prop 2017/18 101

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				8
Diagramförteckning ............................................................................................................				13
Sammanfattning ...................................................................................................................				15
Inledning		..............................................................................................................................		21
1	Uppföljning ................................................................av de budgetpolitiska målen			27
	1.1 ............................................	Den offentliga sektorns finansiella sparande		27
	1.2 .................................................................................	Utgiftstaket för 2017		30
2	Utfallet ........................................................................................för statens budget			37
	2.1 ......................................................................	Saldot i statens budget 2017		37
	2.2 ...............................................................	Inkomster i statens budget 2017		39
	..............................................................	2.2.1	Prognosförutsättningar	40
	...................................................................	2.2.2	Totala skatteintäkter	42
	........................................................................	2.2.3	Övriga inkomster	47
	2.3 ............................................................................	Utgifter i statens budget		53
	2.4 ............................................................................	Utfall per utgiftsområde		62
	................................................	2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse	63
	.......	2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	66
	................................	2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution	70
	.................................................	2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet	72
	...............................	2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan	75
	..........	2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap	76
	...................................	2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd	79
	........................................................	2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration	83
	........	2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg	87
		2.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	..................................................................		funktionsnedsättning	90
	.............	2.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	94
		2.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 96
		2.4.13	Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
	.....................................................................................		etablering	99
	....................	2.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	101
	...................................................	2.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd	105
	......	2.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning	107
	....	2.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid	113
		2.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	............................................		byggande samt konsumentpolitik	116
	..........................................	2.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt	119

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

		2.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård .......................	120
		2.4.21	Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................	122
		2.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................	124
		2.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 129
		2.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................	131
		2.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................	134
		2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................	136
		2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............	138
		2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar ...........................................	139
		2.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................	140
		2.4.30	Kassamässig korrigering ............................................................	144
		2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............	146
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................		148
	2.6	Realekonomisk fördelning anslagen i statens budget.............................		150
	2.7	Beställningsbemyndiganden.....................................................................		155
	2.8	Inomstatliga lån ........................................................................................		156
	2.9	Övriga krediter..........................................................................................		157
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................			161
	3.1	Resultaträkning.........................................................................................		161
	3.2	Balansräkning ............................................................................................		168
	3.3	Finansieringsanalys...................................................................................		172
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................		175
		3.4.1	Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............	175
		3.4.2	Redovisningsprinciper för statens budget ...............................	185
		3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........	185
	3.5	Noter	.........................................................................................................	187
		3.5.1 ......................................................	Noter till resultaträkningen	187
		3.5.2 ........................................................	Noter till balansräkningen	211
		3.5.3 ................................................	Noter till finansieringsanalysen	244
4	Utvecklingen av ..................................................................................statsskulden			251
	4.1	Definition ........................................................................av statsskulden		251
	4.2	Statsskuldens ........................................................fördelning och löptid		252
	4.3	Statsskuldens ...........................................................................kostnader		254
5	Redovisning och ..............................riskanalys av statliga garantier och utlåning			259
	5.1	Statliga .......................................................................................garantier		259
	5.2	Statlig .................................................................utlåning med kreditrisk		271
	5.3	Analys ....av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier		276
6	Nationellt intygande ...................................samt avgifter till och bidrag från EU			283
	6.1	Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
		statsförvaltningen .....................................................................................		283
		6.1.1	Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU -
		..........................................................................................	medel	283
		6.1.2 ............................	Ramverket för intern styrning och kontroll	284
		6.1.3 ................	Omfattningen av regeringens nationella intygande	284
	6.2	Räkenskapssammanställning .............................................av EU-medel		286
	6.3	Ansvariga ....................................................myndigheters bedömningar		292

6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning

och kontroll ...............................................................................

292

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabellförteckning
Antal modifierade revisionsberättelser 2013–2017 ............................................................		23
Tabell 1.1	Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella
	sparande 2017..............................................................................................	28
Tabell 1.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande ............................................	28
Tabell 1.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning
	mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande .....................	29
Tabell 1.4	Utgiftstaket.................................................................................................	30
Tabell 1.5	Takbegränsade utgifter ...............................................................................	30
Tabell 1.6	Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av
	utgiftstakets nivå 2017................................................................................	31
Tabell 1.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
	utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017..................................................	32
Tabell 2.1	Utfallet för statens budget 2017 ................................................................	37
Tabell 2.2	Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget...	38
Tabell 2.3	Utfallet för statens budget 2017 och 2016 ................................................	38
Tabell 2.4	Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017................	39
Tabell 2.5	Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen
	Vårändringsbudget för 2017.......................................................................	40
Tabell 2.6	Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med
	budgetpropositionen för 2017 ...................................................................	41
Tabell 2.7	Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
	utfall för 2017..............................................................................................	41
Tabell 2.8	Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen
	för staten och slutligt utfall 2011–2015.....................................................	42
Tabell 2.9	Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med
	statens budget för 2017 och 2016 ..............................................................	43
Tabell 2.10	Övriga inkomster, sammanfattning ...........................................................	47
Tabell 2.11	Inkomster av statens verksamhet, översikt ...............................................	48
Tabell 2.12	Rörelseöverskott.........................................................................................	48
Tabell 2.13	Ränteinkomster...........................................................................................	49
Tabell 2.14	Aktieutdelning 2017 och 2016 ...................................................................	49
Tabell 2.15	Inkomster av försåld egendom ..................................................................	50
Tabell 2.16	Återbetalning av lån....................................................................................	51
Tabell 2.17	Kalkylmässiga inkomster............................................................................	51
Tabell 2.18	Statliga pensionsavgifter.............................................................................	51
Tabell 2.19	Bidrag m.m. från EU ..................................................................................	52
Tabell 2.20	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ...................................	53
Tabell 2.21	Utgifter i statens budget 2017 ...................................................................	54
Tabell 2.22	Utfallet för statens budget för 2017 och 2016 ..........................................	56
Tabell 2.23	Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017 ..	58
Tabell 2.24	Makroekonomiska förutsättningar............................................................	59
Tabell 2.25	Indragningar 2017.......................................................................................	60

	S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.26	Medgivna överskridanden 2017.................................................................	61
Tabell 2.27	Icke medgivna överskridanden 2017 .........................................................	62
Tabell 2.28	UO 1 Anslag...............................................................................................	63
Tabell 2.29	UO 1 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	64
Tabell 2.30	UO 1 Garantier ..........................................................................................	64
Tabell 2.31	UO 1 Inomstatliga lån ...............................................................................	64
Tabell 2.32	UO 2 Anslag...............................................................................................	66
Tabell 2.33	UO 2 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	66
Tabell 2.34	UO 2 Utlåning ...........................................................................................	66
Tabell 2.35	UO 2 Garantier ..........................................................................................	67
Tabell 2.36	UO 2 Inomstatliga lån ...............................................................................	67
Tabell 2.37	UO 2 Övriga krediter ................................................................................	68
Tabell 2.38	UO 3 Anslag...............................................................................................	70
Tabell 2.39	UO 4 Anslag...............................................................................................	72
Tabell 2.40	UO 4 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	73
Tabell 2.41	UO 5 Anslag...............................................................................................	75
Tabell 2.42	UO 5 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	75
Tabell 2.43	UO 6 Anslag...............................................................................................	76
Tabell 2.44	UO 6 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	77
Tabell 2.45	UO 6 Garantier ..........................................................................................	77
Tabell 2.46	UO 6 Inomstatliga lån ...............................................................................	77
Tabell 2.47	UO 6 Övriga krediter ................................................................................	77
Tabell 2.48	UO 7 Anslag...............................................................................................	79
Tabell 2.49	Utfall för bistånd 2007–2017.....................................................................	80
Tabell 2.50	Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen ...	80
Tabell 2.51	UO 7 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	81
Tabell 2.52	UO 7 Garantier ..........................................................................................	81
Tabell 2.53	UO 7 Övriga krediter ................................................................................	82
Tabell 2.54	UO 8 Anslag...............................................................................................	83
Tabell 2.55	Asylsökande m.m. 2017 .............................................................................	84
Tabell 2.56	UO 8 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	85
Tabell 2.57	UO 9 Anslag...............................................................................................	87
Tabell 2.58	UO 9 Beställningsbemyndiganden ...........................................................	88
Tabell 2.59	UO 9 Inomstatliga lån ...............................................................................	88
Tabell 2.60	UO 10 Anslag.............................................................................................	90
Tabell 2.61	Statistik över sjukpenning och sjukfall .....................................................	90
Tabell 2.62	Ohälsomått .................................................................................................	92
Tabell 2.63	UO 10 Beställningsbemyndiganden .........................................................	92
Tabell 2.64	UO 10 Övriga krediter ..............................................................................	92
Tabell 2.65	UO 11 Anslag.............................................................................................	94
Tabell 2.66	UO 11 Övriga krediter ..............................................................................	95
Tabell 2.67	UO 12 Anslag.............................................................................................	96
Tabell 2.68	UO 13 Anslag.............................................................................................	99
Tabell 2.69	Kommunmottagna m.m...........................................................................	100
Tabell 2.70	UO 13 Beställningsbemyndiganden .......................................................	100
Tabell 2.71	UO 14 Anslag...........................................................................................	101
Tabell 2.72	Arbetslöshet .............................................................................................	101
Tabell 2.73	Arbetsmarknadspolitiska program och insatser.....................................	102
Tabell 2.74	Bidrag till lönegarantiersättning ..............................................................	103
Tabell 2.75	UO 14 Beställningsbemyndiganden .......................................................	103
Tabell 2.76	UO 15 Anslag...........................................................................................	105

