard to the

ement compte des besoins

hänsyn

till

språkliga

linguistic

needs

the

linguistiques des

enfants

behoven hos ett barn som

child who belongs to a

autochtones ou apparten-

tillhör en minoritetsgrupp

minority group or

who

ant à un groupe minorita-

eller en urbefolkning;

is indigenous;

ire;

(e) Encourage the de-

e) Favorisent l’élabora-

(e)

uppmuntra

utveck-

velopment

appropri-

tion de principes directe-

lingen av lämpliga rikt-

ate guidelines for

the

urs appropriés destinés à

linjer

för

att

skydda

protection

the child

protéger

l’enfant

contre

barnet mot

information

from

information

and

l’information et les matér-

och material som är till

material injurious to his

iels qui nuisent à son bien-

skada för barnets välfärd,

her

well-being,

être,

compte

tenu

des

med beaktande av bes-

bearing

mind

the

dispositions

des

articles

tämmelserna

artiklarna

provisions of articles 13

13 et 18.

13 och 18.

and 18.

Article 18

Artikel 18

1. States Parties shall

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

152

use their best efforts to

s’emploient de leur mieux

skall göra sitt bästa för att

Prop. 2017/18:186

ensure

recognition of

à assurer la reconnaissa-

säkerställa

erkännandet Bilaga 4

the principle

that

both

nce

principe

selon

principen

att båda

parents

have

common

lequel les deux parents ont

föräldrarna

har

gemen-

responsibilities

for

the

une responsabilité comm-

samt

ansvar

för barnets

upbringing

and

devel-

une pour ce qui est

uppfostran

och

utveck-

opment

the

child.

d’élever

l’enfant

ling.

Föräldrar

eller, i

Parents or, as the case

d’assurer son développe-

förekommande fall, vård-

may be, legal guardians,

ment.

responsabilité

nadshavare

har

huvud-

have the primary res-

d’élever l’enfant et d’ass-

ansvaret för barnets upp-

ponsibility for the up-

urer

son

développement

fostran

och

utveckling.

bringing

and

develop-

incombe au premier chef

Barnets

bästa

skall

för

ment of the child. The

aux parents ou, le cas

dem

komma

främsta

best

interests

the

échéant, à ses représenta-

rummet.

child will be their basic

nts

légaux.

Ceux-ci

concern.

doivent être guidés avant

tout par l’intérêt supérieur

de l’enfant.

2. For the purpose of

2. Pour garantir et pro-

2. För att garantera och

guaranteeing

and

pro-

mouvoir les droits énon-

främja de rättigheter som

moting

the

rights

set

cés

dans

présente

anges i denna konvention

forth in the present Con-

Convention,

les

Etats

skall konventionsstaterna

vention,

States

Parties

parties

accordent

l’aide

lämpligt

bistånd

till

shall render appropriate

appropriée aux parents et

föräldrar och

vårdnads-

assistance to parents and

aux

représentants

légaux

havare då de fullgör sitt

legal

guardians

the

de l’enfant dans l’exercice

ansvar för barnets upp-

performance

their

responsabilité

qui

fostran och skall säker-

child-rearing responsi-

leur

incombe

d’élever

ställa

utvecklingen

bilities and shall ensure

l’enfant

assurent

institutioner,

inrättningar

the development of in-

mise en place d’institu-

och tjänster för vård av

stitutions, facilities

and

tions, d’établissements et

barn.

services for the care of

services

chargés

children.

veiller au bien-être des

enfants.

3. States Parties shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

take

all

appropriate

prennent toutes les me-

skall

vidta

alla

lämpliga

measures to ensure that

sures

appropriées

pour

åtgärder för att säkerställa

children

working

assurer

aux

enfants dont

att barn till förvärvsarbe-

parents have the right to

les

parents

travaillent le

tande föräldrar har rätt att

benefit from child-care

droit

bénéficier

des

åtnjuta

den

barnomsorg

services

and

facilities

services et établissements

som de är berättigade till

for

which

they

are

garde

d’enfants pour

eligible

lesquels

ils

remplissent

les conditions requises

Article 19

Artikel 19

1. States Parties shall

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

take all appropriate leg-

prennent toutes les me-

skall

vidta

alla

lämpliga

islative,

administrative,

sures

législatives,

admi-

lagstiftnings-,

administ

social and

educational

nistratives,

sociales

153

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

measures to protect the

éducatives

appropriées

rativa och sociala åt-

child from all forms of

pour

protéger

l’enfant

gärder

samt

åtgärder

physical or mental vio-

contre toute forme de vio-

utbildningssyfte

för

att

lence,

injury

abuse,

lence,

d’atteinte

skydda

barnet

mot

alla

neglect

negligent

brutalités

physiques

former

fysiskt

eller

treatment, maltreatment

mentales,

d’abandon

psykiskt våld, skada eller

or exploitation, include-

de négligence, de mauvais

övergrepp,

vanvård

eller

ing sexual abuse, while

traitements ou d’exploita-

försumlig

behandling,

in the care of parent(s),

tion, y compris la violence

misshandel

eller

utnyt-

legal guardian(s) or any

sexuelle, pendant qu’il est

tjande,

innefattande

sex-

other

person

who

has

sous la garde de ses

uella övergrepp,

medan

the care of the child.

parents ou de l’un d’eux,

barnet

är

föräldrarnas

de son ou ses repré-

eller

den ena förälderns,

sentants

légaux

vårdnadshavares

eller

toute autre personne à qui

annan persons vård.

il est confié.

Such

protective

2. Ces mesures de pro-

2. Sådana skyddsåtgär-

measures

should,

tection

doivent

com-

der bör, på det sätt som

appropriate,

include

prendre, selon qu’il con-

kan vara lämpligt, inne-

effective procedures for

viendra,

des

procédures

fatta

effektiva

förfaran-

the

establishment

efficaces

pour

l’établiss-

den såväl för upprättandet

social

programmes

ement

programmes

av sociala program som

provide necessary sup-

sociaux

visant

fournir

syftar till att ge barnet och

port for the child and for

l’appui nécessaire à l’en-

dem som har hand om

those who have the care

fant et à ceux à qui il est

barnet

nödvändigt stöd,

of the child, as well as

confié,

ainsi

que

pour

som för andra former av

for

other

forms

d’autres formes de pré-

förebyggande

och

för

prevention

and

for

vention,

aux

fins

identifiering,

rapporte-

identification, reporting,

d’identification,

rap-

ring,

remittering,

under-

re ferral,

investigation,

port, de renvoi, d’enquête,

sökning, behandling

och

treatment and follow-up

de traitement et de suivi

uppföljning

fall

instances

child

pour les cas de mauvais

ovan beskrivna

sätt

att

maltreatment

described

traitements

l’enfant

behandla barn illa samt,

heretofore, and, as ap-

décrits ci-dessus, et com-

om så är lämpligt, för-

propriate,

for judicial

prendre

également,

selon

faranden

för

rättsligt

involvement.

qu’il conviendra, des pro-

ingripande.

cédures

d’intervention

judiciaire.

Article 20

Artikel 20

1. A child temporarily

1. Tout enfant qui est

1. Ett barn som tillfäl-

or permanently deprived

temporairement ou défini-

ligt eller varaktigt berö-

of his or her family envi-

tivement

privé

son

vats sin familjemiljö eller

ronment,

whose

milieu

familial,

qui

som för sitt eget bästa inte

own best interests can-

dans son propre intérêt ne

kan tillåtas stanna kvar i

not be allowed to remain

peut être laissé dans ce

denna miljö skall ha rätt

that

environment,

milieu, a droit à une

till

särskilt

skydd

och

shall be entitled to spe-

protection

une

aide

bistånd från statens sida.

154

cial

protection

and

spéciales de l’Etat.

assistance provided by the State.

2.States Parties shall in accordance with their national laws ensure alternative care for such a child.

3.Such care could in- clude, inter alia, foster placement, kafalah of Islamic law, adoption or if necessary placement in suitable institutions for the care of children. When considering solu- tions, due regard shall be paid to the desirabi- lity of continuity in a child’s upbringing and to the child’s ethnic, religious, cultural and linguistic background.

2.Les Etats parties pré- voient pour cet enfant une protection de remplace- ment conforme à leur légi- slation nationale.

3.Cette protection de remplacement peut no- tamment avoir la forme du placement dans une fa- mille, de la kafalah de droit islamique, de l’adop- tion ou, en cas de néces- sité, du placement dans un établissement pour en- fants approprié. Dans le choix entre ces solutions, il est dûment tenu compte de la nécessité d’une certaine continuité dans l’éducation de l’enfant, ainsi que de son origine ethnique, religieuse, cult- urelle et linguistique.

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

2.Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ om- vårdnad för ett sådant barn.

3.Sådan omvårdnad kan bl.a. innefatta place- ring i fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller, om nödvändigt, placering i lämpliga in- stitutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall veder- börlig hänsyn tas till önskvärdheten av konti- nuitet i ett barns upp- fostran och till barnets etniska, religiösa, kultu- rella och språkliga bak- grund.

Article 21

States Parties that rec- ognize and/or permit the system of adoption shall ensure that the best in- terests of the child shall be the paramount con- sideration and they shall:

(a) Ensure that the adoption of a child is au- thorized only by com- petent authorities who determine, in accord- ance with applicable law and procedures and on the basis of all pertinent and reliable informa- tion, that the adoption is permissible in view of the child’s status con

Article 21

Les Etats parties qui ad- mettent et/ou autorisent l’adoption s’assurent que l’intérêt supérieur de l’enfant est la considéra- tion primordiale en la matière, et:

a) Veillent à ce que l’adoption d’un enfant ne soit autorisée que par les autorités compétentes, qui vérifient, conformément à la loi et aux procédures applicables et sur la base de tous les renseignem- ents fiables relatifs au cas considéré, que l’adoption peut avoir lieu eu égard à la situation de l’enfant par rapport à ses père et mère,

Artikel 21

Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption skall säkerställa att barnets bästa främst beaktas och skall:

föräldrar, släktingar och

155

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

cerning

parents,

relati-

parents

représentants

vårdnadshavare

och

att,

ves and legal guardians

légaux et que, le cas

om så krävs, de personer

and that, if required, the

échéant,

les

personnes

som berörs har givit sitt

persons concerned have

intéressées ont donné leur

fulla samtycke till adop-

given

their

informed

consentement à l’adoption

tionen

på

grundval

consent to the adoption

en connaissance de cause,

sådan

rådgivning

som

on the basis of such

après s’être entourées des

kan behövas;

counselling as

may be

avis nécessaires;

necessary;

(b)

Recognize

that

Reconnaissent que

(b) erkänna att inter-

intercountry

adoption

l’adoption

l’étranger

nationell

adoption

kan

may be considered as an

peut être envisagée com-

övervägas som en alter-

alternative

means

autre

moyen

nativ form av omvårdnad

child’s care, if the child

d’assurer les soins né-

om barnet, om barnet inte

cannot be placed in a

cessaires

l’enfant,

kan placeras i en foster-

foster

adoptive

celui-ci ne peut, dans son

familj eller adoptivfamilj

family or cannot in any

pays d’origine, être placé

eller inte kan tas om hand

suitable

manner

dans une famille nourrici-

på lämpligt sätt i sitt hem-

cared for in the child’s

ère ou adoptive ou être

land;

country of origin;

convenablement élevé;

(c)

Ensure

that

the

Veillent,

cas

(c)

säkerställa

att

det

child

concerned

d’adoption à l’étranger, à

barn

som

berörs

intercountry

adoption

ce que l’enfant ait le

internationell

adoption

enjoys

safeguards

and

bénéfice de garanties et de

åtnjuter

garantier

och

standards

equivalent to

normes équivalant à celles

normer

som

motsvarar

those

existing

the

existant en cas d’adoption

dem

som

gäller

vid

case of national adop-

nationale;

nationell adoption;

tion;

(d) Take all appro-

Prennent

toutes

les

(d) vidta alla lämpliga

priate

measures

mesures appropriées pour

åtgärder för att vid inter-

ensure that, in inter-

veiller à ce que, en cas

nationell adoption säker-

country

adoption,

the

d’adoption à l’étranger, le

ställa att placeringen inte

placement

does

not

placement de l’enfant ne

leder till otillbörlig eko-

result in improper finan-

se traduise pas par un

nomisk vinst för de per-

cial

gain

for

those

profit matériel indu pour

soner

som

medverkar i

involved in it;

les personnes qui en sont

denna;

responsables;

(e)

Promote,

where

Poursuivent

les

(e) främja, där så är

appropriate, the objecti-

objectifs du présent article

lämpligt,

målen

denna

ves of the present article

en concluant des arran-

artikel

genom

att

ingå

concluding

bilateral

gements

des

accords

bilaterala eller multilate-

multilateral

arrange-

bilatéraux

multilatér-

rala

arrangemang

eller

ments

agreements,

aux, selon les cas, et

överenskommelser

och

and endeavour,

within

s’efforcent dans ce cadre

inom

denna

ram

sträva

this framework, to en-

de veiller à ce que les

efter

att

säkerställa

att

sure that the placement

placements

d’enfants

placeringen av barnet i ett

of the child in another

l’étranger soient effectués

annat

land

sker genom

country is carried out by

par des autorités ou des

behöriga

myndigheter

competent authorities or

organes compétents.

eller organ.

156

organs.

Article 22

1. States Parties shall

1. Les

Etats

parties

take

appropriate

mea-

prennent les mesures ap-

sures to ensure that a

propriées pour qu’un en-

child

who

seeking

fant qui cherche à obtenir

refugee status or who is

le statut de réfugié ou qui

considered a refugee in

est considéré comme réfu-

accordance

with

appli-

gié en vertu des règles et

cable

international

procédures du droit inter-

domestic law and proce-

national ou national appli-

dures

shall,

whether

cable, qu’il soit seul ou

unaccompanied or

ac-

accompagné de ses père et

companied by his or her

mère ou de toute autre

parents or by any other

personne, bénéficie de la

person,

receive

appro-

protection et de l’assista-

priate

protection

and

nce humanitaire voulues

humanitarian assistance

pour lui permettre de jouir

in the

enjoyment

des droits que lui recon-

applicable

rights

set

naissent la présente Con-

forth in the present Con-

vention

les

autres

vention

and

other

instruments

internation-

international

human

aux relatifs aux droits de

rights

humanitarian

l’homme ou de caractère

instruments to which the

humanitaire

auxquels

said States are Parties.

lesdits Etats sont parties.

