2018 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2017/18:100

Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2017/18:100

2018 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2018

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2019.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till ändring i riksdagsordningen med anledning av betänkandet En sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78) samt förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...............................................................................................................			8
Diagramförteckning ........................................................................................................			11
1	Förslag till riksdagsbeslut .....................................................................................		17
2	Lagförslag...............................................................................................................		21
3	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...........................		25
	3.1	Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Sverige .................................	25
	3.2	Utsikter för svensk ekonomi.................................................................	30
	3.3	Förutsättningar för den ekonomiska politiken ....................................	35
	3.4	Fler ska komma i arbete.........................................................................	41
	3.5	Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola ................................................	45
	3.6	Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland ..............................................	48
	3.7	Välfärden ska stärkas..............................................................................	52
	3.8	Sverige ska vara säkert............................................................................	57
	3.9	Fördelningseffekter av regeringens politik...........................................	59
4	Den makroekonomiska utvecklingen...................................................................		63
	4.1	Utvecklingen i omvärlden 2018 och 2019 ............................................	64
	4.2	Utvecklingen i Sverige 2018 och 2019 ..................................................	65
	4.3	Utvecklingen 2020 och 2021 .................................................................	71
	4.4	Osäkerhet i prognosen...........................................................................	72
	4.5	Utvecklingen enligt andra bedömare ....................................................	74
	4.6	Prognosrevideringar...............................................................................	75
	4.7	Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten .....................................	76
	4.8	Regeringens mått på välstånd ................................................................	77
5	De budgetpolitiska målen .....................................................................................		83
	5.1	Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ..............................	84
	5.2	Uppföljning av skuldankaret .................................................................	86

5.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå

	för 2021	...................................................................................................	86
5.4	Uppföljning .......................................av det kommunala balanskravet		90
5.5	Uppföljning .........................av målen i stabilitets- och tillväxtpakten		91
5.6	En sammanhållen ..........................................................budgetprocess		92
	5.6.1 ...................................................	Ärendet och dess beredning	92
	5.6.2 .................................................................................	Bakgrund	93
	5.6.3 .................................................	Lagförslag i budgetprocessen	93

5.6.4Anknytningen till statens budget bör avgöras utifrån en

samlad bedömning ..................................................................

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

	5.6.5	Hanteringen av budgetrelaterade tillkännagivanden och
		initiativ som väcks inom riksdagen ........................................	97
	5.6.6	Konsekvensanalys....................................................................	97
	5.6.7	Författningskommentar..........................................................	97
6	Inkomster .............................................................................................................		101

6.1Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget

		för 2018 .................................................................................................	101
	6.2	Offentliga sektorns skatteintäkter ......................................................	102
	6.3	Statens inkomster .................................................................................	109
	6.4	Uppföljning av statens inkomster 2016 – 2020 ....................................	112
7	Utgifter	.................................................................................................................	119
	7.1 ...........................	Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid	121
	7.2 .......................................................................	Utgiftsprognos för 2018	127
	7.3	Förändring av de takbegränsade utgifterna 2019 och 2020 sedan
	.............................................................	budgetpropositionen för 2018	130
8	Den offentliga .............sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld		139
	8.1 .......................	Budgeteffekter av regeringens förslag och aviseringar	140
	8.2 .........................................................	Den offentliga sektorns finanser	141
	8.3 .....................................	Nettoförmögenheten och skuldutvecklingen	159
	8.4 .........................................	Finansiellt sparande enligt olika bedömare	163
	8.5 ....................................................	Uppföljning av statens budgetsaldo	163
	8.6 .......................................	Uppföljning av offentliga sektorns finanser	164
9	Uppföljning .............................................................av sysselsättningspolitiken		169
	9.1 ............................	Regeringens inriktning på sysselsättningspolitiken	169
	9.2 ...............................................	Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt	170
	9.3 .....................................	Fortsatt stora skillnader på arbetsmarknaden	171

9.4Obalanser på arbetsmarknaden riskerar att dämpa

10.5Beräkningarnas känslighet och jämförelse med föregående

bedömning.............................................................................................

198

10.6En sammantagen bedömning av finanspolitikens långsiktiga

		hållbarhet...............................................................................................	200
11	Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden ..............		205
	11.1	Riktlinjer för flytt av ändamål och verksamheter ...............................	205
	11.2	Förslag till flytt av ändamål och verksamheter ...................................	206

		P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0
Fördjupningsrutor
Samhällsförändring är möjlig – reformer och resultat...................................................		28
Regeringens ekonomiska politik har stärkt finansieringen av välfärden ......................		40
Klimatutmaningen ...........................................................................................................		51
Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden ...........................		56
Ekonomiska effekter av klimatförändringar ..................................................................		73
Kommunsektorns ekonomi har stärkts........................................................................		156
Snabbare etablering bland nyanlända............................................................................		176
Bilagor
Bilaga 1	Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser
Bilaga 2	Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 3	Regeringens insatser för ökad jämställdhet
Bilaga 4	Den offentliga sektorns investeringar och kapitalstock
Bilaga 5	En sammanhållen budgetprocess
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabellförteckning
Tabell 3.1	Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 ..........................	27
Tabell 3.2	Makroekonomiska nyckeltal ..................................................................	30
Tabell 3.3	Indikatorernas utveckling från föregående mätning ............................	32
Tabell 3.4	Regeringens redan aviserade reformer för 2019 och 2020 ...................	35
Tabell 3.5	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser ...................................	38
Tabell 3.6	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
	avstämning mot målet för det finansiella sparandet .............................	39
Tabell 3.7	Utgiftstakets nivåer ................................................................................	39
Tabell 3.8	Förändring skatteintäkter per capita .....................................................	40
Tabell 3.9	Kunskapslyftet – beräknat antal platser under mandatperioden..........	43
Tabell 4.1	Arbetsmarknadens utveckling ...............................................................	67
Tabell 4.2	Nyckeltal .................................................................................................	70
Tabell 4.3	Nyckeltal .................................................................................................	70
Tabell 4.4	Jämförelse mellan olika bedömares prognoser .....................................	75
Tabell 4.5	Jämförelse mellan regeringens prognoser .............................................	76
Tabell 4.6	Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt.................................	77
Tabell 4.7	Rangordningar av bedömares prognosprecision...................................	77
Tabell 4.8	Indikatorernas utveckling från föregående mätning ............................	78
Tabell 5.1	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
	avstämning mot målet för det finansiella sparandet .............................	85
Tabell 5.2	Ursprungligt och faktiskt utgiftstak .....................................................	88
Tabell 5.3	Utgiftstak och takbegränsade utgifter...................................................	89
Tabell 5.4	Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens
	förebyggande del.....................................................................................	92
Tabell 6.1	Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte-och avgiftsregler i
	propositionen Vårändringsbudget för 2018 ........................................	102
Tabell 6.2	Skattekvot .............................................................................................	102
Tabell 6.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens
	budget....................................................................................................	103
Tabell 6.4	Skatt på arbete.......................................................................................	104
Tabell 6.5	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas
	skatteunderlag .......................................................................................	106
Tabell 6.6	Skattereduktioner .................................................................................	106
Tabell 6.7	Skatt på konsumtion och insatsvaror ..................................................	108
Tabell 6.8	Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar .........	111
Tabell 6.9	Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med
	budgetpropositionen för 2018 .............................................................	112
Tabell 6.10	Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2018 och
	beslutad budget för 2016 och 2017......................................................	113
Tabell 6.11	Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med budgetproposition
	för 2018 .................................................................................................	114

	P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0
Tabell 6.12	Övriga inkomster, utfall 2016 och 2017 jämfört med statens
	budget för 2016 och 2017 ....................................................................	115
Tabell 7.1	Utgifter under budgetens utgiftsområden och takbegränsade
	utgifter som andel av BNP ..................................................................	119
Tabell 7.2	Utgifter per utgiftsområde 2017–2021 ...............................................	120
Tabell 7.3	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år....	121
Tabell 7.5	Volymer inom olika transfereringssystem ..........................................	126
Tabell 7.6	Utgifter 2017 och 2018 ........................................................................	128
Tabell 7.7	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2018 (exklusive
	statsskuldsräntor).................................................................................	130
Tabell 7.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i
	budgetpropositionen för 2018.............................................................	130
Tabell 7.9	Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ...............................	132
Tabell 7.10	Volymer inom olika transfereringssystem 2018–2020 jämfört med
	bedömningen i budgetpropositionen för 2018...................................	134
Tabell 7.11	Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem .........................	135
Tabell 8.1	Budgeteffekter av nu föreslagna reformer och finansieringar ...........	141
Tabell 8.2	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser ................................	142
Tabell 8.3	Den offentliga sektorns skatter och avgifter ......................................	143
Tabell 8.4	Den offentliga sektorns utgifter..........................................................	143
Tabell 8.5	Indikatorer för impuls till efterfrågan.................................................	144
Tabell 8.6	Samlade budgeteffekter av regeringens reformer och finansieringen
	av dessa i förhållande till föregående år ..............................................	145
Tabell 8.7	Scenarier: 1 Högre jämviktsarbetslöshet och 2 Lägre
	jämviktsarbetslöshet.............................................................................	146
Tabell 8.8	Statens inkomster och utgifter ............................................................	147
Tabell 8.9	Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2017–2021 ..................	147
Tabell 8.10	Statens budgetsaldo..............................................................................	148
Tabell 8.11	Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter..............................	150
Tabell 8.12	Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster........................................	150
Tabell 8.13	Inkomstindex, balanstal och balansindex ...........................................	151
Tabell 8.14	Kommunsektorns finanser ..................................................................	152
Tabell 8.15	Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder samt
	nettoförmögenhet 2016 .......................................................................	159
Tabell 8.16	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet......................	160
Tabell 8.17	Statsskuldens förändring .....................................................................	161
Tabell 8.18	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen .........................................................................................	163
Tabell 8.19	Bedömningar av finansiellt sparande...................................................	163
Tabell 8.20	Bedömningar av strukturellt sparande ................................................	163
Tabell 8.21	Utfall för statens budget 2017.............................................................	164
Tabell 8.22	Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2018 .................	165
Tabell 8.23	Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos
	och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2018..........	165
Tabell 8.24	Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med
	budgetpropositionen för 2018.............................................................	166
Tabell 10.1	Demografiskt betingad förändring i sysselsättning ...........................	192
Tabell 10.2	Primära offentliga utgifter vid oförändrat beteende ..........................	193
Tabell 10.3	Utträdesålder och återstående medellivslängd ...................................	196
Tabell 10.4	Hållbarhetsindikatorer.........................................................................	198

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 10.5	Hållbarhetsindikatorer för Sverige ......................................................	199
Tabell 10.6	Europeiska kommissionens hållbarhetsbedömningar ........................	200

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Diagramförteckning
Diagram 3.1	Statsskuldskvot.......................................................................................	28
Diagram 3.2	Kommunfinansierad sysselsättning.......................................................	28
Diagram 3.3	Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem ...........................	28
Diagram 3.4	PISA-resultat i Sverige ...........................................................................	29
Diagram 3.5	Medel för klimat- och miljöpolitiken....................................................	29
Diagram 3.6	BNP i Sverige och omvärlden................................................................	31
Diagram 3.7	Sysselsättningsgrad.................................................................................	33
Diagram 3.8	Finansiellt och strukturellt sparande.....................................................	37
Diagram 3.9	Statsskuldskvot.......................................................................................	37
Diagram 3.10	Skattekvoter............................................................................................	40
Diagram 3.11	BNP och skatteintäkter per capita ........................................................	40
Diagram 3.12	Extratjänster inkl. moderna beredskapsjobb ........................................	41
Diagram 3.13	Elevers läsförmåga i årskurs 4................................................................	46
Diagram 3.14	Sveriges BNP och nationella växthusgasutsläpp ..................................	49
Diagram 3.15	Historiska utsläpp inom ESR samt scenario med befintliga
	respektive planerade styrmedel till 2030...............................................	51
Diagram 3.16	Andel unga och äldre .............................................................................	56
Diagram 3.17	Kommunal konsumtion per ändamål....................................................	56
Diagram 3.18	Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i olika
	inkomstgrupper till följd av reformer 2015–2018 ................................	59
Diagram 3.19	Förändring av individuell utökad inkomst för kvinnor respektive
	män (20 år och äldre) till följd av reformer 2015–2018 .......................	60
Diagram 4.1	Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin ........................................	64
Diagram 4.2	BNP och bidrag till BNP-tillväxten ......................................................	65
Diagram 4.3	Sysselsättningsindikatorer .....................................................................	67
Diagram 4.4	Brist på arbetskraft i näringslivet ..........................................................	68
Diagram 4.5	BNP-prognos med osäkerhetsintervall .................................................	75
Diagram 5.1	Skuldankaret ...........................................................................................	86
Diagram 6.1	Totala skatteintäkter.............................................................................	102
Diagram 6.2	Skattekvot .............................................................................................	104
Diagram 6.3	Arbetade timmar, timlön och lönesumma ..........................................	105
Diagram 6.4	Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på
	arbete.....................................................................................................	105
Diagram 6.5	Hushållens kapitalvinster.....................................................................	107
Diagram 6.6	Skatt på företagsvinster........................................................................	107
Diagram 6.7	Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter
	från mervärdesskatt..............................................................................	108
Diagram 7.1	Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem .........................	135
Diagram 8.1	Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande ..........	141
Diagram 8.2	Den offentliga sektorns inkomster och utgifter ................................	142
Diagram 8.3	Statens budgetsaldo..............................................................................	148
Diagram 8.4	Finansiellt sparande och resultat 1998–2021 ......................................	152

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0
Diagram 8.5	Lönesumma och kommunala skatteinkomster ...................................	153
Diagram 8.6	Demografiskt betingad konsumtionsutveckling i kommunsektorn,
	modellberäkning ...................................................................................	154
Diagram 8.7	Kommunala konsumtionsutgifter........................................................	154
Diagram 8.8	Fördelning av kommunernas intäkter .................................................	156
Diagram 8.9	Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ............	157
Diagram 8.10	Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ............	157
Diagram 8.11	Kommunalt finansierad sysselsättning ................................................	158
Diagram 8.12	Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per
	1 000 invånare........................................................................................	159
Diagram 8.13	Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer .....	160
Diagram 8.14	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ......................	160
Diagram 8.15	Statsskuldens utveckling ......................................................................	161
Diagram 8.16	Den konsoliderade bruttoskulden .......................................................	162
Diagram 8.17	De enskilda sektorernas bidrag till den offentliga sektorns
	bruttoskuld............................................................................................	162
Diagram 9.1	Årlig förändring i sysselsättning och arbetskraft (15–74 år) .............	170
Diagram 9.2	Sysselsättningsgrad (15–74 år).............................................................	170
Diagram 9.3	Arbetskraftsdeltagande (15–74 år) ......................................................	170
Diagram 9.4	Arbetslöshet (15–74 år)........................................................................	171
Diagram 9.5	Långtidsarbetslöshet (15–74 år) ..........................................................	171
Diagram 9.6	Arbetslöshet (15–74 år), jämförelse med EU28, 2017 .......................	171
Diagram 9.7	Jobbchanser bland inskrivna hos Arbetsförmedlingen fördelade på
	utsatta grupper och övriga....................................................................	172
Diagram 9.8	Ungdomsarbetslöshet (15–24 år) ........................................................	172
Diagram 9.9	Sysselsättningsgrad bland inrikes födda (25–54 år)............................	173
Diagram 9.10	Sysselsättningsgrad och arbetskrafts-deltagande bland
	utomeuropeiskt födda (25–54 år)........................................................	174
Diagram 9.11	Arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda (25–54 år) .......................	174
Diagram 9.12	Sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt födda (15–64 år),
	jämförelse med EU28, 2016 .................................................................	174
Diagram 9.13	Sysselsättningsgrad bland flyktingar (15–64 år), jämförelse med
	EU, 2014................................................................................................	174
Diagram 9.14	Andel förvärvsarbetande flyktingar (20–64 år) kommunmottagna
	2007–2015 efter vistelsetid i Sverige ....................................................	175
Diagram 9.15	Andel personer i arbete (20–64 år) efter tid sedan avslutad
	etableringsplan ......................................................................................	176
Diagram 9.16	Förändring sedan 2014 av andel personer i arbete (20–64 år) efter
	tid sedan avslutad etableringsplan........................................................	176
Diagram 9.17	Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar (20–64 år)
	två år efter mottagningsår ....................................................................	176
Diagram 9.18	Sysselsättningsgrad bland kvinnor och män (25–54 år) fördelad
	efter utbildningsnivå.............................................................................	177
Diagram 9.19	Arbetslöshet fördelad efter utbildningsnivå för inrikes och
	utomeuropeiskt födda (25–54 år) ........................................................	177
Diagram 9.20	Sysselsättningsgrad fördelad efter ålder ..............................................	178
Diagram 9.21	Förändring i antalet sysselsatta efter yrkets utbildningskrav ............	178
Diagram 9.22	Förändring i arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och
	arbetslöshet, 2014–2017 .......................................................................	179
Diagram 9.23	Arbetslöshet (15–74 år) med och utan regeringens politik ...............	180
Diagram 10.1	Befolkningsförändringar jämfört med 2015........................................	187

	P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0
Diagram 10.2	Befolkningen i åldrarna 20–69 år.........................................................	187
Diagram 10.3	Äldreförsörjningskvot .........................................................................	188
Diagram 10.4	Demografisk försörjningskvot ............................................................	188
Diagram 10.5	Arbetade timmar per person och ålder ...............................................	190
Diagram 10.6	Arbetskraft, timmar och sysselsättning ..............................................	190
Diagram 10.7	Offentlig konsumtion per person och ålder.......................................	191
Diagram 10.8	Offentlig konsumtion per ändamål.....................................................	191
Diagram 10.9	Den offentliga sektorns pensionsutgifter och pensionssystemets
	sparande ................................................................................................	192
Diagram 10.10	Primära offentliga inkomster och utgifter vid oförändrat
	beteende ................................................................................................	194
Diagram 10.11	Finansiellt sparande vid oförändrat beteende .....................................	194
Diagram 10.12	Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar och konsoliderade
	bruttoskuld vid oförändrat beteende ..................................................	194
Diagram 10.13	Offentliga utgifter 1950–2017.............................................................	197
Diagram 10.14	BNP per person fördelat efter användning.........................................	198

Förslag till riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 3),

2.antar förslaget till lag om ändring i riksdags- ordningen (avsnitt 2 och 5.6),

3.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska inne- fattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgifts- område 4 Rättsväsendet (avsnitt 11),

4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska inne- fattas i utgiftsområde 3 Skatt, tull och exe- kution, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom, utgiftsområde 11 Ekono- misk trygghet vid ålderdom respektive ut- giftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning (avsnitt 11),

5.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska inne- fattas i utgiftsområde 19 Regional tillväxt respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (avsnitt 11).

Lagförslag

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 18 § riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

18 §

Beslut om statens budget ska fattas	Beslut om statens budget ska fattas
enligt andra-femte styckena, om inte	enligt andra-sjätte styckena, om inte
riksdagen genom lag har beslutat	riksdagen genom lag har beslutat
något annat.	något annat.

Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i två steg. I ett första steg fastställs genom ett enda beslut

1.en beräkning av inkomsterna på statens budget,

2.för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (utgiftsram),

3.en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och

4.beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda.

Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs i ett andra steg genom ett enda beslut för varje utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas i två steg, enligt tredje och fjärde styckena.

Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

proposition om statens budget ska ingå i något av besluten i tredje–femte styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

3.1Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Sverige

Politikens uppgift är att finna lösningar på samhällsproblem och lägga grunden för en bättre framtid. Under mandatperioden har reformer genomförts för att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Nu tar regeringen denna mandatperiods arbete i mål med ytterligare offensiva satsningar. Jämlikheten ska öka. Väl- färden ska byggas ut i hela landet. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Etabler- ingen av nyanlända behöver gå ännu snabbare. En nationell kraftsamling krävs för att stävja och förebygga kriminaliteten och stärka demokratin.

De gångna åren har visat att ett bättre Sverige är möjligt, när vi håller ihop och löser problem tillsammans. Med en fast politisk vilja kan det växande välståndet komma alla i landet till del. Med principen att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar kan Sveriges samlade styrka öka. Med en politik som minskar skillnader i ekonomiska villkor mellan olika grupper ges förutsättningar för ett fritt och jämlikt samhälle. Så kan trygghet och framtidstro växa.

När regeringen tillträdde var underskottet i de offentliga finanserna hela 60 miljarder kronor. Ungdomsarbetslösheten var mycket hög och kunskapsresultaten i skolan sjönk. Växande klyftor, bostadsbrist och bristande utbildnings- investeringar hämmade tillväxten. Jobben, välfärden och klimatet hade fått stå tillbaka till förmån för orättvisa och ofinansierade skatte- sänkningar i många år.

Regeringen har sedan 2014 i stället fört Sverige i en annan riktning. Investeringar i samhälls- bygget har ersatt skattesänkningarna. Ansvar för statsfinanserna har präglat reformpolitiken. Stora underskott har vänts till ett överskott på över 50 miljarder kronor. Statsskuldskvoten beräknas 2018 bli den lägsta sedan 1977. Migrations- politiken har lagts om. Skolresultaten har vänt uppåt. Ytterligare en kvarts miljon människor i Sverige har nu ett jobb att gå till. Ungdoms- arbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003. Sverige är ledande i klimatomställningen. Nu går utvecklingen åt rätt håll. Förutsättningarna för att lösa dagens samhällsproblem och rusta välfärden inför framtida lågkonjunktur är goda. Med den svenska modellen som grund och moderni- seringen som verktyg kan vi bygga ett tryggt och hållbart samhälle.

Under mandatperioden har ett antal omför- delande reformer genomförts. Det arbetet ska fortsätta och Sverige ska vara ett jämlikt land. Investeringar och reformer som stärker omför- delningen och ger alla möjlighet att delta på arbetsmarknaden minskar klyftorna, ökar tilliten och stärker ekonomin. Jämlikhet och utveckling förstärker varandra.

Fler ska komma i arbete. Regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet vägleder den ekonomiska politiken. Sveriges arbetsgivare står redo att anställa 100 000 per- soner om de hittar rätt kompetens. Därför bygger regeringen ut kunskapslyftet, med fler platser inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskolor, möjliggör fler extratjänster samt inför utbildningsplikt för nyanlända. Alla kvinnor och

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

män ska ha möjlighet till den frihet och självbestämmande som en egen arbetsinkomst innebär. Vägen framåt är kunskap, inte låga löner. Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden med goda arbetsvillkor och trygga anställningar. Regeringen stödjer parternas strävan att gemensamt utveckla arbetsmarknaden med etableringsjobben. Med investeringar i vägar och järnvägar, bostads- byggande och bredband kan företag växa och människor bo och arbeta i hela landet.

Välfärden ska finnas där människor bor och ska gå att lita på oavsett var i Sverige man befinner sig. Det föds allt fler barn i Sverige och tack vare bättre folkhälsa lever vi allt längre. Därför behöver sjukvården, skolan, barn- och äldre- omsorgen byggas ut i hela landet, arbetsvillkoren förbättras och nya smarta lösningar skapas för att möta framtidens personalbehov. Det närmsta årtiondet behöver därför minst 200 000 fler anställas inom välfärden. Utbyggnaden har påbörjats. Redan i dag arbetar över 100 000 fler i välfärden än när regeringen tillträdde. Den positiva trenden med höjda kunskapsresultat för svenska elever ska förstärkas. Äldre som varit med och byggt vårt land ska inte betala högre skatt än löntagare. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del. I den gemensamt finansierade välfärden finns en stark omfördelande kraft. Sverige ska fortsatt vara ett ledande välfärdsland. Den ekonomiska ojämlikheten ska bekämpas med en aktiv fördelningspolitik.

