2018 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2017/18:140

2018 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2017/18:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 juni 2018

Stefan Löfven

Mikael Damberg (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet för- valtade vid årsskiftet 2017/18. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska Skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

Skr. 2017/18:140	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1 Inledning ...........................................................................................		3
	Bilaga	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
		2017....................................................................................	5
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2018.........		119

1	Inledning	Skr. 2017/18:140

Riksdagen har beslutat att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för
bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr.
1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och
till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande
och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Verksamhets-
berättelsen för bolag med statligt ägande utgör regeringens årliga redo-
görelse, se bilagan.
Verksamhetsberättelsen finns i likhet med delårsrapporterna för bolagen
med statligt ägande även publicerade på regeringens webbplats:
www.regeringen.se. I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen
av statens bolagsägande har utvecklats under 2017. Förändringar avseende
styrelseledamöter redovisas fram t.o.m. maj 2018. I redovisningen ingår
dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet,
dels information om organisationerna Svenska Skeppshypotekskassan,
Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy
och riktlinjer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och rikt-
linjer för bolag med statligt ägande 2017 beslutades i december 2016 och
är därmed oförändrade sedan 2017 års redogörelse för företag med statligt
ägande (skr. 2016/17:140). Regeringen avser att inom ramen för statens
ägarpolicy fortsätta att utveckla regeringens bolagsstyrning samt att vid
behov revidera statens ägarpolicy.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i
bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning
blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt
beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det
bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas
och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en
aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning
har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen.
Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen föränd-
rats betydligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår
att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens
olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal av bolagen
motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags-
ägare.
Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om
regeringens hantering av risker i statliga bolag (RiR 2015:15) har
informationsgivningen till riksdagen stärkts i verksamhetsberättelsen
fr.o.m. 2016, t.ex. genom en beskrivning av omvärldsfaktorer och bransch-
specifika riskfaktorer som kan påverka den statligt ägda bolagsportföljen.
Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för
att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolags-
portföljen. I år ingår i verksamhetsberättelsen exempelvis en historisk
översikt för respektive bolags måluppfyllnad av de ekonomiska målen och
nya datapunkter för hållbart företagande redovisas på portföljnivå. Även	3
	3

Skr. 2017/18:140 en tydligare sammanställning över de bolag som hittills har fått beslutade uppdragsmål har inkluderats bl.a. mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (RiR 2017:37).

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I andra avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s utveckling i förhållande till de så kallade 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, VD och ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en samman- fattande redovisning över beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bola- gets verksamhet och mål samt måluppföljning. I syfte att tydliggöra motiven till att staten äger bolaget inleds varje bolagsöversikt med en ingress som ger en översiktlig bild av bolagets uppdrag och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns en förteckning över de för- slag som regeringen lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Av översikten framgår också om bo- laget redovisar enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) samt huruvida bolaget lämnar en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning. I verksamhetsberättelsen finns vidare in- formation om statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster.

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2017

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning

Viktiga händelser 2017	..........1
Förord.......................................	2
Utveckling 2017......................	4
Värdeutveckling.....................	6
Fallstudier
– Mångdimensionellt
värdeskapande......................	8
– Digitalisering .........................	10
Strategi och mål
Aktivt ägande .......................	13
Ekonomiska mål ..................	18
Samhällsuppdrag.................	21
Uppdragsmål .......................	22
Måluppföljning....................	24
Strategiska mål för
hållbart företagande..........	26
– Agenda 2030 ........................	28
Könsfördelning ....................	30
Lönenivåer och
anställningsvillkor...............	31
Räkenskaper

Bolagsöversikter
Bolag med statligt
ägande A-Ö...........................	39
Övriga bolag och
verksamheter......................	86
Avvecklade bolag ...............	87
Övrigt
Statligt ägande
i modern tid .........................	89
Redovisningsprinciper ......	92
Bolagens rapportdatum...	93
Propositionsförteckning . 94
Statens ägarpolicy 2017....	96

–Riktlinjer för extern rapportering i bolag

med statligt ägande��103

–Riktlinjer för ersättning och

andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande ��105

Adresser ..............................	107
Definitioner och
förkortningar......................	109

Resultat 2017 ........................	33
Utdelningar och anslag ....	34
Försäljningar och
utdelningar ...........................	35
Riskhantering .......................	36

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige

I den statliga bolagsportföljen finns 47 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj består av 47 bolag och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande.

23 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

	Transport 2%	Basindustri/
	Konsument 5%	Basindustri/
	Konsument 5%	Energi 43%
	Finans 8%	Energi 43%
	Finans 8%
	Infrastruktur 9%
	Telekom 10%

Tjänst 11%

Fastighet 12%

Statens bolagsportfölj1

Uppskattat värde, mdkr

				570
			510
500
	460
	460	430

2013 2014 2015 2016 2017

Utdelning	Direktavkastning							Antal anställda2
20,2 mdkr	3,6%	135000

Balanserad könsfördelning3								Summa ordförande
Styrelseordförande och ledamöter,	Styrelseordförande,							och ledamöter
andel kvinnor/män	andel kvinnor/män
49%/51%	48%/52% 294 st

Nettoomsättning för portföljen	Resultat efter skatt
Exkl. intressebolag	Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2017, mdkr
324 mdkr	Vattenfall							9,6
	Vattenfall							9,6
	Akademiska Hus						6,5
	Akademiska Hus						6,5
	LKAB				4,8
	LKAB				4,8
Inkl. intressebolag	Svenska Spel			4,7
Inkl. intressebolag	Svenska Spel			4,7
355 mdkr	Telia Company		3,8
	Telia Company		3,8
	Specialfastigheter	1,7
	Specialfastigheter	1,7
	SBAB	1,7				5,6
	SBAB	1,7
	Övriga
	Övriga

	Totalt	38,4

1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

2)Cirka 135 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda bolagen.

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Sju bolag står för 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag…

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)	Omsättnings-	Antal	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	fördelning1, %	anställda	jan–dec 2017	jan–dec 2017
Vattenfall (100%)	38,1	20 041	135 295	18 644
PostNord (60%)	10,5	31 350	37 079	-124
Telia Company (37%)	8,4	24 468	79 867	13 690
Systembolaget (100%)	8,3	3 611	29 355	263
LKAB (100%)	6,6	4 118	23 492	6 024
Apoteket (100%)	5,6	3 113	19 871	667
SJ (100%)	2,2	3 680	7 780	666

1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (355 miljarder kronor).

…resterande bolag2 står för 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

	Netto-	Rörelse-
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
Bolag (ägarandel, %)	2017	2017
Akademiska Hus (100%)	5 806	8 499

Almi Företagspartner (100%)	1 061	229

APL, Apotek Produktion &
Laboratorier (100%)	1 433	-26
Arlandabanan Infrastructure
(100%)	66	0
Bilprovningen (100%)	677	49

Bostadsgaranti (50%)	0	-2

Dramaten (100%)	286	5

Green Cargo (100%)	4 337	1

Göta kanalbolag (100%)	51	0

Infranord (100%)	4 003	174

Jernhusen (100%)	962	947

Lernia (100%)	3 302	57

Metria (100%)	432	20

Miljömärkning Sverige (100%)	61	-2

Operan (100%)	573	0

Orio (100%)	755	-24

RISE, Research Institutes of Sweden
(100%)	2 696	14

Samhall (100%)	7 442	-271

Saminvest (100%)	3	-157

SBAB (100%)	3 132	2 228

	Netto-	Rörelse-
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
Bolag (ägarandel, %)	2017	2017
SEK, Svensk Exportkredit (100%)	1 553	1 007

SOS Alarm (50%)	1 082	95
Specialfastigheter (100%)	2 028	2 238
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(100%)	935	-14
Statens Bostadsomvandling
(100%)	22	-17
Sveaskog (100%)	6 206	1 827
Svedab (100%)	11	648
Svenska Skeppshypotek (100%)	270	111

Svenska Spel (100%)	7 774	4 705

Svevia (100%)	7 557	204

Swedavia (100%)	5 745	688

Swedesurvey (100%)	8	-5
Swedfund International (100%)	220	50
Teracom Group (100%)	1 974	460

Vasallen (100%)	17	35

VisitSweden (50%)	227	-2

Voksenåsen (100%)	43	-1

2)EUROFIMA, SAS, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlands- fonden och Sweden House konsolideras ej. Fouriertransform och Inlandsinnovation tillsköts den 1 januari 2017 som ovillkorat aktieägartillskott till Saminvest.

Skr. 2017/18:140

Bilaga

V I K T I G A H Ä N D E L S E R 2 0 1 7 R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Viktiga händelser 2017

Utdelningarna ökar

För verksamhetsåret 2017 uppgår utdelningarna från de statligt ägda bolagen till cirka 20,2 (13,6) miljar der kronor. En majoritet av de bolag som till årsstämman 2018 föreslog att utdelning skulle ske till ägaren pre senterade ett utdelningsförslag som antingen var högre eller i linje med det förslag som antogs under före gående år. För första gången sedan räkenskapsåret 2012 beslutades om en utdelning i Vattenfall, denna gång på 2 miljarder kronor, och styrelsen i LKAB presenterade ett utdelnings förslag på 2,9 miljarder kronor efter ett par års utebliven utdelning.

Försäljning av Apoteksgruppen

I november 2017 beslutade rege ringen att sälja Apoteksgruppen i Sverige Holding AB (AGHAB) till Euroapotheca UAB. Bakgrunden till försäljningen var att regeringen uttryckte en vilja att fokusera på utvecklingen av det statligt ägda Apoteket AB, då det saknades skäl för staten att ha ägande i två konkur rerande verksamheter. AGHAB grun dades 2010 med uppdraget att planera och genomföra bolagiserings och transaktionsprocessen avseende 150 av Apoteket AB:s apotek till småföre tagare samt att skapa en serviceorga nisation som skulle stödja småföreta garnas drift av apoteken. Sedan 2014 har bolaget agerat på marknadsmäs siga villkor och utan något av riks dagen särskilt beslutat samhällsupp drag. Försäljningspriset för aktierna i AGHAB blev 1 694 miljoner kronor. Transaktionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkännande.

PostNord

I oktober 2017 slöt den danska och den svenska regeringen avtal om att möjliggöra genomförandet av den nya produktionsmodellen för PostNords danska verksamhet, Post Danmark. Avtalet innebär att båda staterna ska tillskjuta kapital till PostNord. Den

svenska staten ska bidra med 400 mil joner kronor och den danska staten med 267 miljoner kronor. Därutöver ska den danska staten kompensera PostNord med 1 533 miljoner kro nor för kostnader relaterade till upp sägningar av anställda med särskilda uppsägningsvillkor i den danska verksamheten. Tillskotten prövas

av EUkommissionen.

SAS nyemission

Under hösten 2017 kallade SAS till en extra bolagsstämma där styrel sen bemyndigades att genomföra en nyemission av stamaktier med avvi kelse från aktieägarnas företrädesrätt. Skälen till emissionen var att bolaget skulle stärka det egna kapitalet i syfte att erhålla bättre villkor för finansie ring av kommande flygplansinveste ringar och refinansiering av kom mande låneförfall, samt möjliggöra eventuell framtida inlösen av prefe rensaktier. Svenska staten uttryckte sitt stöd för förslaget och nyemissio nen genomfördes på marknadsmäs siga villkor. Svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission varför statens ägarandel sjönk från 17,2 pro cent till 14,8 procent. Den svenska staten är fortsatt den största enskilda aktieägaren i SAS.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag ger goda förutsätt ningar för att samhällsuppdragen ska kunna utföras väl. Granskningen visar bland annat att regeringen bör ge styrningen av dessa bolag högre prioritet, samt att redovisning och uppföljning av samhällsuppdragen behöver utvecklas. Regeringen påbör jade 2013 ett arbete med att precisera bolagens samhällsuppdrag i så kallade uppdragsmål. Hittills har nio av de 23 bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag fått uppdragsmål.

■Läs mer på sidorna 21–25.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F Ö R O R D

En bolagsportfölj som stärker Sverige

Bolagen med statligt ägande utgör en stor och viktig del av svenskt närings liv och bolagen ägs ytterst av det svenska folket. Regeringen, som på uppdrag av riksdagen ansvarar för bolagsportföljen, förvaltar bolagen på ett aktivt och professionellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över gripande mål.

Bolag med statligt ägande bidrar till stor samhällsnytta i Sverige på många olika sätt. De fyller samhällsviktiga funktioner och ger också viktiga bidrag till statskassan genom sin utdelning till ägaren. Bolagen skapar dessutom jobb i hela landet och bidrar till ett välfungerande näringsliv.

Bolagen med statligt ägande är en värdefull tillgång för Sverige och för att detta ska komma både nuvarande och framtida generationer till del så ställer regeringen krav på att bolag med statligt ägande ska agera och utvecklas på ett långsiktigt, effektivt och lönsamt sätt.

Stark återhämtning och starkt resultat

När vi nu summerar 2017 så kan jag konstatera att den statliga bolagsport följen redovisar det starkaste resulta tet på många år. Efter några riktigt tuffa år så ser vi att miljardförluster åter vänt till miljardvinster. Utdel ningsintäkterna ökar kraftigt och den beräknade värdeökningen på

portföljen överträffade börsens. Det samlade värdet uppgick vid årets slut till hela 570 miljarder kronor.

Investeringar för framtiden

Bolagen med statligt ägande fortsät ter att utvecklas starkt samtidigt som flera av dem också planerar stora och samhällsviktiga investeringar:

•Vattenfall fortsätter att driva på omställningen till förnybara energisystem och tyngdpunkten för bolagets tillväxtinvesteringar under 2018–19 är vindkraft som väntas uppgå till 13 miljarder kronor. Vattenfall investerar också i bio massaeldade värmeverk och decen traliserade lösningar som solenergi och laddstrukturer för elbilar.

