Regeringens proposition 2017/18:163
Nationell strategi för klimatanpassning | Prop. |
 | 2017/18:163 |
Regeringen överlÀmnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 mars 2018
Stefan Löfven
Karolina Skog
(Miljö- och energidepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehÄll
I propositionen föreslÄs tvÄ Àndringar i plan- och bygglagen (2010:900) som syftar till att förbÀttra beredskapen i kommunerna för klimatets förÀndring. Den ena Àndringen innebÀr ett krav pÄ att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön till följd av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra. Den andra Àndringen innebÀr att kommunen i en detaljplan fÄr bestÀmma att det krÀvs marklov för markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet och som inte vidtas för att anlÀgga en gata, vÀg eller jÀrnvÀg som Àr förenlig med detaljplanen.
Regeringen redovisar ocksÄ en nationell strategi för klimatanpassning i syfte att lÄngsiktigt stÀrka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete. Strategin aviserades i regeringens skrivelse Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska mÄlen till 2020 samt klimatanpassning (rskr. 2015/16:87). Genom strategin möter regeringen ocksÄ Äligganden under Parisavtalet samt i EU:s strategi för klimatanpassning dÀr en nationell strategi för klimatanpassning lyfts fram som ett centralt analytiskt instrument avsett att förklara och prioritera ÄtgÀrder och investeringar.
LagÀndringarna föreslÄs trÀda i kraft den 1 augusti 2018.
1
Prop. 2017/18:163
InnehÄllsförteckning |  | |
1 | Förslag till riksdagsbeslut................................................................. | 5 |
2 | Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:900).......... | 6 |
3 | Ărendet och dess beredning.............................................................. | 8 |
4En förbÀttrad beredskap i kommunerna för klimatets
förÀndring.......................................................................................... | 9 | |
4.1 | Anpassning till ett förÀndrat klimat.................................... | 9 |
4.2 | Krav pÄ riskbedömning i översiktsplanen........................ | 10 |
4.3Marklovsplikt för reglering av markens
 |  | genomslÀpplighet ............................................................. | 15 | |
 | 4.4 | IkrafttrÀdande................................................................... | 18 | |
5 | Ansvar för att vidta förebyggande anpassningsÄtgÀrder ................. | 19 | ||
6 | Klimatet förĂ€ndras â effekter och konsekvenser............................. | 24 | ||
 | 6.1 | Klimatets förÀndring i Sverige ......................................... | 24 | |
 | 6.2 | Effekter av klimatförÀndringarna..................................... | 25 | |
 |  | 6.2.1 | Fysiska effekter ............................................... | 25 |
 |  | 6.2.2 | Biologiska och ekologiska effekter ................. | 34 |
 |  | 6.2.3 | Effekter och konsekvenser i olika delar av |  |
 |  |  | Sverige............................................................. | 34 |
 | 6.3 | Effekter och konsekvenser för samhÀllet.......................... | 37 | |
 |  | 6.3.1 | Kommunikationer............................................ | 37 |
 |  | 6.3.2 | Energi- och vattenförsörjningssystem............. | 37 |
 |  | 6.3.3 | Bebyggelse och byggnader.............................. | 38 |
 |  | 6.3.4 | Areella nÀringar och turism............................. | 39 |
 |  | 6.3.5 | Natur och miljö................................................ | 41 |
 |  | 6.3.6 | MÀnniskors hÀlsa............................................. | 41 |
 |  | 6.3.7 | FörÀndringar i vÄr omvÀrld.............................. | 42 |
 |  | 6.3.8 | Kostnader för skador per sektor ...................... | 42 |
 | 6.4 | AngelÀgna omrÄden för klimatanpassning....................... | 44 | |
7 | NulÀge i arbetet med anpassning till ett förÀndrat klimat ............... | 45 | ||
 | 7.1 | Hur vÀl förberett för ett förÀndrat klimat Àr Sverige?....... | 45 | |
 | 7.2 | Beskrivning av arbetet med prioriterade utmaningar ....... | 48 | |
 |  | 7.2.1 | Ras, skred och erosion som hotar |  |
 |  |  | samhÀllen, infrastruktur och företag................ | 48 |
 |  | 7.2.2 | ĂversvĂ€mning som hotar samhĂ€llen, |  |
 |  |  | infrastruktur och företag.................................. | 49 |
 |  | 7.2.3 | Höga temperaturer som innebÀr risker för |  |
 |  |  | hÀlsa och vÀlbefinnande för mÀnniskor |  |
 |  |  | och djur............................................................ | 51 |
 |  | 7.2.4 | Brister i vattenförsörjning för enskilda, |  |
 |  |  | jordbruk och industri....................................... | 52 |
 |  | 7.2.5 | Biologiska och ekologiska effekter som |  |
 |  |  | pÄverkar en hÄllbar utveckling ........................ | 53 |
2
 | 7.2.6 | PÄverkan pÄ inhemsk och internationell | Prop. 2017/18:163 |
 |  | livsmedelsproduktion och handel................... | 55 |
 | 7.2.7 | Ăkad förekomst av skadegörare och |  |
 |  | sjukdomar samt invasiva frÀmmande arter |  |
 |  | som pÄverkar mÀnniskor, djur och vÀxter....... | 55 |
8 Internationell utblick...................................................................... | 56 | ||
8.1 | FN:s klimatkonvention och klimatavtalet frÄn Paris ....... | 56 | |
8.2 | FN:s klimatpanel ............................................................. | 58 | |
8.3 | FN:s konvention för biologisk mÄngfald......................... | 58 | |
8.4 | EU:s strategi för klimatanpassning.................................. | 58 |
8.5Anpassning inom ramen för Ăstersjöstrategin -
 | BaltAdapt ........................................................................ | 59 |
8.6 | Anpassning inom Arktiska rÄdet ..................................... | 60 |
8.7 | Anpassning inom Barentssamarbetet............................... | 60 |
8.8AnpassningsfrÄgor i Sveriges bilaterala
 |  | utvecklingssamarbete ...................................................... | 61 | |
 | 8.9 | KlimatfrÄgan i utrikes- och sÀkerhetspolitiken................ | 61 | |
9 | VĂ€gen framĂ„t â det fortsatta arbetet med klimatanpassning .......... | 62 | ||
 | 9.1 | MÄl för klimatanpassning................................................ | 62 | |
 | 9.2 | Principer för arbetet med klimatanpassning.................... | 64 | |
 | 9.3 | Organisation och ansvarsfördelning................................ | 67 | |
 |  | 9.3.1 | Ett nationellt rÄd till stöd för |  |
 |  |  | klimatanpassning............................................ | 67 |
 |  | 9.3.2 | Nationella myndigheters arbete med |  |
 |  |  | klimatanpassning............................................ | 69 |
 |  | 9.3.3 | Boverkets ansvar för klimatanpassning av |  |
 |  |  | bebyggelse och byggnader.............................. | 71 |
 |  | 9.3.4 | LÀnsstyrelsernas ansvar för regional |  |
 |  |  | samordning..................................................... | 72 |
 | 9.4 | Uppföljning, utvÀrdering och revidering......................... | 74 |
9.5Finansiering av vissa ÄtgÀrder för anpassning till ett
 | förÀndrat klimat............................................................... | 75 | |
9.6 | Kunskapshöjande insatser och forskning......................... | 79 | |
9.7 | Vissa ÄtgÀrder för klimatanpassning................................ | 82 | |
 | 9.7.1 | Uppdrag om sÀrskilda riskomrÄden för |  |
 |  | ras, skred, översvÀmning och erosion som |  |
 |  | riskerar samhÀllen, infrastruktur och |  |
 |  | företag............................................................. | 82 |
 | 9.7.2 | Förstudie om analys av ansvar för att |  |
 |  | vidta anpassningsÄtgÀrder............................... | 83 |
10 Konsekvenser | ................................................................................. | 84 |
10.1Lagförslaget om krav pÄ riskbedömning i
översiktsplanen................................................................ | 84 |
10.2Lagförslaget om marklovsplikt för reglering av
markens genomslÀpplighet.............................................. | 86 |
11 Författningskommentar.................................................................. | 88 |
3
Prop. 2017/18:163 Bilaga 1 | Sammanfattning av betÀnkandet Vem har ansvaret?........ | 90 |
Bilaga 2 | BetÀnkandets lagförslag ................................................... | 91 |
Bilaga 3 | Förteckning över remissinstanserna................................. | 92 |
Bilaga 4 | LagrÄdsremissens lagförslag ............................................ | 94 |
Bilaga 5 | LagrÄdets yttrande............................................................ | 96 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 8 mars 2018........... | 98 |
4
Prop. 2017/18:163
1Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslÄr att riksdagen antar regeringens förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:900).
5
Prop. 2017/18:163
2Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:900)
HÀrigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 kap.
5 §1
Av översiktsplanen ska framgÄ
1.grunddragen i frÄga om den avsedda anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden,
2.kommunens syn pÄ hur den byggda miljön ska anvÀndas, utvecklas och bevaras,
3.hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gÀllande miljökvalitetsnormer,
4.hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hÀnsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mÄl, planer och program av betydelse för en hÄllbar utveckling inom kommunen,
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder, och
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder,
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och
7.kommunens syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra.
9 kap.
12 §
Det krÀvs marklov för trÀdfÀllning | Det krÀvs marklov, om kommunen |
och skogsplantering inom ett om- | har bestÀmt det i detaljplanen, för |
rÄde med detaljplan, om kommu- | 1. trÀdfÀllning, |
nen har bestÀmt det i planen. | 2. skogsplantering, och |
1 Senaste lydelse 2014:224. | Â |
6 | Â |
3. markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet.
Trots första stycket 3 krÀvs det inte marklov för ÄtgÀrder för att anlÀgga gata, vÀg eller jÀrnvÀg pÄ mark som enligt detaljplan fÄr anvÀndas för det ÀndamÄlet.
1.Denna lag trÀder i kraft den 1 augusti 2018.
2.Ăldre föreskrifter gĂ€ller fortfarande i Ă€renden om antagande eller Ă€ndring av översiktsplan som har pĂ„börjats före ikrafttrĂ€dandet.
Prop. 2017/18:163
7
Prop. 2017/18:163
3Ărendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 12 november 2015 att tillsĂ€tta en sĂ€rskild utredare med uppdrag att analysera hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda i frĂ„ga om att vidta Ă„tgĂ€rder för att anpassa pĂ„gĂ„ende och planerad markanvĂ€ndning och bebyggd miljö till ett gradvis förĂ€ndrat klimat. I de delar dĂ€r ansvarsfördelningen Ă€r otydlig eller inte Ă€ndamĂ„lsenlig skulle utredaren föreslĂ„ förbĂ€ttringar. I uppdraget ingick ocksĂ„ att analysera eventuella hinder och begrĂ€nsningar i lagstiftningen för genomförande av anpassningsĂ„tgĂ€rder samt föreslĂ„ eventuella Ă€ndringar i lagstiftningen i syfte att göra bebyggd miljö mer översvĂ€mningssĂ€ker (dir. 2015:115). Utredningen tog namnet Klimatanpassningsutredningen. Uppdraget gavs efter förslag av MiljömĂ„lsberedningen (dir. 2010:74) i betĂ€nkandet Med miljömĂ„len i fokus â hĂ„llbar anvĂ€ndning av mark och vatten (SOU 2014:50). BetĂ€nkandet Vem har ansvaret? (SOU 2017:42) redovisades i maj 2017 och remitterades den 7 juni 2017. Utredningen lĂ€mnade flera rekommendationer och förslag varav endast nĂ„gra innebĂ€r lagĂ€ndringar. TvĂ„ av förslagen till lagĂ€ndringar behandlas i detta lagstiftningsĂ€rende. En sammanfattning av betĂ€nkandet i den del som avser lagförslaget finns i bilaga 1. BetĂ€nkandets lagförslag Ă„terges i bilaga 2. BetĂ€nkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren och en sammanstĂ€llning av dem finns tillgĂ€ngliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2017/01407/Kl).
I denna proposition behandlas ocksÄ förslag och rekommendationer som lÀmnats i andra rapporter. Den 19 december 2013 gav Miljödepartementet i uppdrag Ät SMHI att i samarbete med berörda myndigheter följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) och bedöma ÄterstÄende behov av ÄtgÀrder med förslag pÄ fortsatt arbete med klimatanpassning. SMHI redovisade uppdraget i mars 2015. Rapporten remitterades den 2 april 2015. Remissinstansernas synpunkter finns tillgÀngliga hos Miljö- och energidepartementet (dnr M2015/01162/Kl).
I regeringens skrivelse Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska mÄlen till 2020 samt klimatanpassning (skr. 2015/16:87) och i budgetpropositionen för 2018 meddelade regeringen sin avsikt att Äterkomma till riksdagen under mandatperioden med en nationell strategi för klimatanpassning. I denna proposition föreslÄs en sÄdan nationell strategi.
LagrÄdet
Regeringen beslutade den 8 februari 2018 att inhÀmta LagrÄdets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. LagrÄdets yttrande finns i bilaga 5. LagrÄdets synpunkter behandlas i avsnitt 4.2 och 4.3. Regeringen har följt LagrÄdets förslag.
8
Prop. 2017/18:163
4En förbÀttrad beredskap i kommunerna för klimatets förÀndring
4.1Anpassning till ett förÀndrat klimat
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) redovisade i slutet av 2014 ett underlag om det klimatvetenskapliga kunskapslÀget inför regeringens kontrollstation 2015 för de klimat- och energipolitiska mÄlen. Av redogörelsen framgÄr att Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt.
Ăven om den globala medeltemperaturökningen begrĂ€nsas till under tvĂ„ grader Celsius vĂ€ntas kraftiga klimatförĂ€ndringar som kommer att pĂ„verka Sveriges naturmiljö och de flesta av samhĂ€llets sektorer. Enligt SMHI:s klimatscenarier kan Ă„rsnederbördsmĂ€ngden komma att öka med mellan 10 och 40 procent under det nĂ€rmaste seklet beroende pĂ„ hur stora utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser blir. Den största ökningen förvĂ€ntas intrĂ€ffa under vintern. Samtidigt vĂ€ntas sommarnederbörden i södra Sverige minska. Extrema vĂ€derhĂ€ndelser som vĂ€rmebölja, skyfall och kraftiga regn förvĂ€ntas öka, vilket kan ge ökade problem med översvĂ€mningar. Den ökade nederbörden ökar ocksĂ„ risker för ras, skred och erosion. ĂversvĂ€mningar och intrĂ€ngning av salthaltigt vatten förvĂ€ntas ocksĂ„ öka pĂ„ grund av stigande havsnivĂ„er, sĂ€rskilt i lĂ„glĂ€nta kusttrakter i södra Sverige.
UppvĂ€rmningen kommer sannolikt att fĂ„ konsekvenser för en mĂ€ngd ekosystem och ge effekter pĂ„ nyttjandet av ekosystemen, till exempel vid fiske, jord- och skogsbruk. Vidare finns stora delar av det byggda kulturarvet nĂ€ra vattendrag eller strand- och kustomrĂ„den eftersom vatten historiskt varit viktigt för transporter, som kraftkĂ€lla och för fiske. ĂversvĂ€mningar kan dĂ€rför fĂ„ allvarliga konsekvenser för kulturarvet och för orters attraktivitet som bostadsort eller besöksmĂ„l. I förlĂ€ngningen kan Ă€ven möjligheterna att i framtiden kunna förstĂ„ Sveriges historiska utveckling pĂ„verkas negativt.
Dagens samhÀlle Àr anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Med de klimatförÀndringar som ses redan i dag och de som kan förvÀntas, Àndras förutsÀttningarna för hela samhÀllet. StÀder och tÀtbebyggda omrÄden Àr sÀrskilt kÀnsliga för klimateffekter som översvÀmning och ökade temperaturer. Det Àr dÀrför helt avgörande att den fysiska planeringen och utvecklingen av dessa omrÄden tar hÀnsyn till kommande förÀndringar i klimatet. à tgÀrder kan ocksÄ handla om att anpassa vattenförsörjning, avloppssystem, elförsörjning, elektroniska kommunikationer, vattenleder, vÀgar och bebyggelse för att nÀmna nÄgra exempel.
Myndigheterna har en viktig roll i att initiera, stödja och utvÀrdera klimatanpassningsarbetet inom sina ansvarsomrÄden. LÀnsstyrelserna har haft ett regionalt samordningsuppdrag sedan 2009 och rapporterar Ärligen hur arbetet fortskrider. Den bild som förmedlas i rapporterna Àr att kun-
skapen om och engagemanget i klimatanpassningsfrÄgor ökar successivt.
9
Prop. 2017/18:163 Fler beslut som tas pĂ„ lokal nivĂ„ inkluderar klimatanpassning. Det gĂ€ller frĂ€mst inom fysisk planering och i arbetet med risk- och sĂ„rbarhetsanalyser, men ocksĂ„ inom till exempel kulturmiljöomrĂ„det. ĂndĂ„ görs det fortfarande relativt fĂ„ konkreta klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder pĂ„ lokal nivĂ„.
Kommunerna har en central roll i arbetet med klimatanpassning. Kommunen Àr huvudman för teknisk försörjning och ansvarar bland annat för det förebyggande arbetet mot naturolyckor inom sitt geografiska omrÄde. Kommunen ansvarar ocksÄ för den fysiska planeringen som Àr ett av de viktigaste omrÄdena dÀr klimatförÀndringarna och dess effekter mÄste förebyggas och tas om hand.
 | 4.2 | Krav pÄ riskbedömning i översiktsplanen |
 |  | |
 | Regeringens förslag: Kommunen ska i översiktsplanen redogöra för | |
 | sin syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av | |
 | översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ | |
 | hur sÄdana risker kan minska eller upphöra. | |
 |  | |
 | Utredningens förslag överensstÀmmer i sak med regeringens men har | |
 | i viss del en annan ordalydelse. | |
 | Remissinstanserna: En övervÀgande majoritet av remissinstanserna, | |
 | dÀribland SMHI, Havs- och vattenmyndigheten, Svensk FörsÀkring, Fas- | |
 | tighetsÀgarna, VillaÀgarnas riksförbund och Sveriges Kommuner och | |
 | Landsting tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. MÄnga remiss- | |
 | instanser anser att förslaget Àr bra men att utredningens avgrÀnsning Àr | |
 | för snÀv. Ett flertal remissinstanser, dÀribland Svea hovrÀtt (Mark- och | |
 | miljööverdomstolen), Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02), Havs- och | |
 | vattenmyndigheten, Trafikverket, Boverket, Sveriges Kommuner och | |
 | Landsting, Mariestads och GullspÄngs kommuner, LÀnsstyrelsen i Upp- | |
 | sala lÀn samt Svensk FörsÀkring har synpunkter pÄ författningsförslaget | |
 | och nÄgra ifrÄgasÀtter behovet av lagstiftning. Flera kommuner och nÄgra | |
 | lÀnsstyrelser har önskemÄl om vÀgledning och förstÀrkta resurser. | |
 | SkÀlen för regeringens förslag | |
 | Miljö- och riskfaktorer i översiktsplanen | |
 | Varje kommun ska enligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900) ha | |
 | en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Att översiktspla- | |
 | nen har en strategisk och vÀgledande funktion framgÄr av 3 kap. 2 §, dÀr | |
 | det bland annat anges att översiktsplanen ska ange inriktningen för den | |
 | lÄngsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Kravet pÄ lÄngsiktighet | |
 | tillkom vid införandet av plan- och bygglagen i syfte att stÀrka översikts- | |
 | planens funktion som ett strategiskt dokument. I detta sammanhang pe- | |
 | kade lagstiftaren Àven pÄ klimatfrÄgans betydelse för en hÄllbar utveck- | |
 | ling i kommunen (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 176). | |
 | Enligt 3 kap. 4 § ska kommunen i översiktsplanen redovisa sin bedöm- | |
 | ning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hÀnsyn till allmÀnna intress- | |
 | en vid beslut om anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden kommer att | |
 | tillgodoses. I den Àldre plan- och bygglagen (1987:10) fanns en hÀnvis- | |
10 | ning till miljö- och riskfaktorer. Av förarbetena till 3 kap. 4 § framgÄr att |
miljö- och riskfaktorerna helt tas om hand i 2 kap. och dÀrför inte behöver nÀmnas sÀrskilt i paragrafen (prop. 2006/07:122 s. 68). Det betonas i förarbetena att kommunernas redovisningsskyldighet inte minskas genom att hÀnvisningen till miljö- och riskfaktorer tas bort.
I 2 kap. 4 § plan- och bygglagen finns ett allmÀnt lÀmplighetskrav för planlÀggning som anger att mark fÄr tas i ansprÄk för att bebyggas endast om den frÄn allmÀn synpunkt Àr lÀmplig för ÀndamÄlet. Det allmÀnna lÀmplighetskravet preciseras i 2 kap. 5 §. Att 2 kap. 4 och 5 §§ gÀller Àven vid översiktsplanering följer av definitionen av planlÀggning i 1 kap. 4 § som anger att planlÀggning avser arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller omrÄdesbestÀmmelser. I 2 kap. 5 § anges att bebyggelse och byggnadsverk vid planlÀggning ska lokaliseras till mark som Àr lÀmpad för ÀndamÄlet med hÀnsyn till jord, berg- och vattenförhÄllandena (andra punkten) samt risken för olyckor, översvÀmning och erosion (femte punkten).
Genom uttrycket vattenförhÄllandena i 2 kap. 5 § 2 avses att hÀnsyn ska tas inte bara till grundvattenförhÄllandena utan Àven till ytvattenförhÄllandena (prop. 1988/89:116 s. 37). BestÀmmelsen innebÀr att kommunerna vid lokalisering av bebyggelse ska ta hÀnsyn till risken för översvÀmning.
BestÀmmelsen i 2 kap. 5 § 5 tillkom i syfte att förtydliga kommunens skyldighet att ta hÀnsyn till miljö- och riskfaktorer (prop. 2006/07:122 s.
ĂversvĂ€mning, ras, skred och erosion Ă€r nĂ„gra effekter som kan förvĂ€ntas till följd av klimatförĂ€ndringarna. Redan i dag gĂ€ller alltsĂ„ att kommunerna ska ta hĂ€nsyn till sĂ„dana riskfaktorer i översiktsplanen vid lokalisering av ny bebyggelse. Kommunerna bör dĂ€rför ha viss erfarenhet av och beredskap för att arbeta med dessa frĂ„gor. Vidare bör det finnas visst underlag för det arbetet hos kommunerna. Nationella myndigheter har dessutom tagit fram beslutsunderlag till stöd för olika aktörer. HĂ€r kan nĂ€mnas portalen för översvĂ€mningshot som tagits fram av Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap, karttjĂ€nsten för ras och skred som tagits fram av bland annat Statens geotekniska institut och risköversikt stranderosion som tagits fram av Sveriges geologiska undersökning.
Klimatanpassningsarbetet i kommunerna mÄste förstÀrkas
Att anpassa den byggda miljön till effekterna av ett förÀndrat klimat Àr mÄnga gÄnger en planeringsfrÄga. FrÄgorna mÄste dÀrför identifieras och tas in i samhÀllsplaneringen. SamhÀllsplaneringen sköts till stora delar pÄ kommunal nivÄ. Alla kommuner kommer att pÄverkas av klimatförÀnd-
Prop. 2017/18:163
11
Prop. 2017/18:163 ringarna men konsekvenserna Àr förstÄs olika i landet. KlimatanpassningsfrÄgor kan till exempel aktualiseras i högre utstrÀckning i kustkommuner Àn i inlandskommuner. Av landets 290 kommuner har 131 kust mot antingen nÄgra av de fyra största sjöarna eller hav.
Enligt en enkĂ€tundersökning och kommunrankning utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk FörsĂ€kring, âKlimatanpassning 2017
â sĂ„ lĂ„ngt har kommunerna kommitâ, har sju av tio kommuner analyserat hur de kan pĂ„verkas av ett framtida klimat. Emellertid Ă€r det fĂ€rre kommuner, fem av tio, dĂ€r kommunfullmĂ€ktige eller kommunstyrelsen fattar ett politiskt beslut om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning. Endast fyra av tio kommuner uppger att de har identifierat olika möjliga klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder.
NĂ„gra remissinstanser, dĂ€ribland Svea hovrĂ€tt (Mark- och miljööverdomstolen), Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02) och Boverket anser att dagens regelverk redan stĂ€ller krav pĂ„ att kommunen ska redovisa risker för olyckor, översvĂ€mning och erosion samt att förslaget riskerar att leda till en dubbelreglering i förhĂ„llande till det som redan gĂ€ller.
Av 2 kap. 5 § och 3 kap. 4 § plan- och bygglagen följer visserligen att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur hÀnsyn ska tas till risken för olyckor (inbegripet ras och skred), översvÀmning och erosion. Enligt nuvarande lagstiftning saknas emellertid ett krav pÄ att kommunerna ska ge sin syn pÄ klimatrelaterade risker som avser den redan byggda miljön. Det finns inte heller nÄgon skyldighet för kommunerna att arbeta strategiskt med hur riskerna kan minska eller upphöra. För att förstÀrka klimatanpassningsarbetet i kommunerna behövs det uttryckliga regler som stÀller krav pÄ att kommunerna i översiktsplanen ger sin syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra. Att tydligt lyfta fram betydelsen av att kommunen i översiktsplanen gör en sÄdan bedömning ger flera fördelar för ett framgÄngsrikt klimatanpassningsarbete pÄ lokal nivÄ. Klimatanpassningsarbetet förankras i befintliga processer i kommunen och processen förankras ocksÄ politiskt genom antagande av översiktsplanen. Det ger ocksÄ bÀttre förutsÀttningar för ett lÄngsiktigt och strategiskt klimatanpassningsarbete. Det Àr viktigt för samhÀllet att klimatanpassningsarbetet i kommunerna förstÀrks.
BestÀmmelserna i 3 kap. 5 § plan- och bygglagen om översiktsplanens innehÄll bör dÀrför kompletteras med krav pÄ att den ska ge kommunens syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur den identifierade risken för sÄdana skador kan minska eller upphöra. Regeringen instÀmmer inte i synpunkter frÄn bland annat Sveriges Kommuner och Landsting att lydelsen bör Àndras till hur riskerna kan hanteras eller liknande. Detta skulle motverka syftet med bestÀmmelsen.
Riskbedömningen ska vara översiktlig och lÄngsiktig
Ăversiktsplanen Ă€r en lĂ€mplig plats för en sĂ„dan övergripande och lĂ„ngsiktig riskbedömning som regeringen nu föreslĂ„r. Fördelen med översiktsplanen Ă€r att den Ă€r tĂ€nkt att vara övergripande och utgöra ett strate-
12
giskt dokument, att den faststÀlls av kommunfullmÀktige samt att den geografiskt omfattar kommunens hela yta.
Trafikverket, Svea hovrÀtt (Mark- och miljööverdomstolen), Boverket och Svensk FörsÀkring ifrÄgasÀtter om en översiktsplan Àr tillrÀckligt detaljerad för att kunna klarlÀgga risker och ÄtgÀrder. NÄgra remissinstanser anser att riskbedömningen kan bli för omfattande med hÀnsyn till att hela kommunen omfattas.
För att riskbedömningen ska fylla sin funktion behöver den omfatta att pÄ en övergripande nivÄ identifiera omrÄden med osÀkra förhÄllanden eller förutsÀttningar för försÀmrad sÀkerhet dÀr det kan krÀvas mer detaljerade utredningar. Riskbedömningar bör i huvudsak kunna genomföras med hjÀlp av existerande geologiska, geotekniska och topografiska underlag samt
NÀr det gÀller risken för skador pÄ grund av klimateffekter Àr det, som bland annat Mariestads och GullspÄngs kommuner och LÀnsstyrelsen i Uppsala lÀn har framfört, viktigt att planeringen Àr lÄngsiktig och att den anpassas efter förÀndrade klimatförhÄllanden. Bedömningen bör omfatta inte bara klimateffekter som kan förvÀntas uppstÄ i nÀrtid, utan Àven klimateffekter som kan förvÀntas i ett lÀngre perspektiv. Att perspektivet i översiktsplanen ska vara lÄngsiktigt följer av 3 kap. 2 § plan- och bygglagen.
Kommunen bör, utifrÄn de indikationer om risker som finns, prioritera bedömningen av de omrÄden dÀr risken för skador framstÄr som störst. Vid riskbedömningen bör hÀnsyn tas bÄde till sannolikheten för och konsekvenserna av skador pÄ den byggda miljön.
Riskbedömningen bör omfatta den byggda miljön och faktorerna översvÀmning, ras, skred och erosion
Anpassning av pĂ„gĂ„ende och planerad markanvĂ€ndning och bebyggd miljö till ett gradvis förĂ€ndrat klimat Ă€r ett mycket brett omrĂ„de. Utredningen har utifrĂ„n de sex huvudomrĂ„den som identifierades i Klimat- och sĂ„rbarhetsutredningens betĂ€nkande Sverige inför klimatförĂ€ndringar â hot och möjligheter (SOU 2007:60) avgrĂ€nsat uppdraget till ett omrĂ„de, nĂ€mligen bebyggelse och byggnader. Utredningen anser att övriga fem omrĂ„den behöver utredas i annan sĂ€rskild ordning. Dessa omrĂ„den Ă€r kommunikation (vĂ€g, jĂ€rnvĂ€g, sjöfart osv.), tekniska försörjningssystem (elsystem, fjĂ€rrvĂ€rme osv.), areella nĂ€ringar och turism (skogsbruket, jordbruket, fiske, turism osv.), naturmiljön och miljömĂ„len samt mĂ€nniskors hĂ€lsa.
Prop. 2017/18:163
13
Prop. 2017/18:163 Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02) pĂ„pekar att det Ă€r nĂ„got oklart vilken bebyggelse som riskbedömningen Ă€r tĂ€nkt att omfatta. Utredningens förslag Ă€r att analysen ska avse bebyggelse och byggnadsverk, men Ă€ven parker och andra anlĂ€ggningar som ligger i nĂ€ra anslutning till och sammanhĂ€nger med byggnader. Utredningen menar ocksĂ„ att anlĂ€ggningar som vindkraftverk och energianlĂ€ggningar samt vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar ska ingĂ„. Regeringen instĂ€mmer i utredningens bedömning. Det bör framgĂ„ av lagtexten att analysen ska omfatta den byggda miljön i kommunen, ett uttryck som förekommer sedan tidigare i plan- och bygglagen nĂ€r det gĂ€ller kraven pĂ„ översiktsplanen (se 3 kap. 5 § 2).
MĂ„nga remissinstanser invĂ€nder att utredningens avgrĂ€nsning Ă€r för snĂ€v. Havs- och vattenmyndigheten föreslĂ„r till exempel att miljökvalitetsnormer och Ă„tgĂ€rdsprogram inom vattenförvaltningen bör redovisas i översiktsplanen. Med den gjorda avgrĂ€nsningen i utredningen saknas underlag för att i detta lagstiftningsĂ€rende föreslĂ„ en sĂ„dan Ă€ndring. Flera remissinstanser har ocksĂ„ synpunkter pĂ„ vilka riskfaktorer som hĂ€nsyn ska tas till. Bland annat föreslĂ„s att vĂ€rme bör inkluderas. Riskfaktorerna bör, sĂ„som utredningen föreslagit, avgrĂ€nsas till risk för översvĂ€mning, ras, skred och erosion, eftersom dessa klimateffekter kan orsaka stora skador pĂ„ den byggda miljön. Ăven om till exempel ökade temperaturer och ökad luftfuktighet ger underhĂ„llsproblem pĂ„ grund av risk för fukt och mögel, Ă€r vĂ€rme inte i första hand en risk för bebyggelsen utan en risk för hĂ€lsan. Som redogjorts för i avsnittet ovan bör förslaget avse skador pĂ„ den byggda miljön, och regeringen bedömer dĂ€rför att vĂ€rme inte bör ingĂ„ i upprĂ€kningen av de effekter som kommunen ska ta hĂ€nsyn till i riskbedömningen.
Riktlinjer för riskbedömningens utformning
Ett flertal remissinstanser, dÀribland Sveriges Kommuner och Landsting, efterfrÄgar riktlinjer, underlag och stöd för arbetet med att utforma riskbedömningen. Regeringen har bland annat gett uppdrag till Boverket om tillsynsvÀgledning av översvÀmningsrisker i regleringsbrevet för 2017 och om tillsynsvÀgledning avseende ras, skred och erosion i regleringsbrevet för 2018.
LagrÄdet
LagrĂ„det har anfört att det av den föreslagna lagtexten och författningskommentaren inte tydligt följer att de framtida skador som avses inte tar sikte pĂ„ sĂ„dant som kan hĂ€nföras till redan intrĂ€ffade klimatrelaterade översvĂ€mningar m.m. utan till â som det uttrycks i den allmĂ€nna motiveringen â âklimateffekter som kan förvĂ€ntas uppstĂ„ i nĂ€rtid ⊠(och) klimateffekter som kan förvĂ€ntas i ett lĂ€ngre perspektiv.â LagrĂ„det föreslĂ„r att orden âtill följd avâ ersĂ€tts med âsom kan följa avâ för att markera att bestĂ€mmelsen Ă€r pĂ„ detta sĂ€tt framĂ„tsyftande. Regeringen har följt LagrĂ„dets förslag.
14
4.3Marklovsplikt för reglering av markens genomslÀpplighet
Regeringens förslag: Kommunen fÄr i en detaljplan bestÀmma att det krÀvs marklov för markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet och som inte vidtas för att anlÀgga en gata, vÀg eller jÀrnvÀg som Àr förenlig med detaljplanen.
Utredningens förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens, men utredningen föreslÄr inte nÄgon begrÀnsning av möjligheten att stÀlla krav pÄ marklov.
Remissinstanserna: En övervĂ€gande majoritet av remissinstanserna, dĂ€ribland Svea hovrĂ€tt (Mark- och miljööverdomstolen), Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02), SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Statens fastighetsverk, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Vatten tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Flera remissinstanser, dĂ€ribland Nacka tingsrĂ€tt (mark- och miljödomstolen), Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02), Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Svenska kraftnĂ€t, lĂ€nsstyrelserna i VĂ€stra Götalands och Gotlands lĂ€n, Malmö kommun och VillaĂ€garnas riksförbund har synpunkter pĂ„ författningsförslaget. NĂ„gra lĂ€nsstyrelser och kommuner, Havs- och vattenmyndigheten och VillaĂ€garnas Riksförbund har synpunkter pĂ„ avgrĂ€nsningar i förslaget. NĂ„gra kommuner, HSB Riksförbund och Sveriges geologiska undersökning har önskemĂ„l om vĂ€gledning.
