Regeringens skrivelse 2017/18:101

Årsredovisning för staten 2017

Regeringens skrivelse 2017/18:101

Årsredovisning för staten 2017

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2018

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2017. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................

 

8

Diagramförteckning ............................................................................................................

 

13

Sammanfattning ...................................................................................................................

 

15

Inledning

..............................................................................................................................

 

21

1

Uppföljning ................................................................av de budgetpolitiska målen

27

 

1.1 ............................................

Den offentliga sektorns finansiella sparande

27

 

1.2 .................................................................................

Utgiftstaket för 2017

30

2

Utfallet ........................................................................................för statens budget

37

 

2.1 ......................................................................

Saldot i statens budget 2017

37

 

2.2 ...............................................................

Inkomster i statens budget 2017

39

 

..............................................................

2.2.1

Prognosförutsättningar

40

 

...................................................................

2.2.2

Totala skatteintäkter

42

 

........................................................................

2.2.3

Övriga inkomster

47

 

2.3 ............................................................................

Utgifter i statens budget

53

 

2.4 ............................................................................

Utfall per utgiftsområde

62

 

................................................

2.4.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

63

 

.......

2.4.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

66

 

................................

2.4.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

70

 

.................................................

2.4.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

72

 

...............................

2.4.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

75

 

..........

2.4.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

76

 

...................................

2.4.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

79

 

........................................................

2.4.8

Utgiftsområde 8 Migration

83

 

........

2.4.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

87

 

 

2.4.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

..................................................................

 

funktionsnedsättning

90

 

.............

2.4.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

94

 

 

2.4.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 96

 

 

2.4.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

.....................................................................................

 

etablering

99

 

....................

2.4.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

101

 

...................................................

2.4.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd

105

 

......

2.4.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

107

 

....

2.4.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

113

 

 

2.4.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

............................................

 

byggande samt konsumentpolitik

116

 

..........................................

2.4.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

119

5

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

 

 

2.4.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård .......................

120

 

 

2.4.21

Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................

122

 

 

2.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................

124

 

 

2.4.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 129

 

 

2.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................

131

 

 

2.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................

134

 

 

2.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................

136

 

 

2.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............

138

 

 

2.4.28

Förändring av anslagsbehållningar ...........................................

139

 

 

2.4.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................

140

 

 

2.4.30

Kassamässig korrigering ............................................................

144

 

 

2.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............

146

 

2.5

Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................

148

 

2.6

Realekonomisk fördelning anslagen i statens budget.............................

150

 

2.7

Beställningsbemyndiganden.....................................................................

155

 

2.8

Inomstatliga lån ........................................................................................

156

 

2.9

Övriga krediter..........................................................................................

157

3

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................

161

 

3.1

Resultaträkning.........................................................................................

161

 

3.2

Balansräkning ............................................................................................

168

 

3.3

Finansieringsanalys...................................................................................

172

 

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................

175

 

 

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............

175

 

 

3.4.2

Redovisningsprinciper för statens budget ...............................

185

 

 

3.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........

185

 

3.5

Noter

.........................................................................................................

187

 

 

3.5.1 ......................................................

Noter till resultaträkningen

187

 

 

3.5.2 ........................................................

Noter till balansräkningen

211

 

 

3.5.3 ................................................

Noter till finansieringsanalysen

244

4

Utvecklingen av ..................................................................................statsskulden

251

 

4.1

Definition ........................................................................av statsskulden

251

 

4.2

Statsskuldens ........................................................fördelning och löptid

252

 

4.3

Statsskuldens ...........................................................................kostnader

254

5

Redovisning och ..............................riskanalys av statliga garantier och utlåning

259

 

5.1

Statliga .......................................................................................garantier

259

 

5.2

Statlig .................................................................utlåning med kreditrisk

271

 

5.3

Analys ....av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier

276

6

Nationellt intygande ...................................samt avgifter till och bidrag från EU

283

 

6.1

Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

 

 

 

statsförvaltningen .....................................................................................

283

 

 

6.1.1

Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU -

 

 

 

..........................................................................................

medel

283

 

 

6.1.2 ............................

Ramverket för intern styrning och kontroll

284

 

 

6.1.3 ................

Omfattningen av regeringens nationella intygande

284

 

6.2

Räkenskapssammanställning .............................................av EU-medel

286

 

6.3

Ansvariga ....................................................myndigheters bedömningar

292

6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning

och kontroll ...............................................................................

292

6

 

 

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

6.3.2

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar

......................... 293

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas

årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................

297

6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av

EU-medel..................................................................................................

297

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU:s

 

budget

.......................................................................................................

298

 

6.5.1 ......................

Väsentliga iakttagelser för EU:s budgetår 2016

298

 

6.5.2 ........................

Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

299

 

6.5.3

Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende

 

 

.....................................................

revisionsrättens iakttagelser

299

6.6

Redovisning ........................................................av samtliga EU-medel

299

Bilagor

 

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 3

Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5

Tabellsamling

Bilaga 6

Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7

Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018

7

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabellförteckning

 

 

Antal modifierade revisionsberättelser 2013–2017 ............................................................

23

Tabell 1.1

Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella

 

 

sparande 2017..............................................................................................

28

Tabell 1.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande ............................................

28

Tabell 1.3

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning

 

 

mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande .....................

29

Tabell 1.4

Utgiftstaket.................................................................................................

30

Tabell 1.5

Takbegränsade utgifter ...............................................................................

30

Tabell 1.6

Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av

 

 

utgiftstakets nivå 2017................................................................................

31

Tabell 1.7

Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av

 

 

utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017..................................................

32

Tabell 2.1

Utfallet för statens budget 2017 ................................................................

37

Tabell 2.2

Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget...

38

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2017 och 2016 ................................................

38

Tabell 2.4

Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017................

39

Tabell 2.5

Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen

 

 

Vårändringsbudget för 2017.......................................................................

40

Tabell 2.6

Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2017 ...................................................................

41

Tabell 2.7

Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

 

 

utfall för 2017..............................................................................................

41

Tabell 2.8

Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen

 

 

för staten och slutligt utfall 2011–2015.....................................................

42

Tabell 2.9

Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med

 

 

statens budget för 2017 och 2016 ..............................................................

43

Tabell 2.10

Övriga inkomster, sammanfattning ...........................................................

47

Tabell 2.11

Inkomster av statens verksamhet, översikt ...............................................

48

Tabell 2.12

Rörelseöverskott.........................................................................................

48

Tabell 2.13

Ränteinkomster...........................................................................................

49

Tabell 2.14

Aktieutdelning 2017 och 2016 ...................................................................

49

Tabell 2.15

Inkomster av försåld egendom ..................................................................

50

Tabell 2.16

Återbetalning av lån....................................................................................

51

Tabell 2.17

Kalkylmässiga inkomster............................................................................

51

Tabell 2.18

Statliga pensionsavgifter.............................................................................

51

Tabell 2.19

Bidrag m.m. från EU ..................................................................................

52

Tabell 2.20

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ...................................

53

Tabell 2.21

Utgifter i statens budget 2017 ...................................................................

54

Tabell 2.22

Utfallet för statens budget för 2017 och 2016 ..........................................

56

Tabell 2.23

Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017 ..

58

Tabell 2.24

Makroekonomiska förutsättningar............................................................

59

Tabell 2.25

Indragningar 2017.......................................................................................

60

8

 

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.26

Medgivna överskridanden 2017.................................................................

61

Tabell 2.27

Icke medgivna överskridanden 2017 .........................................................

62

Tabell 2.28

UO 1 Anslag...............................................................................................

63

Tabell 2.29

UO 1 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

64

Tabell 2.30

UO 1 Garantier ..........................................................................................

64

Tabell 2.31

UO 1 Inomstatliga lån ...............................................................................

64

Tabell 2.32

UO 2 Anslag...............................................................................................

66

Tabell 2.33

UO 2 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

66

Tabell 2.34

UO 2 Utlåning ...........................................................................................

66

Tabell 2.35

UO 2 Garantier ..........................................................................................

67

Tabell 2.36

UO 2 Inomstatliga lån ...............................................................................

67

Tabell 2.37

UO 2 Övriga krediter ................................................................................

68

Tabell 2.38

UO 3 Anslag...............................................................................................

70

Tabell 2.39

UO 4 Anslag...............................................................................................

72

Tabell 2.40

UO 4 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

73

Tabell 2.41

UO 5 Anslag...............................................................................................

75

Tabell 2.42

UO 5 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

75

Tabell 2.43

UO 6 Anslag...............................................................................................

76

Tabell 2.44

UO 6 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

77

Tabell 2.45

UO 6 Garantier ..........................................................................................

77

Tabell 2.46

UO 6 Inomstatliga lån ...............................................................................

77

Tabell 2.47

UO 6 Övriga krediter ................................................................................

77

Tabell 2.48

UO 7 Anslag...............................................................................................

79

Tabell 2.49

Utfall för bistånd 2007–2017.....................................................................

80

Tabell 2.50

Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen ...

80

Tabell 2.51

UO 7 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

81

Tabell 2.52

UO 7 Garantier ..........................................................................................

81

Tabell 2.53

UO 7 Övriga krediter ................................................................................

82

Tabell 2.54

UO 8 Anslag...............................................................................................

83

Tabell 2.55

Asylsökande m.m. 2017 .............................................................................

84

Tabell 2.56

UO 8 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

85

Tabell 2.57

UO 9 Anslag...............................................................................................

87

Tabell 2.58

UO 9 Beställningsbemyndiganden ...........................................................

88

Tabell 2.59

UO 9 Inomstatliga lån ...............................................................................

88

Tabell 2.60

UO 10 Anslag.............................................................................................

90

Tabell 2.61

Statistik över sjukpenning och sjukfall .....................................................

90

Tabell 2.62

Ohälsomått .................................................................................................

92

Tabell 2.63

UO 10 Beställningsbemyndiganden .........................................................

92

Tabell 2.64

UO 10 Övriga krediter ..............................................................................

92

Tabell 2.65

UO 11 Anslag.............................................................................................

94

Tabell 2.66

UO 11 Övriga krediter ..............................................................................

95

Tabell 2.67

UO 12 Anslag.............................................................................................

96

Tabell 2.68

UO 13 Anslag.............................................................................................

99

Tabell 2.69

Kommunmottagna m.m...........................................................................

100

Tabell 2.70

UO 13 Beställningsbemyndiganden .......................................................

100

Tabell 2.71

UO 14 Anslag...........................................................................................

101

Tabell 2.72

Arbetslöshet .............................................................................................

101

Tabell 2.73

Arbetsmarknadspolitiska program och insatser.....................................

102

Tabell 2.74

Bidrag till lönegarantiersättning ..............................................................

103

Tabell 2.75

UO 14 Beställningsbemyndiganden .......................................................

103

Tabell 2.76

UO 15 Anslag...........................................................................................

105

9

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

 

 

Tabell 2.77

UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................

106

Tabell 2.78

UO 15 Utlåning........................................................................................

106

Tabell 2.79

UO 16 Anslag ...........................................................................................

107

Tabell 2.80

UO 16 Beställningsbemyndiganden........................................................

110

Tabell 2.81

UO 16 Garantier.......................................................................................

110

Tabell 2.82

UO 17 Anslag ...........................................................................................

113

Tabell 2.83

UO 17 Beställningsbemyndiganden........................................................

114

Tabell 2.84

UO 17 Utlåning........................................................................................

114

Tabell 2.85

UO 18 Anslag ...........................................................................................

116

Tabell 2.86

UO 18 Beställningsbemyndiganden........................................................

117

Tabell 2.87

UO 18 Garantier.......................................................................................

118

Tabell 2.88

UO 18 Övriga krediter.............................................................................

118

Tabell 2.89

UO 19 Anslag ...........................................................................................

119

Tabell 2.90

UO 19 Beställningsbemyndiganden........................................................

119

Tabell 2.91

UO 20 Anslag ...........................................................................................

120

Tabell 2.92

UO 20 Beställningsbemyndiganden........................................................

121

Tabell 2.93

UO 21 Anslag ...........................................................................................

122

Tabell 2.94

UO 21 Beställningsbemyndiganden........................................................

122

Tabell 2.95

UO 21 Utlåning........................................................................................

123

Tabell 2.96

UO 21 Inomstatliga lån............................................................................

123

Tabell 2.97

UO 22 Anslag ...........................................................................................

124

Tabell 2.98

Utveckling av statens transportinfrastruktur .........................................

125

Tabell 2.99

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ................................

126

Tabell 2.100

UO 22 Beställningsbemyndiganden........................................................