•Vattenfall och LKAB driver till sammans med SSAB projektet HYBRIT, som syftar till att fram ställa stål utan kol vilket skulle revolutionera ståltillverkningen och kraftigt kunna minska världens koldioxidutsläpp.

•SEK gör stora insatser för att underlätta svenska företags export affärer och därmed bidrar till

att skapa sysselsättning och håll bar tillväxt i Sverige. Till exem pel genom sin senaste satsning att erbjuda finansiering av systemex port som innebär export av helhets lösningar där flera svenska leveran törsföretag tillsammans kan skapa ett starkt erbjudande inom till exempel smarta städer.

•Telia fortsätter att spela en central roll i digitaliseringen av Sverige och har investerat omkring 20 miljarder kronor i Sverige 2015–2017, varav hälften i fiber.

•SJ och Jernhusen investerar stora summor i tåg respektive utveck ling av stationsområden för att göra det enklare och mer attraktivt att åka tåg i Sverige. SJ kommer till exempel satsa 3,5 miljarder på att genomföra en total uppgradering och modernisering av X2000flot tan samt ytterligare stora investe ringar om fem till sex miljarder i nya snabbtåg.

Hög aktivitet

År 2017 var ett år som präglades av hög aktivitet inom den statliga bolagsportföljen. Nya ekonomiska mål beslutades för flera bolag, vi nådde en överenskommelse med den danska staten som gör det möjligt för PostNord att klara av en nödvän dig omställning av den danska verk samheten och vi inhämtade riksda gens mandat för att sälja bland annat Apoteksgruppen.

Försäljningen av Apoteksgruppen genomfördes mot bakgrund av att staten redan äger Apoteket och det saknas skäl för staten att ha ägande i två konkurrerande verksamheter.

Hållbarhet, jämställdhet och digitalisering

”Bolag med statligt ägande ska agera och utvecklas på ett lång siktigt, effektivt och lönsamt sätt.”

Under året har bolagsförvaltningen genomfört två kartläggningar på portföljnivå. Den första var en geo grafisk översyn som visade att statliga bolag i större utsträckning än privata finns på plats samt skapar jobb i hela landet. Den andra kartläggningen visade att det råder hög aktivitet inom portföljen när det gäller bolagens insatser riktade mot nyanlända och

2	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

F Ö R O R D R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

”Hållbart före tagande är en förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska fortsätta att vara framgångs rika och skapa värde över tid.”

övriga personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Genom att bola gen aktivt jobbar för ett inkluderande och jämställt Sverige gynnas inte bara deras egen verksamhet utan det ska pas också positiva effekter i hela sam hället.

Hållbart företagande är en förut sättning för att bolagen med statligt ägande ska fortsätta att vara fram gångsrika och skapa värde över tid. Därför har regeringen tydliggjort sina förväntningar på bolagens arbete med den globala hållbarhetsagendan Agenda 2030 och Parisavtalet. Från och med 2017 följer vi upp bolagens arbete med de globala hållbarhets målen och under året skedde även ett intensivt jobb med att höja bolagens kunskap om de globala hållbarhets målen.

Digitalisering fortsatte att vara ett fokusområde under året. Regeringens ambition är att Sverige ska vara bland de länder som är ledande inom digi talisering, innovation samt forskning och utveckling. Min förväntan är att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitaliseringens möjlig heter i sitt värdeskapande, samtidigt som de ska ha överblick när det gäller de nya risker som kan uppstå.

I spåren av #metoo kallade jag som ägaransvarig minister alla ordföran den inom den statliga bolagsportföl jen till ett möte i början av 2018 för att diskutera igenom deras åtgärder för att fortsätta jobba för jämställd het i sina bolag. Även om den statliga bolagsportföljen är världens kanske mest jämställda vad gäller exempel vis styrelser är det viktigt att bolagen

fortsätter jobba för allas lika behand ling och jämställdhet inom alla områ den av organisationen.

Jag är stolt över allt hårt arbete och engagemang som vi sett inom alla olika delar av den statliga bolagsport följen under det gångna året. År 2017 blev en revansch för de statliga bola gen och det är ett välkommet besked för ägarna, svenska folket.

Mikael Damberg

Närings- och innovationsminister, ansvarig minister för bolag

med statligt ägande

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G U T V E C K L I N G 2 0 1 7

Utveckling 2017

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsätt ningen för den statliga bolagsportföl jen ökade med 1,0 procent under 2017 jämfört med helåret 2016 och uppgick till 324,3 (321,1) miljarder kronor. Nettoomsättningen för helåret 2017 inklusive intressebolagen1 ökade med 0,5 procent och uppgick till 354,7 (353,1) miljarder kronor.

Ökad omsättning i LKAB, System bolaget och Samhall är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. LKAB:s omsätt ningsökning, 7,1 miljarder kronor, förklaras främst av bättre utfall för säkringar av pris och valuta. Sys tembolagets omsättning ökade till följd av något ökad försäljningsvo lym, bland annat på grund av befolk ningsökningen och höjd alkohol

skatt. Samhalls omsättning ökade med 0,5 miljarder kronor på grund av hög affärstillväxt, vilket därmed även medför fler arbetstillfällen.

Ett antal bolag minskade sin om sättning, exempelvis Vattenfall, Telia Company och SJ. En bidra gande orsak till Vattenfalls mins kade omsättning var lägre försäljning på privatkundsmarknaden i Neder länderna samt lägre erhållna priser och lägre sålda volymer till företags segmentet i Tyskland.

Vattenfall svarar för 41,7 (43,4) pro cent av nettoomsättningen i den stat liga bolagsportföljen respektive 38,1 (39,4) procent i det fall intressebola gen inkluderas.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2017 ökade och uppgick till 53,8 (26,4) mil jarder kronor. Det förklaras främst av lägre nedskrivningar och avsättningar för kvarvarande verksamheter i Vatten fall, vars underliggande rörelseresul tat därtill ökade med 1,6 miljarder kronor. Även LKAB:s bättre utfall från säkringar av pris och valuta och högre marknadspriser på högföräd lade järnmalmsprodukter bidrog i stor utsträckning till det högre rörelseresultatet.

Resultatet efter skatt för helåret 2017 ökade och uppgick till 38,4 (4,7) mil jarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Vattenfall, Akade miska Hus, LKAB och Svenska Spel. PostNords resultat efter skatt för

1) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag					Mdkr

	357,8
		350,0
		350,0	323,2	321,1		324,3

2013 2014 2015 2016 2017

BruttoinvesteringarMdkr

52,8
		50,9
	47,9
			43,5
			43,5	41,7

2013 2014 2015 2016 2017

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2017

	Övriga 20,3%	Vattenfall 38,1%
	SJ 2,2%	Vattenfall 38,1%
	SJ 2,2%
	Apoteket 5,6%
	LKAB 6,6%
	Systembolaget 8,3%	PostNord 10,5%
		PostNord 10,5%

Telia Company 8,4%

Avkastning på eget kapital						%		Utdelningar										Mdkr

												26,3
							12,0					26,3
																		20,2
										17,7
														15,4
														15,4		13,6
			4,9	0,4	-1,6											13,6

	4,0

									2013		2014		2015		2016		2017
2013		2014		2015	2016	2017

Bruttoinvesteringarna minskade med 4,2 procent och uppgick till 41,7 (43,5) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde mer än hälften av de totala bruttoinvesteringarna, minskade med 8,2 procent och uppgick till 21,2 (23,1) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,0 (1,6) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2017 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 20,2 miljarder kronor.

4	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

U T V E C K L I N G 2 0 1 7 R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

helåret 2017 förbättrades kraftigt men med ett resultat på 0,3 (1,6) miljar der kronor hade bolaget störst negativ påverkan på det konsoliderade resul tatet. Ehandelns accelererande till växt stärker bolagets utveckling sam tidigt som digitaliseringen fortsätter att påverka brevvolymerna negativt.

För verksamhetsåret 2017 uppgår utdelningarna från bolagen med stat ligt ägande till 20,2 (13,6) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från Svenska Spel och Telia Company, 4,7 respektive 3,7 miljarder kronor.

Hållbart företagande

utsläpp), uppgick till cirka 25,0 (25,5) miljoner och motsvarade en minsk ning med 2,0 procent jämfört med föregående år.1 Vattenfall står för cirka 92 procent av utsläppen och till sammans med LKAB, SAS, PostNord och Sveaskog står dessa fem bolag för mer än 99 (98) procent av portföljens totala klimatpåverkan.

Olycksfallsfrekvensen på portfölj nivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med miljoner antal arbetade timmar ökade till 6,2 (5,0)2. Under året inträffade inga (1) arbets

relaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklusive sociala kostnader) uppgick till 46,7 (46,4) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva bran scher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

1)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar 13 bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

2)Ett par bolag har exkluderats då de har rappor terat in alla arbetsrelaterade olyckor, oavsett om dessa resulterat i sjukskrivning eller ej.

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med inter nationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton CO2ekvi valenter (direkta och indirekta

Resultat efter skatt							Mdkr

							38,4

			16,5
	14,3		16,5	-1,6	-4,7


2013		2014		2015	2016	2017
Resultat efter skatt							Mdkr

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2017

Vattenfall 9,6

Akademiska Hus 6,5

LKAB 4,8

Svenska Spel 4,7

Telia Company 3,8

Specialfastigheter 1,7

SBAB 1,7

Övriga 5,6

Totalt38,4

Inbetald skatt, totalt1

Mdkr	2017	2016
Inbetalda bolagsskatter i Sverige	5,7	5,4

Inbetalda bolagsskatter i övriga länder	2,8	1,72

1)Avser bolagens totala betalningar av bolagsskatt (inkomstskatt) under året oavsett statens ägarandel. För en del bolag inräknas även exempelvis särskild löneskatt på pensionskostnader för de anställda, men detta utgör endast en mindre andel av totalen.

2)Exkluderar en större återbetalning av skatt i Tyskland för Vattenfall.

Bolag med statligt ägande, totalt1, 2

Mdkr	2017	2016	2015	2014	2013
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	324,3	321,1	323,2	350,0	357,8
Nettoomsättning inkl. intressebolag	354,7	353,1	356,0	389,0	405,4
(inkl. ev. anslag)
Resultat före värdeförändringar	47,9	20,8	11,3	23,0	24,9
Värdeförändringar	5,8	5,6	5,2	5,1	2,1
Rörelseresultat (EBIT)	53,8	26,4	16,5	28,1	27,0
Resultat före skatt	47,8	20,1	10,7	20,6	17,3
Resultat efter skatt	38,4	4,7	1,6	16,5	14,3
Bruttoinvesteringar	41,7	43,5	50,9	47,9	52,8
Kassaflöde från löpande verksamhet	50,7	46,5	61,7	65,2	65,0
(exkl. SEK och SBAB)
Summa eget kapital	342,6	312,9	339,2	363,8	358,7
Balansomslutning	1 495,6	1 469,0	1 488,9	1 540,3	1 489,0
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	110	111	120	124	129
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)	135	137	146	163	169
Utdelning	20,2	13,6	15,4	26,3	17,7
Uppskattat värde3	570	510	430	460	500
Avkastning på eget kapital (%)	12,0	1,6	0,4	4,9	4,0
Soliditet (%)	22,9	21,3	22,8	23,6	24,1
Direktavkastning (%)	3,6	2,8	3,6	5,5	3,3

1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups tidigare dotterbolag Boxer redovisas som re sultat från avvecklad verksamhet/verksamhet under avyttring 2016 och 2015. Apoteksgruppen ingår inte i den konsoliderade sammanställningen för 2017. Värdena för tidigare år har inte justerats.

2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet sedan 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent. Värdena för tidigare år har inte justerats.

3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G VÄ R D E U T V E C K L I N G

Högre marknadsvärde

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastig het, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn med omkring 40 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, tjänst och telekom.

En värdering av bolagen och port följen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknads värde för bolagen samt för portföljen som helhet. Majoriteten av bolagen värderas med såväl avkastningsvärde ring (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som rela tivvärdering (avstämning och jämfö relse mot värdemultiplar för jämför bara bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighets bolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknads värde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Värdeutveckling 2013 till 2017

Vid utgången av 2017 beräknades värdet på den statliga bolagsportföl jen till 570 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 70 miljarder

kronor, eller 14 procent, sedan 2013 då portföljen värderades till cirka

500 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 34 pro cent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala samman sättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med rela tivt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som del vis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för försäljningar, om 70 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vatten fall och LKAB ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har fluktuerat under den senaste femårsperioden. Sedan 2013 har innehaven i sektorn basindu

stri/energi ökat i värde från cirka 200 miljarder kronor till cirka 240 miljar der kronor. Som en följd av värdeut vecklingen, justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala stat liga bolagsportföljen ökat till drygt

40 procent av värdet vid utgången av

2017. De lägsta noteringarna obser verades under åren 2014–2015.

Justerat för transaktioner har vär det för den statliga bolagsportföl jen exklusive sektorn basindustri/ energi under samma period ökat med runt 30 miljarder kronor till cirka

330 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genomsnitt drygt 2 procent per år mellan 2013 och 2017. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 7,5 procent per år.

Sektorerna telekom och tjänster har haft en negativ utveckling sedan 2013. Värdeminskningen om totalt 45 miljarder kronor för dessa sekto rer beror främst på börsutvecklingen för Telia Company och det faktum

Totalavkastning 1

					27,0
					27,0											25,0
			22,2			24,0					24,0			23,0		25,0
			22,2												18,0

										16,0							16,2
				14,5
									13,4
																		10,0	9,8
												9,0								9,0
								7,0				9,0								9,0
								7,0					5,0

-0,3	-4,7	-1,0
Statliga bolagsportföljen							Investor					Industrivärden				OMX Stockholm GI

Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.

1)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar.

Beräknad totalavkastning för den statliga bolagsportföljen är justerad för avyttringar under perioden.