Regeringen har genomfört de största satsning- arna på miljö och klimat i svensk historia. Utsläppen från industrin, bostäder och transport- sektorn minskar. Satsningar på solceller, vind, bioenergi och ny teknik ökar takten för att Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Minskade växthusgas- utsläpp går att kombinera med ekonomisk utveckling. Hållbarheten i handeln måste öka och konsumtionens utsläpp minska. Sveriges värde- fulla natur ska skötas och skyddas för både friluftsliv och den biologiska mångfalden. Det är rätt väg att gå. Riksdagen har antagit en klimatlag som utgör grunden för regeringens klimat- politiska arbete. Nu är Sverige ledande i klimat- omställningen. Dagens miljöproblem kan inte lämnas över till kommande generationer att hantera.

Trygghet är en grundsten i den svenska modellen, ett hållbart samhälle är vägen framåt. Det krävs också en kraftsamling för att stävja

brottsligheten och upprätthålla säkerhet och demokrati. Totalförsvaret ska stärkas. Trygg- heten ska öka i bostadsområden, på busstationer, på sjukhus och i skolor. Polismyndigheten och Tullverket ges ökade resurser. Blåljuspersonal ska skyddas. Sveriges beredskap mot terrorattentat ska fortsatt stärkas. Narkotika och vapen ska stoppas vid gränsen. Förmågan att ingripa mot organiserad brottslighet ska öka och straffen skärpas. Polisens förmåga att utreda sexualbrott ska öka. Det förebyggande arbetet för att mot- verka sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling ska stärkas, bl.a. genom utbildnings- och informationsinsatser inom rättsväsendet, skolan och socialtjänsten och genom stärkt stöd till regionala skyddsombud. Samhället måste bli mycket bättre på att förebygga våld mot kvinnor och hedersvåld.

I en ny tid när falska nyheter, hot och hat, rasism och intolerans förgiftar det demokratiska samtalet måste vi gemensamt värna den infra- struktur av myndigheter, domstolar, journalister, lärare och bibliotekarier som ska värna rätts- säkerheten, faktakunskapen och det fria ordet. Sverige ska vara ett land i sammanhållning där yttrandefriheten står stark.

Regeringen har infört nya indikatorer på välstånd som kompletterar BNP och är bredare mått på samhällsutveckling.

Prognoserna i denna ekonomiska vårpro- position sträcker sig långt in i nästa mandat- period. De bygger på regeringens hittills förda politik och vägval framåt, på att investeringar i samhällsbygget går före stora skattesänkningar. Med en annan regering som väljer en annan politisk inriktning blir utfallet ett annat. Ett tryggt och hållbart Sverige är regeringens vägval. Sverige står nu väl rustat. Samhällsproblemen går att lösa, om vi gör det tillsammans.

Denna proposition bygger på en överens- kommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018

Av tabell 3.1 framgår de viktigaste åtgärderna som regeringen föreslår i propositionen Vårändrings- budget för 2018 (prop. 2017/18:99).

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 3.1 Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018

Miljoner kronor

	2018
Fler ska komma i arbete
Fler bostäder	110

Sommarjobb för unga	100

Insatser i svenska (bl.a. sfi)	60
Övriga insatser för fler i jobb	81

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Metangasreduceringsstöd	270
Solcellsstöd	170

Elfordonspremie	45

Övriga miljö- och klimatsatsningar	14
Välfärden ska stärkas
Bättre tillgänglighet i hälso- och sjukvård	600

Stärkt trygghet för äldre	350
Insatser för bättre etablering	200

Åtgärder mot sexuella trakasserier, våld och	125
kränkande behandling

Ökat stöd till kvinno- och tjejjourer	50

Fler böcker i förskolan	50
Övriga välfärdssatsningar	120

Stärkt trygghet och säkerhet

Polismyndigheten	200
Tullverket och Skatteverket	79

Summa	2 624

Källa: Egna beräkningar.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Samhällsförändring är möjlig – reformer och resultat

Regeringen har sedan 2014 bedrivit en politik som förändrat Sverige i rätt riktning. Finans- politiken har varit ansvarsfull, samtidigt som angelägna satsningar gjorts.

–Underskottet i de offentliga finanserna på ca 60 miljarder kronor 2014 har vänts till överskott på omkring 50 miljarder kronor per år 2016, 2017 och 2018.

–Statsskuldskvoten beräknas ha minskat med ungefär 10 procentenheter under mandat- perioden och beräknas i år vara på sin lägsta nivå sedan 1977.

Diagram 3.1 Statsskuldskvot

Procent av BNP. Utfall 1957–2017, prognos 2018–2021
80
70
60
50
40
30
20
10
0
57	61	65	69	73	77	81	85	89	93	97	01	05	09	13	17	21

Anm.: I diagrammet redovisas den okonsoliderade statsskulden som andel av BNP för att serien ska vara historiskt jämförbar. Den konsoliderade statsskulden, som är den definition som vanligtvis avses, började redovisas först 2002. Den konsoliderade statsskulden har i genomsnitt varit ca 50 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden till följd av att myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar eliminerats. Från och med 2012 ändrades statsskuldens redovisningsprinciper.

Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stora satsningar har gjorts för att skapa fler jobb och bygga ut välfärden. Fas 3 har avskaffats och långtidsarbetslösheten är bland de lägsta i EU. Regeringen har kraftigt byggt ut kunskapslyftet, som 2021 kommer att omfatta ca 100 000 utbildningsplatser. Andelen personer inom vissa transfereringssystem är i år på den lägsta nivån sedan 1981 (se diagram 3.3). Regeringen har gjort den största bostadspolitiska satsningen på 20 år för att få fram fler hyresrätter och student- bostäder med rimliga hyror. Regeringen har höjt barnbidraget med 200 kronor i månaden. Steg har tagits för att helt avskaffa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare genom att skatten sänkts för tre av fyra pensionärer.

Diagram 3.2 Kommunfinansierad sysselsättning

Sysselsatta per 1 000 invånare
138
136
134
132
130
128
126
124
122
93	95	97	99	01	03	05	07	09	11	13	15	17
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

–Sedan regeringen tillträdde har 250 000 fler människor ett jobb att gå till, varav över 100 000 i välfärden. Antalet sysselsatta i kommunfinansierad verksamhet har ökat kraftigt i förhållande till befolkningen.

–Sysselsättningsgraden, dvs. andelen av befolkningen som har jobb, är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU- land.

–Ungdomsarbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003 och 90-dagarsgarantin är uppfylld.

Diagram 3.3 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Procent av befolkningen 20–64 år. Utfall 1980–2016, prognos 2017–
2021
27
25
23
21
19
17
15
13
11
80	85	90	95	00	05	10	15	20

Anm.: Avser sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuklön, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitiska program, etableringsersättning och ekonomiskt bistånd. En helårsekvivalent utgörs av t.ex. två personer som under ett år är arbetslösa på halvtid. Individer kan i vissa fall erhålla stöd från flera transfereringssystem, och därmed kan dubbelräkning förekomma.

Källa: Egna beräkningar.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Efter en lång period av försvagade kunskaps- resultat förbättras nu dessa enligt internationella mätningar. Samtidigt är ojämlikheten i skolan alltför stor. Regeringen har genomfört stora reformer för att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan. Barngrupperna i för- skolan är de minsta sedan 1992.

–Ytterligare 28 000 personer är anställda i skolan jämfört med läsåret 2014/15.

–Lärarlönelyftet har givit 65 000 lärare höjda löner.

–Förbättrade skolresultat i internationella mätningar, där bl.a. senaste PISA- undersökningen visar att svenska 15- åringars resultat förbättras i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Diagram 3.4 PISA-resultat i Sverige

Genomsnittspoäng
530
520
510
500
490		Matematik
		Läsförståelse
480		Naturvetenskap
		Naturvetenskap
470
00	03	06	09	12	15
Källa: OECD.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärds- land. Därför har ett klimatpolitiskt ramverk in- förts med ambitiösa klimatmål. Regeringen har också mer än fördubblat miljöbudgeten, ökat stödet till solceller med närmare 20 gånger och investerat kraftigt i klimatomställningen, bl.a. med Klimat- och Industriklivet. Utsläppen minskar, särskilt inom transportsektorn.

–Bonus–malus för nya bilar och Bränslebytet för mer och bättre biodrivmedel gör det lättare att välja det klimatsmarta alternativet.

–Regeringen har höjt och indexerat miljö- skatterna samt infört en flygskatt för att bidra till att flyget i större utsträckning ska bära sina egna klimatkostnader.

–Under mandatperioden har 700 nya natur- reservat och en ny nationalpark inrättats.

Diagram 3.5 Medel för klimat- och miljöpolitiken

Miljoner kronor

12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18
Anm.: Utfall 2006–2017, anslagna medel 2018 (inkl. förslag i Vårändringsbudget för
2018).
Källa: Egna beräkningar.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

3.2Utsikter för svensk ekonomi

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt

Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren. Sedan 2014 har Sverige haft en högre tillväxt än de flesta andra jämförbara länder (se diagram 3.6). Tillväxten bedöms bli hög även 2018.

Tabell 3.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018–2021

	2017	2018	2019	2020	2021
BNP1	2,4	2,8	2,2	2,1	1,8
BNP, kalenderkorrigerad1	2,7	2,9	2,2	1,9	1,7
BNP-gap2	0,7	1,4	1,3	1,0	0,5
Sysselsatta, 15–74 år	2,3	1,4	0,6	0,5	0,3
Sysselsättningsgrad3,
15–74 år	67,8	68,4	68,5	68,6	68,6
Sysselsättningsgrad3,
20–64 år	81,8	82,3	82,5	82,6	82,6
Arbetade timmar4	1,9	1,7	0,8	0,4	0,1
Produktivitet4, 5	0,8	1,3	1,4	1,5	1,5
Arbetslöshet6, 15–74 år	6,7	6,2	6,2	6,1	6,1
Timlön7	2,5	2,8	3,1	3,4	3,4
KPI	1,8	1,6	1,9	2,8	3,4
KPIF	2,0	1,7	1,7	2,0	2,1
BNP omvärlden, KIX-vägd1,8	2,8	2,7	2,5	2,3	2,2
Inkomstspridning9	0,275	0,272

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.

3Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

6Procent av arbetskraften.

7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2017.

8BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX -vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel.

9Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvin st. Framskrivning från utfall för 2016. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) antar koefficienten värdet 1.

Anm.: Prognosen och framskrivningen baseras på hittills beslutad och i denna proposition aviserad politik.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ges förutsättningar att samverka. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 250 000 personer, varav drygt hälften i den privata sektorn. Den starka utvecklingen på arbets- marknaden har fortsatt under det senaste året och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år uppgick 2017 till 81,8 procent, 79,8 procent bland

kvinnor och 83,8 procent bland män. Det är den högsta sysselsättningsgrad som Eurostat någon- sin uppmätt i ett EU-land. Konjunkturupp- gången och regeringens reformer medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fort- satt hög och att arbetslösheten väntas minska till 6,2 procent 2018. Den starka tillväxten medför att resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med BNP- gapet, bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019 (se tabell 3.2). Därefter förväntas ekonomin gradvis gå mot ett balanserat resursutnyttjande.

Bred uppgång i omvärlden

Återhämtningen i världsekonomin, som länge varit ojämn och svag, har under det senaste året breddats och blivit allt starkare. Alla de stora ekonomierna växer i god takt. Tillväxten har ökat särskilt mycket i euroområdet, som utgör Sveriges viktigaste exportmarknad. En stark av- slutning på 2017 och fortsatt höga förtroende- indikatorer talar för att tillväxten i omvärlden blir hög även 2018. Vidare väntas sammansättningen av tillväxten i omvärlden bli mer gynnsam för svensk export än vad den har varit de senaste åren. Den tidigare konsumtionsledda tillväxten i omvärlden drivs nu i allt större utsträckning av ökade kapitalinvesteringar, vilket leder till en ökad efterfrågan på investeringsvaror. Den internationella handeln har ökat, liksom den industriella produktionen.

I de avancerade ekonomierna väntas tillväxten mattas av 2019, i takt med att resursutnyttjandet i många länder går mot ett balanserat läge då penningpolitiken gradvis normaliseras. Detta gäller framför allt i USA, som återhämtat sig snabbare ekonomiskt än många andra länder. I flera länder har arbetslösheten fallit tillbaka mot de nivåer som rådde före finanskrisen, men inflationen ligger fortfarande under tidigare nivåer. Det tyder på att det fortfarande finns lediga resurser på arbetsmarknaden i många ekonomier. Produktiviteten i omvärlden har utvecklats svagt under flera år, men det finns nu tecken på att den har börjat växa snabbare.

Sverige är en liten öppen ekonomi med en stor exportsektor och exporten uppgår till ca 45 procent av BNP. Sveriges ekonomiska utveck- ling är därför i hög grad beroende av den globala utvecklingen. Frihandel och deltagande i EU:s inre marknad (EES), dit drygt 70 procent av den

svenska exporten går, är viktiga förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Under 2018 väntas tillväxten öka i flera av de framväxande ekonomierna, bl.a. beroende på högre råvarupriser. I den kinesiska ekonomin på- går en omställning, från en export- och invest- eringsdriven tillväxt till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Det väntas innebära att tillväxten i Kina åter igen saktar in, efter att den tillfälligt ökat 2017.

Den sammanvägda BNP‐tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms bli 2,7 procent 2018 och därefter mattas av något.

Stigande råvarupriser har bidragit till att pressa upp inflationen, men det underliggande infla- tionstrycket är alltjämt svagt bland många av Sveriges viktigaste handelspartner. Ett starkare arbetsmarknadsläge väntas dock gradvis ge en högre löneökningstakt, vilket bidrar till att hålla inflationen uppe när effekterna av de tidigare råvaruprisuppgångarna klingar av.

Stark ekonomisk tillväxt i Sverige

Både hushåll och företag i Sverige är optimistiska om den egna ekonomin och den ekonomiska utvecklingen i landet. Inom industrin är framtids- tron historiskt hög. Sverige väntas för femte året i rad ha en av de högsta tillväxttakterna bland jämförbara ekonomier. BNP-tillväxten 2018 bedöms bli 2,8 procent, jämfört med 2,4 procent 2017.

Diagram 3.6 BNP i Sverige och omvärlden

Index 2008=100. Utfall 2008–2017, prognos 2018 och 2019
130
125		Sverige
125		Danmark
		Danmark
120		Finland
115		Norge
115		Tyskland
		Tyskland
110		Euroområdet
105		USA
105
100
95
90
85
08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19

Anm.: Fasta priser. Norge avser fastlands-BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar.

Ökade investeringar har bidragit till en hög tillväxt de senaste åren och bedöms spela en viktig

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

roll också under de kommande åren. Investe- ringar i byggande av nya bostäder har varit särskilt viktiga för tillväxten under de senaste tre åren, men bedöms framöver dämpas något från dagens rekordnivåer. Dessa investeringar bedöms allt- jämt ligga på en hög nivå jämfört med de senaste årtiondena. Den starka konjunkturutvecklingen i omvärlden bidrar samtidigt till att efterfrågan på svensk export ökar. Det skapar i sin tur förutsättningar för ökade investeringar inom andra branscher.

Förtroendeindikatorer tyder på god tilltro hos hushållen till både den egna ekonomin och svensk ekonomi i stort. Den mer dämpade prisutveck- lingen på bostadsmarknaden bedöms därmed få relativt begränsade effekter på hushållens kon- sumtion. Hushållens sparande, som andel av deras disponibla inkomst, är dessutom på rekordhöga nivåer, vilket innebär att hushållen har förutsättningar för att kunna öka sin konsum- tion. Regeringens reformer har även förstärkt hushållens ekonomi, bl.a. genom höjda barn- bidrag och lägre skatt för pensionärer. De senaste årens goda inkomstutveckling, även om den är ojämnt fördelad, och en alltjämt fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden talar för en fort- satt god tillväxt av hushållens konsumtion de kommande åren. Regeringens satsningar på väl- färden ger ett tillskott till kommunsektorns finanser, vilket bedöms bidra till en fortsatt god tillväxt av den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna.

För att mäta ekonomisk levnadsstandard behöver BNP-tillväxten också relateras till befolkningsutvecklingen. BNP per capita visar värdet på den samlade produktionen delad med antalet invånare och är ett vanligt mått på levnadsstandard. BNP per capita växte i genom- snitt med 0,4 procent per år 2007–2014 och med 2,2 procent per år 2015–2017.

I EU har den genomsnittliga tillväxten varit 0,7 procent per år 2007–2017. Den allmänna trenden med en dämpad utveckling av BNP per capita beror till stor del på att produktiviteten har utvecklats svagt. På lång sikt är produktivitets- utvecklingen avgörande för välståndsutveck- lingen. När det sker stora förändringar i befolkningens sammansättning kan BNP även behöva relateras till antalet sysselsatta personer, för att bättre fånga upp produktivitetsut- vecklingen. Även mätt som BNP per sysselsatt har Sverige haft en något starkare utveckling än andra jämförbara länder. Under 2007–2017 växte

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

BNP per sysselsatt i genomsnitt med 0,8 procent per år, medan den genomsnittliga årliga tillväxten i EU under samma period var 0,6 procent. Regeringen har sedan den tillträdde 2014 betonat vikten av en god produktivitetsutveckling samt bedrivit en politik med omfattande investeringar för att öka sysselsättningen och tillväxten. Regeringen satsar bl.a. på utbildningsinsatser inom kunskapslyftet, omfattande investeringar i klimat, infrastruktur och bostäder samt driver en aktiv närings- och innovationspolitik. Rege- ringens reformer beräknas ha medfört att BNP- tillväxten blir ca 0,5 procentenheter högre per år 2015–2018.

Regeringens politik syftar även till att stärka välståndet i bredare bemärkelse. För att bättre beskriva ekonomins långsiktiga hållbarhet och utvecklingen av befolkningens livskvalitet har regeringen tagit fram kompletterande indikatorer som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet (se tabell 3.3). Ramverket introducerades i 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) och följs upp i avsnitt 4.8.

Tabell 3.3 Indikatorernas utveckling från föregående mätning

	Utfall jämfört med
Indikator	föregående år
Ekonomiska

BNP per capita	Ökning
Sysselsättningsgrad	Ökning

Arbetslöshet	Minskning

Hushållens skuldsättning	Ökning
Den offentliga sektorns	Minskning
konsoliderade bruttoskuld
Miljömässiga
Luftkvalitet	Ingen tydlig riktning1
Vattenkvalitet	Ej uppdaterad2
Skyddad natur	Ökning

Kemikaliebelastning	Ingen tydlig riktning3
Utsläpp av växthusgaser	Minskning
Sociala
Andel med låg ekonomisk standard	Minskning

Självskattad allmän hälsa	Oförändrad

Utbildningsnivå	Ökning

Mellanmänsklig tillit	Oförändrad

Nöjd med livet	Oförändrad

1Halterna av NO2 har minskat medan halterna av PM2,5 är oförändrade.

2Bedömningar av vattenkvalitet görs i fleråriga förvaltningscykler, nästa förvaltningscykel avser 2017–2021.

3Halterna av de reglerade miljöföroreningar (PCB 153, p,p -DDT, PBDE, summa PBDE, PCDD/F TEQ, PFOS, PFOA) som ingår har minskat medan halterna av de oreglerade miljöföroreningarna (summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA) har ökat.

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, SOM - institutet och Vatteninformationssystem Sverige.

Arbetslösheten väntas fortsätta minska

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Sedan regeringen tillträdde har syssel- sättningen ökat med 250 000 personer, varav över 100 000 arbetar i välfärden. I utbildningsväsendet har antalet anställda, i kommunala och privata verksamheter, ökat med 45 000 personer, i hälso- och sjukvården med 13 000 personer och i omsorgen med 14 000 personer. Antalet arbetade timmar har under samma period ökat med ca 5 procent. Även antalet arbetade timmar per person i befolkningen har ökat sedan 2014, trots att andelen personer i arbetsför ålder har minskat. Långtidsarbetslösheten som andel av arbets- kraften har minskat och nivån är bland de lägsta i EU, även om den fortfarande är högre än före finanskrisen. Ungdomsarbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003.

En hög efterfrågan på arbetskraft, bl.a. till följd av regeringens reformer, medförde att arbets- marknaden utvecklades starkt 2017. Syssel- sättningen ökade i god takt och arbetslösheten minskade till 6,7 procent. Arbetslösheten har minskat både bland kvinnor och män. Bland utrikes födda män har arbetslösheten minskat med 1 procentenhet, medan den är oförändrad bland utrikes födda kvinnor. Sysselsättnings- graden i åldersgruppen 20–64 år uppgick 2017 till 81,8 procent (se diagram 3.7), vilket är den högsta sysselsättningsgrad som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land.

Allt fler deltar i arbetskraften. Under 2017 ökade arbetskraften med över 100 000 personer. Det är av allt att döma den största ökningen, både i antal personer och i procent, sedan den kraftiga ökningen av arbetskraften under 1960- och 1970- talet, då arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor steg kraftigt. Arbetskraftsdeltagandet uppgick 2017 till 72,7 procent (70,2 procent bland kvin- nor och 75,1 procent bland män) vilket är den högsta nivån sedan 1991.

Diagram 3.7 Sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen, 20–64 år. Utfall 2000–2017, prognos 2018
och 2019
85
83
81
79
77
75															Totalt
															Totalt
73															Kvinnor
73															Män
															Män
71
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19
Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringens politik är en viktig orsak till att arbetslösheten har minskat sedan regeringen tillträdde och reformerna bedöms också framöver bidra till att arbetsmarknaden utvecklas starkt. Under 2018 väntas sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20–64 år fortsätta att öka till 82,3 procent. Sysselsättningen i den offentliga sektorn väntas fortsätta öka i god takt, till följd av regeringens välfärdssatsningar och den demo- grafiska utvecklingen som medför en ökad efter- frågan på välfärdstjänster. Arbetskraftsdeltagan- det bedöms stabiliseras på en historiskt mycket hög nivå. Arbetslösheten väntas minska till

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

6,2 procent 2018. Regeringens insatser beräknas leda till att arbetslösheten blir ca 1 procentenhet lägre 2018 jämfört med om inga reformer hade genomförts (se avsnitt 9).

Resursutnyttjandet är högre än normalt

Efter den starka tillväxten i svensk ekonomi de senaste åren bedöms resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, vara högre än normalt. Bedömningen av BNP-gapet är dock mycket osäker. Många arbetsgivare uppger att de har brist på arbetskraft, särskilt i offentlig sektor. Samtidigt är den allmänna löneutvecklingen fortfarande dämpad, vilket skulle kunna indikera att resursutnyttjandet är lägre än nuvarande bedömning. En förklaring till att lönerna utveck- lats svagare än väntat kan vara att en längre tid med försiktiga löne- och prisökningar, såväl i Sverige som i omvärlden, har lett till förvänt- ningar om en fortsatt dämpad utveckling. Om så är fallet kan det ta längre tid än vanligt innan en stärkt konjunktur driver upp löne- och pris- ökningarna. Bristen på arbetskraft kan i så fall vara hög och arbetslösheten falla en tid utan att det medför någon omedelbar risk för över- hettning. Sammantaget bedöms BNP-gapet vara högre än normalt både 2018 och 2019. Därefter förväntas ekonomin gradvis gå mot ett balanserat läge.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), steg till 2 procent 2017. En expansiv penningpolitik, en stark konjunktur samt faktorer av mer tillfällig karaktär bidrog till denna utveckling. Inflationen bedöms dämpas något 2018 och först 2020 åter nå målet om 2 procent.

Osäkerheter i den ekonomiska prognosen

Den svenska ekonomin har de senaste åren vuxit snabbt. Utvecklingen i omvärlden är dock osäker och kan bli både starkare och svagare än väntat. Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi kan händelser i omvärlden snabbt påverka den in- hemska tillväxten.