For

this

purpose,

2. A cette fin, les Etats

States Parties shall pro-

parties collaborent,

selon

vide,

they

consider

qu’ils le jugent nécessaire,

appropriate, co-opera-

à tous les efforts faits par

tion in any efforts by the

l’Organisation

des

Na-

United

Nations

and

tions Unies et les autres

other

competent

inter-

organisations

intergouv-

governmental

organi-

ernementales

non

zations or non-govern

gouvernementales

com-

mental

organizations

pétentes collaborant avec

co-operating with the

l’Organisation

des

Na-

United Nations to pro-

tions Unies pour protéger

tect and assist such a

et aider les enfants qui se

child and to trace the

trouvent en pareille situa-

parents or other mem-

tion et pour rechercher les

bers of the family of any

père et mère ou autres

refugee child in order to

membres de la famille de

obtain

information

tout enfant réfugié en vue

necessary for reunifica-

d’obtenir

les

renseigne-

tion with his or her fam-

ments nécessaires pour le

ily. In cases where no

réunir à sa famille. Lors-

parents or other mem-

que ni le père, ni la mère,

bers of the family can be

ni aucun autre membre de

found, the child shall be

la famille ne

peut être

	Prop. 2017/18:186
Artikel 22	Bilaga 4

1.Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig interna- tionell eller nationell rätt och tillämpliga förfaran- den, och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åt- njutandet av de tillämp- liga rättigheter som anges

idenna konvention och i andra internationella in- strument rörande mänsk- liga rättigheter eller hum- anitär rätt, som nämnda stater tillträtt.

2.För detta ändamål skall konventions- staterna, på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nation- erna och andra behöriga mellanstatliga organisa- tioner eller ickestatliga organisationer, som sam- arbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra för- äldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna åter- förenas med sin familj. I fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall

157

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

accorded

the

same

retrouvé,

l’enfant

voit

barnet ges samma skydd

protection as any other

accorder, selon les prin-

som varje annat barn som

child

permanently

cipes énoncés dans la pré-

varaktigt

eller

tillfälligt

temporarily deprived of

sente

Convention,

berövats sin familjemiljö

his or her family envi-

même protection que tout

av något skäl, i enlighet

ronment for any reason,

autre

enfant

définitivem-

med denna konvention.

as set forth in the present

ent

temporairement

Convention.

privé

son

milieu

familial

pour

quelque

raison que ce soit.

Article 23

Artikel 23

1. States Parties rec-

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

ognize that a mentally or

connaissent que les en-

erkänner att ett barn med

physically

disabled

fants

mentalement

fysiskt

eller

psykiskt

child should enjoy a full

physiquement handicapés

handikapp bör åtnjuta ett

and decent life, in condi-

doivent

mener

une

vie

fullvärdigt och anständigt

tions which ensure dig-

pleine et décente, dans des

liv

under

förhållanden

nity,

promote

self-

conditions qui

garantiss-

som

säkerställer

värdig-

reliance

and

facilitate

ent leur dignité, favorisent

het,

främjar

självförtro-

the child’s active parti-

leur autonomie et facilite-

ende och möjliggör bar-

cipation in the commun-

nt leur participation active

nets

aktiva deltagande i

ity.

à la vie de la collectivité.

samhället.

2. States Parties rec-

2. Les Etats parties re-

2. Konventionsstaterna

ognize the right of the

connaissent le droit à des

erkänner

det

handikap-

disabled child to special

enfants

handicapés

pade barnets rätt till sär-

care and shall encourage

bénéficier de soins spé-

skild

omvårdnad

och

and ensure the exten-

ciaux

encouragent et

skall,

inom

ramen

för

sion, subject to available

assurent,

dans

mesure

tillgängliga resurser, upp-

resources, to the eligible

des ressources

disponib-

muntra och säkerställa att

child and those re-

les, l’octroi, sur demande,

det berättigade barnet och

sponsible for his or her

aux

enfants

handicapés

de som ansvarar för dess

care,

assistance

for

remplissant les conditions

omvårdnad

får

ansökt

which

application

requises et à ceux qui en

bistånd

som

är

lämpligt

made and which is ap-

ont la charge, d’une aide

med

hänsyn

till

barnets

propriate

the

child’s

adaptée à l’état de l’enfant

tillstånd och föräldrarnas

condition

and

the

et à la situation de ses

förhållanden eller förhål-

circumstances

the

parents ou de ceux à qui il

landena hos andra som tar

parents or others caring

est confié.

hand om barnet.

for the child.

Recognizing

the

3. Eu égard aux besoins

3. Med hänsyn till att

special needs of a disa-

particuliers

des

enfants

ett handikappat barn har

bled

child,

assistance

handicapés, l’aide fournie

särskilda behov skall det

extended in accordance

conformément

au para-

bistånd som lämnas enligt

with paragraph 2 of the

graphe 2 du présent article

punkt 2 i denna artikel

present article

shall

est gratuite

chaque

fois

vara

kostnadsfritt,

då

så

provided free of charge,

qu’il est possible, compte

är möjligt, med beaktande

whenever

possible,

tenu des ressources finan-

av föräldrarnas

ekono-

158

taking into account

the

cières de leurs parents ou

miska tillgångar eller de

financial

resources

de ceux à qui l’enfant est

the

parents

others

confié, et elle est conçue

caring for the child, and

de telle sorte que les en-

shall

designed

fants

handicapés

aient

ensure that the disabled

effectivement

accès à

child

has

effective

l’éducation, à la forma-

access

and receives

tion, aux soins de santé, à

education, training, hea-

rééducation,

lth care services, reha-

préparation à l’emploi et

bilitation

services, pre-

aux

activités

récréatives,

paration

for

employ-

et bénéficient

ces

ment

and

recreation

services de façon propre à

opportunities in a man-

assurer

une

intégration

ner

conducive

the

sociale

aussi

complète

child’s

achieving

the

que

possible

leur

fullest

possible

social

épanouissement

person-

integration and individ-

nel, y compris dans le

ual

development,

in-

domaine culturel et spiri-

cluding his or her cul-

tuel.

tural and spiritual devel-

opment.

4. States Parties shall

4. Dans un esprit de

promote, in the spirit of

coopération

internatio-

international

coopera-

nale,

les

Etats

parties

tion,

the

exchange

favorisent

l’échange

appropriate information

d’informations

pertinen-

in the field of preventive

tes dans le domaine des

health

care

and

soins de santé préventifs

medical,

psychological

et du traitement médical,

and functional treatment

psychologique

foncti-

of disabled children, in-

onnel des enfants handi-

cluding

dissemination

capés, y compris par la

of and access to infor-

diffusion

d’informations

mation

concerning

concernant

les

méthodes

methods

rehabilita-

rééducation

les

tion, education and vo-

services

formation

cational services, with

professionnelle, ainsi que

the

aim

enabling

l’accès à ces données, en

States Parties to im-

vue de permettre aux Etats

prove

their capabilities

parties

d’améliorer

leurs

and skills and to widen

capacités et leurs com-

their experience in these

pétences et d’élargir leur

areas.

this

regard,

expérience dans ces dom-

particular

account shall

aines. A cet égard, il est

be taken of the needs of

tenu

particulièrement

developing countries.

compte

des

besoins

des

pays en développement.

Prop. 2017/18:186 ekonomiska tillgångarna Bilaga 4

hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelse för arbets- livet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i sam- hället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och and- liga utveckling.

4. Konventionsstaterna skall i en anda av inter- nationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälso- vård och medicinsk, psy- kologisk och funktionell behandling av handikap- pade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habi- literingsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hän- syn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov.

159

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

Article 24

Artikel 24

1. States Parties rec-

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

ognize the right of the

connaissent

droit

erkänner

barnets

rätt

att

child

the

enjoyment

l’enfant de jouir du meil-

åtnjuta bästa

uppnåeliga

of the highest attainable

leur état de santé possible

hälsa och rätt till sjukvård

standard of health and to

et de bénéficier de servi-

och

rehabilitering. Kon-

facilities for the treat-

ces

médicaux

ventionsstaterna

skall

ment of illness and reha-

rééducation. Ils

s’efforc-

sträva efter att säkerställa

bilitation of health. Sta-

ent

garantir qu’aucun

att inget barn är berövat

tes Parties shall strive to

enfant ne soit privé du

sin rätt att ha tillgång till

ensure that no child is

droit d’avoir accès à ces

sådan hälso- och sjuk-

deprived of his or her

services.

vård.

right of access to such

health care services.

2. States Parties shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

pursue

full

implemen-

s’efforcent

d’assurer

skall sträva efter att till

tation of this right and,

réalisation

intégrale

fullo

förverkliga

denna

in particular,

shall take

droit susmentionné et, en

rätt

och

skall

särskilt

appropriate measures:

particulier,

prennent

les

vidta

lämpliga åtgärder

mesures appropriées pour:

för att:

(a) To diminish infant

Réduire la mortalité

(a) minska spädbarns-

and child mortality;

parmi

les nourrissons

och barnadödligheten;

les enfants;

(b) To ensure the pro-

b) Assurer à tous les

(b) säkerställa att alla

vision

necessary

enfants l’assistance médi-

barn

tillhandahålls

nöd-

medical

assistance

and

cale et les soins de santé

vändig

sjukvård

och

health

care

all

nécessaires, l’accent étant

hälsovård med tonvikt på

children

with emphasis

mis sur le développement

utveckling

primär-

on the development of

des soins de santé prima-

hälsovården;

primary health care;

ires;

Lutter

contre

and malnutrition, inclu-

maladie et la malnutrition,

och undernäring, däri in-

deing within the frame-

y compris dans le cadre de

begripet

åtgärder

inom

work of primary health

soins de santé primaires,

ramen

för

primärhäl-

care, through, inter alia,

grâce

notamment

sovården,

genom

bl.a.

the application of read-

l’utilisation de techniques

utnyttjande av lätt till-

ily available technology

aisément disponibles et à

gänglig teknik och genom

and through the pro-

la fourniture

d’aliments

att tillhandahålla närings-

vision of adequate nut-

nutritifs et d’eau potable,

rika livsmedel i tillräcklig

riatious foods and clean

compte tenu des dangers

omfattning

och

rent

drinking-water,

taking

et des risques de pollution

dricksvatten,

med

be-

into

consideration

the

du milieu naturel ;

aktande av de faror och

dangers

and

risks

risker

som

miljöför-

environmental

pollu-

störing innebär;

tion;

(d) To ensure app-

Assurer

aux mères

(d) säkerställa tillfreds-

ropriate pre-natal and

des

soins

prénatals

ställande

hälsovård

för

post-natal health care

postnatals appropriés;

mödrar

före

och

efter

160

for mothers;

förlossningen;

(e)To ensure that all segments of society, in particular parents and children, are informed, have access to education and are supported in the use of basic knowledge of child health and nutri- tion, the advantages of breast-feeding, hygiene and environmental sanitation and the pre- vention of accidents;

(f)To develop preve- ntive health care, guidance for parents and family planning educa- tion and services.

3.States Parties shall take all effective and appropriate measures with a view to abolish- ing traditional practices prejudicial to the health of children.

4.States Parties un- dertake to promote and encourage international co-operation with a view to achieving pro- gressively the full realization of the right recognized in the present article. In this regard, particular acc- ount shall be taken of the needs of developing countries.

Article 25

States Parties recog- nize the right of a child who has been placed by the competent authori- ties for the purposes of care, protection or treat- ment of his or her

Prop. 2017/18:186

e) Faire en sorte que

(e)

säkerställa

att

alla Bilaga 4

tous les groupes de la

grupper

samhället,

société, en particulier les

särskilt

föräldrar

och

parents

les

enfants,

barn, får information om

reçoivent une information

och

har

tillgång

till

sur la santé et la nutrition

undervisning

om barn-

de l’enfant, les avantages

hälsovård

och

närings-

l’allaitement

sein,

lära,

fördelarna

med

l’hygiène et la salubrité de

amning,

hygien

och

ren

l’environnement

miljö

och

förebyggande

prévention des accidents,

olycksfall samt

får

et bénéficient d’une aide

stöd

vid

användning av

leur permettant de mettre

sådana

grundläggande

à profit cette information;

kunskaper;

Développer les soins

(f) utveckla

förebyg-

santé

préventifs,

les

gande

hälsovård,

för-

conseils

aux

parents

äldrarådgivning

samt

l’éducation et les services

undervisning

och

en matière de planifica-

hjälp i familjeplanerings-

tion familiale.

frågor.

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

prennent toutes les me-

skall

vidta

alla

effektiva

sures

efficaces

appropri-

och

lämpliga

åtgärder i

ées en vue d’abolir les

syfte att avskaffa tradit-

pratiques

traditionnelles

ionella sedvänjor som är

préjudiciables

santé

skadliga för barns hälsa.

des enfants.

Les

Etats

parties

4. Konventionsstaterna

s’engagent à favoriser et à

åtar sig att främja och

encourager la coopération

uppmuntra internationellt

internationale

vue

samarbete i syfte att grad-

d’assurer

progressivem-

vis uppnå det fulla för-

ent la pleine réalisation du

verkligandet

den

rätt

droit

reconnu

dans

som erkänns i denna arti-

présent

article.

cet

kel. Särskild hänsyn skall

égard, il est tenu parti-

härvid tas till utveckl-

culièrement

compte

des

ingsländernas behov.

besoins

des

pays

développement.

Article 25

Artikel 25

Les Etats parties recon-

Konventionsstaterna

naissent à l’enfant qui a

erkänner

rätten

för

ett

été placé par les autorités

barn som har omhänder-

compétentes

pour

rece-

tagits av behöriga myn-

voir

des

soins,

une

digheter

för

omvårdnad,

protection ou un traite-

skydd eller behandling av

ment physique ou mental,

sin fysiska eller psykiska

161

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

physical

mental

le droit à un examen

hälsa

till

regelbunden

health,

periodic

périodique

dudit

traite-

översyn av den behand-

review of the treatment

ment et de toute autre

ling som barnet får och

provided

the

child

circonstance relative à son

alla

andra

omständlig-

and all other circum-

placement.

heter

rörande

barnets

stances relevant to his or

omhändertagande.

her placement.

Article 26

Artikel 26

1. States Parties shall

1. Les Etats parties re-

Konventionsstaterna

recognize

for

every

connaissent à tout enfant

skall

erkänna

rätten för

child the right to benefit

le droit de bénéficier de la

varje

barn

att

åtnjuta

from

social

security,

sécurité sociale, y compris

social

trygghet,

innefat-

including

social

in-

les assurances sociales, et

tande

socialförsäkring,

surance,

and

shall take

prennent

les

mesures

och skall vidta nödvän-

the

necessary measures

nécessaires

pour assurer

diga åtgärder för att till

achieve

the

full

la pleine réalisation de ce

fullo

förverkliga

denna

realization of

this right

droit

en conformité avec

rätt i enlighet med sin

in accordance with their

leur législation nationale.

nationella lagstiftning.

national law.