2)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

Ø 13,42

2013

2014

2015

2016

2017

6	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

VÄ R D E U T V E C K L I N G R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

att värderingen av Svenska Spel sedan 2015 inkluderar ett antagande om indragning av undantaget från spel och bolagsskatt.1

Sektorer i den statliga bolagsport följen som har utvecklats väl sedan 2013 är framför allt fastighet, konsument, finans och infrastruk tursektorerna. Ökningen inom sek torn konsument beror främst på en god värdeutveckling i Apoteket vars underliggande resultat förbättrats. Ökningen i sektorn finans beror framför allt på SBAB, som gynnats av utvecklingen på den svenska bolå nemarknaden. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybyggna tioner inom Akademiska Hus samt en generellt god utveckling på fastig hetsmarknaden. Inom infrastruktur sektorn har bland annat Swedavia utvecklats väl till följd av god passa gerartillväxt. I samband med värde ringen 2016 så ändrades värderings metodiken för Svedab, från att tidi gare ha värderat innehavet till bokfört eget kapital marknadsvärderas bola gets tillgångar genom avkastnings värdering. Förändringen bidrog i hög grad till värdeökningen av sek torn infrastruktur mellan åren 2015 och 2016. Vid utgången av 2017 utgjorde sektorn omkring 9 procent av portföljvärdet.

Värdeutveckling 2017

Under 2017 ökade värdet på den stat liga bolagsportföljen med cirka 60 miljarder kronor, eller knappt 12 pro cent, jämfört med föregående år. Som

jämförelse steg Stockholmsbörsen under samma period med cirka 6,5 procent. Utdelningar till staten under 2017 uppgick till drygt 13,6 miljarder kronor, vilket innebar en totalavkast ning om knappt 14,5 procent under 2017, jämfört med 22,2 procent 2016. Utdelningar till staten under 2018 har ökat kraftigt jämfört med föregå ende år. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stock holm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 6.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod sektorerna basin dustri/energi och infrastruktur för. Sammantaget summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till drygt 45 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/ energi värderades vid utgången av 2017 till cirka 240 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 35 mil jarder kronor, eller drygt 17 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror fram för allt på en högre värdering av Vattenfall drivet av en lägre bedömd risk och högre elpriser samt en högre värdering för LKAB som gynnats av stigande järnmalmspriser.

Vid utgången av 2017 uppgick värdet i sektorn infrastruktur till knappt 50 miljarder kronor, vilket är en ökning med 10 miljarder kronor, eller 25 procent, jämfört med föregående år.

Ökningen i värde förklaras delvis av värdeutvecklingen för Svedabs tillgångar.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2017 till 67 miljar der kronor, vilket är en ökning med omkring 7 miljarder kronor, eller 12 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utvecklingen på fastighetsmarknaden i stort.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskattades vid utgången av 2017 till cirka 211 mil jarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor. En bidra gande orsak var att Apoteksgruppen vid utgången av 2017 värderades till transaktionspris i stället för bokfört eget kapital.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2017 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 0,4 procent. Värdet av innehavet i SAS ökade med 52,7 procent. Sammanta get ökade värdet på de börsnoterade innehaven med 0,3 procent eller 158 miljoner kronor.

1)Intäkterna till statskassan kommer vid en framtida spel och bolagsskatt för Svenska Spel att utgöras av utdelning och skatt i stället för som nu endast av utdelning. Värderingstekniskt får dock bolaget en lägre värdering vid detta scenario.

Värdeutveckling 2013–2017 per sektor (justerat för transaktioner)3, 4

		570
500	460	510
	460	430
		430


	2013	2014		2015		2016		2017

Mdkr

Basindustri/Energi (LKAB, Sveaskog, Vattenfall) Telekom (Telia Company)

Tjänst (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Orio, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel, Swedesurvey)

Fastighet (Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, Statens Bostadsomvandling, Vasallen)

Finans (Almi Företagspartner, Bostadsgaranti, Saminvest, RISE, SBAB, SEK, Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

Konsument (Apoteket, Apoteksgruppen, Systembolaget)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Näringsdepartementet.

3)Förutom redovisade sektorer ingår för år 2015 sektorn Övriga (Dramaten, ESS, Operan och VisitSweden) med 1 mdkr.

4)Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F A L L S T U D I E R

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergri pande mål för bolagsförvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bola gen med statligt ägande ska agera

föredömligt inom området hållbart företagande, vilket inkluderar ett stra tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen eta blerar hållbara strategier stärker de

sin konkurrenskraft, vilket är en för utsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

Welcome App och SBAB i samarbete för integration

Sedan 2016 har Welcome App sam manfört ungefär 10 000 nyanlända människor med privatpersoner i Sverige via plattformen och appli kationen Welcome. Welcome App ser att många frågor från nyanlända handlar om hur bostadsmarknaden fungerar i Sverige, men de söker ofta även svar på hur staden de befinner sig i fungerar. Många som varit i Sverige några år upplever också att det är svårt att komma i kontakt med företag.

I slutet av 2017 lanserades därför företagskonceptet “Welcome App på jobbet” som går ut på att föra samman nyanlända och medarbe tare på arbetsplatser. Statligt ägda SBAB var först ut med att öppna för möjligheten för sina anställda att chatta med nyanlända. Engage manget från medarbetares håll är helt frivilligt, men antalet medver kande var stort. Hittills har närmare 500 personer varit i kontakt med medarbetare på SBAB.

Specialfastigheter har emitterat företagets första gröna obligationer

Specialfastigheter har emitterat företagets första gröna obligatio ner. Intresset var mycket stort och obligationen övertecknades. Lånen omfattar 500 miljoner kronor med en löptid på fem år respektive 750 miljoner kronor på sju års löptid. Lånen ska finansiera miljöcertifiera de byggnader som till exempel den nya tingsrättsbyggnaden i Lund, energieffektiviseringsprojekt, förnyelsebar energi, hållbart skogsbruk och vattenprojekt. De gröna obligationerna har emitterats under Specialfastigheters MTNpro

gram. En investerarrapport kommer årligen publiceras som redovisar allokering till olika projekt och efterlevnad av villkoren i det

gröna ramverket. Både Sveaskog och SBAB emitterade sina andra gröna obligationer under året som båda övertecknades snabbt.

8	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

		Skr. 2017/18:140
		Bilaga

		F A L L S T U D I E R R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Miljömärkning Sverige
inspirerar till en hållbar livsstil
Svanen är ett väl etablerat	ter utvecklat en ny nordisk varu
miljömärke i samtliga nordiska	märkesstrategi. Den innebär att
länder. Men marknader, kundför	alla nordiska länder kommer att
väntningar och marknadsföring	kommunicera varumärket Svanen
förändras i snabb takt och en	på samma sätt och ha en gemen
modern miljömärkning måste	sam modell för produktutveckling
anpassas till detta. Att Svanen är	grundad i marknadsförutsättningar.
ett nordiskt miljömärke innebär	Strategin ska utveckla varumärket
också att de olika nordiska orga	till att bli mer emotionellt så märket
nisationer som förvaltar miljömär	inte bara vägleder konsumenter till
ket i sina respektive länder måste	mer hållbara produkter och tjänster,
samverka.	utan också inspirerar till en hållbar
	livsstil. Kommunikationen kommer
Miljömärkning Sverige har under	därför bli mer målgruppsinriktad så
2017 därför tillsammans med	att den i högre grad engagerar och	Digital kommunikation kommer vara
bolagets nordiska motsvarighe	involverar företag och konsumenter.	en viktig del i det arbetet.


SSAB, LKAB och Vattenfall
samverkar för fossilfri ståltillverkning
Under 2017 bildade SSAB, LKAB och	2016–2017 kartläggs alla förutsätt
Vattenfall ett joint venturebolag för	ningar för fossilfri ståltillverkning.
att fortsätta driva initiativet HYBRIT	Den efterföljs av försök i en pilot
framåt. Företagen äger vardera en	studie som pågår mellan 2018 och
tredjedel av bolaget, som ska verka	2024. Slutligen sker mellan 2025
för att hitta en tillverkningsprocess	och 2035 försök i en demonstra
för stål som släpper ut vatten i	tionsanläggning.
stället för koldioxid. Målsättningen		Sverige har unika förutsättningar
är att ha en helt fossilfri process för	Initiativet kan minska Sveriges	för ett initiativ av detta slag. Här
ståltillverkning vid år 2035.	totala koldioxidutsläpp med tio	finns en specialiserad och innovativ
	procent och har beskrivits som	stålindustri, tillgång till klimatsmart
HYBRITinitiativet är indelat i tre	avgörande för att Sverige ska	och förnybar elkraft och Europas
faser. I en förstudie under åren	kunna möta målen i Parisavtalet.	mest högkvalitativa järnmalm.


Höga betyg för digitalisering, hållbarhet och service till statligt ägda bolag
Flera bolag med statligt ägande har	För åttonde gången har varumär	andra bolag med statligt ägande,
under 2017 fått betydelsefulla utmär	kesföretaget Differ undersökt ”Sve	kvalade också in bland topp tio.
kelser vilket är ett gott betyg på att	riges Grönaste Varumärke”, och för
de agerar ”på ett sådant sätt att de	sjätte året i rad rankades SJ högst	Systembolaget har högst förtroende
åtnjuter offentligt förtroende” – ett	bland 86 studerade varumärken i	bland svenskarna i 2017 års Förtro
av kraven i statens ägarpolicy.	åtta olika branscher. År 2017 delade	endebarometer, och har i under
	SJ förstaplatsen tillsammans med	sökningen Service Score utsetts till
För att nämna några exempel så har	Änglamark. SJ rankas även topp tio	Sveriges bästa serviceföretag fem år
SEK med sin årsredovisning för 2016	på listan ”Digital leaders in Sweden	i rad. Även Apoteket hamnade bland
vunnit första pris i tävlingen ”Bästa	2017” där itkonsultbolaget Bea	de tio främsta företagen i Service
redovisning av hållbarhet” anordnad	ringPoint har undersökt 80 svenska	Score 2017 med en sjundeplats.
av FAR (Föreningen auktoriserade	företag för att se vilka som är bäst
revisorer).	på digitalisering. Telia och SAS, två

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7		9

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F A L L S T U D I E R

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digitali seringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Under 2017 har ägaren tydligt uttryckt sin förväntan om att bola gen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitaliseringens möjlighe ter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på

styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen inne bär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft. Vidare har bolags förvaltningen genomfört en portföl jövergripande temperaturmätning av bolagens digitala mognad och ska

pat utrymme för att diskutera digi taliseringsfrågor under ägardialoger. Bolagsförvaltningen har också inves terat tid för intern kompetensutveck ling i form av studiebesök och semi narier, bland annat om digitalisering i styrelsearbetet.

SJ – ett digitalt och nytänkande företag
Under 2017 fortsatte SJ att utveckla	”Var ska jag stå på plattformen?”	för service. Genom att digitalisera
bolagets mobilapp och bland annat	är ett resultat av detta samarbete.	fordonsunderhållet skapas robus
introducerades Swish för betalning	Den förenklar för resenären vid om	tare tåg, punktligare tågtrafik samt
ar i SJ:s egna kanaler. Vid årsskiftet	bordstigning och ökar möjligheten	snabbare och tydligare information
användes betaltjänsten vid över	till en punktlig avgång.	till resenärer. Dessutom erbjuder
hälften av de digitala köpen. SJ:s		SJ som första reseföretag i världen
systematiska arbetssätt, med att	SJ har också påbörjat arbetet med	sina resenärer att använda chipp
involvera intresserade resenärer att	att göra sina tåg smartare och tack	implantat för biljettvisering. Försö
testa och utvärdera idéer i utveck	vare sensorer ska tågen kunna	ket har rönt stor uppmärksamhet
lingsappen SJ Labs, är fortsatt fram	skicka signaler när något är på väg	både i Sverige och internationellt.
gångsrikt. Den digitala funktionen	att gå sönder eller när det är dags


Apodos
Exakt rätt medicin vid exakt rätt	Apodos produceras i en helauto	stora kostnader för samhället och
tillfälle. Varje dag producerar Apo	matiserad maskinpark i Örebro	innebär stort mänskligt lidande.
teket över 300 000 dosdispensera	och distribueras därifrån ut till	Apodos är ett viktigt hjälpmedel för
de förpackningar, Apodos, till sina	kunderna. Varje Apodosförpack	människor som behöver stöd för
kunder. Varje förpackning innehåll	ning fotograferas individuellt för	att ta sin medicin på rätt sätt och
er exakt rätt medicin som kunden	att säkerställa att rätt läkemedel	därmed uppnå följsamhet. Följsam
ska ta vid ett och samma tillfälle	finns i påsen och att ingen tablett	hetsproblem är hinder i vardagen
individuellt märkt med person	är skadad. Fotografierna analyse	som gör att människor inte följer
uppgifter och innehåll.	ras digitalt och endast 0,1 procent	ordinationen som läkaren hade
	granskas och korrigeras manuellt.	tänkt. Det är ofta rent mänskliga
	Produktionsmiljön ger med hög	hinder såsom att kunden glömmer
	hastighet en exakt och pålitlig dist	att ta sin medicin, har bristfällig
	ribution av över en miljon tabletter	information om läkemedlet eller inte
	om dagen.	ser någon tydlig effekt av läkemed
		let. Apodos bidrar till att förbättra
	Tre miljoner människor i Sverige	ordinerad läkemedelsbehandling,
	lever med en kronisk sjukdom och	minskar samhällets kostnader och
	äter läkemedel varje dag. Läkeme	förbättrar livskvaliteten för många
	delsrelaterade problem leder till	människor.