Konjunkturuppgången i euroområdet, som Sverige har ett stort handelsutbyte med, kan bli starkare än väntat. Det visar inte minst det senaste årets utveckling, då tillväxten blev betydligt högre än vad många bedömare förväntade sig i början av

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

2017. Hushållens och företagens förtroende- indikatorer är på historiskt höga nivåer. Dess- utom har kapacitetsutnyttjandet i tillverknings- industrin stigit, vilket tillsammans med en fort- satt expansiv penningpolitik innebär att det finns förutsättningar för en ännu starkare investerings- utveckling. En sådan utveckling skulle gynna svensk exportindustri.

Samtidigt är osäkerheten om den ekonomiska politiken hög i flera länder. Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien går in i en ny intensiv fas inför landets planerade utträde ur EU i mars 2019. Utgången av dessa förhandlingar kan få betydande konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i såväl Storbritannien som andra europeiska länder, däribland Sverige. Det råder också osäkerhet om inriktningen på den amerikanska regeringens ekonomiska politik. Den amerikanska administrationen beslutade i mars 2018 att införa importtullar på stål och aluminium och lämnade även förslag på att införa tullar på kinesiska produkter. Det råder stor osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas framöver. Ökad protektionism kan leda till en väsentligt svagare global utveckling än förväntat.

Den höga och snabbt växande skuldsättningen i den kinesiska ekonomin, i såväl den offentliga som den privata sektorn, utgör sedan länge en betydande risk för den globala ekonomin. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina skulle få stora effekter på världsekonomin, eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och andra insatsvaror är viktig för den globala tillväxten.

Klimatförändringar och extrema väderhänd- elser utgör också risker för den globala ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället.

Inledningen av 2018 präglades av turbulens på aktiemarknaderna i många länder. Liknande episoder framöver kan inte uteslutas, t.ex. om centralbankerna, i synnerhet den amerikanska, höjer räntan snabbare än väntat. Det skulle kunna leda till snabba fall i tillgångspriser och medföra märkbara negativa effekter på realekonomin. Vidare har ett flertal europeiska banker fort- farande problem med svag lönsamhet, bl.a. till följd av en stor andel osäkra lån, vilket gör dem sårbara för finansiella störningar.

I Sverige är hushållens skuldsättning och utvecklingen av bostadspriserna fortfarande osäkerhetsfaktorer som kan påverka den ekono- miska utvecklingen. Efter flera år av kraftiga

prisökningar sjönk bostadspriserna under slutet av 2017 och inledningen av 2018, vilket bl.a. berodde på ett ökat utbud av nyproducerade bostadsrätter. Om bostadspriserna skulle sjunka ytterligare kan hushållen välja att konsumera mindre, till följd av att deras totala förmögenhet minskar. Tillsammans med minskade bostads- investeringar skulle det kunna leda till en lägre tillväxt. Även produktivitet och bostadsbrist kan påverkas. De senaste årens goda inkomst- utveckling, den starka arbetsmarknaden och förväntningar om fortsatt låga räntor är faktorer som talar för att efterfrågan på bostäder förblir stark. Befolkningen har vidare vuxit snabbare än antalet bostäder under det senaste decenniet. Dessutom uppger de flesta kommuner att det fortfarande råder brist på bostäder, även om det nu byggs i hela landet. Mycket talar för att prisutvecklingen kommer stabiliseras framöver, vilket skulle innebära att nedgången i bostads- priser sammantaget får begränsade effekter på makroekonomin i termer av tillväxt och arbets- löshet. Hushållens samlade skulder är dock fortfarande höga och uppgår till över 180 procent av deras disponibla inkomst. Mer än 80 procent av utlåningen består av bolån, varav största delen till rörlig ränta. Om räntorna skulle stiga mer än vad hushållen har tagit höjd för kan det påverka konsumtionen negativt.

BNP-tillväxten i Sverige kan även utvecklas starkare än väntat. Hushållens sparande, som andel av deras disponibla inkomst, är på historiskt höga nivåer, vilket tyder på ett visst mått av försiktighetssparande. Samtidigt är hushållen optimistiska om utvecklingen av både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Om hushållen minskar sitt sparande skulle det leda till ökad konsumtion.

De ovan beskrivna osäkerhetsfaktorerna kan leda till en annan ekonomisk utveckling än enligt regeringens prognos, vilket i förlängningen kan påverka även de offentliga finanserna. Regeringen följer därför utvecklingen noga och för en ansvarsfull finanspolitik. Det ger förutsättningar för att både kunna finansiera angelägna samhälls- investeringar och vid behov stabilisera konjunk- tursvängningar.

3.3Förutsättningar för den ekonomiska politiken

Finanspolitiken bidrar till en hållbar utveckling och minskar klyftorna

Den svenska modellen och det gröna samhälls- bygget lägger grunden till ett samhälle som präglas av hållbar utveckling, högt ekonomiskt välstånd, sammanhållning, jämlikhet samt jäm- ställdhet mellan kvinnor och män. Den generella och gemensamt finansierade välfärden är en central del i denna modell. Förutom att bidra till medborgarnas välstånd är den gemensamt finansierade välfärden och transfereringarna utformade för att många ska kunna arbeta och delta i arbetskraften, kunna vara och känna sig trygga samt för en god utveckling och stark konkurrenskraft i ekonomin. Detta har bidragit till att Sverige har den högsta sysselsättnings- graden i EU. Satsningar på utbildning bidrar vidare till tillväxt i ekonomin, ökade inkomster och ökad jämlikhet. Viktiga delar i den svenska modellen är att alla bidrar till att finansiera välfärden efter förmåga och att trygghets- systemen fungerar som en försäkring när livet plötsligt ändras på grund av exempelvis sjukdom eller arbetslöshet.

För att upprätthålla och fortsätta utveckla den svenska modellen måste fler människor arbeta och bidra till finansieringen av den gemensamma välfärden. Sedan regeringen tillträdde har syssel- sättningen ökat med 250 000 personer. Av dessa är cirka två tredjedelar utrikes födda. Trots det är arbetslösheten fortfarande för hög. För att kunna fortsätta bygga ett Sverige som håller ihop är det viktigt att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten ytterligare, i syfte att nå full sysselsättning.

Skattepolitiken ska finansiera den gemen- samma välfärden och andra viktiga samhälls- funktioner. Den tydligaste omfördelningen sker genom det skattefinansierade välfärdsåtagandet. Skatte- och utgiftssystemen har en omfördelande roll och det finns därför anledning att särskilt beakta vilka fördelningseffekter olika åtgärder kan få. Kapitalbeskattningen och progressiviteten i skattesystemet förstärker omfördelningen. Skattepolitiken ska också skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Ett väl fungerande skattesystem, där var och en gör rätt för sig och

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

bidrar efter förmåga är en förutsättning för den svenska modellen. Skatteflykt och skatteundan- dragande drabbar alla då det innebär att resurser dras undan från vår gemensamma välfärd och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det är därför viktigt att alla följer de regler som finns och att arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande fortsätter. Fusk och brottsligt utnyttjande kan aldrig accepteras. Ordning och reda är en förut- sättning för att alla ska kunna känna tillit till de system som ska trygga den gemensamma väl- färden.

Regeringens redan aviserade reformer

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 omfattande investeringar i bl.a. jobb, klimat och välfärd (prop. 2017/18:1). Under förut- sättning att regeringen får förnyat förtroende kommer dessa investeringar att fortsätta byggas ut 2019 och 2020 i enlighet med aviseringarna i budgetpropositionen för 2018. Detta innebär bl.a. att fler kommer att kunna delta i kunskapslyftet, att vård, skola och omsorg kan stärkas ytterligare samt att angelägna investeringar kan göras i miljö- och klimatarbetet. Ett förnyat förtroende för regeringen innebär också att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare kan avskaffas. De redan aviserade satsningarna uppgår till 21 mil- jarder kronor 2019 och 38 miljarder kronor 2020 (se tabell 3.4).

Tabell 3.4 Regeringens redan aviserade reformer för 2019 och 2020

Miljarder kronor

	2019	2020
Reformer BP18
Fler ska komma i arbete	2,84	4,10

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola	2,12	4,58

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland	2,84	4,95
Välfärden ska stärkas	5,87	11,09

Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del	6,54	10,95

Sverige ska vara tryggt	1,61	3,00

Övrigt	–0,80	–0,72

Summa reformer	21,02	37,95

Finansiering BP18	1,46	5,40

Effekt offentliga finanser	–19,56	–32,55
Källa: Egna beräkningar.

Jämställdhetsbudgetering stärker fokus på kvinnors och mäns villkor

Skillnader i livsvillkor och fördelning av makt och resurser baserade på kön är samhällsproblem som

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

kan och ska motverkas bl.a. genom politiska beslut. I bilaga 3 presenteras regeringens insatser för ökad jämställdhet med utgångspunkt från de jämställdhetspolitiska målen. En del av regering- ens arbete på detta område är att använda jäm- ställdhetsbudgetering som en integrerad del av budgetarbetet. På så sätt beaktas konsekvenser för jämställdheten redan från början när förslag och reformer utformas och när beslut fattas om inriktning på politiken och fördelning av resurser.

Agenda 2030 för en hållbar utveckling

Sverige ska vara ledande i arbetet med att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar ut- veckling och har redan nått långt i arbetet med att uppnå agendans 17 mål. Utöver det nationella genomförandearbetet bidrar Sverige även till det internationella arbetet med Agenda 2030. Nära kopplat till det nationella genomförandet är Politiken för global utveckling (PGU) som tar hänsyn till fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter. PGU:n utgör tillsammans med svenskt utvecklingsbistånd och Sveriges engagemang i FN och EU en viktig del i det internationella arbetet med Agenda 2030. Under 2018 kommer regeringen att ta fram en nationell handlingsplan som ska fokusera på de områden där Sverige har störst utmaningar och möjligheter att uppnå agendans mål.

Klimatpolitiskt ramverk

En hållbar ekonomisk och social utveckling förutsätter en politik som anpassas till de nationella och internationella klimatmål som Sverige ställer sig bakom. För att klimatpolitiken ska bli mer långsiktig och transparent har regeringen infört ett klimatpolitiskt ramverk, med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag. Regeringen ska enligt klimatlagen bedriva det klimatpolitiska arbetet så att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ges förutsättningar att samverka med varandra. Det klimatpolitiska arbetet ska syfta till att förhindra farlig störning i klimatsystemet, bidra till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring, vara inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och vila på vetenskaplig grund. Regeringen ska varje år lämna en klimat- redovisning till riksdagen och vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Från den 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt råd med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade

politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat.

Bred överenskommelse om det finanspolitiska ramverket

Som en del i arbetet med att upprätthålla sunda offentliga finanser stärker regeringen det finans- politiska ramverket. Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska vårproposition, i enlighet med förslaget från den parlamentariska Överskotts- målskommittén (SOU 2016:67), att nivån på överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande skulle ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vidare bedömdes att ramverket skulle kompletteras med ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offent- liga sektorns konsoliderade bruttoskuld (den s.k. Maastrichtskulden), på 35 procent av BNP. Dess- utom bedömde regeringen att uppföljningen av överskottsmålet bör stärkas genom en tydligare definition av vad som är en målavvikelse och en tydligare plan för att återgå till målet vid en avvikelse. I propositionen anfördes även att Finanspolitiska rådet bör tilldelas en tydligare roll i uppföljningen. Den nya nivån på överskotts- målet och införandet av skuldankaret antogs av riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2018. Den nya nivån på överskottsmålet ska gälla fr.o.m. 2019 och tills vidare, men ska ses över varannan mandatperiod. Detsamma gäller för skuldankaret och dess nivå.

De offentliga finanserna stärks

Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som angelägna satsningar gjorts. Detta arbete har, till- sammans med den starka utvecklingen i eko- nomin och på arbetsmarknaden, bidragit till en snabb förstärkning av den offentliga sektorns finansiella sparande (se diagram 3.8).

De offentliga finanserna har uppvisat överskott sedan 2015. Det finansiella sparandet uppgick 2017 till över 1,1 procent av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 1 procent av BNP såväl 2018 som 2019 och därefter stiga fram t.o.m. 2021. Även det struk- turella sparandet bedöms ligga över den nya nivån på överskottsmålet och förstärkas i slutet av prognosperioden.

Diagram 3.8 Finansiellt och strukturellt sparande

Procent av BNP. Utfall 2006–2017, prognos 2018–2021

Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

-1

-2

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De allt starkare offentliga finanserna har inne- burit att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har kunnat falla till 40,3 procent av BNP 2017 och förväntas minska ytterligare till under 30 procent av BNP 2021 (se tabell 3.5). Bruttoskulden påverkas dock även av andra fak- torer än det finansiella sparandet. Statsskulds- kvoten beräknas 2018 bli den lägsta sedan 1977 (se diagram 3.9).

Diagram 3.9 Statsskuldskvot

Procent av BNP. Utfall 1957–2017, prognos 2018–2021
80
70
60
50
40
30
20
10
0
57	61	65	69	73	77	81	85	89	93	97	01	05	09	13	17	21

Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De budgetpolitiska målen nås

När regeringen tillträdde var det nödvändigt att minska de stora underskotten i det finansiella sparandet som den förra regeringen hade lämnat efter sig. Skattesänkningar hade prioriterats före

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

stabila statsfinanser och nödvändiga investeringar i välfärden och klimatet. Samtidigt hade arbets- lösheten bitit sig fast på en hög nivå.

Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Omfatt- ande satsningar har genomförts på välfärd, klimat och ekonomisk trygghet för personer med låga inkomster, vilket har haft stora positiva effekter på sysselsättningen och tillväxten. Dessa sats- ningar har i stor utsträckning finansierats genom skattehöjningar och utgiftsminskningar, som har haft mycket begränsade negativa tillväxt- och sysselsättningseffekter. Konjunkturinstitutet och internationella institutioner som Europeiska kommissionen, IMF och OECD bedömer att satsningar på välfärden och offentliga inve- steringar är de mest effektiva sätten att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. Generella skatte- sänkningar har däremot mindre effekt på till- växten och sysselsättningen i närtid.

Inriktningen på regeringens politik har gjort det möjligt att vända de stora underskotten från 2014 till betydande överskott. Nya reformer har huvudsakligen varit finansierade genom budget- förstärkande åtgärder. Samtidigt beräknas rege- ringens reformer ha medfört att BNP-tillväxten blir ca 0,5 procentenheter högre per år 2015–2018 och att arbetslösheten blir ca 1 procentenhet lägre 2018 än vad som hade varit fallet utan den aktiva finanspolitiken.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 3.5 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor respektive procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021

	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Finansiellt sparande	–36	–51	–61	8	52	52	46	49	67	104
Procent av BNP	–1,0	–1,4	–1,6	0,2	1,2	1,1	1,0	1,0	1,3	1,9
Staten1	–1,0	–1,1	–1,2	0,3	1,6	1,5	1,3	1,4	1,7	2,3
Ålderspensionssystemet1	0,3	–0,1	0,1	0,2	0,1	0,0	0,0	0,0	0,1	0,1
Kommunsektorn1	–0,2	–0,1	–0,4	–0,3	–0,5	–0,3	–0,4	–0,5	–0,5	–0,5
Strukturellt sparande2	0,0	–0,7	–0,8	0,1	0,8	0,7	0,5	0,5	0,8	1,7
Statsskuld, okonsoliderad	1 147	1 277	1 394	1 403	1 347	1 328	1 240	1 125	1 056	939
Procent av BNP	31,1	33,9	35,4	33,4	30,6	28,8	25,7	22,4	20,2	17,3
Statsskuld, konsoliderad	1 113	1 236	1 347	1 352	1 292	1 265	1 176	1 060	990	872
Procent av BNP	30,2	32,8	34,2	32,2	29,3	27,5	24,3	21,1	18,9	16,1
Konsoliderad bruttoskuld	1 405	1 537	1 792	1 857	1 856	1 855	1 803	1 718	1 653	1 575
Procent av BNP	38,1	40,8	45,5	44,2	42,1	40,3	37,3	34,2	31,6	29,0

1Procent av BNP.

2Procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Överskottsmålet

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som uppstod under den förra mandatperioden. Från och med 2016 bedöms sparandet vara i linje med den nuvarande målnivån på 1 procent av BNP. Regeringen anser att den finanspolitiska inrikt- ningen därefter innebär en lämplig övergång till det nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Regeringen bedömer att sparandet 2019 ligger i linje med det nya överskottsmålet.

Regeringen gör även bedömningen att den finanspolitiska inriktningen är välavvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Även om resursutnyttjandet bedöms vara högre än normalt finns det ett flertal faktorer som talar emot en kraftigt åtstramande inriktning på finans- politiken. Till att börja med saknas ett tydligt underliggande inflationstryck. Både pris- och löneinflationen är dämpade och det mesta tyder på en måttlig utveckling även framöver. Risken för en överhettning av svensk ekonomi bedöms därmed vara begränsad. Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv penningpolitik, men möjligheterna att ytterligare stimulera ekonomin de senaste åren har av allt att döma varit begränsade. Finanspolitiken har därmed varit viktig för att upprätthålla ett högt resurs- utnyttjande.

Sverige befinner sig därtill i ett läge då många av de asylsökande kvinnor och män som kom till landet hösten 2015 och som därefter beviljats uppehållstillstånd behöver etablera sig på arbets- marknaden. Deras möjligheter till snabbt inträde

på svensk arbetsmarknad underlättas av ett högt efterfrågetryck i ekonomin. En kraftigt åtstram- ande finanspolitik skulle leda till att arbetslös- heten blir högre och att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det skulle i förlängningen kunna leda till att den varaktiga sysselsättningen blir lägre.

De demografiska förändringar som nu sker i Sverige, med en ökande andel unga och gamla, innebär dessutom att det finns ett underliggande efterfrågetryck på offentligfinansierade tjänster. Därmed finns även ett underliggande tryck på de offentliga utgifterna. Det budgetutrymme som finns tillgängligt i förhållande till överskottsmålet används därför till investeringar i välfärden. Den förda politiken medför att de demografiskt betingade behoven kan mötas samtidigt som överskottsmålet nås för samtliga år.

En avvikelse från överskottsmålet anses föreligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande året, dvs. budgetåret. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet upp- nåtts, och för att upptäcka systematiska avvikel- ser, används ett bakåtblickande åttaårigt genom- snitt av det faktiska finansiella sparandet. Om det finansiella sparandet systematiskt avviker från överskottsmålet under flera års tid kan det leda till oönskade skuldnivåer. Sådana ackumulerade avvikelser kan motivera att målnivån för sparan- det ändras vid nästa översyn av överskottsmålet.

Det genomsnittliga finansiella sparandet 2010–2017 uppgick till –0,2 procent av BNP

(se tabell 3.6). Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt skatte- sänkningar, som genomfördes av den förra regeringen. Det genomsnittliga sparandet har sedan 2016 legat över 1 procent av BNP.

Tabell 3.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018– 2021

	2017	2018	2019	2020	2021
Finansiellt sparande	1,1	1,0	1,0	1,3	1,9
Bakåtblickande åttaårssnitt	–0,2
Strukturellt sparande1	0,7	0,5	0,5	0,8	1,7
1 Procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld bedöms vidare vara förenlig med det riktmärke som ges av skuldankaret på 35 procent av BNP (se tabell 3.5).

Utgiftstakets nivå för 2021

Utgiftstaket utgör en övre gräns för stats- budgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen möjligheter att kon- trollera och styra utgifterna. Utgiftstaket är ett av verktygen för att ge budgetprocessen ett medel- fristigt perspektiv.

Regeringen lämnar i denna proposition en bedömning av nivån på utgiftstaket för det tredje tillkommande året, dvs. 2021. Regeringen be- dömer att utgiftstakets nivå för 2021 bör uppgå till 1 492 miljarder kronor (se tabell 3.7). Bedömningen innebär att nivån på utgiftstaket 2021 ökar jämfört med 2020 och att utgiftstaket som andel av potentiell BNP minskar jämfört med 2020.

Den bedömda nivån på utgiftstaket medger att utgifterna kan öka och därmed att nya reformer kan föreslås i kommande budgetpropositioner. Reformer på utgiftssidan kan dock genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 3.7 Utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor om inte annat anges

	2018	2019	2020	2021
Utgiftstakets nivå	1 337	1 397	1 471	1 4921
Utgiftstak, procent av
potentiell BNP	28,0	28,1	28,4	27,7
Takbegränsade utgifter	1 282	1 311	1 343	1 364
Budgeteringsmarginal	55	86	128	128
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	4,3	6,5	9,5	9,4

1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2021 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Regeringens ekonomiska politik har stärkt finansieringen av välfärden

Under den föregående regeringen sänktes skatten ofinansierat med 141 miljarder kronor. Hälften av den föregående regeringens reformer tillföll de tre högsta inkomstdecilerna och allra mest fick den högsta inkomstdecilen.

Under innevarande mandatperiod har regeringen i stället konsekvent prioriterat invest- eringar i samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skattesänkningar. Då regeringen ärvde ett underskott i de offentliga finanserna på runt 60 miljarder kronor har dessa investeringar delvis behövt finansieras genom höjda skatter, främst genom avskaffandet av de nedsatta social- avgifterna för unga, förändringar av husavdraget samt förändringar av ett flertal punktskatter. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra stabila skatteintäkter även bl.a. bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Förändringarna bidrog till att skattekvoten i staten ökade med 1,7 procentenheter mellan 2014 och 2016 (se diagram 3.10). Skattekvoten i kommunsektorn minskade samtidigt något.

Diagram 3.10 Skattekvoter

Procent av BNP. Utfall 1998–2016, prognos 2017 och 2018

31
29							Staten
27							Kommunsektorn
25
23
21
19
17
15
13
98	00	02	04	06	08	10	12	14	16	18

Anm.: Staten avser enbart statliga skatter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vid oförändrade skatteregler ökar skatteintäkt- erna normalt i takt med tillväxten i ekonomin. Det beror på att faktorer som påverkar BNP, som antalet arbetade timmar, hushållens konsumtion och investeringar, även är viktiga skattebaser. Skatteintäkterna påverkas även av förändringar i skattesystemet. År 1998–2006 sänktes skatterna med 87 miljarder kronor, varav den allra största delen avsåg skattereduktion för allmän pensions- avgift. Under 2007–2014 sänktes skatterna med ytterligare 141 miljarder kronor. Huvuddelen av

skattesänkningarna avsåg skattereduktion för jobbskatteavdrag och ROT- och RUT-tjänster samt nedsatta socialavgifter för unga.

Diagram 3.11 BNP och skatteintäkter per capita

Tusental kronor. Utfall 1998–2016, prognos 2017 och 2018

200										470
195										450
										450
190										430
185										430
185
180										410
180
175										390
170										370
										370
165										350
160										350
160			Skatteintäkter per capita (vänster skala)
			Skatteintäkter per capita (vänster skala)							330
155			BNP per capita (höger skala)							330
155

150										310
98	00	02	04	06	08	10	12	14	16	18

Anm.: Fasta priser. Skatteintäkterna avser offentlig sektor.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vid en analys av skatternas utveckling över tid bör även befolkningstillväxten och prisutvecklingen beaktas. År 1998–2006 ökade skatteintäkterna i den offentliga sektorn med 19 procent i fasta priser, motsvarande 29 000 kronor, per individ (se tabell 3.8). Skatternas utveckling följde således utvecklingen i ekonomin, trots att skatterna under samma period sänktes något för att kompensera för den allmänna pensions- avgiften. År 2006–2014 minskade intäkterna med 5 procent, motsvarande 9 000 kronor, per individ. Skatteintäkterna minskade alltså betydligt mer än ekonomin i stort (se diagram 3.11). De statliga skatterna stod för hela minskningen. På kommunsidan höjde 261 av 290 kommuner skattesatsen. Skatteintäkterna har fr.o.m. 2014 följt utvecklingen i ekonomin.