The

benefits

2. Les prestations doi-

Förmånerna

skall,

should, where appropri-

vent, lorsqu’il y a lieu,

där

så

är

lämpligt,

ate,

be granted,

taking

être

accordées

compte

beviljas

med

hänsyn till

into account the re-

tenu des ressources et de

resurser

som

barnet

sources and the circum-

la situation de l’enfant et

och

personer

som

stances of the child and

des

personnes

respons-

ansvarar för dess under-

persons having respons-

ables de

son

entretien,

håll har och deras om-

ibility for the main-

ainsi que de toute autre

ständigheter i övrigt samt

tenance of the child, as

considération applicable à

med

hänsyn

till

varje

well

any

other

la demande de prestation

annat förhållande som är

consideration

relevant

faite par l’enfant ou en

av betydelse

samband

to an

application

for

son nom.

med en ansökan om en

benefits made by or on

sådan förmån från barnet

behalf of the child.

eller för dess räkning.

Article 27

Artikel 27

1. States Parties rec-

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

ognize the right of every

connaissent

droit de

erkänner rätten för

varje

child to a standard of

tout enfant à un niveau de

barn till den levnadsstan-

living

adequate for

the

vie suffisant pour permet-

dard som krävs för bar-

child’s

physical,

men-

tre

son

développement

nets

fysiska,

psykiska,

tal, spiritual, moral and

physique,

mental,

spi-

andliga,

moraliska

och

social development

rituel, moral et social.

sociala utveckling.

The

parent(s)

2. C’est aux parents ou

2. Föräldrar eller andra

others

responsible

for

autres personnes ayant la

som är ansvariga för bar-

the child have the pri-

charge de l’enfant qu’in-

net har, inom ramen för

mary

responsibility

combe au premier chef la

sin

förmåga

och

sina

secure, within their abil

responsabilité

d’assurer,

ekonomiska

resurser,

162

dans

les

limites de

leurs

huvudansvaret

för

att

ities and financial ca- pacities, the conditions of living necessary for the child’s develop- ment.

3.States Parties, in ac- cordance with national conditions and within their means, shall take appropriate measures to assist parents and others responsible for the child to implement this right and shall in case of need provide material assis- tance and support pro- grammes, particularly with regard to nutrition, clothing and housing.

4.States Parties shall take all appropriate measures to secure the recovery of mainte- nance for the child from the parents or other persons having financial responsibility for the child, both within the State Party and from abroad. In particular, where the person having financial responsibility for the child lives in a State different from that of the child, States Par- ties shall promote the accession to interna- tional agreements or the conclusion of such agreements, as well as the making of other appropriate arrange- ments.

possibilités et de leurs moyens financiers, les conditions de vie néces- saires au développement de l’enfant.

3.Les Etats parties adoptent les mesures ap- propriées, compte tenu des conditions nationales et dans la mesure de leurs moyens, pour aider les parents et autres per- sonnes ayant la charge de l’enfant à mettre en oeuvre ce droit et offrent, en cas de besoin, une assistance matérielle et des programmes d’appui, notamment en ce qui concerne l’alimentation, le vêtement et le logem- ent.

4.Les Etats parties prennent toutes les me- sures appropriées en vue d’assurer le recouvrement de la pension alimentaire de l’enfant auprès de ses parents ou des autres per- sonnes ayant une respon- sabilité financière à son égard, que ce soit sur leur territoire ou à l’étranger.

En particulier, pour tenir compte des cas où la per- sonne qui a une responsa- bilité financière à l’égard de l’enfant vit dans un Etat autre que celui de l’enfant, les Etats parties favorisent l’adhésion à des accords internation- aux ou la conclusion de tels accords ainsi que l’adoption de tous autres arrangements appro priés.

Prop. 2017/18:186 säkerställa de levnads- Bilaga 4

villkor som är nöd- vändiga för barnets ut- veckling.

3.Konventionsstaterna skall i enlighet med nat- ionella förhållanden och inom ramen för sina re- surser vidta lämpliga åtgärder för att bistå för- äldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och skall vid behov tillhanda- hålla materiellt bistånd och utarbeta stödpro- gram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostäder.

4.Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har eko- nomiskt ansvar för bar- net, både inom konven- tionsstaten och från ut- landet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet skall konvent- ionsstaterna främja såväl anslutning till interna- tionella överenskom- melser eller ingående av sådana överenskom- melser som upprättande av andra lämpliga arran- gemang.

163

Prop. 2017/18:186
Bilaga 4	Article 28
	1. States Parties rec-
	ognize the right of the
	child		to education, and
	with a view to achieving
	this	right		progressively
	and on the basis of equal
	opportunity,				they shall,
	in particular:
	(a)		Make primary
	education			compulsory
	and available free to all;
	(b)		Encourage			the
	development				of differ-
	ent forms of secondary
	education,				including
	general and				vocational
	education,			make		them
	available and accessible
	to every child, and take
	appropriate				measures
	such as the introduction
	of	free education				and
	offering financial assis-
	tance in case of need;
	(c) Make higher edu-
	cation		accessible to all
	on the basis of capacity
	by	every			appropriate
	means;
	(d) Make educational
	and vocational informa-
	tion and guidance avail-
	able and accessible to all
	children;
	(e)		Take measures to
	encourage			regular		att-
	endance at schools and
	the reduction of drop-
	out rates.
	2. States Parties shall
	take		all		appropriate
	measures to ensure that
	school discipline is ad-

ministered in a manner

164

Article 28

Artikel 28

1. Les Etats parties re-

1. Konventionsstaterna

connaissent

droit

erkänner

barnets rätt

till

l’enfant à

l’éducation, et

utbildning och i syfte att

particulier,

vue

gradvis förverkliga denna

d’assurer l’exercice de ce

rätt och på grundval av

droit progressivement

lika möjligheter:

sur la base de l’égalité des

chances:

a) Ils rendent l’enseig-

(a) göra

grundutbild-

nement

primaire

obliga-

ning

obligatorisk

och

toire et gratuit pour tous;

kostnadsfritt

tillgänglig

för alla;

Ils

encouragent

(b) uppmuntra utveck-

l’organisation

de diffé-

lingen av olika former av

rentes

formes

d’enseig-

undervisning som

följer

nement

secondaire,

tant

efter

grundutbildningen,

général que professionnel,

innefattande såväl allmän

les

rendent

ouvertes

utbildning

som

yrkes-

accessibles à tout enfant,

utbildning,

göra

dessa

et prennent

des

mesures

tillgängliga

och

åtkom-

appropriées,

telles

que

liga för varje barn samt

l’instauration

vidta

lämpliga

åtgärder

gratuité de l’enseignem-

såsom

införande

ent et l’offre d’une aide

kostnadsfri

utbildning

financière

cas

och ekonomiskt stöd vid

besoin;

behov;

c) Ils assurent à tous

l’accès

l’enseignement

ning tillgänglig för alla på

supérieur, en fonction des

grundval

förmåga

capacités

chacun,

par

genom

varje

lämpligt

tous les moyens appro-

medel;

priés;

Ils rendent

ouvertes

(d)

göra

studieråd-

et accessibles à tout enfant

givning

och

yrkes-

l’information

l’orient-

orientering

tillgänglig

ation scolaires et profes-

och

åtkomlig

för

alla

sionnelles;

barn;

Ils

prennent

des

(e) vidta åtgärder för att

mesures pour encourager

uppmuntra

regelbunden

régularité

närvaro

skolan

och

fréquentation

scolaire

minska

antalet

studie

réduction

des

taux

avbrott.

d’abandon scolaire.

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

prennent toutes les me-

skall

vidta alla lämpliga

sures

appropriées

pour

åtgärder för att säkerställa

veiller

que

disci

att disciplinen i skolan

upprätthålls

på

ett

sätt

Prop. 2017/18:186

consistent

with

the

pline scolaire soit appli-

som

är

förenligt

med Bilaga 4

child’s

human

dignity

quée d’une manière com-

barnets

mänskliga

vär-

and in conformity with

patible avec la dignité de

dighet och i överens-

the present Convention.

l’enfant

tant

qu’être

stämmelse

med

denna

humain et conformément

konvention.

à la présente Convention.

3. States Parties shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

promote and encourage

favorisent et encouragent

skall främja och upp-

international

coopera-

coopération

interna-

muntra

internationellt

tion

matters

relating

tionale dans le domaine de

samarbete

i utbildnings-

to education, in parti-

l’éducation, en vue nota-

frågor, särskilt i syfte att

cular with a view to

mment

contribuer

bidra

till

att

avskaffa

contributing to the eli-

éliminer

l’ignorance

okunnighet

och

analfa-

mination

ignorance

l’analphabétisme

dans

betism i hela världen och

and

illiteracy

through-

monde

faciliter

för att underlätta tillgång

out the world and faci-

l’accès aux connaissances

till vetenskaplig och tek-

litating access to scien-

scientifiques et techniques

nisk kunskap och mo-

tific

and

technical

aux

méthodes

derna

undervisningsme-

knowledge and modern

d’enseignement

moder-

toder.

Särskild

hänsyn

teaching

methods.

nes. A cet égard, il est

skall härvid tas till ut-

this

regard,

particular

tenu

particulièrement

vecklingsländernas

account shall be taken of

compte

des

besoins

des

behov.

the needs of developing

pays en développement.

countries.

Article 29

Artikel 29

1. States Parties agree

1. Les Etats parties con-

1. Konventionsstaterna

that the education of the

viennent

que

l’éducation

är överens om att barnets

child

shall

directed

de l’enfant doit viser à:

utbildning skall syfta till

to:

att:

(a)

The development

a) Favoriser l’épanouis-

(a)

utveckla

barnets

of the child’s personal-

sement de la personnalité

fulla

möjligheter

fråga

ity,

talents

and

mental

de l’enfant et le dévelop-

personlighet,

anlag

and physical abilities to

pement de ses dons et de

och

fysisk

och

psykisk

their fullest potential;

ses

aptitudes

mentales

förmåga;

physiques,

dans

toute

mesure de leurs potentia-

lités;

(b)

The development

Inculquer à

l’enfant

(b) utveckla respekt för

respect

for

human

le respect des droits de

de mänskliga rättigheter-

rights and

fundamental

l’homme et

des

libertés

na och grundläggande fri-

freedoms,

and

for

the

fondamentales,

des

heterna

samt

för

principles

enshrined

principes consacrés

dans

principer som uppställts i

the

Charter

the

la Charte

des

Nations

Förenta

nationernas

United Nations;

Unies;

stadga;

(c)

The development

c) Inculquer à l’enfant

(c)

utveckla respekt för

of respect for the child’s

le respect de ses parents,

barnets

föräldrar,

för

parents, his or her own

de son identité, de sa

barnets

egen

kulturella

langue et de

ses

valeurs

identitet,

eget

språk

och

165

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

cultural

identity,

lan-

culturelles,

ainsi

que

egna värden, för vistel-

guage

and

values,

for

respect

des

valeurs

selandets och för ur-

the

national

values

nationales du

pays

dans

sprungslandets nationella

the country in which the

lequel il vit, du pays

värden

och för

kulturer

child

living,

the

duquel

peut

être

som

skiljer

sig

från

country from which he

originaire et des civilisa-

barnets egen;

she

may

originate,

tions

différentes

and

for

civilizations

sienne;

different from his or her

own;

(d) The preparation of

Préparer

l’enfant

(d) förbereda barnet för

the child for responsible

assumer

les responsabili-

ett ansvarsfullt liv i ett

life in a free society, in

tés de la vie dans une

fritt samhälle i en anda av

the spirit of under-

société

libre,

dans

förståelse,

fred,

tolerans,

standing, peace,

toler-

esprit de

compréhension,

jämställdhet

mellan

ance, equality of sexes,

paix,

tolérance,

könen och vänskap mel-

and

friendship

among

d’égalité entre les sexes et

lan

alla

folk,

etniska,

all peoples, ethnic, na-

d’amitié entre tous les

nationella

och

religiösa

tional

and

religious

peuples

groupes

grupper och personer som

groups

and

persons

ethniques,

nationaux

tillhör urbefolkningar;

indigenous origin;

religieux,

avec

les

personnes d’origine auto-

chtone;

(e)

The development

Inculquer

l’enfant

(e)

utveckla respekt för

of respect for the natural

respect

milieu

naturmiljön.

environment.

naturel.

2. No part of the pre-

Aucune

disposition

2. Ingenting i denna ar-

sent article or article 28

du présent article ou de

tikel eller i artikel 28 får

shall be construed so as

l’article 28 ne sera inter-

tolkas så att det medför

interfere

with

the

prétée d’une manière qui

inskränkning i den enskil-

liberty

individuals

porte atteinte à la liberté

des

och

organisationers

and

bodies

establish

des

personnes

physiques

rätt att inrätta och driva

and

direct

educational

ou morales de créer et de

utbildningsanstalter,

institutions,

subject

diriger des établissements

dock alltid under förut-

always to the obser-

d’enseignement, à condi-

sättning att de i punkt 1 i

vance

of the

principles

tion

que

les

principes

denna

artikel

uppställda

set forth in paragraph 1

énoncés au paragraphe 1

principerna iakttas och att

of the present article and

du présent

article soient

kraven

uppfylls

på

att

to the requirements that

respectés et que l’édu-

undervisningen vid dessa

the

education

given

cation dispensée dans ces

anstalter

skall

stå i

such

institutions

shall

établissements

soit

con-

överensstämmelse

med

conform to such mini-

forme aux normes mini-

vad som från statens sida

mum standards as may

males

que

l’Etat

aura

angivits

som

minimi

be laid down by the

prescrites.

standard.

State.

166

Article 30

In those States in which ethnic, religious or linguistic minorities or persons of indigenous origin exist, a child be- longing to such a minor- ity or who is indigenous shall not be denied the right, in community with other members of his or her group, to enjoy his or her own culture, to profess and practise his or her own religion, or to use his or her own language.

Article 31

Article 32

1. States Parties rec- ognize the right of the child to be protected from economic exploi- tation and from per- forming any work that is likely to be hazardous or

									Prop. 2017/18:186
Article 30					Artikel 30				Bilaga 4
Dans les Etats où il					I de stater där det finns
existe des minorités eth-					etniska,		religiösa		eller
niques,	religieuses			ou	språkliga minoriteter eller
linguistiques ou des per-					personer		som	tillhör en
sonnes	d’origine		autoch-		urbefolkning			skall	ett
tone, un enfant autochtone					barn som tillhör en sådan
ou appartenant à une de					minoritet		eller	urbefolk-
ces minorités ne peut être					ning inte förvägras rätten
privé du droit d’avoir sa					att	tillsammans			med
propre	vie	culturelle,		de	andra medlemmar av sin
professer et		de pratiquer			grupp ha sitt eget kult-
sa propre		religion		ou	urliv, att bekänna sig till
d’employer		sa	propre		och	utöva		sin	egen
langue	en commun avec				religion eller att använda
les autres membres de son					sitt eget språk.
groupe.