10	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

F A L L S T U D I E R R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Innovationsfrämjande kultur inom Systembolaget

Med målet att öka innovations kraften och ”intraprenörsandan” startade Systembolaget under 2017 ett arbete med ”växthus” i hela företaget. Ett växthus är ett

iterativt test med syfte att bejaka kreativiteten och att snabbt, enkelt och billigt testa en idé eller lösning. Det finns i växthuset möjlighet för alla att följa utvecklingen även i

realtid. Växthuset avslutas med en rekommendation om nästa steg. Hittills är cirka 10 växthus uppstartade där test av teknikstöd med artificiell intelligens/robotics sker men även översyn av interna arbetssätt och hjälpmedel i hela företaget.

Systembolaget fortsätter även med etablerade samarbeten och nätverkande för att utbyta erfaren heter inom området innovation. Ett exempel är samarbete med Handelsrådet där Systembolaget och ytterligare fyra näringslivsak törer testar en ny samarbetsform tillsammans med fem högskolor och universitet med syftet att fors ka kring utmaningar för framtidens kunderbjudanden inom återförsälj ning.

Hackathon
Ett sammanhållet tjänsteerbjudande	med minuter i akuta nödsituationer.	i framtiden. Hackathon är ett inno
som ligger i framkant förutsätter	SOS Alarm kommer att undersöka	vativt sätt för SOS Alarm att hitta
en nytänkande verksamhet. Som	samtliga tävlingsförslag för att se	framtida kollegor samtidigt som
exempel kan nämnas att SOS Alarm	om de kan bidra till att hjälpen lar	tävlingen hjälper till att realisera
i slutet av året stod värd för ett så	mas ut säkrare och mer effektivt	morgondagens alarmeringstjänst.
kallat hackathon i form av en lagtäv
ling mellan flera av Sveriges tekniska
ling mellan flera av Sveriges tekniska
högskolor. Syftet var att fundera ut
och göra prototyper av nya tjänster
för ett tryggare Sverige för alla. Det
vinnande förslaget var en bot som
med hjälp av artificiell intelligens
föreslår för SOSoperatören vilka
resurser som bör larmas ut, baserat
på hur SOSoperatörer har agerat
tidigare i liknande situationer. Fullt
utvecklad kan en sådan funktion
spara viktiga sekunder eller till och


V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7		11

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Strategi och mål

Skr. 2017/18:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga värdeut- vecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt be- slutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyr- ning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och åtta delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 570 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 110 000 per- soner och cirka 135 000 personer när även intressebolagen inkluderas.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en vik- tig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkur- rensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lön- samt samt ges förmåga att utvecklas.

Ett tjugotal av de statligt ägda bola- gen har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid

går att mäta i ekonomiska termer. Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risk- tagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professi- onell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professio- nell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och sam- hällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolags-

styrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslu- tande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrel- sens ansvar att fastställa mål och stra- tegi för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operatio- nella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag,

se tabellen nedan.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämp- liga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpo- licy 2017 ingår regeringens riktlinjer

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ

Bolag med	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
statligt ägande	• Statens ägarpolicy	verksamhetsparagraf
	• Regelverk för emittenter1	• Ägaranvisning2
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
bolag	• Regelverk för emittenter	verksamhetsparagraf
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Myndigheter	• Myndighetsförordningen	• Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	• Förordning med instruktion	• Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

1)Gäller för extern rapportering.

2)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L A K T I V T Ä G A N D E

Förvaltningsansvar

Näringsdepartementet

Akademiska Hus

Almi Företagspartner

Apoteket

Arlandabanan Infrastructure

Bilprovningen

Bostadsgaranti

EUROFIMA

Green Cargo

Göta kanalbolag

Infranord

Jernhusen

Lernia

LKAB

Metria

Orio

PostNord

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall

Saminvest

SAS

SBAB

SEK, Svensk Exportkredit

SOS Alarm

Specialfastigheter

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

Statens Bostadsomvandling

Stiftelsen Industrifonden

Stiftelsen Norrlandsfonden

Sveaskog

Svedab

Svenska Skeppshypotek

Svenska Spel

Svevia

Swedavia

Swedesurvey

Swedfund International

Telia Company

Teracom Group

Vasallen

Vattenfall

VisitSweden

Finansdepartementet

Miljömärkning Sverige

Kulturdepartementet

Kungliga Dramatiska teatern

Kungliga Operan

Voksenåsen

Socialdepartementet

APL, Apotek Produktion &

Laboratorier

Systembolaget

Utrikesdepartementet

Sweden House

för extern rapportering och riktlinjer för ersättning och andra anställnings- villkor för ledande befattningsha- vare. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvalt- ningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyr- ning av statligt ägda företag. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Riktlin- jerna är rekommendationer som rik- tas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syf- tar till att undvika att staten gör miss- tagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventio- nistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Närings- och innovationsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements för- valtningsansvar i tabellen till vän- ster). Näringsdepartementet har en

särskild organisation specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. För- valtningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och pro- fessionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla

och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolagsförval- taren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelsere- krytering och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda pro- jekt inom ramen för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att grup- pen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vil- ket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgruppen sker analyser av bola- gens verksamhet, marknad, konkur- renter och hållbart förtagande vilket

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

bidrar till att säkerställa värdeskapan- det i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hante- rar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, sty- relseförändringar, fastställande av eko- nomiska mål, uppdragsmål och utdel- ningspolicyer, samt måluppfyllelse.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag

som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren fördjupad kun- skap om bolaget, de marknader bola- get verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförval- tarens kompetens bidrar till bolags- gruppens kunskaper om bolagen vil- ket underlättar exempelvis förbere- delse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsförvaltaren har samma man- dat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvalta- ren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägar- policy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bola- gets organisation och för- valtning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrel- sen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart företagande, samt fat- tar andra viktiga strategiska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhet- liga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenominerings-

process. Läs mer om styrelsenomine- ringsprocessen på sidan 17. Styrel- sens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten

som bolagsägare, se figur på sidan 16. Genom att bolagens prestation regel- bundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och upp- dragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lön- samhet, effektivitet och risknivå. Upp- dragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvär- dering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärs- strategi och affärsutveckling har äga- ren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett håll- bart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majo- riteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdeparte- mentet, Kulturdepartementet, Soci- aldepartementet och Utrikesdepar- tementet, se tabell på sidan 14. De olika departementens statsråd och politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialo- gen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gente- mot målen diskuteras, liksom even- tuella åtgärder som planeras för att

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

	Bolagsgrupper
	för varje enskilt
	innehav
Transparens-		Arbete
Transparens-		i bolags-
krav	Aktivt	styrelserna
	Aktivt
	ägande
Ägardialog		Nominering
Ägardialog		av styrelser
		av styrelser
	Mål och
	uppföljning

nå målen. Även de av styrelsen fast- ställda strategiska målen för hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen dis- kuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finan- siella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Vid upp- rättandet av hållbarhetsredovisning ska bolagen följa de regler om håll- barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informa- tionsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtro- endet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorgani- sationen inom Näringsdepartemen- tet uppgick under 2017 till 33,2 (38,9) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finan- siell, ekonomisk och juridisk rådgiv- ning samt framställandet av verksam- hetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 25,2 (14,5) miljoner

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L A K T I V T Ä G A N D E

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

BeslutsmandatBeskrivning

Uppdrag

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägaren + Bolagsstyrelse och ledning

Ekonomiska Uppdragsmål mål

Strategiska mål för ett hållbart

företagande

Ägardialog

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål för ett håll- bart företagande syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och hållbart, samt underlätta uppföljning. Vid fastställandet av de olika typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar med varandra.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutande målen. Regeringen återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande utgör en bilaga.

kronor. Kostnaderna för förvaltnings- organisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolags- förvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Förändringar i portföljen

I november 2017 beslutade regeringen att sälja Apoteksgruppen i Sverige Hol- ding till Euroapotheca UAB. Transak- tionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkän- nande.

SAS genomförde under hösten 2017 en nyemission av stamaktier med avvi- kelse från aktieägarnas företrädesrätt. Svenska staten tecknade inte aktier

i denna nyemission varför statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 procent.

Sedan den 1 juli 2016 ingår helägda Saminvest i den statliga bolagsportföl- jen. Saminvest är från och med 2017 moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181), som överlämnades till riksdagen den 20 april 2017, föreslog regeringen att sta- tens innehav i Apotekgruppen i Sverige Holding AB och Metria AB avyttras. Regeringen föreslog även en avveck- ling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten till Lantmäteriet. Riks- dagen beslutade i enlighet med reger- ingens förslag den 20 juni 2017 (bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).

Bolag	Nuvarande	Bemyndigande att	Beslut
Bolag	ägarandel, %	förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Bostadsgaranti	50	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Metria	100	0	prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333

Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287

SAS	15	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

16	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna sty- relserekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första stra- tegimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryterarna kom- petensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genom- förda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseut- värderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärde- ring, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgrup- pernas analyser, till exempel hållbar- hetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att	heter. Genom att ta in ledamöter
förstå vilka strategiska och operativa	med varierad bakgrund får styrelsen
utmaningar bolaget står inför och	bredare kompetens och förbättrad
för att få en bättre bild av detta sker	dynamik, med syftet att mångfalden
ofta även en diskussion med VD.	ska minska grupptänkandet.
Styrelsen ska ha rätt samlad kompe-
tens, erfarenhet och bakgrund för att	Den politiska förankringen, bered-
kunna förvalta bolagets angelägen-	ningen, pågår löpande under hösten
heter med integritet och effektivitet.	och vintern. Dels bereds vilka ordfö-
Det krävs att varje ledamot har den	rande och styrelseledamöter som ska
tid och det engagemang som behövs	väljas om och ersättas, dels bereds
för uppdraget samt en stark integritet	förslagen på nya ordförande och
och förmåga att se till bolagets bästa.	övriga nya styrelseledamöter. Bolags-
Med utgångspunkt i respektive sty-	ansvarigt statsråd beslutar sedan om
Med utgångspunkt i respektive sty-	nominering till årsstämman som
relses kompetensbehov fastställs	beslutar om valet av styrelse.
kravprofiler för de styrelseledamö-
ter och ordförande som ska rekryte-	Varje år väljs omkring 40–60 nya
ras och styrelserekryterarna inleder	styrelseledamöter. Det innebär att
sökprocessen. Urvalet av ledamöter	staten över tid byter en person per
görs från en bred rekryteringsbas för	styrelse och år. Snittstorleken på
att ta till vara kompetens hos såväl	styrelserna är sju personer, vilket
kvinnor och män, som hos personer	innebär att styrelseledamöter
med olika bakgrund och erfaren-	i genomsnitt sitter sex till sju år.

1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Svenska Skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom

RegeringskanslietRegeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande,

instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L E K O N O M I S K A M Å L

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolag med statligt ägande för att hålla den ekonomiska risken på en rimlig nivå, för att verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt och för att säkerställa värdeskapande. De ekonomiska målen skall vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsätt- ningar som andra aktörer på markna- den och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripan- de mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsik- tiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursut- nyttjande som möjligt är fastställan- det av ekonomiska mål. Ägaren utar- betar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samti- digt som kvaliteten och verklighets- förankringen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts uppdrags- mål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen efter- som det särskilt beslutade samhälls- uppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En håll-

barhetsanalys ingår i den fundamen- tala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fast- ställa ekonomiska mål är att

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

•tillförsäkra ägaren direktav- kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens fram- tida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risk- nivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fast- ställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapi- talkostnaden avgör huruvida avkast- ningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital motsvara kapitalkostnaden.

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstruktur- mål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bolagen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken för- delning mellan eget och lånat kapi- tal som är teoretiskt optimalt för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörel- serisk vägs in i beräkningen, för att hitta en effektiv och finansiellt mot- ståndskraftig kapitalstruktur. Kapi- talstrukturmålet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall för netto- skuldsättningsgraden i bolaget.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

	Utdelningspolicy
	Utdelningspolicy


Kostnad för eget kapital	Lönsamhetsmål		Konsistensbedömning	Förslag
Kostnad för eget kapital	Lönsamhetsmål		Konsistensbedömning	Förslag


18	Kapitalstruktur	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7
	Kapitalstruktur

Skr. 2017/18:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

Under 2017 antogs nya ekonomiska mål för LKAB. Bolagets mål för kapitalstruktur och utdelning justerades.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lön- samhetsmålet. Analyser av bolagens affärsplaner och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastnings- mål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginal- mål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslu- tas en utdelningspolicy för bolaget. Utdelningen ska bygga på en förut- sägbar och långsiktigt hållbar ekono- misk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistri- bution till ägare. I de fall att särskilt attraktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget/-n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana inves- teringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investerings- planer och tillväxtmöjligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkast- ningen inte direkt uppnår ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkastningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden,

betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sammantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genom- föras så att inga inbyggda konflik- ter finns mellan målformuleringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdel- ning samt tillväxt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen impli- cerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar for- mellt om målen på bolagsstämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara fram- åtblickande och långsiktiga. Det bety- der att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar.

Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bola- gets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att upp- fylla målen och de omvärldsfakto- rer som påverkar bolagets förutsätt- ningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekono- miska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsent- liga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska för- ändringar kan också vara en anled- ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som invol- verar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2017 antogs nya ekonomiska mål för LKAB, Swedavia och Vatten- fall. Läs mer om framtagandet av Vattenfalls nya mål på nästa sida.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L F A L L S T U D I E

Vattenfall – de nya ekonomiska målen
Vattenfall – de nya ekonomiska målen				2012
Energimarknaden genomgår ett		Resultatet av målprojektet
paradigmskifte. Fler energibolag		Målprojektet resulterade i ett
arbetar för att skapa hållbara		något lägre avkastningskrav som
arbetar för att skapa hållbara		något lägre avkastningskrav som
produktionsportföljer där inves-		framför allt är en följd av omställ-
teringsplaner skiftas från fossil-		ningar i bolagets produktionsmix
kraft till förnyelsebart, såsom		(minskad fossilkraft till förmån
vind- och solkraft. Samtidigt råder		för mer förnybart) och ändrade
stort fokus på så kallade decen-		marknadsvillkor i spåren av be-		2013
traliserade kundlösningar, där		tydande marknadsmognad inom		2013
traliserade kundlösningar, där		tydande marknadsmognad inom
energibranschen går från produk-		förnybar energi. Riskerna är nu
tions- till kundfokus och erbjuder		lägre och avkastningen därmed
klimatsmarta lösningar. Elpriserna		stabilare.
klimatsmarta lösningar. Elpriserna		stabilare.
befinner sig på fortsatt låga nivåer
befinner sig på fortsatt låga nivåer
även om en återhämtning skett		De nya målen möjliggör en ac-
även om en återhämtning skett		De nya målen möjliggör en ac-
från tidigare bottennivåer. Mitt i		celeration i förnybara energislag
allt detta digitaliseras branschen.		och bidrar till Vattenfalls långsik-
Sammantaget bedömdes 2017		tiga mål att bli fossilfritt ”inom		2014
som en lämplig tidpunkt att se över		en generation”. Analysen visade		2014
de ekonomiska mål som Vattenfall		på svårigheter med att nå det
arbetat gentemot sedan 2012.		gamla investeringsmålet utan att
Ett viktigt styrningsverktyg		öka portföljens risk, givet dagens
		öka portföljens risk, givet dagens
		elpriser och marknadsförutsätt-
		elpriser och marknadsförutsätt-
Ägaren initierade en diskussion		ningar.
med Vattenfalls styrelse om en
översyn av bolagets ekonomiska		Över tid bör ett stabilare Vatten-
mål, som sedan beslutades for-		fall kunna möjliggöra stadigare
mellt. Beslutet markerar start-		utdelningar, vilket återspeglas i		2015
punkten för ett genomgripande		en något högre utdelningspolicy.		2015
punkten för ett genomgripande		en något högre utdelningspolicy.
målprojekt som pågick under 2017		De nya ekonomiska målen beslu-
parallellt med en hållbarhetsana-		tades vid en extra bolagsstämma
lys, drivet i nära samarbete mellan		i december 2017.
lys, drivet i nära samarbete mellan		i december 2017.
ägare, styrelse och ledning.		De nya målen
		De nya målen
Fastställande och uppföljning av		•	Avkastning på sysselsatt
ekonomiska mål är ett av bolags-			kapital ≥8% (9%).
förvaltningens viktigaste verktyg.		•	FFO/justerad nettoskuld
Genom regelbunden uppföljning			= 22–27% (22–30%).	2016
av Vattenfalls prestation gente-			= 22–27% (22–30%).
av Vattenfalls prestation gente-		•	Utdelningspolicy = 40–70%
mot fastställda mål ökar förstå-			av årets resultat efter skatt
elsen av ägarens förväntningar,			av årets resultat efter skatt
elsen av ägarens förväntningar,			(40–60%).
och staten som ägare kan bidra		•	Mål för nettoskuldsättnings-
till utvärdering och utveckling av			grad har tagits bort.
bolaget samt en mer effektiv och			grad har tagits bort.
bolaget samt en mer effektiv och
tydlig ägarstyrning.
	Det nära samarbetet mellan ägare,			2017
	Det nära samarbetet mellan ägare,			2017
	styrelse och ledning försäkrade en
	styrelse och ledning försäkrade en
	relevant målsättning för bolaget och
	processen var även värdefull i utbildningssyfte.
	Både bolaget och ägaren fick än bättre insikt
	Både bolaget och ägaren fick än bättre insikt
	om varandras synsätt och förväntningar.”
	Lars G Nordström
	Lars G Nordström
	Styrelseordförande
	Styrelseordförande

November Tidigare mål beslutas på en extra bolagsstämma. Elpri- serna fortsätter falla och når histo- riskt låga nivåer 2015/16, bland annat som en följd av en ökning av förnybar el i energibalansen, lägre CO2-priser och låg efterfrågan. Stora nedskriv- ningar inom energibranschen under perioden 2012–16.

Juli Vattenfall delar upp verksam- heten i en nordisk och en kontinen- taleuropeisk del för att möta utveck- lingen på den svåra europeiska energimarknaden. Kostnadsredu- ceringar och pågående effektivise- ringar accelereras för att möta allt kärvare marknadsutsikter.

Mars Vattenfall annonserar att bolaget avser rekordinvestera i de svenska elnäten och gör en särskild satsning för ökad leveranssäkerhet i norra Sverige och förberedning för anslutning av mer vindkraft.

Oktober Magnus Hall tillträder som ny VD den 1 oktober.

Januari Ny organisation och kon- cernledning presenteras. Ny strategi som bland annat innefattar kund- erbjudanden mot mer hållbara lösningar och ytterligare fokus på utsläppseffektiv eller -fri produktion.

Oktober Beslutas att ta kärnkraft- verken Ringhals 2 och 1 ur drift år 2019 respektive 2020.

Juni Den parlamentariska energi- överenskommelsen sluts. Utgör gemensam färdplan för kontrollerad övergång till ett helt förnybart el- system med mål om 100 procent för- nybar elproduktion år 2040. Elcertifi- katssystemet för vindkraft förlängs. Skatt på vatten- och kärnkraftspro- duktion sänks.

September Efter en längre tids utredning av ägandeskapet och bekräftelse att staten står bakom beslutet slutför Vattenfall försälj- ningen av sin tyska brunkolsverk- samhet.

November Vattenfall vinner bud- givning om att bygga Nordens största havsbaserade vindkraftpark, i området Kriegers Flak.

November Historiskt stor vind- kraftorder. Bolaget beställer turbiner till tre nya vindkraftparker i Danmark. Ordern är världens största för turbi- ner till havsbaserad vindkraft 2017.

December Vattenfalls nya ekono- miska mål beslutas på en extra bolagsstämma i december 2017.

20	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S A M H Ä L L S U P P D R A G S T R AT E G I O C H M Å L

Samhällsuppdragens natur

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syf- tar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bolag som har särskilt beslutade samhällsupp- drag bidrar bland annat till kultu- rella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att producera efterfrå- gade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads- mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnytt- jad resurs hos personer med funk-

tionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsupp- draget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhällsuppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sekto- rer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoho- lens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företagspartner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 23 bolag med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, se tabell till höger.

23 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Almi Företagspartner APL, Apotek Produktion & Laboratorier Arlandabanan Infrastructure Göta kanalbolag

Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Operan Miljömärkning Sverige

RISE, Research Institutes of Sweden Samhall

Saminvest

Statens Bostadsomvandling SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Sveaskog

Svedab Svenska Spel Swedavia

Swedfund International Systembolaget Teracom Group VisitSweden Voksenåsen

Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag

Riksrevisionen granskade under	Riksrevisionens bedömning är att	för att bolag med samhällsuppdrag
2017 om regeringens styrning av	den systematiska styrningen och	utvecklar sin redovisning av arbetet
bolag med samhällsuppdrag ger	uppföljningen av samhällsuppdra-	med samhällsuppdragen.
goda förutsättningar för att sam-	gen behöver utvecklas.
hällsuppdragen ska kunna utföras		Regeringen har under våren
väl och resultaten publicerades	Riksrevisionen rekommenderar re-	2018 redovisat sin bedömning av
i granskningsrapporten ”Statligt	geringen att snabba på processen	Riksrevisionens iakttagelser och
ägda bolag med samhällsuppdrag –	med att ge uppdragsmål åt bolag	rekommendationer i en skrivelse
regeringens styrning (RiR 2017:37)”.	med samhällsuppdrag. Regering-	till riksdagen (skr. 2017/18:172) och
Granskningen visade att regering-	en bör enligt Riksrevisionen även	bolagsförvaltningen på Regerings-
ens uppföljning och redovisning	komplettera den årliga skrivelsen	kansliet har börjat implementera
kan förbättras, bland annat när det	till riksdagen om de statliga bolagen	några av Riksrevisionens rekom-
gäller målkonflikter och finansie-	med en sammanhållen redovisning	mendationer.
ringen av samhällsuppdragen.	av samhällsuppdragen samt verka

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7		21

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L U P P D R A G S M Å L

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag faststäl- ler ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag. Uppdrags- mål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad pro- cess för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

•tydliggöra kostnaden för utföran- det av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effek- tivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är vik- tigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exem- pel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsupp- draget. Det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslu- tade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhälls- uppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skatte- betalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

(1)Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

(2)Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

(3)Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

Ibolagsordningens verksamhetsbe- skrivning framgår ofta vad det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför samhällsnyttan först

Metoden för framtagande av uppdragsmål

VARFÖR		VAD	HUR
Definiera varför uppdraget ska		Definiera uppdraget och vad	Definiera uppdragsmål som
utföras.		bolaget ska göra.	speglar syftet och beskriver hur
(enligt till exempel propositio-		(enligt bolagsordning och/eller	uppdraget ska utföras.
ner och utskottsbetänkanden)		ägaranvisning)	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
			volymer, effektivitetsmått eller
			annat mått inom bolagets kontroll)


	Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål


		Beaktas i processen för att fastställa
		ekonomiska mål
22		V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

SOS Alarm är ett av de bolag för vilka man hittills har inrättat uppdragsmål. Mål finns för bland annat svarstider.

■För mer information se sida 65.

klargöras. Samhällsnyttan eller syf- tet med det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetän- kanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhällsnyt- tor. För dessa kategorier tas standard- mål fram. Ett exempel är inom infra- struktur, där standardmålen utgörs av måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att

mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar sär- skilt viktiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.

I den statliga bolagsportföljen finns nio bolag med beslutade uppdrags- mål, se tabell till höger.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av uppdragsmålen sker löpande och utgör en stående punkt vid de regelbundna ägardialogerna mellan företrädare för ägaren och bolaget. Om bolaget skulle få väsent- ligt förändrade förutsättningar kan uppdragsmålen ses över och ändras.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

Almi Företagspartner Göta kanalbolag

SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Svedab1

Swedavia

Swedfund International Systembolaget

1)Uppdragsmål enligt processen beslutades på bolagets årsstämma 2018.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L M Å L U P P F Ö L J N I N G

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2017

		Lönsamhet		Kapitalstruktur	Beslutad utdelning
	Avkastning eget kapital,			Soliditet,	baserad på 2017 års vinst,
	om inget annat anges		om inget annan anges		om inget annat anges
%, om inget annat	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017
anges	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017
Akademiska Hus	≥6,51	5,91	30–40	43,3	40–60	60
APL	>8	-0,1	40–50	27,2	≥50	-
Apoteket	≥32	3,42	40–803	34,03	40–604	594
Bilprovningen	≥82	7,32	30–40	49,8	≥80	-
Green Cargo	≥106	06	0,6–0,93	1,93	50	-
Göta kanalbolag	≥07	0,07	-10–503	-103,03	-	-
Infranord	≥16	16,7	>33	40,9	50–75	50
Jernhusen	≥12	9,0	35–45	43,8	33	33
Lernia	≥20	11,2	30–50	33,0	≥50	50
LKAB	>12	14,4	0–303	-6,63	40–60	60
Metria	≥105	8,55	≥30	49,4	≥30	30
PostNord	10,56	-1,66	10–503	3,03	40–60	-
Samhall	7	-18,2	≥30	35,0	-	-
SAS	>1216	13,016	<38	3,18	-	-
SJ	≥76	16,46	0,5–1,03	-0,13	30–50	50
SOS Alarm	≥22	8,82	25–35	46,1	≥50	-
Specialfastigheter	89	13,29	25–35	33,8	50	50
SSC	≥66	-2,06	0,3–0,53	0,33	≥30	-
Sveaskog	≥4,510	4,610	0,3–0,63	0,43	65–90	75
Svenska Spel	≥222	21,82	-	-	-	100
Svevia	≥20	12,3	20–30	30,5	≥50	171
Swedavia	≥66	5,16	0,7–1,53	1,03	30–50	30
Swedesurvey	≥52	-65,12	>10–1511	3,211	50–100	-
Swedfund	pos12	50,112	-	-	-	-
Systembolaget	rf+7	17,2	20–30	27,8	80–100	100
Telia Company	-	-	A- till BBB+13	A- till BBB+13	>213	2,313
Teracom Group	17	13	30	79,0	40–60	60
Vasallen	rf+4	4,3	≥50	82,0	30–50	544
Vattenfall	≥814	7,714	22–2715	21,515	40–70	24

1)Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar. 2) Rörelsemarginal. 3) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. 4) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. 5) EBITDA-marginal. 6) Avkastning på operativt kapital. 7) EBT-marginal.

8)Nettoskuld/EBITDAR. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.

10)Direktavkastning 11) Eget kapital ska uppgå till minst 10–15 miljoner kronor. 12) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt, utfall i miljoner kronor. 13) Solid kreditvärdering på lång sikt och utdelning om minst 2 kronor per aktie. 14) Avkastning på sysselsatt kapital.15) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.16) ROIC.

		Lönsamhet		Kapitalstruktur			Beslutad utdelning baserad
	Avkastning eget kapital,		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		på 2017 års vinst,
	om inget annat anges		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		om inget annat anges
%	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017	Mål	Utfall 2017
SBAB	≥10	12,5	≥1,517	47,617	≥1,517	32,217	≥40	40
SEK	≥6	4,5	1-318	23,018	-	-	30	30

17)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 1,5 procentenheter över Finansinspektionens kommun- icerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 37,7 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 27,3 procent. 18) Total kapi- talrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,2–19,2 procent.