SkÀlen för regeringens förslag
Markegenskapernas betydelse för uppkomst av dagvatten
KlimatförĂ€ndringarna förvĂ€ntas leda till ökade nederbördsmĂ€ngder i Sverige, sĂ€rskilt vintertid. Ăkad nederbörd innebĂ€r en ökad risk för till exempel översvĂ€mningar som kan orsaka skador pĂ„ den byggda miljön. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att skapa goda förutsĂ€ttningar för att ta hand om dagvatten.
I tÀttbebyggda omrÄden finns det tvÄ parametrar att arbeta med nÀr det gÀller hantering av nederbörd: ledningssystem och annan avrinning samt markens förmÄga att ta hand om, absorbera eller tillfÀlligt magasinera nederbörden.
Markegenskaperna har avgörande betydelse för uppkomsten av dagvatten. Ju sÀmre förutsÀttningar för att vattnet ska kunna infiltrera marken, desto större blir mÀngden dagvatten. PÄ mark som asfalterats eller bebyggts med bostadshus uppstÄr det dagvatten redan vid liten mÀngd nederbörd medan en skogsdunge i en park klarar mer nederbörd innan dagvatten uppstÄr.
Andelen hÄrdgjord yta, det vill sÀga markyta som inte slÀpper igenom vatten, har alltsÄ en stor inverkan pÄ avrinningsförhÄllandena i ett omrÄde. OmrÄden som Àr fullt ut urbaniserade (bestÄr av uteslutande hÄrdgjorda ytor och bebyggelse) saknar dÀrför ofta förmÄga att hantera nederbörd genom infiltration. DÀr mÄste vattnet i stÀllet ledas bort. Ju större
Prop. 2017/18:163
15
Prop. 2017/18:163
16
omrÄdet Àr, desto större blir belastningen pÄ omkringliggande omrÄden som vattnet rinner av till.
Markens förmĂ„ga att ta emot vatten och kapaciteten att leda bort vattnet samverkar med varandra nĂ€r det gĂ€ller ett omrĂ„des förmĂ„ga att hantera skyfall. ĂversvĂ€mning uppstĂ„r om marken inte klarar av att absorbera vattenmĂ€ngderna och vattnet inte leds bort. Vid byggnation anlĂ€ggs dĂ€rför system för att sĂ„ effektivt som möjligt transportera bort vatten. I de flesta samhĂ€llen i Sverige finns det system som bygger pĂ„ att vattnet leds ned i ledningar och vidare frĂ„n omrĂ„det till nĂ€rmaste eller lĂ€mpligaste vattendrag, hav eller sjö.
Oberoende av klimatförÀndringarna pÄgÄr ocksÄ en annan utveckling som försvÄrar hanteringen av dagvatten. Bland annat förtÀtas stÀderna, vilket medför att grönomrÄden ersÀtts av hÄrdgjorda ytor. Det finns ocksÄ en allmÀn trend att till exempel grÀsmattor i villatomter hÄrdlÀggs för att bli underhÄllsfria. Ett annat problem som kan uppstÄ nÀr dagvattenfrÄgorna inte tas med vid planlÀggning av omrÄden Àr nÀr ett omrÄde exploateras bredvid ett redan befintligt. Om det befintliga omrÄdet har en dagvattenanlÀggning som Àr dimensionerad för detta omrÄde kan systemet bli underdimensionerat i förhÄllande till den tillkommande hanteringen nÀr det tillkommande omrÄdet kopplas pÄ.
Dagvatten vid detaljplanelÀggning
I detaljplaneringen av ett omrÄde har kommunen möjligheter att reglera frÄgor som underlÀttar dagvattenhanteringen. Enligt 4 kap. 5 § plan- och bygglagen ska kommunen i detaljplanen ange grÀnser för allmÀnna platser, kvartersmark och vattenomrÄden. Vid nyexploatering Àr det ett viktigt instrument och en grundlÀggande förutsÀttning för att klara av dagvattenhanteringen, eftersom mark dÀrigenom kan reserveras för dagvattenhantering till skydd för översvÀmningar vid kraftiga skyfall. Detta kan exempelvis ske genom att se till att omrÄdet har tillrÀckligt med allmÀn platsmark som Àven kan hantera vatten frÄn skyfall. Dessutom kan kommunen enligt 4 kap. 10 § reglera markens höjdlÀge i detaljplanen, vilket skapar ytterligare förutsÀttningar för att kontrollera och styra vattnets vÀgar och exempelvis leda det till utvalda översvÀmningsytor. Kommunen kan i planen Àven enligt 4 kap. 16 § 1 bestÀmma i vilken utstrÀckning som markytan ska vara genomslÀpplig för vatten, det vill sÀga inte hÄrdgjord (prop. 1985/86:1 s. 582).
Marklovsplikt förstÀrker kommunens möjlighet att sÀkerstÀlla god dagvattenhantering
Kommunen har alltsÄ en möjlighet att i planbestÀmmelser reglera markytans genomslÀpplighet, till exempel genom att ange hur stor andel av en fastighet som fÄr hÄrdgöras. Med hÀnsyn till den betydelse som markens utförande har för avrinningsförhÄllandena Àr det viktigt att kommunen har tillrÀckliga verktyg för att sÀkerstÀlla en god dagvattenhantering och att planbestÀmmelser om genomslÀpplighet följs. Möjligheten att stoppa planstridiga ÄtgÀrder med stöd av bestÀmmelsen om rÀttelseförelÀgganden i 11 kap. 20 § plan- och bygglagen Àr inte tillrÀcklig för att uppnÄ det syftet, eftersom denna bestÀmmelse endast ger en möjlighet att agera mot planstridiga ÄtgÀrder och först i efterhand. I stÀllet bör kommunen ges en
möjlighet att i detaljplan införa marklovsplikt för markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet. Genom ett sÄdant ansökningsförfarande fÄr kommunen information om vilka ÄtgÀrder som planeras och möjlighet att stoppa en planstridig eller olÀmplig ÄtgÀrd innan den vidtas.
I de fall mark har avsatts för gata, vÀg eller jÀrnvÀg i detaljplanen har kommunen redan vid planlÀggningen tagit stÀllning till hur sÄdana anlÀggningar pÄverkar markens genomslÀpplighet. Det saknas dÀrför skÀl att införa marklovsplikt i de fallen. Kommunernas möjlighet att föreskriva marklovsplikt ska dÀrför inte omfatta markÄtgÀrder för att anlÀgga gata, vÀg eller jÀrnvÀg pÄ mark som i detaljplan fÄr anvÀndas för sÄdant ÀndamÄl.
Boverket, och lÀnsstyrelserna i VÀstra Götalands och Gotlands lÀn anser att bestÀmmelsen bör införas i 9 kap. 11 § plan- och bygglagen. Marklovspliktens omfattning regleras i 9 kap.
Markens genomslÀpplighet kan pÄ samma sÀtt som skogspartier vara av betydelse för avrinningsförhÄllandena. Det Àr emellertid frÀmst i mer urbaniserade omrÄden som markens genomslÀpplighet kan fÄ sÄdan betydelse. Det saknas dÀrför skÀl att införa ett generellt krav pÄ marklov för sÄdana ÄtgÀrder. Det Àr i stÀllet tillrÀckligt att kommunen ges en möjlighet att reglera detta i detaljplanen. Som nÄgra remissinstanser pekar pÄ kommer en sÄdan marklovsplikt bara att gÀlla om det bestÀms i en ny eller Àndrad detaljplan. Eftersom bestÀmmelsen ska vara fakultativ bör den, som utredningen föreslagit, föras in i 9 kap. 12 § plan- och bygglagen.
Nacka tingsrĂ€tt (mark- och miljödomstolen), Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02) och Havs- och vattenmyndigheten pĂ„pekar att betĂ€nkandets föreslagna lydelse âförĂ€ndring av markytans utformningâ har en stor rĂ€ckvidd och skulle kunna leda till att marklovsplikt kan införas för andra Ă„tgĂ€rder Ă€n de som utredningen avser. Regeringen instĂ€mmer i dessa synpunkter. Möjligheten att införa marklovsplikt bör enbart avse sĂ„dana markĂ„tgĂ€rder som kan försĂ€mra markens genomslĂ€pplighet.
Ett antal remissinstanser (bland annat Malmö kommun, Havs- och vattenmyndigheten, VillaÀgarnas riksförbund och Svenska kraftnÀt) har synpunkter pÄ vilka ÄtgÀrder som ska omfattas av kravet pÄ marklov och under vilka förutsÀttningar som kommunen ska fÄ införa marklovsplikt.
Prop. 2017/18:163
17
Prop. 2017/18:163 Prövningsgrunderna för marklov finns i 9 kap. 35 § plan- och bygglagen. DÀr framgÄr att ansökningar om marklov ska prövas mot bestÀmmelser om genomslÀpplighet i detaljplanen om det finns en sÄdan. Kommunen har möjlighet att meddela bestÀmmelser om genomslÀpplighet med stöd av 4 kap. 16 § 1. Om kommunen bedömer att det finns skÀl för att meddela sÄdana planbestÀmmelser finns det nog mÄnga gÄnger ocksÄ skÀl att införa en bestÀmmelse om marklovsplikt. Om detaljplanen inte innehÄller nÄgon bestÀmmelse av förbudskaraktÀr som kan ligga till grund för marklovsprövningen enligt 9 kap. 35 § 1, fÄr prövningen i stÀllet enbart göras mot övriga punkter i 9 kap. 35 §.
Möjligheten för kommunen att i en detaljplan bestÀmma omfattningen av kraven pÄ marklov regleras i 4 kap. 15 § plan- och bygglagen. Med stöd av bestÀmmelsen kan kommunen i planen ange de bestÀmmelser som behövs för att i ett sammanhang reglera de fysiska förhÄllanden som frÄn allmÀn eller grannerÀttslig synpunkt behöver bestÀmmas (se prop. 1985/86:1 s. 573). BestÀmmelsernas omfattning ska avgöras med hÀnsyn bÄde till de ÄtgÀrder som planen avser att reglera inom planomrÄdet och till förhÄllandena i planomrÄdets omgivning. Meningen Àr med andra ord att ge kommunen de instrument som behövs för att skapa en god helhetslösning utifrÄn de förhÄllanden som Àr kÀnda vid planlÀggningstillfÀllet. I planbeskrivningen bör kommunen motivera omfÄnget och detaljeringsgraden av planens bestÀmmelser. I sammanhanget ska ocksÄ nÀmnas tydlighetskravet i 4 kap. 32 § andra stycket. Det Àr viktigt att det framgÄr tydligt av detaljplanen vilka ÄtgÀrder som omfattas av en bestÀmmelse om befrielse frÄn eller om ökning av kravet pÄ lov.
LagrÄdet
LagrÄdet har föreslagit en annan formulering av lagtexten som nÀrmare följer den nuvarande lydelsen av paragrafen liksom av övriga bestÀmmelser om marklov (9 kap. 11 och 13 §§ plan- och bygglagen). Regeringen har följt LagrÄdets förslag.
4.4IkrafttrÀdande
Regeringens förslag: LagÀndringarna ska trÀda i kraft den 1 augusti 2018.
Ăldre föreskrifter gĂ€ller fortfarande i Ă€renden om antagande eller Ă€ndring av översiktsplan som har pĂ„börjats före ikrafttrĂ€dandet.
Utredningens förslag Àr att lagÀndringarna ska trÀda i kraft den 1 juli 2018. Utredningen har inte föreslagit nÄgra övergÄngsbestÀmmelser.
Remissinstanserna: LĂ€nsstyrelserna i VĂ€sterbottens och Uppsala lĂ€n pĂ„pekar att vissa kommuner kommer att göra aktualitetsprövningen i slutet av nĂ€sta mandatperiod och genomföra arbetet med ny översiktsplan i princip helt i den mandatperiod som börjar Ă„r 2022 och att det dĂ€rför Ă€r mer realistiskt med Ă„r 2026 som mĂ„l för förslaget. Ăversiktsplaneutredningen (N 2017:02) instĂ€mmer i att Ă„r 2022 Ă€r en optimistisk bedömning. Ăvriga remissinstanser har inga synpunkter i denna frĂ„ga.
18
SkÀlen för regeringens förslag: Det Àr angelÀget att de föreslagna för- Prop. 2017/18:163 Àndringarna trÀder i kraft sÄ snart som det Àr möjligt. LagÀndringarna bör
dÀrför trÀda i kraft den 1 augusti 2018.
Att utarbeta en ny översiktsplan eller Àndra en befintlig Àr tidskrÀvande processer. Det Àr dÀrför rimligt att Àrenden om antagande eller Àndring av översiktsplanöversiktsplan som har pÄbörjats enligt nu gÀllande lagstiftning kan slutföras utan att behöva anpassas till det krav pÄ riskbedömning av pÄverkan av klimatförÀndringar som nu föreslÄs. För Àrenden om antagande eller Àndring av översiktsplan som har pÄbörjats före den 1 augusti 2018 bör dÀrför Àldre föreskrifter fortfarande gÀlla.
BestÀmmelsen om marklovsplikt Àr fakultativ. Det Àr dÀrför inte nödvÀndigt med en övergÄngsbestÀmmelse. Det innebÀr att kommunen har möjlighet att införa sÄdan marklovsplikt Àven i pÄgÄende planarbete. Plan- och bygglagens förfaranderegler för antagande av detaljplaner mÄste naturligtvis följas.
5Ansvar för att vidta förebyggande anpassningsÄtgÀrder
Regeringens bedömning: Ansvaret för skydd av egendom ligger i första hand pÄ egendomens Àgare. Det ger en drivkraft att undvika byggande pÄ riskfyllda omrÄden och att vidta lÀmpliga skyddsÄtgÀrder. Det gÀller alla fastighetsÀgare och sÄvÀl enskilda personer och företag som lokala och statliga myndigheter.
Kommunerna ansvarar enligt plan- och bygglagen (2010:900) för att ny bebyggelse i detaljplan lokaliseras till lÀmplig mark med hÀnsyn till risken för olyckor som ras och skred eller översvÀmning och erosion.
Kommunerna har Àven pÄ vissa andra omrÄden ett ansvar enligt lag. Kommunerna har i övrigt möjlighet att vidta förebyggande anpassningsÄtgÀrder förutsatt att ÄtgÀrderna Àr förenliga med allmÀnintresset i kommunallagen (2017:725).
Klimatanpassningsutredningens bedömning överensstÀmmer delvis med regeringens. Utredningen har i sin analys av ansvar för att vidta anpassningsÄtgÀrder studerat bebyggelse och byggande inom detaljplanerat omrÄde. Analysen har utgÄtt frÄn ett juridiskt ansvar enligt bestÀmmelser i frÀmst plan- och bygglagen samt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Med juridiskt ansvar avses ett ansvar som Àr möjligt att utkrÀva genom skadestÄnd eller andra sanktioner. Analysen utgÄr vidare frÄn det ansvar stat eller kommun kan ha utan att vara fastighetsÀgare.
Remissinstanserna: Ansvar och finansiering för klimatanpassning av byggnader och bebyggelse Àr frÄgor som samtliga instanser pÄpekar Àr centrala för anpassning till ett förÀndrat klimat. En majoritet av dem menar att den avgrÀnsning till byggnader och bebyggelse som genomförts i utredningen varit för snÀv och att klimatanpassning mÄste analy-
seras ur ett helhetsperspektiv inklusive pÄ avrinningsnivÄ för att nÄ lÄng-
19
Prop. 2017/18:163 siktigt givande resultat. LĂ€nsstyrelserna anser inte heller att författningsförslagen gör ansvarsfördelningen för klimatanpassning av befintlig bebyggelse tydligare. Flertalet av remissinstanserna pĂ„pekar att avgrĂ€nsningen pĂ„verkar ansvarsfrĂ„gan som varit en central del av utredningen. NĂ€r endast en del byggnader och bebyggelse berörs kvarstĂ„r mĂ„nga frĂ„getecken om vem som bĂ€r ansvaret för klimatanpassningen i övriga delar av samhĂ€llet. Remissinstanserna menar ocksĂ„ att utredningens avgrĂ€nsning till byggnader och bebyggelse lett till att klimateffekter som exempelvis torka, vĂ€rmebölja eller klimatets pĂ„verkan pĂ„ infrastruktur sĂ„ som jĂ€rnvĂ€g inte behandlas trots att detta redan i dag Ă€r aktuella frĂ„gor för flertalet av remissinstanserna. Boverket anser att det finns uppenbara begrĂ€nsningar i vad man med hjĂ€lp av plan- och bygglagen kan Ă„stadkomma för att skydda befintlig bebyggelse. Jönköpings kommun menar att utredningen skjuter stora delar av uppdraget pĂ„ framtida utredningar och att behovet av att reda ut ansvarsfrĂ„gan dĂ€rmed kvarstĂ„r. Stockholms kommun pĂ„pekar att eftersom utredningen fastslĂ„r att det i nulĂ€get inte Ă€r möjligt att förĂ€ndra den gĂ€llande ansvarsfördelningen pĂ„ ett övergripande sĂ€tt behövs ett fortsatt arbete och en tidplan för en sĂ„dan förĂ€ndring. HSB och SABO anser att bestĂ€mmelsen om skyddsĂ„tgĂ€rder behöver utredas vidare eftersom det Ă€r oklart om olika befintliga bestĂ€mmelser i t.ex. expropriationslagen (1972:719), anlĂ€ggningslagen (1973:1149), servitutslagstiftningen och inlösensregleringen i plan- och bygglagen Ă€r tillrĂ€ckliga för att ge kommunen mark att bygga nödvĂ€ndiga skyddshinder pĂ„. Det Ă€r ocksĂ„ oklart om det finns tillrĂ€ckliga möjligheter för fastighetsĂ€gare att samarbeta om skyddsĂ„tgĂ€rder med eller utan stöd frĂ„n kommunen. Lomma kommun anser att utredningen indirekt förutsĂ€tter att kommunerna har ansvar för att skydda befintlig bebyggelse, men att det saknas en analys av kommunernas rĂ€ttsliga möjlighet att uppföra skyddsĂ„tgĂ€rder genom planlĂ€ggning och uppförande i egen regi. Falkenbergs kommun menar att ansvaret vilar pĂ„ fastighetsĂ€garen att klimatanpassa sin egendom, Ă€ven om fastighetsĂ€garen inte har nĂ„gon skyldighet att göra det. Kommunen anser att fler alternativ till lagĂ€ndringar borde utredas för att möjliggöra för kommunerna att klimatanpassa pĂ„ fastighetsĂ€gares mark och för att underlĂ€tta och stimulera fastighetsĂ€gare att genomföra klimatanpassning. Ystads och Ăngelholms kommuner menar att ansvaret för den enskilde fastighetsĂ€garen i dag Ă€r alldeles för stort och att Ă€gare till utsatta fastigheter belastas sjĂ€lva med ansvaret och kostnaderna, som i framtiden kanske inte tĂ€cks av försĂ€kringskollektiv lĂ€ngre.
Lunds universitet menar att slutsatserna om fastighetsÀgarens ansvar för ny bebyggelse och i viss mÄn befintlig, Àr missriktad och menar att det Àr rimligt att den som vÀljer att exploatera eller köpa en fastighet i ett identifierat riskomrÄde ocksÄ fÄr stÄ för merparten av de kostnader som detta kan medföra. Det bör dÀrmed vara en grundlÀggande princip att fastighetsÀgaren har ett ansvar att medverka till nödvÀndiga anpassningsÄtgÀrder och stÄ för kostnader för skador. Lunds universitet och Konjunkturinstitutet anser att det pÄ ett principiellt plan Àr lÀmpligt att ansvaret ska ligga pÄ den part som kan vidta relevanta ÄtgÀrder, men att denna princip inte genomsyrar betÀnkandet.
20
SkÀlen för regeringens bedömning
Klimatanpassningsutredningen har analyserat hur ansvaret för att vidta förebyggande anpassningsÄtgÀrder fördelas mellan staten, kommunerna och enskilda för att anpassa pÄgÄende och planerad markanvÀndning och bebyggd miljö till ett gradvis förÀndrat klimat. Utredningen har frÀmst analyserat plan- och bygglagen, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt lagen (2006:412) om allmÀnna vattentjÀnster (i det följande vattentjÀnstlagen). Regeringen drar nedan slutsatser om ansvaret för att vidta förebyggande anpassningsÄtgÀrder inom den byggda miljön.
Enskilda fastighetsÀgares ansvar att vidta förebyggande ÄtgÀrder
I den s.k. jordsskredspropositionen, Förebyggande ÄtgÀrder m.m. mot jordskred och andra naturolyckor, konstaterades att ansvaret för skydd av egendom i första hand Äligger egendomens Àgare och dennes försÀkringsbolag (prop. 1985/86:150, bilaga 3). FastighetsÀgarens ansvar följer av ÀganderÀtten. Ansvaret innebÀr att ta konsekvenserna, dvs. att stÄ risken för skador. Detta gÀller alla fastighetsÀgare, sÄvÀl enskilda personer som företag och lokala och nationella myndigheter. Byggnader för att kunna upprÀtthÄlla allmÀnnyttig verksamhet sÄsom förskolor och skolor, byggnader för omsorg- och sjukvÄrd och byggnader för olika tekniska funktioner Àgs i mÄnga fall av kommuner eller landsting. Kommunen ansvarar ocksÄ för allmÀnna platser liksom för kommunala vÀgar och annan kommunal infrastruktur. Som fastighetsÀgare ansvarar kommunen dessutom för mark som den Àger.
FastighetsÀgaren har som huvudregel ingen skyldighet att klimatanpassa sin egendom, men Àr dÀremot skyldig att se till att anvÀndningen av den egna fastigheten inte orsakar olÀgenheter i omgivningen (3 kap. 1 § jordabalken). Ansvaret omfattar inte bara nÀr en ÄtgÀrd utförs, t.ex. vid byggnation, utan ocksÄ om försiktighetsÄtgÀrder inte vidtas.
Kommunens ansvar att vidta förebyggande ÄtgÀrder till skydd för ny och befintlig bebyggelse enligt plan- och bygglagen
Av 1 kap. 2 § plan- och bygglagen följer den grundlĂ€ggande principen att det Ă€r en kommunal angelĂ€genhet att planlĂ€gga anvĂ€ndningen av mark och vatten â det s.k. kommunala planmonopolet. Principen innebĂ€r det Ă€r kommunen som genom planlĂ€ggning kan besluta hur mark och vatten inom kommunen kan anvĂ€ndas och exploateras. Kommunerna har enligt plan- och bygglagen ansvaret för att ny bebyggelse i detaljplan lokaliseras till lĂ€mplig mark utifrĂ„n risken för olyckor som ras och skred eller översvĂ€mning och erosion. Vid framtagande av detaljplan ska kommunen dĂ€rför pröva om marken Ă€r lĂ€mplig för den avsedda bebyggelsen. Vidare ska byggnadsnĂ€mnden uppmĂ€rksamt följa den allmĂ€nna utvecklingen inom kommunen och dess nĂ€rmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frĂ„gor om planlĂ€ggning, byggande och fastighetsbildning (12 kap. 2 § 2 plan- och bygglagen).
Befintlig bebyggelse ska omfattas av den riskbedömning som regeringen föreslÄr att kommunen ska göra och som behandlas i avsnitt 4. Enligt förslaget ska kommunen i översiktsplanen redovisa sin syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred
Prop. 2017/18:163
21
Prop. 2017/18:163
22
och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra.
En annan ÄtgÀrd som Klimatanpassningsutredningen föreslagit i syfte klimatanpassa boende och bebyggelse Àr att införa ett undantag i plan- och bygglagen för detaljplaner dÀr genomförandetiden har gÄtt ut. Enligt det föreslagna undantaget fÄr en ansökan om bygglov avslÄs om det finns en uppenbar risk för skador pÄ fastigheten eller byggnadsverket pÄ grund av översvÀmning, ras, skred eller erosion. Regeringen vÀljer att inte gÄ vidare med förslaget i nulÀget men det Àr alltjÀmt ett förslag att övervÀga om det visar sig nödvÀndigt.
Kommunens ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor
Enligt lagen om skydd mot olyckor Àr det i första hand kommunerna som har ansvar för rÀddningstjÀnst. Vid olyckor eller överhÀngande fara för olyckor gÀller att kommunen ska ansvara för rÀddningstjÀnst. Ansvaret innebÀr att hindra eller begrÀnsa skador, men inte att i slutÀnden ersÀtta förstörd egendom. Dessa kostnader drabbar i stÀllet fastighetsÀgaren och försÀkringskollektivet.
Kommunens ansvar enligt vattentjÀnstlagen
Genom vattentjÀnstlagen finns en skyldighet för kommunen att ordna bland annat avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse om det behövs med hÀnsyn till skyddet för mÀnniskors hÀlsa eller miljön. Vid behov Àr alltsÄ kommunen skyldig att ordna dagvattenhanteringen genom en allmÀn
Klimatanpassningsutredningen föreslÄr att det i vattentjÀnstlagen införs en möjlighet att i vissa fall stÀlla krav pÄ fastighetsÀgare att hantera dagvatten inom den egna fastigheten. Regeringen anser dock att konsekvenserna av det förslaget behöver analyseras vidare innan det kan ligga till grund för lagstiftning.
Kommunens ansvar att vÀga in klimateffekter i miljöbedömningar av detaljplaner
Genom Àndringar i 6 kap. miljöbalken som handlar om miljöbedömningar framgÄr att sÄdana miljöeffekter som kan förvÀntas till följd av risker som Àr förknippade med verksamhetens eller ÄtgÀrdens utsatthet för yttre hÀndelser i form av allvarliga olyckor eller katastrofer ska ingÄ i en miljöbedömning (prop. 2017/18:200, bet. 2017/18:MJU5, rskr. 2017/18:20). LagÀndringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2018. Det blir dÀrför relevant att i miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen vÀga in hur
klimatförÀndringar kan leda fram till risker för den enskilda verksamheten och dÀrmed vilka miljöeffekter som kan förvÀntas med anledning av dessa risker och hur sÄdana miljöeffekter kan förebyggas, hindras eller motverkas.
Kommunens möjligheter att vidta förebyggande ÄtgÀrder
Den kommunala sjÀlvstyrelsen Àr inskriven i regeringsformen (14 kap. 2 §) och innebÀr att kommuner och landsting sköter lokala och regionala angelÀgenheter av allmÀnt intresse pÄ den kommunala sjÀlvstyrelsens grund. Kommuner och landsting har rÀtt att ta ut skatt för skötseln av sina angelÀgenheter. Av kommunallagen framgÄr att kommuner och landsting sjÀlva fÄr ha hand om sÄdana angelÀgenheter av allmÀnt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets geografiska omrÄde eller dess medlemmar (lokaliseringsprincipen). Vidare framgÄr att kommuner och landsting inte fÄr ta ut högre avgifter Àn vad som svarar mot kostnaderna för de tjÀnster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahÄller (sjÀlvkostnadsprincipen). Kommuner och landsting ska ocksÄ behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skÀl för annat (likstÀllighetsprincipen). Det Àr dessa principer som styr vilka ÄtgÀrder en kommun kan vidta pÄ omrÄden dÀr de inte givits sÀrskilda befogenheter i speciallagstiftning.
Det som avgör om en angelÀgenhet Àr av allmÀnt intresse Àr om det kan anses vara ett allmÀnt, samhÀlleligt och till det egna omrÄdet knutet intresse att kommunen eller landstinget vidtar en ÄtgÀrd. Denna frÄga fÄr bedömas med utgÄngspunkt i om det Àr lÀmpligt, ÀndamÄlsenligt och skÀligt att kommunen eller landstinget befattar sig med angelÀgenheten. AllmÀnintresset förutsÀtter inte att det finns ett kvantitativt betydande behov. Om det kan anses vara ett allmÀnt intresse att en kommun eller ett landsting har hand om en angelÀgenhet, fÄr kommunen eller landstinget ha hand om den Àven om ÄtgÀrden bara kommer en mindre del av kommunens eller landstingets omrÄde eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo. I den s.k. jordskredspropositionen (prop. 1985/86:150, bilaga 3) anges att det ligger inom den kommunala kompetensen att vidta förebyggande ÄtgÀrder nÀr ansvaret för sÄdana ÄtgÀrder inte faller inom ramen för rÀddningstjÀnst eller omfattas av försÀkringsskydd.
Kommunerna har en central roll i arbetet med klimatanpassning i egenskap av huvudman för kommunal teknisk försörjning sÄsom vatten och avlopp, gaturenhÄllning m.m. och med utgÄngspunkt i ansvaret för samhÀllsplanering och det förebyggande arbetet mot naturolyckor inom sitt geografiska omrÄde.
Kommunen har i likhet med andra verksamhetsutövare ett eget ansvar och intresse av att vidta ÄtgÀrder om omrÄden dÀr kommunen Àr huvudman, som kommunala gator och allmÀn platsmark, eller om kommunala skolor och andra kommunala verksamheter hotas. Kommunens roll Àr i detta avseende dubbel, dels som fastighetsÀgare för att skydda kommunens egendom och ekonomiska intressen, dels att se till att skador pÄ byggnaderna och övriga strukturer inte medför ett avbrott i samhÀllsfunktionen.
Enligt Klimatanpassningsutredningen Àr det som i första hand utgör ett hinder för klimatanpassning av bebyggelse att det saknas finansiering.
Prop. 2017/18:163
23
Prop. 2017/18:163 Regeringen ser över möjligheter att underlÀtta för kommunerna att vidta ÄtgÀrder för klimatanpassning. Regeringen har i detta syfte bland gett ett tillÀggsuppdrag till utredningen om hÄllbara vattentjÀnster (M 2017:02) att ta reda pÄ vilka möjligheter som finns enligt nuvarande regler att vidta ÄtgÀrder för anpassning av dagvattenhanteringen till ett förÀndrat klimat, samt föreslÄ hur
Statens ansvar att vidta förebyggande ÄtgÀrder
Som sagts har Àven staten ett ansvar för klimatanpassning i sin egenskap av fastighetsÀgare och verksamhetsutövare. NÀr det gÀller planlÀggning har staten genom lÀnsstyrelsen ocksÄ ett tillsynsansvar för byggnation enligt plan- och bygglagen. LÀnsstyrelsen ska överpröva och upphÀva beslut om detaljplan eller omrÄdesbestÀmmelser bland annat om en bebyggelse blir olÀmplig med hÀnsyn till mÀnniskors hÀlsa eller sÀkerhet eller till risken för olyckor, översvÀmning eller erosion (11 kap.
6 Klimatet förĂ€ndras â effekter och konsekvenser
6.1 Klimatets förÀndring i Sverige
 | I FN:s klimatpanels femte utvÀrderingsrapport finns ett flertal scenarier |
 | som beskriver möjliga utvecklingar av klimatet i framtiden. SMHI har |
 | redogjort för vad scenarierna innebÀr för Sverige i rapporten Uppdatering |
 | av det klimatvetenskapliga kunskapslÀget (SMHI, Klimatologi nr 9, |
 | 2014). SMHI utgÄr dÄ bÄde frÄn klimatpanelens rapport och frÄn andra |
 | studier inklusive regionala klimatscenarier framtagna vid Rossby Centre |
 | vid SMHI:s forskningsavdelning. BerÀkningarna visar liksom tidigare |
 | gjorda sammanstÀllningar att Sverige redan har blivit varmare och mer |
 | nederbördsrikt. |
 | Enligt klimatscenarierna kommer temperaturen att stiga mer i Sverige |
 | och Skandinavien Àn det globala genomsnittet. Medeltemperaturen i |
 | Sverige förutses stiga med 3â5 grader till |
 | 1960â1990. Vintertemperaturen kan komma att öka med 10 grader i |
 | norra Sverige. Temperaturökningen leder till lindrigare snö- och isför- |
 | hÄllanden vilket i sin tur förstÀrker temperaturökningen som hos oss dÀr- |
 | för blir kraftigare pÄ vintern Àn pÄ sommaren. UppvÀrmningen leder |
 | ocksÄ till att vegetationsperioden förlÀngs. |
 | Nederbördsmönstren kommer ocksÄ att förÀndras. Redan i mitten av |
 | detta sekel (2041â2070) visar ett scenario med fortsatt höga vĂ€xthus- |
 | gasutslÀpp (RCP8.5) pÄ en ökning i nederbörd med uppemot 20 procent i |
 | stora delar av landet. Ăkningarna gĂ€ller alla Ă„rstider, men mest i norra |
24 | Sverige och mest pÄ vintern. PÄ sommaren i södra Sverige Àr ökningen |
 |
betydligt mindre och ungefÀr hÀlften av klimatmodellsimuleringarna Prop. 2017/18:163 visar t.o.m. minskande nederbörd för delar av Sydsverige. Nederbörden
uppvisar mycket stor variabilitet pÄ olika tidskalor vilket gör att spannet för möjliga utvecklingar i framtiden blir brett och osÀkerheten Àr generellt större Àn för temperatur.
Vad betrÀffar vindar och stormar i Sverige i framtiden Àr resultaten mer osÀkra. Enligt SMHI:s rapport kommer det för Sveriges del Àven i framtiden att finnas mer eller mindre stormrika Är eller Ärtionden och förekomsten av stormar kommer troligen inte att skilja sig vÀsentligt frÄn hur det förhÄller sig i dagens klimat.
6.2Effekter av klimatförÀndringarna
FörÀndringar i temperatur, nederbörd och vind fÄr följdeffekter som i sin tur fÄr konsekvenser pÄ mÄnga omrÄden i samhÀllet. Mer nederbörd ökar risken för översvÀmning och kan Àven leda till ras, skred och erosion genom försÀmrad markstabilitet. Andra effekter av ett förÀndrat klimat Àr förÀndrad mark- och luftfuktighet, förÀndrad snömÀngd, vÀrmebölja, torka och brand. Nedan beskrivs nÄgra sÄdana klimateffekter och vilka geografiska omrÄden i Sverige som sÀrskilt kan pÄverkas.
6.2.1Fysiska effekter
ĂversvĂ€mning
Med översvĂ€mning avses enligt förordningen (2009:956) om översvĂ€mningsrisker tillfĂ€lligt tĂ€ckande med vatten av mark som normalt inte stĂ„r under vatten. Det inbegriper översvĂ€mningar som kommer frĂ„n sjöar, vattendrag, bergsforsar och frĂ„n havet i kustomrĂ„den. ĂversvĂ€mning kan ocksĂ„ uppstĂ„ efter lĂ„ngvarig eller kraftig nederbörd. Risken för översvĂ€mningar kommer att öka under det nĂ€rmaste seklet till följd av extrema vattenflöden i sjöar och vattendrag, ökande och mer intensiv nederbörd och stigande havsnivĂ„er.