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.77	UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................	106
Tabell 2.78	UO 15 Utlåning........................................................................................	106
Tabell 2.79	UO 16 Anslag ...........................................................................................	107
Tabell 2.80	UO 16 Beställningsbemyndiganden........................................................	110
Tabell 2.81	UO 16 Garantier.......................................................................................	110
Tabell 2.82	UO 17 Anslag ...........................................................................................	113
Tabell 2.83	UO 17 Beställningsbemyndiganden........................................................	114
Tabell 2.84	UO 17 Utlåning........................................................................................	114
Tabell 2.85	UO 18 Anslag ...........................................................................................	116
Tabell 2.86	UO 18 Beställningsbemyndiganden........................................................	117
Tabell 2.87	UO 18 Garantier.......................................................................................	118
Tabell 2.88	UO 18 Övriga krediter.............................................................................	118
Tabell 2.89	UO 19 Anslag ...........................................................................................	119
Tabell 2.90	UO 19 Beställningsbemyndiganden........................................................	119
Tabell 2.91	UO 20 Anslag ...........................................................................................	120
Tabell 2.92	UO 20 Beställningsbemyndiganden........................................................	121
Tabell 2.93	UO 21 Anslag ...........................................................................................	122
Tabell 2.94	UO 21 Beställningsbemyndiganden........................................................	122
Tabell 2.95	UO 21 Utlåning........................................................................................	123
Tabell 2.96	UO 21 Inomstatliga lån............................................................................	123
Tabell 2.97	UO 22 Anslag ...........................................................................................	124
Tabell 2.98	Utveckling av statens transportinfrastruktur .........................................	125
Tabell 2.99	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ................................	126
Tabell 2.100	UO 22 Beställningsbemyndiganden........................................................	126
Tabell 2.101	UO 22 Utlåning........................................................................................	127
Tabell 2.102	UO 22 Garantier.......................................................................................	127
Tabell 2.103	UO 22 Inomstatliga lån............................................................................	127
Tabell 2.104	UO 23 Anslag ...........................................................................................	129
Tabell 2.105	UO 23 Beställningsbemyndiganden........................................................	130
Tabell 2.106	UO 23 Övriga krediter.............................................................................	130
Tabell 2.107	UO 24 Anslag ...........................................................................................	131
Tabell 2.108	UO 24 Beställningsbemyndiganden........................................................	132
Tabell 2.109	UO 24 Utlåning........................................................................................	132
Tabell 2.110	UO 24 Garantier.......................................................................................	132
Tabell 2.111	UO 24 Övriga krediter.............................................................................	132
Tabell 2.112	UO 25 Anslag ...........................................................................................	134
Tabell 2.113	UO 26 Anslag ...........................................................................................	136
Tabell 2.114	Räntor på statsskulden 2013–2017, fördelning på anslagets
	komponenter.............................................................................................	137
Tabell 2.115	Räntor och valutakurser 2013–2017 årsgenomsnitt ...............................	137
Tabell 2.116	UO 27 Anslag ...........................................................................................	138
Tabell 2.117	Förändringar av anslagsbehållningar 2013–2017.....................................	139
Tabell 2.118	Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter
	över 1 000 miljoner kronor ......................................................................	140
Tabell 2.119	Riksgäldskontorets nettoutlåning 2017 ..................................................	141
Tabell 2.120	Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton ...........	141
Tabell 2.121	Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret ......................................	143
Tabell 2.122	Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret.................................	143
Tabell 2.123	Kassamässig korrigering ...........................................................................	144
Tabell 2.124	Kassamässiga korrigeringar till följd av EU-avgiften .............................	145
Tabell 2.125	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .............................	147

	S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.126	Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande
	saldo åren 2013–2017 ...............................................................................	149
Tabell 2.127	Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2017 och
	2016 ...........................................................................................................	149
Tabell 2.128	Realekonomisk fördelning av statens budget 2016–2017......................	151
Tabell 2.129	Beställningsbemyndiganden 2017 ...........................................................	156
Tabell 2.130	Inomstatliga lån........................................................................................	156
Tabell 2.131	Övriga krediter .........................................................................................	157
Tabell 3.1	Resultaträkning ........................................................................................	162
Tabell 3.2	Balansräkning ...........................................................................................	169
Tabell 3.3	Finansieringsanalys ..................................................................................	173
Tabell 3.4	Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2017 .......	174
Tabell 3.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget ......................	186
Tabell 4.1	Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016 ....	251
Tabell 4.2	Regeringens riktlinjer för 2017................................................................	252
Tabell 4.3	Statsskuldens utveckling och sammansättning ......................................	253
Tabell 4.4	Nominella lån i svenska kronor...............................................................	253
Tabell 4.5	Statsskuldens kostnader...........................................................................	255
Tabell 5.1	Statliga garantier och bundna garantiutfästelser 2017-12-31 efter typ
	av garanti...................................................................................................	261
Tabell 5.2	Garantiramar och utfärdade garantier efter garantimyndighet .............	263
Tabell 5.3	Avsättning för garantiförluster 2017-12-31............................................	268
Tabell 5.4	Tillgångar i garantiverksamheten 2017-12-31.........................................	269
Tabell 5.5	Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i
	garantiverksamheten 2017-12-31 ............................................................	269
Tabell 5.6	Flöden i garantiverksamheten under 2017..............................................	270
Tabell 5.7	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2017 ......................	271
Tabell 5.8	Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2017 .........	271
Tabell 5.9	Statens utlåning med kreditrisk 2017-12-31...........................................	273
Tabell 5.10	CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter
	lånekategori 2017-12-31...........................................................................	274
Tabell 5.11	Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten
	2017-12-31 ................................................................................................	276
Tabell 5.12	Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2017...............	276
Tabell 5.13	Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2017......	276
Tabell 5.14	Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och
	stater..........................................................................................................	277
Tabell 6.1	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013..........................	287
Tabell 6.2	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020..........................	288
Tabell 6.3	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013.............................	289
Tabell 6.4	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020.............................	289
Tabell 6.5	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) ...............................................................	290
Tabell 6.6	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) ...............................................................	291
Tabell 6.7	Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)....................................	301
Tabell 6.8	Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen
	2007–2013 .................................................................................................	302
Tabell 6.9	Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen
	2014–2020 .................................................................................................	302

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2017

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett över- skott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,7 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en försämring med 24 miljarder kronor jämfört med 2016.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 124 miljarder kronor. Jämfört med 2016 förbätt- rades resultatet med 97 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP minskade statsskulden från 29,3 procent 2016 till 27,5 procent 2017.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2017 jämfört med 2016.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	2017	Procent	2016	Procent
		av BNP1		av BNP2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande	52	1,1	52	1,2

Statens
budgetsaldo	62	1,3	85	1,9

Utgiftstak	1 274	27,7	1 215	27,6
Takbegränsade
utgifter	1 229	26,7	1 184	26,9

Statens nettoförmögenhet	-271	-5,9	-405	-9,2
Statsskuld	1 265	27,5	1 292	29,3

Årets överskott
i resultaträkningen	124	2,7	27	0,6

Utlåning3	438	9,5	456	10,4
Garantiåtaganden4	2 046	44,4	2 043	46,4

1Prel. BNP för 2017 uppgår till 4 604 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2016 uppgår till 4 405 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2017	2016
Inkomster	2 266	2 182
Skatter och avgifter	2 014	1 933
Övriga inkomster	253	248
Utgifter	2 215	2 129

Finansiellt sparande	52	52
Varav staten	67	71
Varav ålderspensionssystemet	0	4
Varav kommunala sektorn	-15	-23

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP 2008–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansi- erade åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2017 låg i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2017	2016
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå	1 210	1 167
Tekniska justeringar	12	7
Finanspolitiskt motiverad ändring	52	41
Utgiftstak, slutligt fastställt	1 274	1 215
Takbegränsade utgifter	1 229	1 184
Budgeteringsmarginal	45	31
Budgeteringsmarginal, procent av takbegrän-
sade utgifter	3,6	2,6

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2017 uppgick till 1 274 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 229 miljarder kronor, dvs. 45 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljarder kronor

	Statens
	budget
	20171	2017	2016
Totala inkomster	980	1 001	1 003
Statens skatteinkomster	1 024	1 050	1 044

Övriga inkomster	-44	-49	-41
Totala utgifter m.m.	972	940	917
Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän-
tor m.m.	955	930	899

Statsskuldsräntor m.m.	16	11	2

Förändring av anslagsbehållningar	-7
Riksgäldskontorets nettoutlåning	8	-3	15

Kassamässig korrigering	0	2	2

Budgetsaldo	7	62	85

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå

till 980 miljarder kronor.	Utfallet blev
1 001 miljarder kronor, vilket	är 22 miljarder

kronor högre än beräknat i statens budget. Skat- teinkomsterna för staten blev 26 miljarder kro- nor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att det inte gjordes några större försäljningar av statens egendom under 2017.

Utgifterna	i statens	budget	uppgick till
940 miljarder	kronor,	vilket är	33 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 16 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 49 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed 62 miljarder kronor, vilket är en förbättring med drygt 54 miljarder kronor jämfört med det budget- erade beloppet.

Resultaträkning

Miljarder kronor

	2017	2016
Intäkter
Skatteintäkter	1 317	1 236
Övriga intäkter	114	109
Summa intäkter	1 431	1 345
Kostnader
Transfereringar m.m.	-1 061	-1 028
Statens egen verksamhet	-272	-269
Summa kostnader	-1 334	-1 297
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag	33	-11
Finansiella intäkter och kostnader, netto	-5	-10
Årets överskott	124	27

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 124 miljarder kronor och innebär en förbättring med 97 miljarder kronor jämfört med 2016.

Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 317 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 061 miljarder kronor, en ökning med knappt 34 miljarder kronor jämfört med 2016.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 272 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2016.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med 43 miljarder kronor jämfört med 2016.

Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- gick till drygt –5 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 4 miljarder kronor jämfört med 2016. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2016.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Balansräkning

Miljarder kronor

	2017	2016
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	9
Materiella anläggningstillgångar	572	552
Finansiella anläggningstillgångar	378	352
Utlåning	438	456
Varulager m.m.	3	3
Fordringar	145	121
Periodavgränsningsposter	95	77
Kortfristiga placeringar	90	22
Kassa och bank	10	10
Summa tillgångar	1 740	1 602
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet	-271	-405
Fonder	179	168
Avsättning för pensioner m.m.	258	250
Statsskulden	1 265	1 292
Skulder m.m.	223	202
Periodavgränsningsposter	85	96
Summa kapital och skulder	1 740	1 602
Garantiförbindelser	4	1
Övriga ansvarsförbindelser	42	43

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till –271 miljarder kronor vid utgången av 2017, vilket motsvarar 5,9 procent av BNP. I förhållande till 2016 för- bättrades nettoförmögenheten med 134 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 43 miljarder kronor.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

	2017	2016
Insättningsgarantin	1 689	1 666
Investerarskyddet
Kreditgarantier	210	233
Garantier om tillförsel av kapital	138	136
Pensionsgarantier	8	8
Totalt	2 046	2 043

Statliga garantiåtaganden ökade med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och upp- gick till 2 046 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP ligger de statliga garan- tiåtagandena på 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 689 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2016. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 210 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 22 miljarder kronor i förhållande till 2016. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 138 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2016.

Den samlade risken i statens garantier och ut- låning bedöms som låg.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

Lån/ändamål	2017	2016
Lån till Riksbanken	238	257
Studielån	191	185
Lån till andra stater	0	6
Övriga lån	8	8

Summa	438	456

Statens utlåning uppgick till 438 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2017	2016
Betalningar till EU	24	30
Betalningar från EU	10	11
Nettoflöde från statens budget till EU	14	19

Sveriges avgift till EU uppgick till 24 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 6 miljarder kronor jämfört med 2016. Minsk- ningen förklaras främst av rabatter som avsåg åren 2014–2016 men som reglerades under 2017.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.

Det finansiella sparandet 2017

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat (se tabell 1.2). I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräkna- des i stället ett underskott på 11 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således över 60 miljarder kronor högre än beräknat.

Ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en försvagning av det finansiella sparandet på ca 15 miljarder kronor (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella sparande 2017

Miljarder kronor

				Skillnad
				mot
	Beslutad	Ändrings-		beslutad
	budget	budget1	Utfall	budget
Inkomster	2 225		2 266	42
Utgifter	2 236	15	2 215	-21
Finansiellt sparande	-11	-15	52	63

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat ock kommunsektor och dels annorlunda redovisning enligt NR.

1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor påverkar det finansiella sparandet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna enligt NR underskattades i budgetpropositionen för 2017 med 42 miljarder kronor 2017. Merparten, 27 miljarder kronor, rör inkomsterna från skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2017. Det var huvudsakligen intäkter från skatt på kapitalvinster och konsumtion som blev högre än förväntat. Även inkomster från kapital och transfereringar blev högre än förväntat.