Article 31

1. Les Etats parties re- connaissent à l’enfant le droit au repos et aux loi- sirs, de se livrer au jeu et à des activités récréatives propres à son âge et de participer librement à la vie culturelle et artistique.

Artikel 31

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

2. Les Etats parties res-					2. Konventionsstaterna
pectent	et	favorisent		le	skall	respektera		och
droit de l’enfant de parti-					främja barnets rätt att till
ciper pleinement à la vie					fullo delta i det kulturella
culturelle et		artistique		et	och konstnärliga livet och
encouragent		l’organisa-			skall	uppmuntra tillhan-
tion à son intention de					dahållandet av lämpliga
moyens	appropriés			de	och	lika	möjligheter	för
loisirs	et	d’activités			kulturell		och konstnärlig
récréatives,		artistiques		et	verksamhet samt för re-
culturelles,		dans	des		kreations- och fritids-
conditions d’égalité.					verksamhet.

Article 32

1. Les Etats parties re- connaissent le droit de l’enfant d’être protégé contre l’exploitation éco- nomique et de n’être as- treint à aucun travail com- portant des risques ou

Artikel 32
1. Konventionsstaterna
er känner barnets rätt till
skydd	mot	ekonomiskt
utnyttjande		och mot att
utföra	arbete som		kan
vara skadligt eller hindra
barnets	utbildning		eller	167

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

interfere

with

the

susceptible

compro-

äventyra

barnets

hälsa

child’s education, or to

mettre

son éducation

eller

fysiska,

psykiska,

be harmful to the child’s

de nuire à sa santé ou à

andliga,

moraliska

eller

health or physical, men-

son développement physi-

sociala utveckling.

tal,

spiritual,

moral

que,

mental,

spirituel,

social development.

moral ou social.

2. States Parties shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

take legislative, admin-

prennent

des

mesures

skall vidta lagstiftnings-,

istrative,

social

and

législatives,

administra-

administrativa

och

educational measures to

tives, sociales et éduca-

sociala

åtgärder

samt

ensure the implementa-

tives

pour

assurer

åtgärder

upplysnings-

tion of the present arti-

l’application

présent

syfte

för att

säkerställa

cle. To this end, and

article. A cette fin, et

genomförandet av denna

having regard

the

compte tenu des disposi-

artikel. För detta ändamål

relevant

provisions

tions

pertinentes

des

och

med

beaktande

other

international

in-

autres

instruments

tillämpliga bestämmelser

struments, States Parties

internationaux,

les

Etats

i andra

internationella

shall in particular:

parties, en particulier:

instrument skall konven-

tionsstaterna särskilt:

(a)

Provide

for

a) Fixent un âge mini-

(a) fastställa en minimi-

minimum age or mini-

mum ou des âges mini-

ålder

eller

minimiåldrar

mum ages for admission

mums

d’admission

som minderåriga skall ha

to employment;

l’emploi;

uppnått

för tillträde

till

arbete;

(b) Provide for app-

b) Prévoient une règle-

(b) föreskriva en lämp-

ropriate

regulation

mentation appropriée des

lig reglering av arbetstid

the hours and conditions

horaires de travail et des

och arbetsvillkor;

of employment;

conditions d’emploi;

Prévoient des peines

(c)

föreskriva lämpliga

priate penalties or other

ou autres sanctions appro-

straff eller andra påfölj-

sanctions

ensure

the

priées pour assurer l’app-

der i syfte att säkerställa

effective enforcement of

lication effective du pré-

ett

effektivt

genom-

the present article.

sent article.

förande av denna artikel.

Article 33

Artikel 33

States

Parties

shall

Les Etats parties pren-

Konventionsstaterna

take

all

appropriate

nent

toutes

les

mesures

skall

vidta

alla lämpliga

measures,

including

appropriées,

compris

åtgärder,

innefattande

legislative,

administra-

des mesures

législatives,

lagstiftningsåtgärder,

tive, social and educa-

administratives,

sociales

administrativa

och

soc-

tional measures, to pro-

et éducatives, pour proté-

iala åtgärder samt åtgär-

tect

children

from

the

ger

les

enfants

contre

der

i upplysningssyfte,

illicit

use

narcotic

l’usage illicite de stupé-

för att skydda barn från

drugs and psychotropic

fiants

substances

olaglig

användning

substances as defined in

psychotropes, tels que les

narkotika och psykotropa

the

relevant

interna-

définissent

les

conven-

ämnen

såsom

dessa

tional

treaties,

and

tions internationales perti-

definieras

tillämpliga

prevent

the

use

nentes, et pour empêcher

internationella

fördrag

168

children

the

illicit

que des enfants ne soient

och för

att

förhindra

att

		Prop. 2017/18:186
production and traf-	utilisés pour la production	barn utnyttjas i den olag- Bilaga 4
ficking of such sub-	et le trafic illicites de ces	liga framställningen av
stances.	substances.	och handeln med sådana
		ämnen.

Article 34

States Parties under- take to protect the child from all forms of sexual exploitation and sexual abuse. For these pur- poses, States Parties shall in particular take all appropriate national, bilateral and multilateral measures to prevent:

(a)The inducement or coercion of a child to engage in any unlawful sexual activity;

(b)The exploitative use of children in prostitution or other un- lawful sexual practices;

Article 34					Artikel 34
Les	Etats			parties	Konventionsstaterna
s’engagent		à	protéger		åtar sig att skydda barnet
l’enfant	contre		toutes les		mot alla former av sexu-
formes d’exploitation sex-					ellt utnyttjande och sexu-
uelle et de violence sex-					ella övergrepp. För detta
uelle. A cette fin, les Etats					ändamål	skall	konvent-
prennent	en		particulier		ionsstaterna särskilt vidta
toutes les mesures appro-					alla lämpliga		nationella,
priées	sur	les		plans	bilaterala	och	multilate-
national, bilatéral et mul-					rala åtgärder för att för-
tilatéral pour empêcher:					hindra:
a) Que des enfants ne					(a) att ett barn förmås
soient incités ou con-					eller tvingas att delta i en
traints à se livrer à une					olaglig sexuell handling;
activité sexuelle illégale;
b) Que des enfants ne					(b) att barn utnyttjas för
soient exploités à des fins					prostitution eller			annan
de prostitution			ou	autres	olaglig	sexuell		verk-
pratiques sexuelles illéga-					samhet;
les;

(c) The exploitative	c) Que des enfants	ne	(c) att barn utnyttjas i
use of children in porno-	soient exploités aux fins		pornografiska förestäl-
graphic performances	de la production de spec-		lningar och i pornograf-
and materials.	tacles ou de matériel	de	iskt material.

caractère pornographique.

Article 35

States Parties shall take all appropriate na- tional, bilateral and multilateral measures to prevent the abduction of, the sale of or traffic in children for any purpose or in any form.

Article 35				Artikel 35
Les Etats parties pren-				Konventionsstaterna
nent	toutes	les	mesures	skall vidta	alla lämpliga
appropriées		sur	les plans	nationella,	bilaterala och
national, bilatéral et mul-				multilaterala åtgärder för
tilatéral pour			empêcher	att förhindra bortförande
l’enlèvement, la vente ou				och försäljning av eller
la	traite	d’enfants à		handel med barn för varje
quelque fin que ce soit et				ändamål och i varje form.
sous quelque forme que ce
soit.

Article 36

States Parties shall protect the child against all other forms of ex- ploitation prejudicial to

Article 36

Les Etats parties protè- gent l’enfant contre toutes autres formes d’ex- ploitation préjudiciables à

Artikel 36
Konventionsstaterna
skall	skydda	barnet	mot
alla	andra	former	av
utnyttjande		som	kan	169

Prop. 2017/18:186
Bilaga 4	any aspects of the	tout aspect de son bien-	skada barnet i något
	child’s welfare.	être.	avseende.

Article 37

States Parties shall ensure that:

(a) No child shall be subjected to torture or other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment. Neither capital punishment nor life imprisonment with- out possibility of release shall be imposed for offences committed by persons below eighteen years of age;

(b) No child shall be deprived of his or her liberty unlawfully or arbitrarily. The arrest, detention or impris- onment of a child shall be in conformity with the law and shall be used only as a measure of last resort and for the shortest appropriate period of time;

(c) Every child deprived of liberty shall be treated with human- ity and respect for the inherent dignity of the human person, and in a manner which takes into account the needs of persons of his or her age. In particular, every child deprived of liberty shall be separated from adults unless it is consi- dered in the child’s best interest not to do so and shall have the right to maintain contact with

his or her family

170

Article 37

Les Etats parties veill- ent à ce que:

a)Nul enfant ne soit soumis à la torture ni à des peines ou traitements cruels, inhumains ou dé- gradants. Ni la peine ca- pitale ni l’emprisonne- ment à vie sans possibilité de libération ne doivent être prononcés pour les in- fractions commises par des personnes âgées de moins de dix-huit ans;

b)Nul enfant ne soit privé de liberté de façon illégale ou arbitraire.

L’arrestation, la détention ou l’emprisonnement d’un enfant doit être en conformité avec la loi, n’être qu’une mesure de dernier ressort, et être d’une durée aussi brève que possible;

c)Tout enfant privé de liberté soit traité avec humanité et avec le res- pect dû à la dignité de la personne humaine, et d’une manière tenant compte des besoins des personnes de son âge. En particulier, tout enfant privé de liberté sera séparé des adultes, à moins que l’on estime préférable de ne pas le faire dans l’intérêt supé- rieur de l’enfant, et il a le droit de rester en contact avec sa famille par la correspondance et par les

Artikel 37

Konventionsstaterna skall säkerställa att:

(a) inget barn får ut- sättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behand- ling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning får ådömas för brott som begåtts av personer under 18 års ålder;

(b)inget barn får olag- ligt eller godtyckligt be- rövas sin frihet. Gri- pande, anhållande, häkt- ning, fängslande eller andra former av frihets- berövande av ett barn skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid;

(c)varje frihetsbe- rövat barn skall be- handlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta, och skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväx- ling och besök;

Prop. 2017/18:186

through correspondence

visites, sauf circonstances

Bilaga 4

and visits, save in exce-

exceptionnelles;

ptional circumstances;

(d) Every child de-

d) Les enfants privés de

(d)

varje

frihetsberövat

prived of his or her

liberté

aient

droit

barn skall ha rätt att

liberty

shall

have

the

d’avoir rapidement accès

snarast

få

tillgång

till

right to prompt access to

à l’assistance juridique ou

såväl juridiskt biträde och

legal and other app-

à toute

autre

assistance

annan lämplig hjälp som

ropriate

assistance,

appropriée,

ainsi

que

rätt att få lagligheten i sitt

well as the right to

droit

contester

frihetsberövande

prövad

challenge the legality of

légalité

leur

privation

av en domstol eller annan

the deprivation of his or

liberté

devant

behörig,

oberoende

och

her liberty before a court

tribunal

une

autre

opartisk myndighet samt

other

competent,

autorité

compétente,

in-

rätt till ett snabbt beslut i

independent

and

im-

dépendante et impartiale,

saken.

partial authority, and to

et à ce qu’une décision

a prompt decision

rapide soit prise en la

any such action.

matière.

Article 38

Artikel 38

1. States Parties un-

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

dertake to respect and to

s’engagent à respecter et à

åtar sig att respektera och

ensure respect for rules

faire

respecter

les

règles

säkerställa

respekt

för

of international human-

droit

humanitaire

regler

internationell

itarian law applicable to

international qui leur sont

humanitär

rätt

som är

them in armed conflicts

applicables

cas

tillämpliga på dem i väp-

which are relevant to the

conflit armé et dont la

nade konflikter och som

child.

protection

s’étend aux

är relevanta för barnet.

enfants.

2. States Parties shall

Les

Etats

parties

2. Konventionsstaterna

take all feasible measu-

prennent toutes les me-

skall

vidta

alla

tänkbara

res

ensure

that

sures

possibles

dans

åtgärder för att säkerställa

persons

who have

not

pratique pour veiller à ce

att

personer

som

inte

attained the age of fif-

que les personnes n’ayant

uppnått 15 års ålder inte

teen years do not take a

pas atteint l’âge de quinze

deltar direkt i fientlig-

direct part in hostilities.

ans

participent

pas

heter.

directement aux hostilités.

3. States Parties shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

refrain

from

recruiting

s’abstiennent

d’enrôler

skall avstå från att rekry-

any person who has not

dans leurs forces armées

tera en person som inte

attained the age of fif-

toute

personne n’ayant

har uppnått 15 års ålder

teen years into their ar-

pas atteint l’âge de quinze

till sina väpnade styrkor.

med forces. In recruit-

ans. Lorsqu’ils

incorpor-

Då rekrytering sker bland

ting among those per-

ent des personnes de plus

personer som fyllt 15 men

sons who have attained

de quinze ans mais de

inte 18 år, skall konvent-

the age of fifteen years

moins de dix-huit ans, les

ionsstaterna

sträva

efter

but

who

have

not

Etats

parties

s’efforcent

att i första hand rekrytera

tained the age of

eig

d’enrôler en

priorité

les

dem som är äldst.

plus âgées.

171

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

hteen years, States Par-

ties

shall

endeavour to

give

priority

those

who are oldest.

4. In accordance with

Conformément

4. Konventionsstaterna

their

obligations

under

l’obligation qui leur in-

skall i enlighet med sina

international humanitar-

combe en vertu du droit

åtaganden

enligt

inter-

ian law to protect the

humanitaire

international

nationell

humanitär

rätt

civilian

population

de protéger la population

att

skydda

civilbefolk-

armed

conflicts,

States

civile en cas de conflit

ningen i väpnade konflik-

Parties

shall

take

all

armé,

les

Etats parties

ter

vidta

alla

tänkbara

feasible

measures

prennent toutes les me-

åtgärder för att säkerställa

ensure

protection

and

sures

possibles

dans

skydd och vård av barn

care of children who are

pratique pour que les en-

som berörs av en väpnad

affected

armed

fants qui sont touchés par

konflikt.

conflict.

un conflit armé bénéfici-

ent d’une protection et de

soins.

