Regeringens skrivelse 2017/18:101
Årsredovisning för staten 2017
Regeringens skrivelse 2017/18:101
Årsredovisning för staten 2017
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2018
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2017. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ................................................................................................................... |
|
8 |
||
Diagramförteckning ............................................................................................................ |
|
13 |
||
Sammanfattning ................................................................................................................... |
|
15 |
||
Inledning |
.............................................................................................................................. |
|
21 |
|
1 |
Uppföljning ................................................................av de budgetpolitiska målen |
27 |
||
|
1.1 ............................................ |
Den offentliga sektorns finansiella sparande |
27 |
|
|
1.2 ................................................................................. |
Utgiftstaket för 2017 |
30 |
|
2 |
Utfallet ........................................................................................för statens budget |
37 |
||
|
2.1 ...................................................................... |
Saldot i statens budget 2017 |
37 |
|
|
2.2 ............................................................... |
Inkomster i statens budget 2017 |
39 |
|
|
.............................................................. |
2.2.1 |
Prognosförutsättningar |
40 |
|
................................................................... |
2.2.2 |
Totala skatteintäkter |
42 |
|
........................................................................ |
2.2.3 |
Övriga inkomster |
47 |
|
2.3 ............................................................................ |
Utgifter i statens budget |
53 |
|
|
2.4 ............................................................................ |
Utfall per utgiftsområde |
62 |
|
|
................................................ |
2.4.1 |
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse |
63 |
|
....... |
2.4.2 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
66 |
|
................................ |
2.4.3 |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution |
70 |
|
................................................. |
2.4.4 |
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
72 |
|
............................... |
2.4.5 |
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan |
75 |
|
.......... |
2.4.6 |
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap |
76 |
|
................................... |
2.4.7 |
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd |
79 |
|
........................................................ |
2.4.8 |
Utgiftsområde 8 Migration |
83 |
|
........ |
2.4.9 |
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
87 |
|
|
2.4.10 |
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
.................................................................. |
|
funktionsnedsättning |
90 |
|
............. |
2.4.11 |
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
94 |
|
|
2.4.12 |
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 96 |
|
|
|
2.4.13 |
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares |
|
|
..................................................................................... |
|
etablering |
99 |
|
.................... |
2.4.14 |
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv |
101 |
|
................................................... |
2.4.15 |
Utgiftsområde 15 Studiestöd |
105 |
|
...... |
2.4.16 |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
107 |
|
.... |
2.4.17 |
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
113 |
|
|
2.4.18 |
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och |
|
|
............................................ |
|
byggande samt konsumentpolitik |
116 |
|
.......................................... |
2.4.19 |
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt |
119 |
5
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
|
|
2.4.20 |
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård ....................... |
120 |
|
|
2.4.21 |
Utgiftsområde 21 Energi .......................................................... |
122 |
|
|
2.4.22 |
Utgiftsområde 22 Kommunikationer ...................................... |
124 |
|
|
2.4.23 |
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 129 |
|
|
|
2.4.24 |
Utgiftsområde 24 Näringsliv .................................................... |
131 |
|
|
2.4.25 |
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................ |
134 |
|
|
2.4.26 |
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ............................... |
136 |
|
|
2.4.27 |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ............... |
138 |
|
|
2.4.28 |
Förändring av anslagsbehållningar ........................................... |
139 |
|
|
2.4.29 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................ |
140 |
|
|
2.4.30 |
Kassamässig korrigering ............................................................ |
144 |
|
|
2.4.31 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .............. |
146 |
|
2.5 |
Underliggande saldo och engångseffekter .............................................. |
148 |
|
|
2.6 |
Realekonomisk fördelning anslagen i statens budget............................. |
150 |
|
|
2.7 |
Beställningsbemyndiganden..................................................................... |
155 |
|
|
2.8 |
Inomstatliga lån ........................................................................................ |
156 |
|
|
2.9 |
Övriga krediter.......................................................................................... |
157 |
|
3 |
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ....................................... |
161 |
||
|
3.1 |
Resultaträkning......................................................................................... |
161 |
|
|
3.2 |
Balansräkning ............................................................................................ |
168 |
|
|
3.3 |
Finansieringsanalys................................................................................... |
172 |
|
|
3.4 |
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar .................................... |
175 |
|
|
|
3.4.1 |
Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ............... |
175 |
|
|
3.4.2 |
Redovisningsprinciper för statens budget ............................... |
185 |
|
|
3.4.3 |
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ......... |
185 |
|
3.5 |
Noter |
......................................................................................................... |
187 |
|
|
3.5.1 ...................................................... |
Noter till resultaträkningen |
187 |
|
|
3.5.2 ........................................................ |
Noter till balansräkningen |
211 |
|
|
3.5.3 ................................................ |
Noter till finansieringsanalysen |
244 |
4 |
Utvecklingen av ..................................................................................statsskulden |
251 |
||
|
4.1 |
Definition ........................................................................av statsskulden |
251 |
|
|
4.2 |
Statsskuldens ........................................................fördelning och löptid |
252 |
|
|
4.3 |
Statsskuldens ...........................................................................kostnader |
254 |
|
5 |
Redovisning och ..............................riskanalys av statliga garantier och utlåning |
259 |
||
|
5.1 |
Statliga .......................................................................................garantier |
259 |
|
|
5.2 |
Statlig .................................................................utlåning med kreditrisk |
271 |
|
|
5.3 |
Analys ....av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier |
276 |
|
6 |
Nationellt intygande ...................................samt avgifter till och bidrag från EU |
283 |
||
|
6.1 |
Redovisningsskyldighet för |
|
|
|
|
statsförvaltningen ..................................................................................... |
283 |
|
|
|
6.1.1 |
Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU - |
|
|
|
.......................................................................................... |
medel |
283 |
|
|
6.1.2 ............................ |
Ramverket för intern styrning och kontroll |
284 |
|
|
6.1.3 ................ |
Omfattningen av regeringens nationella intygande |
284 |
|
6.2 |
Räkenskapssammanställning .............................................av |
286 |
|
|
6.3 |
Ansvariga ....................................................myndigheters bedömningar |
292 |
6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning
och kontroll ............................................................................... |
292 |
6
|
|
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1 |
6.3.2 |
Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar |
......................... 293 |
6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas
årsredovisningar och ledningens förvaltning .......................... |
297 |
6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av
297 |
6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU:s
|
budget |
....................................................................................................... |
298 |
|
6.5.1 ...................... |
Väsentliga iakttagelser för EU:s budgetår 2016 |
298 |
|
6.5.2 ........................ |
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige |
299 |
|
6.5.3 |
Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende |
|
|
..................................................... |
revisionsrättens iakttagelser |
299 |
6.6 |
Redovisning ........................................................av samtliga |
299 |
Bilagor |
|
Bilaga 1 |
Specifikation av inkomster i statens budget |
Bilaga 2 |
Specifikation av utgifter i statens budget |
Bilaga 3 |
Beställningsbemyndiganden |
Bilaga 4 |
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter |
Bilaga 5 |
Tabellsamling |
Bilaga 6 |
Statliga myndigheter m.m. |
Bilaga 7 |
Ordlista |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018
7
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabellförteckning |
|
|
Antal modifierade revisionsberättelser |
23 |
|
Tabell 1.1 |
Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella |
|
|
sparande 2017.............................................................................................. |
28 |
Tabell 1.2 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande ............................................ |
28 |
Tabell 1.3 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning |
|
|
mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ..................... |
29 |
Tabell 1.4 |
Utgiftstaket................................................................................................. |
30 |
Tabell 1.5 |
Takbegränsade utgifter ............................................................................... |
30 |
Tabell 1.6 |
Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av |
|
|
utgiftstakets nivå 2017................................................................................ |
31 |
Tabell 1.7 |
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av |
|
|
utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017.................................................. |
32 |
Tabell 2.1 |
Utfallet för statens budget 2017 ................................................................ |
37 |
Tabell 2.2 |
Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget... |
38 |
Tabell 2.3 |
Utfallet för statens budget 2017 och 2016 ................................................ |
38 |
Tabell 2.4 |
Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017................ |
39 |
Tabell 2.5 |
Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen |
|
|
Vårändringsbudget för 2017....................................................................... |
40 |
Tabell 2.6 |
Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med |
|
|
budgetpropositionen för 2017 ................................................................... |
41 |
Tabell 2.7 |
Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar |
|
|
utfall för 2017.............................................................................................. |
41 |
Tabell 2.8 |
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen |
|
|
för staten och slutligt utfall |
42 |
Tabell 2.9 |
Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med |
|
|
statens budget för 2017 och 2016 .............................................................. |
43 |
Tabell 2.10 |
Övriga inkomster, sammanfattning ........................................................... |
47 |
Tabell 2.11 |
Inkomster av statens verksamhet, översikt ............................................... |
48 |
Tabell 2.12 |
Rörelseöverskott......................................................................................... |
48 |
Tabell 2.13 |
Ränteinkomster........................................................................................... |
49 |
Tabell 2.14 |
Aktieutdelning 2017 och 2016 ................................................................... |
49 |
Tabell 2.15 |
Inkomster av försåld egendom .................................................................. |
50 |
Tabell 2.16 |
Återbetalning av lån.................................................................................... |
51 |
Tabell 2.17 |
Kalkylmässiga inkomster............................................................................ |
51 |
Tabell 2.18 |
Statliga pensionsavgifter............................................................................. |
51 |
Tabell 2.19 |
Bidrag m.m. från EU .................................................................................. |
52 |
Tabell 2.20 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ................................... |
53 |
Tabell 2.21 |
Utgifter i statens budget 2017 ................................................................... |
54 |
Tabell 2.22 |
Utfallet för statens budget för 2017 och 2016 .......................................... |
56 |
Tabell 2.23 |
Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017 .. |
58 |
Tabell 2.24 |
Makroekonomiska förutsättningar............................................................ |
59 |
Tabell 2.25 |
Indragningar 2017....................................................................................... |
60 |
8
|
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1 |
|
Tabell 2.26 |
Medgivna överskridanden 2017................................................................. |
61 |
Tabell 2.27 |
Icke medgivna överskridanden 2017 ......................................................... |
62 |
Tabell 2.28 |
UO 1 Anslag............................................................................................... |
63 |
Tabell 2.29 |
UO 1 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
64 |
Tabell 2.30 |
UO 1 Garantier .......................................................................................... |
64 |
Tabell 2.31 |
UO 1 Inomstatliga lån ............................................................................... |
64 |
Tabell 2.32 |
UO 2 Anslag............................................................................................... |
66 |
Tabell 2.33 |
UO 2 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
66 |
Tabell 2.34 |
UO 2 Utlåning ........................................................................................... |
66 |
Tabell 2.35 |
UO 2 Garantier .......................................................................................... |
67 |
Tabell 2.36 |
UO 2 Inomstatliga lån ............................................................................... |
67 |
Tabell 2.37 |
UO 2 Övriga krediter ................................................................................ |
68 |
Tabell 2.38 |
UO 3 Anslag............................................................................................... |
70 |
Tabell 2.39 |
UO 4 Anslag............................................................................................... |
72 |
Tabell 2.40 |
UO 4 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
73 |
Tabell 2.41 |
UO 5 Anslag............................................................................................... |
75 |
Tabell 2.42 |
UO 5 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
75 |
Tabell 2.43 |
UO 6 Anslag............................................................................................... |
76 |
Tabell 2.44 |
UO 6 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
77 |
Tabell 2.45 |
UO 6 Garantier .......................................................................................... |
77 |
Tabell 2.46 |
UO 6 Inomstatliga lån ............................................................................... |
77 |
Tabell 2.47 |
UO 6 Övriga krediter ................................................................................ |
77 |
Tabell 2.48 |
UO 7 Anslag............................................................................................... |
79 |
Tabell 2.49 |
Utfall för bistånd |
80 |
Tabell 2.50 |
Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen ... |
80 |
Tabell 2.51 |
UO 7 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
81 |
Tabell 2.52 |
UO 7 Garantier .......................................................................................... |
81 |
Tabell 2.53 |
UO 7 Övriga krediter ................................................................................ |
82 |
Tabell 2.54 |
UO 8 Anslag............................................................................................... |
83 |
Tabell 2.55 |
Asylsökande m.m. 2017 ............................................................................. |
84 |
Tabell 2.56 |
UO 8 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
85 |
Tabell 2.57 |
UO 9 Anslag............................................................................................... |
87 |
Tabell 2.58 |
UO 9 Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
88 |
Tabell 2.59 |
UO 9 Inomstatliga lån ............................................................................... |
88 |
Tabell 2.60 |