126

Tabell 2.101

UO 22 Utlåning........................................................................................

127

Tabell 2.102

UO 22 Garantier.......................................................................................

127

Tabell 2.103

UO 22 Inomstatliga lån............................................................................

127

Tabell 2.104

UO 23 Anslag ...........................................................................................

129

Tabell 2.105

UO 23 Beställningsbemyndiganden........................................................

130

Tabell 2.106

UO 23 Övriga krediter.............................................................................

130

Tabell 2.107

UO 24 Anslag ...........................................................................................

131

Tabell 2.108

UO 24 Beställningsbemyndiganden........................................................

132

Tabell 2.109

UO 24 Utlåning........................................................................................

132

Tabell 2.110

UO 24 Garantier.......................................................................................

132

Tabell 2.111

UO 24 Övriga krediter.............................................................................

132

Tabell 2.112

UO 25 Anslag ...........................................................................................

134

Tabell 2.113

UO 26 Anslag ...........................................................................................

136

Tabell 2.114

Räntor på statsskulden 2013–2017, fördelning på anslagets

 

 

komponenter.............................................................................................

137

Tabell 2.115

Räntor och valutakurser 2013–2017 årsgenomsnitt ...............................

137

Tabell 2.116

UO 27 Anslag ...........................................................................................

138

Tabell 2.117

Förändringar av anslagsbehållningar 2013–2017.....................................

139

Tabell 2.118

Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter

 

 

över 1 000 miljoner kronor ......................................................................

140

Tabell 2.119

Riksgäldskontorets nettoutlåning 2017 ..................................................

141

Tabell 2.120

Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton ...........

141

Tabell 2.121

Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret ......................................

143

Tabell 2.122

Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret.................................

143

Tabell 2.123

Kassamässig korrigering ...........................................................................

144

Tabell 2.124

Kassamässiga korrigeringar till följd av EU-avgiften .............................

145

Tabell 2.125

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .............................

147

10

 

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.126

Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande

 

 

saldo åren 2013–2017 ...............................................................................

149

Tabell 2.127

Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2017 och

 

 

2016 ...........................................................................................................

149

Tabell 2.128

Realekonomisk fördelning av statens budget 2016–2017......................

151

Tabell 2.129

Beställningsbemyndiganden 2017 ...........................................................

156

Tabell 2.130

Inomstatliga lån........................................................................................

156

Tabell 2.131

Övriga krediter .........................................................................................

157

Tabell 3.1

Resultaträkning ........................................................................................

162

Tabell 3.2

Balansräkning ...........................................................................................

169

Tabell 3.3

Finansieringsanalys ..................................................................................

173

Tabell 3.4

Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2017 .......

174

Tabell 3.5

Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget ......................

186

Tabell 4.1

Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016 ....

251

Tabell 4.2

Regeringens riktlinjer för 2017................................................................

252

Tabell 4.3

Statsskuldens utveckling och sammansättning ......................................

253

Tabell 4.4

Nominella lån i svenska kronor...............................................................

253

Tabell 4.5

Statsskuldens kostnader...........................................................................

255

Tabell 5.1

Statliga garantier och bundna garantiutfästelser 2017-12-31 efter typ

 

 

av garanti...................................................................................................

261

Tabell 5.2

Garantiramar och utfärdade garantier efter garantimyndighet .............

263

Tabell 5.3

Avsättning för garantiförluster 2017-12-31............................................

268

Tabell 5.4

Tillgångar i garantiverksamheten 2017-12-31.........................................

269

Tabell 5.5

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

 

 

garantiverksamheten 2017-12-31 ............................................................

269

Tabell 5.6

Flöden i garantiverksamheten under 2017..............................................

270

Tabell 5.7

Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2017 ......................

271

Tabell 5.8

Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2017 .........

271

Tabell 5.9

Statens utlåning med kreditrisk 2017-12-31...........................................

273

Tabell 5.10

CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter

 

 

lånekategori 2017-12-31...........................................................................

274

Tabell 5.11

Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten

 

 

2017-12-31 ................................................................................................

276

Tabell 5.12

Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2017...............

276

Tabell 5.13

Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2017......

276

Tabell 5.14

Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och

 

stater..........................................................................................................

277

Tabell 6.1

Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013..........................

287

Tabell 6.2

Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020..........................

288

Tabell 6.3

Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013.............................

289

Tabell 6.4

Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020.............................

289

Tabell 6.5

Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen

 

 

2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) ...............................................................

290

Tabell 6.6

Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen

 

 

2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) ...............................................................

291

Tabell 6.7

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)....................................

301

Tabell 6.8

Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen

 

 

2007–2013 .................................................................................................

302

Tabell 6.9

Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen

 

 

2014–2020 .................................................................................................

302

11

Diagramförteckning

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo..........................................

148

Diagram 3.1

Statens intäkter.........................................................................................

162

Diagram 3.2

Statens kostnader .....................................................................................

163

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................

163

Diagram 5.1

Garantiåtaganden 2013–2017 ..................................................................

261

Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar

 

 

samt saldot för betalningsflödet 2013-2017 ...........................................

271

Diagram 5.3

Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust

 

 

2013–2017 .................................................................................................

272

12

Sammanfattning

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2017

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett över- skott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,7 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en försämring med 24 miljarder kronor jämfört med 2016.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 124 miljarder kronor. Jämfört med 2016 förbätt- rades resultatet med 97 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP minskade statsskulden från 29,3 procent 2016 till 27,5 procent 2017.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2017 jämfört med 2016.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

2017

Procent

2016

Procent

 

 

av BNP1

 

av BNP2

Den offentliga sektorns

 

 

 

 

finansiella sparande

52

1,1

52

1,2

 

 

 

 

 

Statens

 

 

 

 

budgetsaldo

62

1,3

85

1,9

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 274

27,7

1 215

27,6

Takbegränsade

 

 

 

 

utgifter

1 229

26,7

1 184

26,9

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

-271

-5,9

-405

-9,2

Statsskuld

1 265

27,5

1 292

29,3

 

 

 

 

 

Årets överskott

 

 

 

 

i resultaträkningen

124

2,7

27

0,6

 

 

 

 

 

Utlåning3

438

9,5

456

10,4

Garantiåtaganden4

2 046

44,4

2 043

46,4

1Prel. BNP för 2017 uppgår till 4 604 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2016 uppgår till 4 405 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.

15

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2017

2016

Inkomster

2 266

2 182

Skatter och avgifter

2 014

1 933

Övriga inkomster

253

248

Utgifter

2 215

2 129

 

 

 

Finansiellt sparande

52

52

Varav staten

67

71

Varav ålderspensionssystemet

0

4

Varav kommunala sektorn

-15

-23

 

 

 

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP 2008–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansi- erade åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2017 låg i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2017

2016

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 210

1 167

Tekniska justeringar

12

7

Finanspolitiskt motiverad ändring

52

41

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 274

1 215

Takbegränsade utgifter

1 229

1 184

Budgeteringsmarginal

45

31

Budgeteringsmarginal, procent av takbegrän-

 

 

sade utgifter

3,6

2,6

 

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2017 uppgick till 1 274 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 229 miljarder kronor, dvs. 45 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljarder kronor

 

Statens

 

 

 

budget

 

 

 

20171

2017

2016

Totala inkomster

980

1 001

1 003

Statens skatteinkomster

1 024

1 050

1 044

 

 

 

 

Övriga inkomster

-44

-49

-41

Totala utgifter m.m.

972

940

917

Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän-

 

 

 

tor m.m.

955

930

899

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

16

11

2

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-7

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

8

-3

15

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

2

2

 

 

 

 

Budgetsaldo

7

62

85

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå

till 980 miljarder kronor.

Utfallet blev

1 001 miljarder kronor, vilket

är 22 miljarder

kronor högre än beräknat i statens budget. Skat- teinkomsterna för staten blev 26 miljarder kro- nor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att det inte gjordes några större försäljningar av statens egendom under 2017.

Utgifterna

i statens

budget

uppgick till

940 miljarder

kronor,

vilket är

33 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 16 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 49 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed 62 miljarder kronor, vilket är en förbättring med drygt 54 miljarder kronor jämfört med det budget- erade beloppet.

16

Resultaträkning

Resultaträkning

Miljarder kronor

 

2017

2016

Intäkter

 

 

Skatteintäkter

1 317

1 236

Övriga intäkter

114

109

Summa intäkter

1 431

1 345

Kostnader

 

 

Transfereringar m.m.

-1 061

-1 028

Statens egen verksamhet

-272

-269

Summa kostnader

-1 334

-1 297

Resultat från andelar i hel- och

 

 

delägda företag

33

-11

Finansiella intäkter och kostnader, netto

-5

-10

Årets överskott

124

27

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 124 miljarder kronor och innebär en förbättring med 97 miljarder kronor jämfört med 2016.

Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 317 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 061 miljarder kronor, en ökning med knappt 34 miljarder kronor jämfört med 2016.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 272 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2016.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med 43 miljarder kronor jämfört med 2016.

Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- gick till drygt –5 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 4 miljarder kronor jämfört med 2016. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2016.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Balansräkning

Balansräkning

Miljarder kronor

 

2017

2016

Tillgångar

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

9

9

Materiella anläggningstillgångar

572

552

Finansiella anläggningstillgångar

378

352

Utlåning

438

456

Varulager m.m.

3

3

Fordringar

145

121

Periodavgränsningsposter

95

77

Kortfristiga placeringar

90

22

Kassa och bank

10

10

Summa tillgångar

1 740

1 602

Kapital och skulder

 

 

Nettoförmögenhet

-271

-405

Fonder

179

168

Avsättning för pensioner m.m.

258

250

Statsskulden

1 265

1 292

Skulder m.m.

223

202

Periodavgränsningsposter

85

96

Summa kapital och skulder

1 740

1 602

Garantiförbindelser

4

1

Övriga ansvarsförbindelser

42

43

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till –271 miljarder kronor vid utgången av 2017, vilket motsvarar 5,9 procent av BNP. I förhållande till 2016 för- bättrades nettoförmögenheten med 134 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 43 miljarder kronor.

17

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

 

2017

2016

Insättningsgarantin

1 689

1 666

Investerarskyddet

 

 

Kreditgarantier

210

233

Garantier om tillförsel av kapital

138

136

Pensionsgarantier

8

8

Totalt

2 046

2 043

Statliga garantiåtaganden ökade med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och upp- gick till 2 046 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP ligger de statliga garan- tiåtagandena på 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 689 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2016. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 210 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 22 miljarder kronor i förhållande till 2016. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 138 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2016.

Den samlade risken i statens garantier och ut- låning bedöms som låg.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

Lån/ändamål

2017

2016

Lån till Riksbanken

238

257

Studielån

191

185

Lån till andra stater

0

6

Övriga lån

8

8

 

 

 

Summa

438

456

 

 

 

Statens utlåning uppgick till 438 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2017

2016

Betalningar till EU

24

30

Betalningar från EU

10

11

Nettoflöde från statens budget till EU

14

19

Sveriges avgift till EU uppgick till 24 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 6 miljarder kronor jämfört med 2016. Minsk- ningen förklaras främst av rabatter som avsåg åren 2014–2016 men som reglerades under 2017.

18

Inledning

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2017 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det eko- nomiska resultatet och ställningen samt för- valtningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till stats- redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplett- erande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redo- visnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisning- en sker dock fortlöpande. Gällande principer och

förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2017 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs ut- fallet för 2017 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2016.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2017 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2017, dels med utfallet för 2016.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2018/00660/BATOT).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräken- skaperna som är en statistisk sammanställning i

21

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskaps- systemet i europeiska unionen. Nationalräken- skapernas avgränsning skiljer sig från års- redovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar ut- fallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2017 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-

ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etabl- erade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2017

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 222 myndigheters årsredo- visningar för 2017.

Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ända- målsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och års- redovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upp- lysning i revisionsberättelsen.

För 2017 har Riksrevisionen lämnat revisions- berättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Migrationsverket, Moderna museet, Special- pedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum för arkitektur och design, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Statens maritima museer, Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet.

22

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2013–2017. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014–2017 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndig- heternas årsredovisningar. Myndigheternas års- redovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2013–2017

 

2013

2014

2015

2016

2017

Summa

7

15

13

15

13

 

 

 

 

 

 

23

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2017, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2018 års ekonomiska vår- proposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).

Fr.o.m. 2019 ändras nivån på överskottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det finansiella sparandet förstärks och ramverket kompletteras med ett skuldankare enligt den överenskommelse som nåddes i samband med Överskottsmålskommitténs arbete.1

1 Se En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67), 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) och Budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1). Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas fr.o.m. budgetarbetet för 2019.