Utgifterna, huvudsakligen i staten, över- skattades däremot sammantaget med ca 21 miljarder kronor.

Samtliga delsektorer redovisade ett starkare sparande än beräknat. Staten svarade för merparten av underskattningen. Differenser

avseende statens skatteintäkter			uppgick	till
34 miljarder	kronor. Statens	utgifter blev		över
20 miljarder	kronor lägre	än	förväntat.

Inkomsterna från kapital och därmed sparandet underskattades i ålderspensionssystemet medan högre transfereringsinkomster än förväntat medförde att kommunsektorns överskott under- skattades något i budgetpropositionen för 2017.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2017	2017	Utfall-	2016
	Beslutad	Utfall	Beslutad	Utfall
	budget		budget
Inkomster	2 225	2 266	42	2 182
Skatter och avgifter	1 986	2 014	27	1 933
Kapitalinkomster	57	63	6	66
Övriga inkomster	181	190	8	182
Utgifter	2 236	2 215	-21	2 129
Transfereringar1	791	788	-2	765
Konsumtion	1 215	1 198	-17	1 152
Räntor	25	24	-1	25
Varav utgifter för
kapitalavkastning på
pensionsskulden.	7	8	1	7
Investeringar	205	204	-1	188
Finansiellt sparande	-11	52	63	52
procent av BNP	-0,3	1,1	1,4	1,2

Stat	12	67	55	71
Ålderspensionssystem	-6	0	6	4
Kommunsektor	-18	-15	3	-23

1 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2008–2017. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Finansiellt sparande	1,9	-0,7	0,0	-0,2	-1,0	-1,4	-1,6	0,2	1,2	1,1
Varav staten	1,1	-0,7	-0,4	-0,4	-1,0	-1,1	-1,2	0,3	1,6	1,5

Varav ålderspensionssystemet	0,9	0,2	0,2	0,5	0,3	-0,1	0,1	0,2	0,1	0,0

Varav kommunala sektorn	-0,1	-0,2	0,2	-0,4	-0,2	-0,1	-0,4	-0,3	-0,5	-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt										0,0

Strukturellt sparande1	2,2	1,3	1,0	0,4	0,0	-0,7	-0,8	0,1	0,8	0,7
BNP-gap2	0,6	-5,6	-1,6	-0,6	-2,2	-2,9	-2,4	-0,6	0,2	0,7

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA För säkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunktur-läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2017

Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2008 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,1 till -1,2 procent av BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, som minskade från 0,9 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Det största bidraget kom från staten där sparandet mellan 2014 och 2017 förstärktes med 2,7 procent och uppgick 2017 till 1,5 procent av BNP.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2008–2017 (bakåtblickande tio- årssnitt) uppgick till 0,0 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparan-

det i kommunsektorn uppgick till –0,2 procent av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,4 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet be- döms ha varit något högre än normalt 2017.

Det strukturella sparandet försvagades något mellan 2016 och 2017 men bedöms 2017 fortfarande vara i linje med överskottsmålet på 1 procent.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som uppstod under förra mandatperioden och fr.o.m. 2016 bedöms sparandet vara i linje med överskottsmålet. Regeringen bedömer även att sparandet 2017 ligger i linje med över- skottsmålet.

Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP 2008–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

1.2Utgiftstaket för 2017

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå	949	971	989	1 018	1 050	1 074	1 093	1 103	1 123	1 167	1 210

Tekniska justeringar		-14		6	13	10	2	4	2	7	12

Reella justeringar1	-11								33	41	52
Utgiftstak, slutligt fastställt	938	957	989	1 024	1 063	1 084	1 095	1 107	1 158	1 215	1 274

Takbegränsade utgifter	910	943	965	986	989	1 022	1 067	1 096	1 135	1 184	1 229

Budgeteringsmarginal	28	14	24	38	74	62	28	11	23	31	45
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5	6,0	2,6	1,0	2,0	2,6	3,6

1Utgiftstakets nivå för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i Budgetpropositionen för 2007 och utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i 2015 års ekonomiska vårproposition. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av u tgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2006 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av

utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2017 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 229,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 44,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	20171	2017	2017	2016
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	947,7	930,2	-17,6	899,1
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget	300,4	299,1	-1,3	285,4
Takbegränsade utgifter	1248,1	1229,3	-18,9	1 184,5

Budgeteringsmarginal	25,9	44,7	18,9	30,5
Utgiftstak	1274	1274		1 215

1Den av riksdagen i december 2016 fastställda budgeten för 2017, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2017.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna blev 18,9 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2017. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exkl. stats- skuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

av statens budget uppgick till 299,1 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2017. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2017 fastställdes av riksdagen i december 2014 till 1 210 miljarder kronor. Därefter har utgifts- takets nivå justerats av både tekniska och finanspolitiskt motiverade skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 2017

Miljarder kronor

	2017
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket1	1 210
Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen
Vårändringsbudget för 2015

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval	52

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015	1 262
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för
personer över 65	1,85

Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter	0,69

Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för
inkomstsidan	9,68

Ny nivå i budgetpropositionen för 2016	1 274
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017

Utjämning LSS, ökad omslutning	0,18

Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag	-0,31
PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering	0,31

Ny nivå i budgetpropositionen för 2017	1 274

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018

Utjämning LSS, ökad omslutning	0,01

Ny nivå i budgetpropositionen för 2018	1 274

Slutligt utgiftstak	1 274

1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2017 höjts med 12 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Större delen hänför sig till omläggningen i budgetpropositionen för 2016 av budgetering och redovisning av ett antal stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på inkomstsidan av statens budget. Bakgrunden var det nya regelverk för nationalräkenskaperna som infördes i september 2014, där fyra stöd om- definierats från att utgöra en del av statens skatteinkomster till en del av statens utgifter. Det offentliga åtagandet påverkades dock inte och förändringen motiverade därför en teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2017 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 52 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2017, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2017 i december 2014, fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono- miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere-

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2017 i de ekonomiska vårpropositioner och budget- propositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2017 fastställdes.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017

Miljarder kronor

	2017
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1	26,4
Reformer	-69,1

Reviderad pris- och löneomräkning	1,9

Övriga makroekonomiska förändringar	18,0

Volymförändringar	-6,5
Övrigt2	21,9
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket	52,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen	18,3
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2017	44,7

1Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29

2Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina - len, dvs. högre utgifter.

När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 26,4 miljarder kronor. I utfallet för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 44,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,3 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2017 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har 69,1 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. utbildningsområdet, miljöområdet, bostads-

området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, biståndet, läkemedelsförmåner, utbildning, miljöområdet, kommunikationer och statsbidrag till kommuner (prop. 2016/17:1).

Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 18,0 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, bl.a. på grund av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifter för ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre 2017 av makroekonomiska orsaker, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan bedömningen när utgifts- taket fastställdes.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 6,5 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för de efterföljande åren, främst avseende utgifts- område 8 Migration. När utgiftstaket för 2017 fastställdes baserades utgiftsberäkningarna på att ca 78 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system 2017. Det slutliga utfallet för 2017 blev ca 95 000 personer, vilket motsvarar 23 procent fler än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration har blivit ca 13,9 miljarder kronor högre 2017 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Samtidigt bedöms utgifterna ha blivit ca 2,0 miljarder kronor lägre till följd av volymförändringar under utgifts- område 15 Studiestöd, bl.a. till följd av att en lägre andel av de studerande mottog studie- medel.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder,

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redo- visningen av inkomster består både av skatte- inkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan inkomster och intäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, men även för varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning av förändringen av anslagsbehållningar, Riks- gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016 (bet. 2016/17:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2017

Saldot i statens budget blev 62 miljarder kronor 2017 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 7 miljarder kronor. Saldot

blev därmed 54 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 22 miljarder kronor högre och utgifterna blev knappt 33 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2017

Miljoner kronor

				Skillnad
				mot
	Statens	Ändring-		statens
	budget	budget1	Utfall 2017	budget
Totala inkomster	979 734		1 001 394	21 660

Statens
skatteinkomster	1 023 715		1 049 925	26 211

Övriga inkomster	-43 981		-48 531	-4 551

Totala utgifter
m.m.	972 376	15 860	939 619	-32 757

Utgiftsområden
exkl. statsskulds-
räntor m.m.	954 7012	15 860	930 181	-24 5212
Statsskuldsräntor
m.m.	16 468		10 569	-5 899

Förändring av
anslags-
behållningar	-7 019			7 019
Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning	8 226		-2 945	-11 171

Kassamässig
korrigering	0		1 814	1 814

Budgetsaldo	7 358		61 775	54 417

1I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor.

2Exklusive förändring av anslagsbehållningar.

Statens skatteinkomster blev 26 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 980 miljarder kronor. Utfallet blev 1 001 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 26 miljarder kronor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

					Skillnad
					mot
		Statens	Ändrings-	Utfall	statens
Utgiftsområde		budget	budget	2017	budget
4 Rättsväsendet		42 467	1 408	44 064	1 598

7 Internationellt		34 990	1 785	36 707	1 717
bistånd

8 Migration		32 580	6 841	40 034	7 453

9 Hälsovård, sjukvård		68 496	1 948	67 411	-1 085
och social omsorg
10	Ekonomisk trygghet	107 052	120	101 868	-5 184
vid sjukdom och
funktionsnedsättning

13	Jämställdhet och	32 635	70	23 931	-8 704
nyanlända invandrares
etablering

14	Arbetsmarknad och	75 657	13	71 559	-4 098
arbetsliv

15	Studiestöd	22 434		19 671	-2 763

16	Utbildning och	72 381	676	71 098	-1 283
universitetsforskning

18	Samhällsplanering,	6 765	40	3 803	-2 962
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
22	Kommunikationer	55 115	43	53 296	-1 819
26	Statsskuldsräntor	16 468		10 569	-5 899
m.m.

27	Avgiften till	29 586		24 224	-5 362
Europeiska unionen

Riksgäldskontorets		8 226		-2 945	-11 171
nettoutlåning

Kassamässig		0		1 814	1 814
korrigering
Övriga utgifter		367 524	2 917	372 514	4 990

Summa utgifter m.m. i
statens budget		972 376	15 860	939 619	-32 757

Utgifterna blev 49 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 940 miljarder kronor. Det är 33 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den

ursprungliga budgeten och 49 miljarder kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. För 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 4 Rätts- väsendet, 7 Internationellt bistånd och 8 Migration blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för statens budget 2017 jämfört med 2016

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2017 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2017 ett överskott på 62 miljarder kronor, vilket är 24 miljarder kronor lägre än 2016.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2016

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2017	Utfall 2016	mot 2016
Totala inkomster	1 001 394	1 002	-1 303
		697

Statens skatteinkomster	1 049 925	1 044	5 899
		026

Övriga inkomster	-48 531	-41 330	-7 202

Totala utgifter m.m.	939 619	917 396	22 223

Utgiftsområden exkl.	930 181	899 096	31 084
statsskuldsräntor m.m.