ĂversvĂ€mning frĂ„n sjö och vattendrag
ĂversvĂ€mningar utmed sjöar och vattendrag Ă€r hittills den vanligaste typen av översvĂ€mning i Sverige. I en inventering som Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap (MSB) lĂ„tit göra av betydande översvĂ€mningar
MSB har inom ramen för arbetet med förordningen om översvÀmningsrisker tagit fram kartor över 18 översvÀmningshotade omrÄden dÀr konsekvenserna av översvÀmning frÄn sjöar och vattendrag anses vara stora. Uppsala, Göteborg, Kristianstad, Karlstad och Kungsbacka Àr sÀrskilt sÄrbara för översvÀmning frÄn sjöar och vattendrag. Boende och
25
Prop. 2017/18:163 arbetsplatser pĂ„verkas men konsekvenserna för bland annat infrastruktur och natur- och kulturmiljö Ă€r ocksĂ„ betydande. Flera av dessa orter antas fĂ„ ökade problem med höga flöden i ett förĂ€ndrat klimat enligt SMHI:s lĂ€nsvisa klimatanalyser (SMHI Klimatologi nr. 16â36). SĂ„vĂ€l riksintressen för vĂ€g och jĂ€rnvĂ€g som kulturmiljöer och naturreservat berörs i stor utstrĂ€ckning av översvĂ€mningar frĂ„n ett
Konsekvenser av översvÀmningar vid de stora sjöarna har belysts i flera rapporter och utredningar bland annat av SMHI (2017) som studerat VÀnern, VÀttern, MÀlaren och HjÀlmaren och bland annat berÀknat framtida vattennivÄer och vattentemperaturer samt samlat kunskap kring de stora sjöarnas problem och hur de kan förÀndras i framtiden. Gemensamt för sjöarna Àr att deras strandomrÄden pÄ flera platser har stora problem i samband med höga vattenstÄnd redan i dagens klimat. PÄ grund av utbyggnaden av samhÀllsstrukturen och de geologiska och geotekniska stabilitetsförhÄllandena Àr problematiken runt VÀnern och lÀngs Göta Àlv sÀrskilt svÄrlöst.
Klimatanpassningsutredningen bedömde i en riskklassning andel kommuner utsatta för översvÀmning frÄn sjöar och vattendrag.
Figur 6.1 Andel kommuner per riskkategori, översvÀmningar frÄn sjöar och vattendrag
KĂ€lla: Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
Kommunerna har klassats som riskklass 3 eller 2 baserat pÄ om MSB inom ramen för arbetet med översvÀmningsdirektivet bedömt dem som mycket stor respektive stor risk för översvÀmning frÄn sjö och vattendrag. Kommunerna har klassats som riskklass 1 om de grÀnsar till vatten och riskklass 0 om de inte gör det i nÄgon betydande omfattning.
ĂversvĂ€mning frĂ„n skyfall
De vÀstra fjÀlltrakterna, vÀstsidan av sydsvenska höglandet och Norrlandskusten fÄr i genomsnitt mest nederbörd i Sverige under ett Är. Det Àr ocksÄ dessa omrÄden som i genomsnitt fÄr mest nederbörd under ett dygn. Intensiva regntillfÀllen med större volym och intensitet intrÀffar Ärligen i Sverige. De allra största nederbördsmÀngderna under ett dygn med en Äterkomsttid om 100 Är drabbar ofta den södra Norrlandskusten
men ocksÄ vÀstra Götaland och dÄ speciellt inre Halland. Extrema neder-
26
bördstillfÀllen har under perioden
Klimatanpassningsutredningen berÀknade i sin riskklassning av kommuner utsatta för skyfall att alla kommuner i Sverige oavsett lÀge löper en högre risk för skyfall. De faktiska konsekvenserna av ett skyfall beror pÄ stadens tÀthet, topografi, andelen gröna ytor, samhÀllsviktiga funktioners lÀgen, dagvattensystemets kapacitet och utformning m.m.
HavsnivÄhöjning
En havsnivÄhöjning leder till ökad översvÀmningsrisk vid högvatten i kustomrÄden. En höjd havsnivÄ leder ocksÄ till förÀndringar i kustlinjen, dÄ omrÄden som tidigare inte gjorde det, permanent kommer tÀckas av vatten. I dessa fall rör det sig inte lÀngre om nÄgon översvÀmning utan om ett nytt normaltillstÄnd.
Den globala havsnivÄn har stigit med i genomsnitt 1,7 millimeter per Är under perioden
I stora delar av Sverige motverkas havsnivĂ„höjningen av landhöjningen. Landhöjningen varierar och Ă€r störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten (cirka 10 millimeter per Ă„r) och minst i SkĂ„ne (cirka 0 millimeter per Ă„r). Stockholm har en landhöjning pĂ„ cirka 5 millimeter per Ă„r. PĂ„ sikt kan havsnivĂ„höjningen innebĂ€ra att Ăstersjön rinner in i MĂ€laren, vilket bland annat skulle pĂ„verka MĂ€laren som dricksvattentĂ€kt. ĂversvĂ€mningar vid lĂ„glĂ€nta kuster kan förvĂ€rras i samband med höga havsvattenstĂ„nd och stigande havsnivĂ„er. Höjda havsvattenstĂ„nd uppkommer tillfĂ€lligt till följd av rĂ„dande lufttryck och stormar, vilket bland annat kan leda till problem med erosion för lĂ„glĂ€nta omrĂ„den. Detta gĂ€ller speciellt i södra Sverige som Ă€r mer exploaterat och mer utsatt för stormar frĂ„n vĂ€ster och delvis har mer erosionsbenĂ€gna strĂ€nder. Nettoeffekten av en meters global havsnivĂ„höjning under 100 Ă„r och landhöjningen redovisas i figur 6.2.
Klimatanpassningsutredningen gjorde utifrÄn kartan i figur 6.2 en riskklassning av andel kommuner som drabbas av översvÀmning till följd av havsnivÄhöjningen. Riskklass 1 (nettohöjning
Prop. 2017/18:163
27
Prop. 2017/18:163 Figur 6.2 | Nettoeffekt av havsnivÄhöjning och landhöjning |
 | Nettoeffekt av havsnivÄhöjning och landhöjning i Sverige under |
 | förutsÀttning av en global havsnivÄhöjning pÄ en meter under |
 | 100 Är. BerÀkningen av landhöjningen Àr baserad pÄ |
 | LantmÀteriets |
KÀlla: IPCC Framtidens havsnivÄer AR5 WG 2
Figur 6.3 Andel kommuner per riskkategori, översvÀmningar frÄn hav
KĂ€lla: Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
28
Ras och skred
Jordskred och ras Àr snabba massrörelser i jordtÀcket (de lösa jordlagren) eller i berggrunden. Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivÄer ökar risken för ras och jordskred. De ökade riskerna uppstÄr framför allt i omrÄden dÀr risken Àr hög redan i dag. Det gÀller VÀnernlandskapen, Göta Àlvdalen, östra Svealand och nÀstan hela Norrlands kust. De lokala förhÄllandena avgör var riskerna kommer att vara störst. Risken för slamströmmar (vatten som bÀr med sig jordmassor) ökar ocksÄ framför allt i fjÀllomrÄdena och i kuperad terrÀng med morÀnjordar.
Skador vid skred och ras handlar dels om skador pÄ mark och byggnader inom det drabbade skredomrÄdet, dels om skador inom det markomrÄde nedanför slÀnten dÀr skred- och rasmassorna hamnar. Om ras och skred sker i mark som Àr förorenad kan föroreningarna spridas till större omrÄden bland annat vattendrag och orsaka ytterligare skador pÄ miljön och mÀnniskors hÀlsa. Ett skred eller ras Àr i mÄnga fall en följd av en naturlig erosionsprocess och kan bland annat utlösas av riklig nederbörd eller av mÀnskliga ingrepp i naturen. En gemensam nÀmnare Àr att bÄde skred och ras kan intrÀffa hastigt mer eller mindre utan förvarning. Det finns i dag ingen kÀnd metod att mÀta eller registrera marksignaler som med nÄgon framförhÄllning kan förutse skred eller ras i den svenska geologiska miljön (undantaget Àr i nÄgon mÄn slamströmmar som har en starkare koppling till nederbörd).
Statens geotekniska institut (SGI) genomförde under
Inom ramen för Klimatanpassningsutredningen har SGU och SGI genomfört en
Prop. 2017/18:163
29
Prop. 2017/18:163 Figur 6.4 | Riksöversikt finkorniga jordars skredbenÀgenhet |
KÀlla: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Figur 6.5 Andel kommuner per riskkategori, ras och skred
KĂ€lla: Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
Erosion
Erosion Àr nednötning och transport av jord, berg eller annat material pÄ grund av pÄverkan frÄn till exempel vind, rinnande vatten eller vÄgor.
30
Erosion Àr en naturlig process som pÄverkar berg, kuster, vattendrag och Prop. 2017/18:163 sjöar och skapar fysiska förutsÀttningar för mÄnga vÀrdefulla och hotade
arter. Erosion kan ocksĂ„ vara ett hot mot byggnader och samhĂ€llsviktig infrastruktur. Erosion kan delas in i tre olika typer: kusterosion, erosion i vattendrag och fartygsgenererad erosion (fartygens svallvĂ„gor ger dĂ„ upphov till erosionen). Erosion i vattendrag förekommer lĂ€ngs de flesta vattendrag. Att ras och skred sker i anslutning till vattendrag Ă€r ofta en konsekvens av erosionen dĂ€r. Kusterosion drabbar i störst utstrĂ€ckning omrĂ„den som bestĂ„r av lĂ€ttrörlig jord eller sand. Med en stigande havsnivĂ„ ökar risken för stranderosion lĂ€ngs kusterna. Sannolikheten för kusterosion Ă€r störst i södra Sverige frĂ€mst Halland, SkĂ„ne, Blekinge, Ăland och Gotland och dĂ€r Ă€r ocksĂ„ konsekvenserna för samhĂ€llet störst. De största problemen med stranderosion förvĂ€ntas i SkĂ„ne.
Figur 6.6 Riksöversikt stranderosion
KÀlla: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
31
Prop. 2017/18:163 Figur 6.7 | Andel av Sveriges kuststrÀcka per riskkategori |
 | Klimatanpassningsutredningen har med hjÀlp av SGU bedömt |
 | andel av Sveriges kuststrÀcka per riskkategori. |
KĂ€lla: Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
Mark- och luftfuktighet
Luftfuktighet (andelen vattenÄnga i atmosfÀren) uppstÄr nÀr vattnet i exempelvis hav, sjöar och mark vÀrms upp och stiger. Luftfuktigheten har en stor inverkan pÄ vÀder och klimat och Àr den vÀxthusgas som pÄverkar jordens uppvÀrmning mest. En allt varmare planet innebÀr att avdunstningen ökar sÄ att atmosfÀren blir fuktigare, vilket förstÀrker vÀxthuseffekten ytterligare. För lÄg fuktighet kan innebÀra att material torkar ur och för hög luftfuktighet kan leda till mögel eller korrosion. Om elektronik utsÀtts för torr luft kan det orsaka statisk elektricitet, medan hög luftfuktighet kan leda till kondens med överslag som följd. Om livsmedel förvaras för torrt eller fuktigt kan det leda till torka eller mögel. Luftfuktighet spelar ocksÄ in exempelvis vid halkbildning och isbildning pÄ flygplan, vindkraftverk och master. NÀr den relativa luftfuktigheten (mÀngden vattenÄnga i luften i förhÄllande till maximal mÀngd vid rÄdande temperatur) Àr hög och vinden Àr svag upplevs luften som klibbig och kvalmig. Svetten kan dÄ inte avdunsta och i kombination med höga temperaturer kan detta leda till vÀrmeslag. Det rÄder viss osÀkerhet om och hur den relativa fuktigheten i Sverige kommer att förÀndras.
SnötÀcke
I dalgÄngar i de nordligaste fjÀlltrakterna bildas normalt det första snötÀcket i början av oktober. PÄ högfjÀllet sker detta redan i september. NÀrmast hav och större sjöar Àr temperaturen förhÄllandevis hög under hösten och förvintern, varför kusttrakterna som regel Àr snöfattiga i början av vintern. Vid SkÄnes sydkust bildas snötÀcke i medeltal först en bit in i december. KlimatförÀndringarna kan fÄ till följd att det kan dröja betydligt lÀngre innan ett mer varaktigt snötÀcke bildas, sÀrskilt i landets södra delar. Söder om en linje frÄn mellersta VÀrmland, genom södra Dalarna till mellersta GÀstrikland kan man inte heller rÀkna med att snötÀcket alltid ligger kvar vintern igenom. I och med klimatförÀndringarna sÄ berÀknas snötÀckets varaktighet att minska, och i de södra delarna kommer det troligtvis att bli ovanligt med nÄgot varaktigt snötÀcke över huvud taget.
32
NollgenomgÄngar
NĂ€r temperaturen vĂ€xlar omkring fryspunkten för vatten under ett dygn kallas det för nollgenomgĂ„ngar. NollgenomgĂ„ngar fĂ„r konsekvenser för bland annat vintervĂ€ghĂ„llning och jordbruk. I dag Ă€r nollgenomgĂ„ngar allra vanligast i mellersta Sverige dĂ€r man i genomsnitt har 100â120 stycken per Ă„r. Minst antal nollgenomgĂ„ngar intrĂ€ffar i SkĂ„ne, kring VĂ€nern samt utmed Götalands och Svealands kuster. Generellt för landet sker flest nollgenomgĂ„ngar pĂ„ vĂ„ren, men de förekommer nĂ€stan lika ofta under hösten och vintern. Enligt den senaste sammanstĂ€llningen av klimatscenarier frĂ„n SMHI kommer antalet nollgenomgĂ„ngar att minska i hela landet under höst och vĂ„r. Under vintern kommer antalet att minska i landets södra delar, men öka i mellersta och norra Sverige.
VÀrmebölja
I Sverige Àr vÀrmeböljor ganska ovanliga jÀmfört med i Sydeuropa. Eftersom vÄrt samhÀlle Àr anpassat till ett i genomsnitt kallare klimat kan dock temperaturer som betraktas som normala i andra lÀnder upplevas som besvÀrande höga hÀr. En annan viktig faktor Àr den sÄ kallade vÀrmeöeffekten i storstÀder. Vilken effekt som vÀrmeböljor fÄr beror pÄ hur mÀnniskor bor och vilka möjligheter de har att finna svalka i staden genom parker, vattendrag och allmÀnt tillgÀngliga luftkonditionerade inomhusmiljöer. Senare Ärs forskning har visat att varma perioder leder till ökad dödlighet Àven i Sverige. VÀrmeböljor blir troligen vanligare i Sverige i framtiden. Forskarna vid Rossby Centre, SMHI, har berÀknat att extremt varma tillfÀllen, som hittills intrÀffat vart tjugonde Är igenomsnitt, kan intrÀffa vart tredje till femte Är i slutet av Ärhundradet. Temperaturer pÄ 40 °C kan dÄ komma att intrÀffa vart tjugonde Är i södra Sverige.
Vattenbrist
Klimatscenarierna pekar pÄ att vattentillgÄngen i stora delar av södra Sverige kommer att minska. Minskningen beror frÀmst pÄ att vÀxter kommer att förbruka mer, eftersom vÀxtsÀsongen förlÀngs i ett varmare klimat. Det Àr framförallt de östra delarna av Götaland och Svealand som kommer att drabbas av detta. LÄg vattenföring i vattendrag och lÄga vattenstÄnd i sjöar och grundvatten leder till vattenbrist och konkurrens mellan anvÀndning av vatten för vattenförsörjning och bevattning eller avlopp. Vid lÄngvarig torka intrÀffar ocksÄ mÄnga brÀnder i skog och mark. Högre temperaturer gör att mer vatten avdunstar frÄn mark och vattendrag. SMHI har i en analys redovisat den berÀknade utvecklingen för tillgÄngen till vatten, antal dygn per Är nÀr det Àr relativt torrt i marken och antal dygn per Är med lÄg vattenföring i vattendragen. NÀr det gÀller markfuktighet vÀntas störst förÀndringar i SkÄne och i omrÄden kring VÀnern och VÀttern, med mer Àn 60 fler dygn med torka varje Är, frÄn i dag och fram till nÀsta sekelskifte.
Prop. 2017/18:163
33
Prop. 2017/18:163 Brand
Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt i Sverige. Vissa delar av landet drabbas vÀrre av torka Àn andra, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att brÀnder som startar beter sig pÄ olika sÀtt. I Sverige intrÀffar varje Är i genomsnitt mellan 3 000 och 4 000 brÀnder i skog och mark. BrÀndernas omfattning varierar mycket frÄn Är till Är, men ofta berörs mer Àn 2 000 hektar i landet. De ekonomiska följderna Àr stora i form av kostnader för rÀddningsinsatser och skador pÄ skog och byggnader. BrÀnder i skog och mark orsakas frÀmst av blixtnedslag och olika slags mÀnsklig pÄverkan, till exempel spridning efter lÀgereldar, barns lek med eld, anlagda brÀnder, grÀseldning eller gnistor frÄn tÄg och maskiner. Antalet brÀnder Àr störst i de tÀtbefolkade storstadsregionerna dÀr mÄnga mÀnniskor vistas ute i naturen och i de östra torrare delarna av landet. Hur stor areal som brinner, beror förutom torka och vindförhÄllanden ocksÄ pÄ hur snabbt branden upptÀcks och pÄ tillgÀngliga slÀckningsresurser. Större skogsarealer drabbas dÀrför oftare av brÀnder i södra Norrlands kust- och inland.
6.2.2Biologiska och ekologiska effekter
NÀr klimatet blir varmare flyttar klimatzoner och vegetationszoner norrut. Det pÄverkar vÀxter och djurs livsvillkor, reproduktion, fördelning och storlek hos populationer samt förekomst av skadeorganismer. Arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig. Detta kan intrÀffa redan vid smÄ temperaturförÀndringar. Ett varmare klimat kan ocksÄ leda till att en tidsskillnad uppstÄr i tidigare stabila system, till exempel mellan vÄrens ankomst med lövsprickning eller mellan insektstoppar och flyttfÄglars ankomst. Nordliga arter kan försvinna i och med avsaknad av retrÀttvÀgar norr om Skandinavien. Mest hotade Àr arter pÄ mellan- och högalpina zoner och de som krÀver stort rumsligt utrymme. Om för stora spridningsbarriÀrer förekommer kan ekosystemen reduceras pÄ arter med viktiga funktioner utan att nya kommer till varför en fungerande grön infrastruktur har en viktig betydelse vid klimatförÀndringar.
FörÀndrade förutsÀttningar Àr ocksÄ att vÀnta för fiskbestÄnden, bland annat genom ökad temperatur, minskad salthalt, ökad syrgasbrist och andra klimatfaktorer som pÄverkar artsammansÀttning, födoval och fiskens tillvÀxthastighet. Havsförsurningen pÄverkar de marina ekosystemen och riskerar att minska havets motstÄndskraft mot klimatförÀndringarna ytterligare. Försurningen uppstÄr nÀr koldioxid tas upp av havet och pÄverkar bestÄndet av skalbildande arter och krÀftdjur, som i sin tur utgör viktig föda för fiskbestÄndet.
6.2.3Effekter och konsekvenser i olika delar av Sverige
Götaland
Götaland Àr det landskap som framförallt drabbas av den förvÀntade havsnivÄhöjningen. Höga flöden i sjöar och vattendrag kan ocksÄ bli vanligare i stora delar av Götaland. Göteborg, Kristianstad och Kungsbacka
Àr tre av de orter som MSB inom ramen för översvÀmningsdirektivet
34
pekat ut som sĂ€rskilt utsatta för höga flöden i sjöar och vattendrag. Riks- Prop. 2017/18:163 intresse för vĂ€g och jĂ€rnvĂ€g pĂ„verkas av ett klimatanpassat 100âĂ„rs flö-
de. I Göteborg pĂ„verkas bland annat VĂ€stkustbanan, VĂ€stra stambanan, Norge/VĂ€nerbanan och flera större vĂ€gar sĂ„som E6, E45 och E20. VĂ€stsidan av sydsvenska höglandet Ă€r ett av de omrĂ„den som fĂ„r igenomsnitt mest nederbörd i Sverige under ett Ă„r och under ett dygn. De allra största nederbördsmĂ€ngderna under ett dygn som kommer en gĂ„ng per Ă„rhundrade, drabbar ofta vĂ€stra Götaland och dĂ„ speciellt inre Halland. Ă andra sidan förvĂ€ntas sĂ€rskilt östra Götaland fĂ„ mindre mĂ€ngd nederbörd sommartid vilket kan resultera i vattenbrist. Extrema nederbördstillfĂ€llen kan uppstĂ„ var som helt i landet men har under perioden 1961â 2014 varit vanligare i bland annat östra Götaland och i SkĂ„ne.
De ökade riskerna för ras och skred uppstĂ„r framför allt i omrĂ„den dĂ€r risken Ă€r hög redan i dag. Det gĂ€ller bland annat VĂ€nernlandskapen och Göta Ă€lvdalen som anses vara den mest skredkĂ€nsliga dalgĂ„ngen i Sverige. De största omrĂ„dena med höga skredrisker Ă„terfinns i den norra delen av Ă€lven. StrĂ€ckan frĂ„n TrollhĂ€ttan till ĂdegĂ€rdet söder om Lilla Edet utgör det största sammanhĂ€ngande omrĂ„det med hög skredrisk. Sannolikheten för kusterosion Ă€r störst i södra Sverige frĂ€mst Halland, SkĂ„ne, Blekinge, Ăland och Gotland och dĂ€r Ă€r ocksĂ„ konsekvenserna för samhĂ€llet störst. De största problemen med stranderosion förvĂ€ntas i SkĂ„ne. Temperaturer pĂ„ 40°C kan bli aktuella sĂ„ ofta som vart tjugonde Ă„r i södra Sverige. NĂ€r det gĂ€ller marktorka vĂ€ntas störst förĂ€ndringar i SkĂ„ne och i omrĂ„den kring VĂ€nern och VĂ€ttern.
Svealand
Svealand pÄverkas av den förvÀntade havsnivÄhöjningen. Flödena frÄn sjöar och vattendrag berÀknas bli lÀgre i delar av Svealand, men de lokala skillnaderna Àr stora. Uppsala, Karlstad och Stockholm har av MSB pekats ut som sÀrskilt kÀnsliga för översvÀmning frÄn sjöar och vattendrag. För Stockholms del minskar risken i och med ombyggnaden av Slussen. Riksintresse för vÀg och jÀrnvÀg kommer att pÄverkas av ett klimatanpassat
Norrland
Höga flöden i sjöar och vattendrag kan bli vanligare i bland annat nordvÀstligaste Norrland, i de södra fjÀlltrakterna och i södra Norrlands kustland. Flödena berÀknas bli lÀgre i bland annat Norrlands inland och norra kustland. De lokala skillnaderna Àr dock stora. De vÀstra fjÀlltrakterna
och Norrlandskusten hör till de omrÄden i Sverige som fÄr i genomsnitt
35
Prop. 2017/18:163 mest nederbörd i Sverige under ett Ă„r. Det Ă€r ocksĂ„ dessa omrĂ„den som i genomsnitt fĂ„r mest nederbörd under ett dygn. De allra största nederbördsmĂ€ngderna under ett dygn som kommer en gĂ„ng vart hundrade Ă„r, drabbar ofta bland annat den södra Norrlandskusten. Extrema nederbördstillfĂ€llen har under perioden 1961â2014 drabbat hela landet men varit vanligare lĂ€ngs bland annat Norrlandskusten. Risken för ras och skred kan öka lĂ€ngs nĂ€stan hela Norrlands kust i de delar som redan i dag Ă€r skredkĂ€nsliga. Vintertid kommer antalet nollgenomgĂ„ngar att öka i mellersta och norra Sverige. I dag drabbas större skogsarealer oftare av skogsbrĂ€nder i södra Norrlands kust- och inland Ă€n pĂ„ andra hĂ„ll i Sverige. Dessa kan komma att öka i ett varmare klimat. Naturmiljön kommer att pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning. Nordliga arter kan försvinna pĂ„ grund av avsaknad av retrĂ€ttvĂ€gar norr om Skandinavien. Mest hotade Ă€r arter pĂ„ mellan- och högalpina zoner och de som krĂ€ver stort rumsligt utrymme. NĂ€r det gĂ€ller anpassningsförmĂ„ga bedöms arter och livsmiljöer i bergsomrĂ„den, tallnaturskog och mossar vara mest sĂ„rbara. SĂ€rskilt sĂ„rbara ekosystem Ă„terfinns i norra Skandinavien. FjĂ€llomrĂ„dena Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nsliga för klimatförĂ€ndringarna, och kalfjĂ€llsomrĂ„dena i Sverige förvĂ€ntas minska kraftigt nĂ€r trĂ€dgrĂ€nsen höjs till följd av högre temperaturer.
Andel kommuner utsatta för risker frÄn klimateffekter
Klimatanpassningsutredningen har bedömt andelen kommuner som Àr utsatta för risker frÄn översvÀmning, ras och skred samt andelen av Sveriges kuststrÀcka som Àr utsatt för erosion. SammanstÀllningen redovisas i tabell 6.1.
Tabell 6.1 Riskklassificeringen
Resultat frÄn riskklassificeringen av andel kommuner respektive andel kuststrÀcka
Klimateffekt | Riskklass | Â | Â | Â | |
 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 |
 |  |  |  |  |  |
ĂversvĂ€mning | 71 % | 6 % | 8 % | 15 % |  |
ĂversvĂ€mning sjöar och vattendrag | 50 % | 43 % | 5 % | 2 % |  |
ĂversvĂ€mning skyfall |  | 100 % |  |  |  |
Ras och skred | 69 % | 3 % | 7 % | 8 % | 13 % |
Erosion | 99,5 % | 0,5 % | Â | Â | Â |
 |  |  |  |  |  |
I princip alla kommuner Àr utsatta för risk för översvÀmning av skyfall. Hur det ser ut i det enskilda fallet beror pÄ stadens tÀthet, topografi, dagvattenhantering, andel grönytor m.m. Ras och skred Àr den klimateffekt av de effekter som Klimatanpassningsutredningen analyserade som dÀrefter innebÀr en risk för störst andel kommuner. PÄ det följer översvÀmning till följd av havsnivÄhöjning samt översvÀmning av sjöar och vattendrag.
36
Prop. 2017/18:163
6.3Effekter och konsekvenser för samhÀllet
Dagens samhÀlle Àr anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Klimatets förÀndring med högre temperaturer och förÀndrad nederbörd kommer att Àndra förutsÀttningarna och leda till ökade risker för samhÀllet. Risk brukar definieras som en kombination av sannolikheten för en hÀndelse och konsekvenserna av hÀndelsen. Nedan ges en övergripande beskrivning av vad som kan hÀnda samt möjliga konsekvenser inom olika samhÀllsomrÄden.
6.3.1Kommunikationer
Konsekvenserna av klimatförÀndringarna kommer att bli betydande för ett flertal kommunikationssystem. Speciellt sÄrbara Àr vÀgar och jÀrnvÀgar dÀr ökande nederbörd och ökande flöden i vattendrag och drÀneringssystem kan ge stora problem. Klimateffekter för kommunikationer kan bland annat bli översvÀmning och bortspolning av vÀgar och vÀgbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. Inom ramen för MSB:s arbete med översvÀmningsdirektivet har det visat sig att riksintresse för vÀg och jÀrnvÀg kommer att pÄverkas av ett klimatanpassat
KlimatförÀndringarna och dess effekter pÄverkar sÄledes transportsystemets och infrastrukturens robusthet samt tillförlitlighet och kan ocksÄ orsaka olyckor. KlimatförÀndringarna och dess effekter kommer dÀrmed att pÄverka förutsÀttningarna för att kunna nÄ det övergripande mÄlet för svensk transportpolitik, vilket Àr att sÀkerstÀlla en samhÀllsekonomiskt effektiv och lÄngsiktigt hÄllbar transportförsörjning för medborgarna och nÀringslivet i hela landet.
6.3.2 | Energi- och vattenförsörjningssystem |  |
Klimat- och sÄrbarhetsutredningen liksom SMHI i rapporten Kontroll- |  | |
station 2015 beskriver hur bland annat energi- och vattenförsörjnings- |  | |
system förvÀntas pÄverkas av klimatets förÀndring. I begreppet tekniska |  | |
försörjningsystem inkluderade utredningarna elsystem, dammar, vÀrme- |  | |
och kylbehov, fjÀrrvÀrme samt dricksvattenförsörjning. Utredningarna |  | |
bedömde att eftersom klimatförÀndringarna förutses ge en ökad neder- |  | |
börd i stora delar av Sverige skapas goda förutsÀttningar för en successivt |  | |
ökad vattenkraftproduktion. Ăven vindkraftproduktionen bedöms kunna |  | |
öka nÄgot. |  |  |
KlimatförÀndringar kan ocksÄ öka sÄrbarheten för elförsörjningen. |  | |
VÀderhÀndelser har redan i dag stor pÄverkan pÄ energiförsörjningen dÄ | 37 |
Prop. 2017/18:163 exempelvis extrem vÀrme, kraftiga vindar och ovÀder har orsakat driftstörningar. KlimatförÀndringarna medför Àven att vissa hÀndelser intrÀffar oftare eller kraftigare. Statens Energimyndighet har genomfört ett regeringsuppdrag om energisektorns sÄrbarhet för framtida extrema vÀderhÀndelser vilket resulterade i en rapport (ER 2009:33) som bekrÀftade riskbilden. Rapporten visar att klimatförÀndringen kommer att pÄverka bÄde naturgassystem och fjÀrrvÀrmesystem pÄ lÄng sikt, genom bland annat ökad korrosion pÄ ledningar och markförskjutningar/sÀttningar till följd av ökade regnmÀngder. Energiöverenskommelsen frÄn 2016 anger att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssÀkerhet, lÄg miljöpÄverkan och el till konkurrenskraftiga priser. KlimatförÀndringarna kan pÄverka förutsÀttningarna för leveranssÀkerheten och dÀrmed det övergripande mÄlet för energipolitiken.
Dricksvattenförsörjningen Ă€r en verksamhet av stor samhĂ€llskritisk betydelse. TillgĂ„ng till och kvalitet pĂ„ dricksvatten kommer att pĂ„verkas av förĂ€ndrade nederbördsmönster, torka, skyfall, ökad spridning av föroreningar och ökade mikrobiologiska risker. BetĂ€nkandet KlimatförĂ€ndringar och dricksvattenförsörjningen (SOU 2015:51) frĂ„n Dricksvattenutredningen (N L 2013:02) beskriver hur klimatförĂ€ndringarna redan i dag och Ă€n mer i takt med att de fortgĂ„r kommer att pĂ„verka förutsĂ€ttningarna för en trygg dricksvattenförsörjning. Utöver kvantitativa och kvalitativa förĂ€ndringar av vattnet i de rĂ„vattentillgĂ„ngar som dricksvattenförsörjningen vilar pĂ„ kan vattenbrist och saltvattenintrĂ€ngning i vattenförekomster uppstĂ„. Ăven kemisk och mikrobiologiskt betingade hĂ€lsorisker kan öka i omfattning. Cirka hĂ€lften av den allmĂ€nna dricksvattenförsörjningen vilar pĂ„ ytvatten. Ytvattenförekomster exponeras i större utstrĂ€ckning och blir dĂ€rmed sĂ€rskilt utsatta för förĂ€ndrad markanvĂ€ndning och föroreningskĂ€llor. Kraven pĂ„ framförhĂ„llning och hantering av nya riskpanorama förutsĂ€tter teknikutveckling och anpassade förhĂ„llningssĂ€tt i arbetet till exempel för att hantera oönskade vattenburna mikroorganismer i distributionssystemet för dricksvatten. Försörjningssystem för bland annat dagvattenhantering kan ocksĂ„ inkludera naturbaserade lösningar sĂ„som öppna dagvattenlösningar, genomslĂ€pplig mark och att se till att omrĂ„det har tillrĂ€ckligt med allmĂ€n platsmark som Ă€ven tidvis kan hantera vatten frĂ„n skyfall.
6.3.3Bebyggelse och byggnader
Ett förÀndrat klimat förutses i hög grad leda till ökade risker för bebyggelse och byggnader. Det handlar om ökade risker för översvÀmning av strandnÀra bebyggelse, ökad risk för ras, skred, kust- och stranderosion, belastning pÄ avloppssystem m.m. Uppskattningar som gjorts av bland annat Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (2007) visar att redan i dagens klimat riskerar drygt sex miljoner kvadratmeter byggnadsyta lÀngs vattendrag att översvÀmmas i genomsnitt en gÄng per hundra Är. Denna yta kommer sannolikt att öka.
I vĂ€stra och sydvĂ€stra Sverige vĂ€ntas översvĂ€mningar lĂ€ngs vattendrag bli mer frekventa. Ăven ökade
38
havsnivÄ stÀller ökade krav pÄ ÄtgÀrder och planering av ny bebyggelse, Prop. 2017/18:163 framförallt lÀngs Sveriges södra kuster.
FörvÀntade större och intensivare nederbördsmÀngder och förÀndrade grundvattennivÄer ökar ocksÄ sannolikt risken för ras, skred och erosion, speciellt i sydvÀstra och vÀstra Sverige och vid delar av den östra kusten.
Ăkade havsnivĂ„er, framför allt vid Sveriges sydligaste kuster, leder till stranderosion med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur och stora vĂ€rdeförluster. Ăven risken för kĂ€llaröversvĂ€mningar frĂ„n den kraftigt ökade belastningen pĂ„ avloppssystemen ökar. Denna beror pĂ„ ökade regnmĂ€ngder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vĂ„r nĂ€r avdunstningen Ă€r lĂ„g och marken vattenmĂ€ttad, samt ökad förekomst av extrema skyfall som leder till att ledningarna bli överbelastade.
Mer nederbörd medför ocksĂ„ större risk för fukt och mögelskador och att det yttre underhĂ„llsbehovet av sĂ„vĂ€l befintliga som nya byggnader kommer att öka. Högre temperaturer leder till minskat uppvĂ€rmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse Ă€r i mĂ„nga fall sĂ€rskilt sĂ„rbar för klimatförĂ€ndringar. Eftersom mĂ€nniskor under lĂ„ng tid har nyttjat vatten som energikĂ€lla och kommunikationsmedel Ă€r de ofta lokaliserade till kĂ€nsliga omrĂ„den, exempelvis utmed landets kuster. Ăven de följdeffekter som riskerar komma av ett varmare och fuktigare klimat som mögel, ökad vĂ€xtlighet och skadedjursangrepp kan i hög grad försvĂ„ra möjligheterna att bevara vĂ€rdefulla kulturmiljöer.