24	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

				Skr. 2017/18:140
				Bilaga

				M Å L U P P F Ö L J N I N G S T R AT E G I O C H M Å L
Uppfyllnad av ekonomiska mål för 2017
På portföljnivå
Lönsamhet	Kapitalstruktur	Utdelning
3%	6%	16%
		16%
42%	48%	55%		Målet uppfyllt
55%	42%	29%		Målet delvis uppfyllt1
	3%			Målet ej uppfyllt
	3%			Inget beslutat mål
				Inget beslutat mål
			1) Bolaget har flera relevanta mål
			varav vissa är uppfyllda.
Uppdragsmål och utfall 2017
Uppdragsmål syftar till att tydliggöra bolagens samhällsuppdrag. Samhällsuppdrag och
uppdragsmål beskrivs på sidorna 21–23. Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för
respektive bolag presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 39–85.

Bolag med samhällsuppdrag			Fastställda uppdragsmål		Utfall
Näringsdepartementet
Almi Företagspartner				Ja	Se sidan 40
Arlandabanan Infrastructure				Nej1	NA
Göta kanalbolag				Ja	Se sidan 48
RISE			2		NA

Samhall			3		NA

Saminvest			3		NA
			3

Statens Bostadsomvandling			3		NA

SEK				Ja	Se sidan 63
SOS Alarm				Ja	Se sidan 65
SSC				Ja	Se sidan 67
Sveaskog			3		NA

Svedab				Ja4	NA4
Svenska Spel			3		NA

Swedavia				Ja	Se sidan 74
Swedfund				Ja	Se sidan 77
Teracom Group			3		NA

VisitSweden			3		NA

Finansdepartementet
Miljömärkning Sverige			3		NA

Kulturdepartementet
Dramaten			3		NA

Operan			3		NA

Voksenåsen			3		NA

Socialdepartementet
APL			3		NA

Systembolaget				Ja	Se sidan 78

1)Mål ej satt på grund av verksamhetens särart.

2)Processen för framtagandet av uppdragsmål pågår och målen förväntas beslutas under 2018.

3)Uppdragsmål har ännu inte tagits fram.

4)Uppdragsmål enligt processen beslutades på bolagets årsstämma 2018.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Strategiska mål för hållbart företagande

Hållbart företagande integreras i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera håll- barhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart företagande.

Staten som ägare har en hög ambi- tionsnivå för hållbart företagande. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmo- deller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identi- fiera och minimera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänkande för ett håll- bart värdeskapande. Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges närings- liv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Inom hållbart företagande ska bola- gen med statligt ägande agera före- dömligt, vilket inkluderar ett stra- tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och sedan 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveck- ling. Bolagen ska arbeta för efterlev- nad av internationella riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bola- gen med statligt ägande som ska ana- lysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till.

Regeringen menar att ett proak- tivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveck- ling. Det är styrelsens ansvar att inte- grera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär, och i förekom- mande fall sitt särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, i fastställandet av mål och strategier för att nå dessa mål. Uppföljning av strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolags- förvaltningens arbete.

Mål- och strategiformulering

Regeringen har definierat ett antal kva- litetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. Målen ska vara

•få och övergripande,

•värdeskapande,

•relevanta för bolagets affärsverk- samhet och hållbarhetsutmaningar,

•relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

•långsiktiga och utmanande,

•uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

•tydliga och enkla att kommunicera.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhetsana- lysen utgår från en bred omvärldsana- lys som beaktar globala trender, risker och möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Utöver att bidra med kunskap till äga- ren har resultatet från hållbarhetsanaly- sen fler användningsområden.

Processen för hållbarhetsanalys

		Land- och sektoranalys
		Globala trender:	Bolagsanalys	Jämför	Slutsatser
		Globala trender:
		Teknikutveckling, Klimatförändring,	Identifiera		Resultaten används
		Ändliga naturresurser	• Möjligheter		Resultaten används
	Närings-	Sektorrelaterade	• Risker	Jämför med	för ägardialog,
	Närings-	Sektorrelaterade		Jämför med	ekonomiska mål,
	departe-	nyckelfrågor:	Analysera	områdets	styrelserekrytering
	mentet	Möjligheter och risker	• Bolagsstyrning	”best practices”	och övriga styrnings-
		Landrelaterade	• Utförande		processer.
		nyckelfrågor:	• Extern kommunikation
		Möjligheter och risker
	Bolaget/styrelsen		Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process
	Bolaget/styrelsen
26			V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Det ligger till grund för dels det aktiva ägandet i form av styrelsenominerings- processen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styr- ning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdrags- mål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap

och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i sam- arbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressen- ter i syfte att främja kunskapsöverfö- ring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättig-

heter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa rikt- linjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella bolag.

Stärkt fokus på mänskliga rättigheter i regeringens bolagsstyrning

Hållbart företagande inklusive mänskliga rättigheter är en priorite- rad och integrerad del i bolagsstyr- ningen. Som ett led i detta arbete och för att fullgöra sitt ansvar som bolagsägare (se figur på sidan 28) har regeringen under de senaste åren stärkt fokus på mänskliga rät- tigheter i styrningen av bolag med statligt ägande, framför allt genom tydligare krav i statens ägarpolicy, kompetenshöjande insatser och utökad uppföljning av bolagens arbete med FN:s vägledande prin- ciper för företag och mänskliga rättigheter.

I statens ägarpolicy 2017 framgår att det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för respekt för mänskliga rättigheter. FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter har i olika

sammanhang också lyft fram den svenska bolagsstyrningen som ett positivt exempel när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter.

Kunskapshöjande åtgärder

För att höja kunskapen om FN:s vägledande principer och för att underlätta kunskapsöverföring mellan bolagen genomförde bolagsförvaltningen tillsammans med de statligt ägda bolagen under 2015–2017 ett antal workshops på olika teman, till exempel konse- kvensanalyser och mänskliga rät- tigheter samt barnrättsprinciperna för företag. Mänskliga rättigheter har även fått ett större utrymme

i ägarens uppföljning av bolagens arbete, bland annat genom de håll- barhetsanalyser som genomförs av bolagsförvaltningen och i samband med ägardialoger.

Uppföljning och vägen framåt Under våren 2017 genomförde

bolagsförvaltningen en undersök- ning av hur väl bolagen med statligt ägande kommunicerar sitt arbete med mänskliga rättigheter.1 Analy- sen har presenterats för bolagen med statligt ägande och används för att såväl bolagsförvaltningen som bolagen ska kunna fortsätta att stärka sitt arbete med mänskli- ga rättigheter i linje med FN:s väg- ledande principer. Detta har bland annat resulterat i att bolagsförvalt- ningen tillsammans med specialis- ter inom mänskliga rättigheter har utvecklat en vägledning för sty- relser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar. Arbetet med att höja kun- skapen om mänskliga rättigheter och stärka bolagens arbete inom området fortsätter under 2018.

1) Redovisades i verksamhetsberättelsen 2016.

För företagen kan ansvaret att ta hänsyn till mänskliga rättigheter i affärsbe- slut uppfattas som ytterligare en pålaga i en stadigt växande flora av regula- toriska krav. Att göra en riskanalys om påverkan på mänskliga rättigheter i främmande miljöer med kulturella avvikelser är komplext.

Men i vågskålen väger de positiva aspekterna betydligt tyngre. Riskanalyserna ger tidig insikt om missförhållanden och potentiella problem. Resultatet av de förbättringsåtgärder som behöver vidtas kan påtagligt bidra till förbättrade levnadsvillkor för de människor som berörs av bolagets verksamhet. I slutändan gynnas samhällen, människor, varumärke, attraktionskraft och bolagsvärde.”

Anne Gynnerstedt,

Chefsjurist, Vattenfall AB och styrelseledamot, SSC (Svenska rymdaktiebolaget).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Statens ansvar som ägare

I juni 2011 antog FN:s råd för mänsk- liga rättigheter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de vägledande principerna är:

1.Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna.

2. Företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänsk- liga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra detta.

3. Möjlighet att få sin sak prövad för det fall rättigheterna inte respekteras.

Den fjärde principen under pelare	Detta med utgångspunkt i att stater
ett riktas till stater som ägare och ut-	som äger eller kontrollerar företag
trycker att stater bör vidta ytterligare	har störst möjlighet att säkerställa
åtgärder för att motverka att företag	att relevanta riktlinjer, lagar och regler
som ägs eller kontrolleras av staten	om respekten för de mänskliga rättig-
kränker de mänskliga rättigheterna.	heterna tillämpas.

Mänskliga rättigheter

Skydda	Respektera	Gottgörelse
Statens skyldighet att	Företags ansvar att	Utsattas möjlighet att
skydda de mänskliga	respektera de mänskliga	få sin sak prövad om
rättigheterna	rättigheterna	rättigheterna inte
		respekteras

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området

hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt

ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Utmaningar och möjligheter för ett hållbart värdeskapande Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tydligt exempel på hur utmaningar och möj- ligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppma- nas att använda sin kreativitet och innovationsförmåga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för

att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatom- rådet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de statligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Regering- en vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt

och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att interna- tionella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till. Regeringen ser hållbart företagande

som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärs- möjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

28	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Kunskap och inspiration Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Under året genomfördes en välbesökt workshop på temat Agen- da 2030 med representanter från bolagen. De globala målen var även

temat för Näringsdepartementets årliga seminarium för bolagen. På se- minariet deltog externa talare med goda kunskaper på området samt bolagens styrelserepresentanter och verkställande direktörer. Bolagens fortsatta arbete kommer att följas upp inom ramen för den ägardialog som fortlöpande genomförs mellan

företrädare för ägaren och bolagen.

Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an ar- betet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsre- dovisning eller på sina webbplatser.

Integration och sysselsättning

Swedavias hållbarhetsperspektiv är	om minskad ojämlikhet. Bolaget
knutet till FN:s hållbarhetsmål 10	arbetar proaktivt för att bidra till
	en positiv utveckling. Genom Entry
	Hub och Jobbsprånget möjliggörs
	Hub och Jobbsprånget möjliggörs
	för människor att snabbare bli en
	del av den svenska arbetsmark-
	naden och samhället. Under 2017
	invigdes världens första Entry Hub i
	Umeå, ett samarbete mellan We Link
	Sweden och Swedavia samt Ume-
	bygdens etableringscentrum (UBEC),
	Randstad, Antenn och Unionen.
	Entry Hub erbjuder en plattform
	där nyanlända och näringsliv kan
	mötas och bygga nätverk. Jobb-
	språnget drivs av Kungl. Ingen-

jörsvetenskapsakademien (IVA) och är ett praktikprogram om fyra månader för nyanlända akademiker. Sedan hösten 2017 tar Swedavia emot fyra nyanlända kvalificerade akademiker för praktik varje termin. Praktiken skapar nya kontakter, förutsättningar för validering av kompetens och möjlighet att fylla ett reellt kompetensbehov hos Swedavia med nya resurser. Prakti- ken sker på engelska och Swedavia erbjuder svenskundervisning för att ytterligare stärka anställnings- barheten för individen. Samtliga fyra praktikanter från hösten 2017 har fått anställning på Swedavia.

Gröna lån till hållbara fastigheter

Skanska bygger kontorsfastigheter i USA som finansieras med gröna lån från SEK.

SEK:s gröna lån finansierar nya fastigheter som uppförs av Skan- ska med certifiering ”LEED Gold” och med ambitionen att nå ”LEED Platinum”. Lånet är på sammanlagt 100 miljoner amerikanska dollar med en löptid fram till 2024. Den första byggnaden som lånet an- vänts till är ett miljöeffektivt kontor beläget i Bostons hamnkvarter. Byggnaden har många tekniska innovationer, bland annat högef- fektiva avloppssystem och återan- vändning av regnvatten. Fastighe-

tens ellipsform är skapad för att öka effektiviteten i själva konstruk- tionen. En andra byggnad håller på att uppföras i Houston, Texas. Kontorsfastigheten kommer att bli det första projektet i Houston som når certifieringen LEED Platinum, version 4. Energianvändningen kommer vara cirka 25 procent lägre jämfört med normala kontorsfast- igheter. SEK bedömer att Skanskas hållbara byggnader bidrar till minst två av FN:s globala hållbarhetsmål; minskade utsläpp av växthusgaser (hållbarhetsmål 13) och till en håll- bar stadsmiljö (hållbarhetsmål 11).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L K Ö N S F Ö R D E L N I N G

Jämn könsfördelning

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå. För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med stat- ligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna.

Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den stat- liga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stämmovalda styrelseleda- möterna i den statliga bolagsport- följen (aktiebolag med säte i Sverige) utgjordes av 49 procent kvinnor och 51 procent män per den 1 maj 2018. Det kan jämföras med de börsnote- rade bolagens styrelser med 34 pro- cent kvinnor och 66 procent män.1

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 97.) I samtliga de 42 bolag med stat- ligt ägande som ingår i statistiken i år

Könsfördelning – VD och ledningsgrupp4

uppnåddes en balanserad könsfördel-											Andelen kvinnor som är styrelse-
ning, jämfört med 2017 då tre av 44											ordförande i de av staten hel- och
bolag inte uppnådde målsättningen.											delägda bolagen har ökat från 38 pro-
I två av dessa bolag var det övervikt											cent 2014 till 48 procent 2018, vilket
av män och i ett av dessa bolag var											kan jämföras med 9 procent hos börs-
det övervikt av kvinnor.											bolagen.1
											1) Andra AP-fondens Kvinnoindex.

Könsfördelning
Hel- och delägda bolag
Ordförande									%		Ordförande och ledamöter							%

												53	54		52		51		51
	62			55		54		55		52		53	54		52		51		51

												Börsbolag	3
												Börsbolag	3
	38	Börsbolag		45		46		45		48		47	46		48		49		49
		Börsbolag		2

2014			2015		2016		2017		2018		2014		2015	2016		2017		2018

Män Kvinnor

2)Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.