Eftersom denna årsredovisning avser år 2017 redovisas dock uppföljningen av det finansiella sparandet mot 1-procentsmålet och enligt den nu gällande uppföljningsmetoden. Hur upp- följningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.

Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Formuleringen gör det sam- tidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i

27

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.

Det finansiella sparandet 2017

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat (se tabell 1.2). I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräkna- des i stället ett underskott på 11 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således över 60 miljarder kronor högre än beräknat.

Ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en försvagning av det finansiella sparandet på ca 15 miljarder kronor (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella sparande 2017

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

mot

 

Beslutad

Ändrings-

 

beslutad

 

budget

budget1

Utfall

budget

Inkomster

2 225

 

2 266

42

Utgifter

2 236

15

2 215

-21

Finansiellt sparande

-11

-15

52

63

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat ock kommunsektor och dels annorlunda redovisning enligt NR.

1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor påverkar det finansiella sparandet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna enligt NR underskattades i budgetpropositionen för 2017 med 42 miljarder kronor 2017. Merparten, 27 miljarder kronor, rör inkomsterna från skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2017. Det var huvudsakligen intäkter från skatt på kapitalvinster och konsumtion som blev högre än förväntat. Även inkomster från kapital och transfereringar blev högre än förväntat.

Utgifterna, huvudsakligen i staten, över- skattades däremot sammantaget med ca 21 miljarder kronor.

Samtliga delsektorer redovisade ett starkare sparande än beräknat. Staten svarade för merparten av underskattningen. Differenser

avseende statens skatteintäkter

uppgick

till

34 miljarder

kronor. Statens

utgifter blev

över

20 miljarder

kronor lägre

än

förväntat.

Inkomsterna från kapital och därmed sparandet underskattades i ålderspensionssystemet medan högre transfereringsinkomster än förväntat medförde att kommunsektorns överskott under- skattades något i budgetpropositionen för 2017.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2017

2017

Utfall-

2016

 

Beslutad

Utfall

Beslutad

Utfall

 

budget

 

budget

 

Inkomster

2 225

2 266

42

2 182

Skatter och avgifter

1 986

2 014

27

1 933

Kapitalinkomster

57

63

6

66

Övriga inkomster

181

190

8

182

Utgifter

2 236

2 215

-21

2 129

Transfereringar1

791

788

-2

765

Konsumtion

1 215

1 198

-17

1 152

Räntor

25

24

-1

25

Varav utgifter för

 

 

 

 

kapitalavkastning på

 

 

 

 

pensionsskulden.

7

8

1

7

Investeringar

205

204

-1

188

Finansiellt sparande

-11

52

63

52

procent av BNP

-0,3

1,1

1,4

1,2

 

 

 

 

 

Stat

12

67

55

71

Ålderspensionssystem

-6

0

6

4

Kommunsektor

-18

-15

3

-23

1 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2008–2017. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.

28

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Finansiellt sparande

1,9

-0,7

0,0

-0,2

-1,0

-1,4

-1,6

0,2

1,2

1,1

Varav staten

1,1

-0,7

-0,4

-0,4

-1,0

-1,1

-1,2

0,3

1,6

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav ålderspensionssystemet

0,9

0,2

0,2

0,5

0,3

-0,1

0,1

0,2

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav kommunala sektorn

-0,1

-0,2

0,2

-0,4

-0,2

-0,1

-0,4

-0,3

-0,5

-0,3

Bakåtblickande tioårssnitt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

2,2

1,3

1,0

0,4

0,0

-0,7

-0,8

0,1

0,8

0,7

BNP-gap2

0,6

-5,6

-1,6

-0,6

-2,2

-2,9

-2,4

-0,6

0,2

0,7

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA För säkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunktur-läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2017

Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2008 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,1 till -1,2 procent av BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, som minskade från 0,9 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Det största bidraget kom från staten där sparandet mellan 2014 och 2017 förstärktes med 2,7 procent och uppgick 2017 till 1,5 procent av BNP.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2008–2017 (bakåtblickande tio- årssnitt) uppgick till 0,0 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparan-

det i kommunsektorn uppgick till –0,2 procent av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,4 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet be- döms ha varit något högre än normalt 2017.

Det strukturella sparandet försvagades något mellan 2016 och 2017 men bedöms 2017 fortfarande vara i linje med överskottsmålet på 1 procent.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som uppstod under förra mandatperioden och fr.o.m. 2016 bedöms sparandet vara i linje med överskottsmålet. Regeringen bedömer även att sparandet 2017 ligger i linje med över- skottsmålet.

Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP 2008–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde.

29

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

1.2Utgiftstaket för 2017

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Utgiftstaket, ursprungligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fastställd nivå

949

971

989

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniska justeringar

 

-14

 

6

13

10

2

4

2

7

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

-11

 

 

 

 

 

 

 

33

41

52

Utgiftstak, slutligt fastställt

938

957

989

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

910

943

965

986

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

28

14

24

38

74

62

28

11

23

31

45

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

3,1

1,4

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

1Utgiftstakets nivå för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i Budgetpropositionen för 2007 och utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i 2015 års ekonomiska vårproposition. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av u tgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2006 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av

utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2017 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 229,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 44,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

20171

2017

2017

2016

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor2

947,7

930,2

-17,6

899,1

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

sidan av statens budget

300,4

299,1

-1,3

285,4

Takbegränsade utgifter

1248,1

1229,3

-18,9

1 184,5

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

25,9

44,7

18,9

30,5

Utgiftstak

1274

1274

 

1 215

1Den av riksdagen i december 2016 fastställda budgeten för 2017, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2017.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna blev 18,9 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2017. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exkl. stats- skuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

30

av statens budget uppgick till 299,1 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2017. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2017 fastställdes av riksdagen i december 2014 till 1 210 miljarder kronor. Därefter har utgifts- takets nivå justerats av både tekniska och finanspolitiskt motiverade skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 2017

Miljarder kronor

 

2017

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket1

1 210

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen

 

Vårändringsbudget för 2015

 

 

 

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval

52

 

 

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015

1 262

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för

 

personer över 65

1,85

 

 

Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter

0,69

 

 

Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för

 

inkomstsidan

9,68

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2016

1 274

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017

 

 

 

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,18

 

 

Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag

-0,31

PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering

0,31

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2017

1 274

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018

 

 

 

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,01

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2018

1 274

 

 

Slutligt utgiftstak

1 274

 

 

1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29

 

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2017 höjts med 12 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Större delen hänför sig till omläggningen i budgetpropositionen för 2016 av budgetering och redovisning av ett antal stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på inkomstsidan av statens budget. Bakgrunden var det nya regelverk för nationalräkenskaperna som infördes i september 2014, där fyra stöd om- definierats från att utgöra en del av statens skatteinkomster till en del av statens utgifter. Det offentliga åtagandet påverkades dock inte och förändringen motiverade därför en teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2017 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 52 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2017, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2017 i december 2014, fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono- miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere-

31

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2017 i de ekonomiska vårpropositioner och budget- propositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2017 fastställdes.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017

Miljarder kronor

 

2017

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1

26,4

Reformer

-69,1

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

1,9

 

 

Övriga makroekonomiska förändringar

18,0

 

 

Volymförändringar

-6,5

Övrigt2

21,9

Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket

52,0

 

 

Total förändring av budgeteringsmarginalen

18,3

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2017

44,7

1Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29

2Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina - len, dvs. högre utgifter.

När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 26,4 miljarder kronor. I utfallet för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 44,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,3 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2017 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har 69,1 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. utbildningsområdet, miljöområdet, bostads-

området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, biståndet, läkemedelsförmåner, utbildning, miljöområdet, kommunikationer och statsbidrag till kommuner (prop. 2016/17:1).

Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 18,0 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, bl.a. på grund av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifter för ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre 2017 av makroekonomiska orsaker, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan bedömningen när utgifts- taket fastställdes.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 6,5 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för de efterföljande åren, främst avseende utgifts- område 8 Migration. När utgiftstaket för 2017 fastställdes baserades utgiftsberäkningarna på att ca 78 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system 2017. Det slutliga utfallet för 2017 blev ca 95 000 personer, vilket motsvarar 23 procent fler än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration har blivit ca 13,9 miljarder kronor högre 2017 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Samtidigt bedöms utgifterna ha blivit ca 2,0 miljarder kronor lägre till följd av volymförändringar under utgifts- område 15 Studiestöd, bl.a. till följd av att en lägre andel av de studerande mottog studie- medel.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder,

32

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel- ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,9 miljarder kronor större. Utfallet för 2017 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2017. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 13, 16, 18, 20, 22 och 27.

33

2

Utfallet för statens budget

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redo- visningen av inkomster består både av skatte- inkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan inkomster och intäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, men även för varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning av förändringen av anslagsbehållningar, Riks- gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016 (bet. 2016/17:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2017

Saldot i statens budget blev 62 miljarder kronor 2017 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 7 miljarder kronor. Saldot

blev därmed 54 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 22 miljarder kronor högre och utgifterna blev knappt 33 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2017

Miljoner kronor

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

mot

 

Statens

Ändring-

 

statens

 

budget

budget1

Utfall 2017

budget

Totala inkomster

979 734

 

1 001 394

21 660

 

 

 

 

 

Statens

 

 

 

 

skatteinkomster

1 023 715

 

1 049 925

26 211

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-43 981

 

-48 531

-4 551

 

 

 

 

 

Totala utgifter

 

 

 

 

m.m.

972 376

15 860

939 619

-32 757

 

 

 

 

 

Utgiftsområden

 

 

 

 

exkl. statsskulds-

 

 

 

 

räntor m.m.

954 7012

15 860

930 181

-24 5212

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

m.m.

16 468

 

10 569

-5 899

 

 

 

 

 

Förändring av

 

 

 

 

anslags-

 

 

 

 

behållningar

-7 019

 

 

7 019

Riksgälds-

 

 

 

 

kontorets

 

 

 

 

nettoutlåning

8 226

 

-2 945

-11 171

 

 

 

 

 

Kassamässig

 

 

 

 

korrigering

0

 

1 814

1 814

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

7 358

 

61 775

54 417

1I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor.

2Exklusive förändring av anslagsbehållningar.

Statens skatteinkomster blev 26 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 980 miljarder kronor. Utfallet blev 1 001 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor

37

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 26 miljarder kronor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

 

mot

 

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

Utgiftsområde

budget

budget

2017

budget

4 Rättsväsendet

42 467

1 408

44 064

1 598

 

 

 

 

 

7 Internationellt

34 990

1 785

36 707

1 717

bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 Migration

32 580

6 841

40 034

7 453

 

 

 

 

 

9 Hälsovård, sjukvård

68 496

1 948

67 411

-1 085

och social omsorg

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet

107 052

120

101 868

-5 184

vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och

32 635

70

23 931

-8 704

nyanlända invandrares

 

 

 

 

etablering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och

75 657

13

71 559

-4 098

arbetsliv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

22 434

 

19 671

-2 763

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

72 381

676

71 098

-1 283

universitetsforskning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering,

6 765

40

3 803

-2 962

bostadsförsörjning och

 

 

 

 

byggande samt

 

 

 

 

konsumentpolitik

 

 

 

 

22

Kommunikationer

55 115

43

53 296

-1 819

26

Statsskuldsräntor

16 468

 

10 569

-5 899

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till

29 586

 

24 224

-5 362

Europeiska unionen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

8 226

 

-2 945

-11 171

nettoutlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig

0

 

1 814

1 814

korrigering

 

 

 

 

Övriga utgifter

367 524

2 917

372 514

4 990

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i

 

 

 

 

statens budget

972 376

15 860

939 619

-32 757

 

 

 

 

 

 

Utgifterna blev 49 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 940 miljarder kronor. Det är 33 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den

ursprungliga budgeten och 49 miljarder kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. För 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 4 Rätts- väsendet, 7 Internationellt bistånd och 8 Migration blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för statens budget 2017 jämfört med 2016

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2017 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2017 ett överskott på 62 miljarder kronor, vilket är 24 miljarder kronor lägre än 2016.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2016

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad

 

Utfall 2017

Utfall 2016

mot 2016

Totala inkomster

1 001 394

1 002

-1 303

 

 

697

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 049 925

1 044

5 899

 

 

026

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-48 531

-41 330

-7 202

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

939 619

917 396

22 223

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl.