Tabell 3.8 Förändring skatteintäkter per capita

Tusental kronor, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 1998–2016, prognos 2017 och 2018

	1998	1998	2006	2014
	–2018	–2006	–2014	–2018
Offentliga sektorns skatter	38	29	–9	18
Statlig skatt	7	11	–16	12
Kommunalskatt	23	13	6	4
Ålderspensionssystemet	8	5	2	1
BNP per capita	130	85	11	34
BNP-deflator1,2	40	12	16	8
Befolkningstillväxt2	15	3	7	5

1BNP-deflatorn är ett mått på prisutvecklingen och beräknas som kvoten BNP löpande priser delat i BNP fasta priser.

2Procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.4Fler ska komma i arbete

En väl fungerande arbetsmarknad tar till vara människors kompetens och vilja att arbeta. När fler arbetar minskar inkomstklyftorna och förut- sättningar skapas för att stärka den generella välfärden. Alla som arbetar ska ha goda arbets- villkor och möjligheter till utveckling i arbetet som gör det möjligt att orka arbeta heltid ett helt arbetsliv. En hög sysselsättning bland både kvinnor och män är en central del av den svenska modellen.

Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt, med fler som deltar i arbetskraften och en allt större andel av befolkningen som arbetar. Arbetslösheten har minskat från 7,9 procent 2014 till 6,7 procent 2017. Arbetslösheten är nu 6,4 procent bland kvinnor och 6,9 procent bland män. Det är särskilt ungdomsarbetslösheten som har minskat. Även långtidsarbetslösheten som andel av arbetskraften har minskat.

Trots den positiva utvecklingen finns det fortsatt utmaningar på arbetsmarknaden. Arbets- lösheten är fortfarande för hög, särskilt bland dem som inte gått ut gymnasieskolan och bland personer födda utanför Europa. Denna utmaning ökar i och med det stora antalet nyanlända som nu deltar i insatser för att etablera sig på arbets- marknaden. Samtidigt går det allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 hade jobb efter fem år. Stora utmaningar kvarstår dock, inte minst vad gäller nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög i vissa grupper är bristen på arbetskraft också stor i många sektorer. Bristen är särskilt stor inom yrken som kräver högskole- utbildning eller yrkesutbildning på gymnasienivå.

Regeringen har sedan den tillträdde haft en bred jobbagenda, med fokus på fler och enklare vägar till jobb, ett kunskapslyft som svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov, en aktiv närings- och innovationspolitik samt inve- steringar i klimat, välfärd, infrastruktur och bostäder. Det finns alltjämt behov av fortsatta investeringar på dessa områden.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Det ska finnas fler och enklare vägar till jobb

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att ta till vara människors kompetens och vilja att arbeta. De subventionerade anställningarna är ett av de viktigaste verktygen för att kunna få de som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden i arbete. För att både höja kvaliteten i välfärden och skapa fler och enklare vägar till jobb har regeringen infört möjligheter för kommuner, landsting och vissa ideella aktörer att anställa personer på extratjänster i välfärden. Regeringen har också infört moderna beredskapsjobb, som är en form av extratjänster, i statliga myndigheter. Antalet extratjänster, inklusive moderna beredskapsjobb, ökade kraftigt 2017 och uppgick i februari 2018 till drygt 14 000, varav 1 000 var moderna beredskapsjobb (se diagram 3.12).

Diagram 3.12 Extratjänster inkl. moderna beredskapsjobb

Antal

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 2016-01 2016-05 2016-09 2017-01 2017-05 2017-09 2018-01

Källa: Arbetsförmedlingen.

Regeringen förenklar och förstärker också systemet för anställningsstöden, bl.a. genom att introduktionsjobben införs och ersätter fem tidigare stödformer, samtidigt som taket i löne- bidragen stegvis höjs fram t.o.m. 2020. Färre, enklare och mer kraftfulla stöd bedöms bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden och därigenom minska arbetslösheten.

Regeringen gör även en riktad satsning för att skapa enklare vägar till jobb i de gröna näringarna. Nyanlända och långtidsarbetslösa får arbetslivs- erfarenhet samtidigt som eftersatta behov, som exempelvis slyröjning och upprustning av vand- ringsleder, kan tillgodoses.

Nyanländas kunskaper behöver bättre och snabbare tas till vara på den svenska arbets- marknaden. En förutsättning för en effektiv etablering är en väl fungerande samverkan mellan

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

berörda myndigheter och aktörer, inte minst mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna, arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

Regeringen har stärkt insatserna redan under tiden som prövningen av ansökan om uppehålls- tillstånd pågår, bl.a. genom att öka tillgången till samhällsinformation och insatser i svenska språket. Regeringen har även lagt om regelverket för etableringsuppdraget så att samma krav ställs på nyanlända som på övriga arbetssökande. Den svenska modellen bygger på att rättigheter och skyldigheter står i balans. Regeringen har kraftigt förstärkt möjligheterna att ta del av utbildning. En utbildningsplikt för nyanlända har införts.

För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga som fyllt 18 år, och som fortfarande har möjlighet att få stanna i Sverige, att bo kvar i den kommun där de vistas, föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2018 att det tillfälliga kommunbidraget för- stärks med 200 miljoner kronor under 2018.

Möjligheten för asylsökande att ordna sitt eget boende, s.k. EBO, kan ha positiva effekter i form av självbestämmande och stärkt integration. Det kan dock också i vissa kommuner leda till problem med trångboddhet och utsatthet. Regeringen avser att begränsa dessa negativa sociala konsekvenser.

Sverige har en reglerad invandring och asyl- rätten ska värnas. De som har fått ett lagakraft- vunnet av- eller utvisningsbeslut ska återvända så snart som möjligt. De som får uppehållstillstånd ska ha goda förutsättningar att etablera sig och bygga en framtid.

Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Det är dock betydligt färre utrikes födda kvinnor än utrikes födda män som deltar i arbetskraften. Regeringen har därför avskaffat vårdnadsbidraget och infört förändringar i för- äldraförsäkringen som underlättar kvinnors in- träde på arbetsmarknaden. Regeringen har också tillfört medel för insatser särskilt riktade till utrikes födda kvinnor, bl.a. för att de ska kunna utveckla sina kunskaper i svenska språket under föräldraledigheten. Även medlen till studieför- bundens uppsökande verksamhet har förstärkts. Mer resurser har även tillförts för insatser för att stärka utrikes födda kvinnors företagande.

Regeringen har vidare infört 90-dagarsgarantin som innebär att alla unga arbetslösa ska få ett erbjudande om jobb, utbildning eller insats inom 90 dagar. I dag är det endast ett fåtal unga som

inte får ett sådant erbjudande inom 90 dagar. 90- dagarsgarantin är därmed uppnådd.

Det är viktigt att det finns förutsättningar för unga att tidigt få arbetslivserfarenhet och kon- takter inför det kommande arbetslivet. Därför föreslår regeringen i propositionen Vårändrings- budget för 2018 att 100 miljoner kronor avsätts för att öka kommunernas möjligheter att ordna sommarjobb, t.ex. inom äldreomsorg och för- skola, till ungdomar.

Regeringen genomför även betydande invest- eringar i kompletterande utbildning och bedöm- ningsverksamhet för de personer som har ut- ländsk utbildning.

Etableringsjobb för fler i arbete

Regeringen, LO, Unionen och Svenskt Närings- liv är överens om att s.k. etableringsjobb bör införas. Etableringsjobb baseras på ett förslag från arbetsmarknadens parter och kommer att innebära en helt ny modell för att stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbets- lösa kommer till stånd. Syftet är att fler ska etablera sig på arbetsmarknaden, samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetens- försörjning. Den svenska modellen bygger på starka och ansvarstagande parter. Att parterna tillsammans med regeringen nu tar gemensamt ansvar för att fler personer med svag förankring på arbetsmarknaden ska få ett arbete ökar möjligheterna till en bättre fungerande arbets- marknad med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.

Kunskapslyftet byggs ut

För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs satsningar på utbildning och kompetens- utveckling som svarar mot arbetsmarknadens behov. Inom många yrken råder brist på arbets- kraft. Regeringen har därför kraftigt byggt ut kunskapslyftet som 2021 kommer att omfatta ca 100 000 utbildningsplatser inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux och lärlingsvux), folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskolor (se tabell 3.9). Utbild- ningssatsningarna i kunskapslyftet ger människor i hela landet bättre förutsättningar på arbets- marknaden och möjliggör omställning under hela livet. En god tillgång till utbildning är också central för att säkra kompetensförsörjningen och

Sveriges ställning som konkurrenskraftig kun- skapsnation. I flera branscher har företagen svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetenser och med kommande års stora pensionsavgångar inom vård och skola behöver välfärdens personal- försörjning säkras. Kunskapslyftet ger offentliga verksamheter och växande företag ökade möjlig- heter att rekrytera för framtidens arbetsmarknad. Regeringen har också infört en rätt till behörig- hetsgivande utbildning inom kommunal vuxen- utbildning.

Tabell 3.9 Kunskapslyftet – beräknat antal platser under mandatperioden

Antal platser

	2018	2019	2020	2021
Yrkesvux	39 000	41 000	41 000	41 000
Yrkesförarutbildning	1 000	1 000	1 000	1 000

Lärlingsutbildning för	3 150	3 150	3 150	3 150
vuxna

Yrkeshögskolan	7 100	11 000	15 700	18 800

Folkhögskolan – allmän	8 000	8 000	8 000	8 000
och särskild kurs

Folkhögskolan – kurser för	4 000	4 000	3 000	3 000
långtidsarbetslösa m.m.

Universitet och högskola	20 000	22 500	23 900	25 200

Utbildningsplatser för	4 000	4 000	1 000
tidsbegränsat anställda
inom äldreomsorg och
hälso- och sjukvård

Totalt antal platser	86 250	94 650	96 750	100 150

Anm.: Beräkningsgrunderna för vad som utgör en plats inom yrkesvux har ändrats sedan budgetpropositionen för 2018 vilket medför att det totala antalet platser har justerats. Omfattningen av utbildningen är dock sammantaget oförändrad. Källa: Egna beräkningar.

Fler arbetslösa behöver övergå till utbildning för att skaffa sig de kunskaper som behövs på arbets- marknaden. Regeringen avser att ge Arbets- förmedlingen och Statens skolverk i uppdrag att samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning. För att rekrytera fler till studier har regeringen bl.a. infört ett studiestartsstöd och fr.o.m. den 1 juli 2018 höjs bidragsdelen inom studiemedlet med ca 300 kronor per studie- månad. Regeringens omfattande investeringar i fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor i hela landet främjar också möjlig- heterna att läsa vidare oavsett var i landet man bor. Många jobb kräver att den sökande har körkort. För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden avsatte regeringen i budget- propositionen för 2018 medel för att kunna införa en möjlighet till lån för utbildning för B-körkort.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Hela landet ska växa

Den regionala utvecklingen ska stärkas

En aktiv näringspolitik och regional tillväxtpolitik bidrar till att stärka konkurrenskraften i hela landet. Samtidigt behöver potentialen i områden utanför storstadsområdena tas till vara bättre. Regeringen lämnade i mars 2018 en lands- bygdsproposition (prop. 2017/18:179). För- slagen i propositionen baseras på den parlamen- tariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (SOU 2017:1). I propositionen föreslås sats- ningar bl.a. för ett förbättrat företagsklimat på landsbygden och för att stärka möjligheterna till utbildning och kompetensförsörjning i hela landet.

Regeringen har därutöver redan genomfört flera satsningar för att förbättra förutsättningarna att bo, studera, arbeta och driva företag i hela landet. För att stärka besöksnäringen som skapar jobb och växtkraft i hela landet har bl.a. mer medel tillförts Visit Sweden AB och mervärdes- skatten för förevisning av naturområden sänkts. För att stödja kommersiell service i glesbygd har stödet till särskilt utsatta butiker utökats och förlängts.

Regeringen har även beslutat att omlokalisera flera myndigheter och skapa en ny service- organisation i Statens servicecenter. På detta sätt säkras lokal statlig service och statliga arbetstill- fällen sprids runt om i landet.

Fler och växande företag skapar jobb

Fler och växande företag behövs för att skapa jobb i hela landet. Regeringen driver därför en aktiv näringslivspolitik, bl.a. för att stärka små och medelstora företags möjligheter att växa och anställa. I detta syfte har ett växa-stöd på upp- emot 63 000 kronor per år för enmansföretagare som anställer sin första medarbetare införts. Regeringen har också gått vidare med arbetet inom ramen för nyindustrialiseringsstrategin Smart industri. Strategin presenterades i februari 2016 och i juni samma år kom den första handlingsplanen med konkreta åtgärder för att stärka svensk industri. Nyligen presenterades en andra handlingsplan, som bl.a. inkluderar Industriklivet för att stödja arbetet för teknik- skifte och minskade utsläpp inom process- industrin, lanseringen av ett Robotlyft för att främja automatisering och digitalisering i små- och medelstora industriföretag samt en invest- ering i ett testcenter för elektromobilitet för att

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

stödja industrins utveckling av elfordon och batterier. Regeringen satsar även på att etablera regionala exportcentra över hela landet för att stödja små och medelstora företag att ta sig ut på den internationella marknaden. Det är också viktigt att svensk industri är väl rustad för att kunna överbrygga en tillfälligt minskad efter- frågan vid konjunktursvängningar och att det statliga stödet vid korttidsarbete därför är konkurrenskraftigt.

Hela Sverige ska kopplas upp

Tillgång till bredband håller på att bli en förut- sättning för att kunna ta del av grundläggande samhällsservice och att fullt ut vara delaktig i samhället. För att Sverige ska bli helt uppkopplat genomför regeringen satsningar för att alla ska ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen har målsätt- ningen att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020. Till 2025 bör hela Sverige vara uppkopplat, varav 98 procent av samtliga hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Utgångspunkten är att detta ska ske genom en marknadsdriven utbyggnad kompletterad med offentliga insatser, i samklang med det offentligas behov och ansvar för långsiktig hållbar tillgång till viktig infrastruktur.

Regeringen har dessutom beslutat att inrätta Myndigheten för digital förvaltning, som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digital- iseringen av statliga myndigheter samt förvalt- ningen i kommuner och landsting.

Bostäderna ska bli fler och infrastrukturen bättre

Investeringar i infrastruktur och bostäder är centrala för att öka rörligheten på arbets- marknaden. Inom det s.k. 22-punktsprogrammet för fler bostäder arbetar regeringen bl.a. för att effektivisera plan- och byggprocesserna. Allt fler bostäder byggs med hjälp av investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. År 2017 beviljade Boverket stöd för motsvarande ca 10 000 lägenheter. Investeringsstödet har stimulerat byggandet av hyresbostäder i hela landet, även på orter där nybyggandet tidigare har varit svagt. Regeringen bedömer att efterfrågan på investeringsstödet även fortsättningsvis kommer att vara stort. Regeringen har därför utökat investeringsstödet samt infört en bonus för påbyggnad som sker på en befintlig byggnad.

Regeringen lämnade 2016 en infrastruktur- proposition med en historiskt stor satsning på

Sveriges infrastruktur, 622,5 miljarder kronor 2018–2029 (prop. 2016/17:21). I direktiv till Trafikverket om att ta fram ett förslag till en nationell plan för utveckling av transportsystemet lyfter regeringen fram investeringar i infra- struktur för ett ökat bostadsbyggande, för att förbättra förutsättningarna för näringslivet och för att stärka sysselsättningen i hela landet, samt för omställningen till ett fossilfritt välfärdsland.

Regeringen avser att under våren 2018 besluta om en ny nationell plan för utvecklingen av transportsystemet 2018–2029. Den nationella planen kommer fokusera på att värna kvaliteten i den befintliga infrastrukturen och på att säker- ställa en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Regeringens mål är vidare att nya stambanor ska färdigställas för höghastighetståg, som knyter samman Stockholm, Göteborg och Malmö, med moderna och hållbara kommunikationer med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt. En fungerande transport- infrastruktur är en viktig förutsättning för jobb, regional utveckling, tillgänglighet och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringen har därför avsatt ytterligare resurser för förbättrad kollektivtrafik och vägunderhåll i landsbygden samt för utökad nattågstrafik till Jämtland.

Företagssektorn ska få nya skatteregler

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företags- klimat är grunden för hållbar tillväxt och jobb- skapande. Villkoren för företagande ska vara internationellt konkurrenskraftiga, främja invest- eringar, ha sin grund i förutsebara regelverk och stödja en sund konkurrens. Detta är en förut- sättning för att hela landet ska växa.

Regeringen vill motverka skatteplanering med ränteavdrag samt förbättra neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. Därför har regeringen lagt fram lagrådsremissen Nya skatteregler för företagssektorn.

Nyhetsjournalistik i hela landet

För att ytterligare stärka förutsättningarna för en mångfald av kvalitativ nyhetsjournalistik i hela landet avser regeringen att, så snart det är möjligt med hänsyn till de förändringar av mervärdes- skattedirektivet som diskuteras inom EU, lägga fram förslag om en sänkning av mervärdesskatten för digitala publikationer till 6 procent, så att

nyheter på nätet beskattas på samma sätt som papperstidningar. Mot bakgrund av den digitala omställningen för tidnings- och bokbranschen, och då journalistiken är under särskild press, är det angeläget att EU:s mervärdesskattedirektiv ändras i syfte att möjliggöra en sådan sänkning. Sverige driver aktivt denna fråga på EU-nivå.

Regeringen har även föreslagit en förstärkning av stödet till nyhetsmedier genom införandet av två nya former av teknikneutrala mediestöd. Stöden syftar till att stärka lokal journalistik i de delar av landet som har begränsad eller ingen medial bevakning samt till att främja utveckling och innovation inom nyhetsmedier. Regeringen har också föreslagit höjningar av nivåerna för drifts- och distributionsstöden.

Ordning och reda ska råda på arbetsmarknaden

Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Upphandlande myndigheter och enheter ska ställa krav på arbetsrättsliga villkor motsvarande svenska kollektivavtal i sina upphandlingar.

Under mandatperioden har regeringen gjort flera satsningar för att stärka skyddet för arbets- tagare, stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv och motverka osund konkurrens. Regeringen har drivit på för att ändra EU:s utstationeringsdirektiv och välkomnar att fram- steg görs i processen för lika lön för lika arbete. Regeringen vill ytterligare stärka skyddet för arbetstagare och öka möjligheten till ett hållbart arbetsliv. Alla som arbetar ska ha goda arbets- villkor. Tillsvidareanställningar ska vara grunden på svensk arbetsmarknad. Tillfälliga anställningar ska inte präglas av godtycke. När bemannings- anställningar används ska det inte undergräva goda arbetsvillkor. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar. Regeringen har skärpt reglerna för att stoppa stapling av visstids- anställningar. Regeringen har även tillsatt en utredning om arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv, bl.a. för att se över arbetstagares skydd mot förändrade anställningsförhållanden i sam- band med omreglering av arbetstidsmåttet vid arbetsbrist, s.k. hyvling, samt skydd i anställningen för intermittent anställda. För att skydda arbetstagare från utnyttjande och motverka fusk och kriminalitet vill regeringen

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

införa ett entreprenörsansvar i bygg- och anlägg- ningsbranschen.

Osund konkurrens ska motverkas. Arbets- miljöverket har tillsammans med sju andra myndigheter fått i uppdrag att utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brotts- lighet i arbetslivet. För att stärka det nationella och internationella arbetsmiljöarbetet inrättas Myndigheten för arbetsmiljökunskap den 1 juni 2018.

Den svenska modellen bygger på starka parter, med en hög organisationsgrad, som tillsammans tar ansvar för lönebildningen och den huvud- sakliga regleringen av villkoren på svensk arbets- marknad. Fackförbundens arbete är en viktig hörnsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen och regeringen har därför föreslagit att den skattelättnad för fackföreningsavgifter som tid- igare fanns ska återinföras (prop. 2017/18:127). Förslaget innebär att en fackföreningsmedlem fr.o.m. den 1 juli 2018 får en skattereduktion med 25 procent av medlemsavgiften.

3.5Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

I skolan läggs grunden för varje barns utveckling och förutsättningar för framtiden. Därmed lägger skolan grunden för samhällsbygget. Alla elever ska ges goda möjligheter att rustas för vidare studier, framtida arbete och samhällsliv. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Regeringens mål är en jämlik kun- skapsskola, som håller samma höga kvalitet i hela landet och i vilken samtliga elever utifrån sina förutsättningar får möjlighet att utvecklas fullt ut. Alla elever ska få möta kompetenta lärare som har tid och rätt förutsättningar för undervisningen. Ingen elev ska lämnas efter och ingen ska hållas tillbaka.

Alla skolor ska vara bra skolor

Efter en lång period av försvagade kunskaps- resultat förbättras nu svenska elevers resultat i internationella mätningar (se diagram 3.4 och diagram 3.13). Samtidigt är ojämlikheten i skolan alltför stor. För att kunskapsresultaten ska

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

fortsätta att förbättras och ojämlikheten minska krävs fortsatta insatser.

Diagram 3.13 Elevers läsförmåga i årskurs 4
Genomsnittspoäng i PIRLS
570
560
550
540
			Sverige
530			Genomsnitt
			Genomsnitt
520
01	06	11	16

Anm.: PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study. Genomsnittet beräknas för de 17 länder som deltagit vid samtliga undersökningar.

Källa: Statens skolverk.

Skolkommissionen – för en jämlik och stark kunskapsskola

Regeringen tillsatte 2015 en skolkommission, med representanter från bl.a. forskning och profession, som skulle lämna förslag för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i under- visningen och en ökad likvärdighet i skolan. Av kommissionens slutbetänkande Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) framgår att det finns svagheter i skolans styrning, bl.a. i form av bristande likvärdighet, splittrad ansvarsför- delning, otillräcklig kompensatorisk resurs- fördelning samt problem med skolsegregation. Regeringen delar Skolkommissionens bild av nuläget i skolan och har utifrån dess förslag vidtagit en rad åtgärder.

En central åtgärd är att möjligheterna att fördela resurser utifrån behov kraftigt förstärks genom ett nytt statligt stöd. Regeringen har avsatt 1 miljard kronor för 2018, 3,5 miljarder kronor för 2019 och 6 miljarder kronor per år fr.o.m. 2020 för detta stöd. Stödet ska fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. De tillförda medlen ska leda till ökade insatser för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola.

Regeringen delar Skolkommissionens bedöm- ning att ytterligare insatser behövs för att bryta skolsegregationen och dess negativa effekter. Resultatskillnaderna mellan skolor och mellan kommuner har ökat sedan början av 1990-talet och elever med samma bakgrund går i dag oftare

på samma skolor. Mycket tyder på att fristående skolors etablering i områden där föräldrar har hög utbildningsnivå bidrar till ökad segregation. I grundskolan är andelen elever med stark socioekonomisk bakgrund generellt sett större i fristående skolor. Den socioekonomiska och etniska bostadssegregationen befästs i skolorna. Denna uppdelning av eleverna riskerar att leda till ökade kvalitetsskillnader och att alla elever inte får den likvärdiga utbildning de har rätt till. Därför har regeringen i propositionen Samling för skolan (prop. 2017/18:182) bl.a. lämnat förslag om att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.

Som ett led i regeringens satsning på en för- bättrad styrning av skolan genomförs en översyn för att t.ex. lägga samman eller förenkla de riktade statsbidragen.

Mer kunskap för alla elever

Tidiga insatser är avgörande

Alla barn har rätt att få en bra och likvärdig grund för fortsatt lärande. För att alla elever ska få det stöd de behöver i sin utveckling och sitt lärande är det avgörande att stödinsatser sätts in tidigt. Samtidigt är det viktigt att lärarnas administrativa börda inte ökar. För att öka antalet anställda i lågstadiet har regeringen avsatt medel, som samtliga kommuner tagit del av. Sedan regeringen tillträdde har drygt 28 000 fler personer anställts i skolan.

Genom tidiga insatser i förskoleklassen kan alla barn få stöd i sin utveckling och sitt lärande. Från och med läsåret 2018/19 förlängs därför skol- plikten med ett år och blir tioårig genom att förskoleklassen blir en obligatorisk skolform.