Regeringens mĂ„l för boende och byggande inbegriper att möta konsumenternas efterfrĂ„gan, att byggnadsverk ska var lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara och att en god livsmiljö ska tryggas i samhĂ€llsbyggandet. Ett mĂ„l Ă€r att det fram till 2020 ska byggas minst 250 000 nya bostĂ€der. KlimatförĂ€ndringarna pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna inom dessa mĂ„lomrĂ„den eftersom tillgĂ€ngliggörande av mark för bostĂ€der kan komma i konflikt med mĂ„l om lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara byggnadsverk och trygga livsmiljöer. till exempel vid efterfrĂ„gan pĂ„ kust- och strandnĂ€ra boende. Ăven MiljökvalitetsmĂ„let En god bebyggd miljö Ă€r av hög relevans, sĂ€rskilt mĂ„lets preciseringar om hĂ„llbar bebyggelsestruktur, hĂ„llbar samhĂ€llsplanering, kulturmiljöhĂ€nsyn infrastruktur, natur- och grönomrĂ„den samt hĂ€lsa och sĂ€kerhet. LikasĂ„ pĂ„verkas mĂ„let av att det statliga kulturmiljöarbetet ska frĂ€mja ett hĂ„llbart samhĂ€lle med en mĂ„ngfald av kulturmiljöer som bevaras, anvĂ€nds och utvecklas (prop. 2012/13:96, bet.2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273).
6.3.4 Areella nÀringar och turism
KlimatförÀndringarna pÄverkar förutsÀttningarna för de areella nÀringar- |  |
na och besöksnÀringen i Sverige. En förlÀngd vegetationsperiod och var- |  |
mare vintrar gynnar generellt vÀxtodlingen med möjlighet till ökade |  |
skördar och nya grödor. ĂversvĂ€mningar och skyfall kan dock orsaka |  |
stora ekonomiska skador som en följd av förstörda skördar, markskador |  |
samt ökade arbets- och produktionskostnader. Ett varmare klimat med |  |
ökad avdunstning tillsammans med större variation i nederbörden under |  |
sommaren kan ge lÀgre markfuktighet med försÀmrad etablering och till- |  |
vÀxt av grödan som följd. TillgÄng till vatten för bevattning och djurhÄll- |  |
ning riskerar ocksÄ att minska. LÀngre perioder med översvÀmningar kan | 39 |
 |
Prop. 2017/18:163 leda till ett behov av mer vattentÄliga grödor. Ett varmare klimat kan Àven innebÀra etablering av nya vÀxtskadegörare liksom större problem med befintliga skadegörare. Areella nÀringar och besöksnÀringen pÄverkas Àven av att den biologiska mÄngfalden och ekosystemen förÀndras.
Ett varmare, blötare och mer varierat klimat pÄverkar Àven hÀlsa och vÀlbefinnande hos lantbrukets djur. Sjukdomar kan lÀttare spridas och vÀrmestress kan bli ett allvarligare problem i framtiden. En lÀngre vÀxtsÀsong med varmare vÄr och höst ger möjligheter till lÀngre utevistelse för betesdjur.
Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket förutses bli betydande. Ăkad tillvĂ€xt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador frĂ„n frĂ€mst vĂ€xtskadegörare och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Blötare och varmare vintrar betyder mindre tjĂ€le och dĂ€rmed mer stormkĂ€nslig skog. Ăven risken för ras och skred kan öka, sĂ€rskilt i samband med skogsskötsel och avverkning. DĂ„ det blir varmare och nederbörden samlas till fĂ€rre tillfĂ€llen ökar risken för torka och risken för skogsbrand ökar i motsvarande grad som risken för torka. KlimatförĂ€ndringarna pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att nĂ„ MiljökvalitetsmĂ„len Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap och dess preciseringar samt skogspolitikens produktionsmĂ„l och miljömĂ„l och dĂ€rigenom ocksĂ„ miljökvalitetsmĂ„let BegrĂ€nsad klimatpĂ„verkan. Ăven regeringens Livsmedelsstrategi och dess mĂ„l pĂ„verkas av de förĂ€ndrade förutsĂ€ttningarna liksom de riksdagsbundna nationella mĂ„len för kulturmiljöarbete som bland annat avser en helhetssyn pĂ„ förvaltningen av landskapet som innebĂ€r att kulturmiljön tas till vara i samhĂ€llsutvecklingen. Flertalet Ă„tgĂ€rder som berör skogsmark och den vĂ€xande skogen karaktĂ€riserats av att de Ă€r mycket lĂ„ngsiktiga och att inkomster och utgifter faller ut med mĂ„nga Ă„rs mellanrum. Investering i virkesproduktionen har historiskt ansett som relativt sĂ€ker, jĂ€mfört med andra lĂ„ngsiktiga investeringar. Ăndrade snöförhĂ„llanden vintertid kommer att försvĂ„ra betestillgĂ„ngen för rennĂ€ringen och innebĂ€ra nya utmaningar för vinterturismen medan sĂ€songen för sommarturism förlĂ€ngs.
NÀringarna berörs dessutom indirekt av processer orsakade av klimatförÀndringar i omvÀrlden. KlimatförÀndringarnas konsekvenser globalt kan betyda att efterfrÄgan pÄ svenska jordbruksprodukter pÄverkas. I ett globalt perspektiv kan produktionen av livsmedel pÄverkas negativt pÄ grund av till exempel torka. Indirekta konsekvenser av klimatförÀndringarna kan för Sveriges del komma att innebÀra lika stora utmaningar som de direkta konsekvenserna. I dagslÀget Àr Sverige starkt beroende av att importera livsmedel och bÄde Àndrade förutsÀttningar för livsmedelsproduktionen i andra lÀnder och förutsÀttningarna för handeln i sig kan fÄ konsekvenser för Sverige. Regeringens Livsmedelsstrategi syftar bland annat till att ge förbÀttrade förutsÀttningar för ökande sjÀlvförsörjningsgrad.
FiskenÀringen stÄr inför potentiellt stora förÀndringar till följd av förÀndringar i ekosystemen. De komplexa sambanden gör det svÄrt att bedöma hur klimatförÀndringen kommer att pÄverka yrkesfisket, fritidsfisket, vattenbruket och fisketurism i detalj.
40
Prop. 2017/18:163
6.3.5Natur och miljö
KlimatförÀndringarna förvÀntas leda till stora förÀndringar för den biologiska mÄngfalden, ekosystemen och för landskapen. KlimatförhÄllanden avgör tillsammans med jordarter och hydrologi i stor utstrÀckning om en art kan fortleva i ett omrÄde. Följderna pÄ ekosystemen kommer att pÄverka möjligheten att nÄ flera av miljökvalitetsmÄlen. Det gÀller Ett rikt vÀxt och djurliv, Levande skogar, Myllrande vÄtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjÀllmiljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd, Levande sjöar och vattendrag samt Frisk luft. Som en indirekt effekt av klimatförÀndringar pÄverkas ekosystemtjÀnster vilket fÄr konsekvenser för skogsbruk, jordbruk, rennÀring, fiske, kulturarv, turism och friluftsliv. NÀr det gÀller anpassningsförmÄga bedöms arter och livsmiljöer i bergsomrÄden, tallnaturskog och mossar vara mest sÄrbara. SÀrskilt sÄrbara ekosystem Äterfinns i norra Skandinavien. FjÀllomrÄdena Àr sÀrskilt kÀnsliga för klimatförÀndringarna, och kalfjÀllsomrÄdena i Sverige förvÀntas minska kraftigt nÀr trÀdgrÀnsen höjs.
6.3.6MÀnniskors hÀlsa
MÀnniskors hÀlsa kan pÄverkas direkt av extrema vÀderhÀndelser som vÀrmeböljor och översvÀmningar. Ett varmare klimat kan Àven leda till indirekt pÄverkan genom förÀndrade smittspridningsmönster och genom att nya sjukdomar nÄr Sverige, eller fÄr förutsÀttning att etablera sig i hÀr. MiljöförÀndringar orsakade av klimatförÀndringar kan pÄverka hÀlsotillstÄndet för sÄvÀl djur som mÀnniskor. HÀlsoeffekter av klimatförÀndringarna kan kopplas till flera olika omrÄden och samband. En grov uppdelning av delomrÄden kan se ut som nedan:
HÀlsopÄverkan och personskador vid extrema vÀderhÀndelser (inklusive psykisk hÀlsa).
Smittspridning av zoonoser dvs. infektioner som kan överföras mellan djur och mÀnniskor.
Smittspridning och förorening av kommunalt dricksvatten och enskilda brunnar, sÀrskilt vid översvÀmning och brÀddning.
FörÀndrad luftkvalitet och termisk komfort utomhus (marknÀra ozon, pollen, skogsbrand samt vÀrmeöar i stadsmiljö).
FörÀndrad luftkvalitet och termisk komfort inomhus (fukt, mögel, kvalster och vÀrme).
KlimatförÀndringarna pÄverkar förutsÀttningarna för att nÄ det övergripande mÄlet för folkhÀlsopolitiken som Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande mÄlet Àr nedbrutet pÄ elva mÄlomrÄden av vilka Miljöer och produkter, HÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd samt Skydd mot smittspridning bedöms vara av störst relevans för klimatanpassningsarbetet.
41
Prop. 2017/18:163
6.3.7FörÀndringar i vÄr omvÀrld
KlimatförÀndringar kan pÄverka ett land bÄde direkt genom effekter inom landets grÀnser och indirekt genom effekter i omvÀrlden. För ett land som ligger i en frÄn klimatförÀndringsperspektiv relativt sett mindre utsatt region, kan de internationella dimensionerna av klimatförÀndringarnas effekter utgöra minst lika betydelsefulla utmaningar som de direkta konsekvenserna.
Att klimatförÀndringarnas effekter kan ha konsekvenser lÄngt bortom den region dÀr de uppstÄr framhÄlls i FN:s klimatpanels femte utvÀrderingsrapport. HuvudskÀlet till detta Àr grÀnsöverskridande samspel, bland annat som en följd av internationell handel. Ett importberoende land, som Sverige, pÄverkas av hur livsmedelsproduktionen utvecklas i Sverige och i regioner som Sverige importerar frÄn, men ocksÄ av hur hela den globaliserade marknaden förÀndras eftersom denna Àven pÄverkas av lÀnder som Sverige har begrÀnsad eller ingen import ifrÄn.
För ett land som Sverige, med omfattande internationell verksamhet, Àr det speciellt betydelsefullt att rikta uppmÀrksamhet pÄ möjlig pÄverkan frÄn förÀndringar i omvÀrlden. KlimatförÀndringarnas globala effekter kan inkludera brist pÄ livsmedel, vatten och sÀkra livsmiljöer med följdeffekter som fattigdom, social oro och vÀpnad konflikt. PÄverkan pÄ handelsflöden, ekonomisk utveckling och migration Àr nÄgra omrÄden dÀr en indirekt pÄverkan av klimatförÀndringar kan förutses. EfterfrÄgan kan öka pÄ militÀra och humanitÀra operationer, rÀddningsinsatser, migrations- och integrationsÄtgÀrder och bistÄnd. En allmÀn uppbromsning av den globala ekonomin pÄ grund av klimatförÀndringar kan ocksÄ pÄverka nationella och regionala ekonomier, bland annat i form av minskad efterfrÄgan pÄ produkter. Samtidigt kan tekniska och sociala innovationer som utvecklas för att möta klimatförÀndringar och bidra till samhÀllens anpassning till klimatförÀndringarna leda till ökad efterfrÄgan och export.
 | 6.3.8 | Kostnader för skador per sektor |
 | Klimatanpassningsutredningen refererar för skadekostnader till Klimat- | |
 | och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60). I Klimat- och sÄrbarhets- | |
 | utredningens uppdrag ingick att bedöma kostnader för skador som | |
 | klimatförÀndringarna kan ge upphov till. I utredningen har uppskattning- | |
 | ar gjorts av skadekostnader liksom intÀktsökningar. Klimat- och sÄrbar- | |
 | hetsutredningen presenterar tvÄ scenarier (hög och lÄg) för kostnader och | |
 | intÀkter. Skadekostnaderna avser de skador som skulle uppstÄ, om inga | |
 | ÄtgÀrder vidtas för att mildra konsekvenserna av olika vÀderhÀndelser. | |
 | De kan utgöras av kostnaden för att reparera och ÄterstÀlla det skadade | |
 | objektet, i det fall det Àr möjligt, eller av vÀrdet av det som förstörts. | |
 | Skadekostnaderna innefattar bara en delmÀngd av de ekonomiska konse- | |
 | kvenser som kan uppstÄ. | |
 | Klimat- och sÄrbarhetsutredningen bedömer att de största negativa | |
 | posterna Àr hÀlsoeffekter, översvÀmning av infrastruktur, byggnader och | |
 | areella nÀringar, dricksvattenförsörjning, kusterosion med skada pÄ be- | |
42 | byggelse, el, vatten och avlopp, jord- och skogsbruk, ökade kostnader för |
underhÄll av byggnader samt ökat kylbehov. Utredningen uppskattar de Prop. 2017/18:163 ökade skadekostnaderna till följd av översvÀmningar, ras, skred och
erosion mellan Ă„ren
Klimat- och sÄrbarhetsutredningen bedömer att de areella nÀringarna pÄverkas sÄvÀl negativt som positivt. Ett varmare klimat med lÀngre vÀxtsÀsong vÀntas ge upphov till ökad skogstillvÀxt. Utredningen berÀknar ökade intÀkter inom skogsnÀringen till mellan
Den största enskilda positiva posten i berÀkningarna Àr minskade kostnader för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. En potentiellt betydande positiv effekt som inte finns med i de förbÀttrade förutsÀttningarna Àr sommarturism.
Utredningen konstaterar att mÄnga av de effekter som kan förmodas uppkomma emellertid inte har nÄgon direkt effekt pÄ ekonomin eller har effekter som Àr svÄra att kostnadsberÀkna. PÄverkan pÄ ekosystemen, kulturmiljön och mÀnniskors hÀlsa Àr exempel pÄ sÄdana effekter.
43
Prop. 2017/18:163
 | 6.4 | AngelÀgna omrÄden för klimatanpassning |
 |  | |
 | Regeringens bedömning: KlimatanpassningsÄtgÀrder bör vidtas inom | |
 | flera samhÀllssektorer och geografiska omrÄden. Med utgÄngspunkt i | |
 | de konsekvenser för samhÀllet som förutses Àr följande omrÄden sÀr- | |
 | skilt angelÀgna för det fortsatt arbetet med klimatanpassning: | |
 | Ras, skred och erosion som hotar samhÀllen, infrastruktur och | |
 |  | företag. |
 | ĂversvĂ€mningar som hotar samhĂ€llen, infrastruktur och företag. | |
 | Höga temperaturer som innebÀr risker för hÀlsa och vÀlbefinnande | |
 |  | för mÀnniskor och djur. |
 | Brist i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk, och industri. | |
 | Biologiska och ekologiska effekter som pÄverkar en hÄllbar ut- | |
 |  | veckling. |
 | PÄverkan pÄ inhemsk och internationell livsmedelsproduktion och | |
 |  | handel. |
 | Ăkad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva frĂ€m- | |
 |  | mande arter som pÄverkar mÀnniskor, djur och vÀxter. |
 | SkÀlen för regeringens bedömning: Beskrivningarna i detta avsnitt | |
 | över klimatets förÀndring i Sverige, effekter av klimatförÀndringarna och | |
 | effekter och konsekvenser för samhÀllet visar att de flesta samhÀllssek- | |
 | torer och geografiska omrÄden pÄverkas Àven om utmaningarna kan se | |
 | olika ut. Klimatanpassningsutredningen har uppskattat hur stor andel av | |
 | kommunerna som Àr utsatta för översvÀmning, ras, skred och erosion. | |
 | Utredningen har kommit fram till att efter översvÀmning frÄn skyfall Àr | |
 | ras och skred den klimateffekt som utgör en risk för störst andel kommu- | |
 | ner. Klimat- och sÄrbarhetsutredningen bedömde att de största kostnader- | |
 | na för skador till följd av ett förÀndrat klimat Àr effekter pÄ hÀlsan pÄ | |
 | grund av vÀrmebölja och smittspridning, följt av översvÀmning av infra- | |
 | struktur, byggnader och areella nÀringar, kusterosion med skada pÄ be- | |
 | byggelse, el och vatten och avlopp, jordbruk, skogsbruk samt ökade | |
 | kostnader för underhÄll av byggnader. För jordbruk och skogsbruk finns | |
 | Àven tydligare positiva effekter genom ökad tillvÀxt och avkastning. | |
 | Bedömningarna i bÄda utredningarna har utgÄtt frÄn olika perspektiv. | |
 | HÀlsa Àr till exempel ett omrÄde som endast togs upp i Klimat- och | |
 | sÄrbarhetsutredningen. En gemensam slutsats Àr dock att översvÀmning | |
 | samt ras och skred pÄverkar flera sektorer och omrÄden i Sverige och | |
 | dÀrmed fÄr stora samhÀlleliga konsekvenser. DÀrutöver Àr det tydligt att | |
 | vÀrmeböljor kan ha stora konsekvenser för hÀlsan hos bÄde mÀnniskor | |
 | och djur, bÄde genom pÄverkan av vÀrmen och genom ökad smittsprid- | |
 | ning. | |
 | De areella nÀringarna kommer att pÄverkas av ett förÀndrat klimat. De | |
 | positiva förÀndringarna Àr bland annat lÀngre vÀxtsÀsong och högre pro- | |
 | duktivitet. De negativa Àr bland annat nya skadegörare, och sjukdomar | |
 | med mer frekventa utbrott samt varierande tillgĂ„ng till vatten. Ăven | |
 | markstruktur och markavvattning kommer att förÀndras. Naturmiljön | |
44 | kommer att pÄverkas i hög grad, vilket fÄr följdeffekter bÄde inom de | |
 |  |
areella nÀringarna och möjligheterna att nÄ flera miljökvalitetsmÄl. Lika- Prop. 2017/18:163 sÄ kommer kulturmiljöer och det byggda kulturarvet att pÄverkas, vilket
pÄ motsvarande sÀtt fÄr effekter för förutsÀttningarna att nÄ sÄvÀl kulturpolitiska mÄl som mÄl för kulturmiljöarbetet.
Klimatanpassning innebĂ€r att planera för dagens situation och för en tidshorisont som strĂ€cker sig frĂ„n Ă„rtionden framĂ„t in till i nĂ€sta Ă„rhundrade. Vid investeringar som har lĂ„ng livslĂ€ngd inom sektorer som bedöms som sĂ„rbara och samhĂ€llsviktiga Ă€r klimatanpassning av stor vikt. Det gĂ€ller bland annat investeringar i infrastruktur, teknisk försörjning, bebyggelse och byggnader samt inom de areella nĂ€ringarna. En ökad frekvens av ras och skred samt översvĂ€mning bedöms fĂ„ stora konsekvenser pĂ„ dessa sektorer. Det Ă€r dĂ€rför av stor vikt att effekter av ett förĂ€ndrat klimat vĂ€gs in i planering, underhĂ„ll och upprustning av befintliga byggnader, anlĂ€ggningar och system samt vid nya investeringar. Det Ă€r centralt för den samhĂ€llsekonomiska effektiviteten att göra rĂ€tt frĂ„n början och vid nyinvesteringar anpassa dem till ett förĂ€ndrat klimat eller ha en beredskap för att kunna anpassa dem i framtiden pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Flera utredningar har ocksĂ„ slagit fast att förebyggande arbete (klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder) Ă€r billigare Ă€n att ta de skadekostnader som uppstĂ„r vid framtida olyckor och skador till exempel till följd av extrema vĂ€derhĂ€ndelser. Den del av landet som enligt utredningarna kommer att pĂ„verkas mest av klimatförĂ€ndringarna Ă€r Götaland, som ocksĂ„ har flest invĂ„nare. HĂ€r finns stor risk för översvĂ€mningar, bĂ„de pĂ„ grund av att havsnivĂ„n höjs och frĂ„n sjöar och vattendrag. Ăven risken för ras och skred Ă€r stor, framför allt lĂ€ngs Göta Ă€lv. Risk för erosion finns bland annat lĂ€ngs SkĂ„nes kust. Höga temperaturer förvĂ€ntas bli vanligare, och i framförallt östra Götaland förutses minskad nederbörd sommartid. Tillsammans med ökad avdunstning kan det leda till vattenbrist. De upprĂ€knade effekterna kan dock ses Ă€ven pĂ„ andra hĂ„ll i Sverige. I Norrland Ă€r naturmiljön sĂ€rskilt utsatt för pĂ„verkan av ett förĂ€ndrat klimat.
Med utgÄngspunkt i de konsekvenser för samhÀllet som förutses bedömer regeringen att de omrÄden som redovisas i rutan ovan Àr angelÀgna att fokusera pÄ för fortsatt arbete med klimatanpassning.
7NulÀge i arbetet med anpassning till ett förÀndrat klimat
7.1 Hur vÀl förberett för ett förÀndrat klimat Àr Sverige?
Arbetet med att anpassa samhÀllet till ett förÀndrat klimat gÄr framÄt nÀr |  |
det handlar om att bygga upp kunskap och sprida information. De olika | Â |
besluts- och planeringsunderlag som har tagits fram med statlig finansie- | Â |
ring sedan Klimat- och sÄrbarhetsutredningen 2007 har bland annat bi- |  |
dragit till ökad kunskap om risk för ras, skred och översvÀmningar och |  |
bÀttre hantering av konsekvenser av skyfall samt förbÀttrad prognos för | 45 |
 |
Prop. 2017/18:163
46
brandrisk. MĂ„nga myndigheter tar fram handlingsplaner för klimatanpassning dĂ€r den egna verksamhetens sĂ„rbarhet för klimatförĂ€ndringarna analyseras och behov av Ă„tgĂ€rder identifieras. Ăven tvĂ€rsektoriell samverkan och stöd frĂ„n lĂ€nsstyrelserna till kommuner och andra aktörer förbĂ€ttras i viss utstrĂ€ckning. I hur stor utstrĂ€ckning Ă„tgĂ€rderna bidrar till en ökad klimatanpassning och hur arbetet ska bedrivas nĂ€r handlingsplanerna som gĂ€ller för de nĂ€rmaste
Kostnaderna för att genomföra klimatanpassningsÄtgÀrder för Sverige som helhet Àr stora och osÀkra. Den senast gjorda berÀkningen Àr inkluderad i Klimatanpassningsutredningens betÀnkande (SOU 2017:42) och skattas till
I Europiska kommissionens utvÀrdering av Sveriges arbete 2015, i SMHI:s rapport kontrollstation 2015 samt i Klimatanpassningsutredningens betÀnkande pekas sÀrskilt nÄgra omrÄden ut dÀr man bedömer att det finns brister. Det handlar om att det saknas en nationell styrning av arbetet med klimatanpassning dÀr bland annat berörda myndigheter inte har ett tydligt mandat att arbeta med frÄgan. Det finns vidare brister i samverkan mellan sektorer och över administrativa grÀnser. Vidare saknas en tydlig struktur för uppföljning och utvÀrdering av arbetet med klimatanpassning. En anledning till att arbetet pÄ lokal nivÄ inte tagit fart i den utstrÀckning som behövs bedöms vara otydligheter i ansvarsfördelning och finansiellt stöd.
Regeringen anser att det Àr centralt att alla berörda aktörer arbetar med att analysera, förebygga och mildra klimatförÀndringarnas effekter inom det egna ansvarsomrÄdet. Det Àr viktigt att ta tillrÀcklig höjd för direkta och indirekta effekter av klimatförÀndringarna inom olika sektorer och utveckla verksamhetsrelevanta mÄl, strategier och ÄtgÀrder.
Klimatanpassning pÄ lokal nivÄ
Som konstaterats ovan i avsnitt 5 har kommunerna en central roll i arbetet med klimatanpassning. Kommunen Àr huvudman för viss teknisk försörjning sÄsom allmÀn vattenförsörjning och avloppshantering samt ansvarar bland annat för samhÀllsplanering och det förebyggande arbetet mot naturolyckor inom sitt geografiska omrÄde. Den bild som förmedlas av lÀnsstyrelserna Àr att kunskapen om och engagemanget i klimatanpassningsfrÄgor ökar successivt och att fler beslut som tas pÄ lokal nivÄ inkluderar klimatanpassning. Det gÀller frÀmst inom fysisk planering och i arbetet med risk- och sÄrbarhetsanalyser men ocksÄ inom t.ex. kulturminnesvÄrd. I en enkÀtundersökning (IVL 2017) svarar 184 av Sveriges kommuner (totalt 202 svarande) att de arbetar med klimatanpassning,
men hur det görs varierar kraftigt. I cirka 50 procent av de kommuner Prop. 2017/18:163 som svarat har det fattats ett politiskt beslut om arbetet med klimatan-
passning och i 60 procent av kommunerna finns nÄgon med ett utpekat huvudansvar för klimatanpassning. I 40 procent av kommunerna har personella resurser avsatts och i 30 procent har man antingen avsatt finansiella resurser eller tagit fram handlingsplaner för klimatanpassning eller vidtagit bÄda dessa ÄtgÀrder. Plan- och bygglagen anger att hÀnsyn ska tas till vissa miljö- och riskfaktorer som kan vara en följd av ett förÀndrat klimat. Kommunerna anser att bestÀmmelserna i plan- och bygglagen pÄverkar placering och byggande av ny bebyggelse, men att anpassning av befintlig bebyggelse Àr fortsatt komplicerat. Finansiering av ÄtgÀrder Àr en stor frÄga, dÀr kommunerna generellt efterfrÄgar större andel statlig finansiering.
Klimatanpassning pÄ nationell och regional nivÄ
Myndigheterna har en viktig roll i att initiera, stödja och utvÀrdera klimatanpassningsarbetet inom sitt ansvarsomrÄde. Nationellt kunskapscenter vid SMHI för klimatanpassning leder ett nÀtverk med 19 myndigheter. Kunskapscentret har utvecklat olika verktyg och vÀgledningar för klimatanpassningsarbete. Hittills har lÀnsstyrelserna och 13 nationella myndigheter (ElsÀkerhetsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), RiksantikvarieÀmbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut (SGI), Statens jordbruksverk, Statens veterinÀrmedicinska anstalt (SVA), Sveriges geologiska undersökning (SGU), TillvÀxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och FolkhÀlsomyndigheten (FHM)) tagit fram eller Àr pÄ vÀg att ta fram handlingsplaner samt utveckla verktyg för klimatanpassning. Arbetet har medfört ett starkare fokus pÄ klimatanpassning hos myndigheterna och lett till nya samarbeten mellan och inom myndigheterna. Flera myndigheter fick ocksÄ uppdrag och Äterrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2018 om att ta fram eller redovisa sitt arbete med klimatanpassning, bland annat handlingsplaner för klimatanpassning. Det gÀller Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Statens energimyndighet, Svenska kraftnÀt, ElsÀkerhetsverket, SMHI, NaturvÄrdsverket, HaV, Trafikverket, Sjöfartsverket och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). LÀnsstyrelserna har haft ett regionalt samordningsuppdrag sedan 2009 och rapporterar i sina Ärsredovisningar om hur arbetet fortskrider. LÀnsstyrelserna genomför ocksÄ gemensamma aktiviteter inom ramen för sitt nationella nÀtverk.
Forskning om klimatförĂ€ndringar och anpassning till ett förĂ€ndrat klimat Ă€r av stor vikt för arbetet. I regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan â för samhĂ€llets utmaningar och ökad konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) aviserade regeringen ett
47
Prop. 2017/18:163
7.2Beskrivning av arbetet med prioriterade utmaningar
Nedan redogörs pÄ en övergripande nivÄ för det pÄgÄende arbetet med de utmaningar som har identifierats som sÀrskilt prioriterade för arbetet med anpassning till ett förÀndrat klimat. Nationella myndigheter har bland annat i uppgift att bistÄ samhÀllets aktörer med kunskapsunderlag. Be- skrivningen nedan av myndigheternas ÄtgÀrder Àr inte uttömmande. En mer fullstÀndig redogörelse av pÄgÄende aktiviteter finns pÄ Klimatanpassningsportalen som drivs av SMHI i samarbete med MyndighetsnÀtverket för klimatanpassning.
 | 7.2.1 | Ras, skred och erosion som hotar samhÀllen, |
 |  | infrastruktur och företag |
 | Statens geotekniska institut (SGI) har ett sÀrskilt myndighetsansvar i | |
 | frÄgor om ras och skred samt stranderosion. SGI beslutade 2017 om en | |
 | handlingsplan för hÄllbart markbyggande i ett förÀnderligt klimat. Syftet | |
 | med handlingsplanen Àr att bidra till en mer samordnad och mer effektiv | |
 | klimatanpassning inom markbyggnadssektorn, samt att arbetet följs upp | |
 | och utvÀrderas. Planen innehÄller förslag pÄ ÄtgÀrder, hur de kan genom- | |
 | föras och vem som tar initiativet. Myndigheten har sedan 2013 i uppdrag | |
 | att nyttiggöra och komplettera material frÄn Göta Àlvutredningen och | |
 | metodutveckla samt ras- och skredriskkartera i övriga delar av landet. | |
 | Tio omrÄden dÀr skred har förekommit i betydande omfattning fram tills | |
 | i dag, dÀr konsekvenserna av skred kan bli stora för samhÀllet och dÀr | |
 | klimatförÀndringarna förvÀntas öka risken mÀrkbart, har prioriterats för | |
 | fortsatt skredkartering. I februari 2017 lanserade SGI kustsÄrbarhetskar- | |
 | tor för SkÄne samt en kartvisningstjÀnst för kustplanering i dagens och | |
 | framtidens klimat. SGI har ocksÄ i uppdrag att ta fram vÀgledningar för | |
 | naturanpassade erosionsskydd. SGI arbetar Àven med att utveckla och | |
 | testa naturanpassade erosionsskydd i flera projekt bland annat i Ume- | |
 | Àlven och Stockholms skÀrgÄrd. SGI samordnar och harmoniserar under- | |
 | lag som berör ras, skred och erosion. Samverkan omfattar SGI, Sveriges | |
 | geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhÀllsskydd och | |
 | beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | |
 | (SMHI), LantmÀteriet, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten | |
 | (HaV) och Sjöfartsverket. Myndigheterna har tagit fram en vÀgledning | |
 | och kartvisningstjÀnst som visar och beskriver olika underlag frÄn myn- | |
 | digheterna. |  |
 | SGU har under 2017 beslutat om en handlingsplan för klimatanpass- | |
 | ning. SGU:s bidrag till arbetet med ras och skred Àr att ta fram grund- | |
 | lÀggande och bearbetade geologiska underlag för fortsatta studier i omrÄ- | |
 | den med förutsÀttningar för ras och skred. Myndigheten har en kontinuer- | |
 | lig övervakning av grundvatten- och portrycksnivÄer i de mest skredbe- | |
 | nÀgna omrÄdena. I sin handlingsplan har SGU identifierat ÄtgÀrder som | |
 | man bedömer som kritiska för att samhÀllet ska kunna ta nÀsta steg i | |
48 | klimatanpassningsarbetet. Med koppling till ras, skred och erosion be- |
dömer SGU att det Àr av stor vikt att SGU tar fram ett förbÀttrat geolo- Prop. 2017/18:163 giskt underlag för klimatanpassning genom att kartlÀgga Sveriges jord-
arter, grundvatten och geologi, och att SGU identifierar omrÄden i Sverige dÀr klimatförÀndringarna kan orsaka ökade problem med erosion, ras och skred. SGU har deltagit i projektet SkÄnestrand, dÀr bland annat erosionskÀnslighet och tecken pÄ pÄgÄende erosion bedömts och en kartvisartjÀnst som beskriver erosionsförhÄllandena redovisas. SGU har ocksÄ tagit fram en översiktlig karta som visar markens förutsÀttningar för jordskred nationellt. Nya uppdaterade jorddatabaser har tagits fram i vissa sÀrskilt skredkÀnsliga omrÄden sÄsom NorsÀlvens och SÀveÄns dalgÄngar och visas i SGU:s kartvisare.
Boverket Àr den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhÀllsplanering och har dÀrmed det allmÀnna uppsiktsansvaret för plan- och byggnadsvÀsendet i landet. Verket har ocksÄ till uppgift att inom sitt verksamhetsomrÄde verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillÀmpningen av plan- och bygglagen. I verksamheten ingÄr Àven att ge rÄd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper. I mÄnga av myndighetens uppgifter men sÀrskilt nÀr det gÀller förmedling av rÄd och kunskap mÄste hÀnsyn tas till klimatförÀndringarnas konsekvenser. Myndighetens arbete stödjer hÀnsyn till alla klimateffekter, och Àr inte avgrÀnsat till ras och skred eller översvÀmning men dessa Àr viktiga delar eftersom de innebÀr stora risker för den byggda miljön. Boverket har bland annat tagit fram en planeringsguide för klimatanpassning vid fysisk planering, en vÀgledning om krav avseende hÀlsa, sÀkerhet och risk för olyckor m.m. och arbetar med att ta fram en vÀgledning för hur ekosystemtjÀnster kan integreras i hela planeringskedjan enligt plan- och bygglagen. I regleringsbrevet för 2017 fick Boverket i uppdrag att ta fram en tillsynsvÀgledning avseende översvÀmningsrisker för att skapa förutsÀttningar för att ny bebyggelse blir lÄngsiktigt hÄllbar och att lÀnsstyrelsernas tillsyn Àr samordnad och förutsÀgbar.
LÀnsstyrelserna bedömer i sin Ärsredovisning för 2016 att allt fler beslut som tas pÄ lokal nivÄ inkluderar klimatanpassning. Det gÀller frÀmst inom fysisk planering och i arbetet med risk- och sÄrbarhetsanalyser men ocksÄ inom t.ex. kulturmiljövÄrd.