UO 10 Anslag............................................................................................. |
90 |
Tabell 2.61 |
Statistik över sjukpenning och sjukfall ..................................................... |
90 |
Tabell 2.62 |
Ohälsomått ................................................................................................. |
92 |
Tabell 2.63 |
UO 10 Beställningsbemyndiganden ......................................................... |
92 |
Tabell 2.64 |
UO 10 Övriga krediter .............................................................................. |
92 |
Tabell 2.65 |
UO 11 Anslag............................................................................................. |
94 |
Tabell 2.66 |
UO 11 Övriga krediter .............................................................................. |
95 |
Tabell 2.67 |
UO 12 Anslag............................................................................................. |
96 |
Tabell 2.68 |
UO 13 Anslag............................................................................................. |
99 |
Tabell 2.69 |
Kommunmottagna m.m........................................................................... |
100 |
Tabell 2.70 |
UO 13 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
100 |
Tabell 2.71 |
UO 14 Anslag........................................................................................... |
101 |
Tabell 2.72 |
Arbetslöshet ............................................................................................. |
101 |
Tabell 2.73 |
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser..................................... |
102 |
Tabell 2.74 |
Bidrag till lönegarantiersättning .............................................................. |
103 |
Tabell 2.75 |
UO 14 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
103 |
Tabell 2.76 |
UO 15 Anslag........................................................................................... |
105 |
9
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1 |
|
|
Tabell 2.77 |
UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
106 |
Tabell 2.78 |
UO 15 Utlåning........................................................................................ |
106 |
Tabell 2.79 |
UO 16 Anslag ........................................................................................... |
107 |
Tabell 2.80 |
UO 16 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
110 |
Tabell 2.81 |
UO 16 Garantier....................................................................................... |
110 |
Tabell 2.82 |
UO 17 Anslag ........................................................................................... |
113 |
Tabell 2.83 |
UO 17 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
114 |
Tabell 2.84 |
UO 17 Utlåning........................................................................................ |
114 |
Tabell 2.85 |
UO 18 Anslag ........................................................................................... |
116 |
Tabell 2.86 |
UO 18 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
117 |
Tabell 2.87 |
UO 18 Garantier....................................................................................... |
118 |
Tabell 2.88 |
UO 18 Övriga krediter............................................................................. |
118 |
Tabell 2.89 |
UO 19 Anslag ........................................................................................... |
119 |
Tabell 2.90 |
UO 19 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
119 |
Tabell 2.91 |
UO 20 Anslag ........................................................................................... |
120 |
Tabell 2.92 |
UO 20 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
121 |
Tabell 2.93 |
UO 21 Anslag ........................................................................................... |
122 |
Tabell 2.94 |
UO 21 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
122 |
Tabell 2.95 |
UO 21 Utlåning........................................................................................ |
123 |
Tabell 2.96 |
UO 21 Inomstatliga lån............................................................................ |
123 |
Tabell 2.97 |
UO 22 Anslag ........................................................................................... |
124 |
Tabell 2.98 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur ......................................... |
125 |
Tabell 2.99 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ................................ |
126 |
Tabell 2.100 |
UO 22 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
126 |
Tabell 2.101 |
UO 22 Utlåning........................................................................................ |
127 |
Tabell 2.102 |
UO 22 Garantier....................................................................................... |
127 |
Tabell 2.103 |
UO 22 Inomstatliga lån............................................................................ |
127 |
Tabell 2.104 |
UO 23 Anslag ........................................................................................... |
129 |
Tabell 2.105 |
UO 23 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
130 |
Tabell 2.106 |
UO 23 Övriga krediter............................................................................. |
130 |
Tabell 2.107 |
UO 24 Anslag ........................................................................................... |
131 |
Tabell 2.108 |
UO 24 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
132 |
Tabell 2.109 |
UO 24 Utlåning........................................................................................ |
132 |
Tabell 2.110 |
UO 24 Garantier....................................................................................... |
132 |
Tabell 2.111 |
UO 24 Övriga krediter............................................................................. |
132 |
Tabell 2.112 |
UO 25 Anslag ........................................................................................... |
134 |
Tabell 2.113 |
UO 26 Anslag ........................................................................................... |
136 |
Tabell 2.114 |
Räntor på statsskulden |
|
|
komponenter............................................................................................. |
137 |
Tabell 2.115 |
Räntor och valutakurser |
137 |
Tabell 2.116 |
UO 27 Anslag ........................................................................................... |
138 |
Tabell 2.117 |
Förändringar av anslagsbehållningar |
139 |
Tabell 2.118 |
Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter |
|
|
över 1 000 miljoner kronor ...................................................................... |
140 |
Tabell 2.119 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2017 .................................................. |
141 |
Tabell 2.120 |
Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton ........... |
141 |
Tabell 2.121 |
Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret ...................................... |
143 |
Tabell 2.122 |
Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret................................. |
143 |
Tabell 2.123 |
Kassamässig korrigering ........................................................................... |
144 |
Tabell 2.124 |
Kassamässiga korrigeringar till följd av |
145 |
Tabell 2.125 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ............................. |
147 |
10
|
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1 |
|
Tabell 2.126 |
Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande |
|
|
saldo åren |
149 |
Tabell 2.127 |
Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2017 och |
|
|
2016 ........................................................................................................... |
149 |
Tabell 2.128 |
Realekonomisk fördelning av statens budget |
151 |
Tabell 2.129 |
Beställningsbemyndiganden 2017 ........................................................... |
156 |
Tabell 2.130 |
Inomstatliga lån........................................................................................ |
156 |
Tabell 2.131 |
Övriga krediter ......................................................................................... |
157 |
Tabell 3.1 |
Resultaträkning ........................................................................................ |
162 |
Tabell 3.2 |
Balansräkning ........................................................................................... |
169 |
Tabell 3.3 |
Finansieringsanalys .................................................................................. |
173 |
Tabell 3.4 |
Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2017 ....... |
174 |
Tabell 3.5 |
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget ...................... |
186 |
Tabell 4.1 |
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016 .... |
251 |
Tabell 4.2 |
Regeringens riktlinjer för 2017................................................................ |
252 |
Tabell 4.3 |
Statsskuldens utveckling och sammansättning ...................................... |
253 |
Tabell 4.4 |
Nominella lån i svenska kronor............................................................... |
253 |
Tabell 4.5 |
Statsskuldens kostnader........................................................................... |
255 |
Tabell 5.1 |
Statliga garantier och bundna garantiutfästelser |
|
|
av garanti................................................................................................... |
261 |
Tabell 5.2 |
Garantiramar och utfärdade garantier efter garantimyndighet ............. |
263 |
Tabell 5.3 |
Avsättning för garantiförluster |
268 |
Tabell 5.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten |
269 |
Tabell 5.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i |
|
|
garantiverksamheten |
269 |
Tabell 5.6 |
Flöden i garantiverksamheten under 2017.............................................. |
270 |
Tabell 5.7 |
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2017 ...................... |
271 |
Tabell 5.8 |
Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2017 ......... |
271 |
Tabell 5.9 |
Statens utlåning med kreditrisk |
273 |
Tabell 5.10 |
CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter |
|
|
lånekategori |
274 |
Tabell 5.11 |
Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten |
|
|
276 |
|
Tabell 5.12 |
Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2017............... |
276 |
Tabell 5.13 |
Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2017...... |
276 |
Tabell 5.14 |
Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och |
|
|
stater.......................................................................................................... |
277 |
Tabell 6.1 |
Resultaträkning för fleråriga budgetramen |
287 |
Tabell 6.2 |
Resultaträkning för fleråriga budgetramen |
288 |
Tabell 6.3 |
Balansräkning för fleråriga budgetramen |
289 |
Tabell 6.4 |
Balansräkning för fleråriga budgetramen |
289 |
Tabell 6.5 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen |
|
|
290 |
|
Tabell 6.6 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen |
|
|
291 |
|
Tabell 6.7 |
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt).................................... |
301 |
Tabell 6.8 |
Anslag finansierade med |
|
|
302 |
|
Tabell 6.9 |
Anslag finansierade med |
|
|
302 |
11
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo.......................................... |
148 |
|
Diagram 3.1 |
Statens intäkter......................................................................................... |
162 |
Diagram 3.2 |
Statens kostnader ..................................................................................... |
163 |
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................ |
163 |
|
Diagram 5.1 |
Garantiåtaganden |
261 |
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar |
|
|
|
samt saldot för betalningsflödet |
271 |
Diagram 5.3 |
Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust |
|
|
272 |
12
Sammanfattning
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2017
Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett över- skott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,7 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en försämring med 24 miljarder kronor jämfört med 2016.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 124 miljarder kronor. Jämfört med 2016 förbätt- rades resultatet med 97 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP minskade statsskulden från 29,3 procent 2016 till 27,5 procent 2017.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2017 jämfört med 2016.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
|
2017 |
Procent |
2016 |
Procent |
|
|
av BNP1 |
|
av BNP2 |
Den offentliga sektorns |
|
|
|
|
finansiella sparande |
52 |
1,1 |
52 |
1,2 |
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
budgetsaldo |
62 |
1,3 |
85 |
1,9 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 274 |
27,7 |
1 215 |
27,6 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
utgifter |
1 229 |
26,7 |
1 184 |
26,9 |
|
|
|
|
|
Statens nettoförmögenhet |
||||
Statsskuld |
1 265 |
27,5 |
1 292 |
29,3 |
|
|
|
|
|
Årets överskott |
|
|
|
|
i resultaträkningen |
124 |
2,7 |
27 |
0,6 |
|
|
|
|
|
Utlåning3 |
438 |
9,5 |
456 |
10,4 |
Garantiåtaganden4 |
2 046 |
44,4 |
2 043 |
46,4 |
1Prel. BNP för 2017 uppgår till 4 604 miljarder kronor (löpande priser).
2Rev. BNP för 2016 uppgår till 4 405 miljarder kronor (löpande priser).
3Inklusive utlåning till Riksbanken.
4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.
15
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Inkomster |
2 266 |
2 182 |
Skatter och avgifter |
2 014 |
1 933 |
Övriga inkomster |
253 |
248 |
Utgifter |
2 215 |
2 129 |
|
|
|
Finansiellt sparande |
52 |
52 |
Varav staten |
67 |
71 |
Varav ålderspensionssystemet |
0 |
4 |
Varav kommunala sektorn |
||
|
|
|
Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå |
1 210 |
1 167 |
Tekniska justeringar |
12 |
7 |
Finanspolitiskt motiverad ändring |
52 |
41 |
Utgiftstak, slutligt fastställt |
1 274 |
1 215 |
Takbegränsade utgifter |
1 229 |
1 184 |
Budgeteringsmarginal |
45 |
31 |
Budgeteringsmarginal, procent av takbegrän- |
|
|
sade utgifter |
3,6 |
2,6 |
|
|
|
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2017 uppgick till 1 274 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 229 miljarder kronor, dvs. 45 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljarder kronor
|
Statens |
|
|
|
budget |
|
|
|
20171 |
2017 |
2016 |
Totala inkomster |
980 |
1 001 |
1 003 |
Statens skatteinkomster |
1 024 |
1 050 |
1 044 |
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|||
Totala utgifter m.m. |
972 |
940 |
917 |
Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän- |
|
|
|
tor m.m. |
955 |
930 |
899 |
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. |
16 |
11 |
2 |
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
8 |
15 |
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
2 |
2 |
|
|
|
|
Budgetsaldo |
7 |
62 |
85 |
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå
till 980 miljarder kronor. |
Utfallet blev |
1 001 miljarder kronor, vilket |
är 22 miljarder |
kronor högre än beräknat i statens budget. Skat- teinkomsterna för staten blev 26 miljarder kro- nor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att det inte gjordes några större försäljningar av statens egendom under 2017.
Utgifterna |
i statens |
budget |
uppgick till |
940 miljarder |
kronor, |
vilket är |
33 miljarder |
kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 16 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 49 miljarder kronor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed 62 miljarder kronor, vilket är en förbättring med drygt 54 miljarder kronor jämfört med det budget- erade beloppet.
16
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Intäkter |
|
|
Skatteintäkter |
1 317 |
1 236 |
Övriga intäkter |
114 |
109 |
Summa intäkter |
1 431 |
1 345 |
Kostnader |
|
|
Transfereringar m.m. |
||
Statens egen verksamhet |
||
Summa kostnader |
||
Resultat från andelar i hel- och |
|
|
delägda företag |
33 |
|
Finansiella intäkter och kostnader, netto |
||
Årets överskott |
124 |
27 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 124 miljarder kronor och innebär en förbättring med 97 miljarder kronor jämfört med 2016.
Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 317 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 061 miljarder kronor, en ökning med knappt 34 miljarder kronor jämfört med 2016.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 272 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2016.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med 43 miljarder kronor jämfört med 2016.
Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- gick till drygt
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Tillgångar |
|
|
Immateriella anläggningstillgångar |
9 |
9 |
Materiella anläggningstillgångar |
572 |
552 |
Finansiella anläggningstillgångar |
378 |
352 |
Utlåning |
438 |
456 |
Varulager m.m. |
3 |
3 |
Fordringar |
145 |
121 |
Periodavgränsningsposter |
95 |
77 |
Kortfristiga placeringar |
90 |
22 |
Kassa och bank |
10 |
10 |
Summa tillgångar |
1 740 |
1 602 |
Kapital och skulder |
|
|
Nettoförmögenhet |
||
Fonder |
179 |
168 |
Avsättning för pensioner m.m. |
258 |
250 |
Statsskulden |
1 265 |
1 292 |
Skulder m.m. |
223 |
202 |
Periodavgränsningsposter |
85 |
96 |
Summa kapital och skulder |
1 740 |
1 602 |
Garantiförbindelser |
4 |
1 |
Övriga ansvarsförbindelser |
42 |
43 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 43 miljarder kronor.
17
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Insättningsgarantin |
1 689 |
1 666 |
Investerarskyddet |
|
|
Kreditgarantier |
210 |
233 |
Garantier om tillförsel av kapital |
138 |
136 |
Pensionsgarantier |
8 |
8 |
Totalt |
2 046 |
2 043 |
Statliga garantiåtaganden ökade med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och upp- gick till 2 046 miljarder kronor vid utgången av 2017. Som andel av BNP ligger de statliga garan- tiåtagandena på 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 689 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2016. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 210 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 22 miljarder kronor i förhållande till 2016. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 138 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2016.