Regeringen har i propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser (prop. 2017/18:195) lämnat förslag om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet. Garantin ska säkerställa att alla elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd får rätt stöd i rätt tid. Tidiga insatser är viktiga för barnens självkänsla och insatser i grundläggande färdigheter, som att läsa och skriva, kan även motverka att eleven får svårig- heter i flera ämnen. Tidiga insatser behöver inte heller bli lika omfattande som insatser som sätts in först under de senare skolåren. Regeringen har

också satsat på att förstärka den special- pedagogiska kompetensen genom medel för att anställa och utbilda fler specialpedagoger, samt genom att generellt stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan.

Regeringen har också stärkt förskolan, bl.a. genom satsningen på mindre barngrupper som ger mer tid för varje barn. Barngrupperna i förskolan är nu de minsta sedan 1992. Skolverket har fått i uppdrag att göra en översyn av del- tagandet i förskolan som särskilt ska belysa gruppen nyanlända.

Läsning är grunden för fortsatt lärande. Därför satsar regeringen på flera läsfrämjande insatser, bl.a. initiativet Hela Sverige läser med barnen. Läsdelegationen främjar ökat läsande, och läs- lyftet har utvidgats till att också omfatta för- skolan. Förstärkningar har gjorts i skolbiblio- teken. Regeringen föreslår i propositionen Vår- ändringsbudget för 2018 en satsning på läs- främjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor om 50 miljoner kronor.

Sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom skolan måste motverkas, vilket bl.a. initiativen inom #metoo har riktat uppmärk- samheten mot. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2018 att medel tillförs för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan genom kom- petensutvecklingsinsatser. Sexuella trakasserier ska bekämpas. I betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) har bl.a. före- slagits att ansvaret för utredning av sexuella trakasserier i skolorna flyttas från Diskri- mineringsombudsmannen till Skolinspektionen. Regeringen avser att återkomma i frågan.

Fler ska bli behöriga till gymnasieskolan

Nyanlända elever som kommer till Sverige i grundskolans senare årskurser behöver på kort tid komma ikapp sina jämnåriga svenska klasskam- raters ämneskunskaper samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Elever som invandrar efter 12 års ålder uppnår behörighet till gymnasieskolans nationella program i betydligt lägre utsträckning än de elever som invandrar i yngre ålder. Regeringen har därför i propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasie- skolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194) lämnat förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna att nå behörighet till gymnasieskolans nationella

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

program för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet i högstadiet.

Kvaliteten i gymnasieskolan ska bli bättre

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Ungefär var tredje elev uppnår dock inte kraven för en sådan examen inom tre år efter att de påbörjat sin utbildning. Bland annat fungerar inte övergång- arna inom och mellan skolformer tillräckligt väl för att skapa förutsättningar för en välfungerande skolgång utan avbrott. Regeringen har därför i propositionen En gymnasieutbildning för alla lämnat förslag som ska förbättra kvaliteten och genomströmningen i gymnasieskolan (prop. 2017/18:183). I propositionen har regeringen även föreslagit ytterligare åtgärder för att skapa bättre struktur och kvalitet på introduktions- programmen. I budgetpropositionen för 2018 stärkte regeringen även introduktionsprogram- men. Regeringen har också beslutat om en proposition med förslag som syftar till att yrkesprogrammen ska bli mer attraktiva genom ökade möjligheter till grundläggande högskole- behörighet och förslag om att ett estetiskt ämne ska införas på alla nationella gymnasieprogram (prop. 2017/18:184).

Läraryrket ska vara attraktivt

Lärarna är avgörande för att höja elevernas kunskapsresultat. Bristen på legitimerade och behöriga lärare är därför mycket oroande. Regeringen har mot denna bakgrund vidtagit en rad åtgärder. Sedan 2015 pågår en utbyggnad med fler än 10 000 utbildningsplatser inom förskol- lärar- och lärarutbildningarna. Insatser genom- förs för att underlätta vidareutbildning av obe- höriga lärare och av högskoleutbildade som vill bli lärare. För att höja yrkets attraktivitet avsätter regeringen 3 miljarder kronor per år till höjda lärarlöner. Regeringen har också förstärkt den kompletterande pedagogiska utbildningen för att möjliggöra för fler ämnesutbildade att söka sig till läraryrket. För att lärarstudenter snabbare ska kunna genomföra sin utbildning genomför regeringen även en satsning på sommarkurser vid elva lärosäten i landet. Regeringen har även stärkt kvaliteten i lärarutbildningen genom att tillföra riktade kvalitetsmedel till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

3.6Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Som en central del i det moderna samhällsbygget samt för att säkra vårt globala ledarskap och vår konkurrens- kraft, ska Sverige bli världens första fossilfria välfärdsland.

Samhällsbygget ska vara hållbart och fossilfritt

Sverige har infört ett klimatpolitiskt ramverk

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen i juni 2017 med bred majoritet att införa ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag och nya ambitiösa klimatmål. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Utsläppen i Sverige, från de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelnings- förordning (ESR) bör senast 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre 2040. Dessa utsläpp kommer främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk. Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Regeringen har inrättat ett klimatpolitiskt råd med uppgift att löpande genomföra en oberoende utvärdering av den samlade politik som regeringen lägger fram i syfte att säkerställa att klimatmålen kan nås.

Klimatarbetet ska fortsatt förstärkas

I april 2018 avser regeringen att överlämna en skrivelse till riksdagen där regeringens klimat- strategi beskrivs. Strategin omfattar åtgärder för att nå de klimatpolitiska målsättningarna (se även fördjupningsrutan Klimatutmaningen). Efter- som konsekvenserna av klimatförändringarna märks redan i dag, och kommer att bli allt mer påtagliga under kommande år, behöver också arbetet med att klimatanpassa samhället ut- vecklas. Regeringen har tagit steg för att stärka det nationella arbetet med klimatanpassning och överlämnade i mars 2018 en proposition med förslag till en strategi för klimatanpassning till riksdagen (prop. 2017/18:163). Regeringens övergripande mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt

hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter.

I syfte att stärka konkurrenskraften i den svenska biogaskedjan och påskynda omställ- ningen mot förnybara energikällor föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2018 en utökning av stödet för metangas- reducering med 270 miljoner kronor.

För att understödja omställning i hela samhället har regeringen även genomfört insatser för att få finansmarknaden att investera mer håll- bart. Sedan 2016 är hållbarhet en del av målen för finansmarknadsområdet och fr.o.m. 2018 ska fondförvaltare tillhandahålla information om hur hållbarhet beaktas vid förvaltningen av fonder. Målet att bli ett fossilfritt välfärdsland förutsätter att även finansmarknaden utvecklas åt samma håll.

Utvecklingen i våra städer är avgörande för möjligheten att nå många av miljömålen. Rege- ringen avser i skrivelsen Levande städer – politik för en hållbar stadsutveckling presentera en strategi som innehåller övergripande mål för hållbara städer, prioriteringar och nya insatser med tyngdpunkt på miljömässigt hållbar stads- utveckling. Strategin bidrar till uppfyllelsen av de nationella miljömålen och nationella mål inom andra politikområden.

Fossilfria transporter och resor ska främjas

Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Minskade utsläpp från transportsektorn är därför avgörande för att nå klimatmålen. Regeringen arbetar för elektrifiering av transportsektorn i hela landet och genom Klimatklivet har stöd beviljats för ungefär 14 000 nya laddpunkter. Med ladda hemma-stödet som införts 2018 blir det enklare för hushåll att installera laddpunkter för elfordon i hemmet. För att ytterligare öka andelen fossilfria resor i samhället har regeringen avsatt 350 miljoner kronor per år 2018–2020 för en elfordonspremie, som subventionerar privat- personers köp av elcyklar och elmopeder m.m. Regeringen har för avsikt att utöka premien till att även omfatta eldrivna utombordsmotorer och föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2018 att ytterligare 45 miljoner kronor tillförs för satsningen.

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon införs fr.o.m. den 1 juli 2018. Genom systemet kommer bonus att ges för fordon med låga

koldioxidutsläpp och förhöjd fordonsskatt tas ut för fordon med höga utsläpp. Bonus–malus- systemet innebär en väsentligt starkare styrning mot minskade utsläpp av koldioxid från lätta fordon än dagens fordonsskattesystem. Ytter- ligare en viktig del för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Därför införs Bränslebytet den 1 juli 2018. Reformen innebär ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläppen från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel. En skatt på flygresor infördes den 1 april 2018 för att bidra till att flyget i större utsträckning ska bära sina egna klimatkostnader.

En promemoria om en ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik har remitterats. Promemorian behandlar en avläsningsbar väg- slitageskatt med syfte att skapa ordning och reda i åkeribranschen och bidra till minskad miljö- påverkan, samtidigt som företagens och regionalpolitiska intressen tydligt tas till vara (Fi2018/01103/S2).

Det går att kombinera minskade växthusgasutsläpp med ekonomisk utveckling

Mellan 1990 och 2016 minskade utsläppen av växthusgaser i Sverige med 26 procent. Under samma period ökade BNP med 75 procent (se diagram 3.14). Stora utsläppsminskningar har skett framför allt inom bostadssektorn, där olje- baserad individuell uppvärmning har ersatts av fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från industrin och från avfalls- deponering har minskat betydligt sedan 1990.

Naturvårdsverket bedömer att Sverige med regeringens politik kommer att nå de nationella klimatmålen för 2020 givet de styrmedel som fanns på plats i juni 2016. Hälften av betinget från 1990 till 2030 är redan avklarat. Fler åtgärder behövs dock för att nå de långsiktiga klimat- målen.

Regeringen anser att en hållbar konsumtion har stor betydelse. Hållbarheten i handeln måste öka och konsumtionens utsläpp minska. Genom- förandet av den nyligen antagna strategin för hållbar konsumtion är en viktig del i detta. För att få mer tillförlitlig statistik av konsumtionens utsläpp har Naturvårdsverket fått i uppdrag att utveckla mätmetoder och indikatorer. Under- laget används som utgångspunkt vid utvecklandet av nya och förbättrade åtgärder.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Diagram 3.14 Sveriges BNP och nationella växthusgasutsläpp

Index 1990=100

200
180				BNP
				BNP
160				CO₂e
				CO₂e
140
120
100
80
60
40
90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10	12	14	16
Anm.: BNP i fasta priser.
Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån.

Energisystemet ska bli mer hållbart

Sverige ska ha ett robust elsystem, med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Regeringens målsätt- ning är 100 procent förnybar energi. Regeringen arbetar intensivt med att genomföra energi- överenskommelsen som ingicks mellan Social- demokraterna, Miljöpartiet de gröna, Mode- raterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna den 10 juni 2016 i den parlamentariska Energi- kommissionen. Regeringen har lagt fram konkreta åtgärder om ett förlängt och utökat elcertifikatsystem (prop. 2016/17:179) och ett antal skatteförändringar i enlighet med energi- överenskommelsen, som också antagits av riksdagen (prop. 2016/17:142). Regeringen har också presenterat förändringar rörande kärn- avfallsfonden.

Energiöverenskommelsen omfattar ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 samt ett mål om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Under april 2018 avser regeringen att lägga fram en proposition för att slå fast de överenskomna målen inom ramen för energiöverenskommelsen. Regeringen avser även att lägga fram förslag om moderna miljökrav för vattenkraft och andra vattenverksamheter.

I propositionen Vårändringsbudget för 2018 föreslår regeringen att ytterligare medel om 170 miljoner kronor tillförs för att förstärka investeringsstödet för solceller och för att ge länsstyrelserna möjlighet att omhänderta och snabbare besluta om ansökningar för detsamma. Detta innebär att investeringsstödet för 2018

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

sammantaget kommer att uppgå till över 1 miljard kronor, vilket innebär en ökning med närmare 20 gånger jämfört med 2014.

Miljömålen ska nås

Det är regeringens ambition att miljömålen ska nås. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Arbetet med miljömålen ska fortsätta och regeringen har gett i uppdrag till berörda myndigheter att ta fram förslag till ytterligare etappmål i syfte att bidra till att nå miljömålen.

Regeringen kommer under våren 2018 överlämna en samlad redovisning av arbetet med miljömålen till riksdagen. Under mandatperioden har beslut tagits om nya etappmål och om en precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som ligger i linje med Paris- avtalets mål. Regeringen har utvecklat och tydlig- gjort myndigheternas ansvar i miljömålssystemet. Ansvaret innebär bl.a. att myndigheterna ska verka för att miljömålen nås och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla miljöarbetet.

Regeringen har under mandatperioden väsent- ligt ökat anslagen för åtgärder och skydd av värdefull natur, i syfte att höja ambitionen i arbetet med skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande av biologisk mångfald samt insatser för friluftslivet. Dessa satsningar har inneburit att fler värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv har kunnat skyddas.

Sverige verkar för ett globalt ramverk för kemikalier, för att effektivare kunna ge en inter- nationell respons på globala hälso- eller miljöproblem orsakade av den ökande och komplexa mängden kemikalier. Kunskapen om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt deras användning och spridning i miljön är fortfarande bristfällig. En fortsatt kunskaps- uppbyggnad är därför nödvändig bl.a. eftersom det förbättrar förutsättningarna att få till stånd en ambitiös global överenskommelse. Swetox verk- samhet om kemikaliers påverkan på miljö och hälsa är vidare av stor betydelse i arbetet för en giftfri miljö.

Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. Reformering av sådana subventioner diskuteras i flera internationella processer. Naturvårdsverket har på uppdrag av

regeringen gjort en kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner som överlämnades i juni 2017. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet.

Myndigheternas senaste uppföljning av miljö- kvalitetsmålen visar att ytterligare åtgärder behövs för att nå 14 av de 16 målen. Uppfölj- ningen visar också att det finns positiva trender för flera miljökvalitetsmål, t.ex. målen Frisk luft och Bara naturlig försurning. Under mandat- perioden har regeringen gjort historiskt stora satsningar för att nå miljömålen.

Klimatutmaningen

Parisavtalet från 2015 innebär att alla länder ska bidra till att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och att länderna ska sträva efter att hålla den under 1,5 grader. För att lyckas kommer det att krävas att alla samhällssektorer bidrar till klimatomställningen. Riksdagen har under 2017 antagit en klimatlag samt ett klimatpolitiskt ramverk, med nya klimatmål för Sverige, som anger ramarna för svenskt klimatarbete.

Naturvårdsverket har gjort en första upp- följning av de etappmål för klimat som gäller till 2030. Etappmålen är en del av miljömålssystemet. Det första av dessa gäller samtliga sektorer i Sverige som omfattas av EU:s ansvarsför- delningsförordning (ESR). För dessa sektorer ska utsläppen senast 2030 vara minst 63 procent lägre än 1990, varav 8 procentenheter kan täckas av kompletterande åtgärder, t.ex. åtgärder som leder till ökat upptag av koldioxid i skog eller genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Dessa utsläpp kommer främst från transporter, arbets- maskiner, mindre industri- och energianlägg- ningar samt bostäder och jordbruk, och ingår inte i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det andra etappmålet handlar specifikt om inrikes transporter. Utsläppen från dessa (förutom flyget, som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) ska ha minskat med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. De senaste scenarierna för utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige togs fram under 2016 och 2017. De utgår ifrån att de styrmedel som fanns i juni 2016 behålls under hela perioden till 2030. Utfallet landade på en minskning av utsläppen med 44 procent fram till 2030 jämfört med 1990 i ESR och en minskning med 35 procent jämfört med 2010 i transportsektorn. Nästan hälften av betinget från 1990 till 2030 är därmed uppfyllt och det återstår att minska utsläppen med drygt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att nå ESR-målet. Detta scenario illustreras i diagram 3.15 av scenariot befintliga styrmedel juni 2016. För transportmålet måste utsläppen minska med drygt 10 miljoner ton.

Naturvårdsverket har kvantifierat effekten för tre av de större klimatsatsningarna som reger- ingen aviserade i budgetpropositionen för 2018: ett bonus–malus-system för nya lätta fordon, Bränslebytet och utökningen av Klimatklivet. När de beräknade effekterna av dessa tre satsningar adderas till de scenarier som utgår från

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

de styrmedel som var på plats t.o.m. sommaren 2016 minskar gapen till målen, vilket illustreras av scenariot nya och befintliga styrmedel i diagram 3.15. Gapet för att nå ESR-målet beräknas då till ungefär 2–4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030. För att nå målen till 2030 för inrikes transporter beräknas gapet till ungefär 1-3 mil- joner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet i scenarioberäkningarna är osäkra och påverkas av de antaganden som görs, däribland antagandet om att reduktionsnivån inom Bränslebytet ökar till 40 procent till 2030. I dessa scenarier är antagandet att kompletterande åtgärder inte används.

Diagram 3.15 Historiska utsläpp inom ESR samt scenario med befintliga respektive planerade styrmedel till 2030

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

	30
	20	Historiska utsläpp
	20
		Scenario befintliga styrmedel juni 2016
	10	Scenario inklusive bonus–malus, Bränslebytet och
	10	förstärkning av Klimatklivet
		förstärkning av Klimatklivet
		Mål 2030
	0

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Källa: Naturvårdsverket.

Transportsektorn behöver stå för huvuddelen av de totala utsläppsminskningarna till 2030. Naturvårdsverket bedömer att etappmålet för transportsektorn kan nås med en kombination av åtgärder inom områdena transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och ökad andel förnybara bränslen. Även i övriga sektorer finns viktiga möjligheter till ytterligare utsläpps- minskningar fram till 2030. Det handlar bl.a. om åtgärder inom områdena jordbruk, arbets- maskiner, avfallsdeponier och bostäder.

Regeringen gör bedömningen att flera viktiga steg och beslut har tagits för att stärka arbetet och öka takten för att nå klimatmålen. Trots detta behövs ytterligare insatser från såväl regeringen som andra aktörer för att målen ska kunna nås. Som ett steg i det fortsatta arbetet kommer regeringen i april 2018 att presentera en klimatstrategi med de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit för att nå klimatmålen och riktningen för det fortsatta arbetet.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

3.7Välfärden ska stärkas

Det gemensamma samhällsbygget ska fortsätta och den generella välfärden ska utvecklas. Alla ska bidra efter förmåga och alla ska få ta del av det växande välståndet efter behov. En väl utformad gemensamt finansierad generell välfärd främjar en god ekonomisk utveckling, samtidigt som den jämnar ut människors livsvillkor och bidrar till ökad trygghet, jämlikhet och jämställdhet. Det är en garanti för tillgång till en grundläggande trygghet och välfärd i hela landet.

En väl utbyggd välfärd är också av stor betydelse för kvinnors livsvillkor. Kvinnor utgör en stor del av välfärdens anställda och är oftast de som tar huvudansvaret för äldre och sjuka anhöriga. En trygg och väl fungerande välfärd bidrar därför både till goda arbetsvillkor för en stor grupp kvinnor och främjar kvinnors del- tagande på arbetsmarknaden.

Vård, skola och omsorg ska stärkas ytterligare

Sverige växer, både ekonomiskt och med fler invånare. Att kvinnor och män lever längre och att fler barn föds är mycket positivt. Samtidigt gör den demografiska utvecklingen med en växande befolkning, särskilt fler barn och äldre, att behoven av välfärdstjänster ökar. Välfärden ska gå att lita på oavsett var i Sverige man bor.

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har skapat överskott i de offentliga finanserna. Det utrymme som en växande ekonomi skapar gör det möjligt att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar att möta de större utmaningar som de nu ställs inför. Regeringen har redan tidigare presenterat tillskott till välfärden i kommuner och landsting. Tillskottet på 10 miljarder kronor årligen till kommunerna och landstingen är den enskilt största permanenta höjningen av de generella statsbidragen till kommunsektorn sedan detta infördes. Satsningen är en viktig del i att bygga välfärden starkare och öka jämlikheten. De under mandatperioden genomförda förstärkningarna innebär samman- taget att regeringen satsat över 35 miljarder kronor på vård, skola och omsorg under 2018 och mer än så för åren framöver. Välfärdssatsningarna under mandatperioden har bidragit till att sysselsättningen i kommunsektorn har ökat starkt de senaste åren. De hittills genomförda satsningarna 2018 motsvarar kostnaderna för att

anställa ytterligare 60 000 personer i välfärds- sektorn.

Den generella välfärden ska fortsätta att utvecklas och regeringen har därför i budget- propositionen för 2018 aviserat 5 miljarder kronor fr.o.m. 2019 och ytterligare 5 miljarder kronor fr.o.m. 2020 för att permanent höja det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Regeringen bedömer att det kommer krävas ytterligare statliga tillskott under den kommande mandatperioden för att hantera den demografiska utmaningen och de behov av personalförsörjning i välfärden som följer därav. Tillskotten till välfärden i kommunsektorn minskar behovet av att höja kommunalskatterna för att kunna möta den demografiska ut- maningen, samtidigt som de ger kommuner och landsting förutsättningar att utveckla, effekt- ivisera och förbättra den generella välfärdens verksamheter (se fördjupningsrutan Den demo- grafiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden). Sverige ska ha en trygg, värdig och jämlik äldreomsorg. En stärkt bemanning leder till bättre äldreomsorg genom att skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med de äldre, men också större möjlighet att gemensamt utveckla verksamheten. Regeringen har under mandatperioden avsatt medel för att stärka bemanningen i äldreomsorgen. Den demo- grafiska utvecklingen innebär fortsatt stora behov inom äldreomsorgen.

I propositionen Vårändringsbudget för 2018 satsar regeringen ytterligare 350 miljoner kronor för att öka kvaliteten och tillgängligheten i äldreomsorgen genom investeringar i välfärds- teknik, som t.ex. digital teknik och mobila trygghetslarm samt stödjande applikationer till mobiler och surfplattor.

Vården ska gå att lita på i hela landet

En god och jämlik folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället. Att alla ska ges samma förutsättningar för en god hälsa utgör grunden för det folkhälsopolitiska arbetet och är en del av regeringens mål att sluta de påverkbara hälso- klyftorna inom en generation. Hälso- och sjukvården ska bidra till en god hälsa i hela befolkningen. Ojämlikheten ska inte förstärkas av att tillgången till vård varierar mellan olika grupper. Den med störst behov av vård ska ges företräde. En tillgänglig, jämlik och jämställd vård

som minskar omotiverade skillnader i hälsa är uttryck för ett väl fungerande samhälle. Omfatt- ande satsningar har gjorts för att minska köerna och förbättra samordningen mellan olika delar av vården. Flera av regeringens satsningar riktas mot att stärka och öka tillgängligheten i primärvården och därigenom frigöra kapacitet vid bl.a. akut- mottagningar och inom psykiatrin.

Regeringen har under mandatperioden genom- fört de största satsningarna på sjukvården i modern tid. Det handlar om stora satsningar för ökad tillgänglighet och kortare köer genom att ge personalen bättre förutsättningar och fler kollegor. Riktade satsningar har gjorts för ökad psykisk hälsa, med en särskild satsning på barn och unga, kortare köer och en mer jämlik cancervård, förbättrad tandhälsa, skärpt vård- garanti i primärvården och patientkontrakt för ökad kontinuitet. Därtill bidrar regeringens satsningar på kvinnors hälsa i primärvården, förlossningsvården och avgiftsfri screening för vissa cancerformer till en jämställd hälsa. Tillgången till välutbildad personal är viktig för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, till- gänglig och effektiv vård av god kvalitet. Regeringen investerar därför i en förstärkning av vårdens kompetensförsörjning genom ökade resurser till nya utbildningsplatser för sjuk- sköterske-, specialistsjuksköterske-, läkar- och barnmorskeutbildningarna.