7.2.2ĂversvĂ€mning som hotar samhĂ€llen, infrastruktur och företag
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) Àr behörig myn- |  |
dighet för frÄgor om bedömning och hantering av översvÀmningsrisker. |  |
Sedan 1998 har MSB och dessförinnan RÀddningsverket översiktligt |  |
karterat Sveriges vattendrag och sjöar och kartlagt vilka omrÄden som |  |
riskerar att översvÀmmas vid olika flöden. Hittills har cirka 75 vattendrag |  |
eller cirka 1 000 mil karterats. Prioriteringen av de vattendrag som karte- | Â |
rats har gjorts av MSB i samrÄd med SMHI och lÀnsstyrelserna. Syftet |  |
med översvÀmningskarteringarna Àr att underlÀtta planeringsarbetet inom |  |
exempelvis kommuner och lÀnsstyrelser och vara ett hjÀlpmedel för att an- |  |
passa samhÀllet till ett förÀndrat klimat. MSB har inom ramen för arbetet |  |
med förordningen (2009:956) om översvÀmningsrisker bland annat tagit | 49 |
 |
Prop. 2017/18:163 fram hotkartor för 18 tÀtorter dÀr konsekvenserna av översvÀmning frÄn
 | sjöar och vattendrag anses vara stora. Sedan 2016 har MSB ocksÄ upp- |
 | rÀttat en offentlig portal dÀr myndigheten publicerat samtliga av de över- |
 | svÀmningskarteringar som tagits fram. MSB har vidare utvecklat en vÀg- |
 | ledning som riktas till kommuner om metoder för kartering och konse- |
 | kvensanalyser av skyfall. |
 | Boverkets arbete för stöd i planarbetet Àr i hög grad relevant ocksÄ för |
 | att minska risker för översvÀmningar och kustförÀndring. I reglerings- |
 | brevet för 2018 har Boverket fÄtt i uppdrag att ta fram en tillsynsvÀgled- |
 | ning om risken för ras, skred och erosion efter förslag frÄn Klimatanpass- |
 | ningsutredningen. |
 | Trafikverket ansvarar för den samlade lÄngsiktiga infrastrukturplane- |
 | ringen för samtliga trafikslag samt för byggande, drift och underhÄll av |
 | statliga vÀgar och jÀrnvÀgar. Trafikverket utvecklar samverkan för att |
 | förbÀttra arbetet med att klimatanpassa transportnÀtet. Trafikverket be- |
 | slutade om en strategi för klimatanpassning 2015 som följdes av en hand- |
 | lingsplan för klimatanpassning 2016. Tre aktiviteter bedömdes sÀrskilt |
 | viktiga att genomföra: tydligt ansvar och mandat för arbete med klimat- |
 | anpassning, att planeringen tar hÀnsyn till behovet av resurser för arbete |
 | med klimatets pÄverkan pÄ vÀgar och jÀrnvÀgar samt att styrande doku- |
 | ment och regelverk beaktar klimatets pÄverkan. Trafikverket lÀmnade |
 | hösten 2017 förslag till nationell plan för infrastruktur 2018â2029. I |
 | planen finns förslag pÄ klimatanpassningsÄtgÀrder av jÀrnvÀgsnÀtet med |
 | 1 000 miljoner kronor. Trafikverket beskriver i rapporten att det totala |
 | ÄtgÀrdsbehovet för klimatanpassningsÄtgÀrder Àr mycket osÀkert. Det |
 | bedömdes i inriktningsunderlaget 2015 uppgĂ„ till omkring 10 000â |
 | 12 000 miljoner kronor. Trafikverkets senaste berÀkningar som redovisas |
 | i Förslag till nationell plan för transportsystemet Ă„ren 2018â2029 visar |
 | att ÄtgÀrdsbehovet för vÀgar och jÀrnvÀgar snarare Àr cirka 4 500 miljoner |
 | kronor, dÀr 1 500 miljoner kronor beskriver ÄtgÀrdsbehovet i jÀrnvÀgs- |
 | nÀtet. Men Àven dessa uppskattningar Àr osÀkra. Förslaget till indikativ |
 | ram pÄ 1 000 miljoner kronor bedöms av Trafikverket dÀrmed vara en |
 | lÀmplig nivÄ för att pÄbörja anpassningen av det statliga jÀrnvÀgsnÀtet för |
 | att klara klimatets pÄverkan och dÀrmed kunna Ästadkomma en mer ro- |
 | bust och tillförlitlig anlÀggning. Riskreducerande ÄtgÀrder i vÀgnÀtet |
 | genomförs enligt planförslaget via bÀrighetsanslaget. Planförslaget inne- |
 | hÄller ocksÄ ÄtgÀrder för att höja bÀrigheten och sÀkra framkomligheten |
 | för tung trafik pÄ vÀgnÀtet, i form av förstÀrkningsÄtgÀrder pÄ broar och |
 | vÀgar. BÀrighetsÄtgÀrderna kommer att bidra till att förbÀttra delar av |
 | vÀgnÀtet pÄ landsbygderna och omfattar totalt 16,3 miljarder kronor. HÀr |
 | ingÄr ocksÄ riskreducerande ÄtgÀrder för klimatanpassning av bÄde det |
 | regionala och nationella vÀgnÀtet. |
 | RiksantikvarieĂ€mbetet (RAĂ) var en av de första myndigheterna att ta |
 | fram en handlingsplan för klimatanpassning. Under 2015 togs en hand- |
 | lingsplan för klimatanpassning och energieffektivisering för kulturhisto- |
 | riskt vĂ€rdefull bebyggelse fram för Ă„ren 2015â2017. RAĂ har bland |
 | annat kartlagt risker för kulturarv utifrÄn klimat- och miljöförÀndringar |
 | och myndigheten ordnar bland annat ett Ärligt forum för klimat och kul- |
 | turarv liksom löpande dialog och kunskapsutbyten med berörda aktörer. |
 | RAà har ocksÄ tagit fram vÀgledning och en webbaserad handbok för |
50 | tillsynsmyndigheter, bestÀllare, fastighetsÀgare och utförare av vÄrd- och |
underhÄllsplanering som bland annat tar upp processbeskrivningar, risk- Prop. 2017/18:163 och sÄrbarhetsanalyser och möjligheter med indikatorsuppföljning. Ar-
betet Àr inte specifikt riktat mot översvÀmningar, men översvÀmningar Àr ett av de omrÄden som innebÀr risker för kulturarvet. MÄnga Àldre byggnader Àr t.ex. belÀgna lÀngs kuster, sjöar och vattendrag. Andra risker för kulturarvet Àr de indirekta följdeffekterna med t.ex. mögel, ökad vÀxtlighet och skadedjursangrepp.
LantmĂ€teriet har sedan 2009 byggt upp en ny nationell höjdmodell. I slutet av 2016 var 98 procent av de planerade 460 000 kmÂČ klara.
Regeringen har inom ramen för livsmedelsstrategin gett Jordbruksverket i uppdrag att inrÀtta ett kompetenscentrum för hÄllbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget löper pÄ tre Är under perioden 2017 fram till utgÄngen av 2019 och slutredovisas den 28 februari 2020. Kompetenscentrum ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushÄllning, dvs. ÄtgÀrder för avvattning och bevattning som ger rÀtt mÀngd vatten vid varje tidpunkt för grödans tillvÀxt, bÀrighet för maskiner och begrÀnsad miljöpÄverkan.
Jordbruksverket har ocksÄ i uppdrag av regeringen att genomföra en kartlÀggning av vilka ÄtgÀrder som behövs för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förÀndrat klimat med ökade vattenflöden. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2018.
7.2.3Höga temperaturer som innebÀr risker för hÀlsa och vÀlbefinnande för mÀnniskor och djur
FolkhĂ€lsomyndigheten har tagit fram en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning för Ă„ren 2017â2020. MĂ„lsĂ€ttningen med arbetet Ă€r att handlingsplanen Ă„r 2020 Ă€r en naturlig del av myndighetens verksamhet. Identifierade insatsomrĂ„den Ă€r temperaturrelaterad dödlighet och ohĂ€lsa, luftkvalitet,
MSB har analyserat vilka faktorer som riskerar att leda till brÀnder vintertid samt hur klimatförÀndringar pÄverkar prognossystemet för brandrisk i vegetation.
51
Prop. 2017/18:163
52
7.2.4Brister i vattenförsörjning för enskilda, jordbruk och industri
Under sommarmÄnaderna 2016 och 2017 uppstod brister i grund- och ytvattentÀkter för stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, med vattennivÄer som Àr mycket lÀgre Àn vad som Àr normalt för Ärstiden. Det pÄverkade ocksÄ lÀnsstyrelsernas arbete med klimatanpassning genom bland annat större efterfrÄgan pÄ kunskapshöjande insatser om klimatförÀndring. LÀnsstyrelserna arbetade i stor utstrÀckning med frÄgan, bland annat genom att bevaka och informera om situationen och samverka med olika aktörer, i synnerhet kommunerna. Försörjningsplaner och strategier togs fram av flera lÀnsstyrelser. LÀnsstyrelsen har ocksÄ ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer lagstiftningen i frÄgan. SÄvÀl kommuner, lÀnsstyrelser som berörda myndigheter följde frÄgan och sammantaget bedömdes att berörda aktörer klarade sitt uppdrag att hantera en akut situation kring vattenbrist. Eftersom en situation med brister i vattenförsörjningen vÀntas bli allt vanligare i ett förÀndrat klimat stÀlls krav pÄ en lÄngsiktig planering.
I vattnets naturliga kretslopp spelar vĂ„tmarkerna en viktig roll. HĂ€r bromsas vattnet upp, en del avdunstar och vattnets avrinning jĂ€mnas ut. OmrĂ„den med lĂ„ngsamt avklingande vattenflöde fĂ„r en jĂ€mnare vattenföring, som dessutom sjunker lĂ„ngsammare under torrperioder, Ă€n omrĂ„den med smĂ„ magasineringsmöjligheter. Ett avrinningsomrĂ„de utan sjöar, smĂ„vatten, vĂ„tmarker och andra vattendrag har smĂ„ vattenmagasineringsmöjligheter och reagerar dĂ€rför snabbt vid till exempel stor nederbörd eller torka. Regeringen har dĂ€rför initierat en flerĂ„rig satsning pĂ„ att restaurera och Ă„terskapa vĂ„tmarker för Ă„ren 2018â2020.
Livsmedelsverket Àr Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet pÄ livsmedelsomrÄdet, en uppgift som blir bÄde viktigare och mer komplex i och med klimatförÀndringarna. Livsmedelsverket har under 2017 tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning som ska tydliggöra hur verket kan arbeta med att stödja livsmedels- och dricksvattensektorns anpassning till ett förÀndrat klimat. Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och representanter frÄn dricksvattenproducenterna tar fram en handbok för tillÀmpad klimatanpassning av dricksvatten. Handboken ska vara ett praktiskt stöd till alla dricksvattenproducenter i deras arbete med att klimatanpassa hela dricksvattenkedjan. Syftet Àr att erhÄlla en lÄngsiktigt hÀlsomÀssigt sÀker och jÀmn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av rÄvattentillgÄngen. Livsmedelsverket har sedan 2006 stöttat lÀnsstyrelsernas arbete med krisberedskapsarbetet inom dricksvattenomrÄdet, dÀr översvÀmningsproblematik och risk- och sÄrbarhetsanalys ofta varit i fokus. Livsmedelsverket har dessutom i samverkan med andra aktörer sedan
Sveriges geotekniska institut (SGU) har i sin handlingsplan för klimat- Prop. 2017/18:163 anpassning frÄn 2017 identifierat ÄtgÀrder som man bedömer kritiska för
samhÀllets klimatanpassning. I förhÄllande till vattenförsörjningen Àr det att SGU bidrar till Livsmedelsverkets arbete med handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning, att SGU genomför studier av klimatförÀndringarnas kvantitet och kvalitet, samt utökar grundvattenövervakningen med flera grundvattenövervakningsstationer. Myndigheten bedömer ocksÄ att det Àr av stor vikt att SGU identifierar inom vilka omrÄden i Sverige som grundvattnet pÄverkas negativt eller positivt av klimatförÀndringarna och vilka effekter det fÄr för samhÀllet.
I juni 2017 lanserade SGU och SMHI tjĂ€nsten âRisk för vattenbristâ, för att underlĂ€tta förberedelser inför en eventuell vattenbrist. TjĂ€nsten har tagits fram mot bakgrund av att det vid lĂ„ga grund- och ytvattennivĂ„er Ă€r viktigt för allmĂ€nheten att hĂ„lla sig uppdaterad och â om situationen krĂ€ver â medverka till att spara vatten. Genom att sprida information om vattensituationen kan olika samhĂ€llsaktörer bidra till en ökad beredskap inför en eventuell vattenbrist. TjĂ€nsten gĂ€ller för bĂ„de grundvatten och ytvatten (sjöar och vattendrag).
I Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning lyfts vattenbrist som en allvarlig konsekvens för jordbrukssektorn. Verket arbetar med vattenbrist pÄ olika sÀtt bland annat genom ett regeringsuppdrag om att bedöma jordbrukssektorns behov av vattenförsörjning med hÀnsyn tagen till livsmedelsmarknadens och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling liksom till klimatförÀndringar. Underlaget ska kunna anvÀndas bland annat i arbetet med regionala vattenförsörjningsplaner för lÄngsiktiga bedömningar och prognoser i relation till andra konkurrerande samhÀllsbehov. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2018.
7.2.5Biologiska och ekologiska effekter som pÄverkar en hÄllbar utveckling
I september 2014 fick NaturvÄrdsverket i uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket och Skogsstyrelsen ta fram riktlinjer och en genomförandeplan för lÀnsstyrelsernas arbete med samordning och utveckling av regionala handlingsplaner för grön infrastruktur pÄ land och i vatten. Inom ramen för uppdraget ger myndigheterna Àven rÄd och stöd i utvecklingen av de regionala handlingsplanerna. NaturvÄrdsverket har ocksÄ haft i uppdrag att ta fram en strategi för hur det nationella arbetet med biologisk mÄngfald kan utvecklas i syfte att pÄ ett strategiskt sÀtt ta om hand effekter pÄ biologisk mÄngfald till följd av ett förÀndrat klimat. Arbetet ska utvecklas sÄ att bevarandemÄl för biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster kan nÄs samtidigt som samhÀllets och ekosystemens sÄrbarhet för klimatförÀndringar kan reduceras. Uppdraget utfördes tillsammans med lÀnsstyrelserna och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt med HaV, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget. NaturvÄrdsverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för myndighetens hela ansvarsomrÄde.
53
Prop. 2017/18:163 | Under 2017 har HaV tagit fram en handlingsplan för att frÀmja klimat- |
 | anpassning inom myndighetens ansvarsomrÄden, arbetsprocesser och |
 | samarbeten. I september 2017 redovisade myndigheten hur frÄgor om |
 | klimatförÀndringar och minskad klimatpÄverkan integreras i dess sam- |
 | ordnande roll för vattenmyndigheternas genomförande av förordningen |
 | (2004:660) om förvaltning av kvaliteten pÄ vattenmiljön. Enligt havs- |
 | planeringsdirektivet (Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2014/89/EU |
 | av den 23 juli 2014 om upprÀttandet av en ram för havsplanering) be- |
 | höver havsplaneringsprocessen ta hÀnsyn till lÄngsiktiga förÀndringar till |
 | följd av klimatförÀndringar. Samtidigt ska medlemsstaterna genom sin |
 | havsplanering ocksÄ strÀva efter att bidra till skydd och förbÀttring av |
 | miljön, inklusive motstÄndskraft mot effekterna av klimatförÀndringar. |
 | Jordbruksverket tog under 2016 fram en handlingsplan för klimatan- |
 | passning. Bland annat har den odlade mÄngfaldens betydelse för klimat- |
 | anpassning lyfts fram. I ett förÀndrat klimat Àr nya vÀxtsorter anpassade |
 | för svenska odlingsförhÄllanden av stor vikt. En lÄngsiktigt hÄllbar och |
 | konkurrenskraftig jordbruks- och trÀdgÄrdsproduktion i hela Sverige |
 | förutsÀtter tillgÄng till lÀmpliga vÀxtsorter i hela landet. Ett kompetens- |
 | centrum för vÀxtförÀdling har dÀrför inrÀttats vid Sveriges lantbruks- |
 | universitet. Jordbruksverket genomför en Ärlig risk- och sÄrbarhetsanalys |
 | i vilken klimatförÀndringarnas effekter Àr inkluderade. |
 | Skogsstyrelsens handlingsplan frÄn 2016 samlar de aktiviteter dÀr |
 | myndigheten mest tydligt arbetar med klimatanpassning. Det handlar om |
 | intern kunskapsförsörjning, rÄdgivning till skogssektorn och utÄtriktat |
 | strategiarbete och internationellt samarbete. Kampanjen Ett varierat |
 | skogsbruk drevs under 2017 med huvudinriktning pÄ valmöjligheter i |
 | samband med avverkning och föryngring. Sedan tidigare informerar |
 | Skogsstyrelsen yrkesverksamma inom skogsbruket om klimatförÀnd- |
 | ringarnas effekter. |
 | RiksantikvarieÀmbetets handlingsplan för klimatanpassning Àr inriktad |
 | mot bland annat kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse och nÀrliggande |
 | omgivande landskap samt skador och nedbrytning till följd av klimatets |
 | förÀndring. Arbetet fokuserar pÄ samverkan, dialog, regler och finansie- |
 | ring samt forskning och utveckling och sker i samverkan med frÀmst |
 | lÀnsstyrelserna. Flera regionala projekt med fokus pÄ utvecklingen av |
 | metoder för riskbedömning och pÄverkansfaktorer bland annat projektet |
 | Kulturarv och klimatförÀndringar i VÀstsverige har bedrivits liksom |
 | internationella samarbeten för att ta fram verktyg för att enkelt göra risk- |
 | bedömningar och ÄtgÀrdsplaner pÄ plats. |
 | Sametinget har inom ramen för sin handlingsplan som togs fram under |
 | 2016 beskrivit pÄgÄende och planerade projekt och aktiviteter. Ett forsk- |
 | ningsprojekt har studerat pÄ vilket sÀtt klimatförÀndringarna pÄverkar |
 | förutsÀttningarna för rennÀringen. Sametinget har Àven arbetat med ett |
 | regeringsuppdrag att utföra en översyn av alternativa ÄtgÀrder för anpass- |
 | ning av rennÀringen till förÀndrade klimatförhÄllanden samt analyserat |
 | avtal om vinterbete utanför renskötselomrÄdet. I oktober 2017 har Same- |
 | tinget utlyst medel till pilotsamebyar för att de ska ta fram en klimat- och |
 | sÄrbarhetsanalys och handlingsplan för klimatanpassning för sin sameby |
 | eller omrÄde. Syftet Àr att ta fram en samlad bild av hur förÀndringar av |
 | klimatet pÄverkar förutsÀttningarna för renskötseln, identifiera problem |
54 | och analysera möjliga förslag till ÄtgÀrder. Arbetet bedrivs i samarbete |
med lÀnsstyrelserna i Norrbotten, VÀsterbotten, JÀmtland, VÀsternorrland Prop. 2017/18:163 och Dalarna samt SMHI.
7.2.6PÄverkan pÄ inhemsk och internationell livsmedelsproduktion och handel
Kommerskollegium har tagit fram en rapport om handelns bidrag till klimatanpassning. Syftet med utredningen Àr att lyfta fram hur handel och handelspolitik kan vara viktiga verktyg vid klimatanpassningsarbete och dÀrmed bidra till miljö- och utvecklingsmÄl som överenskommits i internationella förhandlingar.
Jordbruksverket skriver i sin handlingsplan att man utför analyser och omvÀrldsspaning inom alla sina verksamhetsomrÄden. Verket deltar i internationella samtal och samarbeten inom EU och med andra organisationer och institutioner. Jordbruksverket Àr ansvarig för miljökvalitetsmÄlet Ett rikt odlingslandskap. En indikator som mÀter areal jordbruksmark och avkastning Àr framtagen för att följa mÄlets status I den fördjupande utvÀrderingen 2015 hÀnvisade Jordbruksverket till officiell statistik för 2014 dÀr arealen Äkermark minskat med cirka 8 000 hektar jÀmfört med Äret innan. Totalt har Äkermarksarealen minskat med cirka 72 000 hektar (cirka 3 procent) sedan 2003. Jordbruksverket Àr remissinstans i frÄgor om nÀr brukningsvÀrd jordbruksmark fÄr tas i ansprÄk för bebyggelse.
För att hjÀlpa kommuner att fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut om sina marker tog Jordbruksverket under 2015 fram ett kunskapsunderlag om jordbruksmarkens vÀrden samt en metod för att utveckla och bevara den. Materialet kan vara ett stöd dÄ kommunerna ska förnya sina översiktsplaner och i diskussioner om kommunens framtida utveckling. I samband med framtagande av nya eller Àndring av befintliga detaljplaner och omrÄdesbestÀmmelser har kommunen sedan möjlighet att anpassa utformningen sÄ att jordbruksmark i minsta möjliga mÄn pÄverkas av exploatering.
7.2.7Ăkad förekomst av skadegörare och sjukdomar samt invasiva frĂ€mmande arter som pĂ„verkar mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter
FolkhÀlsomyndigheten har i sin handlingsplan för klimatanpassning identifierat bland annat
(SLU). Enheten för riskvÀrdering av vÀxtskadegörare vid SLU tar fram
55
Prop. 2017/18:163 underlag och riskvÀrderingar för att understödja Jordbruksverkets riskhantering av nya vÀxtskadegörare inom jordbruk, skog, trÀdgÄrd, grönomrÄden och vilda biotoper. Skadegörarna kan vara t.ex. insekter, nematoder, kvalster, svampar, bakterier eller virus.
Livsmedelsverket leder ett
Jordbruksverket lĂ€mnade Ă„r 2012 en rapport till regeringen, VĂ€ssa vĂ€xtskyddet för framtidens klimat â Hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förĂ€ndrat klimat (Rapport 2012:10). Nya
SVA har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning (Handlingsplan klimatanpassning; En rapport om klimatets pÄverkan pÄ djuren). Myndighetens bedömning Àr att det Àr av stor vikt att SVA kan fortsÀtta att hÄlla en hög beredskap och expertkompetens Àven avseende klimatkÀnsliga smittÀmnen för att klara att hantera ökad och ny sjuklighet i ett förÀndrat klimat.
Regeringen har den 1 mars 2018 beslutat en lagrÄdsremiss med förslag till nya bestÀmmelser i miljöbalken om invasiva frÀmmande arter som syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva frÀmmande arter.
 | 8 | Internationell utblick |
 | 8.1 | FN:s klimatkonvention och klimatavtalet frÄn |
 |  | Paris |
 | Sverige har liksom flertalet av vÀrldens lÀnder ratificerat FN:s ramkon- | |
 | vention om klimatförÀndringar (klimatkonventionen) som trÀdde i kraft | |
 | 1994. Klimatkonventionens mÄl Àr att halten av vÀxthusgaser i atmo- | |
 | sfÀren ska stabiliseras pÄ en nivÄ som innebÀr att mÀnniskans pÄverkan | |
 | pÄ klimatsystemet inte blir farlig. Kyotoprotokollet till klimatkonvention- | |
 | en (Kyotoprotokollet) innehÄller rÀttsligt bindande grÀnser för utslÀpp av | |
 | vÀxthusgaser i industrilÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 och | |
 | har ratificerats av Sverige och EU. Genom DohaÀndringen av Kyoto- | |
 | protokollet beslöts 2012 om en andra Ă„tagandeperiod (2013â2020) som | |
 | dock Ànnu inte trÀtt i kraft. Vid klimatkonventionens tjugoförsta parts- | |
 | möte (COP21) i Paris i december 2015 enades vÀrldens lÀnder om ett | |
56 | nytt globalt och rÀttsligt bindande klimatavtal (Parisavtalet) som trÀdde |
ikraft den 4 november 2016. Parisavtalet ger ett rÀttsligt bindande ramverk och ersÀtter det tillvÀgagÄngssÀtt som har tillÀmpat enligt Kyotoprotokollet. Enligt Parisavtalet ska den globala uppvÀrmningen hÄllas lÄngt under tvÄ grader Celsius och anstrÀngningar göras för att hÄlla ökningen under 1,5 grader jÀmfört med förindustriell nivÄ. SÄvÀl lÀndernas nationella Ätaganden som det samlade globala arbetet kommer ses över vart femte Är. Parisavtalet Àr inte tidsbegrÀnsat och det Àr det första rÀttsligt bindande klimatavtal som etablerar rÀttsligt bindande Ätaganden för alla parter om att de ska ha nationellt faststÀllda bidrag (NDC, Nationally Determined Contribution) som ska rapporteras in vart femte Är. De nationellt faststÀllda bidragen ska inkludera utslÀppsbegrÀnsningar och parterna kan ocksÄ inkludera ÄtgÀrder för anpassning, klimatfinansiering, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring.
Den internationella policykontexten för klimatanpassning har genom ikrafttrÀdandet av Parisavtalet genomgÄtt en tydlig förÀndring. Med Parisavtalet har parterna satt ut en ny fÀrdriktning som inkluderar implementeringen av regelverket, en global översyn 2023 och relationen till Agenda 2030 och de globala mÄlen för hÄllbar utveckling. Parisavtalet faststÀller bl.a. ett globalt anpassningsmÄl som syftar till att förbÀttra anpassningsförmÄgan, förstÀrka motstÄndskraften och minska sÄrbarheten för klimatförÀndringen i syfte att bidra till hÄllbar utveckling och sÀkerstÀlla lÀmpliga anpassningsÄtgÀrder inom ramen för avtalets temperaturmÄl. Parisavtalet understryker vidare behovet av att undvika, minimera och avhjÀlpa förluster och skador som orsakats av de negativa effekterna av klimatförÀndringarna. Parisavtalet anger att varje part bör lÀmna en kontinuerligt uppdaterad anpassningsrapport som kan innehÄlla bland annat parternas prioriteringar, behov i anslutning till genomförande och stöd samt planer och ÄtgÀrder (utan att skapa extra bördor för utvecklingslÀnder). UtvecklingslÀnder kan ansöka om finansiering för klimatanpassning bl.a. genom den Gröna klimatfonden (GCF), de minst utvecklade lÀndernas fond (LCDF) och Anpassningsfonden. Sverige Àr en stor givare i dessa multilaterala klimatfonder och bedriver dÀrutöver ett omfattande bilateralt klimatarbete (se avsnitt 8.8). Arbetet med klimatanpassning ska ocksÄ bygga vidare pÄ redan existerande institutioner och ramverk samt komplettera och förstÀrka det arbete som redan pÄgÄr.
Sedan Agenda 2030 antogs 2015 har Sverige tagit en ledande roll i genomförandet av mĂ„l 14 om hav och marina resurser. FN:s högnivĂ„konferens âThe Ocean Conferenceâ som arrangerades med Sverige och Fiji som initiativtagare och ordförande i New York i juni 2017 tydliggjorde kopplingen till havsfrĂ„gor i arbetet med genomförande av klimatkonventionen (UNFCCC). Sverige stĂ„r bakom resultaten frĂ„n klimatkonventionens partsmöte i november 2017 (COP23) dĂ€r tydliga framsteg gjordes för att förankra havsfrĂ„gan i klimatförhandlingarna.
Klimatanpassning Àr en strategiskt viktig frÄga i den svenska klimatdiplomatin och regeringen konstaterar att alla lÀnder, inklusive EU, nu mÄste övervÀga hur klimatarbetet kan stÀrkas. Regeringen betonar vikten av nationellt Àgarskap, att integrera klimat i nationella utvecklingsplaner, verka för att stÀrka kopplingen mellan det globala anpassningsmÄlet i Parisavtalet och Agenda 2030, samt lyfta fram vÄrt betydande finansiella stöd till anpassningsinsatser i utvecklingslÀnder. Det finns ocksÄ möjlighet att lyfta fram och redovisa goda exempel pÄ bra insatser och effekter
Prop. 2017/18:163
57
Prop. 2017/18:163 av sÄvÀl vÄrt nationella anpassningsarbete som av vÄrt internationella arbete. Detta kan bland annat ske genom att bidra med goda exempel i de inlagor till FN som EU tar fram.
8.2FN:s klimatpanel
FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), Àr en mellanstatlig organisation som bildades 1988. Panelen bestÄr av 195 stater och ett antal organisationer. IPCC bedriver och sammanstÀller forskning om klimatförÀndringarna. SMHI ansvarar för Sveriges kontakter med IPCC och hÄller kontakt med IPCCs sekretariat i GenÚve. Klimatanpassning behandlas av den andra arbetsgruppen (WGII), av de totalt fyra arbetsgrupperna. IPCC förbereder just nu den sjÀtte vetenskapliga utvÀrderingsrapporten (AR6). Den sjÀtte vetenskapliga utvÀrderingsrapporten omfattar en huvudrapport i tre delar samt en syntesdel, en metodrapport om utslÀppsinventarier och tre specialrapporter. Den första specialrapporten handlar om effekterna av 1,5 graders global uppvÀrmning. Denna specialrapport ska vara fÀrdig i oktober 2018.
8.3FN:s konvention för biologisk mÄngfald
Inom ramen för FN:s konvention för biologisk mÄngfald (CBD) har diskussioner förts och vÀgledningar tagits fram för parternas arbete med bÄde klimatanpassning och klimatarbetet i stort och ett samarbete initierats mellan berörda
8.4EU:s strategi för klimatanpassning
Det övergripande syftet med EU:s strategi för klimatanpassning som beslutades i juni 2013 Àr att bidra till ett mer klimattÄligt Europa. Det handlar om att förbÀttra beredskapen och kapaciteten att anpassa sig till klimateffekterna pÄ lokal, regional och nationell nivÄ samt pÄ
Strategin föreslÄr Ätta ÄtgÀrder inom tre omrÄden:
1. FrÀmja ÄtgÀrder i medlemsstaterna genom nationella anpassnings-
strategier och ÄtgÀrdsplaner, tillhandahÄllande av finansiering genom
58
EU:s miljöfond (Life) samt ÄtgÀrder i linje med det sÄ kallade Borg- Prop. 2017/18:163 mÀstarinitiativet. Detta för att uppnÄ koordination och sammanhÄll-
ning pÄ olika nivÄer av planering och styrning.
2.BÀttre underlag för beslutsfattande genom en strategi för att ÄtgÀrda följande kunskapsluckor: information om skador, kostnader för klimatanpassningsÄtgÀrder och ÄtgÀrdernas nytta, riskbedömningar pÄ regional och lokal nivÄ samt stöd för beslutsfattande i effektivitetsbedömningen av olika anpassningsÄtgÀrder. OmrÄdet syftar ocksÄ till att vidareutveckla webbsidan
3.KlimatsÀkring pÄ
Som ett komplement till strategin finns ett antal underlagsrapporter som bland annat berör kommissionens arbete i förhÄllande till klimatanpassning och kust- och marina frÄgor, infrastruktur, hÀlsa samt klimatförÀndring och migration. Bland underlagsrapporterna finns ocksÄ en vÀgledning för att integrera klimatanpassning i sammanhÄllningspolitiken, rekommendationer för integrering av klimatanpassning i landsbygdsprogrammen samt en vÀgledning för att utveckla strategier för klimatanpassning. Till detta kommer Àven en grönbok om att pÄ
8.5Anpassning inom ramen för Ăstersjöstrategin â BaltAdapt
Som ett led i EU:s Ăstersjöstrategi, som antogs under Sveriges |
 |
förandeskap 2009, sÄ har inom ramen för flaggskeppsprojektet BaltAdapt |  |
ett förslag pĂ„ en klimatanpassningsstrategi för Ăstersjöregionen tagits |  |
fram. Sverige har genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska | Â |
institut (SMHI) ansvarat för sammanstÀllningen av strategin. Detta arbete |  |
har inkluderat en omfattande konsultationsprocess med olika aktörer. |  |
Inom projektet har Àven kunskapssammanstÀllningar gjorts och ett för- | 59 |
 |
Prop. 2017/18:163 slag till en aktionsplan tagits fram för genomförande. Delade kunskapsdatabaser, samarbete kring finansiering och samarbete inom forskning och nÀringsliv Àr nÄgra av de förslag som BaltAdapt har presenterat.
8.6Anpassning inom Arktiska rÄdet
Under de senaste Ă„ren har Arktiska rĂ„det genom arbetsgruppen Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP) arbetat med anpassning och resiliens dvs. förmĂ„gan hos samhĂ€lle och ekosystem att hantera förĂ€ndring. För att möta behovet av ett helhetsperspektiv pĂ„ Arktis tog Sverige under sitt ordförandeskap i Arktiska rĂ„det (2011â2013) initiativ till Arctic Resilience Report (ARR). Fokus för ARR ligger pĂ„ samspelet mellan olika drivkrafter som kan leda till att
8.7Anpassning inom Barentssamarbetet
Sverige Àr ordförande i BarentsrÄdets miljösamarbete
60
Prop. 2017/18:163
8.8AnpassningsfrÄgor i Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete
Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa myndighetens arbete med anpassning till ett förĂ€ndrat klimat och Ă„tgĂ€rder för att minska klimatpĂ„verkan samt kartlĂ€gga svenskt stöd till kapacitetsuppbyggnad som bidrar till utvecklingslĂ€nders stĂ€rkta genomförande av mĂ„len i Parisavtalet. Under 2016 var cirka 50 procent av de klimatrelaterade stöden inriktade pĂ„ klimatanpassning, 17 procent pĂ„ utslĂ€ppsminskning och cirka 33 procent hade bĂ„de anpassning- och utslĂ€ppsminskning som mĂ„l. Stöd till anpassning gĂ„r exempelvis till sektorer som vatten och katastrofriskreducering. Genom stöd till jord- och skogsbruk uppnĂ„r man bĂ„de anpassning och utslĂ€ppsminskning. Sida har vidare beslutat (juni 2017) om en ambitionsökning pĂ„ klimatomrĂ„det som kommer att innebĂ€ra en avsevĂ€rd ökning av Sidas stöd och finansiering. Den nuvarande fördelningen mellan stöd till anpassning och utslĂ€ppsminskningar respektive âdubbla mĂ„lsĂ€ttningarâ bör, menar Sida, kvarstĂ„, Ă€ven under den kraftigt ökade klimatfinansieringen. Sidas beredning och beslut om insatser inom klimatomrĂ„det baseras pĂ„ geografiska eller globala tematiska strategier. Det finns en hög ambition pĂ„ klimatomrĂ„det bĂ„de i policyramverket för utvecklingssamarbetet och genom att ett stort och ökande antal strategier nu inkluderar miljö, klimat och/eller naturresurser.
8.9KlimatfrÄgan i utrikes- och sÀkerhetspolitiken
Regeringen fattade i början av januari 2017 beslut om den nationella sÀkerhetsstrategin som Àr en ny utgÄngspunkt för de gemensamma anstrÀngningarna att stÀrka Sveriges nationella sÀkerhet. Sedan dess har en allt större del av regeringens arbete Àgnats Ät att samlat hantera de nationella sÀkerhetsfrÄgorna. Utvecklingen inom och utom landets grÀnser ger anledning att gÄ vidare i samma riktning. à tta sÀkerhetshot identifieras i strategin varav klimatförÀndringar och dess effekter Àr ett av dessa.