930 181

899 096

31 084

statsskuldsräntor m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

10 569

1 743

8 826

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

-2 945

14 764

-17 710

nettoutlåning

 

 

 

Kassamässig korrigering

1 814

1 792

22

 

 

 

 

Budgetsaldo

61 775

85 301

-23 525

 

 

 

 

Statens inkomster minskade 2017 med 1 miljard kronor jämfört med 2016. Skatteinkomsterna ökade med 6 miljarder kronor (0,6 procent) medan övriga inkomster minskade med drygt 7 miljarder kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter beräknas ha ökat med knappt 41 miljarder kronor (4,0 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärde- skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har däremot minskat med 35 miljarder kronor. Den stora förändringen av periodiseringarna förklaras främst av att hushåll och bolag inte placerat lika mycket kapital på skattekonto under 2017. Det

38

beror även på andra betalnings- och uppbörds- förskjutningar mellan åren. Kapitalplaceringarna har ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och budgetsaldot.

Utgifterna ökade med 2,4 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 22 miljarder kronor (2,4 procent) mellan 2016 och 2017.

De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla och utökad matematikundervisning i grundskolan.

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 9 miljarder kronor (506,4 procent). Det beror på flera faktorer. Bland annat blev överkurserna vid emission 7 miljarder kronor lägre än 2016. Riksgäldskontorets netto- utlåning minskade med 18 miljarder kronor. Bland annat beroende på att Irland i förtid betalade tillbaka det lån som togs under 2012 som ett led i ett ekonomiskt reformprogram. Betalningen uppgick till 5 miljarder kronor.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inklusive posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2016 och 2017.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad

Utgiftsområde

2017

2016

mot 2016

4 Rättsväsendet

44 064

42 289

1 776

 

 

 

 

7 Internationellt bistånd

36 707

31 971

4 736

 

 

 

 

8 Migration

40 034

41 251

-1 218

9 Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

omsorg

67 411

63 371

4 040

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

och funktionsnedsättning

101 868

105 614

-3 745

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 658

35 928

-1 270

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer

 

 

 

och barn

88 660

86 106

2 554

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

invandrares etablering

23 931

19 200

4 731

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

71 098

66 026

5 072

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

53 296

50 087

3 209

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

livsmedel

17 225

15 898

1 327

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

105 566

93 350

12 216

26

Statsskuldsräntor m.m.

10 569

1 743

8 826

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

24 224

30 350

-6 125

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2 945

14 764

-17 710

 

 

 

 

Övriga utgifter

223 253

219 448

3 804

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens

 

 

 

budget

939 619

917 396

22 223

2.2Inkomster i statens budget 2017

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år medan intäkt- erna redovisar skatterna det år de avser dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2017 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

39

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomst- erna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2017 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 1,4 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2017 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med knappt en halv miljard kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen Vårändringsbudget för 2017

Miljarder kronor

Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna

 

SB17

VÄB17

Totalt

Skatt på arbete

-0,2

-0,2

 

 

 

 

Skatt på kapital

1,3

0,4

1,7

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och

0,3

0,3

insatsvaror

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

Summa skattebeslut

1,4

0,4

1,8

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2017 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. Den största regelförändringen som påverkar inkomster från skatt på kapital 2017 är avdrags- förbud för ränta på vissa efterställda lån. Skatt på konsumtion påverkades av flest antal regel- förändringar, men effekterna tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring för skatt på konsumtion var införandet av kemikalieskatten.

ekonomin som 2017 blev 0,1 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2017.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen vilket leder till högre skatteintäkter. År 2017 gjordes en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd av beslut om att frångå den automtiska uppräkningen för 2017. Det medförde sålunda att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om skiktgränsen hade justerats med den automatiska uppräkningen. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Under perioden juni 2016 till juni 2017 var KPI- utvecklingen starkare än vad som förväntades i statens budget för 2017, 1,7 procent istället för 1,4 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2017 blev 0,3 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2017. En bidragande förklaring är en stark utveckling av bostadsinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2018 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2017.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i

40

Tabell 2.6 Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2017

Procentuell utveckling om inget annat anges

 

2017

2016

BNP, marknadspris1

4,5

4,9

Diff. BP17

0,3

-0,1

 

 

 

Arbetade timmar2

2,0

2,7

Diff. BP17

0,5

0,5

Timlön3

2,7

2,2

Diff. BP17

-0,4

-0,5

 

 

 

Utbetald lönesumma,

4,7

4,7

skatteunderlag

 

 

 

 

 

Diff. BP17

0,1

-0,3

Arbetslöshet4

6,7

6,9

Diff. BP17

0,4

0,2

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska

3,5

3,5

program5

 

 

Diff. BP17

-0,4

-0,2

Hushållens

4,1

3,2

konsumtionsutgifter1

 

 

Diff. BP17

-0,3

-1,1

Kommunal medelskattesats6

32,11

32,10

Diff. BP17

0,0

0,0

Statslåneränta6

0,5

0,3

Diff. BP17

-0,7

0,0

 

 

 

KPI juni-juni

1,7

1,0

 

 

 

Diff. BP17

0,3

0,0

Inkomstbasbelopp7

61,5

59,3

Diff. BP17

-0,2

0,0

Prisbasbelopp7

44,8

44,3

Diff. BP17

0,0

0,0

 

 

 

Inkomstindex

168,2

162,1

Diff. BP17

-0,4

0,0

Skiktgräns8

438,9

430,2

Diff. BP17

0,0

0,0

Övre skiktgräns8

638,5

625,8

Diff. BP17

0,0

0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Medelvärde under året, procent.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2017

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2017 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2017

1100

Direkta skatter på arbete

 

1110

Inkomstskatter

dec 18

 

 

 

1120

Allmän pensionsavgift

dec 18

1140

Skattereduktioner

dec 18

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 18

1240

Egenavgifter

dec 18

 

 

 

1270

Särskild löneskatt, 1274

dec 18

 

 

 

1280

Nedsättningar, 1283–1284

dec 18

1300

Skatt på kapital

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

dec 18

 

 

 

1320

Skatt på företagsvinster

dec 18

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

dec 18

 

 

 

1350

Fastighetsskatt

dec 18

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

 

 

 

1410

Mervärdesskatt, 1411

sep 18

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

maj 19

1630

Övriga skatter, företag

maj 19

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

 

 

 

1810

Skatter till andra sektorer

dec 18

1900

Periodiseringar

 

1910

Uppbördsförskjutningar

maj 19

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

dec 18

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2017.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2017, vilken blir känd i december 2018.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2018 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2018.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2019, beroende på omprövningar för hushåll

41

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2016 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2011–2015. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan -0,3 och 1,6 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Likt tidigare år förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2011–2015

Miljarder kronor om annat ej anges

 

2011

2012

2013

2014

2015

Skatt på arbete

-3,6

1,7

-5,6

-5,2

-1,7

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

-3,5

-2,8

3,8

8,4

18,3

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-1,3

-2,5

-2,4

1,3

-0,7

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

-1,2

-1,2

0,1

-1,8

-1,0

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

-9,5

-5,1

-4,1

2,8

14,8

 

 

 

 

 

 

Avgår: EU-skatter

0,0

0,0

0,0

2,5

0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter

-9,4

-5,1

-4,1

0,3

14,8

Avgår: Kommunal inkomstskatt

-3,0

0,9

-1,6

2,5

-0,6

 

 

 

 

 

 

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

-0,2

0,6

0,2

0,1

0,3

Statens skatteintäkter

-6,2

-6,6

-2,6

-2,3

15,2

Procent av slutgiltigt utfall

-0,8

-0,9

-0,3

-0,3

1,6

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2017 beräknas uppgå till drygt 2 022 miljarder kronor. Detta är knappt 29 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 1 054 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 36 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2017. Förväntade intäkter 2017 för kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital. Intäkter för skatt på arbete 2017 är lägre i förhållande till statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget.

För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2017, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2017 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.

42

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2017 och 2016

Miljarder kronor

 

Beräknat utfall

Utfall1

Skillnad mot statens

Skillnad mot statens

 

budget

budget

 

 

 

Inkomstår

2017

2016

2017

2016

Skatt på arbete

1 194,4

1 137,4

-9,5

3,7

Direkta skatter

635,6

607,1

-9,1

0,6

Kommunal skatt

700,4

669,6

-5,8

1,2

Statlig skatt

58,6

55,6

-2,5

-1,8

Jobbskatteavdrag

-109,1

-105,1

-0,5

-1,4

Husavdrag

-14,0

-12,7

-0,3

2,6

Övrigt

-0,3

-0,3

0,0

0,0

Indirekta skatter

558,8

530,3

-0,4

3,1

Arbetsgivaravgifter

541,1

515,7

-0,8

3,3

Egenavgifter

12,5

11,8

-0,7

-1,8

Särskild löneskatt

45,4

43,6

0,8

0,2

Nedsättningar

-3,8

-5,7

0,0

2,0

Skatt på tjänstegruppliv

0,5

0,5

0,0

-0,2

Avgifter till premiepensionssystemet

-36,9

-35,6

0,3

-0,4

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

254,3

246,0

25,6

45,7

Skatt på kapital, hushåll

75,1

74,6

14,2

27,9

Skatt på företagsvinster

123,5

115,2

9,7

13,9

Avkastningsskatt

4,4

4,6

0,6

-0,4

Fastighetsskatt

32,8

33,4

0,5

0,7

Stämpelskatt

12,1

12,3

-0,6

2,8

Kupongskatt m.m.

6,4

5,7

1,3

0,8

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

561,1

539,0

12,0

22,2

Mervärdesskatt

427,4

406,5

13,7

21,3

Skatt på tobak och alkohol

26,3

25,8

0,1

0,7

Energiskatt

46,6

44,6

-0,3

-0,4

Koldioxidskatt

23,5

24,1

-0,1

1,3

Övriga skatter på energi och miljö

4,1

5,2

-0,4

-0,3

Skatt på vägtrafik

19,9

19,7

-0,7

-0,4

Skatt på import

6,3

6,1

-0,3

-0,4

Övriga skatter

7,0

7,0

0,0

0,4

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

12,2

16,4

0,9

10,7

Restförda skatter

-5,8

-4,7

-1,5

1,2

Övriga skatter

18,0

21,1

2,4

9,5

Totala skatteintäkter

2 022,0

1 938,8

29,0

82,2

Avgår, EU-skatter

-6,3

-6,1

0,3

0,4

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 015,8

1 932,8

29,3

82,6

Avgår, kommunala inkomstskatter

-716,9

-685,7

6,0

-1,1

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-244,9

-233,9

0,2

-1,0

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 053,9

1 013,1

35,5

80,5

Periodiseringar

-4,0

30,9

-9,3

11,0

Statens skatteinkomster

1 049,9

1 044,0

26,2

91,4

Övriga inkomster

-48,5

-41,3

-4,6

-13,0

 

 

 

 

 

Inkomster på statens budget

1 001,4

1 002,7

21,7

78,4

 

 

 

 

 

1Fullständigt utfall i maj 2018.

 

 

 

 

43

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomst- er, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbets- löshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- reduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs 2018 och uppgifterna för 2017 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2017 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 194 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2017 har intäkterna reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ner, medan de indirekta skatterna ligger i linje med det som fastställdes i budgeten 2017.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2016 blev utfallet för de direkta skatterna 607 miljarder kronor. År 2017 beräknas de direkta skatterna uppgå till knappt 636 miljarder kronor.

Jämfört med statens budget för 2017 har de direkta skatterna 2017 reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre kommunala skatteintäkter till följd av lägre transfereringsinkomster.

Kommunal inkomstskatt

År 2017 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 700 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2017 reviderats ner med 6 miljarder kronor. Förklaringen är främst lägre transfereringsinkomster, främst från

sjukpenning och pensioner, än vad som antogs i statens budget.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 59 miljarder kronor 2017. I jämförelse med statens budget för 2017 har den statliga inkomstskatten reviderats ner drygt 2 miljarder kronor, delvis till följd av högre KPI. Skiktgränserna för 2017 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2017.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2017 beräknas bli knappt 119 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2017.

Skattereduktioner

Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2017 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2017 ha uppgått till 559 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivar- avgifter.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna uppgick 2017 till drygt 541 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ner med knappt 1 miljard kronor. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbets- marknaden.

Särskild löneskatt

År 2017 beräknas den särskilda löneskatten bli drygt 45 miljarder kronor. Jämfört med statens

44

budget har intäkterna reviderats upp med knappt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har ökat.