Article 39

Artikel 39

States

Parties

shall

Les Etats parties pren-

Konventionsstaterna

take all appropriate me-

nent toutes

les

mesures

skall

vidta

alla

lämpliga

asures to promote physi-

appropriées pour faciliter

åtgärder

för

att

främja

cal

and

psychological

réadaptation

physique

fysisk och psykisk reha-

recovery

and

social

psychologique

bilitering

samt

social

reintegration of

a child

réinsertion sociale de tout

återanpassning av ett barn

victim of: any form of

enfant

victime

toute

som

utsatts

för

någon

neglect, exploitation, or

forme

négligence,

form av vanvård, utnytt-

abuse;

torture

any

d’exploitation ou de sé-

jande

eller

övergrepp;

other

form

cruel,

vices, de torture ou de

tortyr

eller

någon annan

inhuman

degrading

toute autre forme de pei-

form av grym, omänsklig

treatment

punish-

nes ou traitements cruels,

eller förnedrande behand-

ment; or armed conflict-

inhumains ou dégradants,

ling

eller

bestraffning;

ts. Such

recovery

and

ou de conflit armé. Cette

eller

väpnade

konflikter.

reintegration

shall take

réadaptation

cette

Sådan rehabilitering

och

place in an environment

réinsertion

déroulent

sådan

återanpassning

which fosters the health,

dans des conditions

qui

skall äga rum i en miljö

selfrespect and

dignity

favorisent

santé,

som

befrämjar

barnets

of the child.

respect de soi et la dignité

hälsa,

självrespekt

och

de l’enfant.

värdighet.

Article 40

Artikel 40

1. States Parties rec-

1. Etats parties recon-

1. Konventionsstaterna

ognize the right of every

naissent à tout enfant sus-

erkänner rätten för varje

child alleged as, accused

pecté, accusé ou con-

barn som misstänks eller

of, or recognized as ha-

vaincu d’infraction à la loi

åtalas för

eller

befunnits

ving infringed the penal

pénale le droit à un trai-

skyldigt att ha begått brott

law

treated

tement

qui

soit

att behandlas på ett sätt

172

in a

manner

consistent

nature à favoriser son sens

som

främjar

barnets

Prop. 2017/18:186

with

the

promotion

de la dignité et de la

känsla för värdighet och Bilaga 4

the child’s sense of dig-

valeur personnelle,

qui

värde,

som

stärker

nity

and

worth,

which

renforce son respect pour

barnets respekt för andras

reinforces

the

child’s

les droits de l’homme et

mänskliga rättigheter och

respect

for

the

human

les libertés fondamentales

grundläggande

friheter

rights and

fundamental

d’autrui,

qui

tienne

och som tar hänsyn till

freedoms of others and

compte de son âge ainsi

barnets ålder och önsk-

which takes into acc-

que de la nécessité de

värdheten

att främja att

ount the child’s age and

faciliter

réintégration

barnet

återanpassas

och

the desirability of pro-

dans la société et de lui

tar på sig en konstruktiv

moting the child’s re-

faire

assumer

un rôle

roll i samhället.

integration

and

the

constructif au

sein

child’s assuming a con-

celle-ci.

structive role in society.

2. To this end, and

2. A cette fin, et compte

För

detta

ändamål

having

regard

the

tenu

des

dispositions

och

med

beaktande av

relevant

provisions

pertinentes des instrume-

tillämpliga bestämmelser

international

instru-

nts

internationaux,

les

i internationella instrum-

ments,

States

Parties

Etats

parties

veillent

ent

skall

konventions-

shall, in particular, en-

particulier:

staterna

särskilt

säker-

sure that:

ställa att:

(a) No child shall be

a) A ce qu’aucun enfant

(a)

inget

barn

skall

alleged

as,

be accused

ne soit

suspecté,

accusé

misstänkas för eller åtalas

of,

recognized

ou convaincu d’infraction

för eller befinnas skyldigt

having

infringed

the

à la loi pénale en raison

att ha begått brott på

penal law by reason of

d’actions ou d’omissions

grund av en handling eller

acts

omissions that

qui n’étaient pas interdites

underlåtenhet

som

inte

were

not

prohibited

par le droit national ou

var

förbjuden

enligt

national or international

international

moment

nationell

eller

interna-

law at the time they

où elles ont été commises;

tionell

rätt

vid

den

were committed;

tidpunkt då den begicks;

(b)

Every

child

b) A ce que tout enfant

(b) varje barn som miss-

alleged as or accused of

suspecté

accusé

tänks eller åtalas för att ha

having

infringed

the

d’infraction à la loi pénale

begått

brott

skall

penal law has at least the

ait au moins le droit aux

åtminstone

följande

ga-

following guarantees:

garanties suivantes:

rantier:

(i)

be presumed

i) Etre présumé inno-

(i)

att

betraktas

som

innocent

until

proven

cent jusqu’à ce que sa

oskyldigt

innan

barnets

guilty according to law;

culpabilité ait été légale-

skuld

blivit

lagligen

ment établie;

fastställd;

(ii) To

be informed

ii) Etre informé dans le

(ii) att snarast och direkt

promptly and directly of

plus court délai et directe-

underrättas

ankla-

the charges against him

ment des accusations por-

gelserna mot sig och, om

or her, and, if appropri-

tées contre lui, ou, le cas

lämpligt,

genom

sina

ate, through his or her

échéant, par l’intermédia-

föräldrar

eller

vårdnads-

parents or legal guardia-

ire de ses parents ou

havare, och att få juridiskt

ns, and to have legal or

représentants

légaux,

biträde eller annan lämp-

other appropriate assist-

bénéficier d’une assista-

lig hjälp vid förberedelse

ance in the preparation

nce juridique ou de toute

och framläggande av sitt

försvar;

173

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 and presentation of his or her defence;

(iii) To have the matter determined with- out delay by a com- petent, independent and impartial authority or judicial body in a fair hearing according to law, in the presence of legal or other appropri- ate assistance and, un- less it is considered not to be in the best interest of the child, in parti- cular, taking into acc- ount his or her age or situation, his or her par- ents or legal guardians;

(iv) Not to be compelled to give testimony or to confess guilt; to examine or have examined adverse witnesses and to obtain the participation and examination of wit- nesses on his or her behalf under conditions of equality;

(v) If considered to have infringed the penal law, to have this deci- sion and any measures imposed in consequence thereof reviewed by a higher competent, inde- pendent and impartial authority or judicial body according to law;

(vi) To have the free assistance of an inter- preter if the child cannot understand or speak the language used;

174

autre assistance appropr- iée pour la préparation et la présentation de sa dé- fense;

iii) Que sa cause soit entendue sans retard par une autorité ou une instance judiciaire compé- tentes, indépendantes et impartiales, selon une procédure équitable aux termes de la loi, en présence de son conseil juridique ou autre et, à moins que cela ne soit jugé contraire à l’intérêt supérieur de l’enfant en raison notamment de son âge ou de sa situation, en présence de ses parents ou représentants légaux;

iv)Ne pas être contraint de témoigner ou de s’avouer coupable; interroger ou faire inter- roger les témoins à charge, et obtenir la comparution et l’inter- rogatoire des témoins à décharge dans des con- ditions d’égalité;

v)S’il est reconnu avoir enfreint la loi pénale, faire appel de cette décision et de toute mesure arrêtée en consé- quence devant une autorité ou une instance judiciaire supérieure com- pétentes, indépendantes et impartiales, conformément à la loi;

vi)Se faire assister gratuitement d’un inter- prète s’il ne comprend ou ne parle pas la langue utilisée;

(iii) att få saken avgjord utan dröjsmål av en be- hörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ i en opartisk förhandling en- ligt lag och i närvaro av juridiskt eller annat lämp- ligt biträde och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beaktande av barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnadshavare;

(iv)att inte tvingas att avge vittnesmål eller erkänna sig skyldigt; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet samt att på lika villkor för egen räkning få vittnen inkallade och för hörda;

(vi)att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte kan förstå eller tala det språk som används;

(vii) To have his or

vii) Que sa vie privée

(vii) att få sitt privatliv

Prop. 2017/18:186

her

privacy

fully

soit pleinement respectée

till fullo respekterat under Bilaga 4

respected at all stages of

à tous les stades de la

alla stadier i förfarandet.

the proceedings.

procédure.

3. States Parties shall

Les

Etats

parties

3. Konventionsstaterna

seek

promote

the

s’efforcent de promouvoir

skall söka främja införan-

establishment

laws,

l’adoption de lois, de pro-

det av lagar och förfaran-

procedures,

authorities

cédures, la mise en place

den samt upprättandet av

and institutions specifi-

d’autorités

d’institu-

myndigheter

och

insti-

cally applicable to chil-

tions

spécialement

con-

tutioner som är

speciellt

dren alleged as, accused

çues

pour

les

enfants

anpassade för

barn

som

of,

recognized

suspectés,

accusés

misstänks eller åtalas för

having

infringed

the

convaincus d’infraction à

eller be finns skyldiga att

penal law, and, in par-

la loi pénale, et en

ha begått brott och skall

ticular:

particulier:

särskilt:

(a) The establishment

D’établir

âge

(a)

fastställa

lägsta

minimum

age

minimum

au-dessous

straffbarhetsålder;

below

which

children

duquel les enfants seront

shall be presumed not to

présumés

n’avoir pas

have the capacity to in-

capacité

d’enfreindre

fringe the penal law;

loi pénale;

(b) Whenever appro-

prendre

des

(b) vidta åtgärder, då så

priate

and

desirable,

mesures, chaque fois que

är lämpligt och önskvärt,

measures

for

dealing

cela

est

possible

för be handling av barn

with

such

children

souhaitable,

pour traiter

under denna ålder utan att

without resorting

ces enfants sans recourir à

använda

dom-

judicial

proceedings,

procédure

judiciaire,

stolsförfarande,

under

providing

that

human

étant

cependant

entendu

förutsättning

att

mänsk-

rights

and

legal

que les droits de l’homme

liga rättigheter och rätts-

safeguards

are

fully

les

garanties

légales

ligt

skydd

till

fullo

respected.

doivent

être

pleinement

respekteras.

respectés.

4. A variety of dispo-

4. Toute une gamme de

4. Olika åtgärder

som

sitions,

such

care,

dispositions,

relatives

t.ex.

vård,

ledning

och

guidance

and

supervi-

notamment

aux

soins,

föreskrifter

tillsyn,

sion orders; counselling;

l’orientation et à la super-

rådgivning, övervakning,

probation;

foster

care;

vision, aux conseils, à la

vård i fosterhem, program

education

and

probation,

placement

för allmän utbildning och

vocational

training

familial, aux programmes

yrkesutbildning

och

programmes

and

other

d’éducation

générale

andra

alternativ

till

alternatives

professionnelle

aux

anstaltsvård

skall

finnas

institutional

care

shall

solutions

autres

qu’insti-

tillgängliga

för

att

be available

ensure

tutionnelles

seront prév-

säkerställa

att

barn

that

children

are

dealt

ues en vue d’assurer aux

behandlas på ett sätt som

with

manner

enfants

traitement

är lämpligt för deras väl-

appropriate

their

conforme à leur bien-être

färd och är rimligt både

well-being

and

proportionné

leur

med

hänsyn

till

deras

proportionate

both

situation et à l’infraction.

personliga

förhållanden

their circumstances and

och till brottet.

the offence.

175

Prop. 2017/18:186
Bilaga 4	Article 41	Article 41	Artikel 41

Nothing in the present Con vention shall affect any provisions which are more conducive to the realization of the rights of the child and which may be contained in:

(a)The law of a State party; or

(b)International law in force for that State.

Aucune des dispositions de la présente Convention ne porte atteinte aux dispositions plus propices à la réalis- ation des droits de l’enfant qui peuvent figurer:

a)Dans la législation d’un Etat partie; ou

b)Dans le droit inter- national en vigueur pour cet Etat.

Ingenting i denna kon- vention skall inverka på bestämmelser som går längre vad gäller att för- verkliga barnets rättig- heter och som kan finnas i:

(a)en konventions- stats lagstiftning; eller

(b)för den staten gäl- lande internationell rätt.

Part II

Article 42

States Parties under- take to make the princi- ples and provisions of the Convention widely known, by appropriate and active means, to adults and children alike.

Deuxième partie

Article 42

Les Etats parties s’engagent à faire large- ment connaître les prin- cipes et les dispositions de la présente Convention, par des moyens actifs et appropriés, aux adultes comme aux enfants.

Del II

Artikel 42

Konventionsstaterna åtar sig att genom lämp- liga och aktiva åtgärder göra konventionens be- stämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.

Article 43

Artikel 43

1. For the purpose of

1. Aux fins d’examiner

1. För att granska de

examining the progress

les progrès accomplis par

fram steg som gjorts av

made by States Parties

les

Etats

parties dans

konventionsstaterna

in achieving the realiza-

l’exécution des obliga-

fråga om för verkligandet

tion

of the

obligations

tions contractées par eux

skyldigheter

enligt

undertaken in the pre-

en vertu de la présente

denna konvention

skall

sent

Convention, there

Convention, il est institué

en kommitté för

barnets

shall

be established a

un Comité des droits de

rättigheter upprättas, vil-

Committee on the Righ-

l’enfant qui s’acquitte des

ken skall utföra de upp-

ts of the Child, which

fonctions définies ciaprès.

gifter som föreskrivs i det

shall carry out the func-

följande.

tions hereinafter provid-

ed.

The

Committee

2. Le Comité se com-

Kommittén

skall

shall consist of eighteen

pose de dix-huit experts

vara sammansatt av arton

experts of

high moral

haute

moralité

experter med högt moral-

standing and recognized

possédant

une

compéte-

iskt anseende och erkänd

competence in the field

nce

reconnue

dans

sakkunskap på det om-

covered by this Conven-

domaine

visé

par

råde som denna konven-

tion.2 The members of

présente Convention.2 Ses

tion omfattar.2 Kommit-

176

the Committee shall be

membres sont élus par les

téns

medlemmar

skall

Prop. 2017/18:186

elected by States Parties

Etats

parties

parmi

leurs

väljas av

konventions- Bilaga 4

from among their na-

ressortissants et siègent à

staterna bland deras med-

tionals and shall serve in

titre

personnel,

compte

borgare och skall tjänst-

their

personal capacity,

tenu

nécessité

göra

sin

personliga

consideration

being

d’assurer

une

répartition

egenskap,

varvid

avsee-

given to equitable geo-

géographique équitable et

nde skall fästas vid en

graphical

distribution,

égard

aux

principaux

rättvis geografisk fördel-

as well as to the

systèmes juridiques.

ning

och

viktigaste

principal legal systems.

rättssystemen.