Internationellt har Sverige varit med om att forma beslut i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d till stöd för internationell fred och sĂ€kerhet. Sverige uppmĂ€rksammar kopplingarna mellan klimat och sĂ€kerhet som en del i det konfliktförebyggande arbetet i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d. Den svenska kunskapsbasen stĂ€rks vad gĂ€ller lĂ€nken mellan klimat och sĂ€kerhet genom exempelvis projekt med Stockholm International Peace Research Institut (SIPRI) och andra tankesmedjor. En arbetsplan har tagits fram för arbetet med klimat och sĂ€kerhet under 2017â2018. Sverige verkar för att genomdriva förĂ€ndringar inom
61
Prop. 2017/18:163
9VĂ€gen framĂ„t â det fortsatta arbetet med klimatanpassning
Regeringen aviserade en nationell strategi för klimatanpassning i skrivelsen Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska mÄlen till 2020 samt klimatanpassning (skr. 2015/16:87). Syftet med strategin var att lÄngsiktigt stÀrka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete. Genom strategin möter regeringen ocksÄ Äligganden under Parisavtalet samt i EU:s strategi för klimatanpassning dÀr en nationell strategi för klimatanpassning lyfts fram som ett centralt analytiskt instrument avsett att förklara och prioritera ÄtgÀrder och investeringar.
Den nationella strategi som denna proposition utgör Àr inriktad pÄ att lÄngsiktigt stÀrka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete. Nedan beskriver regeringen mÄl och principer för arbetet med klimatanpassning och hur det bör organiseras pÄ nationell nivÄ. För att skapa förutsÀttningar för effektivitet och kontinuitet etableras en nationell policycykel för uppföljning, utvÀrdering och revidering av strategin. I avsnittet diskuteras ocksÄ finansiering av ÄtgÀrder, kunskapshöjande insatser och forskning samt vissa sÀrskilda insatser av vikt för det fortsatta arbetet.
9.1MÄl för klimatanpassning
Regeringens bedömning: Regeringens mÄl för samhÀllets anpassning till ett förÀndrat klimat Àr att utveckla ett lÄngsiktigt hÄllbart och robust samhÀlle som aktivt möter klimatförÀndringar genom att minska sÄrbarheter och ta tillvara möjligheter. MÄlsÀttningarna om klimatanpassning i Parisavtalet och Agenda 2030 med de globala mÄlen för hÄllbar utveckling ska ocksÄ uppnÄs. MÄlen bör beaktas i politik, strategier och planering pÄ nationell nivÄ och integreras i ordinarie verksamhet och ansvar. Ytterligare behov av mÄl eller förtydliganden av regeringens mÄl för klimatanpassning för olika politikomrÄden, sektorer eller identifierade sÄrbarheter bör analyseras.
SkÀlen för regeringens bedömning: Det Àr centralt att arbetet med att anpassa samhÀllet till klimatförÀndringarna bedrivs lÄngsiktigt, kontinuerligt, tvÀrsektoriellt och pÄ alla nivÄer i samhÀllet. Regeringens mÄl för samhÀllets anpassning till ett förÀndrat klimat Àr att utveckla ett lÄngsiktigt hÄllbart och robust samhÀlle som aktivt möter klimatförÀndringar genom att minska sÄrbarheter och ta tillvara möjligheter (budgetpropositionen för 2018, prop. 2017/18:1).
Sverige stÄr bakom internationella mÄl för anpassning till klimatförÀndringarna och dess effekter. à r 2015 tog det internationella arbetet för
att uppnÄ en rÀttvis och hÄllbar global utveckling stora steg framÄt.
62
VĂ€rldens ledare enades om att samla de internationella agendorna för fattigdomsminskning och hĂ„llbar utveckling i ett globalt, gemensamt och integrerat ramverk â Agenda 2030 med 17 mĂ„l för hĂ„llbar utveckling (SDG). MĂ„len i Agenda 2030 Ă€r universella och ska uppfyllas av alla lĂ€nder. Ă r 2015 antogs ocksĂ„ ett nytt globalt och rĂ€ttsligt bindande klimatavtal i Paris (Parisavtalet). Tillsammans med slutdokumentet frĂ„n konferensen om utvecklingsfinansiering (Addis Ababa Action Agenda) och det nya ramverket för katastrofriskreducering (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015â2030), utgör dessa agendor ett nytt globalt ramverk för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar utveckling.
Ett av Parisavtalets tre övergripande mÄl Àr att anpassningsförmÄgan till de skadliga effekterna av klimatförÀndringarna ska förbÀttras och motstÄndskraften mot klimatförÀndringarna frÀmjas pÄ ett sÀtt som inte hotar livsmedelsproduktionen. I Agenda 2030 finns klimatanpassning med som en aspekt i flera av de 17 mÄlen. Ett av de viktigaste Àr mÄl 13 BekÀmpa klimatförÀndringen som handlar om att vidta omedelbara ÄtgÀrder för att bekÀmpa klimatförÀndringarna och dess konsekvenser. Det omfattar bland annat att stÀrka motstÄndskraften mot och förmÄgan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla lÀnder (delmÄl 13.1) och att integrera ÄtgÀrder för att motverka klimatförÀndringarna i politik, strategier och planering pÄ nationell nivÄ (delmÄl 13.2). Det omfattar ocksÄ att förbÀttra utbildningen, medvetenheten och den mÀnskliga och institutionella kapaciteten vad gÀller begrÀnsning av klimatförÀndringarna, klimatanpassning, begrÀnsning av klimatförÀndringarnas konsekvenser samt tidig varning (delmÄl 13.3). Klimatanpassning Àr ocksÄ en del av mÄl 11 HÄllbara stÀder och samhÀllen. DelmÄl 11.b Àr att till 2020 vÀsentligen öka det antal stÀder och samhÀllen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begrÀnsning av och anpassning till klimatförÀndringarna och motstÄndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, en samlad katastrofriskhantering pÄ alla nivÄer i linje med
I regleringsbrevet för 2016 fick SMHI i uppdrag att redovisa ett förslag pÄ hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. I redovisningen av uppdraget pekar myndigheten pÄ behovet av en nationell strategi samt nationella mÄl. I arbetet med rapporten inhÀmtades synpunkter frÄn lÀnsstyrelser, centrala myndigheter, vissa branschorganisationer och Sveriges Kommuner och Landsting. De internationella mÄlen för klimatanpassning Àr tydligare Àn de nationella mÄl som regeringen och riksdagen beslutat om. Regeringen anser dÀrför att Sveriges internationella Ätaganden bör tydliggöras inom ramen för politik, strategier och planering pÄ nationell nivÄ i enlighet med inriktningen i delmÄl
Prop. 2017/18:163
63
Prop. 2017/18:163 13.2 i Agenda 2030. PÄ sÄ sÀtt skapas förutsÀttningar för ett integrerat arbetssÀtt dÀr mÄl och ÄtgÀrder följer mandat och resurser. Det bör dÀrför analyseras om tidsatta och uppföljningsbara mÄl om klimatanpassning skulle bidra till ökad tydlighet, styrning och samordning samt underlÀtta uppföljning av samhÀllets anpassning till ett förÀndrat klimat. I avsnitt 6.4 har omrÄden identifierats dÀr det Àr sÀrskilt angelÀget med fortsatt klimatanpassning. Dessa omrÄden Àr relevanta att analysera, dels vad gÀller behovet av mÄl eller andra förtydliganden av vad det nationella anpassningsmÄlet innebÀr för olika sektorer eller samhÀllsfunktioner, dels om dessa mÄl eller förtydliganden kan bidra till ett mer effektivt arbete med klimatanpassning. Vid analysen bör beaktas om omrÄdena redan har mÄl som omfattar klimatanpassning och pÄ vilken nivÄ det Àr lÀmpligt att sÀtta mÄl för klimatanpassning.
NulÀgesanalysen av arbetet inom omrÄden som identifierats som angelÀgna omrÄden för fortsatt klimatanpassning (avsnitt 7) visar att det pÄgÄr arbete inom samtliga omrÄden, men att utmaningarna ser olika ut. Regeringen avser att analysera vilket behov som finns av nya mÄl eller andra förtydliganden med syfte att vÀgleda och inspirera samhÀllets aktörer. Av analysen bör framgÄ om och i sÄ fall hur mÄlen relaterar till existerande mÄlstrukturer inom olika politikomrÄden. Viktiga utgÄngspunkter för eventuella nya mÄl Àr befintliga mÄl, Agenda 2030, Parisavtalet samt mÄl i statliga myndigheters handlingsplaner för klimatanpassning. I de fall mÄl föreslÄs bör de om möjligt vara tidsatta, konkreta, realistiska samt mÀt- och uppföljningsbara.
9.2Principer för arbetet med klimatanpassning
Regeringens bedömning: Klimatanpassningsarbetet bör bedrivas utifrÄn vÀgledande principer om hÄllbar utveckling, ömsesidighet, vetenskaplig grund, försiktighetsprincipen, integrering av anpassningsÄtgÀrder, flexibilitet, hantering av osÀkerhets- och riskfaktorer, tidsperspektiv och transparens.
Klimatanpassningsutredningens bedömning: Regeringen delar endast delvis utredningens bedömning.
Remissinstanserna: MĂ„nga remissinstanser, sĂ€rskilt vissa kommuner och lĂ€nsstyrelser, hĂ„ller med utredningen om behov av politisk vĂ€gledning pĂ„ nationell nivĂ„ avseende val av klimatscenarier, tidsperspektiv och risktagande. SMHI ifrĂ„gasĂ€tter om utpekandet av fasta vĂ€rden pĂ„ framtida klimatförĂ€ndringar, Ă„rtal och storlek pĂ„ förĂ€ndringar skulle gagna klimatanpassningsarbetet och varnar för samhĂ€llsekonomisk ineffektivitet. Myndigheten menar att riktlinjer för klimatanpassning riskerar att lĂ„sa fast samhĂ€llet i lösningar som senare kan visa sig vara otillrĂ€ckliga eller överdimensionerade. SMHI föreslĂ„r i stĂ€llet att nationella riktlinjer för riskanalys tas fram, dĂ€r hĂ€nsyn tas till sĂ„vĂ€l dagens, som till framtida klimat, med tidsperspektiv som Ă€r relevanta för de beslut som ska fattas och som balanserar försiktighetsprincipen med samhĂ€llsekonomiska vĂ€rderingar. Ăven Linköpings Universitet menar att frĂ„gan Ă€r mĂ„ngfacetterad och att tydligare vĂ€gledning underlĂ€ttar och ökar jĂ€mför-
64
barheten Ä ena sidan medan det Àr en naturlig del av beslutsfattande pÄ lokal nivÄ att hantera olika risker Ä andra sidan.
SkĂ€len för regeringens bedömning: Regeringen delar inte utredningens bedömning att det krĂ€vs politiska beslut av regering eller riksdag om bland annat tidsperspektivet för bebyggelse, om vilket klimatscenario det Ă€r rimligt att utgĂ„ ifrĂ„n eller vilka risker som ska accepteras. Regeringen menar att det Ă€r olĂ€mpligt och kan vara direkt kontraproduktivt att vid en specifik tidpunkt slĂ„ fast vilket klimatscenario och tidsperspektiv som ska vara utgĂ„ngspunkt för alla typer av beslutsfattande av alla aktörer, samt vilka risker som kan anses acceptabla. Ăven om mĂ„nga aktörer efterfrĂ„gar tydligare vĂ€gledning avseende vilken temperaturökning de ska rĂ€kna med, vilken havsnivĂ„höjning som ska beaktas eller i vilket tidsperspektiv anpassningsarbetet bör ske, sĂ„ anser regeringen att det Ă€r problematiskt att âdra en linjeâ till vilken alla ska förhĂ„lla sig. Olika typer av byggnader, anlĂ€ggningar och investeringar har olika livslĂ€ngd, funktion, kulturhistoriska vĂ€rden etcetera, vilket pĂ„verkar konsekvenser vid till exempel extrema vĂ€derhĂ€ndelser och dĂ€rmed bedömningen av vilka kostnader som kan anses acceptabla för anpassningsĂ„tgĂ€rder.
Kunskapen om dynamiken mellan utslÀpp, koncentrationer i atmosfÀren, temperaturförÀndringar och dess följdeffekter utvecklas ocksÄ kontinuerligt. UtslÀppen Àr dessutom starkt beroende av teknisk utveckling, politisk vilja och konkreta ÄtgÀrder i en global kontext. FN:s internationella klimatpanel (IPCC) ansvarar för att regelbundet utvÀrdera och bedöma den samlade vetenskapen om klimatförÀndringarna. Regeringen menar att det Àr rimligt att samhÀllets aktörer aktualitetsprövar sitt klimatanpassningsarbete nÀr ny samlad kunskap finns i samband med IPCC:s vetenskapliga utvÀrderingsrapport eller nÀr nationella myndigheter som SMHI omvandlat den samlade globala kunskapen till den svenska kontexten.
Regeringen anser att det kan behövas tydligare vÀgledning om ett förhÄllningssÀtt till klimatanpassningsarbetet. SÄdana vÀgledande principer till stöd för arbetet med klimatanpassning beskrivs nedan. Det kan ocksÄ behövas verktyg för att bedöma klimateffekter. SMHI har i rapporten Klimatanpassning inom ramen för offentlig upphandling (SMHI dnr 224026) föreslagit utveckling av standardiserade metoder för modellering av klimateffekter. SÄdana modeller kan till exempel tas fram för modelleringar i utredningar av flödesöversvÀmningar, havsnivÄhöjningar, övertemperaturer och dess effekter. Genom modellerna kan klimateffekterna bÄde tydliggöras för bedömning av olika alternativ samt kommuniceras mellan olika aktörer. Regeringen avser ge relevanta myndigheter i uppdrag att utveckla sÄdana modeller.
VÀgledande principer för klimatanpassningsarbetet
OsÀkerheten om hur utslÀppen av vÀxthusgaser kommer att utvecklas, framtida klimateffekter och Ätföljande anpassningsbehov Àr fortfarande en utmaning för samhÀllet. Men osÀkerhet kan inte ses som en anledning att inte vidta ÄtgÀrder. Det behövs en inriktning för att ta tillvara sÄdana anpassningsmöjligheter som bidrar till en hÄllbar utveckling, som Àr kostnadseffektiva och meningsfulla under olika omstÀndigheter.
Följande principer ska vara vÀgledande för detta:
Prop. 2017/18:163
65
Prop. 2017/18:163
66
HĂ„llbar utveckling
Klimatanpassningsarbetet ska baseras pÄ principen om lÄngsiktig hÄllbarhet som innebÀr att beslutfattande, planering och genomförande av ÄtgÀrder ska beakta befintliga och kommande generationers intressen. HÄllbar utveckling ska uppnÄs genom att balansera och förena ekonomisk, social och miljömÀssig utveckling. Vid val av anpassningsÄtgÀrder ska hÀnsyn tas till ÄtgÀrder som:
âhar en positiv effekt pĂ„ miljön och ekosystemtjĂ€nster,
âĂ€r givande oavsett graden av klimatförĂ€ndring (no regret measures) och som har positiva effekter pĂ„ andra sektorer,
âĂ€r förebyggande och bidrar till samhĂ€llsekonomisk effektivitet genom att minska skadekostnader, och
âhar positiva effekter pĂ„ social sammanhĂ„llning, bidrar till hĂ„llbar ekonomisk tillvĂ€xt och sysselsĂ€ttning, goda livsmiljöer och hĂ€lsa och som inte missgynnar nĂ„gon social grupp.
Ămsesidigt stödjande
KlimatanpassningsÄtgÀrder kompletterar insatser för minskad klimatpÄverkan. Dessa bÄda insatsomrÄden Àr beroende av varandra och bör samordnas i sÄ hög utstrÀckning som möjligt. KlimatanpassningsÄtgÀrder bör inte motverka ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och vice versa.
Vetenskaplig grund
AnpassningsÄtgÀrder ska vara vetenskapligt underbyggda och bygga pÄ en analys av risker och konsekvenser med utgÄngspunkt i senast tillgÀngliga kunskap frÄn bland annat FN:s internationella klimatpanel (IPCC).
Försiktighetsprincipen
NÀr potentiella risker till följd av klimatförÀndringar anses pÄvisade men tillgÀnglig vetenskaplig kunskap Àr otillrÀcklig för en sÀker slutsats om riskens existens eller omfattning, fÄr inte kunskapsbristen anvÀndas som skÀl för att skjuta upp eller lÄta bli kostnadseffektiva skyddsÄtgÀrder.
Integrering av anpassningsÄtgÀrder
Alla samhÀllsaktörer ska inom sina ansvarsomrÄden analysera, planera och bedriva sin verksamhet med hÀnsyn till de lÄngsiktiga risker och möjligheter som kan uppstÄ i ett förÀndrat klimat samt vidta anpassningsÄtgÀrder inom sitt verksamhetsomrÄde. DÀr sÄ Àr möjligt och lÀmpligt ska anpassningsstrategier integreras i redan existerande strategier och planer.
Flexibilitet
AnpassningsÄtgÀrder ska i största möjliga mÄn utformas med mÄlsÀttningen att de ska vara flexibla och robusta pÄ ett sÀtt som gynnar olika handlingsalternativ i framtiden. InlÄsningseffekter ska undvikas.
Hantering av osÀkerhet | Prop. 2017/18:163 |
Vid bedömning av framtida klimatförÀndringar, riskvÀrdering och planering av anpassningsÄtgÀrder bör ett framtida klimat analyseras utifrÄn olika utslÀppsscenarier och flera möjliga utfall utifrÄn dessa bör beaktas.
Hantering av risk
Vid hög risk, dvs. dÄ sammanvÀgningen av sannolikheten för en hÀndelse och dess konsekvensers omfattning och allvarlighetsgrad Àr hög, ska förebyggande ÄtgÀrder vidtas, varningssystem och beredskap utformas samt ansvar och samverkan tydliggöras. Vid allvarlig fara för mÀnniskors liv och hÀlsa, allvarlig eller irreversibel skada pÄ ekosystemens bÀrkraft och ÄterhÀmtningsförmÄga samt omfattande skada pÄ riksintressen, samhÀllsviktig verksamhet eller infrastruktur och bebyggelse med höga kostnader som följd bör anpassningsÄtgÀrder ta höjd för hÀndelser med mycket lÄg sannolikhet att intrÀffa. Robusta ÄtgÀrder som fungerar under ett spann av möjliga framtida scenarier ska prioriteras.
Tidsperspektiv
Tidsperspektivet för klimatanpassningsÄtgÀrder ska utgÄ frÄn det specifika objektets (infrastrukturens, bebyggelsens eller investeringens) livslÀngd.
Transparens
Alla samhĂ€llsaktörer bör vara transparenta avseende hantering av osĂ€kerheter, val av klimatscenarier, risker och tidsperspektiv i sitt anpassningsarbete. För statliga myndigheter Ă€r det ett krav mot bakgrund av att olika aktörer kan vara beroende av de bedömningar som görs inom en specifik myndighet. Ăven andra offentliga aktörer som lokala och regionala myndigheter bör öppet redovisa sina bedömningar.
9.3Organisation och ansvarsfördelning
9.3.1 | Ett nationellt rÄd till stöd för klimatanpassning |  |
 |  | |
Regeringens bedömning: Det behövs en samlad bild av samhÀllets |  | |
sÄrbarhet för klimatförÀndringarna och hur arbetet med klimatanpass- |  | |
ning i Sverige utvecklas. En nationell funktion i form av ett rÄd bör |  | |
dÀrför inrÀttas. |  | |
 |  | |
SMHI:s förslag i Kontrollstation 2015 överensstÀmmer i stort med |  | |
regeringens bedömning. |  | |
Remissinstanserna: En majoritet av instanserna som kommenterat | Â | |
förslaget om en nationell expertkommitté som löpande stöd till rege- |  | |
ringen Àr positiva till förslaget inklusive att kommitténs arbete leds av |  | |
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Det gÀller |  | |
bland annat SGU, Trafikverket, lÀnsstyrelserna i Uppsala, VÀrmlands, |  | |
GÀvleborgs och JÀmtlands lÀn samt Stockholms kommun. Ett par in- |  | |
stanser önskar se förtydligande av förslaget. Myndigheten för samhÀlls- |  | |
skydd och beredskap (MSB) anser det viktigt att i första hand anvÀnda | 67 |
Prop. 2017/18:163 befintliga myndighetsnÀtverk, expertgrupper och andra forum istÀllet för
 | att bygga upp nya. NÄgra myndigheter, bland annat Boverket, stÀller sig |
 | frÄgande till om kommittén ska fÄ i uppdrag att ta fram underlag till en |
 | nationell strategi för klimatanpassning. SGI anser att en oberoende myn- |
 | dighet bör fÄ ansvar för uppföljning och utvÀrdering av det arbete som |
 | utförs. NÄgra lÀnsstyrelser, bland annat lÀnsstyrelserna i Jönköpings och |
 | Blekinge lÀn, anser att kommittén ska understÀllas ett myndighetsrÄd |
 | motsvarande MiljömÄlsrÄdet. Expertkommittén kan dÄ ta fram underlag |
 | till rÄdet som i sin tur ansvarar för att avvÀgningar och prioriteringar |
 | förmedlas till departementen. LÀnsstyrelsen i Uppsala lÀn ifrÄgasÀtter om |
 | det Àr lÀmpligt att behandla frÄgor om klimatanpassning i ett separat |
 | forum. FrÄgan bör inkluderas i redan befintliga processer och rutiner. |
 | LĂ€nsstyrelserna i Ăstergötlands, Jönköpings och VĂ€sterbottens lĂ€n pekar |
 | pÄ att ingen myndighet har all den kompetens som krÀvs för att samordna |
 | klimatanpassningsarbetet i Sverige. |
 | SkÀlen för regeringens bedömning: SMHI har föreslagit att en brett |
 | sammansatt nationell expertkommitté bildas till stöd för regeringens |
 | arbete med klimatanpassning. Kommittén ska enligt förslaget dels ta |
 | fram underlag till en nationell strategi och en handlingsplan för klimatan- |
 | passning, dels vara ett löpande stöd för beslut om prioriterade ÄtgÀrder. |
 | Arbetet sker i takt med att kunskapslÀget uppdateras och effekter av |
 | klimatförÀndringar och anpassningsÄtgÀrder blir tydligare. Enligt försla- |
 | get ska kommitténs arbete ledas av Nationellt kunskapscentrum för |
 | klimatanpassning vid SMHI. |
 | Regeringen delar bedömningen att det behövs en expertfunktion som |
 | samlat och utifrÄn ett tvÀrsektoriellt perspektiv kan bidra till en konti- |
 | nuerligt uppdaterad bild av samhÀllets sÄrbarhet för klimatförÀndringen. I |
 | denna bild ingÄr att ha kunskap om klimatets förÀndring samt vidtagna |
 | anpassningsÄtgÀrder och de effekter dessa fÄr. PÄ detta sÀtt kan kunskaps- |
 | luckor identifieras och förslag pÄ prioriterade omrÄden för fortsatt arbete |
 | lÀmnas. Regeringen anser att en lÀmplig form för en sÄdan expertgrupp |
 | Àr att det bildas ett rÄd knutet till SMHI. RÄdet ska ha i uppgift att följa |
 | och utvÀrdera arbetet med klimatanpassning samt att ta fram underlag för |
 | inriktningen av det nationella arbetet för klimatanpassning inför revide- |
 | ring av den nationella strategin. För att sÀkerstÀlla att olika aspekter vÀgs |
 | samman, ska rÄdet arbeta för en bred förankring i samhÀllet och ha kon- |
 | takter med representanter frÄn sÄvÀl forskarsamhÀllet, nÀringsliv, |
 | branschorganisationer, nationella och regionala myndigheter samt Sveri- |
 | ges Kommuner och Landsting. Regeringen beslutar om rÄdets samman- |
 | sÀttning och avser att finansiera rÄdet inom anslag 1:10 Klimatanpass- |
 | ning frÄn och med Är 2019. |
 | SMHI fÄr ansvar för att stödja expertrÄdet. SMHI har i dag enligt sin |
 | instruktion ansvar för att producera, sammanstÀlla och förmedla infor- |
 | mation och kunskap om klimatförÀndringar och klimatanpassning samt |
 | för att driva Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. SMHI an- |
 | svarar ocksÄ för Klimatanpassningsportalen, som Àr ett samarbete mellan |
 | 18 nationella myndigheter och lÀnsstyrelserna. SMHI fÄr nu ett utökat |
 | ansvar som stöd till det nationella rÄdet för klimatanpassning. |
 | Anpassning av samhÀllet till ett förÀndrat klimat Àr en komplex frÄga |
 | som i hög grad Àr sektorsövergripande och berör sÄvÀl nationell, regional |
68 | och lokal nivÄ i samhÀllet. Klimatanpassning krÀver dÀrför sÄvÀl specia- |
listkunskap, som överblick och bÀttre samordning och kommunikation Prop. 2017/18:163 mellan de statliga myndigheter som har ansvar för klimatanpassnings-
arbetet, liksom förbÀttrad kommunikation till kommunerna om det kunskapsunderlag som finns. I Underlag till kontrollstation 2015, MiljömÄlsberedningens betÀnkande Med miljömÄlen i fokus samt i Klimatanpassningsutredningens betÀnkande Vem har ansvaret? har framförts att det krÀvs en bÀttre och övergripande samordning av arbetet med klimatanpassning.
I samverkan kring det nationella arbetet med klimatanpassning har Nationellt kunskapscentrum vid SMHI redan i dag en roll. Genom det nationella rÄdet för klimatanpassning som nu ska bildas skapas ocksÄ en mer samlad bild av arbetet med klimatanpassning i Sverige. Som flera remissinstanser pÄpekat krÀver klimatanpassning ingÄende kunskap och förstÄelse för respektive sakomrÄde, och att det Àr tveksamt om en myndighet har all den kunskap som dÄ behövs. En förbÀttrad samordning kan Àven ske inom relevanta sektorer, enligt förslaget om en förstÀrkt samordnande roll för Boverket vad gÀller bebyggelse och byggnader (se avsnitt 9.3.3). Det Àr ocksÄ av stor vikt att arbetet med klimatanpassning sÄ lÄngt möjligt integreras i ordinarie strukturer.
9.3.2Nationella myndigheters arbete med klimatanpassning
Regeringens bedömning: Regeringen har slagit fast att nationella myndigheter ska initiera, stödja och utvÀrdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsomrÄde genom att t.ex. ta fram handlingsplaner. Regeringen anser att ansvaret för klimatanpassning bör tydliggöras.
SMHI:s bedömning i kontrollstation 2015 överensstÀmmer delvis med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Samtliga instanser som kommenterat förslaget att berörda sektors- och expertmyndigheter ska fĂ„ inskrivet i sina instruktioner att de ska initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbete inom sitt ansvarsomrĂ„de Ă€r positiva till förslaget. SGI hĂ€nvisar till att det nationella arbetet med miljömĂ„len Ă€r kraftfullt tack vara förtydliganden i instruktioner samt kontinuerlig uppföljning och utvĂ€rdering av gemensamma mĂ„l och anser att arbetet med klimatanpassning behöver samma tydlighet och kraft. RiksantikvarieĂ€mbetet ser positivt pĂ„ förslaget, men framhĂ„ller vikten av tvĂ€rsektoriellt arbete och att kulturarvets roll i samhĂ€llsutvecklingen och kulturmiljöns förutsĂ€ttningar mĂ„ste vara kĂ€nda och drivas av alla inblandade. LĂ€nsstyrelserna Ă€r generellt positiva till förslaget. Man menar att det rĂ€cker lĂ„ngt att skriva in uppdrag i instruktionen till samtliga berörda myndigheter i kombination med finansiering och krav pĂ„ handlingsplan. LĂ€nsstyrelserna i Jönköpings och Blekinge lĂ€n lyfter fram att arbetet med att initiera och samordna klimatanpassningen pĂ„ regional nivĂ„ har försvĂ„rats av att flera viktiga sektorsmyndigheter inte haft nĂ„got uppdrag att arbeta med klimatanapassning. Ăven
Sveriges Kommuner och Landsting instÀmmer i förslaget. Sametinget an-
69
Prop. 2017/18:163 ser att Àven de bör fÄ inskrivet i sin instruktion att man ska initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbete inom det samiska samhÀllet.
Tre av de sex instanser som kommenterat förslag om mÄl och handlingsplaner stÀller sig positiva till förslaget. Till de som avstyrker hör Bo- verket som anser att ett noggrant övervÀgande bör ske vid tillförandet av nya mÄl. Boverket hÀnvisar ocksÄ till miljökvalitetsmÄlet God bebyggd miljö, dÀr man anser att klimatanpassning implicit ingÄr. FolkhÀlsomyndigheten anser att förslaget om mÄl och handlingsplaner bör förtydligas eftersom det Àr oklart vilka nationella mÄl och handlingsplaner som avses. Trafikverket och Jordbruksverket tillstyrker förslaget. Den senare betonar att det behövs en samlad bild av klimatförÀndringarnas effekter pÄ olika sektorer och dÀrtill knutna mÄl och handlingsplaner.
SkÀlen för regeringens bedömning: SÄvÀl Klimat- och sÄrbarhetsutredningen, MiljömÄlsberedningen i Med miljömÄlen i fokus (SOU 2014:50) samt SMHI i kontrollstation 2015 föreslog att berörda myndigheter i sina instruktioner ska fÄ i uppdrag att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom sitt verksamhetsomrÄde. Förslagen har fÄtt brett stöd frÄn remissinstanserna nÀr underlagen remitterats. Regeringen anser att det Àr av yttersta vikt att alla aktörer tar ansvar för att vidta anpassningsÄtgÀrder. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för samhÀllsplanering inom sitt geografiska omrÄde. Nationella myndigheter ska initiera, stödja och utvÀrdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsomrÄde genom att t.ex. ta fram handlingsplaner. Genom att analysera den egna verksamheten utifrÄn aktuell kunskap om ett förÀndrat klimat skapar myndigheten en bild av hur klimatförÀndringen pÄverkar myndighetens möjligheter att nÄ de övergripande mÄlen för sin verksamhet. UtifrÄn den kan myndigheten planera för att vidta de mÄtt och steg som behövs för att anpassa verksamheten inom myndighetens ansvarsomrÄde till de förvÀntade klimatförÀndringarna.
För att alla aktörer i ökad utstrÀckning ska ta ansvar för att vidta anpassningsÄtgÀrder bör berörda myndigheters möjligheter att initiera, stödja och utvÀrdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsomrÄde förtydligas. Arbetet bör ocksÄ kunna följas upp och redovisas. Regeringen avser att reglera detta i en förordning. Regeringen anser att en generell förordning som omfattar berörda myndigheter Àr lÀmpligt, eftersom ett flertal myndigheter berörs och uppdraget som handlar om att sÀtta ramar för arbetet till myndigheterna Àr likalydande och samlat. Flera myndigheter har som beskrivits i avsnitt 7 pÄ eget initiativ eller till följd av de uppdrag som gavs i bland annat regleringsbrevet för 2018 tagit fram handlingsplaner för klimatanpassning eller fÄtt sÀrskilt uppdrag om detta. Arbetet med handlingsplanerna bör vara en kontinuerlig process, dÀr varje myndighet gÄr in utifrÄn var de befinner sig i processen. Syftet Àr att sÄ lÄngt möjligt bygga pÄ det arbete som redan Àr gjort.
70
9.3.3Boverkets ansvar för klimatanpassning av bebyggelse och byggnader
Regeringens bedömning: Det behövs ett samordnande ansvar för anpassning inom sektorn fysisk planering. En stÀrkt samordning ökar möjligheten att tillgÀngliggöra underlag som Àr relevant för ny och befintlig bebyggelse och analysera hur bebyggelse kan anpassas till ett förÀndrat klimat.
Klimatanpassningsutredningens bedömning överensstÀmmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om Boverkets uppdrag som samordnande myndighet för anpassning inom sektorn för fysisk planering. Boverket ser positivt pÄ förslaget om att vara samordningsmyndighet för klimatanpassning i förhÄllande till bebyggelse. Boverket uppfattar dock uppdraget som nÄgot oklart och menar att kommunal planering endast Àr en del av anpassningsfrÄgan.
Lunds Universitet och Svensk försÀkring avstryker dock förslaget med motiveringen att vissa aspekter av anpassningsfrÄgan riskerar att inte uppmÀrksammas samt att Boverket saknar naturlig koppling till klimatanpassningsfrÄgor. Flertalet instanser vill ocksÄ vidga kretsen av berörda myndigheter som ska bistÄ och samverka med Boverket, sÄ att utöver Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens geotekniska institut (SGI), Myndighetens för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) och lÀnsstyrelserna som utredningen föreslagit Àven Sveriges geologiska undersökning (SGU), Havs- och vattenmyndigheten, NaturvÄrdsverket och FolkhÀlsomyndigheten ingÄr bland myndigheterna som ska bistÄ eller samverka med Boverket. Samarbetet underlÀttas av reglering i instruktion eller uppdrag till samtliga berörda myndigheter. SMHI anser vidare att samordningen inte enbart kan bygga pÄ befintligt material frÄn andra myndigheter och menar att insatser krÀvs för att dels integrera material frÄn olika hÄll, dels ta fram nytt material. Flera myndigheter vill ocksÄ se samordning med berörda lÀnsstyrelser i sakfrÄgor och menar att Boverket bör ge vÀgledning om försiktighetsÄtgÀrder och regleringsmöjligheter i detaljplan och bygglovsfrÄgor.
SkÀlen för regeringens bedömning: Myndighetsstrukturen för klimatanpassning av bebyggelse Àr enligt Klimatanpassningsutredningens uppfattning ineffektiv. Det behövs bÀttre samordning och kommunikation mellan de statliga myndigheter som har ansvar för klimatanpassningsarbetet, och förbÀttrad kommunikation till kommunerna om det kunskapsunderlag som finns. Det finns en enighet om att myndigheter producerar viktigt och bra underlag, men att kunskapen inte alltid kommer kommunerna till del. Den bristande översikten och samordningen Àr det största problemet samt att klimatscenarier delvis Àr forskningsinriktade och inte alltid enkla att anvÀnda för kommunerna.