Den samlade risken i statens garantier och ut- låning bedöms som låg.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
Lån/ändamål |
2017 |
2016 |
Lån till Riksbanken |
238 |
257 |
Studielån |
191 |
185 |
Lån till andra stater |
0 |
6 |
Övriga lån |
8 |
8 |
|
|
|
Summa |
438 |
456 |
|
|
|
Statens utlåning uppgick till 438 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
|
2017 |
2016 |
Betalningar till EU |
24 |
30 |
Betalningar från EU |
10 |
11 |
Nettoflöde från statens budget till EU |
14 |
19 |
Sveriges avgift till EU uppgick till 24 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 6 miljarder kronor jämfört med 2016. Minsk- ningen förklaras främst av rabatter som avsåg åren
18
Inledning
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2017 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det eko- nomiska resultatet och ställningen samt för- valtningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till stats- redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplett- erande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redo- visnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisning- en sker dock fortlöpande. Gällande principer och
förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2017 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs ut- fallet för 2017 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2016.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2017 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2017, dels med utfallet för 2016.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2018/00660/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräken- skaperna som är en statistisk sammanställning i
21
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskaps- systemet i europeiska unionen. Nationalräken- skapernas avgränsning skiljer sig från års- redovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar ut- fallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2017 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-
ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etabl- erade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2017
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 222 myndigheters årsredo- visningar för 2017.
Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ända- målsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och års- redovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upp- lysning i revisionsberättelsen.
För 2017 har Riksrevisionen lämnat revisions- berättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Migrationsverket, Moderna museet, Special- pedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum för arkitektur och design, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Statens maritima museer, Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet.
22
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för
Antal modifierade revisionsberättelser
|
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
Summa |
7 |
15 |
13 |
15 |
13 |
|
|
|
|
|
|
23
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2017, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2018 års ekonomiska vår- proposition.
1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Fr.o.m. 2019 ändras nivån på överskottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det finansiella sparandet förstärks och ramverket kompletteras med ett skuldankare enligt den överenskommelse som nåddes i samband med Överskottsmålskommitténs arbete.1
1 Se En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67), 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) och Budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1). Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas fr.o.m. budgetarbetet för 2019.
Eftersom denna årsredovisning avser år 2017 redovisas dock uppföljningen av det finansiella sparandet mot
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Formuleringen gör det sam- tidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i
27
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.
Det finansiella sparandet 2017
Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett överskott som översteg 50 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 i stort sett oförändrat (se tabell 1.2). I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräkna- des i stället ett underskott på 11 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således över 60 miljarder kronor högre än beräknat.
Ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en försvagning av det finansiella sparandet på ca 15 miljarder kronor (se tabell 1.1).
Tabell 1.1 Effekter av ändringsbudgetar på offentliga sektorns finansiella sparande 2017
Miljarder kronor
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
mot |
|
Beslutad |
Ändrings- |
|
beslutad |
|
budget |
budget1 |
Utfall |
budget |
Inkomster |
2 225 |
|
2 266 |
42 |
Utgifter |
2 236 |
15 |
2 215 |
|
Finansiellt sparande |
52 |
63 |
Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat ock kommunsektor och dels annorlunda redovisning enligt NR.
1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor påverkar det finansiella sparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Inkomsterna enligt NR underskattades i budgetpropositionen för 2017 med 42 miljarder kronor 2017. Merparten, 27 miljarder kronor, rör inkomsterna från skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2017. Det var huvudsakligen intäkter från skatt på kapitalvinster och konsumtion som blev högre än förväntat. Även inkomster från kapital och transfereringar blev högre än förväntat.
Utgifterna, huvudsakligen i staten, över- skattades däremot sammantaget med ca 21 miljarder kronor.
Samtliga delsektorer redovisade ett starkare sparande än beräknat. Staten svarade för merparten av underskattningen. Differenser
avseende statens skatteintäkter |
uppgick |
till |
||
34 miljarder |
kronor. Statens |
utgifter blev |
över |
|
20 miljarder |
kronor lägre |
än |
förväntat. |
Inkomsterna från kapital och därmed sparandet underskattades i ålderspensionssystemet medan högre transfereringsinkomster än förväntat medförde att kommunsektorns överskott under- skattades något i budgetpropositionen för 2017.
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2017 |
2017 |
Utfall- |
2016 |
|
Beslutad |
Utfall |
Beslutad |
Utfall |
|
budget |
|
budget |
|
Inkomster |
2 225 |
2 266 |
42 |
2 182 |
Skatter och avgifter |
1 986 |
2 014 |
27 |
1 933 |
Kapitalinkomster |
57 |
63 |
6 |
66 |
Övriga inkomster |
181 |
190 |
8 |
182 |
Utgifter |
2 236 |
2 215 |
2 129 |
|
Transfereringar1 |
791 |
788 |
765 |
|
Konsumtion |
1 215 |
1 198 |
1 152 |
|
Räntor |
25 |
24 |
25 |
|
Varav utgifter för |
|
|
|
|
kapitalavkastning på |
|
|
|
|
pensionsskulden. |
7 |
8 |
1 |
7 |
Investeringar |
205 |
204 |
188 |
|
Finansiellt sparande |
52 |
63 |
52 |
|
procent av BNP |
1,1 |
1,4 |
1,2 |
|
|
|
|
|
|
Stat |
12 |
67 |
55 |
71 |
Ålderspensionssystem |
0 |
6 |
4 |
|
Kommunsektor |
3 |
1 Inklusive ofördelade utgifter.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren
28
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
Finansiellt sparande |
1,9 |
0,0 |
0,2 |
1,2 |
1,1 |
|||||
Varav staten |
1,1 |
0,3 |
1,6 |
1,5 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav ålderspensionssystemet |
0,9 |
0,2 |
0,2 |
0,5 |
0,3 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav kommunala sektorn |
0,2 |
|||||||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande1 |
2,2 |
1,3 |
1,0 |
0,4 |
0,0 |
0,1 |
0,8 |
0,7 |
||
0,6 |
0,2 |
0,7 |
1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP
2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
För att beakta vilken påverkan
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2017
Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2008 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,1 till
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden
det i kommunsektorn uppgick till
Det strukturella sparandet försvagades något mellan 2016 och 2017 men bedöms 2017 fortfarande vara i linje med överskottsmålet på 1 procent.
Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet
Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som uppstod under förra mandatperioden och fr.o.m. 2016 bedöms sparandet vara i linje med överskottsmålet. Regeringen bedömer även att sparandet 2017 ligger i linje med över- skottsmålet.
Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP
29
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
1.2Utgiftstaket för 2017
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
Utgiftstaket, ursprungligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fastställd nivå |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
1 074 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
1 167 |
1 210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tekniska justeringar |
|
|
6 |
13 |
10 |
2 |
4 |
2 |
7 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reella justeringar1 |
|
|
|
|
|
|
|
33 |
41 |
52 |
|
Utgiftstak, slutligt fastställt |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
1 084 |
1 095 |
1 107 |
1 158 |
1 215 |
1 274 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
910 |
943 |
965 |
986 |
989 |
1 022 |
1 067 |
1 096 |
1 135 |
1 184 |
1 229 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
28 |
14 |
24 |
38 |
74 |
62 |
28 |
11 |
23 |
31 |
45 |
Budgeteringsmarginal, procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av takbegränsade utgifter |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
7,5 |
6,0 |
2,6 |
1,0 |
2,0 |
2,6 |
3,6 |
1Utgiftstakets nivå för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i Budgetpropositionen för 2007 och utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i 2015 års ekonomiska vårproposition. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av u tgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena
utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2017 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 229,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 44,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).
Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
20171 |
2017 |
2017 |
2016 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor2 |
947,7 |
930,2 |
899,1 |
|
Ålderspensionssystemet vid |
|
|
|
|
sidan av statens budget |
300,4 |
299,1 |
285,4 |
|
Takbegränsade utgifter |
1248,1 |
1229,3 |
1 184,5 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
25,9 |
44,7 |
18,9 |
30,5 |
Utgiftstak |
1274 |
1274 |
|
1 215 |
1Den av riksdagen i december 2016 fastställda budgeten för 2017, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2017.
2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
De takbegränsade utgifterna blev 18,9 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2017. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exkl. stats- skuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan
30
av statens budget uppgick till 299,1 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2017. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå
Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2017 fastställdes av riksdagen i december 2014 till 1 210 miljarder kronor. Därefter har utgifts- takets nivå justerats av både tekniska och finanspolitiskt motiverade skäl.
Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 2017
Miljarder kronor
|
2017 |
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket1 |
1 210 |
Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen |
|
Vårändringsbudget för 2015 |
|
|
|
Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval |
52 |
|
|
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 |
1 262 |
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för |
|
personer över 65 |
1,85 |
|
|
Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter |
0,69 |
|
|
Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för |
|
inkomstsidan |
9,68 |
|
|
Ny nivå i budgetpropositionen för 2016 |
1 274 |
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 |
|
|
|
Utjämning LSS, ökad omslutning |
0,18 |
|
|
Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag |
|
PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering |
0,31 |
|
|
Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 |
1 274 |
|
|
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 |
|
|
|
Utjämning LSS, ökad omslutning |
0,01 |
|
|
Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 |
1 274 |
|
|
Slutligt utgiftstak |
1 274 |
|
|
1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29 |
|
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor.
Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2017 höjts med 12 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Större delen hänför sig till omläggningen i budgetpropositionen för 2016 av budgetering och redovisning av ett antal stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på inkomstsidan av statens budget. Bakgrunden var det nya regelverk för nationalräkenskaperna som infördes i september 2014, där fyra stöd om- definierats från att utgöra en del av statens skatteinkomster till en del av statens utgifter. Det offentliga åtagandet påverkades dock inte och förändringen motiverade därför en teknisk justering av utgiftstakets nivå.
Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2017 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 52 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalens användning
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.
I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2017, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2017 i december 2014, fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono- miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere-
31
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2017 i de ekonomiska vårpropositioner och budget- propositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2017 fastställdes.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017
Miljarder kronor
|
2017 |
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 |
26,4 |
Reformer |
|
|
|
Reviderad pris- och löneomräkning |
1,9 |
|
|
Övriga makroekonomiska förändringar |
18,0 |
|
|
Volymförändringar |
|
Övrigt2 |
21,9 |
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket |
52,0 |
|
|
Total förändring av budgeteringsmarginalen |
18,3 |
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2017 |
44,7 |
1Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29
2Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina - len, dvs. högre utgifter.
När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 26,4 miljarder kronor. I utfallet för 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till 44,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,3 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2017 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.
Sammantaget har 69,1 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår.
I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. utbildningsområdet, miljöområdet, bostads-
området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, biståndet, läkemedelsförmåner, utbildning, miljöområdet, kommunikationer och statsbidrag till kommuner (prop. 2016/17:1).
Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 18,0 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, bl.a. på grund av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifter för ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre 2017 av makroekonomiska orsaker, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan bedömningen när utgifts- taket fastställdes.
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 6,5 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för de efterföljande åren, främst avseende utgifts- område 8 Migration. När utgiftstaket för 2017 fastställdes baserades utgiftsberäkningarna på att ca 78 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system 2017. Det slutliga utfallet för 2017 blev ca 95 000 personer, vilket motsvarar 23 procent fler än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration har blivit ca 13,9 miljarder kronor högre 2017 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Samtidigt bedöms utgifterna ha blivit ca 2,0 miljarder kronor lägre till följd av volymförändringar under utgifts- område 15 Studiestöd, bl.a. till följd av att en lägre andel av de studerande mottog studie- medel.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder,
32
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel- ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,9 miljarder kronor större. Utfallet för 2017 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2017. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 13, 16, 18, 20, 22 och 27.
33
2
Utfallet för statens budget
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
2 Utfallet för statens budget
I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.
Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redo- visningen av inkomster består både av skatte- inkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan inkomster och intäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, men även för varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning av förändringen av anslagsbehållningar, Riks- gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2016 (bet. 2016/17:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1Saldot i statens budget 2017
Saldot i statens budget blev 62 miljarder kronor 2017 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 7 miljarder kronor. Saldot
blev därmed 54 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 22 miljarder kronor högre och utgifterna blev knappt 33 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2017
Miljoner kronor
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
mot |
|
Statens |
Ändring- |
|
statens |
|
budget |
budget1 |
Utfall 2017 |
budget |
Totala inkomster |
979 734 |
|
1 001 394 |
21 660 |
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
skatteinkomster |
1 023 715 |
|
1 049 925 |
26 211 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|
|||
|
|
|
|
|
Totala utgifter |
|
|
|
|
m.m. |
972 376 |
15 860 |
939 619 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
|
|
|
|
exkl. statsskulds- |
|
|
|
|
räntor m.m. |
954 7012 |
15 860 |
930 181 |
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
m.m. |
16 468 |
|
10 569 |
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
anslags- |
|
|
|
|
behållningar |
|
|
7 019 |
|
Riksgälds- |
|
|
|
|
kontorets |
|
|
|
|
nettoutlåning |
8 226 |
|
||
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
korrigering |
0 |
|
1 814 |
1 814 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
7 358 |
|
61 775 |
54 417 |
1I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor.
2Exklusive förändring av anslagsbehållningar.