Med dagens ansträngda personalsituation behöver mer göras för att öka vårdens tillgänglighet. I propositionen Vårändrings- budget för 2018 föreslår regeringen utökade medel till landstingen för att förstärka de om- råden som har störst behov av att garantera en säker och trygg vård som ges i rimlig tid. Medel tillförs för att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården och korta köerna. I satsningen ingår 200 miljoner kronor i ökade medel till landstingen för att bl.a. behålla och anställa vård- personal med bristkompetenser som har intresse att arbeta kvar i vården efter 65 års ålder. I satsningen ingår ytterligare 400 miljoner kronor som kan användas av landstingen för bl.a. förstärkning under sommaren, mobila team i primärvården för en snabbare vård nära med- borgarna samt genom att vårdens personal används så att alla kompetenser tas till vara, t.ex. i form av multidisciplinära vårdteam.

Viktiga reformer har också initierats och genomförts för att möta framtidens strukturella

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

utmaningar och stärka vården utifrån ett patient- perspektiv. Primärvården ska vara kärnan i den svenska hälso- och sjukvården. Arbetet med att stärka den patientnära vården vid t.ex. vård- centraler och öppna mottagningar har inletts och kommer att fortsätta under flera år. Delar av vårdens resurser bör förflyttas från sjukhusvård till primärvård. Som ett viktigt steg har regeringen genomfört en vässad och professionsneutral vårdgaranti i kombination med stora satsningar på vårdens personal. Samverkan mellan kommun- er och landsting i vårdens övergångar ska säkras.

Det finns stora sociala skillnader i barns hälsa. Barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning löper större risk att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa. För att alla barn ska få samma tillgång till hälso- och sjukvården krävs fortsatta insatser för tidigt stöd till barn via barn- hälsovården.

En växande och åldrande befolkning kräver en effektiv styrning av sjukvårdens resurser. För att den bästa och mest avancerade vården ska kunna erbjudas koncentreras den högspecialiserade vården till färre orter. Införandet av den nationella läkemedelslistan kommer vidare att öka patientsäkerheten och ge en mer effektiv sjukvård. För första gången kommer det att finnas strukturerad information om läkemedel på nationell nivå, vilket ger behörig hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att se vilka läkemedel som förskrivits till en patient, oavsett vem som har förskrivit dem.

Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del

Allmänna socialförsäkringar är en viktig del i den svenska modellen. Sjukförsäkringen ska skydda människor med såväl låga som höga inkomster mot inkomstbortfall när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Taket i sjukför- säkringen kommer därför att höjas från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018.

Personer som har sin försörjning från sjuk- ersättning får varken något jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. För att förbättra situationen för dessa personer har en skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning införts fr.o.m. 2018. Regeringen har också före- slagit att garantinivån i sjuk- och aktivitets- ersättningen ska höjas fr.o.m. den 1 juli 2018.

En välfungerande sjukförsäkring är en grundläggande trygghet när man blir sjuk och

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

innebär att individen vid behov ges stöd för att återfå hälsan och kunna arbeta. Regeringen har därför presenterat ett åtgärdsprogram som syftar till att stärka stödet till individen och samverkan mellan myndigheterna. Den som blir sjuk ska kunna lita på att sjukförsäkringen bidrar till att täcka det inkomstbortfall som uppstår genom frånvaron från arbetet.

Det är viktigt att fortsätta utveckla våra offentliga trygghetssystem för att ge ett gott stöd åter till hälsa och arbete. En välfungerande sjuk- försäkring kan både bidra till en hög syssel- sättning och en hög produktivitet. Regeringen har bl.a. avskaffat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Regeringen har identifierat flera delar där arbetet behöver utvecklas för en sjukförsäkring som ger såväl trygghet som stöd. En översyn har startat inom Regeringskansliet som genomför en fördjupad analys av regelverket för sjukersättningen för att säkerställa att gräns- dragningen mellan vilka långtidssjukskrivna som fortsätter med sjukpenning och vilka som i stället beviljas sjukersättning är ändamålsenlig. I det fortsatta arbetet har regeringen identifierat två utvecklingsområden där det behövs ytterligare insatser, det handlar om att stödet till individen behöver öka och att samverkan mellan myndig- heter behöver stärkas. Regeringen kommer att tillsätta en utredning i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring. Uppdraget innebär bl.a. att begreppet normalt förekommande arbete ska analyseras.

Regeringen har även satsat på att förbättra de ekonomiska villkoren för familjer med barn. Bland annat har barnbidragets grundbelopp fr.o.m. den 1 mars 2018 höjts med 200 kronor i månaden, efter att ha varit oförändrat sedan 2006.

Under mandatperioden har regeringen arbetat för att stärka a-kassan och förbättra skyddet för den som blir arbetslös. Regeringen har bl.a. höjt taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen, höjt grundbeloppet och förbättrat möjligheten till ersättning för deltidsarbetslösa. En väl fungerande arbetslös- hetsförsäkring är viktig för trygghet och omställ- ning på arbetsmarknaden. Inkomstbortfalls- principen är en central del av den svenska modellen.

Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska avskaffas

Pensionärer har rätt till ekonomisk trygghet. De har genom ett långt yrkesliv bidragit till att bygga dagens välfärd. Pension är uppskjuten lön, men beskattas i dag i flera fall högre än löneinkomst. Skillnaden i beskattning beror på de jobbskatte- avdrag som infördes 2007–2014.

Under mandatperioden har regeringens politik minskat skillnaden i beskattningen mellan pension och löneinkomst. Det senaste steget trädde i kraft den 1 januari 2018. Regeringen anser dock att skillnaden i beskattning mellan löne- inkomst och pension ska tas bort helt. I budget- propositionen för 2018 aviserades därför ytter- ligare två steg till 2020. Ett förslag kommer att remitteras där skatten i ett första steg 2019 sänks med ungefär hälften av den kvarvarande skatte- klyftan.

Bostadstillägget har en stor betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten bland såväl pensionärer som personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Efter förslag i budget- propositionen för 2018 höjdes bostadstillägget.

Fusk med skatter och ersättningar ska bekämpas

Att stöd bara går till dem som har rätt till det är en förutsättning för att bevara tilliten till våra gemensamma trygghetssystem. Regeringen har under mandatperioden genomfört ett flertal åtgärder och genom sina myndigheter förstärkt arbetet med att se till att stöd ska nå de grupper som stöden är avsedda för och inte utbetalas till oseriösa aktörer eller kriminella. Ytterligare reformer är dock nödvändiga.

Folkbokföringen utgör en viktig del i arbetet för att motverka välfärdsbrottslighet. Korrekta personuppgifter bidrar till korrekta beslut. Regeringen har därför i propositionen Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbok- föringen (prop. 2017/18:145) bl.a. föreslagit att folkbokföringsbrott återinförs. Regeringen vill även försvåra för kriminella att använda företag i sin verksamhet och har därför gett Bolagsverket i uppdrag att förbättra kontrollerna vid sin registrering av företagsuppgifter. Vidare har regeringen påbörjat ett arbete med att förbättra spårbarheten i löneutbetalningar för subven-

tionerade anställningar. De fackliga organisa- tionerna har ofta konkret kunskap om arbetsgivare som använder sig av subventionerade anställningar. Regeringen har gett Arbets- förmedlingen i uppdrag att kartlägga de samråd som hålls mellan myndigheten och arbetstagar- organisationerna. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att täppa till luckor som gör det möjligt att utnyttja våra välfärdssystem, t.ex. genom att se över möjligheterna att samordna utbetalningarna i välfärdssystemen, begränsa antalet utfärdare av identitetshandlingar och förbättra kontrollen av deras äkthet och giltighet.

Ett väl fungerande skattesystem, där var och en gör rätt för sig, är en förutsättning för den svenska modellen och vår skattefinansierade välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande är stora samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och övervältrar skattebördan på andra grupper. Det undergräver också samman- hållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter. Därför ska uppgifter om bl.a. utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå framöver normalt lämnas till Skatteverket månadsvis i arbetsgivardeklara- tioner. Regeringen arbetar vidare med ett förslag från Skatteverket som innebär att utländska företag med viss verksamhet i Sverige ska göra skatteavdrag och kontrolleras på samma sätt som svenska företag. Regeringen har även överlämnat propositionerna Personalliggare i fler verk- samheter (prop. 2017/18:85) och Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ (prop. 2017/18:144) till riksdagen. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. I den nya lagstiftningen om offentlig upphandling ställs tydliga krav på att leverantörer ska betala skatt och sociala avgifter och att upphandlande myndighet ska utesluta sådana leverantörer som inte uppfyller dessa krav.

För att motverka aggressiv skatteplanering är det viktigt med internationellt samarbete. I december 2017 beslutade Europeiska unionens råd om att införa en förteckning över icke- samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som medlemsstaterna ska tillämpa administrativa motåtgärder mot. Regeringen har gett Skatte- verket i uppdrag att särskilt granska transaktioner med dessa jurisdiktioner. Avtalet om att tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton har numera

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

undertecknats av 98 länder. Det är viktigt att även låg- och medelinkomstländer ska kunna mot- verka försök att undvika skatt. Regeringen har därför gett Skatteverket och Sida i uppdrag att anordna en internationell konferens om kapaci- tetsutveckling på skatteområdet.

Konsumenternas rättigheter ska stärkas

Ett starkt konsumentskydd, med trygga och rimliga villkor för konsumenter, är viktigt för att åstadkomma väl fungerande marknader. Färre personer ska riskera att fastna i en skuldspiral. Regeringen föreslår därför bl.a. att det införs ett räntetak och ett kostnadstak som kan skapa förutsättningar för rimligare villkor på marknaden för snabblån (prop. 2017/18:72). Regeringen har även föreslagit att det inte längre ska vara möjligt att ingå avtal muntligen vid telefonförsäljning, samt lämnat förslag för att stärka skyddet för resenärer och främja en väl- fungerande resemarknad.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden

Sveriges befolkning växer just nu mycket snabbt och beräknas nå 11 miljoner invånare 2026. Utvecklingen med en ökad medellivslängd och högre födelsetal är i grunden positiv.

Statistiska centralbyrån bedömer att antalet barn och unga under 20 år kommer att öka med 17 procent och att de som är 75 år eller äldre kommer att öka med 46 procent till 2030. Samtidigt ökar antalet personer i åldern 20–64 år enbart med 8 procent. Det leder till att antalet unga och äldre som andel av befolkningen kommer att öka markant fram till 2030 (se diagram 3.16).

Diagram 3.16 Andel unga och äldre

Andel av befolkningen som är 0–19 år eller över 74 år, procent
36
35
34
33
32
31
30
90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10	12	14	16	18	20	22	24	26	28	30
Källa: Statistiska centralbyrån.

Detta innebär att behovet av välfärdstjänster kommer att öka kraftigt framöver. Behoven av kommunal service ökar mycket snabbare än vad befolkningen växer, till följd av den förändrade befolkningssammansättningen. De skattefinans- ierade tjänsterna inom vård, skola och omsorg utnyttjas nämligen inte i samma utsträckning i alla åldrar. Den årliga kommunala konsumtions- utgiften för barn och unga under 20 år är i genomsnitt ungefär dubbelt så hög som för personer i förvärvsaktiv ålder, och ännu högre för personer som är 75 år och äldre.

Diagram 3.17 visar hur mycket de olika välfärdstjänsternas omfattning behöver öka

enbart för att upprätthålla nuvarande kvalitet1 fram till 2030.

Diagram 3.17 Kommunal konsumtion per ändamål

Volymindex 2017=100

130
125			Barnomsorg
125			Sjukvård
			Sjukvård
120			Äldreomsorg
			Utbildning
115			Övrigt
			Övrigt
110
105
100
95
17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29	30

Anm.: Konsumtionsutgifter inom ändamålet Övrigt avser framför allt kollektivt konsumerade tjänster som kommuner och landsting producerar.

Källa: Egna beräkningar.

Ett växande antal barn och unga medför att behoven av barnomsorg och skola ökar med 13 respektive 19 procent mellan 2017 och 2030. Den kraftiga ökningen av personer som är 75 år eller äldre medför att behoven av sjukvård och äldreomsorg beräknas öka med 19 respektive 27 procent t.o.m. 2030. Med samma personaltäthet som 2017 medför det att antalet kommunalt finansierade sysselsatta behöver öka med 22 000 personer inom barnomsorgen, 57 000 personer inom skolan, 65 000 personer inom sjukvården, 93 000 personer inom äldreomsorgen och 23 000 personer i övriga verksamheter till 2030.

Regeringen vill att Sverige ska vara ett ledande välfärdsland. Välfärd och utveckling förutsätter varandra. Att behoven av välfärdstjänsterna ökar snabbare än antalet personer i förvärvsaktiv ålder innebär en utmaning för kommuner och landsting att finansiera och bemanna den kraftiga utbyggnaden av skola, vård och omsorg som krävs. Sammantaget kommer det att krävas betydande statliga tillskott till kommunsektorn för att hantera den demografiska utmaningen under 2020-talet. Även arbetet med effektiv- iseringar av verksamheten är angeläget.

1 Med oförändrad kvalitet menas att välfärdstjänsterna produceras på samma sätt, med samma mängd personal och insatsvaror, i framtiden som i dag.

3.8Sverige ska vara säkert

Sverige ska vara tryggt och säkert. Hög syssel- sättning, bra skolor och en generell välfärd lägger grunden för ett tryggt samhälle. Det krävs också kraftsamling för att stävja brottslighet och upp- rätthålla säkerheten. Brottsligheten ska före- byggas och fler brott klaras upp. Det gäller såväl vardagsbrotten som sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck och mord. Regeringen fort- sätter också kampen mot brottslighet som utgör ett hot mot det demokratiska samhället, som organiserad brottslighet, terrorism och hatbrott. Regeringen bedriver ett intensivt arbete mot terrorism och hela samhället behöver gemensamt bidra till att motverka dess driv- och dragnings- krafter – inte minst för att förhindra att människor dras in i våldsbejakande extremistiska miljöer. Sverige arbetar också aktivt för att öka uppmärksamheten kring klimatrelaterade säker- hetsrisker internationellt. För att skapa ett tryggare Sverige gör regeringen stora satsningar på Polismyndigheten, Tullverket och total- försvaret samt vidtar åtgärder för att förhindra organiserad brottslighet och terrorism.

Säkerheten och tryggheten ska öka i hela landet

Polisen ska finnas närmare medborgarna i hela landet och bli bättre på att förebygga och bekäm- pa brott. Utredningsverksamheten behöver fort- satt stärkas och utvecklas, liksom bekämpningen av den organiserade brottsligheten och det död- liga våldet. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 personer till 2024. Regeringen har därför föreslagit och aviserat historiskt stora tillskott till Polis- myndigheten. Regeringen har också lämnat i uppdrag till Polismyndigheten att vidta åtgärder för att fler poliser ska stanna kvar i yrket och för att fler poliser ska utbildas. Regeringen har i december 2017 beslutat att en ny polisutbildning ska etableras i Malmö. Polismyndigheten under- söker också förutsättningarna för att etablera ytterligare en polisutbildning i västra Sverige.

Efter att under lång tid ha minskat har det dödliga våldet ökat under de senaste åren. Det är särskilt påtagligt i samband med konflikter i kriminella kretsar. Detta är en utveckling som måste stoppas. Nationella trygghetsunder- sökningen från Brottsförebyggande rådet visar att andelen av befolkningen som utsatts för

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

trakasserier och sexualbrott har ökat under de senaste åren. För att höja förmågan att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism samt stärka kompetensen avseende sexualbrott föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2018 en ökning av Polismyndighetens anslag med 200 miljoner kronor.

För att säkerställa effektiv samverkan mellan aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar ser regeringen behov av ett utvecklat och säkert mobilt ip-baserat kommunikationssystem. Frågan bereds i Regeringskansliet.

Sverige ska hålla ihop

Alla ska ha goda möjligheter att utvecklas, oavsett var man bor. Regeringen vill därför motverka segregationen och öka jämlikheten genom såväl generella som riktade insatser. Det kan exempel- vis handla om tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, ökad trygghet, ökad sysselsättning och insatser för att stärka demo- kratin och det civila samhället. Det förebyggande arbetet ska stärkas och tryggheten öka i områden med socioekonomiska utmaningar. Barnens skolresultat ska inte vara beroende av föräldrarnas inkomst eller utbildningsbakgrund.

Inrättandet av Delegationen mot segregation är ett led i regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation. Myndigheten ska främja samverkan mellan olika aktörer i uppgift att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, följa ut- vecklingen inom forskningen, göra analyser och uppföljningar samt fördela statsbidrag. Reger- ingen genomför även en långsiktig satsning på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar i syfte att stärka lokal ekonomisk och social utveckling.

Insatser mot gränsöverskridande brottslighet ska förstärkas

Tullkontrollerna vid gränserna ska öka så att den illegala handeln med narkotika och vapen stoppas redan vid gränsen. Genom myndighetssamverkan kan flera myndigheter samarbeta för att förhindra brottslighet. Regeringens uppdrag till Tullverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrotts- myndigheten att gemensamt förhindra den illegala hanteringen av punktskattepliktiga varor har bl.a. inneburit att de s.k. spritbussarna slagits

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

ut och att en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten försvunnit. På mot- svarande sätt har Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen fått i uppdrag att bekämpa internationella organiserade stöld- och inbrotts- ligor som verkar i landet. Enligt regeringen kan det även finnas skäl att se över Tullverkets befogenheter när det gäller utförsel av stöldgods. I propositionen Vårändringsbudget för 2018 föreslår regeringen en ökning av Tullverkets anslag med 72 miljoner kronor, bl.a. för att för- stärka den tekniska kapaciteten och därigenom förbättra myndighetens förutsättningar att genomföra framgångsrika insatser mot organi- serad brottslighet.

Totalförsvarets förmåga ska utvecklas

Regeringspartierna har tillsammans med Mode- raterna och Centerpartiet kommit överens om förstärkningar av totalförsvaret med 2,7 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018. Inom det civila försvaret tillförs resurser för att bl.a. kommuner och berörda myndigheter ska kunna fullfölja och intensifiera totalförsvarsplaneringen. Åtgärder vidtas för att krigsförbanden ska kunna öka sin krigsduglighet. Som en del i arbetet med att bygga upp ett modernt totalförsvar kommer regeringen även att inrätta en ny myndighet med ansvar för det psykologiska försvaret.

Internationellt samarbete ska ge ökad säkerhet

Den svenska säkerhetspolitiken syftar ytterst till att garantera landets oberoende och själv- ständighet. Vår alliansfrihet bidrar till stabilitet och säkerhet. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Mot bakgrund av det växande antalet kon- flikter i världen och den försämrade säkerhets- politiska situationen i vårt närområde fortsätter regeringen att förstärka Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Regeringen driver en feministisk utrikespolitik för fred, säkerhet och hållbar utveckling, med ett tydligt jämställdhetsfokus. Sverige arbetar också aktivt för att öka uppmärk- samheten kring klimatrelaterade säkerhetsrisker

internationellt, inte minst ur ett konfliktföre- byggande perspektiv.

Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd kommer under 2018 att utgöra en viktig möjlighet till svenskt inflytande. Sverige verkar för att FN ska arbeta mer med fredsfrämjande och konfliktförebyggande åtgärder samt för att utveckla EU:s civila och militära krishanterings- förmåga. Regeringen bidrar till samarbetet Pesco, EU:s permanenta strukturerade samarbete på försvarsområdet. Tillsammans med Finland och Tyskland leder regeringen utvecklingen av EU:s civila förmåga att förebygga och hantera kon- flikter. I alla samarbeten främjar regeringen dialog som verktyg samt verkar för att öka kvinnors aktiva inflytande i fredsprocesser. Satsningen på dialog och fredsprocesser fortsätter.

Regeringen har successivt ökat biståndet, som uppgick till 0,96 procent av BNI 2014, till 1 procent av BNI 2018. Biståndets fokus på konfliktförebyggande samt freds- och stats- byggande ligger fast. Det gör även satsningarna på jämställdhet och klimat.

Sexuella trakasserier ska motverkas

De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamhet mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen har därför bl.a. gett Diskriminerings- ombudsmannen och Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra särskilda insatser för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier i arbetslivet. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2018 att 125 miljoner kronor tillförs för en rad insatser. Bland annat föreslås ytterligare medel för de informations- och utbildningsinsatser som Brottsoffermyndigheten har getts i uppdrag att genomföra, med anledning av den nya sexual- brottslagstiftningen. Regeringen föreslår även att medel tillförs för utbildnings- och informations- insatser inom rättsväsendet, skolan och social- tjänsten. Arbetet med att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet föreslås vidare stärkas genom utbildnings- och informationsinsatser med stöd till arbetsgivare och stärkt stöd till regionala skyddsombud.

3.9Fördelningseffekter av regeringens politik

I ett internationellt perspektiv har Sverige en mycket jämn inkomstfördelning. De senaste två decennierna har dock inkomstskillnaderna ökat på ett oroande sätt. De samlade kapital- inkomsterna är skevt fördelade och en stor del går till hushåll i den yttersta toppen av inkomst- fördelningen. Hushållens totala kapitalinkomst uppgick 2016 till 376 miljarder kronor, eller ca 50 000 kronor i genomsnitt per vuxen i befolk- ningen. Samma år tillföll 53 procent av de totala kapitalinkomsterna den hundradel av befolk- ningen som hade högst ekonomisk standard. För att möta den ekonomiska ojämlikheten behöver omfördelningen stärkas. Hur resurser fördelas och investeras påverkar hela samhällets utveckling. Åtgärder behövs också för en fortsatt utveckling mot ekonomisk jämställdhet.

Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att motverka ekonomisk ojämlikhet. Sverige ska ta ett globalt ledarskap i arbetet för att minska klyftorna.

Regeringen har en bred strategi för ett jämlikt och hållbart samhälle. Jämlikhet, utveckling och sammanhållning ska uppnås i hela landet. Grundbulten för den ekonomiska politiken är att pressa ner arbetslösheten och öka syssel- sättningen. När fler arbetar minskar inkomst- klyftorna, samtidigt som resurser skapas för en generell välfärd som ytterligare bidrar till jäm- likhet och jämställdhet. Insatser för en jämlik kunskapsskola och möjligheter att bygga på med ny kunskap senare i livet bidrar vidare både till en uthållig ekonomisk utveckling och till jämlikhet. Ytterligare utjämning uppnås genom skatter och transfereringar som utformas så att de även främjar arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och produktivitetsutveckling.

Reformerna har bidragit till jämnare ekonomisk fördelning

Till följd av den samlade politiken under mandatperioden bedömer regeringen att in- komstspridningen kommer att minska fr.o.m. 2017. Betydande satsningar har genomförts inom vård, skola och omsorg samt på reformer riktade till hushåll med låga inkomster. De höjningar av

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

inkomstskatten som har bedömts vara nöd- vändiga för att finansiera dessa satsningar har riktats mot dem med höga inkomster.

De direkta effekterna för hushållens ekonomi av den aktiva omfördelningen i regeringens politik, genom skatter, transfereringar och gem- ensamt finansierade välfärdstjänster, redovisas i diagram 3.18 . I beräkningen används ett utökat inkomstbegrepp, som utöver disponibel inkomst även tar hänsyn till välfärdstjänster. Den utjämning av livsvillkoren och möjligheterna till utveckling som välfärdstjänsterna bidrar till, inte minst genom utbildning, har visserligen en vidare betydelse än den som fångas av de direkta effekt- erna men de fullständiga effekterna är svåra att mäta.