3. The members of the

3. Les membres du Co-

Kommitténs

med-

Committee

shall

mité sont élus au scrutin

lemmar skall väljas ge-

elected by secret ballot

secret sur une liste de

nom

hemlig

omröstning

from a list of persons

personnes

désignées par

från en förteckning över

nominated

States

les Etats parties. Chaque

personer som

föreslagits

Parties. Each State Party

Etat

partie

peut

désigner

konventionsstaterna.

may nominate one per-

candidat

parmi

ses

Varje

konventionsstat

son from among its own

ressortissants.

kan

föreslå

en kandidat

nationals.

bland sina egna med-

borgare.

4. The initial election

4. La première élection

4. Det första valet till

to the Committee

shall

aura lieu dans les six mois

kommittén

skall

hållas

be held no later than six

suivant la date d’entrée en

senast sex månader efter

months after the date of

vigueur de

présente

dagen för denna kon-

the entry into force of

Convention. Les élections

ventions

ikraftträdande

the present

Convention

auront lieu ensuite tous les

och därefter vart annat år.

and

thereafter

every

deux ans. Quatre mois au

Senast fyra månader före

second year.

least

moins avant la date de

dagen för varje val skall

four months before the

chaque élection, le Secré-

Förenta nationernas gen-

date of each election, the

taire général de l’Orga-

eralsekreterare skriftligen

Secretary-General of the

nisation

des

Nations

uppmana

konventions-

United

Nations

shall

Unies invitera par écrit les

staterna

att

inom

två

address a letter to States

Etats

parties

proposer

månader

inkomma

med

Parties inviting them to

leurs

candidats

dans un

sina förslag. Generalsek-

submit

their

nomina-

délai de deux mois. Le

reteraren

skall

sedan

tions within two mon-

Secrétaire

général

dress

upprätta och till konven-

ths.

The

Secretary-

ensuite la liste alphabé-

tionsstaterna

överlämna

General shall subseque-

tique

des

candidats

ainsi

en förteckning i alfabe-

ntly prepare a list in

désignés, en indiquant les

tisk ordning över samt-

alphabetical order of all

Etats parties qui les ont

liga föreslagna personer

2 The General Assembly, in its resolution 50/155 of 21 December 1995, approved the amendment to article 43, paragraph 2, of the Convention on the Rights of the Child, replacing the word “ten” with the word “eighteen”. The amendment entered into force on 18 November 2002 when it had been accepted by a two-thirds majority of the States parties (128 out of 191).

2 L’Assemblée générale, dans sa résolution 50/155 du 21 décembre

1995, a approuvé l’amendement qui consiste à remplacer, au paragraphe

2 de l’article 43 de la Convention relative aux droits de l’enfant, le mot “dix” par le mot “dix-huit”. L’amendement est entré en vigueur le 18 novembre 2002 après son acceptation par une majorité des deux tiers des États parties (128 sur 191).

2 I resolution 50/155 av den 21 december 1995 antog general- församlingen en ändring av artikel 43.2 i konventionen om barnets rättigheter, genom vilken ordet “tio” ersätts med “arton”. Ändringen trädde i kraft den 18 november 2002 efter att den antagits med två tredjedels majoritet av de fördragsslutande parterna (128 av 191).

177

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4

persons thus nominated,

désignés, et la communi-

indicating States Parties

quera aux Etats parties à

which

have

nominated

la présente Convention.

them, and shall submit it

to the States Parties to

the present Convention.

5. The elections shall

5. Les élections ont lieu

be held at meetings of

lors des réunions des Etats

States Parties convened

parties, convoquées par le

by the Secretary-Gen-

Secrétaire

général

eral

United

Nations

Siège

l’Organisation

Headquarters. At those

des Nations Unies. A ces

meetings, for which two

réunions,

pour

lesquelles

thirds of States

Parties

le quorum

est

constitué

shall constitute a quo-

par les deux tiers des Etats

rum, the persons elected

parties, les candidats élus

to the Committee shall

au Comité sont ceux qui

be those who obtain the

obtiennent le plus grand

largest number of votes

nombre de voix et la

and an absolute majority

majorité absolue des voix

of the votes of the repre-

des

représentants

des

sentatives of States Part-

Etats

parties présents et

ies present and voting.

votants.

6. The members of the

6. Les membres du Co-

Committee

shall

mité sont élus pour quatre

elected for a term of four

ans. Ils sont rééligibles si

years.

They

shall

leur candidature est pré-

eligible for re-election if

sentée

nouveau.

renominated. The

term

mandat

cinq

des

of five of the members

membres élus lors de la

elected at the first elec-

première

élection prend

tion shall expire at the

fin au bout de deux ans.

end of two years; imme-

Les noms de ces cinq

diately

after

the

first

membres

seront tirés au

election, the

names

sort par le président de la

these

five

members

réunion

immédiatement

shall be chosen by lot by

après la première élection.

the

Chairman

the

meeting.

7. If a member of the

7. En cas de décès ou de

Committee dies or re-

dé- mission d’un membre

signs or declares that for

du Comité, ou si, pour

any other cause he or

toute

autre

raison,

she can no longer per-

membre déclare ne

plus

form the duties of the

pouvoir exercer ses fonc-

Committee,

the

State

tions au sein du Comité,

Party which nominated

l’Etat partie qui avait pré-

the

member

shall

senté

candidature

178

appoint another

expert

nomme un

autre expert

och ange vilka konven- tionsstater som föreslagit dem.

5.Val skall hållas vid möten med konventions- staterna, som samman- kallats av Förenta nation- ernas generalsekreterare,

iFörenta nationernas högkvarter. Vid dessa möten, som är besluts- mässiga när två tredje- delar av konventionssta- terna är närvarande, skall de kandidater inväljas i kommittén som uppnår det högsta antalet röster och absolut majoritet av de närvarande och röst- ande konventionsstater- nas röster.

6.Kommitténs med- lemmar skall väljas för en tid av fyra år. De kan återväljas, om de före- slagits till återval. För fem av de medlemmar som utsetts vid det första valet skall mandattiden utlöpa efter två är. Ome- delbart efter det första valet skall namnen på dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid mötet.

7.Om en kommitté- medlem avlider eller av- säger sig sitt uppdrag eller förklarar att han eller hon av någon annan anledning inte längre kan fullgöra sitt uppdrag inom kommittén, skall den konventionsstat som föreslog medlem men,

Prop. 2017/18:186

from among its nation-

parmi ses

ressortissants

med

förbehåll

för

kom- Bilaga 4

als to serve for the re-

pour

pourvoir

le poste

mitténs

godkännande,

mainder

the

term,

ainsi

vacant

jusqu’à

utse

annan

expert

subject to the approval

l’expiration

mandat

bland

sina

medborgare,

of the Committee.

correspondant,

sous

ré-

som skall inneha upp-

serve de l’approbation du

draget under

återstoden

Comité.

av mandattiden.

The

Committee

8. Le Comité adopte son

Kommittén

skall

shall

establish

its own

règlement intérieur.

själv fastställa sin arbets-

rules of procedure.

ordning.

The

Committee

9. Le Comité élit son

Kommittén

skall

shall elect its officers for

bureau

pour

une

période

välja sitt presidium för en

a period of two years.

de deux ans.

tvåårsperiod.

10.

The

meetings

10. Les réunions du Co-

10. Kommitténs möten

the

Committee

shall

mité se tiennent normale-

skall

vanligtvis

hållas i

normally be

held

ment au Siège de l’Orga-

Förenta nationernas hög-

United

Nations

Head-

nisation

des

Nations

kvarter eller på en annan

quarters or at any other

Unies, ou en tout autre

lämplig plats, som kom-

convenient

place

lieu

approprié

déterminé

mittén bestämmer. Kom-

determined

the

par le Comité. Le Comité

mittén skall i regel sam-

Committee.

The

Com-

réunit

normalement

manträda varje år. Kom-

mittee

shall

normally

chaque année. La durée de

mittémötenas längd skall

meet annually. The du-

ses sessions est déter-

bestämmas och, om det är

ration of the meetings of

minée et modifiée, si néc-

nödvändigt,

omprövas

the Committee shall be

essaire,

par

une

réunion

vid möte med konven-

determined,

and

re-

des Etats parties à la

tionsstaterna, med förbe-

viewed, if necessary, by

présente Convention, sous

håll

för

generalförsam-

a meeting of the States

réserve

l’approbation

lingens godkännande.

Parties

the

present

de l’Assemblée générale.

Convention,

subject

the approval of the Gen-

eral Assembly.

11.

The

Secretary-

11.

Secrétaire

11. Förenta nationernas

General

the

United

général de l’Organisation

generalsekreterare

skall

Nations

shall

provide

des Nations Unies met à la

tillhandahålla

erforderlig

the necessary staff and

disposition du Comité le

personal och övriga resu-

facilities

for

the

personnel et les installa-

rser för att möjliggöra för

effective

performance

tions qui lui sont nécess-

kommittén

att

effektivt

of the functions of the

aires pour s’acquitter effi-

utföra sitt uppdrag enligt

Committee

under

the

cacement

des

fonctions

denna konvention.

present Convention.

qui lui sont confiées en

vertu de la présente Con-

vention.

Article 44

Artikel 44

1. States Parties un-

Les

Etats

parties

1. Konventionsstaterna

dertake to submit to the

s’engagent à soumettre au

åtar sig att genom Förenta

Committee, through the

Comité,

par

l’entremise

nationernas generalsekre-

Secretary-General of the

du Secrétaire

général

terare avge rapporter till

179

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 United Nations, reports on the measures they have adopted which give effect to the rights recognized herein and on the progress made on the enjoyment of those rights:

(a) Within two years of the entry into force of the Convention for the State Party concerned;

(b) Thereafter every five years.

	2. Reports made under
	the present article shall
	indicate		factors			and
	difficulties, if any, af-
	fecting		the	degree		of
	fulfilment of the obliga-
	tions	under		the	present
	Convention.				Reports
	shall also contain suffi-
	cient	information				to
	provide		the	Committee
	with	a	comprehensive
	understanding				of	the
	implementation				of	the
	Convention in the coun-
	try concerned.
	3. A State Party which
	has submitted a compre-
	hensive initial report to
	the Committee need not,
	in its subsequent re-
	ports submitted in ac-
	cordance			with	para-
	graph 1 (b) of the pre-
	sent article, repeat basic
	information			previously
	provided.
	4.	The		Committee
	may request from States
	Parties further informa-
	tion	relevant			to	the
	implementation				of	the
180	Convention.

l’Organisation des Na- tions Unies, des rapports sur les mesures qu’ils auront adoptées pour donner effet aux droits reconnus dans la présente Convention et sur les progrès réalisés dans la jouissance de ces droits:

a)Dans les deux ans à compter de la date de l’entrée en vigueur de la présente Convention pour les Etats parties intéres- sés;

b)Par la suite, tous les cinq ans.

2.Les rapports établis en application du présent article doivent, le cas échéant, indiquer les fac- teurs et les difficultés em- pêchant les Etats parties de s’acquitter pleinement des obligations prévues dans la présente Conven- tion. Ils doivent égalem- ent contenir des renseig- nements suffisants pour donner au Comité une idée précise de l’applica- tion de la Convention dans le pays considéré.

3.Les Etats parties ayant présenté au Comité un rapport initial complet n’ont pas, dans les rapp- orts qu’ils lui présentent ensuite conformément à l’alinéa (b) du paragraphe 1 du présent article, à répéter les renseigneme- nts de base antérieurem- ent communiqués.

4.Le Comité peut de- mander aux Etats parties tous renseignements com- plémentaires relatifs à l’application de la Con- vention.

kommittén om de åt- gärder som de vidtagit för att genomföra de rättig- heter som erkänns i denna konvention och om de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter:

(a)inom två år efter konventionens ikraftträ- dande för den berörda staten,

(b)därefter vart femte

år.

2.Rapporter enligt denna artikel skall ange eventuella förhållanden och svårigheter som på- verkar i vilken utsträck- ning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna skall även innehålla till- räcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomfö- randet av konventionens bestämmelser i det be- rörda landet.

3.En konventionsstat som har tillställt kommit- tén en utförlig första rap- port behöver inte i sina följande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna konvention, upp- repa tidigare lämnad grundläggande informat- ion.

4.Kommittén kan be- gära ytterligare informat- ion från konventionssta- terna om genomförandet av konventionens be- stämmelser.

5. The Committee shall submit to the Gen- eral Assembly, through the Economic and Social Council, every two years, reports on its activities.

6. States Parties shall make their reports widely available to the public in their own countries.

5. Le Comité soumet tous les deux ans à l’Assemblée générale, par l’entremise du Conseil

économique et social, un rapport sur ses activités.

6. Les Etats parties assurent à leurs rapports une large diffusion dans leur propre pays.

Prop. 2017/18:186 5. Kommittén skall Bilaga 4

vartannat år genom eko- nomiska och sociala rådet tillställa generalförsam- lingen rapporter om sin verksamhet.

6. Konventionsstaterna skall göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina re- spektive länder.

Article 45

In order to foster the effective implementa- tion of the Convention and to encourage inter- national co-operation in the field covered by the Convention:

(a) The specialized agencies, the United Na- tions Children’s Fund, and other United Nat- ions organs shall be en- titled to be representted at the consideration of the implementation of such provisions of the present Convention as fall within the scope of their mandate. The Committee may invite the specialized agen- cies, the United Nations

Children’s Fund and other competent bodies as it may consider app- ropriate to provide ex- pert advice on the im- plementation of the Convention in areas falling within the scope of their respective man- dates. The Committee may invite the special- ized agencies, the Uni- ted Nations Children’s

Article 45

Pour promouvoir l’application effective de la Convention et encoura- ger la coopération interna- tionale dans le domaine visé par la Convention:

a) Les institutions spécialisées, le Fonds des Nations Unies pour l’en- fance et d’autres organes des Nations Unies ont le droit de se faire représen- ter lors de l’examen de l’application des disposi- tions de la présente Con- vention qui relèvent de leur mandat. Le Comité peut inviter les institu- tions spécialisées, le Fon- ds des Nations Unies pour l’enfance et tous autres organismes qu’il jugera appropriés à donner des avis spécialisés sur l’app- lication de la Convention dans les domaines qui relèvent de leurs mandats respectifs. Il peut inviter les institutions spécialis- ées, le Fonds des Nations

Unies pour l’enfance et d’autres organes des Na- tions Unies à lui présenter des rapports sur

Artikel 45

För att främja ett effek- tivt genomförande av konventionens bestäm- melser och internationellt samarbete på det område som konventionen avser gäller följande:

(a) Fackorganen, FN:s barnfond och andra FN- organ skall ha rätt att vara representerade vid gran- skningen av genom- förandet av sådana be- stämmelser i denna kon- vention som faller inom ramen för deras mandat. Kommittén kan inbjuda kompetenta organ och organisationer, som den finner lämpligt, att kom- ma med expertråd angå- ende genomförandet av konventionen på om- råden som faller inom ramen för deras respek- tive verksamhetsområd- en. Kommittén kan in- bjuda fackorganen, FN:s barnfond och andra FN- organ att inlämna rappor- ter om konventionens tillämpning inom områ- den som faller inom ramen för deras verk-

samhet;

181

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 Fund, and other United Nations organs to submit reports on the implementation of the Convention in areas fal- ling within the scope of their activities;

(b) The Committee shall transmit, as it may consider appropriate, to the specialized agenc- ies, the United Nations

Children’s Fund and other competent bodies, any reports from States Parties that contain a request, or indicate a need, for technical ad- vice or assistance, along with the Committee’s observations and sug- gestions, if any, on these requests or indications;

(c) The Committee may recommend to the General Assembly to request the Secretary- General to undertake on its behalf studies on specific issues relating to the rights of the child;

(d) The Committee may make suggestions and general recomm- endations based on info- rmation received pursu- ant to articles 44 and 45 of the present Con- vention. Such sugges- tions and general rec- ommendations shall be transmitted to any State Party concerned and reported to the General Assembly, together with comments, if any, from States Parties.