Regeringen delar utredningens bedömning att Boverket bör fÄ i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhÄllande till ny och befintlig bebyggelse. Boverket Àr förvaltningsmyndighet för frÄgor om byggd miljö, hushÄllning med mark- och vattenomrÄden,
Prop. 2017/18:163
71
Prop. 2017/18:163 fysisk planering samt byggande och förvaltning av bebyggelse och Ă€r dĂ€rför lĂ€mplig aktör att samordna det underlag som Ă€r relevant för ny och befintlig bebyggelse och analysera hur bebyggelse ska anpassas utifrĂ„n tillgĂ€ngligt underlag om klimateffekter. Boverket har redan samordningsansvar för miljökvalitetsmĂ„let God bebyggd miljö som det nya uppdraget har en naturlig koppling till. FörĂ€ndringen i Boverkets uppdrag ska framgĂ„ av myndighetens instruktion. I uppdraget ingĂ„r att samordna det underlag som expertmyndigheterna och forskningen kan tillhandahĂ„lla om klimateffekter och klimatanpassning för bebyggelse. En viktig Ă„tgĂ€rd Ă€r ocksĂ„ att följa det arbete som pĂ„gĂ„r för klimatanpassning och analysera vad det innebĂ€r för ny och befintlig bebyggelse. Kommunerna bör som stöd fĂ„ âen vĂ€g inâ till klimatanpassning och pĂ„ detta sĂ€tt kunna fĂ„ tillgĂ„ng till relevant underlag utan kostnad. HĂ€r avses inte detaljerat underlag för specifik bebyggelse utan att i första hand göra redan befintligt underlag tillgĂ€ngligt, anpassat för bebyggelse och enklare att förstĂ„ och anvĂ€nda. Uppdraget ska utföras med stöd av SMHI, SGI, lĂ€nsstyrelserna och MSB men Ă€ven andra myndigheter kan komma i frĂ„ga inom sitt respektive ansvarsomrĂ„de. Innebörden Ă€r inte att dessa myndigheters ansvar ska minska utan det Ă€r angelĂ€get att dessa myndigheters viktiga arbete fortsĂ€tter. Regeringen avser finansiera Boverkets uppdrag frĂ„n anslag 1:10 Klimatanpassning UO20 och kommer i budgetpropositionen för 2019 föreslĂ„ att Boverkets förvaltningsanslag ökas med fem miljoner kronor frĂ„n och med Ă„r 2019.
9.3.4LÀnsstyrelsernas ansvar för regional samordning
Regeringens bedömning: LÀnsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med anpassning till ett förÀndrat klimat pÄ regional nivÄ. Det uppdrag lÀnsstyrelserna redan har bör förtydligas.
Klimatanpassningsutredningens bedömning överensstÀmmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker ett förtydligande av lÀnsstyrelsernas uppdrag om samordning av det regionala arbetet med klimatanapassning. Sveriges Kommuner och Landsting ett antal lÀnsstyrelser, Trafikverket samt Boverket vill se ett förtydligande dels av lÀnsstyrelsernas roll inom samordningsuppdraget till Boverket, dels var grÀnsen gÄr mellan regionspecifika och kommunala underlag. Boverket med fler efterfrÄgar ocksÄ nationellt faststÀllda riktlinjer och vÀgledning om vilka underlag som bör anvÀndas och ett antal lÀnsstyrelser och kommuner vill se en högre samordning för att faststÀlla nationellt likvÀrdiga bedömningar. LÀnsstyrelsen i VÀsterbottens lÀn och Boverket efterfrÄgar tydligare nationellt ledarskap och samsyn och efterlyser pÄ förhand faststÀllda riktlinjer för planeringen eftersom det finns mycket underlag frÄn expertmyndigheterna, men det saknas nationell vÀgledning om vilka underlag som bör anvÀndas. LÀnsstyrelsemas arbete skulle underlÀttas om de nationella sektorsmyndigheterna fÄr inskrivet i sina instruktioner att och hur de ska stödja lÀnsstyrelsernas samordnande
uppdrag.
72
SkÀlen för regeringens bedömning: Inom ramen för uppdraget i in- Prop. 2017/18:163 struktionen arbetar lÀnsstyrelserna med att stÀrka kunskaperna om kli-
matförÀndringar och dess effekter sÄvÀl internt som gentemot lÀnets aktörer, integrera arbetet i befintliga processer och nÀtverk samt förmedla relevant och aktuellt underlag samt att ge rekommendationer och riktlinjer pÄ regional nivÄ. Regeringen delar Klimatanpassningsutredningens bedömning att det uppdrag lÀnsstyrelserna redan har formellt inte behöver utökas, men anser att det behöver göras tydligare vad som ingÄr i regional samordning av klimatanpassning.
Boverket ska vid sin tillsynsvÀgledning tillhandahÄlla lÀnsstyrelserna underlag, bland annat de underlag om översvÀmning som tagits fram genom uppdrag i Boverkets regleringsbrev för 2017 samt om ras, skred och erosion som tas fram pÄ uppdrag i regleringsbrevet för 2018. Genom detta kommer lÀnsstyrelsernas regionala uppdrag att underlÀttas. LÀnsstyrelserna ska i sin tur förmedla underlaget till kommunerna kostnadsfritt, sÄ lÄngt möjligt med hÀnsyn till bland annat kostnader för licenser. Det planunderstöd lÀnsstyrelserna ska ge kommunerna innefattas enligt regeringens mening redan i det befintliga uppdraget, men kan förtydligas. Det Àr ocksÄ viktigt att betona att det handlar om för lÀnet relevant underlag.
Redan i dag gÀller att kommunen vid framtagande av översiktsplan och detaljplan ska samrÄda med lÀnsstyrelsen, som sÀrskilt ska verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olÀmpliga med hÀnsyn till bland annat risken för översvÀmning, olyckor t.ex. ras och skred samt erosion. I avsnitt 4.2 föreslÄr regeringen att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade och pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra. Eftersom kommunen under framtagandet av översiktsplanen ska samrÄda med lÀnsstyrelsen kommer lÀnsstyrelsen att ges möjlighet att stödja kommunen i detta arbete.
Vid de flesta lÀnsstyrelser hanteras inte regional samordning av klimatanpassning och överprövning av detaljplaner samordnat. Effektivitetsvinster bör kunna uppnÄs om frÄgorna samordnas inom lÀnsstyrelsen.
Ăven ur ett mer övergripande perspektiv har lĂ€nsstyrelserna en samlande roll vad gĂ€ller att initiera, stödja och utvĂ€rdera arbetet med klimatanpassning i kommunerna i lĂ€net. Det gĂ€ller t.ex. i frĂ„gor som grön infrastruktur, risk- och sĂ„rbarhet och kulturmiljöer samt i kommunöverskridande frĂ„gor. SMHI:s vĂ€gledning i utveckling av kommunala handlingsplaner har tagits fram i ett samarbete mellan sex lĂ€nsstyrelser och 15 kommuner i respektive lĂ€n. Med detta verktyg finns en grund för fortsatt arbete med lokala handlingsplaner i alla lĂ€n. LĂ€nsstyrelserna har ocksĂ„ en viktig roll i att frĂ€mja dialog mellan olika kommuner. LĂ€nsstyrelserna har inom ramen för sitt uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i uppgift att redovisa lĂ€mpliga bevarandeinsatser som hĂ€nsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser. Klimatanpassningen av landskapets ekosystem genom bland annat utveckling av grön infrastruktur Ă€r viktig. Regeringen ska verka för att handlingsplanerna för grön infrastruktur följs upp samt att Ă„tgĂ€rdsprogram initieras.
73
Prop. 2017/18:163
9.4Uppföljning, utvÀrdering och revidering
Regeringens bedömning: En femÄrig nationell policycykel för det svenska klimatanpassningsarbetet bör etableras för att sÀkerstÀlla effektivitet och kontinuitet.
SMHI:s bedömning i Kontrollstation 2015 överensstÀmmer delvis med regeringens.
SkÀlen för regeringens bedömning
Processcykel för det nationella arbetet med klimatanpassning
SMHI menar i rapporten Förslag till en metod för uppföljning av det nationella klimatanpassningsarbetet (SMHI 2016/2480/1.1) att det krÀvs ett strategiskt nationellt ramverk för klimatanpassning, som sÀtter uppföljningsprocessen i ett sammanhang, för att sÀkerstÀlla effektivitet och kontinuitet i det svenska klimatanpassningsarbetet. SMHI föreslÄr dÀrför att en nationell policycykel för det svenska klimatanpassningsarbetet etableras, nÄgot som ocksÄ Àr i linje med EU:s klimatanpassningsstrategi. SMHI föreslÄr att denna policycykel ska vara sjuÄrig och innehÄlla steg för uppföljning av arbetet och identifiering av risk- och sÄrbarhet, framtagandet av en nationell strategi för klimatanpassning utifrÄn uppföljningen samt genomförande av strategin inklusive uppdatering av handlingsplaner och rapportering av resultat.
Regeringen bedömer i likhet med SMHI att det Àr viktigt att arbetet med klimatanpassning bedrivs i en kontinuerlig process. Regeringen bedömer dock att en femÄrig policycykel Àr att föredra. Den nationella strategin för klimatanpassning behöver Ätminstone inledningsvis ses över och revideras med mer tÀta intervaller för att sÀkerstÀlla att systemet utvecklas som avsett. En policycykel ska innebÀra en Äterkommande uppföljning och utvÀrdering av arbetet med klimatanpassning, som sedan leder till en revidering av den nationella strategin för klimatanpassning. Som en viktig del av den nationella strategin etablerar regeringen dÀrför en policycykel om fem Är enligt följande steg.
à r 2018: Regeringen presenterar en nationell strategi för klimatanpassning.
Ă
r
à r 2023: Regeringen presenterar en reviderad nationell strategi för klimatanpassning.
DĂ€refter presenteras en reviderad nationell strategi vart femte Ă„r.
74
Uppföljning och utvÀrdering av det nationella arbetet med | Prop. 2017/18:163 |
klimatanpassning | Â |
I SMHI:s Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förÀndrat klimat samt i Europeiska kommissionens preliminÀra bedömning av Sveriges klimatanpassningsarbete uppmÀrksammades det att Sverige saknar en struktur för att utvÀrdera arbetet med anpassning till ett förÀndrat klimat. Mot denna bakgrund fick SMHI i uppdrag i regleringsbrevet för 2016 att redovisa ett förslag pÄ hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen ska bland annat ge svar pÄ effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problem och behov och kunna anvÀndas för rapportering till EU och andra internationella organisationer.
SMHI föreslÄr en utvÀrderingsmodell med tre olika delar som kan anvÀndas var för sig i olika syften men som tillsammans ger en bred helhetsbild av det svenska klimatanpassningsarbetet. De tre olika delarna Àr avsedda att svara pÄ följande frÄgor:
1.Finns de processer som Àr nödvÀndiga för att kunna arbeta med klimatanpassning pÄ plats? I vilken utstrÀckning har frÄgan om anpassning integrerats i det svenska förvaltningssystemet?
2.Vilka ÄtgÀrder har implementerats för att minska de negativa effekterna och sÄrbarheten? Vilka sektorer har man arbetat med och vilka centrala utmaningar och klimateffekter har adresserats?
3.Vilka framsteg kan vi se i arbetet med att minska de negativa effekterna (effektindikatorer)?
SMHI bedömer att det ÄterstÄr ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram effektindikatorer för olika sektorer och verksamheter dÀr bland annat berörda myndigheter bör utarbeta förslag pÄ effektindikatorer för sina respektive verksamheter. Regeringen avser att ge SMHI i uppdrag att fortsÀtta utveckla ett system för uppföljning och utvÀrdering av det nationella arbetet med klimatanpassning. Uppföljningen bör i första hand vÀga in möjligheterna till samverkan med befintliga uppföljningssystem, indikatorer, mÄtt och annan uppföljning, t.ex. miljömÄlssystemet samt Agenda 2030. Erfarenheter frÄn andra lÀnders system för uppföljning och utvÀrdering kan ocksÄ bidra till det svenska arbetet. I uppdraget ska dÀrför ingÄ att ta stÀllning till om det gÄr att anvÀnda erfarenheter frÄn till exempel det brittiska systemet i Sverige.
9.5 | Finansiering av vissa ÄtgÀrder för anpassning |  |
 | till ett förÀndrat klimat |  |
 |  | |
Regeringens bedömning: Regeringen anser att huvudprincipen Àr att |  | |
kostnaderna för skydd av egendom ligger pÄ egendomens Àgare. An- |  | |
svaret för att förebygga och ÄterstÀlla skador pÄ grund av extrema |  | |
vÀderhÀndelser skiljer sig inte frÄn ansvaret för annan riskhantering i |  | |
samhÀllet. DÀrmed skapas incitament att undvika exploatering pÄ risk- |  | |
fyllda omrÄden och att vidta lÀmpliga skyddsÄtgÀrder. |  | |
 |  | |
Klimatanpassningsutredningens bedömning överensstÀmmer delvis |  | |
med regeringens. | 75 | |
 |  |
Prop. 2017/18:163 | Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Landsting, lÀnsstyrel- |
 | serna i Kalmar, VÀrmlands, JÀmtlands, Dalarnas, VÀsterbottens, Blek- |
 | inge, Södermanlands, VÀsternorrlands, Gotlands och VÀstra Götalands |
 | lÀn, Arvika och Lomma kommuner samt FastighetsÀgarna anser att det Àr |
 | olyckligt att utredningen inte har haft förutsÀttningar att utreda frÄgan om |
 | finansiering av klimatanpassningsÄtgÀrder och menar att det Àr av högsta |
 | vikt att denna frÄga utreds och löses snabbast möjligt dÄ den Àr vital för |
 | att gÄ vidare med arbetet inom klimatanpassning. NynÀshamns kommun |
 | pÄpekar att mÄnga kommuner just nu befinner sig i en expansiv fas dÀr |
 | det byggs mer Àn pÄ lÀnge, med varierande hÀnsyn till framtida klimat |
 | och Göteborgs kommun menar att det gÄr att titta pÄ finansierings- |
 | modeller utan att veta de exakta totala kostnaderna. |
 | Sveriges Kommuner och Landsting och Ystads kommun anser att staten |
 | mÄste öka anslagen för förebyggande ÄtgÀrder under tiden finansie- |
 | ringsfrĂ„gan utreds. Ăngelholms, Göteborgs, Malmö, Arvika, Borgholms, |
 | Vellinge, Ărnsköldsviks, Mariestads samt Jönköpings kommuner anser |
 | att kostnaderna för klimatanpassning Àr enorma och de kommunala bi- |
 | drag som föreslÄs frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap |
 | (MSB) för klimatpreventiva ÄtgÀrder inte Àr tillrÀckligt och dÀrför bör |
 | höjas. Kristianstads, Vellinge, Jönköpings och KÀvlinge kommuner ser |
 | inte att de 75 miljoner kronor som avsatts till MSB Àr tillrÀckligt och |
 | menar att mindre kommuner saknar expertis eller ekonomi att ta fram |
 | underlag som mark- och miljödomstolen krÀver för ansökan om an- |
 | lÀggande av skydd. Vidare behöver staten göra ytterligare förstÀrkningar |
 | för att möta ökade ansökningar om ÄtgÀrdsbidrag frÄn kommunerna. |
 | LÀnsstyrelsen i VÀrmlands lÀn menar vidare att utredningen föreslÄr en |
 | ökning av medel att söka frÄn MSB men i relation till kostnader för kli- |
 | matfinansiering i till exempel andra EU lÀnder Àr den föreslagna summan |
 | lĂ„g. Ărnsköldsviks kommun menar att medel via MSB krĂ€ver egen med- |
 | finansiering vilket inte belysts i utredningen vilket Àr viktigt inte minst |
 | för mindre kommuner som i regel har mindre resurser. LÀnsstyrelsen i |
 | VÀsterbottens lÀn anser vidare att det bör finnas andra medel att ta del av |
 | för kommuner som Ànnu inte kommit igÄng med klimatanpassning och |
 | för ÄtgÀrder som faller utanför MSB:s krav. |
 | Trafikverket menar att de ekonomiska aspekterna behöver klarlÀggas, |
 | till exempel sÄ att de ÄtgÀrder som planeras i dag med tillrÀcklig sÀkerhet |
 | kommer till nytta i ett framtida förÀndrat klimat. Det finns krav och |
 | frÄgor frÄn kommunerna pÄ att Trafikverket bör delta i finansieringen |
 | och genomförandet och dÀrför behövs tydliga regler för att kunna fördela |
 | ansvar och kostnader. Ystads och Ăngelholms kommuner anser att staten |
 | bör ta ett större ansvar för att ta fram modeller för blandfinansiering av |
 | ÄtgÀrder dÀr de som har nytta av en aktuell ÄtgÀrd Àr med och delfinan- |
 | sierar densamma tillsammans med kommunala och statliga medel. Staten |
 | bör ocksÄ ha ansvaret för att hjÀlpa de mest utsatta genom att utveckla |
 | principer för att fördela resurserna utefter behov. Arvika kommun pÄpe- |
 | kar ocksÄ att privata aktörer bör vara med och delfinansiera vissa klimat- |
 | anpassningsÄtgÀrder. Göteborgs kommun anser att staten borde vara mer |
 | angelÀgen om att ta fram ett förslag till hur medfinansiering av klimat- |
 | anpassningsÄtgÀrder ska finansieras. Göteborgs kommun pÄpekar att ut- |
 | redningen borde föreslagit en möjlighet för kommunerna att fondera |
76 | pengar frÄn exploateringsföretag. |
SkÀlen för regeringens bedömning: Ett förÀndrat klimat kommer att krÀva en anpassning av samhÀllet pÄ ett mycket stort antal omrÄden. Den sammanlagda kostnaden för ÄtgÀrderna blir betydande för enskilda anlÀggningar, insatser och sektorer. En stor del av dessa ÄtgÀrder kommer dock att spridas ut under en lÄng tid och kan genomföras successivt inom olika omrÄden i takt med nyinvesteringar, upprustning, utbyggnader, revidering av standarder etc. För samhÀllet blir dÀrför kostnaden för anpassningsÄtgÀrder sannolikt inte stor jÀmfört med skadekostnaderna.
Klimatanpassningsutredningens analys av ansvar för att vidta förebyggande klimatanpassningsÄtgÀrder Àr i princip densamma som gjordes i Klimat och sÄrbarhetsutredningen (2007) eller t.ex. av Skredkommission (1994). Ansvaret för att förebygga och ÄterstÀlla skador pÄ grund av extrema vÀderhÀndelser skiljer sig inte frÄn ansvaret för annan riskhantering i samhÀllet. Grundprincipen Àr att ansvaret för skydd av egendom i första hand ligger pÄ egendomens Àgare. Det gÀller alla fastighetsÀgare, sÄvÀl enskilda personer som företag och myndigheter. DÀrmed skapas incitament att undvika byggande pÄ riskfyllda omrÄden och att vidta lÀmpliga skyddsÄtgÀrder. NÀr det gÀller bebyggelse och byggnader har kommunerna enligt plan- och bygglagen ansvaret för att ny bebyggelse i detaljplan lokaliseras till lÀmplig mark utifrÄn risken för olyckor som ras, skred eller översvÀmning och erosion. Kommunen har genom sin fysiska planering ett indirekt ansvar för att förebygga direkta och indirekta effekter som annars kan uppstÄ pÄ den omgivande landsbygden. Brist pÄ tid, kunskap och finansiering av konkreta ÄtgÀrder pekas ofta ut som hinder för att förebyggande ÄtgÀrder genomförs.
I enlighet med den s.k. jordskredspropositionen 1986 (prop. 1985/86:150 bilaga 3) infördes ett anslag som kommunerna kunde söka pengar frĂ„n för att vidta förebyggande Ă„tgĂ€rder âmot oförutsebara och plötsliga hĂ€ndelserâ I propositionen anges att kommunerna i det stora hela skulle ansvara för förebyggande Ă„tgĂ€rder sjĂ€lva, men att det i ett mindre antal kommuner finns större omrĂ„den med ökade risker för ras och skred och andra naturskador. Dessa mer utsatta kommuner skulle dĂ„ kunna söka extra bidrag frĂ„n ett anslag som lades hos dĂ„varande RĂ€ddningsverket.
Regeringen anser i enlighet med bland annat slutsatserna i den s.k. jordskredspropositionen att en viss omfördelning av offentliga medel kan vara motiverad pÄ grund av att klimatförÀndringarna slÄr olika mot olika landsÀndar och sektorer i Sverige. Redan i dag gÀller exempelvis att kommuner har möjlighet att ansöka om medel frÄn anslaget 2.2 Förebyggande ÄtgÀrder mot jordskred och andra naturolyckor. Genom anslaget kan kommuner fÄ konkreta ÄtgÀrder till skydd mot ras, skred och översvÀmning delfinansierade av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).
I budgetpropositionen för 2018 gör regeringen en sÀrskild satsning för delfinansiering av skredsÀkringsÄtgÀrder lÀngs Göta Àlv. Genom satsningen kan konkreta skredsÀkringsÄtgÀrder lÀngs Àlven vidtas i större omfattning. Riskerna för ras och skred lÀngs Àlven Àr stora redan i dagens klimat, men med en ökad nederbörd och en ökad avrinning ökar riskerna betydligt. Detta beskrevs i Göta
Prop. 2017/18:163
77
Prop. 2017/18:163 stÀllning till vilka praktiska, geotekniska ÄtgÀrder i den skredkÀnsliga Àlvdalen som ska prioriteras för att minska ras- och skredriskerna. Kostnaderna för dessa ÄtgÀrder kommer sedan att delvis finansieras av staten. Bidraget följer av att ÄtgÀrden avser ett stort omrÄde som omfattar flera kommuner eller lÀn, innebÀr skydd av omrÄden av nationellt intresse eller omfattande ÄtgÀrder som överstiger kommunens betalningsförmÄga inom rimlig tidsperiod, vilket innebÀr att statlig delfinansiering i undantagsfall kan vara möjlig.
I syfte att underlÀtta för kommunerna att vidta anpassningsÄtgÀrder för översvÀmning frÄn skyfall och lÄngvarig nederbörd, har ett tillÀggsdirektiv getts till Utredningen om hÄllbara vattentjÀnster (M 2017:02). TillÀggsdirektivet innebÀr att utredningen Àven ska omfatta vilka möjligheter nuvarande regler ger att anpassa hanteringen av dagvatten till ett förÀndrat klimat samt föreslÄ hur taxan för vatten och avlopp kan anvÀndas för att finansiera sÄdana anpassningsÄtgÀrder.
Utöver ovanstÄende stöd kan kommunerna ocksÄ inkludera anpassningsÄtgÀrder i andra former av statligt bidrag sÄsom bidraget för grönare stÀder. Bidraget kan sökas av kommuner och ska frÀmja att stadsgrönska eller ekosystemtjÀnster ökar eller utvecklas i urbana miljöer. Bidraget kan pÄ det sÀttet Àven bidra till ÄtgÀrder för klimatanpassning genom att motverka t.ex. vÀrmeöar och skapa översvÀmningszoner.
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har pÄ webbplatsen www.klimatanpassning.se redogjort för olika möjligheter att erhÄlla finansiering för anpassningsÄtgÀrder inom olika omrÄden, sÄvÀl frÄn svenska finansiÀrer som frÄn de större
SÄsom beskrivits i avsnitt 5 Ansvar för att vidta klimatanpassningsÄtgÀrder har sÄvÀl kommun som stat ansvar för att vidta förebyggande ÄtgÀrder i egenskap av fastighetsÀgare och verksamhetsutövare. Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (2007) bedömde att skadekostnaderna för det statliga vÀgnÀtet kommer att uppgÄ till mellan 5 och 14 miljarder kronor fram till 2100. Kostnaden för skadeförebyggande ÄtgÀrder som eliminerar 75 procent av skadekostnaden uppgÄr enligt utredningen till mellan 2 och 3,5 miljarder kronor.
78
Prop. 2017/18:163
9.6 | Kunskapshöjande insatser och forskning |  |
 |  | |
Regeringens bedömning: Kunskapen om klimatets förÀndring och |  | |
dess effekter bör ytterligare förstÀrkas för att möjliggöra beslut som |  | |
leder till verkningsfulla ÄtgÀrder. En viktig del av arbetet med anpass- |  | |
ning till ett förÀndrat klimat Àr kunskapshöjande insatser till stöd för |  | |
myndigheter, kommuner och nÀringsliv. Karteringar och datainsam- |  | |
ling ger bÀttre underlag för planering och beslut. Forskning om klimat- |  | |
anpassning och utvecklingsarbete pÄgÄr kontinuerligt och behöver |  | |
snabbt göras relevant och tillgÀnglig för olika aktörer för att kunna |  | |
anvÀndas. |  | |
Utredningarnas bedömning: Klimatanpassningsutredningen föreslÄr |  | |
ÄtgÀrder för att göra planeringsunderlag till kommunerna mer relevant |  | |
och att det ska tillhandahÄllas kostnadsfritt. I första hand avses att göra |  | |
befintligt underlag tillgÀngligt, anpassat för bebyggelse och enklare att |  | |
förstÄ och anvÀnda. SMHI lyfte i Kontrollstation 2015 specifikt fram |  | |
behov av forskning och utveckling med syfte att ta fram verktyg som | Â | |
verkar som en brygga mellan forskning och tillÀmpning med syfte att, till |  | |
exempel | (a) frÀmja tvÀrsektoriellt samarbete; (b) bedöma helhetsbil- |  |
der/synteser som beaktar effekter inom flera sektorer; (c) bedöma kost- |  | |
nad och nytta av ÄtgÀrder; (d) ta beslut under osÀkerhet; samt (e) anvÀnda |  | |
grön och blÄ infrastruktur i bebyggd miljö för att integrera klimatanpass- |  | |
ning med andra aspekter. | Â | |
Remissinstanserna Àr positiva till förslaget om att Boverket och lÀns- |  | |
styrelserna ska ha en mer utpekad roll i tillhandahÄllandet av planerings- |  | |
underlag. LĂ€nsstyrelserna i VĂ€stmanlands, VĂ€sterbottens, Kronobergs | Â | |
och Uppsala lÀn samt Falkenbergs kommun anser att det Àr vÀsentligt att |  | |
en tolkning görs av vad som avses med ârelevant underlagâ för att under- |  | |
lÀtta det fortsatta arbetet. LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn anser att det Àr av |  | |
stor vikt att klargöra Àgarskap för det underlag som ska tillhandahÄllas |  | |
frÄn lÀnsstyrelserna till kommunerna. Detta för att underlÀtta förvaltning, |  | |
uppdatering och utlÀmning av till exempel |
 | |
Kristianstads kommuner anser att det vore positivt om det underlag som | Â | |
finns kan göras mer tillgÀngligt för kommunerna, och nytta och sam- |  | |
ordning kan öka. Det bygger pÄ att mottagaren, ofta en kommunal verk- |  | |
samhet, Àr i fokus för arbetet. IQ SamhÀllshÀllsbyggnad saknar ett reso- |  | |
nemang om hur insamling och samordning av ny kunskap frÄn forskning |  | |
och pilotprojekt ska ske och tillgÀngliggöras i olika sammanhang. Vid |  | |
remittering av Kontrollstation 2015 hÄller Sida med om vikten av ett |  | |
nationellt kunskapscentrum men saknar kopplingen till internationella | Â | |
aktörer pÄ omrÄdet som kan vara vÀrdefullt för lÀrande samt kunskaps- |  | |
och erfarenhetsutbyte. Sida, Boverket och Uppsala universitet anser att | Â | |
det saknas ett perspektiv kring integrerad vetenskap dÀr samhÀllsveten- |  | |
skapliga aspekter vÀgs in i naturvetenskapen. För att hantera klimatfrÄ- |  | |
gan krÀvs en bredare kunskap kring samhÀllsstyrning. Sjöfartsverket, |  | |
SLU och Skogsstyrelsen lyfter fram vikten av forskning om klimatan- | Â | |
passning inom sina respektive omrÄden sÄsom bland annat övervakning |  | |
av skogsskador och underlag för adaptiv naturresursförvaltning, vÀder- | 79 |
Prop. 2017/18:163 radar för att bedöma och följa upp extremvÀder regionalt och lokalt samt utvecklings- och informationsbehov inom skogssektorn. RiksantikvarieÀmbetet stödjer förslagen i Kontrollstation 2015 om ett nationellt kompetenscentrum för kulturmiljöfrÄgor samtidigt som de betonar vikten av att berörda myndigheter arbetar tvÀrsektoriellt och beaktar helheten. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn ser att forskning dÀr effekter av olika ÄtgÀrder utvÀrderas Àr av stor vikt. LÀnsstyrelsen i VÀsterbottens lÀn anser att kunskapen kring en del sakfrÄgor behöver utvecklas, sÀrskilt dÄ det gÀller synergieffekter och konsekvenser för komplexa system i naturen som pÄverkar biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster och framtida konkurrens om vatten. LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn föreslÄr att regeringen uppdrar Ät ansvariga organ att i lÀrande- och forskningssyfte dokumentera och utvÀrdera samhÀllsstörningar som kan kopplas till klimatförÀndringar och ser över vad som kan förbÀttras i hantering och beredskap samt i det förebyggande arbetet, inklusive en analys av effekter och kostnader som hade kunnat uppstÄ i ett förÀndrat klimat. Mariestads kommun anser att det behövs forskning av hur redan bebyggda omrÄden ska hanteras, sÄsom tekniska lösningar. Stockholms Universitet anser att det mÄste finnas tillrÀckligt med statliga medel sÄ att universitet och högskolor i konkurrens kan söka finansiering för forskning med inriktning mot klimatanpassning. Svenskt NÀringsliv ser att ett problem gÀllande klimatanpassning Àr att kunskapsnivÄn Àr för lÄg. BÄde i samhÀllet i stort och inom nÀringslivet saknas kunskap om hur man kan förvÀntas pÄverkas av ett förÀndrat klimat.
SkÀlen för regeringens bedömning: Regeringens mÄl för forskningspolitiken Àr att Sverige ska vara ett av vÀrldens frÀmsta forsknings- och innovationslÀnder och en ledande kunskapsnation, dÀr högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhÀllets utveckling och vÀlfÀrd, nÀringslivets konkurrenskraft och svarar mot de utmaningar samhÀllet stÄr inför, bÄde i Sverige och globalt (prop. 2016/17:50). En utgÄngspunkt Àr att vÀrna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhÀllsutmaningar. Arbetet med att begrÀnsa utslÀppen och att bygga motstÄndskraft mot klimatförÀndringarna liksom att skapa ett sÀkert, inkluderande och hÄllbart samhÀlle lyfts upp som prioriterade omrÄden som forskningen mÄste svara mot. Regeringen aviserade i propositionen avsikten att inrÀtta nationella forskningsprogram som utgÄr frÄn de utpekade samhÀllsutmaningarna. Formas fick i maj 2017 i uppdrag att initiera och driva dels ett tioÄrigt nationellt program för klimatforskning, dels ett tioÄrigt nationellt forskningsprogram för hÄllbart samhÀllsbyggande (M2017/01282/Mm). Programmen ska frÀmja samhÀllsrelevant forskning om hÄllbar stadsutveckling, bÀttre klimatanpassning och vÀgen till ett fossilfritt Sverige. Satsningarna innebÀr en ökning av Formas anslag med 205 miljoner kronor. Regeringen anser att behovet av forskning som ligger nÀra tillÀmpning Àr stort. Det gÀller inte minst hur utslÀppen kan minskas och samhÀllet klimatanpassas pÄ ett effektivt och inkluderande sÀtt, samtidigt som individens plats i samhÀllet beaktas.
Det finns ett fortgÄende samarbete mellan de olika nordiska klimatanpassningsportalerna samt kontakter gentemot EU:s klimatanpassningsportal
80
Inom EU finns forskningsmedel om klimatanpassning att söka liksom genomförda projekt att utveckla vidare kunskap ifrĂ„n. HĂ€r kan bland annat nĂ€mnas EU:s miljödataprogram Copernicus som Ă€r vĂ€rldsledande för datainsamling om jordens klimat och andra globala system. Copernicus Ă€r en lĂ„ngsiktig satsning som ska ge tillförlitlig miljöinformation över tid vilket gör det möjligt att bland annat följa lĂ„ngsiktiga trender sĂ„som förĂ€ndringar av vegetationen eller vattenmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram rapporten Ăppna data frĂ„n Copernicus
â Möjligheter för klimatanpassningen (HaV rapport 2017:31) för att belysa hur programmets data och tjĂ€nster kan anvĂ€ndas för klimatanpassning.
Genom anslag 1:10 Klimatanpassning inom UO20 finansierar regeringen bland annat förebyggande och kunskapshöjande insatser. Det handlar om satsningar pÄ bland annat
Kunskapen och medvetenheten om behovet av klimatanpassning har ökat bland mÄnga aktörer de senaste Ären. Fortfarande kvarstÄr emellertid viktiga utmaningar som relaterar till informations- och kunskapsbehov och kunskapshöjande insatser för genomförandet av klimatanpassningsÄtgÀrder. Den ökande kunskapen behöver göras relevant och lÀttillgÀnglig för olika mÄlgrupper. I avsnitt 9.3 aviseras att Boverket fÄr en samordnande roll för anpassning av boende och byggande. Denna roll inbegriper att samordna det underlag som expertmyndigheterna och forskningen kan tillhandahÄlla. Regeringen avser ocksÄ att uppdra Ät Boverket att i samarbete med Nationellt kunskapscentrum vid SMHI kartlÀgga kommunernas behov av kunskap, vÀgledning och samlat planeringsunderlag samt vilka eventuella ÄtgÀrder som behövs för att möta kommunernas behov avseende relevans och tillgÀnglighet. Nationellt kunskapscentrum vid SMHI har till uppgift att samla in, sammanstÀlla och tillgÀngliggöra kunskap om klimatanpassning till andra myndigheter, kommuner och samhÀllet i stort. MyndighetsnÀtverket för klimatanpassning stÄr bakom Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se). NÀtverket bestÄr av 18 myndigheter med sektors- eller informationsansvar för hur samhÀllet pÄverkas av nutida och framtida klimat samt 21 lÀnsstyrelser som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet pÄ regional nivÄ. PÄ portalen finns bland annat verktyg för att arbeta med klimatanpassning inom olika riskomrÄden (t.ex. ras och skred, vÀrmebölja och översvÀmning) eller inom olika ÀmnesomrÄden (t.ex. avlopp, byggnader, kulturarv och naturmiljö). Verktygen kan till exempel vara guider, vÀgledningar, checklistor, metodbeskrivningar, kartor eller andra visuella hjÀlpmedel. Klimatanpassningsutredningen föreslog att Boverket
Prop. 2017/18:163
81
Prop. 2017/18:163 skulle fÄ i uppdrag att utveckla en tillsynsvÀgledning avseende risken för skred, ras och erosion. Boverket fick i regleringsbrevet för 2018 ett sÄdant uppdrag. Syftet Àr att tillsynsvÀgledningen ska skapa förutsÀttningar för att ny bebyggelse blir lÄngsiktigt hÄllbar och att lÀnsstyrelsernas tillsyn Àr samordnad och förutsebar. I februari 2018 ska Boverket redovisa uppdraget att ta fram en tillsynsvÀgledning avseende risk för översvÀmning.