Nedsättningar

År 2017 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 4 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2017. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg, augusti 2015 samt juni 2016, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att ned- sättningarna beräknas bli lägre 2017 jämfört med 2016.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapital- inkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2017 beräknas skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter inom skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2017 till stor del fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränte- inkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 75 miljarder kronor 2017. Det är 14 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre än tidigare beräkning. Det förklaras i sin tur av en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden. Även hushållens utdelnings- inkomster väntas bli betydligt högre än tidigare bedömning, vilket baseras på kontrolluppgifter för 2017.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattnings- bara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 123 miljarder kronor 2017 och detta är drygt 10 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Den slutgiltiga beskattningen för 2016 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot prognosen i statens budget för 2017.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före be- skattningsåret. 2017 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten väntas bli 4 miljarder kronor 2017, en marginell minskning från året innan. Minskningen beror på något lägre statslåneränta 2016 i förhållande till 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2017 har det beräknade utfallet reviderats upp marginellt, givet dels starkare utfall 2016 men även något starkare utveckling av livbolagens tillgångar än tidigare prognostiserat.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2017 till 7 687 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads-

45

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

andelen i hyreshus uppgick till 1 315 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till 33 miljarder kronor 2017, vilket är i nivå med både året innan och i statens budget för 2017.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2017 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året innan men drygt 1 miljard kronor lägre än i statens budget för 2017.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Kupongskatten uppgick till 6 miljarder kronor 2017, vilket är 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2017.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2017 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 561 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper bes- kattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdes- skatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor, i verksamheter där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.

Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 427 miljarder kronor 2017, vilket är 14 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Att intäkterna från mervärdesskatt blev så mycket högre, trots att hushållens konsumtion inte utvecklades lika starkt som beräknat, beror på att investeringarna ökade starkt. Särskilt bostadsinvesteringarna ökade betydligt kraftigare än beräknat i statens budget för 2017 och de görs till stor del av hushåll som inte kan dra av ingående mervärdesskatt.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med för- brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentlig- finansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget till 134 miljarder kronor 2017, vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Avvikelsen från statens budget är förhållandevis jämnt fördelad mellan de olika punktskatterna, där utfallet för intäkterna från de flesta punktskatter kom in lite lägre än beräknat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och om- prövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, avgifter till Kärn- avfallsfonden m.fl.

Restförda och övriga skatter uppgick till 12 miljarder kronor 2017, vilket var 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2017. Det beror främst på högre intäkter för omprövningar från hushåll.

46

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar.

Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalnings- förskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas

2017

ha

uppgått

till -4 miljarder

kronor,

vilket

är

drygt

9 miljarder kronor

lägre än

väntat. Det beror

främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till fysiska och juridiska personer samt betalnings- förskjutningar i förhållande till den kommunala sektorn.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga av- skrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskriv- ningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Det totala utfallet för övriga inkomster 2017 uppgick till -48 531 miljoner kronor och var därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 7 202 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

27 764

27 380

-383

31 256

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

5 000

8

-4 992

231

Återbetalning av lån

691

764

73

784

Kalkylmässiga

 

 

 

 

inkomster

11 294

11 427

133

10 775

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

11 272

10 476

-796

10 980

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-100 002

-98 587

1 415

-95 355

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-43 981

-48 531

-4 551

-41 330

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster,

47

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Rörelseöverskott

2 575

3 637

1 062

4 235

 

 

 

 

 

Överskott av statens

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

384

362

-22

286

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 706

2 379

673

1 960

Inkomster av statens

 

 

 

 

aktier

11 000

8 558

-2 442

12 588

Offentligrättsliga avgifter

10 025

10 095

71

10 361

 

 

 

 

 

Försäljningsinkomster

67

93

26

68

 

 

 

 

 

Böter m.m.

1 187

1 101

-86

1 072

 

 

 

 

 

Övriga inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

820

1 155

335

686

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

27 764

27 380

-383

31 256

 

 

 

 

 

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 27 380 miljoner kronor, vilket är 383 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med föregående år blev Inkomsterna av statens verksamhet 3 876 miljoner kronor (12,4 procent) lägre. Rörelseöverskotten blev lägre, en minskning med 598 miljoner kronor.

Dock blev

utfallet för

Ränteinkomster

419 miljoner

kronor högre än

föregående år.

Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2016 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott

Rörelseöverskotten uppgick till 3 637 miljoner kronor, vilket är 598 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2016.

För år 2016 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 552 miljoner kronor i resultat. Det är 569 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 359 miljoner kronor 2017. Det är 370 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än 2016.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2016 till 235 miljoner kronor och inlevererades 2017. Det

inlevererade överskottet 2017 är 71 miljoner kronor (43,4 procent) högre än det överskott som inlevererades 2016.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 500 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före boksluts- dispositioner m.m. För de senaste fem åren,

2012

till

2016,

uppgår

Riksbankens

genomsnittliga

resultat till

3 175 miljoner

kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 010 miljoner kronor för 2016. Efter justeringar och återföringar av boksluts-

 

dispositioner, vilka omfattar en

prisvinst om

 

5 297 miljoner

kronor,

redovisades ett

positivt

 

resultat på 8 851 miljoner kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

 

2076

2017

2017

2016

 

Luftfartsverkets

 

 

 

 

 

inlevererade överskott

13

17

4

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärsverket Svenska

 

 

 

 

 

Kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

 

utdelning och inleverans

 

 

 

 

av motsvarighet till

 

 

 

 

 

statlig skatt

410

359

-51

729

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

garantiverksamhet

33

39

6

26

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

statsstödd exportkredit

100

235

135

164

 

Inlevererat överskott från

 

 

 

 

övriga myndigheter

320

487

167

515

 

Riksbankens inlevererade

 

 

 

 

överskott

1 700

2 500

800

2 800

 

Rörelseöverskott

2 575

3 637

1 062

4 235

Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 362 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (26,3 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 248 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 35 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på

48

97 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV in 116 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2016. Fortifika- tionsverket levererade ett överskott på 113 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 29 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på 84 miljoner kronor.

Intäktsränta på skattekontot noll från den 1 januari 2017

Ränteinkomster uppgick till 2 379 miljoner kronor, det är 419 miljoner kronor (21,4 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Räntor på näringslån

-1

0

1

-1

 

 

 

 

 

Räntor på studielån

37

36

-1

36

Övriga ränteinkomster

1 670

2 343

673

1 925

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 706

2 379

673

1 960

 

 

 

 

 

Övriga

ränteinkomster

uppgick

till

2 343 miljoner kronor, vilket

är 418 miljoner

kronor (17,8 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto utgör 97,0 procent av ut- fallet för övriga ränteinkomster. Skillnaden jäm- fört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott blev 690 miljoner kronor högre. Från den 1 januari 2017 är intäktsräntan på skattekonto noll på grund av en lagändring.

Lägre inkomster av statens aktier under 2017

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 8 558 miljoner kronor, det är 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än föregående år.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2017 och 2016

Miljoner kronor

 

Utfall 2017

Utfall 2016

Skillnad

Akademiska hus

1 393

3 290

-1 897

 

 

 

 

Apoteket

300

1 100

-800

 

 

 

 

Bostadsgaranti

32

2

30

Sweden House

2

2

0

 

 

 

 

Fouriertransform

-

0

0

 

 

 

 

Infranord

84

0

84

Inlandsinnovation

-

0

0

 

 

 

 

Jernhusen

178

500

-322

 

 

 

 

Lernia

14

50

-36

Luossavaara-Kiirunavaara

0

0

0

AB (LKAB)

 

 

 

Metria

2

8

-6

 

 

 

 

Nordiska

186

195

-10

investeringsbanken

 

 

 

 

 

 

 

PostNord

0

0

0

 

 

 

 

Saminvest AB

0

-

0

SBAB

628

0

628

 

 

 

 

SJ

260

188

72

 

 

 

 

Specialfastigheter

497

446

51

Sveaskog

800

800

0

 

 

 

 

Svensk Bilprovning

67

56

11

 

 

 

 

Svensk Exportkredit

234

356

-122

Svenska Rymdaktiebolaget

0

0

0

 

 

 

 

Svevia

299

150

149

 

 

 

 

Swedavia

143

232

-89

 

 

 

 

Telia Company

3 229

4 844

-1 614

 

 

 

 

Teracom Group

210

285

-75

 

 

 

 

Vasallen

0

85

-85

Totalt

8 558

12 588

-4 031

Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till sammanlagt 1 393 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor lägre än föregående år. Akademiska hus AB delade ut 2 000 miljoner kronor i extrautdelning under 2016 vilket till största delen förklarar skillnaden mellan åren.

Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 3 229 miljoner kronor, vilket är 1 614 miljoner kronor lägre än 2016. Resultatet för koncernen uppgick 2016 till 6 496 miljoner kronor, vilket är 3 754 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än 2015.

Utdelningen från Apoteket AB uppgick till 300 miljoner kronor. Det är 800 miljoner kronor lägre än förra året.

Utdelningen från SBAB blev 628 miljoner kronor. Det motsvarar 40 procent av årets

49

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

resultat som uppgick till 1 570 miljoner kronor. Under föregående år gavs ingen utdelning.

CSN-avgifter bidrog till minskning av inkomster från offentligrättsliga avgifter jämfört med 2016

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 095 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än föregående år.

År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelse-avgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Fr.o.m. 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter. Den nya redovisningen för 2016 medförde en övergångseffekt som resulterade i ett högt utfall. Utfallet på inkomsttiteln blev 667 miljoner kronor vilket är 674 miljoner kronor lägre än föregående år.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 439 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2016.

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

uppgick

till 388 miljoner

kronor.

Det är

en

ökning

med

274 miljoner

kronor

(239,9 procent)

jämfört

med föregående

år.

Ökningen förklaras av en ny finansieringsmodell för Patent- och registreringsverket som innebär att myndigheten finansieras med anslag i stället för med avgifter. Det medför att avgifterna numera redovisas mot inkomsttitel. Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.

Högre inkomster från böter

 

Inkomsterna

från Böter m.m.

uppgick till

1 101 miljoner

kronor, vilket är

29 miljoner

kronor (2,7 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2714 Sanktionsavgifter m.m. blev 37 miljoner kronor högre än föregående år. Det förklaras i sin tur i huvudsak av högre avgifter vid överträdelser av kör- och vilotider från Transportstyrelsen. Inkomsterna från inkomsttitel 2712 Bötesmedel blev 9 miljoner kronor lägre än föregående år.

Övriga inkomster av statens verksamhet

uppgick till

1 155 miljoner

kronor, vilket är

469 miljoner

kronor högre

än 2016. Det

förklaras huvudsakligen av övriga inkomster från Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Kammarkollegiet.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

5 000

8

-4 992

231

 

 

 

 

 

Låga inkomster av försåld egendom 2017

Inkomster av försåld egendom uppgick 2017 till 8 miljoner kronor, vilket är 4 992 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Inkomsterna 2017 består främst av överskott från Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 222 miljoner kronor lägre. Det beror huvud- sakligen på statens försäljning av aktier i SAS AB (publ) som medförde inkomster på 210 miljoner kronor år 2016.

Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till ett försäljningspris om 1 694 miljoner kronor. Ingen försäljningsinkomst redovisades 2017, då försäljningen villkorades bl.a. av Konkurrensverkets godkännande. Efter avdrag för försäljningsomkostnader redovisades ett överskott på 1 683 miljoner kronor från denna försäljning i februari 2018.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

50

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Återbetalning av

 

 

 

 

näringslån

1

1

0

1

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

studielån

529

521

-8

579

 

 

 

 

 

Återbetalning av övriga

 

 

 

 

lån

162

243

81

203

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån

691

764

73

784

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån oförändrat jämfört med

föregående år

 

 

 

 

Utfallet

inkomsttypen

uppgick till

764 miljoner

kronor,

vilket

är

73 miljoner

kronor

(10,5 procent)

högre

än

beräknat i

statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 19 miljoner kronor (2,5 procent) lägre.

Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än 2016. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 32 402.

Återbetalningen av övriga lån blev 81 miljoner kronor (33,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 39 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 25 miljoner kronor högre än föregående år på grund av att fler låntagare är återbetalnings- skyldiga. Antalet lån 2017 uppgick till 71 900, vilket är en ökning med 5 600 lån jämfört med 2016 och beror på den senaste tidens mottagande av asylsökande. Hemutrustnings- lånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Avskrivningar och

 

 

 

 

amorteringar

97

96

-1

107

 

 

 

 

 

varav Avskrivningar på

 

 

 

 

fastigheter

97

96

-1

107

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

11 197

11 331

134

10 668

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

11 294

11 427

133

10 775

 

 

 

 

 

Inkomsterna uppgick till 11 427 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräknat i statens budget för 2017.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 11 331 miljoner kronor under 2017. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 9 257 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader upp- gick till 2 126 miljoner kronor. Admin- istrationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 185 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 134 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 663 miljoner kronor (6,2 procent).