182

l’application

Convention

dans

les

secteurs

qui

relèvent

leur domaine d’activité;

b) Le Comité transmet,

(b)

Kommittén

skall,

s’il le juge nécessaire, aux

såsom den finner lämp-

institutions

spécialisées,

ligt,

till

fackorganen,

Fonds

des

Nations

FN:s barnfond och andra

Unies

pour

l’enfance

kompetenta

organ

och

aux

autres

organismes

organisationer överlämna

compétents

tout

rapport

rapporter

från

konven-

des Etats parties conte-

tionsstaterna

som

inne-

nant une demande ou in-

håller en begäran om eller

diquant

besoin

anger

behov

teknisk

conseils

d’assistance

rådgivning

eller

tekniskt

techniques,

accompagné,

bistånd jämte kommitténs

le cas échéant, des ob-

synpunkter och

eventu-

servations

et suggestions

ella

förslag

beträffande

du Comité touchant ladite

sådan

begäran

eller

demande ou indication;

sådant behov;

c) Le Comité peut reco-

mmander à l’Assemblée

kommendera

generalför-

générale de prier le Secré-

samlingen

att framställa

taire général de procéder

en begäran till general-

pour le Comité à des

sekreteraren

att

för

études

sur

des questions

kommitténs

räkning

fö-

spécifiques

touchant

les

reta

studier

angående

droits de l’enfant;

särskilda frågor

som rör

barnets rättigheter;

d) Le Comité peut faire

(d)

Kommittén

kan

des suggestions et des re-

avge förslag och allmän-

commandations

d’ordre

na rekommendationer på

général

fondées

sur

les

grundval av den in-

renseignements reçus

formation

som

erhållits

application des articles 44

enligt

artiklarna

och

et 45 de la présente Con-

denna

konvention.

vention. Ces suggestions

Sådana förslag och all-

recommandations

männa

rekommendat-

d’ordre général sont trans-

ioner skall tillställas varje

mises à tout Etat partie

konventionsstat som

be-

intéressé

portées

rörs samt rapporteras till

l’attention de l’Assemblée

generalförsamlingen

till-

générale,

accompagnées,

sammans med eventuella

le cas échéant, des obser-

kommentarer

från

kon-

vations des Etats parties.

ventionsstaterna.

Part III						Troisième partie
Article 46						Article 46
The present Conven-						La présente Convention
tion shall be open for						est ouverte à la signature
signature by all States.						de tous les Etats.
Article 47						Article 47
The present Conven-						La présente Convention
tion is subject to ratifi-						est sujette	à	ratification.
cation.		Instruments			of	Les instruments de ratifi-
ratification shall be de-						cation seront déposés au-
posited with the Secre-						près du Secrétaire général
tary-General of the						de l’Organisation des Na-
United Nations.						tions Unies.
Article 48						Article 48
The present Conven-						La présente Convention
tion	shall remain open					restera ouverte à l’adhé-
for	accession			by	any	sion de tout Etat. Les
State. The			instruments			instruments		d’adhésion
of accession shall be de-						seront déposés auprès du
posited with the Secre-						Secrétaire	général		de
tary-General of the						l’Organisation		des	Na-
United Nations.						tions Unies.
Article 49						Article 49
1. The present Con-						1. La présente Conven-
vention shall enter into						tion entrera en vigueur le
force on the thirtieth day						trentième jour qui suivra
following the				date	of	la date du dépôt auprès du
deposit with the Secrt-						Secrétaire	général		de
ary-General of the Uni-						l’Organisation		des	Na-
ted Nations of the twent-						tions Unies du vingtième
ieth instrument of ratify-						instrument de ratification
cation or accession.						ou d’adhésion.
2. For each State rati-						2. Pour chacun des Etats
fying or acceding to the						qui ratifieront la présente
Convention			after		the	Convention ou y adhére-
deposit of the twentieth						ront après le dépôt du
instrument			of	ratifica-		vingtième instrument			de
tion	or	accession,			the	ratification ou d’adhésion,
Convention			shall enter			la Convention entrera en
into force on the thirt-						vigueur le trentième jour
ieth day after the deposit						qui suivra le dépôt par cet
by such State of its						Etat de son instrument de
instrument			of	ratifica-		ratification ou d’adhésion.

tion or accession.

	Prop. 2017/18:186
Del III	Bilaga 4
Del III
Artikel 46

Denna konvention skall vara öppen för underteck- nande av alla stater.

Artikel 47

Denna konvention skall ratificeras. Ratifikations- instrumenten skall depo- neras hos Förenta nation- ernasgeneralsekreterare.

Artikel 48

Denna konvention skall förbli öppen för anslut- ning av vilken stat som helst. Anslutningsinstru- menten skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Artikel 49

1.Denna konvention träder i kraft den trett- ionde dagen efter dagen för deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstru- mentet hos Förenta nat- ionernas generalsekrete- rare.

2.I förhållande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till kon- ventionen efter depone- ringen av det tjugonde ratifikations- eller anslut- ningsinstrumentet träder konventionen i kraft den trettionde dagen efter det att en sådan stat depone- rat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.

183

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 Article 50

1.Any State Party may propose an amendment and file it with the Secretary-Gen- eral of the United Nations. The Secretary- General shall there- upon communicate the proposed amendment to States Parties, with a request that they indi- cate whether they favour a conference of States Parties for the purpose of considering and vot- ing upon the proposals. In the event that, within four months from the date of such communi- cation, at least one third of the States Parties favour such a confere- nce, the Secretary-Gen- eral shall convene the conference under the auspices of the United Nations. Any amend- ment adopted by a majo- rity of States Parties present and voting at the conference shall be sub- mitted to the General Assembly for approval.

184

Article 50

1.Tout Etat partie peut proposer un amendement et en déposer le texte au- près du Secrétaire général de l’Organisation des Na- tions Unies. Le Secrétaire général communique alors la proposition d’amendement aux Etats parties, en leur demandant de lui faire savoir s’ils sont favorables à la convocation d’une confé- rence des Etats parties en vue de l’examen de la proposition et de sa mise aux voix. Si, dans les quatre mois qui suivent la date de cette communi- cation, un tiers au moins des Etats parties se prononcent en faveur de la convocation d’une telle conférence, le Secrétaire général convoque la conférence sous les aus- pices de l’Organisation des Nations Unies. Tout amendement adopté par la majorité des Etats parties présents et votants à la conférence est soumis pour approbation à l’Ass- emblée générale de l’Org- anisation des Nations Unies.

2.Tout amendement adopté conformément aux dispositions du paragra- phe 1 du présent article entre en vigueur lorsqu’il a été approuvé par l’Assemblée générale des

Nations Unies et accepté par une majorité des deux tiers des Etats parties.

Artikel 50

1.En konventionsstat kan föreslå en ändring av konventionen och över- lämna förslaget till För- enta nationernas general- sekreterare. Generalsek- reteraren skall sedan översända ändringsför- slaget till konventions- staterna med en begäran om att dessa anger om de tillstyrker att en kon- ferens med konventions- staterna sammankallas för att behandla och rösta om förslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra månader efter förslagets översändande tillstyrker en sådan kon- ferens, skall general- sekreteraren samman- kalla konferensen i Förenta nationernas regi. Ändringsförslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen närvarande och röstande konventionsstaterna skall underställas generalför- samlingen för godkän- nande.

2.En ändring som anta- gits enligt punkt 1 i denna artikel träder i kraft när den har godkänts av För- enta nationernas general- församling och antagits av konventionsstaterna med två tredjedels majoritet.

Prop. 2017/18:186

3. When an amend-

Lorsqu’un amende-

3. När en ändring träder Bilaga 4

ment enters into force, it

ment entre en vigueur, il a

i kraft skall den vara

shall

binding

force obligatoire pour les

bindande för de kon-

those

States

Parties

Etats parties qui l’ont ac-

ventionsstater

som

har

which have accepted it,

cepté,

les

autres

Etats

antagit den, medan övriga

other States Parties still

parties demeurant liés par

konventionsstater

fort-

being bound by the pro-

les dispositions de la pré-

farande

är

bundna

visions of

the

present

sente

Convention

par

bestämmelserna

i denna

Convention and any ear-

tous

amendements

anté-

konvention

och

eventu-

lier amendments which

rieurs acceptés par eux.

ella

tidigare

ändringar,

they have accepted.

som de antagit.

Article 51

Artikel 51

1. The Secretary-Gen-

1. Le Secrétaire général

Förenta

nationernas

eral

the

United

de l’Organisation des Na-

generalsekreterare

skall

Nations

shall

receive

tions

Unies

recevra

motta och till alla stater

and

circulate

all

communiquera à tous les

sända texten till reservat-

States

the

text

Etats le texte des réserves

ioner

som

staterna

gjort

reservations

made

qui auront été faites par

vid

ratifikationen

eller

States at the time of

les Etats au moment de la

anslutningen.

ratification or accession.

ratification

l’adhésion.

2. A reservation in-

2. Aucune réserve in-

2. En reservation

som

compatible

with

the

compatible avec l’objet et

strider mot denna kon-

object and

purpose

le but de la présente Con-

ventions

ändamål

och

the

present

Convention

vention n’est autorisée.

syfte skall inte tillåtas.

shall not be permitted.

Reservations may

3. Les réserves peuvent

Reservationer

kan

withdrawn

any

être

retirées

tout

återtas vid vilken tid-

time

notification to

moment

par

notification

punkt som

helst genom

that effect addressed to

adressée

Secrétaire

notifikation

till

Förenta

the Secretary-General of

général de l’Organisation

nationernas

general-

the United Nations, who

des Nations Unies, lequel

sekreterare, som därefter

shall

then

inform

all

en informe tous les Etats

skall

underrätta

alla

States. Such notification

parties

Convention.

stater.

Notifikationen

shall take effect on the

La notification prend effet

skall gälla från den dag då

date on which it is

à la date à laquelle elle est

den mottogs av general-

received by the Secret-

reçue

par

Secrétaire

sekreteraren.

ary-General.

général.

Article 52

Artikel 52

A State Party may de-

Tout Etat partie peut dé-

En konventionsstat kan

nounce the present Con-

noncer la présente Con-

säga upp denna konvent-

vention by written noti-

vention

par

notification

ion genom skriftlig notifi-

fication to the Secretary-

écrite adressée au Secré-

kation till Förenta nation-

General

the

United

taire général de l’Organi-

ernas

generalsekreterare.

Nations.

Denunciation

sation des Nations Unies.

Uppsägningen

träder

becomes

effective

one

La dénonciation

prend

kraft ett år efter den dag

year

after

the

date

effet un an après la date à

185

Prop. 2017/18:186

Bilaga 4 receipt of the notifica- tion by the Secretary- General.

laquelle	la notification a	då notifikationen mottogs
été reçue par le Secrétaire		av generalsekreteraren.
général.

Article 53

The Secretary- General of the United Nations is designated as the depositary of the present Convention.

Article 53	Artikel 53
Le Secrétaire général de	Förenta nationernas ge-
l’Organisation des Na-	neralsekreterare utses till
tions Unies est désigné	depositarie för denna
comme dépositaire de la	konvention.
présente Convention.

Article 54

The original of the present Convention, of which the Arabic, Chi- nese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authen- tic, shall be deposited with the Secretary-Gen- eral of the United Na- tions

In witness thereof the undersigned plenipoten- tiaries, being duly au- thorized thereto by their respective Governmen- ts, have signed the present Convention.

Article 54

L’original de la prése- nte Convention, dont les textes anglais, arabe, chinois, espagnol, fran- çais et russe font également foi, sera déposé auprès du Secrétaire général de l’Organisation des Nations Unies.

En foi de quoi les pléni- potentiaires soussignés, dûment habilités par leurs gouvernements respectifs, ont signé la présente Con- vention.

Artikel 54

Originalet till denna konvention, vars arab- iska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Till bekräftelse härav har undertecknade om- bud, därtill vederbörligen befullmäktigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna kon- vention.

186

	Lagrådets yttrande	Prop. 2017/18:186
	Lagrådets yttrande	Bilaga 5
		Bilaga 5
	Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06
	Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt
	justitierådet Svante O. Johansson.
	Inkorporering av FN:s konvention om barnets
	rättigheter
	Enligt en lagrådsremiss den 6 juli 2017 har regeringen (Socialdeparte-
	mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
	Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
	Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
	Marcus Nydén, biträdd av kanslirådet Charlotte Palmstierna och depar-
	tementssekreteraren Sara Philipson.
	Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
	I remissen föreslår regeringen att Förenta nationernas konvention den 20
	november 1989 om barnets rättigheter ska inkorporeras i svensk rätt
	genom en lag som föreskriver att artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i
	konventionen ska gälla som svensk lag.
	Som redovisas i remissen har frågan om en inkorporering av kon-
	ventionen prövats tidigare. Tanken har avvisats med motiveringen att
	artiklarna i konventionen i huvudsak återspeglas väl i svensk lag och att
	Sverige inte har något att vinna på en inkorporering av konventionen.
	Under årens lopp har åtskilliga lagstiftningsåtgärder vidtagits för att
	genom transformering bringa svensk rätt i bättre överensstämmelse med
	konventionen.
	När nu regeringen föreslår att konventionen ska inkorporeras synes det inte
	grunda sig på en annan bedömning av överensstämmelsen mellan svensk
	lag och konventionen. I stället anser sig regeringen – med stöd av
	Barnrättighetsutredningens undersökningar – kunna konstatera brister i
	rättstillämpningen. Enligt dessa undersökningar består bristerna ofta i att
	svenska myndigheter inte handlar i enlighet med dokument antagna av den
	kommitté som har inrättats enligt artikel 43 i konventionen. Bland annat
	åberopas kommitténs uttalande om att principen om barnets bästa ska
	användas som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser i mål och ärenden
	som rör barn. Emellertid är att märka att kommitténs rekommendationer
	och allmänna kommentarer inte har folkrättslig status som rättskälla och
	inte heller är juridiskt bindande för konventionsstaterna. Detta framhålls
	också i remissen. Om svenska myndigheter inte tillämpar det tillväga-
	gångssätt i beslutsprocesser som FN:s barnrättskommitté förordar, kan det
	därför inte utan vidare leda till slutsatsen att tillämpningen av barnkonven-
	tionen brister.	187

Prop. 2017/18:186

Bilaga 5

188

Det kan tilläggas att en inkorporering av konventionen inte medför att FN- kommitténs uttalanden blir svensk lag. För att det ska uppnås krävs sär- skild lagstiftning.