Statens skatteinkomster blev 26 miljarder kronor högre än beräknat
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 980 miljarder kronor. Utfallet blev 1 001 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor
37
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 26 miljarder kronor högre och beror främst på högre intäkter från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
|
mot |
|
|
Statens |
Ändrings- |
Utfall |
statens |
Utgiftsområde |
budget |
budget |
2017 |
budget |
|
4 Rättsväsendet |
42 467 |
1 408 |
44 064 |
1 598 |
|
|
|
|
|
|
|
7 Internationellt |
34 990 |
1 785 |
36 707 |
1 717 |
|
bistånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 Migration |
32 580 |
6 841 |
40 034 |
7 453 |
|
|
|
|
|
|
|
9 Hälsovård, sjukvård |
68 496 |
1 948 |
67 411 |
||
och social omsorg |
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet |
107 052 |
120 |
101 868 |
|
vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Jämställdhet och |
32 635 |
70 |
23 931 |
|
nyanlända invandrares |
|
|
|
|
|
etablering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och |
75 657 |
13 |
71 559 |
|
arbetsliv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
22 434 |
|
19 671 |
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
72 381 |
676 |
71 098 |
|
universitetsforskning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, |
6 765 |
40 |
3 803 |
|
bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
55 115 |
43 |
53 296 |
|
26 |
Statsskuldsräntor |
16 468 |
|
10 569 |
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till |
29 586 |
|
24 224 |
|
Europeiska unionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
8 226 |
|
|||
nettoutlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
0 |
|
1 814 |
1 814 |
|
korrigering |
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
367 524 |
2 917 |
372 514 |
4 990 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter m.m. i |
|
|
|
|
|
statens budget |
972 376 |
15 860 |
939 619 |
||
|
|
|
|
|
|
Utgifterna blev 49 miljarder kronor lägre än budgeterat
Utgifterna i statens budget uppgick till 940 miljarder kronor. Det är 33 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den
ursprungliga budgeten och 49 miljarder kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. För 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 4 Rätts- väsendet, 7 Internationellt bistånd och 8 Migration blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget.
Utfallet för statens budget 2017 jämfört med 2016
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2017 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2017 ett överskott på 62 miljarder kronor, vilket är 24 miljarder kronor lägre än 2016.
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2016
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall 2017 |
Utfall 2016 |
mot 2016 |
Totala inkomster |
1 001 394 |
1 002 |
|
|
|
697 |
|
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
1 049 925 |
1 044 |
5 899 |
|
|
026 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|||
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
939 619 |
917 396 |
22 223 |
|
|
|
|
Utgiftsområden exkl. |
930 181 |
899 096 |
31 084 |
statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. |
10 569 |
1 743 |
8 826 |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
14 764 |
||
nettoutlåning |
|
|
|
Kassamässig korrigering |
1 814 |
1 792 |
22 |
|
|
|
|
Budgetsaldo |
61 775 |
85 301 |
|
|
|
|
|
Statens inkomster minskade 2017 med 1 miljard kronor jämfört med 2016. Skatteinkomsterna ökade med 6 miljarder kronor (0,6 procent) medan övriga inkomster minskade med drygt 7 miljarder kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter beräknas ha ökat med knappt 41 miljarder kronor (4,0 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärde- skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har däremot minskat med 35 miljarder kronor. Den stora förändringen av periodiseringarna förklaras främst av att hushåll och bolag inte placerat lika mycket kapital på skattekonto under 2017. Det
38
beror även på andra betalnings- och uppbörds- förskjutningar mellan åren. Kapitalplaceringarna har ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och budgetsaldot.
Utgifterna ökade med 2,4 procent
Utgifterna i statens budget ökade med 22 miljarder kronor (2,4 procent) mellan 2016 och 2017.
De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla och utökad matematikundervisning i grundskolan.
För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 9 miljarder kronor (506,4 procent). Det beror på flera faktorer. Bland annat blev överkurserna vid emission 7 miljarder kronor lägre än 2016. Riksgäldskontorets netto- utlåning minskade med 18 miljarder kronor. Bland annat beroende på att Irland i förtid betalade tillbaka det lån som togs under 2012 som ett led i ett ekonomiskt reformprogram. Betalningen uppgick till 5 miljarder kronor.
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inklusive posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2016 och 2017.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2016 och 2017
Miljoner kronor
|
|
Utfall |
Utfall |
Skillnad |
Utgiftsområde |
2017 |
2016 |
mot 2016 |
|
4 Rättsväsendet |
44 064 |
42 289 |
1 776 |
|
|
|
|
|
|
7 Internationellt bistånd |
36 707 |
31 971 |
4 736 |
|
|
|
|
|
|
8 Migration |
40 034 |
41 251 |
||
9 Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
omsorg |
67 411 |
63 371 |
4 040 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
och funktionsnedsättning |
101 868 |
105 614 |
||
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
34 658 |
35 928 |
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
och barn |
88 660 |
86 106 |
2 554 |
|
|
|
|
|
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
invandrares etablering |
23 931 |
19 200 |
4 731 |
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
universitetsforskning |
71 098 |
66 026 |
5 072 |
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
53 296 |
50 087 |
3 209 |
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
livsmedel |
17 225 |
15 898 |
1 327 |
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
105 566 |
93 350 |
12 216 |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
10 569 |
1 743 |
8 826 |
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
24 224 |
30 350 |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 764 |
|||
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
223 253 |
219 448 |
3 804 |
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter m.m. i statens |
|
|
|
|
budget |
939 619 |
917 396 |
22 223 |
2.2Inkomster i statens budget 2017
I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år medan intäkt- erna redovisar skatterna det år de avser dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2017 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
39
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomst- erna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2017 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 1,4 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2017 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med knappt en halv miljard kronor.
Tabell 2.5 Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 och i propositionen Vårändringsbudget för 2017
Miljarder kronor
Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna
|
SB17 |
VÄB17 |
Totalt |
Skatt på arbete |
– |
||
|
|
|
|
Skatt på kapital |
1,3 |
0,4 |
1,7 |
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och |
0,3 |
– |
0,3 |
insatsvaror |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga skatter |
– |
– |
– |
Summa skattebeslut |
1,4 |
0,4 |
1,8 |
De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2017 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. Den största regelförändringen som påverkar inkomster från skatt på kapital 2017 är avdrags- förbud för ränta på vissa efterställda lån. Skatt på konsumtion påverkades av flest antal regel- förändringar, men effekterna tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring för skatt på konsumtion var införandet av kemikalieskatten.
ekonomin som 2017 blev 0,1 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2017.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna ökar med mer än
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2017 blev 0,3 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2017. En bidragande förklaring är en stark utveckling av bostadsinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2018 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2017.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i
40
Tabell 2.6 Antaganden i 2018 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2017
Procentuell utveckling om inget annat anges
|
2017 |
2016 |
BNP, marknadspris1 |
4,5 |
4,9 |
Diff. BP17 |
0,3 |
|
|
|
|
Arbetade timmar2 |
2,0 |
2,7 |
Diff. BP17 |
0,5 |
0,5 |
Timlön3 |
2,7 |
2,2 |
Diff. BP17 |
||
|
|
|
Utbetald lönesumma, |
4,7 |
4,7 |
skatteunderlag |
|
|
|
|
|
Diff. BP17 |
0,1 |
|
Arbetslöshet4 |
6,7 |
6,9 |
Diff. BP17 |
0,4 |
0,2 |
|
|
|
Arbetsmarknadspolitiska |
3,5 |
3,5 |
program5 |
|
|
Diff. BP17 |
||
Hushållens |
4,1 |
3,2 |
konsumtionsutgifter1 |
|
|
Diff. BP17 |
||
Kommunal medelskattesats6 |
32,11 |
32,10 |
Diff. BP17 |
0,0 |
0,0 |
Statslåneränta6 |
0,5 |
0,3 |
Diff. BP17 |
0,0 |
|
|
|
|
KPI |
1,7 |
1,0 |
|
|
|
Diff. BP17 |
0,3 |
0,0 |
Inkomstbasbelopp7 |
61,5 |
59,3 |
Diff. BP17 |
0,0 |
|
Prisbasbelopp7 |
44,8 |
44,3 |
Diff. BP17 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Inkomstindex |
168,2 |
162,1 |
Diff. BP17 |
0,0 |
|
Skiktgräns8 |
438,9 |
430,2 |
Diff. BP17 |
0,0 |
0,0 |
Övre skiktgräns8 |
638,5 |
625,8 |
Diff. BP17 |
0,0 |
0,0 |
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Kalenderkorrigerat, anställda.
3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4Arbetslöshet
5Procent av arbetskraften.
6Medelvärde under året, procent.
7Tusental kronor.
8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2017
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2017 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2017
1100 |
Direkta skatter på arbete |
|
1110 |
Inkomstskatter |
dec 18 |
|
|
|
1120 |
Allmän pensionsavgift |
dec 18 |
1140 |
Skattereduktioner |
dec 18 |
|
|
|
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
|
|
|
|
1210 |
Arbetsgivaravgifter, 1218 |
aug 18 |
1240 |
Egenavgifter |
dec 18 |
|
|
|
1270 |
Särskild löneskatt, 1274 |
dec 18 |
|
|
|
1280 |
Nedsättningar, |
dec 18 |
1300 |
Skatt på kapital |
|
1310 |
Skatt på kapital, hushåll |
dec 18 |
|
|
|
1320 |
Skatt på företagsvinster |
dec 18 |
1340 |
Avkastningsskatt, |
dec 18 |
|
|
|
1350 |
Fastighetsskatt |
dec 18 |
|
|
|
1400 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
|
|
|
1410 |
Mervärdesskatt, 1411 |
sep 18 |
|
|
|
1600 |
Restförda och övriga skatter |
|
|
|
|
1620 |
Övriga skatter, hushåll |
maj 19 |
1630 |
Övriga skatter, företag |
maj 19 |
1800 |
Avgående poster, skatter till andra sektorer |
|
|
|
|
1810 |
Skatter till andra sektorer |
dec 18 |
1900 |
Periodiseringar |
|
1910 |
Uppbördsförskjutningar |
maj 19 |
|
|
|
1920 |
Betalningsförskjutningar |
dec 18 |
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2017.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2017, vilken blir känd i december 2018.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2018 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2018.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2019, beroende på omprövningar för hushåll
41
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2016 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Skatt på arbete |
1,7 |
||||
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
3,8 |
8,4 |
18,3 |
||
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
1,3 |
||||
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
0,1 |
||||
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
2,8 |
14,8 |
|||
|
|
|
|
|
|
Avgår: |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
2,5 |
0,0 |
Offentliga sektorns skatteintäkter |
0,3 |
14,8 |
|||
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
0,9 |
2,5 |
|||
|
|
|
|
|
|
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,6 |
0,2 |
0,1 |
0,3 |
|
Statens skatteintäkter |
15,2 |
||||
Procent av slutgiltigt utfall |
1,6 |
||||
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2017 beräknas uppgå till drygt 2 022 miljarder kronor. Detta är knappt 29 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive
I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget.
För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2017, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2017 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.
42
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2017 och 2016
Miljarder kronor
|
Beräknat utfall |
Utfall1 |
Skillnad mot statens |
Skillnad mot statens |
|
budget |
budget |
||
|
|
|
||
Inkomstår |
2017 |
2016 |
2017 |
2016 |
Skatt på arbete |
1 194,4 |
1 137,4 |
3,7 |
|
Direkta skatter |
635,6 |
607,1 |
0,6 |
|
Kommunal skatt |
700,4 |
669,6 |
1,2 |
|
Statlig skatt |
58,6 |
55,6 |
||
Jobbskatteavdrag |
||||
Husavdrag |
2,6 |
|||
Övrigt |
0,0 |
0,0 |
||
Indirekta skatter |
558,8 |
530,3 |
3,1 |
|
Arbetsgivaravgifter |
541,1 |
515,7 |
3,3 |
|
Egenavgifter |
12,5 |
11,8 |
||
Särskild löneskatt |
45,4 |
43,6 |
0,8 |
0,2 |
Nedsättningar |
0,0 |
2,0 |
||
Skatt på tjänstegruppliv |
0,5 |
0,5 |
0,0 |
|
Avgifter till premiepensionssystemet |
0,3 |
|||
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
254,3 |
246,0 |
25,6 |
45,7 |
Skatt på kapital, hushåll |
75,1 |
74,6 |
14,2 |
27,9 |
Skatt på företagsvinster |
123,5 |
115,2 |
9,7 |
13,9 |
Avkastningsskatt |
4,4 |
4,6 |
0,6 |
|
Fastighetsskatt |
32,8 |
33,4 |
0,5 |
0,7 |
Stämpelskatt |
12,1 |
12,3 |
2,8 |
|
Kupongskatt m.m. |
6,4 |
5,7 |
1,3 |
0,8 |
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
561,1 |
539,0 |
12,0 |
22,2 |
Mervärdesskatt |
427,4 |
406,5 |
13,7 |
21,3 |
Skatt på tobak och alkohol |
26,3 |
25,8 |
0,1 |
0,7 |
Energiskatt |
46,6 |
44,6 |
||
Koldioxidskatt |
23,5 |
24,1 |
1,3 |
|
Övriga skatter på energi och miljö |
4,1 |
5,2 |
||
Skatt på vägtrafik |
19,9 |
19,7 |
||
Skatt på import |
6,3 |
6,1 |
||
Övriga skatter |
7,0 |
7,0 |
0,0 |
0,4 |
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
12,2 |
16,4 |
0,9 |
10,7 |
Restförda skatter |
1,2 |
|||
Övriga skatter |
18,0 |
21,1 |
2,4 |
9,5 |
Totala skatteintäkter |
2 022,0 |
1 938,8 |
29,0 |
82,2 |
Avgår, |
0,3 |
0,4 |
||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
2 015,8 |
1 932,8 |
29,3 |
82,6 |
Avgår, kommunala inkomstskatter |
6,0 |
|||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
0,2 |
|||
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
1 053,9 |
1 013,1 |
35,5 |
80,5 |
Periodiseringar |
30,9 |
11,0 |
||
Statens skatteinkomster |
1 049,9 |
1 044,0 |
26,2 |
91,4 |
Övriga inkomster |
||||
|
|
|
|
|
Inkomster på statens budget |
1 001,4 |
1 002,7 |
21,7 |
78,4 |
|
|
|
|
|
1Fullständigt utfall i maj 2018. |
|
|
|
|
43
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomst- er, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbets- löshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- reduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2018 och uppgifterna för 2017 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2017 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 194 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2017 har intäkterna reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ner, medan de indirekta skatterna ligger i linje med det som fastställdes i budgeten 2017.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2016 blev utfallet för de direkta skatterna 607 miljarder kronor. År 2017 beräknas de direkta skatterna uppgå till knappt 636 miljarder kronor.