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Statlig

 

 

 

 

tjänstepensionering

 

9 257

 

8 723

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på

 

 

 

 

pensionskostnader

 

2 126

 

1 999

 

 

 

 

 

Statlig grupplivförsäkring

 

50

 

52

Premieskatt, gruppliv

 

39

 

40

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

54

 

52

Avdrag för

 

 

 

 

administrationskostnader

 

-185

 

-185

Administration,

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

-11

 

-14

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

11 197

11 331

134

10 668

 

 

 

 

 

51

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Bidrag från EU:s

 

 

 

 

jordbruksfonder

8 515

7 779

-737

8 852

 

 

 

 

 

Gårdsstöd

6 431

6 698

267

6 345

 

 

 

 

 

Övriga interventioner

130

117

-13

127

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från

 

 

 

 

Europeiska garantifonden

 

 

 

 

för jordbruket

4

-40

-45

7

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till

 

 

 

 

landsbygdsutvecklingen

1 950

1 004

-946

2 372

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till

 

 

 

 

fiskenäringen

162

15

-147

58

 

 

 

 

 

Bidrag från Europeiska

 

 

 

 

regionala

 

 

 

 

utvecklingsfonden

1 407

1 213

-194

721

Bidrag från Europeiska

 

 

 

 

socialfonden

979

578

-401

324

 

 

 

 

 

Bidrag till

 

 

 

 

transeuropeiska nätverk

22

215

193

383

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från EU

186

675

489

642

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

11 272

10 476

-796

10 980

Inkomsterna uppgick till 10 476 miljoner kronor 2017 och är 796 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2016 blev inkomsterna 504 miljoner kronor (4,6 procent) lägre.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade jämfört med 2016

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 7 779 miljoner kronor 2017, vilket är 737 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget och 1 073 miljoner kronor lägre jämfört med 2016. Det är framförallt bidragen från den europeiska fonden

för landsbygdsutveckling 2014–2020 som blivit lägre. Orsaken är att en större del av bidragen, jämfört med 2016, kommer att betalas av EU först under nästa år. Jordbruksverkets utbetalningar från anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur till projekt m.m. inom ramen för programmet blev 316 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets fordringar på EU:s landsbygdsfond ökade med 943 miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som ett bidrag från EU på statens budget först 2018.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och från socialfonden än 2016

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 1 213 miljoner kronor. Jämfört med 2016 ökade inkomsterna med 493 miljoner kronor (68,3 procent). Det beror på att programperioden 2014–2020 kommit igång i högre omfattning jämfört med 2016. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 578 miljoner kronor, vilket är en ökning med 254 miljoner kronor (78,4 procent) jämfört med 2016. Även det beror på att programperioden 2014–2020 kommit igång i högre omfattning jämfört med 2016.

Bidragen till transeuropeiska nätverk

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 193 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 215 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. betalats ut för väg- och järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn.

Övriga bidrag från EU

Övriga bidrag från EU blev 489 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 675 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

52

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2017

2017

2017

2016

Tillkommande

 

 

 

 

skatter

10 149

10 198

49

9 716

EU-skatter

6 504

6 296

-208

6 051

 

 

 

 

 

Tullmedel

6 469

6 262

-207

6 018

 

 

 

 

 

Jordbrukstullar och

 

 

 

 

sockeravgifter

34

34

0

33

 

 

 

 

 

Kommunala

 

 

 

 

utjämningsavgifter

3 646

3 902

257

3 664

 

 

 

 

 

Utjämningsavgift för

 

 

 

 

LSS-kostnader

3 646

3 902

257

3 664

 

 

 

 

 

Avräkningar

-110 151

-108 785

1 366

-105 071

Intäkter som förs till

 

 

 

 

fonder

-11 970

-12 775

-805

-12 613

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt

-98 181

-96 010

2 171

-92 458

Avräknad

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

statliga myndigheter

-31 738

-30 449

1 289

-30 325

 

 

 

 

 

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

kommuner

-66 443

-65 561

882

-62 133

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-100 002

-98 587

1 415

-95 355

 

 

 

 

 

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå

till

-100 002 miljoner

kronor.

Utfallet

blev

-98 587

miljoner kronor. Skillnaden

mot

beräkningen

i

statens

budget

blev

alltså

1 415 miljoner

kronor.

Avräkningarna

för

kompensation för mervärdesskatt till kommun- erna och statliga myndigheter blev sammanlagt 2 148 miljoner kronor lägre och beror på att den offentliga konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2016 ökade Avräkningar m.m. i

anslutning

till

skattesystemet

med

3 232 miljoner

kronor. Avräkningarna

för

kompensation

för

mervärdesskatt

till

kommunerna ökade med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen antas ha ökat med 4,7 procent.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

2.3Utgifter i statens budget

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ur- sprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

53

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.21 Utgifter i statens budget 2017

Miljoner kronor

 

 

 

Ändrings-

 

 

 

Utfall-Totalt

Utgiftsområde

SB

budget

Totalt anvisat

Utfall

Utfall-SB

anvisat

1

Rikets styrelse

13 268

47

13 316

13 324

56

9

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

15 259

25

15 284

15 262

3

-22

3

Skatt, tull och exekution

10 986

38

11 024

11 011

26

-12

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

42 467

1 408

43 875

44 064

1 598

190

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 913

250

2 163

1 953

40

-210

6

Försvar och samhällets krisberedskap

50 254

485

50 739

50 383

129

-356

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

34 990

1 785

36 775

36 707

1 717

-68

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

32 580

6 841

39 421

40 034

7 453

612

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

68 496

1 948

70 444

67 411

-1 085

-3 033

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

107 052

120

107 172

101 868

-5 184

-5 304

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 774

 

34 774

34 658

-117

-117

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

 

 

barn

89 491

-105

89 387

88 660

-831

-727

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

 

 

invandrares etablering

32 635

70

32 705

23 931

-8 704

-8 774

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

75 657

13

75 669

71 559

-4 098

-4 110

15

Studiestöd

22 434

 

22 434

19 671

-2 763

-2 763

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

72 381

676

73 058

71 098

-1 283

-1 959

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

14 521

0

14 521

14 475

-46

-46

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

 

 

 

 

 

och byggande samt konsumentpolitik

6 765

40

6 805

3 803

-2 962

-3 002

19

Regional tillväxt

3 595

 

3 595

2 808

-787

-787

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

8 404

509

8 913

7 780

-623

-1 132

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

2 877

203

3 080

2 992

115

-88

22

Kommunikationer

55 115

43

55 158

53 296

-1 819

-1 862

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

 

 

livsmedel

17 189

1 053

18 242

17 225

36

-1 017

24

Näringsliv

6 456

400

6 856

6 416

-40

-440

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

105 555

11

105 566

105 566

11

0

26

Statsskuldsräntor m.m.

16 468

 

16 468

10 569

-5 899

-5 899

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

29 586

 

29 586

24 224

-5 362

-5 362

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-7 019

 

-7 019

 

7 019

7 019

Summa

 

964 150

15 860

980 010

940 749

-23 401

-39 261

Riksgäldskontorets nettoutlåning

8 226

 

8 226

-2 945

-11 171

-11 171

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

0

1 814

1 814

1 814

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter i statens budget

972 376

15 860

988 236

939 619

-32 757

-48 617

Utgifterna i statens budget uppgick till 939 619 miljoner kronor. Det är 32 757 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 48 617 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller högre än vad som anvisades i statens budget.

Fler civilanställda vid Polismyndigheten

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppgick utgifterna till 44 064 miljoner kronor, vilket är 1 598 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 190 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror på att antalet civilanställda vid

54

Polismyndigheten ökade mer än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för bistånd ökar

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 36 707 miljoner kronor, vilket är 1 717 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten men 68 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att antalet asylsökande blev lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Eftersom del av kostnader för asylsökande räknas in i biståndsramen anvisades ytterligare medel i ändringsbudgetarna för att Sverige skulle nå upp till den fastställda biståndsramen.

Ersättningar till kommunerna högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick

till

40 034 miljoner

kronor,

vilket

är

7 453 miljoner kronor

högre

än vad

som

anvisades i den ursprungliga

budgeten

och

612 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till kommunerna för asyl- sökande blev högre än beräknat. Bland annat beror det på att ersättningen för ensam- kommande barn blev högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.

Kostnader för assistansersättningen 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 67 411 miljoner kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten och 3 033 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Kostnader för statlig assistans- ersättning blev 2 621 miljoner kronor lägre eftersom färre personer beviljades assistans- ersättning och antalet personer som fick sin ersättning indragen ökade. Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 1 556 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare 1 103 miljoner kronor för läkemedelsförmånerna.

Lägre utgifter för sjukpenning än beräknat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev ut- gifterna 101 868 miljoner kronor, vilket är 5 184 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror främst på att antalet

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

utbetalade nettodagar för sjukpenning blev lägre än beräknat.

Färre kommunmottagna nyanlända invandrare än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 23 931 miljoner kronor. Det är 8 704 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat.

Utgifterna för subventionerade anställningar blev lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 71 559 miljoner kronor, vilket är 4 098 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2017. Det beror bl.a. på att utgifterna för sub- ventionerade anställningar blev lägre än beräknat.

Färre studiemedelstagare än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 671 miljoner kronor, vilket är 2 763 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat. Det beror också på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.

Lägre utnyttjande av medel än beräknat

För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 71 098 miljoner kronor. Det är 1 283 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen inte har nyttjats i den utsträckning som beräknats för bl.a. bidrag till lärarlöner, vuxenutbildning och upprustning av skollokaler och utemiljöer.

Endast 17 procent av investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder har betalats ut

Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 803 miljoner kronor och blev därmed 2 962 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyres- bostäder och bostäder till studerande blev 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än beräknat.

55

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för kommunikationer

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 53 296 miljoner kronor, vilket är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 924 miljoner kronor.

Lågt ränteläge gav lägre ränteutgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 10 569 miljoner kronor, vilket är 5 899 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på främst på ett lägre ränteläge än beräknat, vilket medförde att ränteutgifterna på lån i svenska kronor blev lägre än beräknat och att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.

EU återbetalade nästan 8 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 24 224 miljoner kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det låga anslagsutfallet är att EU under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige om 7 800 miljoner kronor.

Utfall för 2017 och 2016

Tabell 2.22 Utfallet för statens budget för 2017 och 2016

Miljoner kronor

 

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad

Utgiftsområde

2017

2016

mot 2016

1

Rikets styrelse

13 324

12 672

653

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

finansförvaltning

15 262

15 035

227

3

Skatt, tull och exekution

11 011

10 840

172

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

44 064

42 289

1 776

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 953

2 070

-117

6

Försvar och samhällets

 

 

 

krisberedskap

50 383

49 366

1 017

7

Internationellt bistånd

36 707

31 971

4 736

 

 

 

 

 

8

Migration

40 034

41 251

-1 218

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

omsorg

67 411

63 371

4 040

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

och funktionsnedsättning

101 868

105 614

-3 745

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 658

35 928

-1 270

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer

 

 

 

och barn

88 660

86 106

2 554

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

invandrares etablering

23 931

19 200

4 731

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

71 559

72 531

-972

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

19 671

19 486

185

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

71 098

66 026

5 072

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och

 

 

 

fritid

14 475

14 072

404

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering,

 

 

 

bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

samt konsumentpolitik

3 803

3 059

744

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

2 808

2 614

194

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

7 780

7 299

481

21

Energi

2 992

2 721

271

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

53 296

50 087

3 209

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

livsmedel

17 225

15 898

1 327

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

6 416

5 891

525

25

Allmänna bidrag till kommuner

105 566

93 350

12 216

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

10 569

1 743

8 826

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

24 224

30 350

-6 125

 

 

 

 

Summa

940 749

900 839

39 910

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2 945

14 764

-17 710

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

1 814

1 792

22

Summa utgifter i statens budget

939 619

917 396

22 223

56

Högre bidrag till kommuner men lägre avgift till

EU

 

 

 

Utgifterna i

statens

budget ökade

med

22 223 miljoner

kronor

(2,4 procent)

mellan

2016 och 2017. Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev 12 216 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2016. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för vissa utgiftsområden. Utgifterna för utgifts- område 27 Avgiften till Europeiska unionen minskade med 6 125 miljoner kronor (20,2 procent).