Diagram 3.18 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i olika inkomstgrupper till följd av reformer 2015–2018

Förändring uttryckt som andel av ekonomisk standard, procent

11
10						Förändring av utökad inkomst
9						Förändring av utökad inkomst
						Bidrag från välfärdstjänster


8						Bidrag från disponibel inkomst
8
7
7
6
5
4
3
2
1
0
0
-1
-2
-2
1	2	3	4	5	6		7	8	9	10
Låg inkomst									Hög inkomst
		Inkomstgrupp (ekonomisk standard)

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De reformer som regeringen genomfört i skatte- och transfereringssystemen under mandat- perioden har i genomsnitt haft en positiv effekt på den ekonomiska standarden i de sju lägsta inkomstgrupperna. I de tre högsta inkomst- grupperna har effekten varit negativ. Välfärds- satsningarna bidrar till att öka det ekonomiska välståndet i alla inkomstgrupper och har en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil med störst effekter i de lägre inkomstgrupperna. Effekten av den samlade politiken varierar även inom inkomstgrupperna. Inom de åtta lägsta inkomstgrupperna påverkas dock de allra flesta positivt av reformerna.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Regeringens politik har stärkt den ekonomiska jämställdheten

De senaste två decennierna har kvinnors individ- uella disponibla inkomst som andel av mäns legat stabilt på omkring 80 procent. Kvinnors arbets- inkomster har visserligen utvecklats starkare än mäns, men kapitalinkomsternas ökade betydelse för den disponibla inkomsten har, tillsammans med transfereringarnas minskade betydelse, motverkat den utjämning av den disponibla inkomsten som utvecklingen på arbetsmark- naden bidragit till.

Kvinnor har dock gynnats i större utsträckning än män av de reformer som genomförts av skatte- och transfereringssystemen under mandat- perioden. Regeringens satsningar på skola, vård och omsorg bedöms också komma kvinnor till del i högre grad än män. För kvinnor beräknas reformerna innebära att den individuella, utökade inkomsten ökar med ca 2,9 procent i genomsnitt, jämfört med en ökning med ca 1,4 procent för män (se diagram 3.19).

Diagram 3.19 Förändring av individuell utökad inkomst för kvinnor respektive män (20 år och äldre) till följd av reformer 2015–2018

Förändring uttryckt som andel av individuell disponibel inkomst, procent

3,5

3,0		Förändring av utökad inkomst
3,0		Bidrag från välfärdstjänster


2,5		Bidrag från individuell disponibel inkomst

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

Kvinnor

Män

Anm.: Individuell utökad inkomst är individuell disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje vuxen i hushållet. Summan av barnens subventioner delas jämnt på de vuxna i hushållet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den makroekonomiska utvecklingen

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

4 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen för den kommande treårsperioden. Tyngd- punkten ligger på utvecklingen 2018 och 2019. I prognosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 6 mars 2018 beaktats. I avsnittet presenteras även mått på välstånd och en fördjup- ning om ekonomiska effekter av klimatföränd- ringar.

Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i pro- positionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning

–Konjunkturen i omvärlden har fortsatt att stärkas på bred front. Både företag och hushåll är optimistiska om framtiden, sär- skilt i euroområdet.

–Aktivitetsnivån i svensk ekonomi är fortsatt hög. Den positiva konjunkturutvecklingen i omvärlden medför att efterfrågan på svensk export ökar. Det skapar i sin tur förut- sättningar för ökade investeringar. Den senaste tidens utveckling på bostads- marknaden väntas dock dämpa tillväxten i bostadsinvesteringarna. Regeringens sats- ningar på välfärden bidrar till en fortsatt god tillväxt 2018, då BNP-tillväxten väntas bli 2,8 procent.

–Resursutnyttjandet bedöms vara högre än normalt 2018. Löneutvecklingen är dock alltjämt dämpad.

–Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark under flera år. Den goda konjunktur- utvecklingen och regeringens åtgärder med- för att arbetslösheten väntas minska till 6,2 procent 2018.

–KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt med fast bostadsränta, uppgick till 2 procent 2017. Uppgången förklaras delvis av till- fälliga faktorer, såsom stigande energipriser, och inflationen väntas dämpas något 2018. Inflationen väntas därefter stiga mot målet på 2 procent på ett mer varaktigt sätt som en följd av ett högre resursutnyttjande än normalt i såväl Sverige som omvärlden.

–Prognoser för den framtida ekonomiska utvecklingen är alltid osäkra. Utvecklingen i euroområdet, Sveriges viktigaste handels- partner, kan bli starkare än väntat. Samtidigt kan risken för en handelskonflikt mellan USA och resten av världen, en snabb korrigering av tillgångspriser, geopolitiska konflikter och Storbritanniens utträde ur EU leda till en sämre utveckling. Klimat- förändringar och effekter av extrema väderhändelser utgör också risker för den globala ekonomin. I Sverige finns en risk kopplad till utvecklingen på bostadsmark- naden. Den svenska ekonomin står väl rustad för olika osäkerheter eftersom Sveriges statsfinanser är goda och stats- skuldskvoten är låg.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

4.1Utvecklingen i omvärlden 2018 efterfrågan har stärkts av det förbättrade arbets-

och 2019

Konjunkturuppgången i världsekonomin har breddats och blivit allt starkare. Alla de stora ekonomierna växer nu samtidigt i relativt god takt för första gången sedan finanskrisen. En betydande optimism om den ekonomiska utveck- lingen bland företagen talar för att det goda konjunkturläget i omvärlden fortsätter (se diagram 4.1). Även hushållen är optimistiska om framtiden. De finansiella förhållandena är fort- farande gynnsamma för tillväxten, delvis som en direkt följd av en expansiv penning- och finans- politik i omvärlden. Sammansättningen av till- växten i omvärlden är gynnsam för svensk export. Den tidigare konsumtionsledda tillväxten drivs nu allt mer av ökade kapitalinvesteringar, vilket leder till en ökad efterfrågan på investeringsvaror. Tillväxten i världshandeln har ökat, liksom industriproduktionen.

Den sammanvägda BNP‐tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms bli 2,7 procent 2018 för att därefter mattas av något. På längre sikt hålls BNP-tillväxten tillbaka av en svag produktivitetsutveckling och en ogynnsam demografisk utveckling.

Diagram 4.1 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin

Standardiserade värden

3
2
1
0
-1
-2
-3								Framväxande ekonomier
-4								Avancerade ekonomier
-5
06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18
Källa: Markit.

Synkroniserad stark tillväxt i avancerade ekonomier

I euroområdet var BNP-tillväxten 2017 den högsta på tio år. Tillväxten har understötts av ökade investeringar, en global uppgång i produk- tion och handel samt en fortsatt expansiv penningpolitik. Återhämtningen omfattar både fler länder och sektorer än tidigare. Den inhemska

marknadsläget.

Fortsatt god efterfrågan förväntas driva fram såväl ny- som ersättningsinvesteringar. Konsum- tionstillväxten väntas dämpas något då syssel- sättningstillväxten blir långsammare och inflat- ionen stiger. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i euroområdet gradvis dämpas när ekonomin närmar sig sin långsiktiga tillväxtpotential. Inflationen är fortfarande låg och den under- liggande inflationen väntas endast öka gradvis då löneökningarna av allt att döma blir måttliga.

Storbritanniens ekonomi växte långsammare än många andra stora ekonomier 2017. De negativa ekonomiska effekterna av landets beslut att lämna EU tycks dock hittills ha blivit något mildare än väntat till följd av en stark återhämtning i världsekonomin och det svagare brittiska pundet sedan folkomröstningen 2016. Avmattningen i ekonomin har främst drivits av en svagare konsumtion, då det svagare pundet ökat inflationen och därmed urholkat hushållens köpkraft. Investeringsviljan tyngs av osäkerhet om utgången av förhandlingarna om EU- utträdet. Draghjälpen för exporten från tidigare försvagningar av pundet väntas klinga av. Sammantaget gör detta att tillväxttakten fort- sätter att mattas av 2018.

USA:s pågående konjunkturuppgång är inne på sitt nionde år. Den skattereform som förhand- lades fram i december 2017 väntas i det korta perspektivet ge en viss ekonomisk stimulans genom högre investeringar och konsumtion. Det motverkas längre fram av stigande inflations- förväntningar som väntas driva fram en snabbare normalisering av penningpolitiken.

God tillväxt även i framväxande ekonomier

I Kina accelererade BNP-tillväxten 2017, driven av stark export och fastighetsinvesteringar, och blev därmed något högre än de kinesiska myndigheternas tillväxtmål. Framöver väntas en mindre expansiv finanspolitik samtidigt som myndigheterna stramar åt kreditmarknaden för att dämpa den höga skuldsättningen. Det gör att Kinas tillväxt fortsätter att dämpas 2018 och 2019 samtidigt som den blir mer konsumtionsbaserad. Indiens ekonomi, som tillfälligt bromsades upp 2017 efter en mervärdesskattereform och ett sedelutbyte, väntas fortsätta växa i snabb takt de kommande åren. Stigande råvarupriser under

fjolåret har gjort att stora råvaruproducerande ekonomier som Brasilien och Ryssland kommit ur sin recession.

Stärkt konjunktur i Norden

De små och öppna nordiska ekonomierna har alla gynnats av en starkare efterfrågan i omvärlden. Grannländerna befinner sig dock i olika faser av konjunkturcykeln. Finlands ekonomi har börjat återhämta sig efter en lång period av fallande tillväxt och väntas först i år komma tillbaka till den BNP-nivå som rådde före finanskrisen. Den finska BNP-tillväxten var 2017 den högsta sedan finanskrisen bröt ut och var högre än den i euroområdet. Den finska exporten har gynnats av återhämtningen i Ryssland, som är en viktig handelspartner för Finland. Investeringarna har stigit till följd av ökad optimism bland företagen och ett uppdämt investeringsbehov. Lägre arbetslöshet har bidragit till att konsumtionen vuxit snabbare, trots uteblivna löneökningar. BNP-tillväxten väntas bli god även i år och 2019, men inte lika stark som i fjol.

Högre oljepriser har bidragit till att norsk ekonomi återhämtat sig efter några år med svag tillväxt. Norsk export gynnas också av en svagare norsk krona. Vidare stärks konsumtionen av att det råder en optimism bland hushållen, trots att bostadspriserna fallit. Norges BNP-tillväxt väntas fortsätta stiga något 2018 och ligga kvar på ungefär samma nivå 2019. Norge skiljer sig från Sverige och många andra europeiska länder genom att andelen som står utanför arbetsmark- naden ökar. Sysselsättningsgraden har sjunkit kontinuerligt sedan finanskrisen med totalt nära sex procentenheter och allra störst har nedgången varit bland män i åldern 25–54 år.

Den danska ekonomin har vuxit stadigt sedan 2013. Ökad framtidstro bland hushåll och företag indikerar en fortsatt tillväxt. Men företagen börjar få det allt svårare att hitta kvalificerad arbetskraft, särskilt inom byggsektorn. BNP bedöms fortsätta växa i god takt 2018 och 2019.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

4.2Utvecklingen i Sverige 2018 och 2019

Fortsatt hög BNP-tillväxt

BNP-tillväxten har varit hög i Sverige under de senaste fyra åren. Det är framför allt inhemsk efterfrågan, investeringar och konsumtion, som drivit tillväxten (se diagram 4.2). Regeringens re- former och en expansiv penningpolitik har i betydande grad bidragit till denna utveckling. Under 2018 bedöms svensk ekonomi fortsätta att utvecklas starkt. Hushållen och företagen är optimistiska om konjunkturutsikterna och inom industrin bedöms kapacitetsutnyttjandet vara högt. Åren efter 2018 väntas BNP växa i en genomsnittlig takt.

Diagram 4.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten

Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP

föregående år, prognos 2018 och 2019
7			Hushållens konsumtion
			Hushållens konsumtion
6			Bostadsinvesteringar
6			Övriga investeringar
			Övriga investeringar
5			Offentlig konsumtion
5			Lager
			Nettoexport
4			BNP
3
2
1
0
-1
15	16	17	18	19

Anm.: Procentuell förändring i procent av BNP föregående år för försörjningsbalansens delar.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stabil tillväxt av hushållskonsumtionen

Tillväxten av hushållens konsumtion var god 2017. Det var framför allt en stark utveckling för sällanköpsvaror och tjänstekonsumtion som bidrog till tillväxten. Stigande inkomster, fortsatt låga räntor och en fallande arbetslöshet talar för en fortsatt god konsumtionstillväxt de kom- mande åren. En bidragande faktor till den förväntade utvecklingen är att regeringen har genomfört åtgärder som stärkt hushållens eko- nomi, bl.a. höjt barnbidrag och lägre skatt för dem över 65 år.

God kommunal konsumtionstillväxt

Tillväxten av den offentliga konsumtionen 2016 var den högsta sedan 1998. Det berodde bl.a. på migrationsrelaterade utgifter. Under 2017 fort- satte den offentliga konsumtionen att öka, men

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

då i betydligt lägre takt än föregående år. Det berodde främst på att utgifterna kopplade till migrationen då minskade snabbt, framför allt inom staten.

Det kommunala skatteunderlaget förväntas inte öka skatteinkomsterna i samma utsträckning som behovet av kommunal konsumtion växer. För att motverka kommunala skattehöjningar och nedskärningar inom välfärden bedömer regeringen att det behövs statliga tillskott till kommunsektorn de kommande åren. Detta för att ge bättre förutsättningar att möta de utmaningar den ställs inför framöver, som exempelvis den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen. Därför aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2018 ytterligare generella statsbidrag till kom- munsektorn 2019 och 2020.

År 2018 bedöms offentlig konsumtion växa i jämförelsevis god takt till följd av dels riktade tillskott till kommunsektorn och dels tillskotten till bl.a. polisen och försvaret.

Den statliga konsumtionen väntas, givet att inte nya reformer beslutas, vara mer eller mindre oförändrad 2019, medan den kommunala fort- sätter att utvecklas i linje med genomsnittet sedan 2000. Det leder till att tillväxten av offentlig konsumtion dämpas 2019 och därmed även dess bidrag till BNP.

Fortsatt stark investeringstillväxt…

De senaste årens höga BNP-tillväxt har framför allt drivits av en hög investeringstillväxt, främst av bostadsinvesteringar, men även i övriga delar av näringslivet. Investeringarna började stiga snabbare 2014 och har sedan dess visat en för- hållandevis stark utveckling. Av Riksbankens företagsundersökningar framgår att det varit underhålls- och ersättningsinvesteringar som dominerat, men att det nu skett ett skifte mot mer kapacitetshöjande investeringar. När den globala konjunkturen nu stärks bedöms behovet av kapacitetshöjande investeringar öka, vilket gör att investeringstillväxten väntas blir hög även 2018 och 2019.

… men något svagare bostadsbyggande

Bostadsinvesteringarna har ökat med i genomsnitt 15 procent per år de senaste fyra åren. År 2017 bedöms 64 000 nya bostäder ha på- börjats, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 35 000 per år sedan 1975. Hur mycket som byggs kan dock variera kraftigt över ett antal år.

Bostadsinvesteringarnas andel av de totala inve- steringarna är normalt sett förhållandevis liten, men de senaste tre åren har bostadsinveste- ringarna bidragit med i genomsnitt 0,7 procent- enheter till den totala BNP-tillväxten (se diagram 4.2).

Under andra halvåret 2017 steg antalet bo- städer till försäljning snabbt, både nyproduktion och redan existerande bostäder. Det bidrog till en generell nedgång i bostadspriserna. Nedgången förefaller ha dämpats något under inledningen av 2018.

Antalet beviljade bygglov var som högst i början av 2017 och har sedan dess minskat. Även konfidensindikatorn för byggbranschen enligt Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer har minskat påtagligt de senaste månaderna. Sam- mantaget bedöms bostadsinvesteringarna minska de närmaste åren från höga nivåer.

Det faktum att antalet bostäder har ökat lång- sammare än befolkningen det senaste decenniet samt att en majoritet av Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist talar dock för att bostadsbyggandet och investeringarna även fort- sättningsvis kommer ligga på historiskt höga nivåer. De senaste årens goda inkomstutveckling, den starka arbetsmarknaden och förväntningar om fortsatt låga räntor är faktorer som också ger stöd åt slutsatsen om fortsatt stark efterfrågan på bostäder.

Omvärlden stärker exporttillväxten

Sverige är en liten öppen ekonomi och exporten utgör ca 45 procent av BNP. Den globala kon- junkturförstärkningen, i synnerhet den i euro- området, är gynnsam för både varu- och tjänste- exporten. Exporten bedöms därför växa i snabbare takt än de senaste åren samtidigt som den inhemska efterfrågan dämpas något.

Arbetslösheten väntas minska

Arbetslösheten har minskat sedan 2014, för både kvinnor och män, och är nu på den lägsta nivån sedan 2008. Särskilt ungdomsarbetslösheten (15–24 år) har minskat tydligt och är nu den lägsta sedan 2003. År 2017 var efterfrågan på arbetskraft hög. Antalet sysselsatta ökade i en snabbare takt än befolkningen och därmed steg sysselsättningsgraden. Samtidigt minskade ar- betslösheten i en långsammare takt än tidigare,

vilket delvis berodde på att antalet personer i arbetskraften ökade snabbt.

Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft, t.ex. antalet lediga jobb enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern, (se diagram 4.3). Den höga aktivitetsnivån i svensk ekonomi bedöms medföra att arbetslösheten minskar, givet rege- ringens hittills genomförda reformer, till 6,2 pro- cent 2018 och 2019. Både sysselsättningen och sysselsättningsgraden väntas fortsätta att öka dessa år.

Diagram 4.3 Sysselsättningsindikatorer
Procent av arbetskraften																Nettotal
2,4																50
				Lediga jobb (vänster skala)												40
2,0				Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)												40
2,0				Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)												30
																30
1,6																20
1,2																10
1,2																0
																0
0,8																-10
0,4																-20
0,4																-30
																-30
0,0																-40
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17

Anm.: Serierna är säsongsrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är skillnaden mellan andelen positiva och negativa svar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

År 2017 steg sysselsättningsgraden för både kvinnor och män. Nästan var fjärde sysselsatt arbetade deltid och av dem var ca 70 procent kvinnor. Arbetslösheten minskade för både kvinnor och män. Arbetslösheten minskade dock mer bland männen. Detta innebar att skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetslöshet minskade, eftersom arbetslösheten har varit högre för män än för kvinnor sedan finanskrisen (se tabell 4.1). Det förklaras delvis av att kvinnor och män i hög utsträckning är verksamma inom olika branscher. För kvinnor var arbetslösheten 2017 på samma nivå som under perioden före finanskrisen. Bland män ökade arbetslösheten mer i samband med krisen och den har ännu inte kommit ned till samma nivå som åren före finanskrisen. Skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män väntas fortsätta att minska framöver då arbets- lösheten för män sjunker snabbare än för kvinnor.

För både inrikes och utrikes födda steg sysselsättningsgraden 2017 och är den högsta

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

sedan 2005 då mätningar uppdelade på födelse- land infördes. Utrikes födda har fortfarande en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, men skillnaden har minskat under de senaste åren, i synnerhet för männen. Detta kan delvis förklaras av att arbetskraftens sammansättning har för- ändrats. Utrikes födda utgör en ökande andel i arbetsför ålder, samtidigt som andelen äldre ökar bland inrikes födda.

Tabell 4.1 Arbetsmarknadens utveckling

Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 och 2019

Procentuell förändring om inte annat anges

	2016	2017	2018	2019
Sysselsättning	1,5	2,3	1,4	0,6
Kvinnor	1,8	1,9	1,1	0,7
Män	1,3	2,6	1,7	0,6

Sysselsättningsgrad1	67,1	67,8	68,4	68,5
Kvinnor1	65,1	65,7	66,0	66,2
Män1	69,0	69,9	70,6	70,8
Arbetslöshet2	6,9	6,7	6,2	6,2
Kvinnor2	6,5	6,4	6,1	6,1
Män2	7,3	6,9	6,3	6,3
Arbetskraft	1,0	2,0	1,0	0,6
Kvinnor	1,0	1,7	0,9	0,7
Män	1,0	2,2	1,0	0,6

Arbetskraftsdeltagande1	72,1	72,7	72,9	73,1
Kvinnor1	69,6	70,2	70,4	70,5
Män1	74,4	75,1	75,4	75,5
Befolkning3	0,9	1,1	0,6	0,4
Kvinnor3	0,8	0,9	0,6	0,4
Män3	1,0	1,2	0,7	0,3

Anm.: Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99).

1Procent av befolkningen 15–74 år i respektive grupp.

2Procent av arbetskraften 15–74 år i respektive grupp.

3I denna bedömning har hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Sysselsättningen ökar mest i tjänstebranscherna

Antalet sysselsatta inom industrin ökade tydligt 2017, efter att ha minskat flera år. Även i bygg- branschen och de offentliga myndigheterna ökade sysselsättningen i god takt, men det var tjänstebranscherna som bidrog mest till den sammantagna utvecklingen.

Även framöver väntas tjänstebranscherna stå för den största delen av sysselsättningsökningen. När efterfrågan från omvärlden ökar bedöms antalet sysselsatta inom den exportinriktade industrin stiga något, framför allt 2018. Ökning- en väntas dock bli svagare än i övriga branscher.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Sysselsättningen bedöms fortsätta öka inom byggbranschen, men i en långsammare takt än tidigare. Den demografiska utvecklingen och regeringens satsningar på välfärden medför att efterfrågan på arbetskraft ökar i kommuner och landsting under de närmaste åren. Sysselsätt- ningen bedöms därmed fortsätta att öka inom dessa sektorer.

Ökat arbetskraftsdeltagande

Arbetskraftsdeltagandet har ökat stadigt sedan 2010, särskilt bland utrikes födda och bland äldre. Ökningen var särskilt stor 2017. Framöver väntas arbetskraftsdeltagandet öka ytterligare något och stabiliseras på en hög nivå, både jämfört med tidigare och jämfört med andra länder. Denna positiva utveckling får samtidigt till följd att arbetslösheten sjunker långsammare då det tar tid för nya grupper på arbetsmarknaden att hitta jobb.

Arbetskraftsdeltagandet är totalt sett lägre bland kvinnor än bland män. Sedan 2010 har dock kvinnors deltagande ökat snabbare, vilket gjort att skillnaden mellan könen minskat.

Högt resursutnyttjande

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms vara högre än normalt 2018. Det tyder de flesta tillgängliga indikatorerna på.

Den starka ekonomiska utvecklingen har lett till att sysselsättningen ökat snabbt. Under- sökningar visar att företagen får allt svårare att rekrytera personal. Andelen företag som enligt Konjunkturbarometern rapporterar om brist på arbetskraft har ökat stadigt och är nu runt 40 procent, se diagram 4.4. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att bristen på arbetskraft är på mycket höga nivåer, även inom den offentliga sektorn. De höga bristtalen indi- kerar att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är högre än normalt.

Resursutnyttjandet inom företagen speglar hur mycket företagen utnyttjar befintlig produk- tionskapacitet. Flera indikatorer pekar på att resursutnyttjandet är högre än normalt även i denna del av ekonomin. Exempelvis ligger kapacitetsutnyttjandet inom industrin över det historiska genomsnittet, enligt SCB. Vidare är anställningsplanerna enligt Konjunkturbarome- tern fortsatt positiva, vilket visar att företagen har

behov av att nyanställa (se diagram 4.3). Företag- en investerar dessutom för att öka sin produk- tionskapacitet.

Diagram 4.4 Brist på arbetskraft i näringslivet
Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17
Källa: Konjunkturinstitutet.

Samtidigt har det stigande resursutnyttjandet ännu inte gett något tydligt avtryck i stigande löneökningstakter. De centrala avtal som teck- nats tyder på att löneökningarna kommer att bli måttliga även framöver. En förklaring till detta kan vara att en längre period med dämpade löne- och prisökningar, såväl i Sverige som i omvärlden, har lett till förväntningar om en fortsatt dämpad utveckling. Det kan således ta längre tid än vanligt innan en stärkt konjunktur medför högre ökningstakter för löner och priser. Bristen på arbetskraft kan i så fall vara hög en tid utan att det medför någon omedelbar risk för överhettning.

BNP-gapet (dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP) är ett mått på resursutnyttjandet i ekonomin och bedöms vara över 1 procent av potentiell BNP både 2018 och 2019 (se tabell 4.2). Bedömningen av resursut- nyttjandet är dock mycket osäker, se avsnitt 8.2.