Jämfört med statens budget för 2017 har de direkta skatterna 2017 reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre kommunala skatteintäkter till följd av lägre transfereringsinkomster.
Kommunal inkomstskatt
År 2017 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 700 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2017 reviderats ner med 6 miljarder kronor. Förklaringen är främst lägre transfereringsinkomster, främst från
sjukpenning och pensioner, än vad som antogs i statens budget.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 59 miljarder kronor 2017. I jämförelse med statens budget för 2017 har den statliga inkomstskatten reviderats ner drygt 2 miljarder kronor, delvis till följd av högre KPI. Skiktgränserna för 2017 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2017.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2017 beräknas bli knappt 119 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2017.
Skattereduktioner
Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2017 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2017 ha uppgått till 559 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivar- avgifter.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna uppgick 2017 till drygt 541 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ner med knappt 1 miljard kronor. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbets- marknaden.
Särskild löneskatt
År 2017 beräknas den särskilda löneskatten bli drygt 45 miljarder kronor. Jämfört med statens
44
budget har intäkterna reviderats upp med knappt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har ökat.
Nedsättningar
År 2017 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 4 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2017. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg, augusti 2015 samt juni 2016, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att ned- sättningarna beräknas bli lägre 2017 jämfört med 2016.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapital- inkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2017 beräknas skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter inom skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2017 till stor del fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränte- inkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 75 miljarder kronor 2017. Det är 14 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre än tidigare beräkning. Det förklaras i sin tur av en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden. Även hushållens utdelnings- inkomster väntas bli betydligt högre än tidigare bedömning, vilket baseras på kontrolluppgifter för 2017.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattnings- bara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 123 miljarder kronor 2017 och detta är drygt 10 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Den slutgiltiga beskattningen för 2016 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot prognosen i statens budget för 2017.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före be- skattningsåret. 2017 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten väntas bli 4 miljarder kronor 2017, en marginell minskning från året innan. Minskningen beror på något lägre statslåneränta 2016 i förhållande till 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2017 har det beräknade utfallet reviderats upp marginellt, givet dels starkare utfall 2016 men även något starkare utveckling av livbolagens tillgångar än tidigare prognostiserat.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2017 till 7 687 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads-
45
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
andelen i hyreshus uppgick till 1 315 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till 33 miljarder kronor 2017, vilket är i nivå med både året innan och i statens budget för 2017.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2017 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året innan men drygt 1 miljard kronor lägre än i statens budget för 2017.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Kupongskatten uppgick till 6 miljarder kronor 2017, vilket är 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2017.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2017 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 561 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper bes- kattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdes- skatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor, i verksamheter där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 427 miljarder kronor 2017, vilket är 14 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Att intäkterna från mervärdesskatt blev så mycket högre, trots att hushållens konsumtion inte utvecklades lika starkt som beräknat, beror på att investeringarna ökade starkt. Särskilt bostadsinvesteringarna ökade betydligt kraftigare än beräknat i statens budget för 2017 och de görs till stor del av hushåll som inte kan dra av ingående mervärdesskatt.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med för- brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentlig- finansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.
Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget till 134 miljarder kronor 2017, vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Avvikelsen från statens budget är förhållandevis jämnt fördelad mellan de olika punktskatterna, där utfallet för intäkterna från de flesta punktskatter kom in lite lägre än beräknat.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och om- prövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, avgifter till Kärn- avfallsfonden m.fl.
Restförda och övriga skatter uppgick till 12 miljarder kronor 2017, vilket var 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2017. Det beror främst på högre intäkter för omprövningar från hushåll.
46
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar.
Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalnings- förskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas |
2017 |
ha |
uppgått |
|
till |
kronor, |
vilket |
är |
drygt |
9 miljarder kronor |
lägre än |
väntat. Det beror |
främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till fysiska och juridiska personer samt betalnings- förskjutningar i förhållande till den kommunala sektorn.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga av- skrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskriv- ningar).
De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka
Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.
Det totala utfallet för övriga inkomster 2017 uppgick till
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
27 764 |
27 380 |
31 256 |
|
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
5 000 |
8 |
231 |
|
Återbetalning av lån |
691 |
764 |
73 |
784 |
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
11 294 |
11 427 |
133 |
10 775 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
11 272 |
10 476 |
10 980 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
1 415 |
|||
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
||||
|
|
|
|
|
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster,
47
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
böter och övriga inkomster av statens verksamhet.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Rörelseöverskott |
2 575 |
3 637 |
1 062 |
4 235 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
384 |
362 |
286 |
|
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 706 |
2 379 |
673 |
1 960 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
11 000 |
8 558 |
12 588 |
|
Offentligrättsliga avgifter |
10 025 |
10 095 |
71 |
10 361 |
|
|
|
|
|
Försäljningsinkomster |
67 |
93 |
26 |
68 |
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
1 187 |
1 101 |
1 072 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
820 |
1 155 |
335 |
686 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
27 764 |
27 380 |
31 256 |
|
|
|
|
|
|
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 27 380 miljoner kronor, vilket är 383 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.
Jämfört med föregående år blev Inkomsterna av statens verksamhet 3 876 miljoner kronor (12,4 procent) lägre. Rörelseöverskotten blev lägre, en minskning med 598 miljoner kronor.
Dock blev |
utfallet för |
Ränteinkomster |
419 miljoner |
kronor högre än |
föregående år. |
Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2016 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre.
Lägre rörelseöverskott
Rörelseöverskotten uppgick till 3 637 miljoner kronor, vilket är 598 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2016.
För år 2016 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 552 miljoner kronor i resultat. Det är 569 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 359 miljoner kronor 2017. Det är 370 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än 2016.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2016 till 235 miljoner kronor och inlevererades 2017. Det
inlevererade överskottet 2017 är 71 miljoner kronor (43,4 procent) högre än det överskott som inlevererades 2016.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 500 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före boksluts- dispositioner m.m. För de senaste fem åren,
2012 |
till |
2016, |
uppgår |
Riksbankens |
genomsnittliga |
resultat till |
3 175 miljoner |
kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 010 miljoner kronor för 2016. Efter justeringar och återföringar av boksluts-
|
dispositioner, vilka omfattar en |
prisvinst om |
|||
|
5 297 miljoner |
kronor, |
redovisades ett |
positivt |
|
|
resultat på 8 851 miljoner kronor. |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2.12 Rörelseöverskott |
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
|
2076 |
2017 |
2017 |
2016 |
|
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
|
inlevererade överskott |
13 |
17 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
|
Kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
|
utdelning och inleverans |
|
|
|
|
|
av motsvarighet till |
|
|
|
|
|
statlig skatt |
410 |
359 |
729 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
garantiverksamhet |
33 |
39 |
6 |
26 |
|
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
100 |
235 |
135 |
164 |
|
Inlevererat överskott från |
|
|
|
|
|
övriga myndigheter |
320 |
487 |
167 |
515 |
|
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
|
överskott |
1 700 |
2 500 |
800 |
2 800 |
|
Rörelseöverskott |
2 575 |
3 637 |
1 062 |
4 235 |
Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning
Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 362 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (26,3 procent) högre än föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 248 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 35 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på
48
97 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV in 116 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2016. Fortifika- tionsverket levererade ett överskott på 113 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2016 på 29 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2017 på 84 miljoner kronor.
Intäktsränta på skattekontot noll från den 1 januari 2017
Ränteinkomster uppgick till 2 379 miljoner kronor, det är 419 miljoner kronor (21,4 procent) högre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Räntor på näringslån |
0 |
1 |
||
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
37 |
36 |
36 |
|
Övriga ränteinkomster |
1 670 |
2 343 |
673 |
1 925 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 706 |
2 379 |
673 |
1 960 |
|
|
|
|
|
Övriga |
ränteinkomster |
uppgick |
till |
2 343 miljoner kronor, vilket |
är 418 miljoner |
kronor (17,8 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto utgör 97,0 procent av ut- fallet för övriga ränteinkomster. Skillnaden jäm- fört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott blev 690 miljoner kronor högre. Från den 1 januari 2017 är intäktsräntan på skattekonto noll på grund av en lagändring.
Lägre inkomster av statens aktier under 2017
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 8 558 miljoner kronor, det är 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än föregående år.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2017 och 2016
Miljoner kronor
|
Utfall 2017 |
Utfall 2016 |
Skillnad |
Akademiska hus |
1 393 |
3 290 |
|
|
|
|
|
Apoteket |
300 |
1 100 |
|
|
|
|
|
Bostadsgaranti |
32 |
2 |
30 |
Sweden House |
2 |
2 |
0 |
|
|
|
|
Fouriertransform |
- |
0 |
0 |
|
|
|
|
Infranord |
84 |
0 |
84 |
Inlandsinnovation |
- |
0 |
0 |
|
|
|
|
Jernhusen |
178 |
500 |
|
|
|
|
|
Lernia |
14 |
50 |
|
0 |
0 |
0 |
|
AB (LKAB) |
|
|
|
Metria |
2 |
8 |
|
|
|
|
|
Nordiska |
186 |
195 |
|
investeringsbanken |
|
|
|
|
|
|
|
PostNord |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
Saminvest AB |
0 |
- |
0 |
SBAB |
628 |
0 |
628 |
|
|
|
|
SJ |
260 |
188 |
72 |
|
|
|
|
Specialfastigheter |
497 |
446 |
51 |
Sveaskog |
800 |
800 |
0 |
|
|
|
|
Svensk Bilprovning |
67 |
56 |
11 |
|
|
|
|
Svensk Exportkredit |
234 |
356 |
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
Svevia |
299 |
150 |
149 |
|
|
|
|
Swedavia |
143 |
232 |
|
|
|
|
|
Telia Company |
3 229 |
4 844 |
|
|
|
|
|
Teracom Group |
210 |
285 |
|
|
|
|
|
Vasallen |
0 |
85 |
|
Totalt |
8 558 |
12 588 |
Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till sammanlagt 1 393 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor lägre än föregående år. Akademiska hus AB delade ut 2 000 miljoner kronor i extrautdelning under 2016 vilket till största delen förklarar skillnaden mellan åren.
Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 3 229 miljoner kronor, vilket är 1 614 miljoner kronor lägre än 2016. Resultatet för koncernen uppgick 2016 till 6 496 miljoner kronor, vilket är 3 754 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än 2015.
Utdelningen från Apoteket AB uppgick till 300 miljoner kronor. Det är 800 miljoner kronor lägre än förra året.
Utdelningen från SBAB blev 628 miljoner kronor. Det motsvarar 40 procent av årets
49
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
resultat som uppgick till 1 570 miljoner kronor. Under föregående år gavs ingen utdelning.
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 095 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än föregående år.
År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter,
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 439 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2016.
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
uppgick |
till 388 miljoner |
kronor. |
Det är |
en |
|
ökning |
med |
274 miljoner |
kronor |
||
(239,9 procent) |
jämfört |
med föregående |
år. |
Ökningen förklaras av en ny finansieringsmodell för Patent- och registreringsverket som innebär att myndigheten finansieras med anslag i stället för med avgifter. Det medför att avgifterna numera redovisas mot inkomsttitel. Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.
Högre inkomster från böter |
|
|
Inkomsterna |
från Böter m.m. |
uppgick till |
1 101 miljoner |
kronor, vilket är |
29 miljoner |
kronor (2,7 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2714 Sanktionsavgifter m.m. blev 37 miljoner kronor högre än föregående år. Det förklaras i sin tur i huvudsak av högre avgifter vid överträdelser av kör- och vilotider från Transportstyrelsen. Inkomsterna från inkomsttitel 2712 Bötesmedel blev 9 miljoner kronor lägre än föregående år.
Övriga inkomster av statens verksamhet
uppgick till |
1 155 miljoner |
kronor, vilket är |
469 miljoner |
kronor högre |
än 2016. Det |
förklaras huvudsakligen av övriga inkomster från Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Kammarkollegiet.