3)Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

			2017			2016		2015		2014
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	16	29	45	36	64	36	64	32	68	32	68
Ledningsgrupp5	143	171	314	46	54	43	57	43	57	39	61

4)Vid årsskiftet fanns 48 bolag. Utvärderingen för 2017 omfattar ej Apoteksgruppen, EUROFIMA och Sweden House. 5) Ledningsgruppen exklusive VD.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

			2018			2017		2016		2015		2014
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	20	22	42	48	52	45	55	46	54	45	55	38	62
Ledamöter	124	128	252	49	51	49	51	49	51	46	54	48	52
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av
bolagsstämman	144	150	294	49	51	49	51	48	52	46	54	47	53
Helägda bolag
Ordförande	17	20	37	46	54	45	55	44	56	46	54	41	59
Ledamöter	107	110	217	49	51	50	50	51	49	49	51	51	49
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av
bolagsstämman	124	130	254	49	51	49	51	50	50	49	51	50	50

Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska Skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen. Bostadsgaranti ingår inte i statistiken för 2018 då det beslutades på årsstämman 2018 att bolaget skall avvecklas genom frivillig likvidation.

30	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

L Ö N E N I VÅ E R O C H A N S TÄ L L N I N G S V I L L K O R S T R AT E G I O C H M Å L

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägan- de bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

En förtroendefråga

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyrningsfråga både i Sverige och internationellt. En vik- tig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersätt- ningarna till ledande befattningsha- vare är rimliga och väl avvägda.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Den 22 december 2016 beslutade regeringen om nya riktlinjer för ersättning och andra anställnings- villkor till ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa ska ha tillämpats från och med års- stämman 2017. Styrelserna i de stat-

Total kontantersättning

VD, median											Kr/år	Övriga ledande											Kr/år
												befattningshavare, median
	Privat			Statligt							7 800 000
1 530 000		1 640 000	2 860 000			3420 000	5 400 000		3 980 000	12 960 000	7 800 000	1 190 000		1 040 000	1 290 000		1 430 000	1 600 000		1 550 000	3 810 000		3020 000
							5 400 000			12 960 000





	Grupp 1				Grupp 2			Grupp 3		Grupp 4			Grupp 1			Grupp 2			Grupp 3			Grupp 4

Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning

851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr, Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

ligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer tillämpas. I bolag där staten är en av flera del- ägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att dessa rikt- linjer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt ersättningsprinciperna i reger- ingens riktlinjer ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfull- het. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersätt- ning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett kon- sultbolag i uppdrag att undersöka hur nuvarande riktlinjer har efterlevts i bolag med statligt ägande under 2017 och dessutom jämförs ersättningsni- våerna i bolagen med marknadsdata från privatägda bolag. Sammanlagt 122 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i under- sökningen. Utgångspunkten har varit

om den totala kontantersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej lönele- dande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga ersättningar till den anställde.

Vid utgången av 2017 är ingen ledande befattningshavare berättigad till rörlig ersättning, möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattnings- havare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen VD:ar som har förmånsbe- stämd pension har minskat. År 2017 hade 14 procent av alla VD:ar och

40 procent av övriga ledande befatt- ningshavare förmånsbestämd pen- sion. Detta är i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med riktlinjerna. I ett fall avser det gammalt avtal som ännu inte omförhandlats. Enligt riktlin- jerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde lägst vara 65 år. Enligt nuvarande rikt- linjer ska pensionsåldern i anställ- ningsavtal ingångna efter riktlinjer- nas ikraftträdande inte understiga

65 år. Inga nya avtal har ingåtts med pensionsålder under 65 år. Enbart tre ledande befattningshavare vid ett

bolag har historiskt avtalade pen- sionsåldrar understigande 65 år, varav två understiger 62 år.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader. I enlighet med de nya riktlinjerna ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträ- dande medge avgångsvederlag med högst 12 månadslöner. År 2017 hade 49 ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månadslöner. Dessa avsåg gamla avtal och därmed inte i strid med riktlinjerna.

Bolag med statligt ägande och mark- nadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens omsättning. Total kontantersättning till VD visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens medianersättning. Medan den i grupp 1 och 2 ligger något över den privata marknadens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger i linje med marknadens median.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Räkenskaper

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R E S U LTAT 2 0 1 7 R Ä K E N S K A P E R

Resultat 2017

Generellt om redovisningen

Den portföljövergripande samman ställningen för 2017 inkluderar inte Apoteksgruppen i Sverige Holding då bolaget har sålts och ej längre rap porterar finansiell information till

Regeringskansliet. Apoteksgruppen i Sverige Holding ingår dock fortsatt i jämförelsesiffrorna för 2016.

Sedan början av 2017 utgör Samin vest moderbolag till de tidigare stat

ligt helägda bolagen Inlandsinnova tion och Fouriertransform. SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet för 2017 eller 2016 eftersom statens kapi talandel understiger 20 procent.

Resultaträkning

Mnkr	2017	2016
Nettoomsättning
(inkl. ev. anslag)	324 310	321 089
Övriga intäkter	5 138	5 663
Kostnader	-286 697	-307 988
Resultat från andelar i
intresseföretag	5 186	2 017
Värdeförändringar	5 846	5 602
Rörelseresultat (EBIT)	53 782	26 384
Finansiella intäkter	3 754	3 423
Finansiella kostnader	-9 777	-9 701
Resultat före skatt	47 759	20 106
Skatt	-9 437	-1 956
Resultat från
avvecklad verksamhet	22	-23 074
Årets resultat	38 373	-4 700
Hänförbart till aktieägare
i moderbolaget	37 218	-5 076
Hänförbart till
minoritetsintressen	1 155	375
Summa	38 373	-4 700

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2017 med 1,0 procent jämfört med föregående år och uppgick till 324,3 (321,1) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägar andel i intressebolagen ökade under 2017 med 0,5 procent.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2017 uppgick till 53,8 (26,4) mil jarder kronor.

Balansräkning

Mnkr	2017	2016
Tillgångar
Materiella anlägg
ningstillgångar	458 432	437 380
Immateriella tillgångar	23 430	22 364
Finansiella tillgångar	832 067	818 671
Omsättnings
tillgångar	181 660	190 558
Summa tillgångar	1 495 589	1 468 972
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänför
bart till aktieägare i
moderbolaget	323 865	293 888
Eget kapital hänför
bart till aktieägare i
minoritetsintressen	18 725	19 034
Summa eget kapital	342 590	312 922
Totala skulder och
eget kapital	1 495 589	1 468 972

Eget kapital

Under 2017 ökade eget kapital med

29,7 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av ett positivt resultat efter skatt 2017 om 38,4 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr	2017	2016
Kassaflöde från löpande
verksamhet	50 670	46 549
Kassaflöde från
investeringsverksamhet	37 177	33 860
Kassaflöde från
finansieringsverksamhet	24 335	3 034

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verk samheten ökade med 8,9 procent under 2017 jämfört med 2016, från 46,5 miljarder kronor till 50,7 miljar der kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverk samheten ökade med 9,8 procent under 2017 jämfört med 2016, från 33,9 miljarder kronor till 37,2 mil jarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverk samheten minskade och uppgick till 24,3 (3,0) miljarder kronor för verk samhetsåret 2017.

De statliga bolagens totala ersättningar till revisorer 2017

Mnkr	Revisions-	Övriga	Totalt	Andel	Andel totala
Mnkr	intäkter	konsulttjänster	Totalt	revision, %	revisionsarvoden,%
BDO	0,7	0,2	0,9	77,4	0,5
Deloitte	61,1	37,3	98,4	62,1	40,6
EY	47,9	28,6	76,5	62,7	31,8
KPMG	19,3	5,8	25,2	76,9	12,8
PwC	21,4	41,1	62,5	34,3	14,2
Övriga	0,3	0,3	0,5	49,1	0,2
Summa exkl. Riksrevisionen	150,8	113,2	264,0	57,1	100,0
Riksrevisionen	1,1	0,0	1,1	100,0	0,7
Summa inkl. Riksrevisionen	151,9	113,2	265,1	57,3	100,7
V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7					33

Skr. 2017/18:140

Bilaga

R Ä K E N S K A P E R U T D E L N I N G A R O C H A N S L A G

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelnings policy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsik tigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomis ka målen. Av de 47 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen besluta des det om utdelning i 24 bolag för verksamhetsåret 2017. Totalt delar dessa bolag ut 20,2 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2017 kommer från Svenska Spel (4 691 mil joner kronor), Telia Company (3 713 miljoner kronor), LKAB (2 882 mil

joner kronor), Vattenfall (2 000 mil joner kronor) och Akademiska Hus (1 630 miljoner kronor). Deras ge mensamma utdelningar motsvarar cirka 75 procent av de totala utdel ningar som beslutats för 2017.

Vissa bolag erhåller anslag från sta ten för att utföra sitt särskilt besluta de samhällsuppdrag. Samhall erhål ler exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspoli tiska kärnuppdrag, vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med

funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2017 erhöll för skyd dade arbeten i kärnuppdraget, 4 405 miljoner kronor, motsvarade 63 pro cent av de totala anslagen. Ytterliga re exempel på bolag som erhåller år liga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda national scener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag

6 957 miljoner kronor i anslag under

2017.

Utdelning, statens andel

Mnkr	Ägarandel, %	2017	2016
Akademiska Hus	100	1 630	1 393
Apoteket	100	300	300
Bilprovningen	100	0	67
Bostadsgaranti	50	0	32
Infranord	100	67	84
Jernhusen	100	179	178
Lernia	100	21	14
LKAB	100	2 882	0
Metria	100	4	2
Orio	100	50	125
Saminvest	100	200	0
SBAB	100	684	628
SEK	100	232	234
SJ	100	269	260
Specialfastigheter	100	560	497
Sveaskog	100	900	800
Svedab	100	793	0
Swedavia	100	122	143
Sweden House	36	1	2
Svenska Spel	100	4 691	4 823
Svevia	100	299	299
Systembolaget	100	282	289
Telia Company	37	3 713	3 229
Teracom Group	100	214	210
Vasallen	100	125	0
Vattenfall	100	2 000	0
Summa		20 219	13 609

Anslag/totala intäkter för 2017

		Totala	Andel
	Anslag	Totala	anslags-
Mnkr	Anslag	intäkter	finansie-
Mnkr	2017	2017	ring, %
Almi Företagspartner	316	1 061	30

Dramaten	231	293	79

Göta kanalbolag	111	51	22
Miljömärkning Sverige	4	61	7

Operan	466	573	81
PostNord	22	37 403	0

RISE	5372	2 712	20
Samhall	4 405	8 281	53

SOS Alarm	264	1 082	24

Teracom Group	7	1 987	0

VisitSweden	133	227	58

Voksenåsen	12	56	22
Summa	6 9573	53 776	13

1)Inklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

2)Exklusive anslagsmedel som RISE fördelar till intressebolaget Swerea.

3)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 400 (400) miljoner kronor via biståndsbudgeten. Detta motsvarar strax under hälften av bolagets godkända investeringsbeslut under 2017 som totalt uppgick till närmare 850 miljoner kronor.

34	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

F Ö R S Ä L J N I N G A R O C H U T D E L N I N G A R R Ä K E N S K A P E R

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Under 2017 beslutade regeringen att sälja Apoteksgruppen i Sverige Holding. Försäljningspriset för aktierna blev

1,7 miljarder kronor. För verksamhetsåret 2017 väntas

20,2 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Liksom tidigare försäljningsintäkter, vilka främst härrör från försäljning arna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i Nordea och Telia Company, betalades försäljningsintäkterna från avyttringen av aktier i Apoteksgrup pen i Sverige Holding in till statskas san för att amortera på statsskulden. Transaktionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkännande. Amorteringarna bi drar till att statens ränteutgifter mins kar. Bolags och aktieförsäljningar resulterar även i att de framtida po tentiella utdelningarna minskar, vil ket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2007 har totalt

165,4 miljarder kronor kommit stats kassan tillgodo i samband med bo lags och aktieförsäljningar.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgifterna därigenom sjunker. Sedan 2007 har totalt 260,6 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen

motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelning ar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finan siella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiel la sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försälj ningar eller omvärderingar av finan siella tillgångar påverkar det finan siella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2007

Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av
Mdkr	År	Intäkt, mdkr	bolaget, %
Telia Company	2007	18,0	8

OMX	2008	2,1	6,6

Vin & Sprit	2008	57,7	100

Vasakronan	2008	24,6	100
Nordea Bank	2011	19,0	6,3

Arbetslivsresurs	2011	0,1	100
Nordea Bank	2011	19,5	6,4

Nordea Bank	2013	21,6	7

Vectura Consulting	2013	0,9	100

SAS	2016	0,2	4,2

Apoteksgruppen	2017	1,7	100
Totalt		165,4

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År	Mdkr

2007	31,3

2008	23,2
2009	20,8

2010	37,6
2011	27,8

2012	26,7

2013	17,7

2014	26,3

2015	15,4

2016	13,6

2017	20,2
Totalt	260,6

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

	Inkomster från	Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	försäljningar av bolag	årets resultat i bolagen	årets resultat i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar	Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar	Minskar

Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7			35

Skr. 2017/18:140

Bilaga

RÄ K E N S K A P E R R I S K H A N T E R I N G

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upp hov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påver ka värdet på portföljen samt möjligheten att lämna utdel ning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illik vid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avytt ras för att påverka den samlade port följrisken. Den statliga bolagsport följen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värde mässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bola gets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhan tering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärs verksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risk nivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvalt ningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de stat ligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp till exempel i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifie ras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan på verka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdel ningar är försäljning eller uppköp av större verksamhet. Telia Company har kommunicerat att bolaget avser avsluta sin närvaro i region Eurasien, bolaget har redan minskat sin närva

ro i regionen genom försäljningen av innehav i Ncell, Tcell, Geocell och Azercell. Karaktären hos markna derna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kombinerat med det faktum att tillgångarna inte är helägda och att det finns åtagande och skyldigheter i olika aktieägar avtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocess är hög med betydande osäkerheter rörande förväntat resultat.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvand lingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelning ar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att på verka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även med föra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exem pel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya ebaserade aktörer pressar priserna genom effektiva logistik lösningar samt erbjuder nya digitala tjänster.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finansiella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Aka demiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolags portföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfall. På samma

sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk. SBAB är expo nerat mot bolånekundernas förmå ga att återbetala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunk tur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valuta kurser på bolagens resultat och ba lansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträk ning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande på verkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättning ar att lämna utdelningar.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska företag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomis ka spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förutsättningarna för att bedriva internationell handel förändras genom införandet av exem pelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

36	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

Bolagsöversikter

39	Akademiska Hus	64	SJ
40	Almi Företagspartner	65	SOS Alarm
41	APL, Apotek Produktion	66	Specialfastigheter
	& Laboratorier	67	SSC, Svenska
42	Apoteket		rymdaktiebolaget
43	Arlandabanan	68	Statens
	Infrastructure		Bostadsomvandling
44	Bilprovningen	69	Sveaskog
45	Bostadsgaranti	70	Svedab
46	Dramaten	71	Svenska Skeppshypotek
47	Green Cargo	72	Svenska Spel
48	Göta kanalbolag	73	Svevia
49	Infranord	74	Swedavia
50	Jernhusen	75	Sweden House
51	Lernia	76	Swedesurvey
52	LKAB	77	Swedfund International
53	Metria	78	Systembolaget
54	Miljömärkning Sverige	79	Telia Company
55	Operan	80	Teracom Group
56	Orio	81	Vasallen
57	PostNord	82	Vattenfall
58	RISE, Research Institutes	84	VisitSweden
	of Sweden	85	Voksenåsen

59Samhall

60Saminvest

61	SAS	86	Övriga bolag och
62	SBAB		verksamheter
63	SEK, Svensk Exportkredit	87	Avvecklade bolag

Skr. 2017/18:140 Bilaga

Skr. 2017/18:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt student- bostäder. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra till ett ökande utbud av forskar- och studentbostäder.