Statsskuldsräntor m.m.	10 569	1 743	8 826

Riksgäldskontorets	-2 945	14 764	-17 710
nettoutlåning
Kassamässig korrigering	1 814	1 792	22

Budgetsaldo	61 775	85 301	-23 525

Statens inkomster minskade 2017 med 1 miljard kronor jämfört med 2016. Skatteinkomsterna ökade med 6 miljarder kronor (0,6 procent) medan övriga inkomster minskade med drygt 7 miljarder kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter beräknas ha ökat med knappt 41 miljarder kronor (4,0 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärde- skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har däremot minskat med 35 miljarder kronor. Den stora förändringen av periodiseringarna förklaras främst av att hushåll och bolag inte placerat lika mycket kapital på skattekonto under 2017. Det

beror även på andra betalnings- och uppbörds- förskjutningar mellan åren. Kapitalplaceringarna har ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och budgetsaldot.

Utgifterna ökade med 2,4 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 22 miljarder kronor (2,4 procent) mellan 2016 och 2017.

De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla och utökad matematikundervisning i grundskolan.

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 9 miljarder kronor (506,4 procent). Det beror på flera faktorer. Bland annat blev överkurserna vid emission 7 miljarder kronor lägre än 2016. Riksgäldskontorets netto- utlåning minskade med 18 miljarder kronor. Bland annat beroende på att Irland i förtid betalade tillbaka det lån som togs under 2012 som ett led i ett ekonomiskt reformprogram. Betalningen uppgick till 5 miljarder kronor.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inklusive posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2016 och 2017.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad
Utgiftsområde		2017	2016	mot 2016
4 Rättsväsendet		44 064	42 289	1 776

7 Internationellt bistånd		36 707	31 971	4 736

8 Migration		40 034	41 251	-1 218
9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg		67 411	63 371	4 040
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning		101 868	105 614	-3 745
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 658	35 928	-1 270

12	Ekonomisk trygghet för familjer
och barn		88 660	86 106	2 554

13	Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering		23 931	19 200	4 731

16	Utbildning och
universitetsforskning		71 098	66 026	5 072

22	Kommunikationer	53 296	50 087	3 209

23	Areella näringar, landsbygd och
livsmedel		17 225	15 898	1 327

25	Allmänna bidrag till kommuner	105 566	93 350	12 216
26	Statsskuldsräntor m.m.	10 569	1 743	8 826

27	Avgiften till Europeiska unionen	24 224	30 350	-6 125

Riksgäldskontorets nettoutlåning		-2 945	14 764	-17 710

Övriga utgifter		223 253	219 448	3 804

Summa utgifter m.m. i statens
budget		939 619	917 396	22 223

2.2Inkomster i statens budget 2017

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år medan intäkt- erna redovisar skatterna det år de avser dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2017 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomst- erna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2017 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 1,4 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2017 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med knappt en halv miljard kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen Vårändringsbudget för 2017

Miljarder kronor

Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna

	SB17	VÄB17	Totalt
Skatt på arbete	-0,2	–	-0,2

Skatt på kapital	1,3	0,4	1,7

Skatt på konsumtion och	0,3	–	0,3
insatsvaror

Övriga skatter	–	–	–
Summa skattebeslut	1,4	0,4	1,8

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2017 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. Den största regelförändringen som påverkar inkomster från skatt på kapital 2017 är avdrags- förbud för ränta på vissa efterställda lån. Skatt på konsumtion påverkades av flest antal regel- förändringar, men effekterna tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring för skatt på konsumtion var införandet av kemikalieskatten.

ekonomin som 2017 blev 0,1 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2017.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen vilket leder till högre skatteintäkter. År 2017 gjordes en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd av beslut om att frångå den automtiska uppräkningen för 2017. Det medförde sålunda att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om skiktgränsen hade justerats med den automatiska uppräkningen. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Under perioden juni 2016 till juni 2017 var KPI- utvecklingen starkare än vad som förväntades i statens budget för 2017, 1,7 procent istället för 1,4 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2017 blev 0,3 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2017. En bidragande förklaring är en stark utveckling av bostadsinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2018 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2017.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i

Tabell 2.6 Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2017

Procentuell utveckling om inget annat anges

	2017	2016
BNP, marknadspris1	4,5	4,9
Diff. BP17	0,3	-0,1

Arbetade timmar2	2,0	2,7
Diff. BP17	0,5	0,5
Timlön3	2,7	2,2
Diff. BP17	-0,4	-0,5

Utbetald lönesumma,	4,7	4,7
skatteunderlag

Diff. BP17	0,1	-0,3
Arbetslöshet4	6,7	6,9
Diff. BP17	0,4	0,2

Arbetsmarknadspolitiska	3,5	3,5
program5
Diff. BP17	-0,4	-0,2
Hushållens	4,1	3,2
konsumtionsutgifter1
Diff. BP17	-0,3	-1,1
Kommunal medelskattesats6	32,11	32,10
Diff. BP17	0,0	0,0
Statslåneränta6	0,5	0,3
Diff. BP17	-0,7	0,0

KPI juni-juni	1,7	1,0

Diff. BP17	0,3	0,0
Inkomstbasbelopp7	61,5	59,3
Diff. BP17	-0,2	0,0
Prisbasbelopp7	44,8	44,3
Diff. BP17	0,0	0,0

Inkomstindex	168,2	162,1
Diff. BP17	-0,4	0,0
Skiktgräns8	438,9	430,2
Diff. BP17	0,0	0,0
Övre skiktgräns8	638,5	625,8
Diff. BP17	0,0	0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Medelvärde under året, procent.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2017

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2017 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2017

1100	Direkta skatter på arbete
1110	Inkomstskatter	dec 18

1120	Allmän pensionsavgift	dec 18
1140	Skattereduktioner	dec 18

1200	Indirekta skatter på arbete

1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 18
1240	Egenavgifter	dec 18

1270	Särskild löneskatt, 1274	dec 18

1280	Nedsättningar, 1283–1284	dec 18
1300	Skatt på kapital
1310	Skatt på kapital, hushåll	dec 18

1320	Skatt på företagsvinster	dec 18
1340	Avkastningsskatt, 1341–1342	dec 18

1350	Fastighetsskatt	dec 18

1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410	Mervärdesskatt, 1411	sep 18

1600	Restförda och övriga skatter

1620	Övriga skatter, hushåll	maj 19
1630	Övriga skatter, företag	maj 19
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810	Skatter till andra sektorer	dec 18
1900	Periodiseringar
1910	Uppbördsförskjutningar	maj 19

1920	Betalningsförskjutningar	dec 18

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2017.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2017, vilken blir känd i december 2018.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2018 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2018.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2019, beroende på omprövningar för hushåll

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2016 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2011–2015. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan -0,3 och 1,6 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Likt tidigare år förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2011–2015

Miljarder kronor om annat ej anges

	2011	2012	2013	2014	2015
Skatt på arbete	-3,6	1,7	-5,6	-5,2	-1,7

Skatt på kapital	-3,5	-2,8	3,8	8,4	18,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror	-1,3	-2,5	-2,4	1,3	-0,7

Restförda och övriga skatter	-1,2	-1,2	0,1	-1,8	-1,0

Totala skatteintäkter	-9,5	-5,1	-4,1	2,8	14,8

Avgår: EU-skatter	0,0	0,0	0,0	2,5	0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	-9,4	-5,1	-4,1	0,3	14,8
Avgår: Kommunal inkomstskatt	-3,0	0,9	-1,6	2,5	-0,6

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-0,2	0,6	0,2	0,1	0,3
Statens skatteintäkter	-6,2	-6,6	-2,6	-2,3	15,2
Procent av slutgiltigt utfall	-0,8	-0,9	-0,3	-0,3	1,6

Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2017 beräknas uppgå till drygt 2 022 miljarder kronor. Detta är knappt 29 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 1 054 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 36 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2017. Förväntade intäkter 2017 för kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital. Intäkter för skatt på arbete 2017 är lägre i förhållande till statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget.

För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2017, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2017 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2017 och 2016

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Utfall1	Skillnad mot statens	Skillnad mot statens
	Beräknat utfall	Utfall1	budget	budget
			budget	budget
Inkomstår	2017	2016	2017	2016
Skatt på arbete	1 194,4	1 137,4	-9,5	3,7
Direkta skatter	635,6	607,1	-9,1	0,6
Kommunal skatt	700,4	669,6	-5,8	1,2
Statlig skatt	58,6	55,6	-2,5	-1,8
Jobbskatteavdrag	-109,1	-105,1	-0,5	-1,4
Husavdrag	-14,0	-12,7	-0,3	2,6
Övrigt	-0,3	-0,3	0,0	0,0
Indirekta skatter	558,8	530,3	-0,4	3,1
Arbetsgivaravgifter	541,1	515,7	-0,8	3,3
Egenavgifter	12,5	11,8	-0,7	-1,8
Särskild löneskatt	45,4	43,6	0,8	0,2
Nedsättningar	-3,8	-5,7	0,0	2,0
Skatt på tjänstegruppliv	0,5	0,5	0,0	-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet	-36,9	-35,6	0,3	-0,4

Skatt på kapital	254,3	246,0	25,6	45,7
Skatt på kapital, hushåll	75,1	74,6	14,2	27,9
Skatt på företagsvinster	123,5	115,2	9,7	13,9
Avkastningsskatt	4,4	4,6	0,6	-0,4
Fastighetsskatt	32,8	33,4	0,5	0,7
Stämpelskatt	12,1	12,3	-0,6	2,8
Kupongskatt m.m.	6,4	5,7	1,3	0,8

Skatt på konsumtion och insatsvaror	561,1	539,0	12,0	22,2
Mervärdesskatt	427,4	406,5	13,7	21,3
Skatt på tobak och alkohol	26,3	25,8	0,1	0,7
Energiskatt	46,6	44,6	-0,3	-0,4
Koldioxidskatt	23,5	24,1	-0,1	1,3
Övriga skatter på energi och miljö	4,1	5,2	-0,4	-0,3
Skatt på vägtrafik	19,9	19,7	-0,7	-0,4
Skatt på import	6,3	6,1	-0,3	-0,4
Övriga skatter	7,0	7,0	0,0	0,4

Restförda och övriga skatter	12,2	16,4	0,9	10,7
Restförda skatter	-5,8	-4,7	-1,5	1,2
Övriga skatter	18,0	21,1	2,4	9,5
Totala skatteintäkter	2 022,0	1 938,8	29,0	82,2
Avgår, EU-skatter	-6,3	-6,1	0,3	0,4
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 015,8	1 932,8	29,3	82,6
Avgår, kommunala inkomstskatter	-716,9	-685,7	6,0	-1,1
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-244,9	-233,9	0,2	-1,0

Statens skatteintäkter	1 053,9	1 013,1	35,5	80,5
Periodiseringar	-4,0	30,9	-9,3	11,0
Statens skatteinkomster	1 049,9	1 044,0	26,2	91,4
Övriga inkomster	-48,5	-41,3	-4,6	-13,0

Inkomster på statens budget	1 001,4	1 002,7	21,7	78,4

1Fullständigt utfall i maj 2018.

budget har intäkterna reviderats upp med knappt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har ökat.