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
5 000 |
8 |
231 |
|
|
|
|
|
|
Låga inkomster av försåld egendom 2017
Inkomster av försåld egendom uppgick 2017 till 8 miljoner kronor, vilket är 4 992 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Inkomsterna 2017 består främst av överskott från Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter.
Jämfört med föregående år blev inkomsterna 222 miljoner kronor lägre. Det beror huvud- sakligen på statens försäljning av aktier i SAS AB (publ) som medförde inkomster på 210 miljoner kronor år 2016.
Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till ett försäljningspris om 1 694 miljoner kronor. Ingen försäljningsinkomst redovisades 2017, då försäljningen villkorades bl.a. av Konkurrensverkets godkännande. Efter avdrag för försäljningsomkostnader redovisades ett överskott på 1 683 miljoner kronor från denna försäljning i februari 2018.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.
50
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
1 |
1 |
0 |
1 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
529 |
521 |
579 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av övriga |
|
|
|
|
lån |
162 |
243 |
81 |
203 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
691 |
764 |
73 |
784 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån oförändrat jämfört med |
|||||
föregående år |
|
|
|
|
|
Utfallet |
på |
inkomsttypen |
uppgick till |
||
764 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
73 miljoner |
|
kronor |
(10,5 procent) |
högre |
än |
beräknat i |
statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 19 miljoner kronor (2,5 procent) lägre.
Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än 2016. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 32 402.
Återbetalningen av övriga lån blev 81 miljoner kronor (33,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 39 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 25 miljoner kronor högre än föregående år på grund av att fler låntagare är återbetalnings- skyldiga. Antalet lån 2017 uppgick till 71 900, vilket är en ökning med 5 600 lån jämfört med 2016 och beror på den senaste tidens mottagande av asylsökande. Hemutrustnings- lånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
97 |
96 |
107 |
|
|
|
|
|
|
varav Avskrivningar på |
|
|
|
|
fastigheter |
97 |
96 |
107 |
|
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
11 197 |
11 331 |
134 |
10 668 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
11 294 |
11 427 |
133 |
10 775 |
|
|
|
|
|
Inkomsterna uppgick till 11 427 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräknat i statens budget för 2017.
De statliga pensionsavgifterna ökade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 11 331 miljoner kronor under 2017. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 9 257 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader upp- gick till 2 126 miljoner kronor. Admin- istrationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 185 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 134 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 663 miljoner kronor (6,2 procent).
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Statlig |
|
|
|
|
tjänstepensionering |
|
9 257 |
|
8 723 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
|
|
|
pensionskostnader |
|
2 126 |
|
1 999 |
|
|
|
|
|
Statlig grupplivförsäkring |
|
50 |
|
52 |
Premieskatt, gruppliv |
|
39 |
|
40 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
54 |
|
52 |
Avdrag för |
|
|
|
|
administrationskostnader |
|
|
||
Administration, |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
|
||
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
11 197 |
11 331 |
134 |
10 668 |
|
|
|
|
|
51
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Bidrag från EU:s |
|
|
|
|
jordbruksfonder |
8 515 |
7 779 |
8 852 |
|
|
|
|
|
|
Gårdsstöd |
6 431 |
6 698 |
267 |
6 345 |
|
|
|
|
|
Övriga interventioner |
130 |
117 |
127 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska garantifonden |
|
|
|
|
för jordbruket |
4 |
7 |
||
|
|
|
|
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
landsbygdsutvecklingen |
1 950 |
1 004 |
2 372 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
fiskenäringen |
162 |
15 |
58 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
regionala |
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
1 407 |
1 213 |
721 |
|
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
socialfonden |
979 |
578 |
324 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska nätverk |
22 |
215 |
193 |
383 |
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EU |
186 |
675 |
489 |
642 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
11 272 |
10 476 |
10 980 |
Inkomsterna uppgick till 10 476 miljoner kronor 2017 och är 796 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2016 blev inkomsterna 504 miljoner kronor (4,6 procent) lägre.
Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade jämfört med 2016
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 7 779 miljoner kronor 2017, vilket är 737 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget och 1 073 miljoner kronor lägre jämfört med 2016. Det är framförallt bidragen från den europeiska fonden
för landsbygdsutveckling
Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och från socialfonden än 2016
Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 1 213 miljoner kronor. Jämfört med 2016 ökade inkomsterna med 493 miljoner kronor (68,3 procent). Det beror på att programperioden
Bidragen till transeuropeiska nätverk
Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 193 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 215 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. betalats ut för väg- och järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn.
Övriga bidrag från EU
Övriga bidrag från EU blev 489 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 675 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
52
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Tillkommande |
|
|
|
|
skatter |
10 149 |
10 198 |
49 |
9 716 |
6 504 |
6 296 |
6 051 |
||
|
|
|
|
|
Tullmedel |
6 469 |
6 262 |
6 018 |
|
|
|
|
|
|
Jordbrukstullar och |
|
|
|
|
sockeravgifter |
34 |
34 |
0 |
33 |
|
|
|
|
|
Kommunala |
|
|
|
|
utjämningsavgifter |
3 646 |
3 902 |
257 |
3 664 |
|
|
|
|
|
Utjämningsavgift för |
|
|
|
|
3 646 |
3 902 |
257 |
3 664 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar |
1 366 |
|||
Intäkter som förs till |
|
|
|
|
fonder |
||||
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt |
2 171 |
|||
Avräknad |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
statliga myndigheter |
1 289 |
|||
|
|
|
|
|
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
kommuner |
882 |
|||
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
1 415 |
|||
|
|
|
|
|
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå
till |
kronor. |
Utfallet |
||||
blev |
miljoner kronor. Skillnaden |
mot |
||||
beräkningen |
i |
statens |
budget |
blev |
alltså |
|
1 415 miljoner |
kronor. |
Avräkningarna |
för |
kompensation för mervärdesskatt till kommun- erna och statliga myndigheter blev sammanlagt 2 148 miljoner kronor lägre och beror på att den offentliga konsumtionen blev lägre än väntat.
Jämfört med 2016 ökade Avräkningar m.m. i
anslutning |
till |
skattesystemet |
med |
3 232 miljoner |
kronor. Avräkningarna |
för |
|
kompensation |
för |
mervärdesskatt |
till |
kommunerna ökade med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen antas ha ökat med 4,7 procent.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
2.3Utgifter i statens budget
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ur- sprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
53
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.21 Utgifter i statens budget 2017
Miljoner kronor
|
|
|
Ändrings- |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
SB |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
anvisat |
||
1 |
Rikets styrelse |
13 268 |
47 |
13 316 |
13 324 |
56 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
15 259 |
25 |
15 284 |
15 262 |
3 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 986 |
38 |
11 024 |
11 011 |
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
42 467 |
1 408 |
43 875 |
44 064 |
1 598 |
190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
1 913 |
250 |
2 163 |
1 953 |
40 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
50 254 |
485 |
50 739 |
50 383 |
129 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
34 990 |
1 785 |
36 775 |
36 707 |
1 717 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Migration |
32 580 |
6 841 |
39 421 |
40 034 |
7 453 |
612 |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
68 496 |
1 948 |
70 444 |
67 411 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
107 052 |
120 |
107 172 |
101 868 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
34 774 |
|
34 774 |
34 658 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
barn |
89 491 |
89 387 |
88 660 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
|
|
|
|
invandrares etablering |
32 635 |
70 |
32 705 |
23 931 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
75 657 |
13 |
75 669 |
71 559 |
||
15 |
Studiestöd |
22 434 |
|
22 434 |
19 671 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
72 381 |
676 |
73 058 |
71 098 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
14 521 |
0 |
14 521 |
14 475 |
||
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning |
|
|
|
|
|
|
|
och byggande samt konsumentpolitik |
6 765 |
40 |
6 805 |
3 803 |
||
19 |
Regional tillväxt |
3 595 |
|
3 595 |
2 808 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
8 404 |
509 |
8 913 |
7 780 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
2 877 |
203 |
3 080 |
2 992 |
115 |
|
22 |
Kommunikationer |
55 115 |
43 |
55 158 |
53 296 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
17 189 |
1 053 |
18 242 |
17 225 |
36 |
|
24 |
Näringsliv |
6 456 |
400 |
6 856 |
6 416 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
105 555 |
11 |
105 566 |
105 566 |
11 |
0 |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
16 468 |
|
16 468 |
10 569 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
29 586 |
|
29 586 |
24 224 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
7 019 |
7 019 |
||
Summa |
|
964 150 |
15 860 |
980 010 |
940 749 |
||
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
8 226 |
|
8 226 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
|
0 |
1 814 |
1 814 |
1 814 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter i statens budget |
972 376 |
15 860 |
988 236 |
939 619 |
Utgifterna i statens budget uppgick till 939 619 miljoner kronor. Det är 32 757 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 48 617 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 13 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller högre än vad som anvisades i statens budget.
Fler civilanställda vid Polismyndigheten
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppgick utgifterna till 44 064 miljoner kronor, vilket är 1 598 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 190 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror på att antalet civilanställda vid
54
Polismyndigheten ökade mer än beräknat i den ursprungliga budgeten.
Utgifterna för bistånd ökar
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 36 707 miljoner kronor, vilket är 1 717 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten men 68 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att antalet asylsökande blev lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Eftersom del av kostnader för asylsökande räknas in i biståndsramen anvisades ytterligare medel i ändringsbudgetarna för att Sverige skulle nå upp till den fastställda biståndsramen.
Ersättningar till kommunerna högre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick
till |
40 034 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
7 453 miljoner kronor |
högre |
än vad |
som |
|
anvisades i den ursprungliga |
budgeten |
och |
612 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till kommunerna för asyl- sökande blev högre än beräknat. Bland annat beror det på att ersättningen för ensam- kommande barn blev högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.
Kostnader för assistansersättningen 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat
För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 67 411 miljoner kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten och 3 033 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Kostnader för statlig assistans- ersättning blev 2 621 miljoner kronor lägre eftersom färre personer beviljades assistans- ersättning och antalet personer som fick sin ersättning indragen ökade. Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 1 556 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare 1 103 miljoner kronor för läkemedelsförmånerna.
Lägre utgifter för sjukpenning än beräknat
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev ut- gifterna 101 868 miljoner kronor, vilket är 5 184 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror främst på att antalet
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
utbetalade nettodagar för sjukpenning blev lägre än beräknat.
Färre kommunmottagna nyanlända invandrare än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 23 931 miljoner kronor. Det är 8 704 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat.
Utgifterna för subventionerade anställningar blev lägre än beräknat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 71 559 miljoner kronor, vilket är 4 098 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2017. Det beror bl.a. på att utgifterna för sub- ventionerade anställningar blev lägre än beräknat.
Färre studiemedelstagare än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 671 miljoner kronor, vilket är 2 763 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat. Det beror också på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.
Lägre utnyttjande av medel än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 71 098 miljoner kronor. Det är 1 283 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen inte har nyttjats i den utsträckning som beräknats för bl.a. bidrag till lärarlöner, vuxenutbildning och upprustning av skollokaler och utemiljöer.
Endast 17 procent av investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder har betalats ut
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 803 miljoner kronor och blev därmed 2 962 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyres- bostäder och bostäder till studerande blev 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än beräknat.
55
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Lågt ränteläge medför lägre utgifter för kommunikationer
Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 53 296 miljoner kronor, vilket är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 924 miljoner kronor.
Lågt ränteläge gav lägre ränteutgifter
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 10 569 miljoner kronor, vilket är 5 899 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på främst på ett lägre ränteläge än beräknat, vilket medförde att ränteutgifterna på lån i svenska kronor blev lägre än beräknat och att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.
EU återbetalade nästan 8 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 24 224 miljoner kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det låga anslagsutfallet är att EU under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige om 7 800 miljoner kronor.
Utfall för 2017 och 2016
Tabell 2.22 Utfallet för statens budget för 2017 och 2016
Miljoner kronor
|
|
|
Utfall |
Utfall |
Skillnad |
Utgiftsområde |
2017 |
2016 |
mot 2016 |
||
1 |
Rikets styrelse |
13 324 |
12 672 |
653 |
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
finansförvaltning |
15 262 |
15 035 |
227 |
||
3 |
Skatt, tull och exekution |
11 011 |
10 840 |
172 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
44 064 |
42 289 |
1 776 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
1 953 |
2 070 |
||
6 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
krisberedskap |
50 383 |
49 366 |
1 017 |
||
7 |
Internationellt bistånd |
36 707 |
31 971 |
4 736 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Migration |
40 034 |
41 251 |
||
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
omsorg |
67 411 |
63 371 |
4 040 |
||
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
och funktionsnedsättning |
101 868 |
105 614 |
|||
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
34 658 |
35 928 |
||
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
|
och barn |
88 660 |
86 106 |
2 554 |
||
13 |
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
|
invandrares etablering |
23 931 |
19 200 |
4 731 |
||
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
71 559 |
72 531 |
||
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
19 671 |
19 486 |
185 |
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
universitetsforskning |
71 098 |
66 026 |
5 072 |
||
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
fritid |
14 475 |
14 072 |
404 |
||
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
|
bostadsförsörjning och byggande |
|
|
|
||
samt konsumentpolitik |
3 803 |
3 059 |
744 |
||
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
2 808 |
2 614 |
194 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
7 780 |
7 299 |
481 |
|
21 |
Energi |
2 992 |
2 721 |
271 |
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
53 296 |
50 087 |
3 209 |
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
livsmedel |
17 225 |
15 898 |
1 327 |
||
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
6 416 |
5 891 |
525 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
105 566 |
93 350 |
12 216 |
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
10 569 |
1 743 |
8 826 |
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
24 224 |
30 350 |
||
|
|
|
|
||
Summa |
940 749 |
900 839 |
39 910 |
||
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 764 |
||||
|
|
|
|
||
Kassamässig korrigering |
1 814 |
1 792 |
22 |
||
Summa utgifter i statens budget |
939 619 |
917 396 |
22 223 |
56
Högre bidrag till kommuner men lägre avgift till
EU |
|
|
|
Utgifterna i |
statens |
budget ökade |
med |
22 223 miljoner |
kronor |
(2,4 procent) |
mellan |
2016 och 2017. Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev 12 216 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2016. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för vissa utgiftsområden. Utgifterna för utgifts- område 27 Avgiften till Europeiska unionen minskade med 6 125 miljoner kronor (20,2 procent).