Fler civilanställda vid Polismyndigheten ledde till ökade kostnader

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev ut- gifterna 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) högre. Det beror på att antalet civilanställda vid Polismyndigheten ökade.

Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd till andra länder

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev utgifterna 4 736 miljoner kronor (14,8 procent) högre. Ökningen beror ungefär till hälften på en förskjutning av betalningar mellan 2015 och 2016. Den andra hälften beror på att biståndet ökades då Sverige tog emot färre asylsökande. För att nå upp till den fastställda biståndsramen ökar Sverige den del av biståndet som ges till andra länder.

Utgifterna för asylsökandes boende minskade men rättegångskostnaderna ökade

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 1 218 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det beror främst på att ersättningar och bostads- kostnader till kommunerna minskade med 2 610 miljoner kronor (7,9 procent). Samtidigt ökade emellertid bl.a. rättegångskostnaderna m.m. för de asylsökande.

Ökade kostnader för läkemedel

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 4 040 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2016. Statens bidrag till kommuner och landsting för läkemedelsförmånerna ökade med 3 535 miljoner kronor. Ungefär hälften av ökningen beror på en förskjutning av utbetalningar mellan åren. Den resterande ökningen beror på att kostnaderna för läkemedel steg, till stor del inom läkemedelsgrupper som

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

behandlar eller förebygger stroke, cancer, ADHD, diabetes eller reumatiska sjukdomar.

Minskade utgifter för både sjukpenning och sjukersättning

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att både utgifterna för sjukpenning och sjukersättning minskade.

Utgifterna för garantipension och änkepension minskade

Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 1 270 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 773 miljoner kronor (5,5 procent) lägre eftersom antalet pensionärer som fick garantipension blev mindre. Dessutom

blev

efterlevandepensioner

till

vuxna

421 miljoner kronor (3,5 procent)

lägre än

föregående år.

 

 

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2016. Det beror främst på att utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 1 305 miljoner kronor (3,2 procent), som en följd av att antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat

Utgifterna

för barnbidrag ökade med

938 miljoner

kronor (3,6 procent) eftersom

antalet barn för vilka barnbidrag betalas ut ökade. Dessutom höjdes flerbarnstillägget. Antalet mottagare av flerbarnstillägg ökade med 5,8 procent jämfört med föregående år.

Fler kommunmottagna nyanlända ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). Det beror på att kommunerna får ersättning för fler nyanlända än 2016.

Bidrag till lärarlöner och fler anställda i lågstadiet medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror på flera olika satsningar inom skolområdet, bl.a.

57

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

satsningen på fler anställda i lågstadiet och bidrag till lärarlöner. Den största orsaken till det högre utfallet är bidrag till lärarlöner som ökade med 1 472 miljoner kronor (57,0 procent), vilket hänger samman med att Lärarlönelyftet började gälla med helårseffekt 2017.

Utgifterna för vägar och järnvägar ökade

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). Utgifterna för både väg- och järnvägs- investeringar ökade tillsammans med 1 773 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning ökade med 708 miljoner kronor.

Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). Det beror dels på förskjutningar mellan åren, dels på att programperioden 2014–2020 har kommit igång med fler utbetalningar och färre förseningar.

Bidrag till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 12 216 miljoner kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla samt utökad matematikundervisning i grundskolan.

Räntor på statsskulden ökade, från en historisk låg nivå 2016

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 826 miljoner kronor (506,4 procent). År 2016 var dessa utgifter endast 1 743 miljoner kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev överkurserna vid emission 7 316 miljoner kronor lägre än 2016.

EU betalade tillbaka nästan 8 miljarder kronor i tidigare betalda avgifter under 2017

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 6 125 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att EU återbetalade sammanlagt 7 800 miljoner kronor som Sverige har betalat tidigare år.

Irland betalade tillbaka lånet till Sverige

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 17 710 miljoner kronor (119,9 procent) lägre 2017 jämfört med 2016. Det beror bl.a. på att Irland betalade tillbaka lånet till Sverige i förtid. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor. Det beror också på att lånen till Riksbanken ökade med 4 525 miljoner kronor mindre än 2016.

Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 32,8 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Tabell 2.23 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017

Miljarder kronor

 

 

 

Makro-

 

 

 

Totalt

Volym1

förutsättningar

Beslut

Övrigt2

Utgiftsområden,

 

 

 

 

 

exklusive räntor3

-17,6

-12,6

-3,7

7,3

-8,6

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

 

m.m.

-5,8

0,0

-6,1

0,0

0,3

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

nettoutlåning4

-9,4

0,0

0,8

0,0

-10,2

Summa utgifter

-32,8

-12,6

-9,0

7,3

-18,5

1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro-ekonomiska förutsättningarna.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

58

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 12,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det för- klaras bl.a. av att färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2017, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 3,9 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Inom den statliga assistansersättningen erhöll färre personer stöd och antalet beviljade timmar statlig assistans per vecka blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Det bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 2,3 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev ca 2,0 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 9,0 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Den största skillnaden återfinns på anslaget för statsskuldsräntor som blev 6,1 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa räntor).

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än beräknat när enskilda lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,7 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Skillnaden återfinns i huvudsak under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bl.a. till följd av att antalet personer i subventionerade anställningar inte blivit så många som budgeterades.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.24 Makroekonomiska förutsättningar

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

utfall

 

 

 

Utfall

2017-SB

Utfall

 

SB 2017

2017

2017

2016

Procentuell förändring från

 

 

 

 

föregående år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP (fasta priser)

2,3

2,4

0,1

3,2

 

 

 

 

 

KPI (årsgenomsnitt)1

1,5

1,8

0,3

1,0

Antal sysselsatta, 15–74 år1

1,5

2,3

0,8

1,5

Nivåer:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15–74 år,

 

 

 

 

procent av arbetskraften1,2

6,3

6,7

0,4

6,9

Personer i arb.markn.pol.

 

 

 

 

program, procent av

 

 

 

 

arbetskraften

3,8

3,5

-0,3

3,5

 

 

 

 

 

SEK/Euro, årsgenomsnitt3

9,4

9,6

0,2

9,5

SEK/USD, årsgenomsnitt3

8,3

8,5

0,2

8,6

6-mån ränta, årsgenomsnitt3

-0,3

-0,7

-0,4

-0,6

5-årig statsobligation,

 

 

 

 

årsgenomsnitt3

0,9

-0,1

-1,0

-0,2

1Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 7,3 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2017, Höständringsbudget för 2017 och Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord AB. Sammantaget uppgår anslagsförändringarna till 15,9 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,3 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 8,7 miljarder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 tabell 7.1) och budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 tabell 8.14).

59

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 18,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget ca 8,6 miljarder kronor lägre, inom framför allt följande områden:

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

16 Utbildning och universitetsforskning

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

20 Allmän miljö- och naturvård

22 Kommunikationer

27 Avgiften för Europeiska unionen

Inom framför allt utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än i budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev ca 10,2 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att Irland i förtid återbetalade lån om sammanlagt ca 5,2 miljarder kronor.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2017 har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel om totalt 46 070 miljoner kronor, främst avseende anslags- sparanden från 2016. Det är 22 727 miljoner kronor mer än 2016. De 40 största indrag- ningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 95 procent av totalbeloppet under 2017. I tabell 2.25 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 8 946 miljoner kronor, avser räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för statlig assistansersättning och uppgick till 4 171 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande.

Tabell 2.25 Indragningar 2017

Miljoner kronor

UO Anslag

 

Indragning

8

1:1

Migrationsverket

599

 

 

 

 

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

1 896

 

 

 

 

8

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för

 

 

 

asylsökande och flyktingar

130

 

 

 

 

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

191

9

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

4 171

 

 

 

 

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom

 

 

 

äldreområdet

354

 

 

 

 

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

3 781

 

 

 

 

10

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

282

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

162

 

 

 

 

12

1:2

Föräldraförsäkring

540

 

 

 

 

12

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

103

 

 

 

 

12

1:8

Bostadsbidrag

272

 

 

 

 

13

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

655

 

 

 

 

13

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända

 

 

 

invandrare

822

 

 

 

 

13

1:4

Ersättning för insatser för vissa nyanlända

 

 

 

invandrare

448

 

 

 

 

14

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

 

 

 

aktivitetsstöd

1 872

 

 

 

 

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

program och insatser

2 285

 

 

 

 

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

1 218

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

2014–2020

487

 

 

 

 

14

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

212

 

 

 

 

14

1:12

Nystartsjobb och stöd för

 

 

 

yrkesintroduktionsanställningar

560

 

 

 

 

15

1:2

Studiemedel

2 101

 

 

 

 

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan

 

 

 

pedagogisk verksamhet

1 288

 

 

 

 

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

145

 

 

 

 

16

1:13

Statligt stöd till vuxenutbildning

327

 

 

 

 

16

1:15

Upprustning av skollokaler och utemiljöer

270

 

 

 

 

16

1:19

Bidrag till lärarlöner

303

 

 

 

 

18

1:2

Omstrukturering av kommunala

 

 

 

bostadsföretag

101

 

 

 

 

18

1:7

Energieffektivisering och renovering av

 

 

 

flerbostadshus och utomhusmiljöer

849

18

1:9

Investeringsstöd för anordnande av

 

 

 

hyresbostäder och bostäder för studerande

2 177

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden

590

60

perioden 2014–2020

20

1:4

Sanering och återställning av förorenade

 

 

 

områden

299

 

 

 

 

20

1:8

Supermiljöbilspremie

141

 

 

 

 

22

1:15

Sjöfartsstöd

118

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

1 183

 

 

 

 

23

1:13

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder

 

 

 

för fiske och vattenbruk

135

 

 

 

 

23

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1 065

 

 

 

 

23

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

 

 

 

landsbygdens miljö och struktur

628

 

 

 

 

26

1:1

Räntor på statsskulden

8 946

27

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

1 861

 

 

 

 

 

 

Övriga indragningar

2 507

 

 

 

Summa

 

46 070

 

 

 

 

Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2017.

Tabell 2.26 Medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utnyttjat

 

 

 

Medgivet

medgivet

UO Anslag

 

överskridande

överskridande

10

1:5

Ersättning inom det

 

 

 

 

statliga

 

 

 

 

personskadeskyddet

2

1

24

1:19

Finansiering av

 

 

 

 

rättegångskostnader

17

17

 

 

 

 

Summa

 

19

18

 

 

 

 

 

I statens budget anvisades 33,3 miljoner kronor på anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Regeringen medgav i

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

beslut den 30 november 2017 att anslaget fick

överskridas

med

1,5 miljoner

kronor

(S2017/05371/SF,

S2017/05948/SF,

S2017/06684/SF m.fl.). Hela anslagskrediten på

3,2 miljoner

kronor utnyttjades och av det

medgivna

överskridandet

utnyttjades

0,8 miljoner kronor. Orsaken till att regeringen medgav överskridande är att Försäkringskassan har korrigerat utfall som tidigare redovisats på anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

I statens budget anvisades 18,0 miljoner kronor på anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 13 december 2017 att anslaget fick överskridas med 17,3 miljoner kronor (N2017/07538/SUN, N2017/07375/SUN (delvis)). Hela anslags- krediten på 1,8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 17,3 miljoner kronor till rättegångskostnader.

Icke medgivna överskridanden

Under 2017 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan med- givande från regeringen. Tabell 2.27 visar detta anslagsöverskridande.

61

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.27 Icke medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

 

 

 

 

Årets

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tilldelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingående

enl.

 

Totalt

 

 

Utgående

 

 

 

 

överförings-

reglerings-

Medgivet

tilldelade

 

Anslags-

överföring-

Icke medgivet

UO

Anslag

Anslagsnamn

belopp

brev

överskridande

medel

Utgifter

kredit

belopp

överskridande

8

1:6

Offentligt biträde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i utlännings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ärenden

-43,40

704,15

 

660,75

806,03

58,62

-145,28

-86,66

Summa

 

 

 

 

 

 

 

 

-86,66

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration har överskridits med 86,66 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2017 om en höjd anslagskredit för Migrationsverket mot-

svarande 8,3

procent,

som uppgick

till

58,62 miljoner

kronor.

Ersättningar

till

offentliga biträden har ökat eftersom antalet ärenden med förordnat biträde har ökat jämfört med 2016. Även om totala antalet asylbeslut är lägre än föregående år är andelen beslut för grupper med hög biträdesandel högre. Det gäller framför allt ensamkommande barn, personer som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och statslösa.