Nedsättningar

År 2017 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 4 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2017. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg, augusti 2015 samt juni 2016, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att ned- sättningarna beräknas bli lägre 2017 jämfört med 2016.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapital- inkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2017 beräknas skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter inom skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2017 till stor del fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränte- inkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 75 miljarder kronor 2017. Det är 14 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre än tidigare beräkning. Det förklaras i sin tur av en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden. Även hushållens utdelnings- inkomster väntas bli betydligt högre än tidigare bedömning, vilket baseras på kontrolluppgifter för 2017.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattnings- bara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 123 miljarder kronor 2017 och detta är drygt 10 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Den slutgiltiga beskattningen för 2016 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot prognosen i statens budget för 2017.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före be- skattningsåret. 2017 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten väntas bli 4 miljarder kronor 2017, en marginell minskning från året innan. Minskningen beror på något lägre statslåneränta 2016 i förhållande till 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2017 har det beräknade utfallet reviderats upp marginellt, givet dels starkare utfall 2016 men även något starkare utveckling av livbolagens tillgångar än tidigare prognostiserat.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2017 till 7 687 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads-

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar.

Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalnings- förskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas		2017	ha	uppgått
till -4 miljarder	kronor,	vilket	är	drygt
9 miljarder kronor	lägre än	väntat. Det beror

främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till fysiska och juridiska personer samt betalnings- förskjutningar i förhållande till den kommunala sektorn.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga av- skrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskriv- ningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Det totala utfallet för övriga inkomster 2017 uppgick till -48 531 miljoner kronor och var därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 7 202 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Inkomster av statens
verksamhet	27 764	27 380	-383	31 256
Inkomster av försåld
egendom	5 000	8	-4 992	231
Återbetalning av lån	691	764	73	784
Kalkylmässiga
inkomster	11 294	11 427	133	10 775

Bidrag m.m. från EU	11 272	10 476	-796	10 980

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-100 002	-98 587	1 415	-95 355

Övriga inkomster	-43 981	-48 531	-4 551	-41 330

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster,

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Rörelseöverskott	2 575	3 637	1 062	4 235

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	384	362	-22	286

Ränteinkomster	1 706	2 379	673	1 960
Inkomster av statens
aktier	11 000	8 558	-2 442	12 588
Offentligrättsliga avgifter	10 025	10 095	71	10 361

Försäljningsinkomster	67	93	26	68

Böter m.m.	1 187	1 101	-86	1 072

Övriga inkomster av
statens verksamhet	820	1 155	335	686
Inkomster av statens
verksamhet	27 764	27 380	-383	31 256

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 27 380 miljoner kronor, vilket är 383 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med föregående år blev Inkomsterna av statens verksamhet 3 876 miljoner kronor (12,4 procent) lägre. Rörelseöverskotten blev lägre, en minskning med 598 miljoner kronor.

Dock blev	utfallet för	Ränteinkomster
419 miljoner	kronor högre än	föregående år.

Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2016 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott

Rörelseöverskotten uppgick till 3 637 miljoner kronor, vilket är 598 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2016.

För år 2016 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 552 miljoner kronor i resultat. Det är 569 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 359 miljoner kronor 2017. Det är 370 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än 2016.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2016 till 235 miljoner kronor och inlevererades 2017. Det

inlevererade överskottet 2017 är 71 miljoner kronor (43,4 procent) högre än det överskott som inlevererades 2016.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 500 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före boksluts- dispositioner m.m. För de senaste fem åren,

2012	till	2016,	uppgår	Riksbankens
genomsnittliga		resultat till		3 175 miljoner

kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 010 miljoner kronor för 2016. Efter justeringar och återföringar av boksluts-

dispositioner, vilka omfattar en			prisvinst om
5 297 miljoner	kronor,	redovisades ett		positivt
resultat på 8 851 miljoner kronor.

Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2076	2017	2017	2016
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	13	17	4

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt	410	359	-51	729

Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	33	39	6	26

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit	100	235	135	164
Inlevererat överskott från
övriga myndigheter	320	487	167	515
Riksbankens inlevererade
överskott	1 700	2 500	800	2 800
Rörelseöverskott	2 575	3 637	1 062	4 235

Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 362 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (26,3 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 248 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 35 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på

97 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV in 116 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2016. Fortifika- tionsverket levererade ett överskott på 113 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 29 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på 84 miljoner kronor.

Intäktsränta på skattekontot noll från den 1 januari 2017

Ränteinkomster uppgick till 2 379 miljoner kronor, det är 419 miljoner kronor (21,4 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Räntor på näringslån	-1	0	1	-1

Räntor på studielån	37	36	-1	36
Övriga ränteinkomster	1 670	2 343	673	1 925

Ränteinkomster	1 706	2 379	673	1 960

Övriga	ränteinkomster	uppgick	till
2 343 miljoner kronor, vilket		är 418 miljoner

kronor (17,8 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto utgör 97,0 procent av ut- fallet för övriga ränteinkomster. Skillnaden jäm- fört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott blev 690 miljoner kronor högre. Från den 1 januari 2017 är intäktsräntan på skattekonto noll på grund av en lagändring.

Lägre inkomster av statens aktier under 2017

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 8 558 miljoner kronor, det är 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än föregående år.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2017 och 2016

Miljoner kronor

	Utfall 2017	Utfall 2016	Skillnad
Akademiska hus	1 393	3 290	-1 897

Apoteket	300	1 100	-800

Bostadsgaranti	32	2	30
Sweden House	2	2	0

Fouriertransform	-	0	0

Infranord	84	0	84
Inlandsinnovation	-	0	0

Jernhusen	178	500	-322

Lernia	14	50	-36
Luossavaara-Kiirunavaara	0	0	0
AB (LKAB)
Metria	2	8	-6

Nordiska	186	195	-10
investeringsbanken

PostNord	0	0	0

Saminvest AB	0	-	0
SBAB	628	0	628

SJ	260	188	72

Specialfastigheter	497	446	51
Sveaskog	800	800	0

Svensk Bilprovning	67	56	11

Svensk Exportkredit	234	356	-122
Svenska Rymdaktiebolaget	0	0	0

Svevia	299	150	149

Swedavia	143	232	-89

Telia Company	3 229	4 844	-1 614

Teracom Group	210	285	-75

Vasallen	0	85	-85
Totalt	8 558	12 588	-4 031

Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till sammanlagt 1 393 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor lägre än föregående år. Akademiska hus AB delade ut 2 000 miljoner kronor i extrautdelning under 2016 vilket till största delen förklarar skillnaden mellan åren.

Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 3 229 miljoner kronor, vilket är 1 614 miljoner kronor lägre än 2016. Resultatet för koncernen uppgick 2016 till 6 496 miljoner kronor, vilket är 3 754 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än 2015.

Utdelningen från Apoteket AB uppgick till 300 miljoner kronor. Det är 800 miljoner kronor lägre än förra året.

Utdelningen från SBAB blev 628 miljoner kronor. Det motsvarar 40 procent av årets

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

resultat som uppgick till 1 570 miljoner kronor. Under föregående år gavs ingen utdelning.

CSN-avgifter bidrog till minskning av inkomster från offentligrättsliga avgifter jämfört med 2016

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 095 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än föregående år.

År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelse-avgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Fr.o.m. 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter. Den nya redovisningen för 2016 medförde en övergångseffekt som resulterade i ett högt utfall. Utfallet på inkomsttiteln blev 667 miljoner kronor vilket är 674 miljoner kronor lägre än föregående år.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 439 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2016.

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

uppgick	till 388 miljoner		kronor.	Det är	en
ökning	med	274 miljoner		kronor
(239,9 procent)		jämfört	med föregående		år.

Ökningen förklaras av en ny finansieringsmodell för Patent- och registreringsverket som innebär att myndigheten finansieras med anslag i stället för med avgifter. Det medför att avgifterna numera redovisas mot inkomsttitel. Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.

Högre inkomster från böter
Inkomsterna	från Böter m.m.	uppgick till
1 101 miljoner	kronor, vilket är	29 miljoner

kronor (2,7 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2714 Sanktionsavgifter m.m. blev 37 miljoner kronor högre än föregående år. Det förklaras i sin tur i huvudsak av högre avgifter vid överträdelser av kör- och vilotider från Transportstyrelsen. Inkomsterna från inkomsttitel 2712 Bötesmedel blev 9 miljoner kronor lägre än föregående år.

Övriga inkomster av statens verksamhet

uppgick till	1 155 miljoner	kronor, vilket är
469 miljoner	kronor högre	än 2016. Det

förklaras huvudsakligen av övriga inkomster från Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Kammarkollegiet.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Inkomster av försåld
egendom	5 000	8	-4 992	231

Låga inkomster av försåld egendom 2017

Inkomster av försåld egendom uppgick 2017 till 8 miljoner kronor, vilket är 4 992 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Inkomsterna 2017 består främst av överskott från Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 222 miljoner kronor lägre. Det beror huvud- sakligen på statens försäljning av aktier i SAS AB (publ) som medförde inkomster på 210 miljoner kronor år 2016.

Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till ett försäljningspris om 1 694 miljoner kronor. Ingen försäljningsinkomst redovisades 2017, då försäljningen villkorades bl.a. av Konkurrensverkets godkännande. Efter avdrag för försäljningsomkostnader redovisades ett överskott på 1 683 miljoner kronor från denna försäljning i februari 2018.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Återbetalning av
näringslån	1	1	0	1

Återbetalning av
studielån	529	521	-8	579

Återbetalning av övriga
lån	162	243	81	203

Återbetalning av lån	691	764	73	784

Återbetalning av lån oförändrat jämfört med
föregående år
Utfallet	på	inkomsttypen		uppgick till
764 miljoner		kronor,	vilket	är	73 miljoner
kronor	(10,5 procent)		högre	än	beräknat i

statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 19 miljoner kronor (2,5 procent) lägre.

Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än 2016. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 32 402.

Återbetalningen av övriga lån blev 81 miljoner kronor (33,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 39 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 25 miljoner kronor högre än föregående år på grund av att fler låntagare är återbetalnings- skyldiga. Antalet lån 2017 uppgick till 71 900, vilket är en ökning med 5 600 lån jämfört med 2016 och beror på den senaste tidens mottagande av asylsökande. Hemutrustnings- lånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Avskrivningar och
amorteringar	97	96	-1	107

varav Avskrivningar på
fastigheter	97	96	-1	107

Statliga pensionsavgifter	11 197	11 331	134	10 668

Kalkylmässiga inkomster	11 294	11 427	133	10 775

Inkomsterna uppgick till 11 427 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräknat i statens budget för 2017.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 11 331 miljoner kronor under 2017. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 9 257 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader upp- gick till 2 126 miljoner kronor. Admin- istrationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 185 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 134 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 663 miljoner kronor (6,2 procent).