Statens ägarandel 100%

Viktiga händelser 2017

•I början av 2017 erhöll Akade- miska Hus den högsta kortfristiga ratingen Prime1 (P1) från Moody’s.

•Akademiska Hus blev i september en av nio samverkansparter i ett femårigt EU-projekt som handlar om öppen data och att testa klimat smarta lösningar för energi och hållbara transporter.

•Utvecklingen på fastighetsmark- naden ledde till den största värde- förändringen i Akademiska Hus historia, cirka 5 mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst 6,5 procent. Avkast- ningen på operativt kapital minskade till 5,9 procent. Nedgången förklaras i huvudsak av ökat fastighetsvärde medan förändringen i driftöverskottet var svagt positivt.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten steg till 43,3 procent, vilket är något över målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 60 procent av justerat resultat.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

•Energiinköp: Minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Mängden inköpt energi minskade under året med 1,6 procent.

•Koldioxidavtryck: Eliminera koldioxid- avtryck från drift. Utsläppsintensiteten från fastigheterna har minskat under året

till 7,0 kg CO2/kvm. Den totala reduk- tionen av indirekta utsläpp av växthus- gaser uppgick till drygt 2,3 procent.

•Olycksfri arbetsplats: Aktiviteter har genomförts enligt handlingsplan med huvudsakligt fokus i förvaltningsorga- nisationen. Utbildningar och stöd i form av systemstöd och informationsmate- rial har tagits fram och genomförts i syfte att stärka medarbetarnas kunskaper och öka medvetenheten om den säkra arbets- platsen. Branschorganisationen ”Håll Nollan” bildades under 2017 där Akade- miska Hus är en av initiativtagarna. Här samarbetar aktörer inom byggbranschen för att gemensamt skapa säkrare bygg- arbetsplatser.

•Öka Nöjd Kund Index (NKI): Årets NKI 60 (61) visar på en fortsatt låg kund- nöjdhet och understiger bolagets ambi- tionsnivå. Under 2018 kommer ett stort fokus ligga på kunden med flera stra- tegiska och operativa aktiviteter för att stärka kundupplevelsen.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Anitra Steen	VD: Kerstin Lindberg
	Göransson

Styrelse och revisorer valda för 2018/2019 Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Peter Gudmundson, Christer Nerlich, Ingemar Ziegler och Örjan Wikforss. Nyval av Anna Magnusson vid stämman 2018, Caroline Arehult, Kristina Ekengren och Gunnar Svedberg avgick

Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 320 (305) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 155 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2017	2016
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	5 806	5 666
Värdeförändringar	4 737	3 440
Rörelseresultat	8 499	7 022
Resultat före skatt	8 311	6 714
Nettovinst	6 453	5 148
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	90 557	82 430
Anläggningstillgångar	81 714	75 420
Eget kapital	39 186	34 152
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	27 569	25 904
Operativt kapital	66 755	60 056
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	146,4	123,9
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	17,6	16,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	5,9	6,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	0,8
Soliditet, %	43,3	41,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 556	2 764
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	1 630	1 393

LönsamhetKapitalstruktur

Rop, %							Soliditet, %
10							50	46,8		48	40,7	41,4	43,3
8	7,2		7,3				40				40,7	41,4	43,3
				6,9	6,2	5,9
				6,9
6							30
6							30
4							20
2							10
0							0
0	2013		2014	2015	2016	2017	0	2013		2014	2015	2016	2017
		Mål: ≥6,5%							Mål: 30–40%
		Mål: ≥6,5%							Mål: 30–40%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

100

60 50 50 50 60 60

02013 2014 2015 2016 2017

Mål: 40–60%

En efterutdelning på 6,5 mdkr beslutades på extra bolags- stämma den 19 oktober 2015.

Antal anställda i medeltal					449	440
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer					Ja
Bestyrkt GRI-rapport					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Könsfördelning, %
29	71	55	45	43	57
	71	55	45		57		Kvinnor
							Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse1			Män
							Män

1) Valda för 2018/2019

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Almi Företagspartner Aktiebolag (Almi) ska, som ett komplement till den privata markna- den, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar rådgivning samt finansiering genom lån och ägarkapital via Almi Invest. Syftet med Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en håll-

bar tillväxt. Genom att stimulera tillväxten hos nyföretagare samt befintliga små och medel- stora företag, antingen via kapital eller företagsrådgivning, kan innovativa idéer få möjlighet att prövas. Det vitaliserar näringslivet och bidrar till nya arbetstillfällen. Rådgivningen och

finansieringen ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxt- potential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fond- medel från EU. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera

beroende på regionala förutsättningar.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Göran Lundwall

Styrelse och revisorer valda för 2018/2019 Ordf: Birgitta Böhlin Led: Anders Byström, Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Pia Sandvik och Anna Söderblom. Nyval av Hanna Lagercrantz och Ulrika Geeraedts vid stämman 2018, Agneta

Viktiga händelser 2017

•Nyutlåning minskade till 2,6 mdkr (3,3 mdkr) fördelat på 4 208 (4 681) lån. Minskningen av totalt bevil- jat lånebelopp var i linje med Almis plan för verksamhetsåret 2017 att uppnå en långsiktig stabil netto- utlåning.

•Avtal med Svensk Exportkredit (SEK) om en kreditram om 500 mnkr för att stärka Almis utlånings- kapacitet till exporterande företag.

•Riskkapitalinvesteringar i 155 (157) bolag till ett värde av 181 (172) mnkr. Totalt uppvisade riskkapi- talverksamheten ett positivt resul- tat om 121 mnkr (-51 mnkr), främst drivet av framgångsrika avyttringar.

•Almis Greentech-fond genomförde sin första investering.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har fastställts av äga- ren. Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi lång- siktigt bedriva låneverksamheten så att kapi- talet bevaras nominellt intakt. Detta mål är uppnått.

Mål för hållbart företagande

•Almi ska bidra till hållbar tillväxt (samma som uppdragsmål nedan).

•Almi ska verka för god affärsetik, mot- verka finansieringen av bedräglig kund- verksamhet samt säkerställa hög kund- sekretess och informationssäkerhet.

Nyckeltal för målet har ännu inte fast- ställts. Målet har resulterat i en rad akti- viteter såsom rutiner och uppföljning av transaktionsmönster.

•Almi ska vara en attraktiv arbetsgivare med hög kundnöjdhet och nöjda med- arbetare. Målnivå har inte fastställts.

Nöjd-kund-undersökning visar att 95 procent av kunderna är (mycket) nöjda. Medarbetarundersökning visar att med- arbetarna har högre utfall än benchmark inom bland annat engagemang, team- effektivitet och ledarskap.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Almi ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar till- växt genom att medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag genom att erbjuda marknadskompletterande

tjänster inom rådgivning och finansiering.

•Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Målet är att de företag som tar del av Almis insatser utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Företag som fick insats från Almi 2012 ökade omsättningen till och med 2016 med 47 (kontrollgrupp – 27) procent och förädlingsvärdet med 48 (30) procent.

•Almi ska enbart vara marknadskomplet- terande. I en marknadsundersökning 2016/2017 uppfattade 96 procent Almi som en marknadskompletterande aktör. Tillfrågade var samarbetspartners, kunder, medfinansiärer och potentiella medfinansiärer.

•Almi ska fokusera på företag i tidiga skeden i termer av livscykel eller expan- sionsfaser och Almis insatser till kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara överrepresenterade. Under 2016 utgjorde företag i nya skeden huvuddelen av Almis kunder. Personer med utländsk bakgrund var överrepresenterade. Kvin- nor som är företagare var överrepre- senterade, utom avseende insatser inom nyföretagarlån och nyföretagarrådgiv- ning där kvinnor var marginellt under- representerade jämfört med andelen kvinnor som startar företag i Sverige.

Mårdsjö avgick. Katarina Green avgick under 2017 Arb rep: Andreas Schroﬀ, Christina Wahlman Arb suppl: Henrick Pettersson

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 215 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 105 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2017	2016
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 061	958
Rörelseresultat		229	11
Resultat före skatt		241	137
Nettovinst		241	137
- varav hänförbart till minoritet		6	5
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 509	8 170
Anläggningstillgångar		6 404	6 261
Eget kapital		7 457	7 216
- varav minoritet		192	187
Nettoskuld	-5 581		-5 465
Operativt kapital		1 876	1 751
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		21,6	1,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		3,3	1,9
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		12,6	1,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-0,7	-0,8
Soliditet, %		87,6	88,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		2 512	3 139
Anslag, mnkr		316	286
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal		487	477
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

Könsfördelning, %

55	45	38	38
				Kvinnor
		63	63
Anställda		Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2018/2019

40	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 7

Skr. 2017/18:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, tillverkar och tillhandahåller extemporeläke- medel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och läkeme- delsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läke- medel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Statens ägarandel 100%

Viktiga händelser 2017

•Positiv försäljningsutveckling för båda affärsområdena.

•Lägre resultat på grund av ökade omkostnader för genomförande av konsolidering av verksamheten och ett generellt högre kostnadsläge.

•Åklagaren beslutade att lägga ner förundersökningen rörande en arbetsplatsolycka i Umeå 2016.

•Stockholms läns landsting beslu- tade att tilldela en annan aktör avtal för beredningstjänsten. APL:s avtal löper ut 2018 och den årliga omsätt- ningen för affären är 360 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital var negativ, -0,1.

•Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten uppgick till 27,2 procent.

•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2017.

Ägarens mål har inte uppnåtts 2017. Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år.

Mål för hållbart företagande

Mål för 2017 jämfört med basåret 2014:

•Minska energiförbrukningen. 2017 minskade elförbrukningen med 0,9 pro- cent och fjärrvärmeförbrukningen ökade med 8,1 procent jämfört med 2014.

Ekonomiska mål och uppföljning

•Minska koldioxidutsläpp med 20 procent inom fjärrvärme, transporter och resor i tjänst. Koldioxidutsläppen var 28 procent lägre än under 2014. Största bidraget var minskade tjänsteresor med 28 procent.

•Öka andelen avfall till återvinning till

55 procent. Utfall var 48 procent år 2017.

•Minska andelen riskleverantörer till 3 procent. Andelen minskade till 4 procent.

•Utifrån APL:s jämställdhets- och mång- faldsplan kontinuerligt utveckla verk- samheten. Sjukfrånvaron anses hög och nya rutiner för sjukfrånvaro/rehabilite- ring har utarbetats och ett friskvårdsråd har inrättats.

Samhällsuppdrag

APL ska:

•i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extempore- läkemedel och lagerberedningar;

•erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke-dis- kriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedelsförsörj- ning till öppen- och slutenvården. Bola- get ansvarar därvid särskilt för att till- verka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

•säkerställa att information om extempo- reläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leve- rans av extemporeläkemedel och lager- beredningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

Styrelse och revisorer valda för 2018/2019 Ordf: Johan Assarsson Led: Malin Forkman, Britt Hansson, Eugen Steiner och Ulf Tossman Arb rep: Susann Danielsson, Daniela Renner Arb suppl: Astrid Holdt

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

	2017	2016
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 433	1 301
Rörelseresultat	-26	2
Resultat före skatt	-28	0
Nettovinst	-25	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	712	650
Anläggningstillgångar	308	308
Eget kapital	193	219
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	268	239
Operativt kapital	461	458
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-1,8	0,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-0,1	0,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-5,6	0,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,4	1,1
Soliditet, %	27,2	33,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	57	70
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	507	481
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

	Lönsamhet						Kapitalstruktur								Utdelning
	Re, %						Soliditet, %						%
15							50						100
10							40	36,9	41,9	38,9			80
5			4,3	2,2			30		41,9		33,7	27,2	60
			4,3
					0,1	-0,1
0					0,1	-0,1	20						40			33
0							20						40			33
-5 -9,3							10						20				0	0	0	0
-10 2013							0							0			0	0	0	0
			2014	2015	2016	2017
			2014	2015	2016	2017		2013	2014	2015	2016	2017				2013	2014	2015	2016	2017
		Mål: >8%