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2017 med

utfallet 2016. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redo- visningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklings- banker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2017 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2017 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets netto- utlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

62

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2017

2017

2017

2017

2017

2016

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

880

 

873

-7

-0,8

869

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

768

 

779

12

1,5

721

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

113

 

83

-30

-26,6

68

 

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 379

10

7 482

103

1,4

7 091

 

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 736

15

2 744

7

0,3

2 615

6:1

Allmänna val och demokrati

87

8

89

2

2,0

76

 

 

 

 

 

 

 

 

6:3

Datainspektionen

54

14

55

1

1,3

50

 

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Presstöd

567

 

541

-26

-4,6

519

 

Övriga anslag

683

1

678

-6

-0,8

663

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

13 268

47

13 324

56

0,4

12 672

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt EU-information.

Utfallet uppgick till 13 324 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 653 miljoner kronor (5,2 procent).

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 83 miljoner kronor, det är 30 miljoner kronor (26,6 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten men 15 miljoner kronor (21,6 procent) högre än föregående år. Under året har Systembolagets del (50 procent) i

den samägda fastigheten Iason 1

köpts

för

43 miljoner

kronor. Köpet finansierades i

sin

helhet med anslag.

 

 

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

blev 7 482

miljoner kronor,

vilket

är

103 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor för att finansiera en kommitté vars uppgift är att göra en översyn av Boverkets bygg- och konstruktionsregler för att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Under december lämnade kommittén sitt första betänkande som fokuserade på standardisering, Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan

(SOU 2017:106). Uppdraget omfattar totalt tre betänkanden. Jämfört med 2016 blev utfallet 391 miljoner kronor högre.

Ökat anslag till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen m.m.

På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ökades anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. med 15 miljoner kronor för att förstärka totalförsvaret.

Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökades med 8 miljoner kronor i ändringsbudget för 2017. Av detta anvisades 5 miljoner kronor för att kunna finansiera förberedelse för skolval i anslutning till de allmänna valen 2018. Syftet med skolval är bl.a. att stimulera ett högre val- deltagande bland unga. Resterande 3 miljoner kronor anvisades för it-stöd för valadministra- tion.

Nya regler om skydd och behandling av personuppgifter

Anslag 6:3 Datainspektionen ökades med 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017. Myndigheten fick ett ökat anslag då införandet av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter kommer innebära nya och utökade uppgifter för myndigheten. Dock har anslags-

63

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

ökningen använts endast i mindre utsträckning under året då myndigheten inte kunnat rekrytera i planerad omfattning.

Utgifterna för presstöd fem procent lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 541 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant. Jämfört med 2016 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 23 miljoner kronor (4,4 procent) högre. Presstödet består av driftstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd. Ökningen mellan åren beror främst på att utbetalat utvecklingsstöd blev 15 miljoner kronor högre. Under året har 137 ansökningar om utvecklingsstöd lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa har 86 ansökningar godkänts. Utvecklingsstödet infördes under 2016.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2017-12-31

6:6

Stöd till politiska partier

172

129

 

 

 

 

8:1

Presstöd

70

11

 

 

 

 

Summa

 

242

140

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på totalt 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 140 miljoner kronor. Skillnaden mellan det totala bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 102 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.30 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

Utfärdade

 

 

Utestående

garantier

 

 

åtaganden

inklusive bundna

Garanti

Garantiram

2017-12-31

utfästelser

Kreditgarantier till UD-

50

0

0

anställda1

 

 

 

1Regeringsbeslut UD2000/1146/P-AV.

 

 

 

Inomstatliga lån

Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2017-12-31

Riksdagsförvaltningens

 

 

investeringar som används i

 

 

verksamheten

100

67

 

 

 

Riksdagsförvaltningens investeringar

 

 

i fastigheter och tekniska

 

 

anläggningar

500

395

 

 

 

Summa

600

462

 

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2017 var 462 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Västernorrlands län har lämnats till regeringen den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

64

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1.1

Regionala tillväxtåtgärder med 23 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholms län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 7.1

Åtgärder för nationella minoriteter med 5 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.

65

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2017

2017

2017

2017

2017

2016

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

12 614

 

12 641

27

0,2

12 475

 

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Statistiska centralbyrån

555

 

546

-9

-1,6

571

1:11

Finansinspektionen

512

25

533

20

4,0

493

 

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Riksgäldskontoret

316

 

263

-53

-16,8

281

 

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

210

 

231

21

10,0

211

 

Övriga anslag

1 051

 

1 048

-3

-0,3

1 004

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

15 259

25

15 262

3

0,0

15 035

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.

Utfallet uppgick till 15 262 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 227 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 12 641 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (0,2 procent) högre än budgeterat. Statliga tjänstepensioner är tjänstepensioner för anställda i staten.

Utgifterna för Riksgäldskontoret lägre än budgeterat

I statens budget anvisades 316 miljoner kronor för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 53 miljoner kronor (16,8 procent) lägre än budgeterat. Det beror främst på att Riksgälds- kontoret har tagit beslut om att inte emittera premieobligationer och att personalkostnaderna blev lägre.

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av högre dollarkurs

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 231 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. Skillnaderna beror främst på en högre dollarkurs. Under året har Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) fått den andra delbetalningen från Sverige,

25,2 miljoner US-dollar (motsvarande 230 miljoner kronor), av ett totalt kapitaltillskott på 126 miljoner US-dollar. Det betalas i fem lika stora årliga utbetalningar 2016–2020. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Sverige medverkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2017-12-31

1:10

Bidragsfastigheter

50

30

 

 

 

 

1:16

Finansmarknadsforskning

76

5

 

 

 

 

Summa

 

126

35

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 126 miljoner kronor. Totalt har 35 miljoner kronor utnyttjats 2017.

Utlåning

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2017-12-31

Riksbanken1

 

238 132

Summa

 

238 132

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

66

I december 2017 återbetalade Irland hela det lån som togs under 2012. Lånet till Irland var ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomförde ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet återbetalades i förtid.

Lån till Riksbanken uppgick till 238 132 miljoner kronor 2017. Det är en minsk-

ning

med

18 972 miljoner

kronor.

I

Riksgäldskontorets nettoutlåning

redovisas

lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 232 312 miljoner kronor, utan valuta- omvärdering. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.35 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

Utestå-

 

 

 

 

ende

Utfärdade

 

 

 

åtag-

garantier

 

 

Utestående

anden

inklusive

 

 

åtaganden

utländsk

bundna

Garanti

Garantiram

2017-12-31

valuta

utfästelser

Insättnings-

 

 

 

 

garantin1

Obegränsad

1 688 640

 

 

Garanti till

 

 

 

 

insättare i

 

 

 

 

utländska

 

 

 

 

instituts filialer

 

 

 

 

i Sverige 2

Obegränsad

 

 

 

Investerar-

 

 

 

 

skyddet3

Obegränsad

 

 

 

Garantikapital i

 

 

 

 

Europeiska

 

 

 

 

investerings-

 

 

EUR

 

banken (EIB) 4

EUR 6 565

64 660

6 565

 

Garantikapital i

 

 

 

 

Nordiska

 

 

 

 

investerings-

 

 

EUR

 

banken (NIB) 5

EUR 1 978

19 484

1 978

 

Nordiska

 

 

 

 

investerings-

 

 

 

 

banken, projekt-

 

 

EUR

 

investeringslån6

EUR 622

3 035

308

 

Garantikapital i

 

 

 

 

Europeiska

 

 

 

 

utvecklingsbank

 

 

EUR

 

en (EBRD) 7

EUR 542

5 334

542

 

Garantikapital

 

 

 

 

till

 

 

 

 

Europarådets

 

 

 

 

utvecklingsbank

 

 

EUR

 

(CEB) 8

EUR 124

1 219

124

 

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Pensionsgaranti

 

 

 

(inkl.

 

 

 

efterborgen)

 

 

 

Akademiska Hus

Obegränsad

66

 

9

 

 

 

 

 

Garantiram

 

 

 

stabilitetsfonde

 

 

 

n

750 000

 

 

 

 

 

 

Garantiram

 

 

 

resolutionsfonde

 

 

 

n

200 000

 

 

 

 

 

 

Garantikapital

 

 

 

Asiatiska

 

 

 

banken för

 

 

 

infrastruktur-

 

 

 

investeringar

 

 

USD

(AIIB) 10

USD 504

4 149

504

Summa

 

1 786 588

 

1Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Belopp per den 31 december 2016.

2Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd.

4Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

5Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123 -124.

6Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124.

7Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

8Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

9Prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350.

10Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311

Inomstatliga lån

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2017-12-31

Statens fastighetsverks

 

 

investeringar i fastigheter

15 200

12 995

Statens järnvägars långfristiga lån

 

 

exkl. finansiell leasing1

2 915

11 282

Fortifikationsverkets investeringar i

 

 

mark, anläggningar och lokaler

13 100

1 037

 

 

 

Riksrevisionen -

 

 

anläggningstillgångar som används i

 

 

verksamheten

15

8

7 AP-fondens investeringar i

 

 

anläggningstillgångar som används i

 

 

verksamheten

2 500

 

 

 

 

Summa

33 730

25 321

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135avser 31 december 2017.

Riksdagen har

beslutat

om

låneramar på

33 730 miljoner

kronor

inom

utgiftsområdet.

Utestående lån vid utgången av 2017 var 25 321 miljoner kronor.

67

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Övriga krediter

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2017-12-31

Insättningsgarantin1

Obegränsad

0

Investerarskyddet2

Obegränsad

0

Kredit för infriande av kapitalgarantier

 

 

till internationella finansiella

 

 

institutioner3

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

 

 

Riksgäldskontorets garantier (ordinarie

 

 

garantireserv)4

Obegränsad

0

För Riksgäldskontorets

 

 

utlåningsverksamhet5

Obegränsad

0

Kammarkollegiets behov av likviditet

 

 

för inrättande av nya myndigheter

250

6

 

 

 

Statens tjänstepensionsverk - behov av

 

 

likviditet i pensionshanteringen

100

20

Kammarkollegiets kredit för statliga

 

 

försäkringssystemet6

100

0

Resolutionsreserven kreditram

100 000

0

 

 

 

Stabilitetsfonden kreditram

50 000

0

 

 

 

Summa

 

26

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34

4Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

5Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211)

6Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid årets slut uppgår till 6 miljoner kronor och avser Kammarkollegiets likviditetsbehov för inr- ättandet av nya myndigheter.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statistiska centralbyrån redovisar i års- redovisningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 135,4 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat underskott om 50,7 miljoner kronor per den 31 december 2017. För Övriga uppdrag redovisar Statistiska centralbyrån en omsättning på 305,6 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat

överskott

på 65,8 miljoner

kronor

per

den

31 december 2017.

 

 

 

 

 

Det

ekonomiska

målet

för

 

dessa

avgiftsverksamheter

är

enligt

5

§

avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp de ackumulerade under- och överskotten vilka avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:16 Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader

Riksrevisionen har granskat om nyttan av myndigheternas delårsrapporter uppväger kostnaderna för att upprätta och granska dem i form av tid och resurser för berörda myndigheter och Riksrevisionen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (Skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU19, rskr. 2017/18:183).

RiR 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter

– en funktion som behöver stärkas

Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna (skr. 2016/17:189) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:FiU29, rskr. 2017/18:132).

68

RiR 2017:11 Regeringens medelfristiga makroprognoser

Riksrevisionen har granskat regeringens medelfristiga makroprognoser.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens medelfristiga makro- prognoser (skr. 2017/18:37) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:22 Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av rekommendationer till Sverige från Europeiska unionen, Internationella valuta- fonden och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD (skr. 2017/18:85) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:32 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Riksrevisionen har granskat transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpning av det finanspolitiska ramverket (skr. 2017/18:203) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:14 Tillgänglighet till SCB:s registerdata – en fråga om prioritering

Riksrevisionen har granskat tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata i syfte att undersöka vad regeringen och myndigheten kan göra för att säkerställa en god tillgänglighet med bibehållet skydd för enskildas integritet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (skr. 2017/18:46) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:FiU33 rskr. 2017/18:160).

69

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.38 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2017

2017

2017

2017

2017

2016

1:1

Skatteverket

7 357

18

7 375

18

0,2

7 222

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Tullverket

1 744

 

1 722

-22

-1,3

1 715

1:3

Kronofogdemyndigheten

1 884

20

1 915

30

1,6

1 903

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

10 986

38

11 011

26