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Statlig
tjänstepensionering		9 257		8 723

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		2 126		1 999

Statlig grupplivförsäkring		50		52
Premieskatt, gruppliv		39		40

Statlig
personskadeförsäkring		54		52
Avdrag för
administrationskostnader		-185		-185
Administration,
personskadeförsäkring		-11		-14

Statliga pensionsavgifter	11 197	11 331	134	10 668

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder	8 515	7 779	-737	8 852

Gårdsstöd	6 431	6 698	267	6 345

Övriga interventioner	130	117	-13	127

Övriga bidrag från
Europeiska garantifonden
för jordbruket	4	-40	-45	7

Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen	1 950	1 004	-946	2 372

Bidrag från EU till
fiskenäringen	162	15	-147	58

Bidrag från Europeiska
regionala
utvecklingsfonden	1 407	1 213	-194	721
Bidrag från Europeiska
socialfonden	979	578	-401	324

Bidrag till
transeuropeiska nätverk	22	215	193	383

Övriga bidrag från EU	186	675	489	642

Bidrag m.m. från EU	11 272	10 476	-796	10 980

Inkomsterna uppgick till 10 476 miljoner kronor 2017 och är 796 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2016 blev inkomsterna 504 miljoner kronor (4,6 procent) lägre.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade jämfört med 2016

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 7 779 miljoner kronor 2017, vilket är 737 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget och 1 073 miljoner kronor lägre jämfört med 2016. Det är framförallt bidragen från den europeiska fonden

för landsbygdsutveckling 2014–2020 som blivit lägre. Orsaken är att en större del av bidragen, jämfört med 2016, kommer att betalas av EU först under nästa år. Jordbruksverkets utbetalningar från anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur till projekt m.m. inom ramen för programmet blev 316 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets fordringar på EU:s landsbygdsfond ökade med 943 miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som ett bidrag från EU på statens budget först 2018.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och från socialfonden än 2016

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 1 213 miljoner kronor. Jämfört med 2016 ökade inkomsterna med 493 miljoner kronor (68,3 procent). Det beror på att programperioden 2014–2020 kommit igång i högre omfattning jämfört med 2016. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 578 miljoner kronor, vilket är en ökning med 254 miljoner kronor (78,4 procent) jämfört med 2016. Även det beror på att programperioden 2014–2020 kommit igång i högre omfattning jämfört med 2016.

Bidragen till transeuropeiska nätverk

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 193 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 215 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. betalats ut för väg- och järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn.

Övriga bidrag från EU

Övriga bidrag från EU blev 489 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 675 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2017	2017	2017	2016
Tillkommande
skatter	10 149	10 198	49	9 716
EU-skatter	6 504	6 296	-208	6 051

Tullmedel	6 469	6 262	-207	6 018

Jordbrukstullar och
sockeravgifter	34	34	0	33

Kommunala
utjämningsavgifter	3 646	3 902	257	3 664

Utjämningsavgift för
LSS-kostnader	3 646	3 902	257	3 664

Avräkningar	-110 151	-108 785	1 366	-105 071
Intäkter som förs till
fonder	-11 970	-12 775	-805	-12 613
Kompensation för
mervärdesskatt	-98 181	-96 010	2 171	-92 458
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter	-31 738	-30 449	1 289	-30 325

Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner	-66 443	-65 561	882	-62 133

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-100 002	-98 587	1 415	-95 355

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå

till	-100 002 miljoner			kronor.	Utfallet
blev	-98 587	miljoner kronor. Skillnaden				mot
beräkningen		i	statens	budget	blev	alltså
1 415 miljoner			kronor.	Avräkningarna		för

kompensation för mervärdesskatt till kommun- erna och statliga myndigheter blev sammanlagt 2 148 miljoner kronor lägre och beror på att den offentliga konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2016 ökade Avräkningar m.m. i

anslutning	till	skattesystemet	med
3 232 miljoner	kronor. Avräkningarna		för
kompensation	för	mervärdesskatt	till

kommunerna ökade med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen antas ha ökat med 4,7 procent.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

2.3Utgifter i statens budget

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ur- sprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.21 Utgifter i statens budget 2017

Miljoner kronor

			Ändrings-				Utfall-Totalt
Utgiftsområde		SB	budget	Totalt anvisat	Utfall	Utfall-SB	anvisat
1	Rikets styrelse	13 268	47	13 316	13 324	56	9

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	15 259	25	15 284	15 262	3	-22
3	Skatt, tull och exekution	10 986	38	11 024	11 011	26	-12

4	Rättsväsendet	42 467	1 408	43 875	44 064	1 598	190

5	Internationell samverkan	1 913	250	2 163	1 953	40	-210
6	Försvar och samhällets krisberedskap	50 254	485	50 739	50 383	129	-356

7	Internationellt bistånd	34 990	1 785	36 775	36 707	1 717	-68

8	Migration	32 580	6 841	39 421	40 034	7 453	612
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	68 496	1 948	70 444	67 411	-1 085	-3 033

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	107 052	120	107 172	101 868	-5 184	-5 304

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 774		34 774	34 658	-117	-117

12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	89 491	-105	89 387	88 660	-831	-727

13	Jämställdhet och nyanlända
	invandrares etablering	32 635	70	32 705	23 931	-8 704	-8 774

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	75 657	13	75 669	71 559	-4 098	-4 110
15	Studiestöd	22 434		22 434	19 671	-2 763	-2 763

16	Utbildning och universitetsforskning	72 381	676	73 058	71 098	-1 283	-1 959

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	14 521	0	14 521	14 475	-46	-46
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik	6 765	40	6 805	3 803	-2 962	-3 002
19	Regional tillväxt	3 595		3 595	2 808	-787	-787

20	Allmän miljö- och naturvård	8 404	509	8 913	7 780	-623	-1 132

21	Energi	2 877	203	3 080	2 992	115	-88
22	Kommunikationer	55 115	43	55 158	53 296	-1 819	-1 862

23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	17 189	1 053	18 242	17 225	36	-1 017
24	Näringsliv	6 456	400	6 856	6 416	-40	-440

25	Allmänna bidrag till kommuner	105 555	11	105 566	105 566	11	0
26	Statsskuldsräntor m.m.	16 468		16 468	10 569	-5 899	-5 899

27	Avgiften till Europeiska unionen	29 586		29 586	24 224	-5 362	-5 362

	Förändring av anslagsbehållningar	-7 019		-7 019		7 019	7 019
Summa		964 150	15 860	980 010	940 749	-23 401	-39 261
Riksgäldskontorets nettoutlåning		8 226		8 226	-2 945	-11 171	-11 171

Kassamässig korrigering		0		0	1 814	1 814	1 814

Summa utgifter i statens budget		972 376	15 860	988 236	939 619	-32 757	-48 617

Utgifterna i statens budget uppgick till 939 619 miljoner kronor. Det är 32 757 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 48 617 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller högre än vad som anvisades i statens budget.

Fler civilanställda vid Polismyndigheten

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppgick utgifterna till 44 064 miljoner kronor, vilket är 1 598 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 190 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror på att antalet civilanställda vid

Polismyndigheten ökade mer än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för bistånd ökar

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 36 707 miljoner kronor, vilket är 1 717 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten men 68 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att antalet asylsökande blev lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Eftersom del av kostnader för asylsökande räknas in i biståndsramen anvisades ytterligare medel i ändringsbudgetarna för att Sverige skulle nå upp till den fastställda biståndsramen.

Ersättningar till kommunerna högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick

till	40 034 miljoner	kronor,	vilket	är
7 453 miljoner kronor		högre	än vad	som
anvisades i den ursprungliga			budgeten	och

612 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till kommunerna för asyl- sökande blev högre än beräknat. Bland annat beror det på att ersättningen för ensam- kommande barn blev högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.

Kostnader för assistansersättningen 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 67 411 miljoner kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten och 3 033 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Kostnader för statlig assistans- ersättning blev 2 621 miljoner kronor lägre eftersom färre personer beviljades assistans- ersättning och antalet personer som fick sin ersättning indragen ökade. Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 1 556 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare 1 103 miljoner kronor för läkemedelsförmånerna.

Lägre utgifter för sjukpenning än beräknat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev ut- gifterna 101 868 miljoner kronor, vilket är 5 184 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror främst på att antalet

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

utbetalade nettodagar för sjukpenning blev lägre än beräknat.

Färre kommunmottagna nyanlända invandrare än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 23 931 miljoner kronor. Det är 8 704 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat.

Utgifterna för subventionerade anställningar blev lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 71 559 miljoner kronor, vilket är 4 098 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2017. Det beror bl.a. på att utgifterna för sub- ventionerade anställningar blev lägre än beräknat.

Färre studiemedelstagare än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 671 miljoner kronor, vilket är 2 763 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat. Det beror också på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.

Lägre utnyttjande av medel än beräknat

För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 71 098 miljoner kronor. Det är 1 283 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen inte har nyttjats i den utsträckning som beräknats för bl.a. bidrag till lärarlöner, vuxenutbildning och upprustning av skollokaler och utemiljöer.

Endast 17 procent av investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder har betalats ut

Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 803 miljoner kronor och blev därmed 2 962 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyres- bostäder och bostäder till studerande blev 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än beräknat.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för kommunikationer

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 53 296 miljoner kronor, vilket är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 924 miljoner kronor.

Lågt ränteläge gav lägre ränteutgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 10 569 miljoner kronor, vilket är 5 899 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på främst på ett lägre ränteläge än beräknat, vilket medförde att ränteutgifterna på lån i svenska kronor blev lägre än beräknat och att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.

EU återbetalade nästan 8 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 24 224 miljoner kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det låga anslagsutfallet är att EU under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige om 7 800 miljoner kronor.

Utfall för 2017 och 2016

Tabell 2.22 Utfallet för statens budget för 2017 och 2016

Miljoner kronor

			Utfall	Utfall	Skillnad
Utgiftsområde			2017	2016	mot 2016
1	Rikets styrelse		13 324	12 672	653
2	Samhällsekonomi och
finansförvaltning			15 262	15 035	227
3	Skatt, tull och exekution		11 011	10 840	172

4	Rättsväsendet		44 064	42 289	1 776

5	Internationell samverkan		1 953	2 070	-117
6	Försvar och samhällets
krisberedskap			50 383	49 366	1 017
7	Internationellt bistånd		36 707	31 971	4 736

8	Migration		40 034	41 251	-1 218

9	Hälsovård, sjukvård och social
omsorg			67 411	63 371	4 040

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning			101 868	105 614	-3 745

11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 658	35 928	-1 270

12		Ekonomisk trygghet för familjer
och barn			88 660	86 106	2 554
13		Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering			23 931	19 200	4 731
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	71 559	72 531	-972

15		Studiestöd	19 671	19 486	185

16		Utbildning och
universitetsforskning			71 098	66 026	5 072

17		Kultur, medier, trossamfund och
fritid			14 475	14 072	404

18		Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik			3 803	3 059	744

19		Regional tillväxt	2 808	2 614	194

20		Allmän miljö- och naturvård	7 780	7 299	481
21		Energi	2 992	2 721	271

22		Kommunikationer	53 296	50 087	3 209

23		Areella näringar, landsbygd och
livsmedel			17 225	15 898	1 327

24		Näringsliv	6 416	5 891	525
25		Allmänna bidrag till kommuner	105 566	93 350	12 216

26		Statsskuldsräntor m.m.	10 569	1 743	8 826

27		Avgiften till Europeiska unionen	24 224	30 350	-6 125

Summa			940 749	900 839	39 910
Riksgäldskontorets nettoutlåning			-2 945	14 764	-17 710

Kassamässig korrigering			1 814	1 792	22
Summa utgifter i statens budget			939 619	917 396	22 223

Högre bidrag till kommuner men lägre avgift till

EU
Utgifterna i	statens	budget ökade	med
22 223 miljoner	kronor	(2,4 procent)	mellan

2016 och 2017. Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev 12 216 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2016. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för vissa utgiftsområden. Utgifterna för utgifts- område 27 Avgiften till Europeiska unionen minskade med 6 125 miljoner kronor (20,2 procent).