Fler civilanställda vid Polismyndigheten ledde till ökade kostnader
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev ut- gifterna 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) högre. Det beror på att antalet civilanställda vid Polismyndigheten ökade.
Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd till andra länder
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev utgifterna 4 736 miljoner kronor (14,8 procent) högre. Ökningen beror ungefär till hälften på en förskjutning av betalningar mellan 2015 och 2016. Den andra hälften beror på att biståndet ökades då Sverige tog emot färre asylsökande. För att nå upp till den fastställda biståndsramen ökar Sverige den del av biståndet som ges till andra länder.
Utgifterna för asylsökandes boende minskade men rättegångskostnaderna ökade
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 1 218 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det beror främst på att ersättningar och bostads- kostnader till kommunerna minskade med 2 610 miljoner kronor (7,9 procent). Samtidigt ökade emellertid bl.a. rättegångskostnaderna m.m. för de asylsökande.
Ökade kostnader för läkemedel
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 4 040 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2016. Statens bidrag till kommuner och landsting för läkemedelsförmånerna ökade med 3 535 miljoner kronor. Ungefär hälften av ökningen beror på en förskjutning av utbetalningar mellan åren. Den resterande ökningen beror på att kostnaderna för läkemedel steg, till stor del inom läkemedelsgrupper som
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
behandlar eller förebygger stroke, cancer, ADHD, diabetes eller reumatiska sjukdomar.
Minskade utgifter för både sjukpenning och sjukersättning
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att både utgifterna för sjukpenning och sjukersättning minskade.
Utgifterna för garantipension och änkepension minskade
Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 1 270 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 773 miljoner kronor (5,5 procent) lägre eftersom antalet pensionärer som fick garantipension blev mindre. Dessutom
blev |
efterlevandepensioner |
till |
vuxna |
421 miljoner kronor (3,5 procent) |
lägre än |
||
föregående år. |
|
|
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2016. Det beror främst på att utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 1 305 miljoner kronor (3,2 procent), som en följd av att antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat
Utgifterna |
för barnbidrag ökade med |
938 miljoner |
kronor (3,6 procent) eftersom |
antalet barn för vilka barnbidrag betalas ut ökade. Dessutom höjdes flerbarnstillägget. Antalet mottagare av flerbarnstillägg ökade med 5,8 procent jämfört med föregående år.
Fler kommunmottagna nyanlända ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). Det beror på att kommunerna får ersättning för fler nyanlända än 2016.
Bidrag till lärarlöner och fler anställda i lågstadiet medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror på flera olika satsningar inom skolområdet, bl.a.
57
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
satsningen på fler anställda i lågstadiet och bidrag till lärarlöner. Den största orsaken till det högre utfallet är bidrag till lärarlöner som ökade med 1 472 miljoner kronor (57,0 procent), vilket hänger samman med att Lärarlönelyftet började gälla med helårseffekt 2017.
Utgifterna för vägar och järnvägar ökade
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). Utgifterna för både väg- och järnvägs- investeringar ökade tillsammans med 1 773 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning ökade med 708 miljoner kronor.
Uppsnabbad process för utbetalning av
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). Det beror dels på förskjutningar mellan åren, dels på att programperioden
Bidrag till kommunerna ökade med 12 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 12 216 miljoner kronor (13,1 procent). Det beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och öppenvård för unga och gamla samt utökad matematikundervisning i grundskolan.
Räntor på statsskulden ökade, från en historisk låg nivå 2016
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 826 miljoner kronor (506,4 procent). År 2016 var dessa utgifter endast 1 743 miljoner kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev överkurserna vid emission 7 316 miljoner kronor lägre än 2016.
EU betalade tillbaka nästan 8 miljarder kronor i tidigare betalda avgifter under 2017
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 6 125 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än 2016. Det beror främst på att EU återbetalade sammanlagt 7 800 miljoner kronor som Sverige har betalat tidigare år.
Irland betalade tillbaka lånet till Sverige
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 17 710 miljoner kronor (119,9 procent) lägre 2017 jämfört med 2016. Det beror bl.a. på att Irland betalade tillbaka lånet till Sverige i förtid. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor. Det beror också på att lånen till Riksbanken ökade med 4 525 miljoner kronor mindre än 2016.
Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget
Utgifterna i statens budget blev 32,8 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.
Tabell 2.23 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2017
Miljarder kronor
|
|
|
Makro- |
|
|
|
Totalt |
Volym1 |
förutsättningar |
Beslut |
Övrigt2 |
Utgiftsområden, |
|
|
|
|
|
exklusive räntor3 |
7,3 |
||||
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
m.m. |
0,0 |
0,0 |
0,3 |
||
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning4 |
0,0 |
0,8 |
0,0 |
||
Summa utgifter |
7,3 |
1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de
2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
58
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 12,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det för- klaras bl.a. av att färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2017, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 3,9 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Inom den statliga assistansersättningen erhöll färre personer stöd och antalet beviljade timmar statlig assistans per vecka blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Det bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 2,3 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket bidrog till att utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev ca 2,0 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 9,0 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Den största skillnaden återfinns på anslaget för statsskuldsräntor som blev 6,1 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa räntor).
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än beräknat när enskilda lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,7 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Skillnaden återfinns i huvudsak under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bl.a. till följd av att antalet personer i subventionerade anställningar inte blivit så många som budgeterades.
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.24 Makroekonomiska förutsättningar
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
utfall |
|
|
|
Utfall |
Utfall |
|
|
SB 2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
Procentuell förändring från |
|
|
|
|
föregående år: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP (fasta priser) |
2,3 |
2,4 |
0,1 |
3,2 |
|
|
|
|
|
KPI (årsgenomsnitt)1 |
1,5 |
1,8 |
0,3 |
1,0 |
Antal sysselsatta, |
1,5 |
2,3 |
0,8 |
1,5 |
Nivåer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet, |
|
|
|
|
procent av arbetskraften1,2 |
6,3 |
6,7 |
0,4 |
6,9 |
Personer i arb.markn.pol. |
|
|
|
|
program, procent av |
|
|
|
|
arbetskraften |
3,8 |
3,5 |
3,5 |
|
|
|
|
|
|
SEK/Euro, årsgenomsnitt3 |
9,4 |
9,6 |
0,2 |
9,5 |
SEK/USD, årsgenomsnitt3 |
8,3 |
8,5 |
0,2 |
8,6 |
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt3 |
0,9 |
1Källa: Statistiska centralbyrån.
2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 7,3 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2017, Höständringsbudget för 2017 och Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord AB. Sammantaget uppgår anslagsförändringarna till 15,9 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,3 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 8,7 miljarder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 tabell 7.1) och budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 tabell 8.14).
59
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 18,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget ca 8,6 miljarder kronor lägre, inom framför allt följande områden:
–13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
–16 Utbildning och universitetsforskning
–18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
–20 Allmän miljö- och naturvård
–22 Kommunikationer
–27 Avgiften för Europeiska unionen
Inom framför allt utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än i budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev ca 10,2 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att Irland i förtid återbetalade lån om sammanlagt ca 5,2 miljarder kronor.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2017 har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel om totalt 46 070 miljoner kronor, främst avseende anslags- sparanden från 2016. Det är 22 727 miljoner kronor mer än 2016. De 40 största indrag- ningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 95 procent av totalbeloppet under 2017. I tabell 2.25 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande
Den största indragningen, som uppgick till 8 946 miljoner kronor, avser räntor på stats-
skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för statlig assistansersättning och uppgick till 4 171 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande.
Tabell 2.25 Indragningar 2017
Miljoner kronor
UO Anslag |
|
Indragning |
|
8 |
1:1 |
Migrationsverket |
599 |
|
|
|
|
8 |
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
1 896 |
|
|
|
|
8 |
1:8 |
Från |
|
|
|
asylsökande och flyktingar |
130 |
|
|
|
|
9 |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
191 |
9 |
4:4 |
Kostnader för statlig assistansersättning |
4 171 |
|
|
|
|
9 |
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
|
|
|
äldreområdet |
354 |
|
|
|
|
10 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
3 781 |
|
|
|
|
10 |
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
282 |
10 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
162 |
|
|
|
|
12 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
540 |
|
|
|
|
12 |
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
103 |
|
|
|
|
12 |
1:8 |
Bostadsbidrag |
272 |
|
|
|
|
13 |
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
655 |
|
|
|
|
13 |
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända |
|
|
|
invandrare |
822 |
|
|
|
|
13 |
1:4 |
Ersättning för insatser för vissa nyanlända |
|
|
|
invandrare |
448 |
|
|
|
|
14 |
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
|
|
aktivitetsstöd |
1 872 |
|
|
|
|
14 |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
program och insatser |
2 285 |
|
|
|
|
14 |
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
1 218 |
14 |
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
|
|
487 |
|
|
|
|
|
14 |
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
212 |
|
|
|
|
14 |
1:12 |
Nystartsjobb och stöd för |
|
|
|
yrkesintroduktionsanställningar |
560 |
|
|
|
|
15 |
1:2 |
Studiemedel |
2 101 |
|
|
|
|
16 |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan |
|
|
|
pedagogisk verksamhet |
1 288 |
|
|
|
|
16 |
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
145 |
|
|
|
|
16 |
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
327 |
|
|
|
|
16 |
1:15 |
Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
270 |
|
|
|
|
16 |
1:19 |
Bidrag till lärarlöner |
303 |
|
|
|
|
18 |
1:2 |
Omstrukturering av kommunala |
|
|
|
bostadsföretag |
101 |
|
|
|
|
18 |
1:7 |
Energieffektivisering och renovering av |
|
|
|
flerbostadshus och utomhusmiljöer |
849 |
18 |
1:9 |
Investeringsstöd för anordnande av |
|
|
|
hyresbostäder och bostäder för studerande |
2 177 |
19 |
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
590 |
60
perioden
20 |
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade |
|
|
|
områden |
299 |
|
|
|
|
20 |
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
141 |
|
|
|
|
22 |
1:15 |
Sjöfartsstöd |
118 |
23 |
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
1 183 |
|
|
|
|
23 |
1:13 |
Från |
|
|
|
för fiske och vattenbruk |
135 |
|
|
|
|
23 |
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
1 065 |
|
|
|
|
23 |
1:18 |
Från |
|
|
|
landsbygdens miljö och struktur |
628 |
|
|
|
|
26 |
1:1 |
Räntor på statsskulden |
8 946 |
27 |
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
1 861 |
|
|
|
|
|
|
Övriga indragningar |
2 507 |
|
|
|
|
Summa |
|
46 070 |
|
|
|
|
|
Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2017.
Tabell 2.26 Medgivna överskridanden 2017
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utnyttjat |
|
|
|
Medgivet |
medgivet |
UO Anslag |
|
överskridande |
överskridande |
|
10 |
1:5 |
Ersättning inom det |
|
|
|
|
statliga |
|
|
|
|
personskadeskyddet |
2 |
1 |
24 |
1:19 |
Finansiering av |
|
|
|
|
rättegångskostnader |
17 |
17 |
|
|
|
|
|
Summa |
|
19 |
18 |
|
|
|
|
|
|
I statens budget anvisades 33,3 miljoner kronor på anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Regeringen medgav i
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
beslut den 30 november 2017 att anslaget fick
överskridas |
med |
1,5 miljoner |
kronor |
(S2017/05371/SF, |
S2017/05948/SF, |
S2017/06684/SF m.fl.). Hela anslagskrediten på
3,2 miljoner |
kronor utnyttjades och av det |
|
medgivna |
överskridandet |
utnyttjades |
0,8 miljoner kronor. Orsaken till att regeringen medgav överskridande är att Försäkringskassan har korrigerat utfall som tidigare redovisats på anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.
I statens budget anvisades 18,0 miljoner kronor på anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 13 december 2017 att anslaget fick överskridas med 17,3 miljoner kronor (N2017/07538/SUN, N2017/07375/SUN (delvis)). Hela anslags- krediten på 1,8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 17,3 miljoner kronor till rättegångskostnader.
Icke medgivna överskridanden
Under 2017 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan med- givande från regeringen. Tabell 2.27 visar detta anslagsöverskridande.