9.7Vissa ÄtgÀrder för klimatanpassning
9.7.1Uppdrag om sÀrskilda riskomrÄden för ras, skred, översvÀmning och erosion som riskerar samhÀllen, infrastruktur och företag
Regeringens bedömning: Det finns ett behov av att identifiera sÀrskilda riskomrÄden i Sverige avseende ras, skred, översvÀmning och erosion och rangordna dem utifrÄn sannolikhet, potentiella konsekvenser och sÀrskild problematik. HÀnsyn kan behöva tas till risker med förorenad mark eller att mÄnga olika aktörer berörs.
SkÀlen för regeringens bedömning: Risker förknippade med ras, skred, översvÀmning och erosion kan potentiellt fÄ mycket stora konsekvenser för mÀnniskors liv och hÀlsa, för ekosystem och för infrastruktur, bebyggelse och kulturarv. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att öka anslag 1:10 Klimatanpassning inom UO 20 för att möjliggöra konkreta ÄtgÀrder för att skredsÀkra Göta Àlv (se avsnitt 7.2). Problematiken i Göta Àlvdalen berör flera kommuner dÀr riskomrÄden för ras och skred finns i smÄ kommuner med i vissa fall begrÀnsade möjligheter att ensamt finansiera ÄtgÀrder. Nyttan av ÄtgÀrder skulle Àven tillfalla kommuner nedströms eftersom effekterna av ett ras av förorenad mark, potentiellt kan förstöra dricksvattentÀkten för 700 000 invÄnare i Göteborgsregionen.
Det Àr centralt att det finns kunskap om sÀrskilda riskomrÄden med potentiellt allvarliga konsekvenser och dÀr det kan finnas hinder för att vidta ÄtgÀrder. Det kan vara problematik med till exempel grÀnsöverskridande frÄgor mellan olika administrativa enheter, komplexa risker eller brist pÄ tekniska lösningar för ÄtgÀrder och modeller för finansiering.
Hanteringen av Göta Àlv Àr ett belysande exempel. Den tid det tagit att analysera problemet, diskutera ansvarsfördelning och finansiering samt starta en samverkansprocess för samarbete mellan lokal, regional och nationell nivÄ och mellan olika aktörer har varit lÄng. En nationell mÄlsÀttning för nÀr den förberedande processen bör vara klar och nÀr konkreta ÄtgÀrder bör vara inledda skulle vÀgleda arbetet och sÀtta ökat fokus pÄ frÄgan. Tio sÀrskilt riskutsatta omrÄden för ras och skred undergÄr för nÀrvarande ytterligare analyser som ska ge mer detaljerad kunskap om vilka risker som finns. Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI) och Myndighetens för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har genomfört karteringar av ras, skred, erosion och översvÀmning.
82
Baserat pÄ dessa fördjupade analyser och karteringar bör nationellt Prop. 2017/18:163 prioriterade omrÄden av synnerlig vikt eller med komplex problematik
pekas ut och ÄtgÀrdsplaner utarbetas, inklusive ansvars och kostnadsfördelning, prioriteringar avseende konkreta insatser utifrÄn potentiella konsekvensers allvarlighetsgrad och med hÀnsyn till sÀrskilda risker avseende förorenad mark.
9.7.2Förstudie om analys av ansvar för att vidta anpassningsÄtgÀrder
Regeringens bedömning: Det finns ett behov av att analysera ansvarsfördelningen vid ÄtgÀrder mot översvÀmning av jordbruksmark.
Klimatanpassningsutredningens bedömning överensstÀmmer delvis med regeringens.
Remissinstanserna: Göteborgs och Jönköpings kommuner samt lÀnsstyrelserna i Stockholms, SkÄne, Kalmar, VÀstra Götalands och Kronobergs lÀn menar att en ny utredning bör undersöka frÄgorna kring ansvarsfördelning och finansiering. Ett stort antal instanser understryker vikten av att den nationella strategin utreder de omrÄden som betÀnkandet inte berört. LÀnsstyrelsen i VÀrmlands lÀn saknar analys av ansvarsförhÄllanden för vattenverksamhet som bedrivs vid t.ex. dammar och vattenkraftverk och LÀnsstyrelsen i Södermanlands lÀn vill uppmÀrksamma att det Àven Àr viktigt att utreda ansvarsförhÄllanden vid perioder av lÄga vattennivÄer. Vid analys av aktuella vattenverksamheter till ett förÀndrat klimat bör betydelsen av principen att förorenaren betalaren beaktas. Jönköping kommun menar att utredningen skjuter stora delar av uppdraget pÄ framtida utredningar, sÄ behovet av att reda ut ansvarsfrÄgan kvarstÄr.
SkÀlen för regeringens bedömning: Klimatanpassningsutredningen har avgrÀnsat sitt uppdrag till ett omrÄde nÀmligen bebyggelse och byggnader, av de sex olika huvudomrÄden som Klimat- och sÄrbarhetsutredningen identifierade. Utredningen anser att motsvarande arbete ocksÄ mÄste göras för de andra huvudomrÄdena, dvs. kommunikation, tekniska försörjningssystem, areella nÀringar och turism, naturmiljön och miljömÄlen samt mÀnniskors hÀlsa. Utredningen föreslÄr att den nationella strategin som ska göras klarlÀgger hur detta arbete ska ske.
Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har i ett sÀrskilt yttrande i betÀnkandet lyft att frÄgorna om ansvar för ÄtgÀrder mot översvÀmning berör markavvattningslagstiftningen och
83
Prop. 2017/18:163 svÀmning av jordbruksmark. Jordbruksverket ska inom förstudien hÀmta in synpunkter frÄn Boverket, kommuner och andra berörda myndigheter.
10 Konsekvenser
10.1Lagförslaget om krav pÄ riskbedömning i översiktsplanen
Förslaget innebÀr ett krav pÄ att kommunerna i översiktsplanen ska bedöma risker pÄ grund av klimatförÀndringarnas pÄverkan pÄ den byggda miljön. Syftet med kravet Àr i första hand att kommunerna ska börja arbeta med att bedöma riskerna, utarbeta strategier och inleda dialog med kommuninvÄnarna. Det ska ses som en början pÄ den mycket angelÀgna klimatanpassningen av bebyggelse.
Om bebyggelse inte klimatanpassas kommer det att leda till stora kostnader. Klimat- och sÄrbarhetsutredningen uppskattade att de ökade skadekostnaderna till följd av översvÀmningar, ras, skred och erosion under perioden
Förslaget berör kommuner inklusive den kommunala sjÀlvstyrelsen, lÀnsstyrelser, enskilda och företag.
Kommuner
Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebÀr nya obligatoriska uppgifter för kommunerna Ätföljas av en statlig finansiering. Den riskbedömning som ska göras i översiktsplanen kommer att innebÀra en ökad arbetsinsats och dÀrmed ocksÄ ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Finansieringsprincipen ska dÀrför tillÀmpas. Utredningen skriver att bedömningen av klimateffekternas pÄverkan bör vara det mest krÀvande arbetet och att den fortsatta uppdateringen bör kunna ske till en betydligt lÀgre kostnad. Utredningen bedömer att den initiala analysen inte bör kosta mer Àn i genomsnitt 500 000 kronor per kommun. Kostnaden Àr berÀknad utifrÄn tre kommuners faktiska kostnader för att ta fram en klimatanpassningsplan eller en klimat- och sÄrbarhetsanalys. Omprövningen bör enligt utredningen kunna göras till 20 procent av grundkostnaden, alltsÄ i genomsnitt 100 000 kronor per kommun och mandatperiod.
Det finns faktorer som talar för att kommunernas arbetsinsats inte kommer att öka i den utstrÀckning utredningen berÀknat. Kommunerna ska göra riskbedömningen utifrÄn befintligt underlag frÄn lÀnsstyrelser och andra nationella myndigheter. HÀr kan nÀmnas portalen för översvÀmningshot som tagits fram av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, karttjÀnsten för ras och skred som tagits fram av bland annat Statens geotekniska institut samt risköversikt stranderosion som tagits
fram av Sveriges geologiska undersökning. Bedömningen ska ocksÄ
84
göras pÄ en övergripande nivÄ, och innebÀr inte ett krav pÄ analys av kostnader för anpassningsÄtgÀrder sÄsom utredningen föreslog.
För att göra den initiala riskbedömningen kan kommunerna dock behöva ta fram ytterligare underlag utöver befintligt underlag. Med ett vÀl genomfört initialt arbete finns ocksÄ en bra grund för det fortsatta arbetet. Regeringen bedömer dÀrför i likhet med utredningen att ersÀttningen per kommun för den initiala bedömningen bör uppgÄ till 500 000 kronor. DÀremot bör omprövningen av riskbedömningen i huvudsak kunna göras med utgÄngspunkt i den initiala bedömningen och med stöd av befintligt underlag, och alltsÄ till en betydligt lÀgre kostnad Àn vad utredningen föreslog. Kostnaden för uppdatering av riskbedömningen Àr dÀrmed försumbar. Kommunerna behöver dÀrför inte tillföras medel efter Är 2022. Den kostnadsökning som kommunerna kompenseras för föreslÄs belasta anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsomrÄde 20. Utredningen menar att sÄvÀl principiella som praktiska skÀl talar för ett generellt statsbidrag dÀr regleringen sker genom att nivÄn pÄ anslaget 1.1 Kommunalekonomisk utjÀmning under utgiftsomrÄde 25 förÀndras och tillförs 36 250 000 kronor per Är
Den kommunala sjÀlvstyrelsen
Förslaget kan innebÀra en begrÀnsning i det kommunala planmonopolet och dÀrmed ocksÄ pÄverka den kommunala sjÀlvstyrelsen. I 14 kap. 3 § regeringsformen slÄs fast att en inskrÀnkning i den kommunala sjÀlvstyrelsen inte bör gÄ utöver vad som Àr nödvÀndigt med hÀnsyn till de ÀndamÄl som har föranlett den. Risken för olyckor, översvÀmning och erosion Àr omrÄden dÀr staten behÄllit sin tillsyn, eftersom staten har det övergripande ansvaret för samhÀllets utveckling och möjlighet att ingripa i frÄgor om nationell betydelse. Den föreslagna regleringen innebÀr bland annat att underlaget för den statliga tillsynen breddas och fördjupas. I förhÄllande till detta intresse kan inskrÀnkningen i den kommunala sjÀlvstyrelsen inte anses gÄ utöver vad som Àr nödvÀndigt i den mening som avses i regeringsformen.
LĂ€nsstyrelser
Förslaget medför att lÀnsstyrelserna genom samrÄdsförfarandet om översiktsplanen ska medverka till att denna analys blir tillrÀcklig och ÀndamÄlsenlig. Samtidigt kommer kommunernas underlag att underlÀtta lÀnsstyrelsernas granskning av kommunernas översiktsplaner. Regeringen bedömer dÀrför att lÀnsstyrelsernas kostnader inte kommer att öka.
Enskilda och företag
Genom att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av riskerna för skador pÄ den byggda miljön i kommunen och hur riskerna kan minska eller upphöra fÄr enskilda och företag ökad kunskap om riskerna. Det skapar bÀttre förutsÀttningar för enskilda och företag att vidta förebyggande ÄtgÀrder i stÀllet för att ta hand om skador i efterhand. Förslaget skapar Àven bÀttre förutsÀttningar för att undvika riskomrÄden nÀr ny bebyggelse planeras.
Prop. 2017/18:163
85
Prop. 2017/18:163 Sammantagen bedömning
MÄnga studier pekar pÄ att kostnaderna för att ta hand om skador i den byggda miljön till följd av ras, skred, erosion och översvÀmning Àr betydligt högre Àn kostnaden för att vidta förebyggande ÄtgÀrder. Förslaget om att kommunerna ska bedöma risken för skador i översiktsplanen och presentera en strategi för hur riskerna ska minska eller upphöra, ger ökade möjligheter att vidta förebyggande ÄtgÀrder. Regeringen bedömer dÀrför att en nÄgot utökad statlig reglering inom dessa omrÄden Àr rimlig. Flera myndigheter har tagit fram fritt tillgÀngliga planeringsunderlag till stöd för sÄdana analyser som kommunerna ska göra pÄ grund av kravet. Det finns dÀrmed goda förutsÀttningar för kommunernas arbete, men regeringen bedömer ÀndÄ att kravet kommer att innebÀra en viss ökning av arbetsinsatsen. Kommunerna kommer dÀrför att ersÀttas genom ett generellt statsbidrag om i genomsnitt 500 000 kronor per kommun. Regleringen sker genom att nivÄn pÄ anslaget 1.1 Kommunalekonomisk utjÀmning under utgiftsomrÄde 25 förÀndras och tillförs 36 250 000 kronor per Är
10.2Lagförslaget om marklovsplikt för reglering av markens genomslÀpplighet
Förslaget innebÀr att kommunen i en detaljplan fÄr bestÀmma att det krÀvs marklov för markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet. Avsikten Àr att marklovsplikten ska leda till en högre efterlevnad av de detaljplaner som innehÄller bestÀmmelser om markens genomslÀpplighet. FrÄgan om markens förmÄga att ta hand om dagvatten kan vara av stor vikt i vissa omrÄden. En kontrollmöjlighet för att sÀkerstÀlla att kraven följs förbÀttrar omrÄdets sÀkerhet mot översvÀmning.
Det övergripande syftet med förslaget Àr att samhÀllet ska ha en bÀttre beredskap för översvÀmningar till följd av skyfall och kraftiga regn. Skadekostnaderna för sÄdana hÀndelser kan bli höga. Som nÀmnts ovan uppskattas i utredningen kostnaden för skyfallet över Malmö 2014 till omkring 600 miljoner kronor. FörsÀkringsbolagens kostnader för naturrelaterade vattenskador som frÀmst orsakas av höga vattenstÄnd, skyfall eller brister i avloppsnÀtet uppgÄr till
Om nÄgon reglering inte kommer till stÄnd kommer situationen att fortsÀtta vara som i dag. Kommunen kan reglera markens genomslÀpplighet i detaljplan. Men byggnadsnÀmnden kommer inte att ha nÄgon möjlighet att kontrollera att kravet efterlevs. Kommunen kommer dÀrför sakna en nödvÀndig överblick över andelen hÄrdgjord yta inom ett omrÄde, och Àven sakna möjlighet att pÄverka var och i vilken omfattning nya ytor hÄrdgörs. Detta kan leda till förvÀrrade problem med översvÀmningar och stora kostnader som följd.
Förslaget berör kommuner, fastighetsÀgare och exploatörer samt prövningsmyndigheter.
86
Kommuner
För kommunerna innebÀr förslaget att det kan bli fler lovansökningar, vilket leder till ökad arbetsbelastning. De ekonomiska konsekvenserna för kommunen Àr kopplade till vilken taxa kommunen tillÀmpar för marklov. Avgiften som kommunen fÄr ta ut fÄr högst uppgÄ till den genomsnittliga kostnaden för Àrendetypen. Kommunernas kostnader bedöms dÀrför inte att öka till följd av förslaget. Vidare Àr det kommunen sjÀlv som styr över nÀr lovansökan kan komma att aktualiseras.
FastighetsÀgare och exploatörer
För fastighetsÀgare och andra exploatörer innebÀr förslaget kostnader, framför allt genom att de kan behöva betala en lovavgift. Vidare innebÀr ansökningsförfarandet i sig vissa arbetsinsatser och kan ta viss tid i ansprÄk genom prövning av ansökan och eventuella överklaganden. FörÀndringen innebÀr emellertid ingen konsekvens för fastighetsÀgare i förhÄllande till vad de har rÀtt att göra med sin mark, eftersom det redan finns en möjlighet att reglera markens genomslÀpplighet i detaljplan.
De konsekvenser som förslaget kan innebÀra för fastighetsÀgare mÄste dock stÀllas mot nyttan. En kontrollmöjlighet för att sÀkerstÀlla att kraven följs förbÀttrar omrÄdets sÀkerhet mot översvÀmningar. Denna effekt kommer Àven fastighetsÀgare till del, eftersom risken att fastigheten drabbas av översvÀmningar minskar.
Prövningsmyndigheter
Ărenden om marklov kan överklagas till lĂ€nsstyrelsen och dĂ€refter till domstol. Prövningsmyndigheter pĂ„verkas dĂ€rmed av förslaget eftersom det innebĂ€r en utökning av marklovsplikten till att Ă€ven avse markĂ„tgĂ€rder som kan försĂ€mra markens genomslĂ€pplighet. Möjligheten att införa marklovsplikt gĂ€ller endast för nya eller Ă€ndrade detaljplaner. Att anta eller Ă€ndra en detaljplan tar allt ifrĂ„n ett knappt Ă„r till flera Ă„r. DĂ€rtill kommer den tid det tar för kommunens byggnadsnĂ€mnd att pröva ansökan om marklov som första instans. Vidare bedömer regeringen att det frĂ€mst Ă€r i mer tĂ€ttbebyggda omrĂ„den som markens genomslĂ€pplighet kan fĂ„ sĂ„dan betydelse att det finns skĂ€l att införa marklovsplikt. Antalet Ă€renden kan alltsĂ„ förvĂ€ntas vara mycket fĂ„ under de första Ă„ren efter det att lagĂ€ndringen har trĂ€tt i kraft för att dĂ€refter öka nĂ„got, men fortfarande vara relativt fĂ„. Regeringen bedömer dĂ€rför att den ökade Ă€rendemĂ€ngden Ă€r nĂ„got som prövningsmyndigheterna kan klara av med befintliga resurser.
Sammantagen bedömning
Sammantaget anser regeringen att möjligheten att fÄ till ett lovförfarande för ÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet Àr av sÄdan vikt för dagvattenhanteringen att fördelarna klart övervÀger de nackdelar förslaget kan ge för vissa fastighetsÀgare genom att de kan tvingas till att ansöka om lov.
Prop. 2017/18:163
87
Prop. 2017/18:163
11 Författningskommentar
Förslaget till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:900)
3 kap. Ăversiktsplan
5 § Av översiktsplanen ska framgÄ
1.grunddragen i frÄga om den avsedda anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden,
2.kommunens syn pÄ hur den byggda miljön ska anvÀndas, utvecklas och bevaras,
3.hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gÀllande miljökvalitetsnormer,
4.hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hÀnsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mÄl, planer och program av betydelse för en hÄllbar utveckling inom kommunen,
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder,
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och
7.kommunens syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra.
 | Paragrafen, som reglerar vad som ska framgÄ av en översiktsplan, har |
 | Ă€ndrats genom att en ny sjunde punkt, har lagts till. ĂvervĂ€gandena finns |
 | i avsnitt 4.2. BestÀmmelsen har utformats i enlighet med LagrÄdets |
 | förslag. |
 | Enligt sjunde punkten ska kommunen i översiktsplanen redovisa sin |
 | syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön som kan följa av över- |
 | svÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur |
 | sÄdana risker kan minska eller upphöra. |
 | Med uttrycket âden byggda miljönâ avses samma sak som i andra punkten. |
 | Kommunens redovisning av sin syn pÄ riskerna ska vara övergripande. |
 | Bedömningen ska avse risken för att skador kan uppstÄ pÄ den byggda |
 | miljön bÄde i nÀrtid och i ett lÀngre perspektiv (jfr 3 kap. 2 §). Be- |
 | stÀmmelsen Àr alltsÄ framÄtsyftande och tar inte sikte pÄ skador som kan |
 | hÀnföras till översvÀmning, ras, skred och erosion som redan intrÀffat. |
 | Bedömningen ska göras utifrÄn befintliga relevanta underlag, till exem- |
 | pel geologiskt, geotekniskt och topografiskt underlag samt de havsnivÄ- |
 | |
 | styrelser och andra myndigheter. I vissa fall kan ytterligare underlag be- |
 | hövas, till exempel frÄn Trafikverket om statlig infrastruktur ligger i ett |
 | riskomrÄde. Bedömningen bör anpassas till kommunens geografiska för- |
 | utsÀttningar och bebyggelsestruktur. Bedömningen behöver inte avse |
 | enskilda byggnader eller anlÀggningar. |
 | Med uttrycket klimatrelaterade avses att det ska vara frÄga om över- |
 | svÀmning, ras, skred och erosion som Àr en följd av processer som beror |
88 | pÄ klimatet, till exempel nederbörd eller höga vattenflöden. DÀremot av- |
 |
ses inte sÄdana effekter som Àr en följd av mÀnsklig aktivitet, till exempel Prop. 2017/18:163 sprÀngning eller vattenlÀcka.
9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.
Marklov
12 § Det krÀvs marklov, om kommunen har bestÀmt det i detaljplanen, för
1.trÀdfÀllning,
2.skogsplantering, och
3.markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet.
Trots första stycket 3 krÀvs det inte marklov för ÄtgÀrder för att anlÀgga gata, vÀg eller jÀrnvÀg pÄ mark som enligt detaljplan fÄr anvÀndas för det ÀndamÄlet.
Paragrafen reglerar tillsammans med 9 kap. 11 och 13 §§ marklovspliktens omfattning. ĂvervĂ€gandena finns i avsnitt 4.3. BestĂ€mmelsen har utformats i enlighet med LagrĂ„dets förslag.
I första stycket punkten 3 har det införts en möjlighet att i detaljplan bestÀmma att det krÀvs marklov för markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet, dvs. som kan försvÄra för vatten att trÀnga in i marken. Exempel pÄ sÄdana markÄtgÀrder Àr att hÄrdgöra ytor, till exempel att asfaltera tomtmark som inte tidigare varit asfalterad eller att ersÀtta naturgrÀs med konstgrÀs. I övrigt har bestÀmmelsen endast Àndrats redaktionellt och nÄgon Àndring i sak i förhÄllande till vad som tidigare gÀllt Àr inte avsedd.
Andra stycket Àr nytt och innebÀr en begrÀnsning av möjligheten att stÀlla krav pÄ marklov enligt första stycket.
Kommunen fĂ„r alltsĂ„ inte bestĂ€mma att marklov krĂ€vs för Ă„tgĂ€rder som vidtas för att anlĂ€gga en gata, vĂ€g eller jĂ€rnvĂ€g pĂ„ mark som i planen har avsatts för det Ă€ndamĂ„let Ă€ven om Ă„tgĂ€rden kan försĂ€mra markens genomslĂ€pplighet. Med uttrycket âĂ„tgĂ€rder som vidtas för att anlĂ€ggaâ avses samtliga Ă„tgĂ€rder som behövs för att anlĂ€gga gatan, vĂ€gen eller jĂ€rnvĂ€gen, dvs. Ă€ven sĂ„dana som vidtas utanför den mark som i planen har avsatts för det aktuella Ă€ndamĂ„let. Det kan exempelvis vara frĂ„ga om skyddsĂ„tgĂ€rder för att hindra oljelĂ€ckage frĂ„n vĂ€gen eller tillfĂ€lliga anordningar, till exempel byggvĂ€gar, under byggtiden.
Orden vÀg och jÀrnvÀg har hÀr samma betydelse som i vÀglagen (1971:948) och lagen om byggande av jÀrnvÀg (1995:1649).
89
Prop. 2017/18:163
Bilaga 1
Sammanfattning av betÀnkandet Vem har ansvaret?
HÀr ges en sammanfattning av betÀnkandet Vem har ansvaret? (SOU 2017:42) i den del som avser lagförslaget.
Krav om analys i översiktsplanen
Utredningen föreslÄr att det införs ett uttryckligt krav mot kommunerna om att i översiktsplanen ange en analys om riskerna för översvÀmning, ras, skred och erosion för bebyggelse och byggnadsverk samt en strategi för hur dessa skador kan minskas eller förhindras. Syftet med kravet pÄ en sÄdan analys Àr i första hand att arbetet med att bedöma riskerna och att finna en strategi kommer i gÄng och att det inleds en dialog med kommunens medlemmar. Utredningens bedömning Àr att ett sÄdant krav mot kommunerna kan bli ett kraftfullt första steg mot den nödvÀndiga klimatanpassningen. Syftet Àr inte att försvÄra att ny bebyggelse kommer till stÄnd utan att underlÀtta att ny hÄllbar bebyggelse kan ske. Det kan exempelvis ske genom att kommunerna övergripande och pÄ ett tidigt stadium tar stÀllning till vilka omrÄden som Àr lÀmpliga för ny bebyggelse, vilka som inte bör bebyggas och vilka som kan bebyggas under förutsÀttning att olika skyddsÄtgÀrder initieras. Analysen ska i dess helhet finansieras genom statsbidrag. Beloppet berÀknas totalt uppgÄ till 145 miljoner kronor.
Möjlighet till marklov vid förÀndring av markytans utformning
Utredningen föreslÄr att det i plan- och bygglagen (2010:900) införs en möjlighet för kommunen att i detaljplanen bestÀmma att det krÀvs marklov för en viss förÀndring av markytans utformning.
Syftet med förslaget Àr att kommunen ska fÄ en bÀttre möjlighet att se till att en reglering av markytans utformning följs. Det kan exempelvis vara reglering om viss andel hÄrdgjord yta. Hur stor del av marken inom ett omrÄde som Àr hÄrdgjord har stor betydelse för avrinningsförhÄllandena. En bÀttre kontroll av denna frÄgas efterlevnad ger dÀrför fördelar för dagvattenhanteringen.
90
Prop. 2017/18:163
Bilaga 2
BetÀnkandets lagförslag
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om plan- och bygglagen (2010:900) att 3 kap. 5 § och 9 kap. 12 § ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3kap.
5 §
Av översiktsplanen ska framgÄ
1.grunddragen i frÄga om den avsedda anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden,
2.kommunens syn pÄ hur den byggda miljön ska anvÀndas, utvecklas och bevaras,
3.hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gÀllande miljökvalitetsnormer,
4.hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hÀnsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mÄl, planer och program av betydelse för en hÄllbar utveckling inom kommunen,
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder, och
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder,
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och
7.kommunens syn pÄ risken för skador pÄ bebyggelse och byggnadsverk pÄ grund av översvÀmning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra.
9 kap.
12 §
Det krÀvs marklov för trÀdfÀllning och skogsplantering inom ett omrÄde med detaljplan, om kommunen har bestÀmt det i planen.
Det krÀvs marklov för trÀdfÀllning, skogsplantering och förÀndring av markytans utformning inom ett omrÄde med detaljplan, om kommunen har bestÀmt det i planen.
91
Prop. 2017/18:163
Bilaga 3
92
Förteckning över remissinstanserna
Ăversiktsplanutredningen (N 2017:02), Svea hovrĂ€tt (Mark- och miljööverdomstolen), Nacka tingsrĂ€tt (mark- och miljödomstolen), VĂ€nersborgs tingsrĂ€tt (mark- och miljödomstolen), Ăstersunds tingsrĂ€tt (mark- och miljödomstolen), Försvarsmakten, Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap, Kustbevakningen, FolkhĂ€lsomyndigheten, Boverket, Statens fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Fortifikationsverket, Statskontoret, LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Uppsala lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Södermanlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Ăstergötlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Jönköpings lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Kronobergs lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Kalmar lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Gotlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Blekinge lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Hallands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Ărebro lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stmanlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i GĂ€vleborgs lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sternorrlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i JĂ€mtlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sterbotten, LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n, Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Blekinge Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens veterinĂ€rmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sametinget, NaturvĂ„rdsverket, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), LantmĂ€teriet, ForskningsrĂ„det för miljö, areella nĂ€ringar och samhĂ€llsbyggande (Formas), Trafikverket, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Verket för innovationssystem (VINNOVA), TillvĂ€xtverket, AffĂ€rsverket svenska kraftnĂ€t, Statens energimyndighet, RegelrĂ„det, Konsumentverket, RiksantikvarieĂ€mbetet, Arvika kommun, Borgholms kommun, Danderyds kommun, Falkenbergs kommun, Falun kommun, GullspĂ„ng kommun, Göteborgs kommun, Hallsbergs kommun, Haninge kommun, Jönköpings kommun, Karlstads kommun, Kristianstads kommun, KĂ€vlinge kommun, LaxĂ„ kommun, Lidköpings kommun, Ljusdals kommun, Lomma kommun, Lysekil kommun, Malmö kommun, Mariestads kommun, Mölndals kommun, NynĂ€shamns kommun, Stockholms kommun, Vellinge kommun, VĂ€nnĂ€s kommun, Ystads kommun, Ă re kommun, Ălvkarleby kommun, Ărebro kommun, Ărnsköldsviks kommun, Trossamfundet Svenska kyrkan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Naturskyddsföreningen, Svenskt NĂ€ringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenskt Vatten AB, NĂ€ringslivets RegelnĂ€mnd (NNR), Byggherrarna Sverige AB, FastighetsĂ€garna Sverige AB, Föreningen för SamhĂ€llsplanering, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och ByggnadsnĂ€mndssekreterare (FSBS), Föreningen Sveriges Stadsbyggare, If SkadeförsĂ€kring, IQ SamhĂ€llsbyggnad, IVL Svenska miljöinstitutet AB, LĂ€nsförsĂ€kringar, SmĂ„Kom, Stockholm Vatten, Svensk FörsĂ€kring, Sveriges AllmĂ€nnyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Arkitekter, Sveriges Byggindustrier, VillaĂ€garnas Riksförbund, VĂ€rldsnaturfonden (WWF).
Yttrande har ocksĂ„ inkommit frĂ„n Ăngelholms kommun och HSB Riksförbund.
Prop. 2017/18:163
Bilaga 3
93
Prop. 2017/18:163
Bilaga 4
LagrÄdsremissens lagförslag
HÀrigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 kap.
5 §2
Av översiktsplanen ska framgÄ
1.grunddragen i frÄga om den avsedda anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden,
2.kommunens syn pÄ hur den byggda miljön ska anvÀndas, utvecklas och bevaras,
3.hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gÀllande miljökvalitetsnormer,
4.hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hÀnsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mÄl, planer och program av betydelse för en hÄllbar utveckling inom kommunen,
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder, och
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.
5.hur kommunen avser att tillgodose det lÄngsiktiga behovet av bostÀder,
6.sÄdana omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och
7.kommunens syn pÄ risken för skador pÄ den byggda miljön till följd av översvÀmning, ras, skred och erosion som Àr klimatrelaterade samt pÄ hur sÄdana risker kan minska eller upphöra.
9 kap.
12 §
Det krÀvs marklov för trÀdfÀllning och skogsplantering inom ett omrÄde med detaljplan, om kommunen har bestÀmt det i planen.
Kommunen fÄr i detaljplan bestÀmma att det krÀvs marklov för
1.trÀdfÀllning,
2.skogsplantering, och
2 Senaste lydelse 2014:224.
94
3. markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet.
Punkten 3 gÀller inte ÄtgÀrder för att anlÀgga gata, vÀg eller jÀrnvÀg pÄ mark som enligt detaljplan fÄr anvÀndas för det ÀndamÄlet.
1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2018.
2.Ăldre föreskrifter gĂ€ller fortfarande i Ă€renden om antagande eller Ă€ndring av översiktsplan som har pĂ„börjats före ikrafttrĂ€dandet.
Prop. 2017/18:163
Bilaga 4
95
Prop. 2017/18:163
Bilaga 5
LagrÄdets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammantrÀde
NÀrvarande: F.d. justitierÄden Gustaf Sandström och Christer Silfverberg samt justitierÄdet Anders Eka
En förbÀttrad beredskap i kommunerna för klimatets förÀndring
Enligt en lagrÄdsremiss den 8 februari 2018 har regeringen (Miljö- och energidepartementet) beslutat inhÀmta LagrÄdets yttrande över förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:900).
Förslaget har inför LagrÄdet föredragits av rÀttssakkunnige Christoffer Sheats.
Förslaget föranleder följande yttrande av LagrÄdet:
3 kap. 5 §
I 2 kap. 5 § första stycket 5 stÀlls krav att vid bl.a. planlÀggning lokalisera bebyggelse och byggnadsverk till mark som Àr lÀmpad för ÀndamÄlet med hÀnsyn till risken för olyckor, översvÀmning och erosion. En- ligt 3 kap. 4 § ska kommunen i översiktsplanen redovisa hur bl.a. detta allmÀnna intresse kommer att tillgodoses.
De nĂ€mnda bestĂ€mmelserna avser inte den byggda miljön vilket dĂ€remot den nu aktuella paragrafen gör. Enligt punkt 7 ska av âöversiktsplanen ⊠framgĂ„ kommunens syn pĂ„ risken för skador pĂ„ den byggda miljön till följd av översvĂ€mning, ras, skred och erosion som Ă€r klimatrelaterade samt pĂ„ hur sĂ„dana risker kan minska eller upphöra.â
Av den föreslagna lagtexten och författningskommentaren följer inte tydligt att de framtida skador som avses inte tar sikte pĂ„ sĂ„dant som kan hĂ€nföras till redan intrĂ€ffade klimatrelaterade översvĂ€mningar m.m. utan till â som det uttrycks i den allmĂ€nna motiveringen â âklimateffekter som kan förvĂ€ntas uppstĂ„ i nĂ€rtid ⊠(och) klimateffekter som kan förvĂ€ntas i ett lĂ€ngre perspektiv.â
LagrĂ„det föreslĂ„r att orden âtill följd avâ ersĂ€tts med âsom kan följa avâ för att markera att bestĂ€mmelsen Ă€r pĂ„ detta sĂ€tt framĂ„tsyftande.
9 kap. 12 §
Vid föredragningen har, med utgÄngspunkt i alternativ som föredraganden tagit fram, diskuterats formuleringar av lagtexten som nÀrmare följer den nuvarande lydelsen av paragrafen liksom av övriga bestÀmmelser om
96
marklov (9 kap. 11 och 13 §§). En sÄdan anpassning uppnÄs om lagtexten ges följande lydelse.
Det krÀvs marklov, om kommunen har bestÀmt det i detaljplanen, för
1.trÀdfÀllning,
2.skogsplantering, och
3.markÄtgÀrder som kan försÀmra markens genomslÀpplighet.
Trots första stycket 3 krÀvs det inte marklov för ÄtgÀrder för att anlÀgga gata, vÀg eller jÀrnvÀg pÄ mark som enligt detaljplan fÄr anvÀndas för det ÀndamÄlet.
Prop. 2017/18:163
Bilaga 5
97
Prop. 2017/18:163
Miljö- och energidepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 8 mars 2018
NÀrvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsrÄden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, StrandhÀll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth
Föredragande: statsrÄdet Skog
Regeringen beslutar proposition Nationell strategi för klimatanpassning
98