Fler civilanställda vid Polismyndigheten ledde till ökade kostnader

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev ut- gifterna 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) högre. Det beror på att antalet civilanställda vid Polismyndigheten ökade.

Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd till andra länder

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev utgifterna 4 736 miljoner kronor (14,8 procent) högre. Ökningen beror ungefär till hälften på en förskjutning av betalningar mellan 2015 och 2016. Den andra hälften beror på att biståndet ökades då Sverige tog emot färre asylsökande. För att nå upp till den fastställda biståndsramen ökar Sverige den del av biståndet som ges till andra länder.

Utgifterna för asylsökandes boende minskade men rättegångskostnaderna ökade

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 1 218 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det beror främst på att ersättningar och bostads- kostnader till kommunerna minskade med 2 610 miljoner kronor (7,9 procent). Samtidigt ökade emellertid bl.a. rättegångskostnaderna m.m. för de asylsökande.

Ökade kostnader för läkemedel

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 4 040 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2016. Statens bidrag till kommuner och landsting för läkemedelsförmånerna ökade med 3 535 miljoner kronor. Ungefär hälften av ökningen beror på en förskjutning av utbetalningar mellan åren. Den resterande ökningen beror på att kostnaderna för läkemedel steg, till stor del inom läkemedelsgrupper som

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

behandlar eller förebygger stroke, cancer, ADHD, diabetes eller reumatiska sjukdomar.

Minskade utgifter för både sjukpenning och sjukersättning

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att både utgifterna för sjukpenning och sjukersättning minskade.

Utgifterna för garantipension och änkepension minskade

Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 1 270 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 773 miljoner kronor (5,5 procent) lägre eftersom antalet pensionärer som fick garantipension blev mindre. Dessutom

blev	efterlevandepensioner	till	vuxna
421 miljoner kronor (3,5 procent)			lägre än
föregående år.

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2016. Det beror främst på att utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 1 305 miljoner kronor (3,2 procent), som en följd av att antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat

Utgifterna	för barnbidrag ökade med
938 miljoner	kronor (3,6 procent) eftersom

antalet barn för vilka barnbidrag betalas ut ökade. Dessutom höjdes flerbarnstillägget. Antalet mottagare av flerbarnstillägg ökade med 5,8 procent jämfört med föregående år.

Fler kommunmottagna nyanlända ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). Det beror på att kommunerna får ersättning för fler nyanlända än 2016.

Bidrag till lärarlöner och fler anställda i lågstadiet medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror på flera olika satsningar inom skolområdet, bl.a.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

satsningen på fler anställda i lågstadiet och bidrag till lärarlöner. Den största orsaken till det högre utfallet är bidrag till lärarlöner som ökade med 1 472 miljoner kronor (57,0 procent), vilket hänger samman med att Lärarlönelyftet började gälla med helårseffekt 2017.

Utgifterna för vägar och järnvägar ökade

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). Utgifterna för både väg- och järnvägs- investeringar ökade tillsammans med 1 773 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning ökade med 708 miljoner kronor.

Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). Det beror dels på förskjutningar mellan åren, dels på att programperioden 2014–2020 har kommit igång med fler utbetalningar och färre förseningar.

Bidrag till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 12 216 miljoner kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla samt utökad matematikundervisning i grundskolan.

Räntor på statsskulden ökade, från en historisk låg nivå 2016

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 826 miljoner kronor (506,4 procent). År 2016 var dessa utgifter endast 1 743 miljoner kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev överkurserna vid emission 7 316 miljoner kronor lägre än 2016.

EU betalade tillbaka nästan 8 miljarder kronor i tidigare betalda avgifter under 2017

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 6 125 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att EU återbetalade sammanlagt 7 800 miljoner kronor som Sverige har betalat tidigare år.

Irland betalade tillbaka lånet till Sverige

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 17 710 miljoner kronor (119,9 procent) lägre 2017 jämfört med 2016. Det beror bl.a. på att Irland betalade tillbaka lånet till Sverige i förtid. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor. Det beror också på att lånen till Riksbanken ökade med 4 525 miljoner kronor mindre än 2016.

Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 32,8 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Tabell 2.23 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017

Miljarder kronor

			Makro-
	Totalt	Volym1	förutsättningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,
exklusive räntor3	-17,6	-12,6	-3,7	7,3	-8,6
Statsskuldsräntor
m.m.	-5,8	0,0	-6,1	0,0	0,3
Riksgäldskontorets
nettoutlåning4	-9,4	0,0	0,8	0,0	-10,2
Summa utgifter	-32,8	-12,6	-9,0	7,3	-18,5

1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro-ekonomiska förutsättningarna.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 12,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det för- klaras bl.a. av att färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2017, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 3,9 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Inom den statliga assistansersättningen erhöll färre personer stöd och antalet beviljade timmar statlig assistans per vecka blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Det bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 2,3 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev ca 2,0 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 9,0 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Den största skillnaden återfinns på anslaget för statsskuldsräntor som blev 6,1 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa räntor).

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än beräknat när enskilda lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,7 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Skillnaden återfinns i huvudsak under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bl.a. till följd av att antalet personer i subventionerade anställningar inte blivit så många som budgeterades.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.24 Makroekonomiska förutsättningar

			Skillnad
			utfall
		Utfall	2017-SB	Utfall
	SB 2017	2017	2017	2016
Procentuell förändring från
föregående år:

BNP (fasta priser)	2,3	2,4	0,1	3,2

KPI (årsgenomsnitt)1	1,5	1,8	0,3	1,0
Antal sysselsatta, 15–74 år1	1,5	2,3	0,8	1,5
Nivåer:

Arbetslöshet, 15–74 år,
procent av arbetskraften1,2	6,3	6,7	0,4	6,9
Personer i arb.markn.pol.
program, procent av
arbetskraften	3,8	3,5	-0,3	3,5

SEK/Euro, årsgenomsnitt3	9,4	9,6	0,2	9,5
SEK/USD, årsgenomsnitt3	8,3	8,5	0,2	8,6
6-mån ränta, årsgenomsnitt3	-0,3	-0,7	-0,4	-0,6
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt3	0,9	-0,1	-1,0	-0,2

1Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 7,3 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2017, Höständringsbudget för 2017 och Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord AB. Sammantaget uppgår anslagsförändringarna till 15,9 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,3 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 8,7 miljarder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 tabell 7.1) och budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 tabell 8.14).

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 18,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget ca 8,6 miljarder kronor lägre, inom framför allt följande områden:

–13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

–16 Utbildning och universitetsforskning

–18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

–20 Allmän miljö- och naturvård

–22 Kommunikationer

–27 Avgiften för Europeiska unionen

Inom framför allt utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än i budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev ca 10,2 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att Irland i förtid återbetalade lån om sammanlagt ca 5,2 miljarder kronor.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2017 har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel om totalt 46 070 miljoner kronor, främst avseende anslags- sparanden från 2016. Det är 22 727 miljoner kronor mer än 2016. De 40 största indrag- ningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 95 procent av totalbeloppet under 2017. I tabell 2.25 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 8 946 miljoner kronor, avser räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för statlig assistansersättning och uppgick till 4 171 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande.

Tabell 2.25 Indragningar 2017

Miljoner kronor

UO Anslag			Indragning
8	1:1	Migrationsverket	599

8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	1 896

8	1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för
		asylsökande och flyktingar	130

9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	191
9	4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	4 171

9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet	354

10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	3 781

10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	282
10	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	162

12	1:2	Föräldraförsäkring	540

12	1:5	Barnpension och efterlevandestöd	103

12	1:8	Bostadsbidrag	272

13	1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	655

13	1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända
		invandrare	822

13	1:4	Ersättning för insatser för vissa nyanlända
		invandrare	448

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	1 872

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	2 285

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 218
14	1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
		2014–2020	487

14	1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	212

14	1:12	Nystartsjobb och stöd för
		yrkesintroduktionsanställningar	560

15	1:2	Studiemedel	2 101

16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
		pedagogisk verksamhet	1 288

16	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	145

16	1:13	Statligt stöd till vuxenutbildning	327

16	1:15	Upprustning av skollokaler och utemiljöer	270

16	1:19	Bidrag till lärarlöner	303

18	1:2	Omstrukturering av kommunala
		bostadsföretag	101

18	1:7	Energieffektivisering och renovering av
		flerbostadshus och utomhusmiljöer	849
18	1:9	Investeringsstöd för anordnande av
		hyresbostäder och bostäder för studerande	2 177
19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden	590

perioden 2014–2020

20	1:4	Sanering och återställning av förorenade
		områden	299

20	1:8	Supermiljöbilspremie	141

22	1:15	Sjöfartsstöd	118
23	1:10	Gårdsstöd m.m.	1 183

23	1:13	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder
		för fiske och vattenbruk	135

23	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 065

23	1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
		landsbygdens miljö och struktur	628

26	1:1	Räntor på statsskulden	8 946
27	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	1 861

		Övriga indragningar	2 507

Summa			46 070

Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2017.

Tabell 2.26 Medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

				Utnyttjat
			Medgivet	medgivet
UO Anslag			överskridande	överskridande
10	1:5	Ersättning inom det
		statliga
		personskadeskyddet	2	1
24	1:19	Finansiering av
		rättegångskostnader	17	17

Summa			19	18

I statens budget anvisades 33,3 miljoner kronor på anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Regeringen medgav i

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

beslut den 30 november 2017 att anslaget fick

överskridas	med	1,5 miljoner	kronor
(S2017/05371/SF,		S2017/05948/SF,

S2017/06684/SF m.fl.). Hela anslagskrediten på

3,2 miljoner	kronor utnyttjades och av det
medgivna	överskridandet	utnyttjades

0,8 miljoner kronor. Orsaken till att regeringen medgav överskridande är att Försäkringskassan har korrigerat utfall som tidigare redovisats på anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

I statens budget anvisades 18,0 miljoner kronor på anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 13 december 2017 att anslaget fick överskridas med 17,3 miljoner kronor (N2017/07538/SUN, N2017/07375/SUN (delvis)). Hela anslags- krediten på 1,8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 17,3 miljoner kronor till rättegångskostnader.