Syftet med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt anges vara att konventionens starka ställning ska tydliggöras och att ett barnrätts- baserat synsätt ska få genomslag i rättstillämpningen.

Vidare ska konventionen kunna tillämpas direkt av domstolar och andra rättstillämpande myndigheter.

Under föredragningen har anförts som exempel på brister som Barn- rättighetsutredningen har iakttagit när det gäller barns möjligheter att få komma till tals att det ofta inte förs samtal med barn, trots att det inom tre av fyra kartläggningsområden finns särskilda bestämmelser om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter. Det kan betvivlas att lagefter- levnaden blir bättre om det införs ytterligare ett la-ger av bestämmelser.

Regeringen aviserar att den avser att vidta andra åtgärder för att barn- konventionen ska få ökat genomslag. En skriftlig vägledning om hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas ska utformas, tillgängliggöras och spridas. Arbetet med att transformera konventionens bestämmelser inom olika rättsområden ska fortsätta och intensifieras. Vidare ska en utredning tillsättas med uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning. Utredningen ska även systematiskt analysera konventionsbestämmelse- rnas innebörd utifrån svenska förhållanden. Slutligen ska det under benäm- ningen ”kunskapslyft” vidtas åtgärder gentemot barn, yrkesgrupper inom kommuner och landsting samt statliga myndigheter för att kunskaperna om konventionen och barnets rättigheter ska öka.

Det kan betvivlas att en inkorporering av barnkonventionen skulle vara särskilt väl ägnad att – vid sidan av dessa och eventuella andra åtgärder – avhjälpa de brister i tillämpningen av konventionen som må föreligga. De andra åtgärder som aviseras framstår också som mer effektiva för att öka kunskapen om konventionen.

Till detta kommer att – som flera remissinstanser har påpekat – en inkor- porering för med sig problem.

De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall.

Det kommer att uppstå frågor om hur konventionens bestämmelser för- håller sig till bestämmelser i annan lag. Dessa frågor besvaras i remissen endast genom en generell hänvisning till allmänna tolknings- och tillämpningsmetoder som får hanteras i rättstillämpningen.

Frågan vilka bestämmelser i konventionen som är direkt tillämpliga får också enligt remissen besvaras i rättstillämpningen.

Det framstår som bekymmersamt att lägga ansvaret på rättstillämpningen med tanke på att konventionsbestämmelserna ska tillämpas i enskilda fall, inte bara av domstolar och andra rättsliga instanser, utan av alla statliga och kommunala befattningshavare som handlägger ärenden rörande barn. Auktoritativa besked i rättstillämpningen kommer att dröja och alla frågor kommer inte att besvaras på det sättet. Det blir då särskilt problematiskt om riksdagen avstår från att på vanligt sätt ge rättstillämpningen sådant stöd för lagens tolkning som behövs.

Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lag- stiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och läggas till grund för bedömningen om konventionen bör inkor- poreras.

Lagrådet har inte fått någon konkret bild av den aviserade skriftliga vägledningen om barnkonventionens tolkning och tillämpning. Det tycks inte vara bestämt vem som ska utarbeta vägledningen. En fråga är vilken auktoritet den kommer att tillskrivas. Behandlingen av uttalanden från FN:s barnrättskommitté väcker farhågor. Det får inte bli så att vägled- ningen i praktiken uppfattas som lagförarbeten i efterhand.

Remissens lagförslag innebär att artiklarna 1–43.1 och 44.6 ska gälla som svensk lag. Som har anförts i det föregående analyseras inte i remissen vilka av konventionens artiklar som kan tillämpas direkt. När det har bestämts vilka artiklar som ska gälla som svensk lag har det uppenbarligen inte varit avgörande om artiklarna ska eller ens kan tillämpas i Sverige.

Ett särskilt tydligt exempel är artikel 43.1. Där föreskrivs att en kommitté för barnets rättigheter ska upprättas. Kommittén skulle upp-rättas inom FN:s ram och den är sedan länge på plats. Bestämmelsen kan under inga förhållanden tillämpas i Sverige. De skäl som anförs för en inkorporering har inte heller med tillämpningen att göra. Syftet är i stället att rätts- tillämparen ska få kännedom om kommitténs existens och att kommitténs allmänna kommentarer och andradokument från kommittén ska få ytter- ligare legitimitet. Lagrådet ställer sig frågande till att artikeln inkorporeras i det syftet.

Det föreslås vidare att artikel 44.6 ska inkorporeras. Artikel 44 handlar om rapporter som konventionsstaterna ska avge till kommittén. Punkten 6 föreskriver att konventionsstaterna ska göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder. Den punkten bör inte inkorporeras för sig utan att sättas in i det samman-hang som artikeln i övrigt utgör. Enligt vad som har upplysts vid före-dragningen är det Rege- ringskansliet som hanterar rapporterna. Vid sådant förhållande behöver artikeln inte göras till svensk lag.

Lagrådet vill påpeka att barnkonventionen skiljer sig från Europa- konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-

Prop. 2017/18:186

Bilaga 5

189

Prop. 2017/18:186

Bilaga 5

190

läggande friheterna, som har inkorporerats. Bestämmelserna i den kon- ventionen är mer konkreta. Det finns också en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser och vars avgöranden Sverige har åtagit sig att följa.

Slutligen vill Lagrådet framhålla följande. Enligt remissen pågår i Rege- ringskansliet en översyn av den svenska översättningen av barnkonven- tionen. Vid föredragningen har upplysts att den reviderade översättningen kommer att ingå i bilagan till den föreslagna inkorporeringslagen när propositionen överlämnas till riksdagen. Lagrådet har alltså inte fått del av hela lagförslaget i den planerade slutversionen.

Lagrådet avstyrker remissens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Sammanfattning av Statskontorets rapport

Sammanfattning

Prop. 2017/18:186

Bilaga 6

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna på de offentliga finanserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att inkorporera Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i svensk lag. Statskontoret har gett Ramböll Management Consulting i uppdrag att utföra analysen. I syfte att skapa en förståelse för förväntade konsekvenser har konsulten genomfört intervjuer med de statliga myndigheter som i första hand kan förväntas beröras av inkorporeringen, ett antal kommuner och ett flertal sak- områdesexperter. I analysen beaktas också erfarenheterna från Norge, som inkorporerade barnkonventionen 2003. Rambölls rapport sammanfattas nedan.

Barnkonventionen inkorporerad i svensk lag – att tydliggöra ett konventionsåtagande

FN:s barnkonvention ratificerades av Sverige 1990. Svensk lagstiftning och rättstil-lämpning överensstämmer i relativt hög grad med konven- tionen. Inom vissa områden har dock regeringen bedömt att det finns brister, och att bland annat kommuner och myndigheter bör göra mer för att leva upp till konventionen. Ett sätt att åstadkomma detta är att ge barnkonventionen ställning som svensk lag.

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att barnkonventionen ska inkor- poreras i svensk lag från och med den 1 januari 2020. Detta innebär att all övrig lagstiftning ska tolkas utifrån konventionen som helhet, och inte enbart utifrån de lagtexter som transformerats i exempelvis utlännings- lagen och skollagen. Med inkorporeringen vill regeringen tydliggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen säkerställs på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt genomsyrar all verksamhet som berör barn och unga.

Effekter på offentliga finanser uppskattas utifrån tre scenarier

Det saknas förutsättningar för att utifrån befintlig evidens beräkna effekterna för de offentliga finanserna av regeringens förslag om inkorpo- rering. Ramböll har emellertid uppskattat effekterna på de offentliga finanserna för perioden 2020–2024 utifrån tre scenarier med olika anta- ganden om förändringar vad gäller verksamheternas arbete, olika typer av kostnader och ärendetillströmningen i myndigheterna. Scenarierna är att betrakta som räkneexempel och inte som prognoser.

Ramböll har antagit att regeringen kommer att besluta om tre impleme- nteringsåtgärder som medför kostnader:

191

Prop. 2017/18:186

Bilaga 6

192

-ett kunskapslyft för att utbilda personal inom myndigheter och kommuner i tillämpningen av barnkonventionen

-en vägledning för personal som ska tillämpa bestämmelserna

-en utredning för att kartlägga hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning.

Utöver kostnader för implementering bedömer Ramböll att inkorpore- ringen medför tre huvudtyper av kostnader:

-kostnader för fler överprövningar och längre handläggningstider i ärenden som rör barn

-kostnader för verksamhetsförändringar i berörda verksamheter, exempelvis revideringar av styrdokument

-kostnader för rättsbildning och rättsprocesser.

Baserat på dessa kostnader innehåller analysen tre scenarier som alla bygger på grundantagandet att ju mer omfattande proaktiva implement- eringsåtgärder som regeringen beslutar om, desto mindre kostnader uppstår för att anpassa offentlig verksamhet och rättsbildande processer:

1.Om regeringen låter implementeringen ske utan insatser för bland annat utbildning uppskattas kostnaderna för perioden 2020–2024 till 365 miljoner kronor.

2.Om regeringen understödjer implementeringen med bland annat vissa utbildningsinsatser uppskattas kostnaderna för perioden 2020–2024 till 255 miljoner kronor.1

3.Om regeringen säkerställer implementeringen med mer omfatt- ande utbildningsinsatser och andra åtgärder uppskattas kostnade- rna för perioden 2020–2024 till 195 miljoner kronor.2

En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag förväntas påverka alla offentliga verksamheter som på olika sätt har med barn- och ungdoms- frågor att göra. Fördelningen av kostnaderna mellan staten, landstingen och kommunerna skiljer sig åt i de tre scenarierna. Gemensamt för alla scenarier är att kommunerna förväntas stå för närmare tre fjärdedelar av de uppskattade kostnaderna. Ungefär en fjärdedel av kostnaderna för- väntas uppstå vid statliga myndigheter.

De samhällsekonomiska konsekvenserna är svårbedömda

De samhällsekonomiska konsekvenserna av inkorporeringen är bero- ende av hur barnkonventionen som svensk lag tolkas, vilka rättsfall som kommer att drivas, utfallen i de rättsfall som tas upp, samt hur de berörda verksamheternas arbete förändras på sikt. Svårigheterna att förstå de

1Inklusive alternativkostnaden för utbildning uppskattas kostnaden till 428 miljoner kronor.

2Inklusive alternativkostnaden för utbildning uppskattas kostnaden till 495 miljoner kronor.

samhällsekonomiska konsekvenserna av en inkorporering av barnkonven-	Prop. 2017/18:186
tionen i svensk lag beror till stor del på tre faktorer:	Bilaga 6

1.Barnkonventionen tillämpas redan i viss utsträckning i offentlig verksamhet. Berörda aktörer inom exempelvis utbildnings- väsendet och migrationsområdet tillämpar i huvudsak redan barnkonventionen, dels som följd av principen om fördrags- konform tolkning, dels på grund av ett flertal transformeringar av svenska lagar efter att Sverige ratificerade barnkonven- tionen år 1990.

2.Barnkonventionens artiklar är i många fall öppet formulerade och allmänt hållna. Detta innebär att barnkonventionens artiklar inte har den precision som är huvudprincipen i offentlig verk- samhet. Till skillnad från svenska lagar saknar barnkonven- tionen en tydlig vägledning för hur konventionstexten ska tolkas efter eventuell inkorporering.

3.Kraven på de berörda verksamheterna är ännu inte uttalade. Det finns än så länge inga beslut om hur regeringen vill att offentlig verksamhet ska förändra sina verksamheter till följd av att barn- konventionen blir svensk lag.

Ramböll bedömer dock att omfattningen av implementeringsåtgärderna också får betydelse för de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det är sannolikt att den offentliga förvaltningen i högre grad beaktar barns rättigheter om regeringen också beslutar om mer långtgående implement- eringsåtgärder. Huruvida detta är samhällsekonomiskt positivt eller negativt har inte kunnat värderas.

Statskontorets bedömning

Statskontoret instämmer i Rambölls slutsatser i denna rapport. När det gäller scenarierna för effekterna på de offentliga finanserna bör de, som Ramböll påpekar, betraktas som räkneexempel enligt olika antaganden och inte som prognoser.

193

Prop. 2017/18:186	2018-01-23
Bilaga 7	Deltagarlista hearing
	Deltagarlista hearing

Hearing om de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av en inkorporering av barnkonventionen

1.Justitiekanslern

2.Kriminalvården

3.Migrationsverket

4.Försäkringskassan

5.Socialstyrelsen

6.Inspektionen för vård och omsorg

7.Barnombudsmannen

8.Kronofogden

9.Skolinspektion

10.Diskrimineringsombudsmannen

11.Rädda Barnen

12.Unicef Sverige

13.Statskontoret

14.Ramböll

194

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet Lena Hallengren

Regeringen beslutar proposition Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Prop. 2017/18:186

195

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
15 §
Om förslagen i ett betänkande har	Om förslagen i ett betänkande har
betydelse för den kommunala själv-	betydelse för den kommunala själv-
styrelsen, skall konsekvenserna i det	styrelsen, ska konsekvenserna i det
avseendet anges i betänkandet. Det-	avseendet anges i betänkandet. Det-
samma gäller när ett förslag har	samma gäller när ett förslag har
betydelse för brottsligheten och det	betydelse för brottsligheten och det
brottsförebyggande arbetet, för syssel-	brottsförebyggande arbetet, för syssel-
sättning och offentlig service i olika	sättning och offentlig service i olika
delar av landet, för små företags	delar av landet, för små företags
arbetsförutsättningar, konkurrensför-	arbetsförutsättningar, konkurrensför-
måga eller villkor i övrigt i förhållande	måga eller villkor i övrigt i förhållande
till större företags, för jämställdheten	till större företags, för jämställdheten
mellan kvinnor och män eller för	mellan kvinnor och män, för barns
möjligheterna att nå de integrations-	rättigheter eller för möjligheterna att
politiska målen.	nå de integrationspolitiska målen.