61
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Tabell 2.27 Icke medgivna överskridanden 2017
Miljoner kronor
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tilldelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående |
enl. |
|
Totalt |
|
|
Utgående |
|
|
|
|
överförings- |
reglerings- |
Medgivet |
tilldelade |
|
Anslags- |
överföring- |
Icke medgivet |
UO |
Anslag |
Anslagsnamn |
belopp |
brev |
överskridande |
medel |
Utgifter |
kredit |
belopp |
överskridande |
8 |
1:6 |
Offentligt biträde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i utlännings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ärenden |
704,15 |
|
660,75 |
806,03 |
58,62 |
|||
Summa |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration har överskridits med 86,66 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2017 om en höjd anslagskredit för Migrationsverket mot-
svarande 8,3 |
procent, |
som uppgick |
till |
58,62 miljoner |
kronor. |
Ersättningar |
till |
offentliga biträden har ökat eftersom antalet ärenden med förordnat biträde har ökat jämfört med 2016. Även om totala antalet asylbeslut är lägre än föregående år är andelen beslut för grupper med hög biträdesandel högre. Det gäller framför allt ensamkommande barn, personer som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och statslösa.
2.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2017 med
utfallet 2016. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redo- visningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklings- banker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2017 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2017 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets netto- utlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
62
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.28 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
880 |
|
873 |
869 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
768 |
|
779 |
12 |
1,5 |
721 |
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
113 |
|
83 |
68 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 379 |
10 |
7 482 |
103 |
1,4 |
7 091 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 736 |
15 |
2 744 |
7 |
0,3 |
2 615 |
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
87 |
8 |
89 |
2 |
2,0 |
76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:3 |
Datainspektionen |
54 |
14 |
55 |
1 |
1,3 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:1 |
Presstöd |
567 |
|
541 |
519 |
||
|
Övriga anslag |
683 |
1 |
678 |
663 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
13 268 |
47 |
13 324 |
56 |
0,4 |
12 672 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt
Utfallet uppgick till 13 324 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 653 miljoner kronor (5,2 procent).
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 83 miljoner kronor, det är 30 miljoner kronor (26,6 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten men 15 miljoner kronor (21,6 procent) högre än föregående år. Under året har Systembolagets del (50 procent) i
den samägda fastigheten Iason 1 |
köpts |
för |
|
43 miljoner |
kronor. Köpet finansierades i |
sin |
|
helhet med anslag. |
|
|
|
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. |
|||
blev 7 482 |
miljoner kronor, |
vilket |
är |
103 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor för att finansiera en kommitté vars uppgift är att göra en översyn av Boverkets bygg- och konstruktionsregler för att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Under december lämnade kommittén sitt första betänkande som fokuserade på standardisering, Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan
(SOU 2017:106). Uppdraget omfattar totalt tre betänkanden. Jämfört med 2016 blev utfallet 391 miljoner kronor högre.
Ökat anslag till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen m.m.
På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ökades anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. med 15 miljoner kronor för att förstärka totalförsvaret.
Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökades med 8 miljoner kronor i ändringsbudget för 2017. Av detta anvisades 5 miljoner kronor för att kunna finansiera förberedelse för skolval i anslutning till de allmänna valen 2018. Syftet med skolval är bl.a. att stimulera ett högre val- deltagande bland unga. Resterande 3 miljoner kronor anvisades för
Nya regler om skydd och behandling av personuppgifter
Anslag 6:3 Datainspektionen ökades med 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017. Myndigheten fick ett ökat anslag då införandet av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter kommer innebära nya och utökade uppgifter för myndigheten. Dock har anslags-
63
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
ökningen använts endast i mindre utsträckning under året då myndigheten inte kunnat rekrytera i planerad omfattning.
Utgifterna för presstöd fem procent lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 541 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant. Jämfört med 2016 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 23 miljoner kronor (4,4 procent) högre. Presstödet består av driftstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd. Ökningen mellan åren beror främst på att utbetalat utvecklingsstöd blev 15 miljoner kronor högre. Under året har 137 ansökningar om utvecklingsstöd lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa har 86 ansökningar godkänts. Utvecklingsstödet infördes under 2016.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
172 |
129 |
|
|
|
|
8:1 |
Presstöd |
70 |
11 |
|
|
|
|
Summa |
|
242 |
140 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på totalt 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 140 miljoner kronor. Skillnaden mellan det totala bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 102 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.30 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
|
|
|
Utfärdade |
|
|
Utestående |
garantier |
|
|
åtaganden |
inklusive bundna |
Garanti |
Garantiram |
utfästelser |
Kreditgarantier till UD- |
50 |
0 |
0 |
anställda1 |
|
|
|
1Regeringsbeslut |
|
|
|
Inomstatliga lån
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar som används i |
|
|
verksamheten |
100 |
67 |
|
|
|
Riksdagsförvaltningens investeringar |
|
|
i fastigheter och tekniska |
|
|
anläggningar |
500 |
395 |
|
|
|
Summa |
600 |
462 |
|
|
|
Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2017 var 462 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Västernorrlands län har lämnats till regeringen den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
64
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1.1
Regionala tillväxtåtgärder med 23 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 7.1
Åtgärder för nationella minoriteter med 5 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.
65
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.32 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 614 |
|
12 641 |
27 |
0,2 |
12 475 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
555 |
|
546 |
571 |
||
1:11 |
Finansinspektionen |
512 |
25 |
533 |
20 |
4,0 |
493 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
316 |
|
263 |
281 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
210 |
|
231 |
21 |
10,0 |
211 |
|
Övriga anslag |
1 051 |
|
1 048 |
1 004 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
15 259 |
25 |
15 262 |
3 |
0,0 |
15 035 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.
Utfallet uppgick till 15 262 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 227 miljoner kronor (1,5 procent) högre.
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 12 641 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (0,2 procent) högre än budgeterat. Statliga tjänstepensioner är tjänstepensioner för anställda i staten.
Utgifterna för Riksgäldskontoret lägre än budgeterat
I statens budget anvisades 316 miljoner kronor för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 53 miljoner kronor (16,8 procent) lägre än budgeterat. Det beror främst på att Riksgälds- kontoret har tagit beslut om att inte emittera premieobligationer och att personalkostnaderna blev lägre.
Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av högre dollarkurs
Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 231 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. Skillnaderna beror främst på en högre dollarkurs. Under året har Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) fått den andra delbetalningen från Sverige,
25,2 miljoner
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
50 |
30 |
|
|
|
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
76 |
5 |
|
|
|
|
Summa |
|
126 |
35 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 126 miljoner kronor. Totalt har 35 miljoner kronor utnyttjats 2017.
Utlåning
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Riksbanken1 |
|
238 132 |
Summa |
|
238 132 |
1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
66
I december 2017 återbetalade Irland hela det lån som togs under 2012. Lånet till Irland var ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomförde ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet återbetalades i förtid.
Lån till Riksbanken uppgick till 238 132 miljoner kronor 2017. Det är en minsk-
ning |
med |
18 972 miljoner |
kronor. |
I |
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
redovisas |
lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 232 312 miljoner kronor, utan valuta- omvärdering. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.
Garantier
Tabell 2.35 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
|
|
|
Utestå- |
|
|
|
|
ende |
Utfärdade |
|
|
|
åtag- |
garantier |
|
|
Utestående |
anden |
inklusive |
|
|
åtaganden |
utländsk |
bundna |
Garanti |
Garantiram |
valuta |
utfästelser |
|
Insättnings- |
|
|
|
|
garantin1 |
Obegränsad |
1 688 640 |
|
|
Garanti till |
|
|
|
|
insättare i |
|
|
|
|
utländska |
|
|
|
|
instituts filialer |
|
|
|
|
i Sverige 2 |
Obegränsad |
|
|
|
Investerar- |
|
|
|
|
skyddet3 |
Obegränsad |
|
|
|
Garantikapital i |
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
investerings- |
|
|
EUR |
|
banken (EIB) 4 |
EUR 6 565 |
64 660 |
6 565 |
|
Garantikapital i |
|
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
|
investerings- |
|
|
EUR |
|
banken (NIB) 5 |
EUR 1 978 |
19 484 |
1 978 |
|
Nordiska |
|
|
|
|
investerings- |
|
|
|
|
banken, projekt- |
|
|
EUR |
|
investeringslån6 |
EUR 622 |
3 035 |
308 |
|
Garantikapital i |
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
utvecklingsbank |
|
|
EUR |
|
en (EBRD) 7 |
EUR 542 |
5 334 |
542 |
|
Garantikapital |
|
|
|
|
till |
|
|
|
|
Europarådets |
|
|
|
|
utvecklingsbank |
|
|
EUR |
|
(CEB) 8 |
EUR 124 |
1 219 |
124 |
|
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Pensionsgaranti |
|
|
|
(inkl. |
|
|
|
efterborgen) |
|
|
|
Akademiska Hus |
Obegränsad |
66 |
|
9 |
|
||
|
|
|
|
Garantiram |
|
|
|
stabilitetsfonde |
|
|
|
n |
750 000 |
|
|
|
|
|
|
Garantiram |
|
|
|
resolutionsfonde |
|
|
|
n |
200 000 |
|
|
|
|
|
|
Garantikapital |
|
|
|
Asiatiska |
|
|
|
banken för |
|
|
|
infrastruktur- |
|
|
|
investeringar |
|
|
USD |
(AIIB) 10 |
USD 504 |
4 149 |
504 |
Summa |
|
1 786 588 |
|
1Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Belopp per den 31 december 2016.
2Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.
3Lagen (1999:158) om investerarskydd.
4Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
5Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123
6Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr.
7Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
8Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
9Prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350.
10Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311
Inomstatliga lån
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Statens fastighetsverks |
|
|
investeringar i fastigheter |
15 200 |
12 995 |
Statens järnvägars långfristiga lån |
|
|
exkl. finansiell leasing1 |
2 915 |
11 282 |
Fortifikationsverkets investeringar i |
|
|
mark, anläggningar och lokaler |
13 100 |
1 037 |
|
|
|
Riksrevisionen - |
|
|
anläggningstillgångar som används i |
|
|
verksamheten |
15 |
8 |
7 |
|
|
anläggningstillgångar som används i |
|
|
verksamheten |
2 500 |
|
|
|
|
Summa |
33 730 |
25 321 |
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135avser 31 december 2017.
Riksdagen har |
beslutat |
om |
låneramar på |
33 730 miljoner |
kronor |
inom |
utgiftsområdet. |
Utestående lån vid utgången av 2017 var 25 321 miljoner kronor.
67
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Övriga krediter
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Insättningsgarantin1 |
Obegränsad |
0 |
Investerarskyddet2 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av kapitalgarantier |
|
|
till internationella finansiella |
|
|
institutioner3 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie |
|
|
garantireserv)4 |
Obegränsad |
0 |
För Riksgäldskontorets |
|
|
utlåningsverksamhet5 |
Obegränsad |
0 |
Kammarkollegiets behov av likviditet |
|
|
för inrättande av nya myndigheter |
250 |
6 |
|
|
|
Statens tjänstepensionsverk - behov av |
|
|
likviditet i pensionshanteringen |
100 |
20 |
Kammarkollegiets kredit för statliga |
|
|
försäkringssystemet6 |
100 |
0 |
Resolutionsreserven kreditram |
100 000 |
0 |
|
|
|
Stabilitetsfonden kreditram |
50 000 |
0 |
|
|
|
Summa |
|
26 |
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34
4Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
5Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211)
6Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .
Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid årets slut uppgår till 6 miljoner kronor och avser Kammarkollegiets likviditetsbehov för inr- ättandet av nya myndigheter.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statistiska centralbyrån redovisar i års- redovisningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 135,4 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat underskott om 50,7 miljoner kronor per den 31 december 2017. För Övriga uppdrag redovisar Statistiska centralbyrån en omsättning på 305,6 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat
överskott |
på 65,8 miljoner |
kronor |
per |
den |
||
31 december 2017. |
|
|
|
|
|
|
Det |
ekonomiska |
målet |
för |
|
dessa |
|
avgiftsverksamheter |
är |
enligt |
5 |
§ |
avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp de ackumulerade under- och överskotten vilka avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:16 Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader
Riksrevisionen har granskat om nyttan av myndigheternas delårsrapporter uppväger kostnaderna för att upprätta och granska dem i form av tid och resurser för berörda myndigheter och Riksrevisionen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (Skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU19, rskr. 2017/18:183).
RiR 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter
– en funktion som behöver stärkas
Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid de statliga myndigheterna.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna (skr. 2016/17:189) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:FiU29, rskr. 2017/18:132).
68
RiR 2017:11 Regeringens medelfristiga makroprognoser
Riksrevisionen har granskat regeringens medelfristiga makroprognoser.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens medelfristiga makro- prognoser (skr. 2017/18:37) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:22 Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD
Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av rekommendationer till Sverige från Europeiska unionen, Internationella valuta- fonden och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD (skr. 2017/18:85) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:32 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket
Riksrevisionen har granskat transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpning av det finanspolitiska ramverket (skr. 2017/18:203) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:14 Tillgänglighet till SCB:s registerdata – en fråga om prioritering
Riksrevisionen har granskat tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata i syfte att undersöka vad regeringen och myndigheten kan göra för att säkerställa en god tillgänglighet med bibehållet skydd för enskildas integritet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (skr. 2017/18:46) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:FiU33 rskr. 2017/18:160).
69
S k r . 2 01 7 / 1 8: 1 0 1
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.38 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2017 |
2016 |
1:1 |
Skatteverket |
7 357 |
18 |
7 375 |
18 |
0,2 |
7 222 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Tullverket |
1 744 |
|
1 722 |
1 715 |
||
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 884 |
20 |
1 915 |
30 |
1,6 |
1 903 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
10 986 |
38 |
11 011 |
26 |