Icke medgivna överskridanden

Under 2017 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan med- givande från regeringen. Tabell 2.27 visar detta anslagsöverskridande.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Tabell 2.27 Icke medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

				Årets
				tilldelning
			Ingående	enl.		Totalt			Utgående
			överförings-	reglerings-	Medgivet	tilldelade		Anslags-	överföring-	Icke medgivet
UO	Anslag	Anslagsnamn	belopp	brev	överskridande	medel	Utgifter	kredit	belopp	överskridande
8	1:6	Offentligt biträde
		i utlännings-
		ärenden	-43,40	704,15		660,75	806,03	58,62	-145,28	-86,66
Summa										-86,66

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration har överskridits med 86,66 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2017 om en höjd anslagskredit för Migrationsverket mot-

svarande 8,3	procent,	som uppgick	till
58,62 miljoner	kronor.	Ersättningar	till

offentliga biträden har ökat eftersom antalet ärenden med förordnat biträde har ökat jämfört med 2016. Även om totala antalet asylbeslut är lägre än föregående år är andelen beslut för grupper med hög biträdesandel högre. Det gäller framför allt ensamkommande barn, personer som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och statslösa.

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2017 med

utfallet 2016. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redo- visningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklings- banker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2017 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2017 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets netto- utlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2017	2017	2017	2017	2017	2016
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	880		873	-7	-0,8	869

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	768		779	12	1,5	721
2:3	Riksdagens fastighetsanslag	113		83	-30	-26,6	68

4:1	Regeringskansliet m.m.	7 379	10	7 482	103	1,4	7 091

5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 736	15	2 744	7	0,3	2 615
6:1	Allmänna val och demokrati	87	8	89	2	2,0	76

6:3	Datainspektionen	54	14	55	1	1,3	50

8:1	Presstöd	567		541	-26	-4,6	519
	Övriga anslag	683	1	678	-6	-0,8	663

Summa		13 268	47	13 324	56	0,4	12 672

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt EU-information.

Utfallet uppgick till 13 324 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 653 miljoner kronor (5,2 procent).

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 83 miljoner kronor, det är 30 miljoner kronor (26,6 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten men 15 miljoner kronor (21,6 procent) högre än föregående år. Under året har Systembolagets del (50 procent) i

den samägda fastigheten Iason 1		köpts	för
43 miljoner	kronor. Köpet finansierades i		sin
helhet med anslag.
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.
blev 7 482	miljoner kronor,	vilket	är

103 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor för att finansiera en kommitté vars uppgift är att göra en översyn av Boverkets bygg- och konstruktionsregler för att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Under december lämnade kommittén sitt första betänkande som fokuserade på standardisering, Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan

(SOU 2017:106). Uppdraget omfattar totalt tre betänkanden. Jämfört med 2016 blev utfallet 391 miljoner kronor högre.

Ökat anslag till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen m.m.

På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ökades anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. med 15 miljoner kronor för att förstärka totalförsvaret.

Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökades med 8 miljoner kronor i ändringsbudget för 2017. Av detta anvisades 5 miljoner kronor för att kunna finansiera förberedelse för skolval i anslutning till de allmänna valen 2018. Syftet med skolval är bl.a. att stimulera ett högre val- deltagande bland unga. Resterande 3 miljoner kronor anvisades för it-stöd för valadministra- tion.

Nya regler om skydd och behandling av personuppgifter

Anslag 6:3 Datainspektionen ökades med 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017. Myndigheten fick ett ökat anslag då införandet av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter kommer innebära nya och utökade uppgifter för myndigheten. Dock har anslags-

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

ökningen använts endast i mindre utsträckning under året då myndigheten inte kunnat rekrytera i planerad omfattning.

Utgifterna för presstöd fem procent lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 541 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant. Jämfört med 2016 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 23 miljoner kronor (4,4 procent) högre. Presstödet består av driftstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd. Ökningen mellan åren beror främst på att utbetalat utvecklingsstöd blev 15 miljoner kronor högre. Under året har 137 ansökningar om utvecklingsstöd lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa har 86 ansökningar godkänts. Utvecklingsstödet infördes under 2016.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2017-12-31
6:6	Stöd till politiska partier	172	129

8:1	Presstöd	70	11

Summa		242	140

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på totalt 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 140 miljoner kronor. Skillnaden mellan det totala bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 102 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.30 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

			Utfärdade
		Utestående	garantier
		åtaganden	inklusive bundna
Garanti	Garantiram	2017-12-31	utfästelser

Kreditgarantier till UD-	50	0	0
anställda1
1Regeringsbeslut UD2000/1146/P-AV.

Inomstatliga lån

Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2017-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten	100	67

Riksdagsförvaltningens investeringar
i fastigheter och tekniska
anläggningar	500	395

Summa	600	462

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2017 var 462 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Västernorrlands län har lämnats till regeringen den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2017	2017	2017	2017	2017	2016
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	12 614		12 641	27	0,2	12 475

1:9	Statistiska centralbyrån	555		546	-9	-1,6	571
1:11	Finansinspektionen	512	25	533	20	4,0	493

1:12	Riksgäldskontoret	316		263	-53	-16,8	281

1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	210		231	21	10,0	211
	Övriga anslag	1 051		1 048	-3	-0,3	1 004

Summa		15 259	25	15 262	3	0,0	15 035

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.

Utfallet uppgick till 15 262 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 227 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 12 641 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (0,2 procent) högre än budgeterat. Statliga tjänstepensioner är tjänstepensioner för anställda i staten.

Utgifterna för Riksgäldskontoret lägre än budgeterat

I statens budget anvisades 316 miljoner kronor för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 53 miljoner kronor (16,8 procent) lägre än budgeterat. Det beror främst på att Riksgälds- kontoret har tagit beslut om att inte emittera premieobligationer och att personalkostnaderna blev lägre.

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av högre dollarkurs

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 231 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. Skillnaderna beror främst på en högre dollarkurs. Under året har Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) fått den andra delbetalningen från Sverige,

25,2 miljoner US-dollar (motsvarande 230 miljoner kronor), av ett totalt kapitaltillskott på 126 miljoner US-dollar. Det betalas i fem lika stora årliga utbetalningar 2016–2020. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Sverige medverkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2017-12-31
1:10	Bidragsfastigheter	50	30

1:16	Finansmarknadsforskning	76	5

Summa		126	35

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 126 miljoner kronor. Totalt har 35 miljoner kronor utnyttjats 2017.

Utlåning

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2017-12-31
Riksbanken1		238 132
Summa		238 132

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

I december 2017 återbetalade Irland hela det lån som togs under 2012. Lånet till Irland var ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomförde ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet återbetalades i förtid.

Lån till Riksbanken uppgick till 238 132 miljoner kronor 2017. Det är en minsk-

ning	med	18 972 miljoner	kronor.	I
Riksgäldskontorets nettoutlåning			redovisas

lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 232 312 miljoner kronor, utan valuta- omvärdering. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.35 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

			Utestå-
			ende	Utfärdade
			åtag-	garantier
		Utestående	anden	inklusive
		åtaganden	utländsk	bundna
Garanti	Garantiram	2017-12-31	valuta	utfästelser
Insättnings-
garantin1	Obegränsad	1 688 640
Garanti till
insättare i
utländska
instituts filialer
i Sverige 2	Obegränsad
Investerar-
skyddet3	Obegränsad
Garantikapital i
Europeiska
investerings-			EUR
banken (EIB) 4	EUR 6 565	64 660	6 565
Garantikapital i
Nordiska
investerings-			EUR
banken (NIB) 5	EUR 1 978	19 484	1 978
Nordiska
investerings-
banken, projekt-			EUR
investeringslån6	EUR 622	3 035	308
Garantikapital i
Europeiska
utvecklingsbank			EUR
en (EBRD) 7	EUR 542	5 334	542
Garantikapital
till
Europarådets
utvecklingsbank			EUR
(CEB) 8	EUR 124	1 219	124

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Pensionsgaranti
(inkl.
efterborgen)
Akademiska Hus	Obegränsad	66
9	Obegränsad	66

Garantiram
stabilitetsfonde
n	750 000

Garantiram
resolutionsfonde
n	200 000

Garantikapital
Asiatiska
banken för
infrastruktur-
investeringar			USD
(AIIB) 10	USD 504	4 149	504
Summa		1 786 588

1Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Belopp per den 31 december 2016.

2Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd.

4Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

5Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123 -124.

6Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124.

7Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

8Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

9Prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350.

10Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311

Inomstatliga lån

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2017-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter	15 200	12 995
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing1	2 915	11 282
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	13 100	1 037

Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används i
verksamheten	15	8
7 AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten	2 500

Summa	33 730	25 321

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135avser 31 december 2017.

Riksdagen har	beslutat	om	låneramar på
33 730 miljoner	kronor	inom	utgiftsområdet.

Utestående lån vid utgången av 2017 var 25 321 miljoner kronor.

S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1

Övriga krediter

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2017-12-31
Insättningsgarantin1	Obegränsad	0
Investerarskyddet2	Obegränsad	0
Kredit för infriande av kapitalgarantier
till internationella finansiella
institutioner3	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie
garantireserv)4	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet5	Obegränsad	0
Kammarkollegiets behov av likviditet
för inrättande av nya myndigheter	250	6

Statens tjänstepensionsverk - behov av
likviditet i pensionshanteringen	100	20
Kammarkollegiets kredit för statliga
försäkringssystemet6	100	0
Resolutionsreserven kreditram	100 000	0

Stabilitetsfonden kreditram	50 000	0

Summa		26

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34

4Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

5Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211)

6Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid årets slut uppgår till 6 miljoner kronor och avser Kammarkollegiets likviditetsbehov för inr- ättandet av nya myndigheter.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statistiska centralbyrån redovisar i års- redovisningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 135,4 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat underskott om 50,7 miljoner kronor per den 31 december 2017. För Övriga uppdrag redovisar Statistiska centralbyrån en omsättning på 305,6 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat

överskott	på 65,8 miljoner		kronor		per	den
31 december 2017.
Det	ekonomiska	målet		för		dessa
avgiftsverksamheter		är	enligt		5	§

avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp de ackumulerade under- och överskotten vilka avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:16 Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader

Riksrevisionen har granskat om nyttan av myndigheternas delårsrapporter uppväger kostnaderna för att upprätta och granska dem i form av tid och resurser för berörda myndigheter och Riksrevisionen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (Skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU19, rskr. 2017/18:183).

RiR 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter

– en funktion som behöver stärkas

Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna (skr. 2016/17:189) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:FiU29, rskr. 2017/18:132).

		S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
6.3.2	Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar	......................... 293

	budget	.......................................................................................................	298
	6.5.1 ......................	Väsentliga iakttagelser för EU:s budgetår 2016	298
	6.5.2 ........................	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige	299
	6.5.3	Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
	.....................................................	revisionsrättens iakttagelser	299
6.6	Redovisning ........................................................av samtliga EU-medel		299

Bilagor
Bilaga 1	Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2	Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3	Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4	Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 5	Tabellsamling
Bilaga 6	Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 7	Ordlista

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo..........................................		148
Diagram 3.1	Statens intäkter.........................................................................................	162
Diagram 3.2	Statens kostnader .....................................................................................	163
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................		163
Diagram 5.1	Garantiåtaganden 2013–2017 ..................................................................	261
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar
	samt saldot för betalningsflödet 2013-2017 ...........................................	271
Diagram 5.3	Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust
	2013–2017 .................................................................................................	272