Måttlig löneökningstakt

För merparten av de anställda resulterade avtals- rörelsen 2017 i treåriga avtal med löneökningar på i genomsnitt 2,1 procent per år. Det är något lägre än den genomsnittliga årliga utvecklingen sedan 1993. Därmed förväntas också den totala löne- ökningstakten 2018 och 2019 bli dämpad (se tabell 4.3). Bedömningen stöds också av att löneutvecklingen varit måttlig de senaste åren, trots en allt starkare utveckling på arbetsmark- naden, och av att löneförväntningarna bland

arbetsmarknadens parter har varit dämpade. Sam- tidigt väntas ett högt resursutnyttjande på arbets- marknaden påverka löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större löne- ökningar 2019.

Utvecklingen av reallönerna, mätt som den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för inflationen mätt med konsument- prisindex (KPI), har varit hög de senaste åren till följd av att inflationen har varit låg. På grund av den måttliga ökningen av de nominella lönerna och en stigande inflation väntas reallönerna emel- lertid växa något långsammare framöver.

Inflationen under målet

Inflationen mätt med KPI med fast bostadsränta (KPIF) var 2 procent 2017 (se tabell 4.3), efter att ha varit låg under en lång tid. Uppgången berodde till viss del på det stigande resursutnyttjandet i svensk ekonomi, men också på faktorer av mer tillfällig karaktär såsom stigande energipriser på världsmarknaden och stora prisuppgångar på ett fåtal tjänster, t.ex. banktjänster.

Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och omvärlden talar för att den under- liggande inflationen stiger snabbare de kom- mande åren. Ett antal faktorer bidrar dock till att dämpa denna utveckling. En sådan faktor är att de konsumentnära företagen anger att de inte har planer på att höja priserna annat än måttligt, enligt Konjunkturbarometern. Enligt samma under- sökning har också företagen förväntningar om fortsatt låg inflation. En annan viktig faktor är att lönerna väntas stiga långsammare jämfört med perioder då konjunkturläget varit likt dagens. Därtill är de avtalade hyresökningarna för 2018 jämförelsevis låga. Detta talar sammantaget för att den underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energi blir lägre än 2 procent 2018 och 2019.

Precis som under föregående år bidrar prisökningar på energi positivt till KPIF- inflationen 2018 och 2019. Att energipriserna väntas stiga framöver beror främst på att priset på råolja stigit 2017, att elnätsföretagen väntas höja avgifterna påtagligt och att energiskatten höjs. Trots energiprisuppgången väntas KPIF- inflationen understiga 2 procent, vilket är Riks- bankens inflationsmål, både 2018 och 2019.

Den kommande normaliseringen av repo- räntan medför stigande bolånekostnader för

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

hushållen, vilket innebär att KPI-inflationen stiger snabbare än KPIF-inflationen 2019 och framåt.

Fortsatt låga räntor

Räntorna på statsobligationsmarknaderna i om- världen har stigit sedan början av december 2017. Ränteuppgången kan till stor del förklaras av stigande inflationsförväntningar och av att mark- nadsaktörerna gradvis förväntat sig högre styr- räntor framöver, bl.a. till följd av oväntat höga löneökningar i USA.

Statsobligationsräntorna i Sverige var i början av mars 2018 i princip på samma nivå som vid årsskiftet. Statsobligationsräntorna är dock fort- farande låga i ett historiskt perspektiv. Till detta bidrar förväntningar om att Riksbanken kommer att hålla reporäntan låg under en längre period. Den gradvisa återhämtningen i omvärlden och den fortsatt robusta tillväxten i den svenska ekonomin förväntas emellertid bidra till gradvis stigande statsobligationsräntor framöver.

Kronan försvagades under hösten 2017 och under inledningen av 2018. Svaga inflationsutfall i Sverige och förväntningar om en mer expansiv penningpolitik har bidragit till denna utveckling. Historiskt sett har kronan varit stark i lägen med stark ekonomisk utveckling i Sverige. I dag är den svag. Kronan förväntas därför förstärkas 2018 och 2019, om än långsamt.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 4.2 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

	2017	2018	2019	2020	2021
Internationella variabler
BNP, euroområdet	2,4	2,3	1,9	1,7	1,6
BNP, Tyskland	2,2	2,4	1,9	1,6	1,4
BNP, Frankrike	1,9	2,0	1,7	1,6	1,6
BNP, Finland	3,0	2,4	2,0	1,6	1,5
BNP, Norge, fastland	1,8	2,3	2,1	2,1	2,1
BNP, Storbritannien	1,7	1,5	1,5	1,7	2,0
BNP, USA	2,3	2,5	2,4	2,1	1,9
BNP, Kina	6,9	6,6	6,2	6,0	5,9
BNP, Ryssland	1,7	1,9	2,0	1,8	1,8
BNP, Brasilien	1,2	2,1	2,3	2,5	2,6
BNP i världen, PPP-vägd1	3,6	3,8	3,8	3,8	3,8
BNP i världen, KIX-vägd2	2,8	2,7	2,5	2,3	2,2
Svensk exportmarknad3	4,5	4,9	4,6	4,3	4,2
Inflation, euroområdet4	1,5	1,4	1,6	1,8	1,8
Inflation, USA5	2,1	2,3	2,3	2,3	2,3
Styrränta, euroområdet	0,0	0,0	0,2	0,6	1,2
Styrränta, USA	1,1	1,8	2,5	3,0	3,3
Oljepris6	54,2	64,8	60,9	58,3	57,0
BNP i Sverige7
BNP, kalenderkorrigerad	2,7	2,9	2,2	1,9	1,7
BNP	2,4	2,8	2,2	2,1	1,8
Hushållens konsumtion	2,4	2,5	2,6	2,6	2,8
Offentlig konsumtion	0,4	1,9	0,8	1,0	-0,3
Fasta bruttoinvesteringar	6,0	4,3	2,0	2,1	2,0
Lagerinvesteringar8	0,1	-0,1	0,0	0,0	0,0
Export	3,7	4,9	3,7	3,6	3,4
Import	5,0	4,8	3,3	3,6	3,4
Nettoexport8	-0,3	0,3	0,3	0,2	0,2
Bytesbalans9	3,2	3,6	3,9	3,9	3,7
BNP per capita10	1,1	1,9	1,3	1,3	0,9
Potentiell BNP11	2,1	2,2	2,3	2,3	2,2
BNP-gap12	0,7	1,4	1,3	1,0	0,5

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP -vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2018 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

4Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt.

5Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt.

6Brent, USD per fat.

7Fasta priser, referensår 2016, om inget annat anges.

8Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

9Procent av BNP, löpande priser.

10BNP per person i totala befolkningen.

11Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.

12Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

Tabell 4.3 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

	2017	2018	2019	2020	2021
Arbetsmarknad
Produktivitet	0,8	1,3	1,4	1,5	1,5
Produktivitet i näringslivet	1,5	1,2	1,5	1,8	1,7
Arbetade timmar1	1,9	1,7	0,8	0,4	0,1
Arbetade timmar i	1,7	1,7	1,1	0,4	0,5
näringslivet1
Medelarbetstid2	-0,4	0,3	0,2	-0,1	-0,2
Sysselsatta	2,3	1,4	0,6	0,5	0,3
Sysselsättningsgrad3	67,8	68,4	68,5	68,6	68,6
Arbetslöshet4	6,7	6,2	6,2	6,1	6,1
Arbetskraft	2,0	1,0	0,6	0,4	0,4
Arbetskraftsdeltagande3	72,7	72,9	73,1	73,1	73,1
Befolkning, total5	1,3	0,9	0,9	0,9	0,9
Befolkning, 15–74 år5	1,1	0,6	0,4	0,3	0,4
Finansiella variabler
Reporänta, genomsnitt	-0,5	-0,5	0,0	0,5	1,2
Statsobligationsränta 10 år	0,7	1,2	1,9	2,5	2,7
Statsobligationsränta 5 år	-0,1	0,4	1,0	1,7	2,3
Växelkurs kronindex KIX6	112,9	113,2	111,6	110,9	110,7
Växelkurs SEK per EUR	9,6	9,8	9,7	9,7	9,6
Lön och inflation
Timlön enligt KL	2,5	2,8	3,1	3,4	3,4
Timlön enligt NR	2,7	2,9	3,1	3,4	3,4
Reallön7	0,7	1,3	1,2	0,6	0,0
KPI	1,8	1,6	1,9	2,8	3,4
KPIF	2,0	1,7	1,7	2,0	2,1
KPIF exkl. energi	1,7	1,5	1,7	2,0	2,1

Anm.: Produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender - korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser ålders gruppen 15–74 år. Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2018

(prop. 2017/18:99).

1Enligt nationalräkenskaperna (NR).

2Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

3Procent av befolkningen.

4Procent av arbetskraften.

5Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde. I denna bedömning har h änsyn tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018.

6Index, 18 november 1992=100.

7Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken (KL) korrigerad för prisförändringar enligt KPI.

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

4.3Utvecklingen 2020 och 2021

I detta avsnitt, som behandlar den ekonomiska utvecklingen 2020 och 2021, antas bl.a. att inga störningar påverkar ekonomin. Ekonomin antas därför gå mot ett balanserat konjunkturläge. På längre sikt bestäms BNP-utvecklingen huvud- sakligen av utbudsfaktorer, såsom tillväxten i produktiviteten och antalet arbetade timmar. Vidare antas att ingen ytterligare aktiv finans- politik på statens budget genomförs utöver de föreslagna ändringarna i propositionen Våränd- ringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99), i syfte att exempelvis minska arbetslösheten ytterligare. Finansdepartementets prognosprinciper innebär att endast beslutade och av regeringen aviserade förändringar av statens utgifter beaktas och att skattesatserna hålls oförändrade. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. Prognosprinciperna kan få som konsekvens att den kommunala konsum- tionen avviker från det demografiska behovet.

God tillväxt i potentiell BNP

Potentiell BNP, dvs. den BNP-nivå som är hållbar på längre sikt, bedöms växa med omkring 2,3 procent per år 2020 och 2021 (se Finans- departementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler april 2018 på www.regeringen.se för en beskrivning av hur variablerna beräknas). Ökningen i potentiell BNP är i linje med ökningstakten åren dessförinnan. Arbetskraften bedöms dock öka i en något långsammare takt till följd av en mer dämpad tillväxt i befolkningen i åldern 15–74 år. I denna bedömning har hänsyn tagits till Migrations- verkets prognos från februari 2018. Regeringens hittills genomförda reformer, exempelvis extra- tjänster och kunskapslyftet, bidrar till att sänka jämviktsarbetslösheten fram t.o.m. 2020. Denna effekt motverkas till viss del av att många ny- anlända då trätt in på arbetsmarknaden. Ett ökat arbetskraftsutbud skapar förutsättningar för en högre sysselsättning på sikt. Men eftersom det tar tid att få ett arbete väntas det högre utbudet av arbetskraft bidra till en högre jämviktsarbets- löshet under en period. Den samlade bedöm- ningen av de olika effekterna är att jämvikts- arbetslösheten kommer minska något fram t.o.m. 2020.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Svensk exportmarknad växer i god takt

I de avancerade ekonomierna väntas konjunk- turen nå sin topp 2020 och BNP-tillväxten väntas mattas av något. Tillväxten i flera av de framväx- ande ekonomierna bedöms också dämpas något framöver, bl.a. i Kina där omställningen till en mer hållbar konsumtionsdriven tillväxt pågår.

Sammantaget bidrar detta till att svensk ex- porttillväxt växer i något lägre takt än åren tidigare. Växelkursen, mätt med kronindex KIX, väntas vara i princip oförändrad 2020 och 2021.

Gradvis lägre resursutnyttjande

Resursutnyttjandet i ekonomin bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019. Till följd av antagandet om ingen ytterligare aktiv finans- politik bedöms den offentliga konsumtionen utvecklas jämförelsevis svagt 2020 och 2021. BNP-tillväxten utvecklas därmed i långsammare takt och resursutnyttjandet går mot ett mer balanserat läge. En fortsatt expansiv penning- politik bidrar dock till att hålla efterfrågan och resursutnyttjandet uppe.

God utveckling på arbetsmarknaden

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har varit stark i flera år. Under 2020 och 2021 stabiliseras sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15–74 år på omkring 69 procent, vilket är en internationellt sett hög nivå. Arbetslösheten väntas minska något till 6,1 procent 2020 och 2021, givet hittills genomförda reformer.

Gradvis stigande räntor

Ett stigande resursutnyttjande i omvärlden och i Sverige ger företagen ökade möjligheter att successivt höja sina priser. Inflationen, mätt med KPIF, väntas nå 2 procent 2020. Riksbanken väntas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. Låga styrräntor i omvärlden antas dock medföra att reporäntan höjs i jämförelsevis långsam takt, för att i mitten av 2021 uppgå till 1,2 procent. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan bedöms uppgå till 2,7 procent 2021.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

4.4Osäkerhet i prognosen

Stark konjunktur men osäkerheter kvarstår

Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer som kan leda till en väsentligt annan ekonomisk utveckling än i regeringens prognos.

Sverige är en liten öppen ekonomi. Detta innebär att utvecklingen i omvärlden i stor utsträckning påverkar den inhemska tillväxten. Utvecklingen av den globala ekonomin är omgär- dad av osäkerhet.

Konjunkturuppgången i euroområdet kan bli starkare än väntat. Det visar inte minst det senaste årets utveckling, då tillväxten blev överraskande stark. Hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen ligger på historiskt höga nivåer. Dessutom har kapacitetsutnytt- jandet i tillverkningsindustrin stigit, vilket till- sammans med en fortsatt expansiv penningpolitik innebär att det finns förutsättningar för en starkare investeringsutveckling. Euroområdet är Sveriges viktigaste handelspartner. En sådan ut- veckling skulle därmed i hög grad gynna svensk exportindustri.

Samtidigt är osäkerheten hög om den ekonomiska politiken i flera länder. Utgången i utträdesförhandlingarna mellan EU och Stor- britannien kan påverka den ekonomiska utveck- lingen i såväl Storbritannien som de EU-länder som är nära sammankopplade med den brittiska ekonomin. Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien är inne i en ny intensiv fas inför utträdet i mars 2019. Utgången av dessa för- handlingar kan få betydande konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i såväl Storbritan- nien som andra europeiska länder, däribland Sverige.

Det råder också osäkerhet om inriktningen av den amerikanska regeringens politik, såväl på det ekonomiska som det säkerhetspolitiska planet. Hur den ekonomiska utvecklingen i USA kommer att påverkas av den omfattande skattereform som godkändes av kongressen i december 2017 är svårt att bedöma, i synnerhet på längre sikt. Den amerikanska administrationen har infört tullar på stål och aluminium som importeras till landet. Länderna i EU, Kanada, Mexiko, Australien, Argentina, Brasilien och Sydkorea har fått ett tillfälligt undantag från tullarna fram till 1 maj medan förhandlingar pågår. Det råder stor osäkerhet om hur situat-

ionen kommer att utvecklas framöver. Motåt- gärderna med nya tullar på andra varor i handeln mellan Kina och USA är oroande. Om situat- ionen skulle eskalera ytterligare och utmynna i en allmänt ökad protektionism eller t.o.m. en handelspolitisk konflikt skulle det kunna leda till en väsentligt svagare global utveckling. Det- samma gäller vid en säkerhetspolitisk kris. Även allvarliga krig och konflikter kan påverka både enskilda länder och hela regioner. Klimatför- ändringar och effekter av extrema väderhändelser utgör också risker för den globala ekonomin, då de kan medföra stora kostnader både för enskilda och för samhället i stort (se fördjupningsrutan Ekonomiska effekter av klimatförändringar).

Den höga och snabbt växande skuldsättningen i såväl offentlig som privat sektor i den kinesiska ekonomin utgör sedan länge en betydande risk för den globala ekonomin. Samtidigt har Kina stora buffertar och skulderna är i huvudsak inhemska. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina skulle få stora effekter på världsekonomin, eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och andra insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den globala tillväxten.

Inledningen av 2018 präglades av turbulens på aktiemarknaderna i många länder. Liknande episoder framöver kan inte uteslutas. Det gäller t.ex. om centralbankerna, i synnerhet den amerikanska centralbanken, stramar åt penning- politiken snabbare än väntat eller om risk- aversionen hos investerare ökar. Det skulle kunna leda till snabba fall i tillgångspriser och medföra märkbara negativa effekter på realekonomin.

Även om situationen i den europeiska bank- sektorn har förbättrats, har ett flertal europeiska banker fortfarande problem med svag lönsamhet till följd av bl.a. en stor andel osäkra lån, vilket gör dem sårbara för finansiella störningar. Detta kan påverka den finansiella stabiliteten i Europa negativt.

Ekonomiska effekter av klimatförändringar

Den globala temperaturen har under de senaste decennierna stigit i en ökande takt. Det finns en bred enighet om att utsläpp av växthusgaser ligger bakom en stor del av klimatförändringarna och den fortsatta utvecklingen beror till stor del på hur världens länder klarar av att minska utsläppen.

De ekonomiska effekterna är ojämnt fördelade

Klimatförändringen kan få stora effekter på den ekonomiska utvecklingen i världen. Inter- nationella valutafonden (IMF) har skattat det historiska sambandet mellan förändringar i väder och BNP per capita för ett stort antal länder under perioden 1950–2015.2 IMF finner att de makroekonomiska effekterna är mycket ojämnt fördelade mellan olika länder. Störst negativa effekter har uppvärmningen i länder med relativt varmt klimat, vilket de flesta låginkomstländer har. Där leder en ökad temperatur till lägre BNP per capita genom minskad jordbruksproduktion, lägre investeringar, lägre arbetsproduktivitet och sämre folkhälsa. I länder med kallare klimat, som höginkomstländer oftare har, kan däremot arbetsproduktiviteten stiga.

IMF har även simulerat de långsiktiga effekterna på produktionen i ett representativt låginkomstland, utifrån ovan uppmätta historiska samband. I ett scenario där inget görs för att bromsa klimatförändringarna kommer BNP per capita att vara 9 procent lägre 2100, än utan temperaturhöjningar. Nuvärdet av den totala produktionsförlusten uppgår då till över 100 procent av nuvarande BNP. Dessa resultat ska dock tolkas med betydande försiktighet, då det råder stor osäkerhet om såväl de ekonomiska effekterna som framtida klimatförändringar.

För många länder är effekterna av klimatför- ändringar kännbara redan nu. Extremväder i form av svår torka, översvämningar, jordskred, värme- böljor, köldknäppar och orkaner har blivit allt vanligare både i antal, styrka och omfång. Extrema väderhändelser orsakar varje år stora materiella skador, som ska läggas ovanpå de ekonomiska effekter som uppkommer till följd av de långsiktiga temperaturhöjningarna.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Forskare vid IMF har studerat de ekonomiska effekterna av väderfenomenet El Niño, som orsakar stora översvämningar på vissa håll och svår torka på andra.3 Dess ekonomiska effekt varierar mycket mellan länder. Vissa länder (t.ex. Indonesien och Sydafrika) får produktionsbort- fall. Andra får ökad produktion, antingen direkt via varmare väder och ökad nederbörd som gynnar jordbruket (t.ex. USA och Argentina), dock med ökad förekomst av skadeinsekter och svampangrepp, eller indirekt via en ökad efter- frågan från sina handelspartner (t.ex. Europa).

Klimatförändringar driver på migration

I takt med att vädret blir mer extremt påverkas även var på jorden man kan leva. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) tvingas i ge- nomsnitt 22 miljoner människor runt om i världen flytta varje år till följd av väderrelaterade hot. Forskare har gjort beräkningar som visar att om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som i dag, kommer tätbefolkade områden i Sydostasien att drabbas av återkommande värme- böljor med temperaturer som inget mänskligt liv klarar utan skydd.4

Den finansiella stabiliteten påverkas

Klimatförändringarna utgör även potentiella finansiella stabilitetsrisker. Finansinspektionen har utrett klimatförändringars effekter på den finansiella sektorn och drar slutsatsen att försäk- ringskostnaderna kommer att öka i takt med skador från värre och mer frekventa extrema väderhändelser.5 Kostnaderna ökar också till följd av den omställning som sker på finansiella mark- nader, där skiftande efterfrågan kan påverka värderingen av stora kategorier tillgångar, t.ex. fossila bränslen. Samtidigt kan finansmarknad- erna hjälpa till i omställningen genom att allokera kapital till hållbara innehav, sprida risk och förmedla försäkringar och andra finansiella produkter som hjälper drabbade företag och länder efter katastrofer. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna stora ekonomiska konse- kvenser för den globala ekonomin, men de är ojämnt fördelade både på kort och på lång sikt.

2The Effects of Weather Shocks on Economic Activity: How Can Low- Income Countries Cope? (IMF, WEO October 2017).

3Cashin, Mohaddes och Raissi, Fair Weather or Foul? The Macro- economic Effects of El Niño (IMF Working Paper 2015).

4Im, Pal och Eltahir, Deadly heat waves projected in the densely populated agricultural regions of South Asia, (Science Advances 2017).

5Klimatförändringar och finansiell stabilitet (Finansinspektionen 2016).

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Sverige är det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1990- talet. Den ökande ojämlikheten har till stor del drivits av växande kapitalinkomster hos topp- inkomsttagarna. Förändringar i skattesystemet utgör också en viktig förklaring till den ökade ojämlikheten. I bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse analyserar regeringen närmare in- komstfördelningens utveckling och den förda politikens effekter på densamma. Större inkomst- skillnader kan leda till lägre tillväxt och sociala problem. En större andel personer med mycket höga inkomster kan bidra till ett högre sparande och minskad konsumtion. Högre sparande leder till lägre räntor som i sin tur bidrar till högre tillgångspriser och större kredittillväxt. Det kan skapa obalanser i ekonomin och öka riskerna för finansiell turbulens och ekonomiska kriser.

Även i de framväxande ekonomierna kvarstår finansiella sårbarheter i form av hög privat och offentlig skuldsättning samt svaga balans- räkningar i banksektorn. Dessa ekonomier är därtill känsliga för stigande räntor i omvärlden, vilket kan leda till stora och snabba kapital- utflöden och försvagade växelkurser. Eftersom många lån är i utländsk valuta ökar försvagade växelkurser sårbarheten ytterligare.

I Sverige är hushållens skuldsättning och utvecklingen av bostadspriserna fortfarande osäkerhetsfaktorer som kan påverka den ekono- miska utvecklingen. Efter flera år av kraftiga prisökningar sjönk bostadspriserna under slutet av 2017 och i början av 2018. Det berodde bl.a. på ett ökat utbud av nyproducerade bostadsrätter. Om bostadspriserna skulle sjunka ytterligare kan det leda till lägre bostadsinvesteringar. Samtidigt kan hushållen välja att konsumera mindre till följd av att deras totala förmögenhet minskar. Sammantaget medför detta en lägre tillväxt.

De senaste årens goda inkomstutveckling, den starka arbetsmarknaden och förväntningar om fortsatt låga räntor är faktorer som talar för att efterfrågan på bostäder förblir stark. Befolk- ningen har vidare vuxit snabbare än antalet bostäder under det senaste decenniet. Dessutom uppger de flesta kommuner att det fortfarande råder brist på bostäder. Sammantaget talar det för att prisutvecklingen stabiliseras framöver, vilket skulle innebära att de sammantagna makro- ekonomiska effekterna av nedgången i bostads- priser blir begränsade.

Hushållens samlade skulder är dock fortsatt höga och uppgår till över 180 procent av den

disponibla inkomsten. Mer än 80 procent av skulderna består av bolån, varav största delen till rörlig ränta. Om räntorna stiger mer än vad hushållen har tagit höjd för kan det påverka kon- sumtionen negativt till följd av att hushållens boendekostnad blir högre än förväntat.

Svensk ekonomin står samtidigt väl rustad för att möta riskerna i omvärlden och nationellt. De stora underskotten i statsfinanserna har vänts till överskott, statsskuldskvoten är den lägsta sedan slutet av 70-talet och arbetslösheten har pressats tillbaka.

BNP-tillväxten i Sverige kan även utvecklas starkare än väntat om t.ex. hushållens konsum- tion växer snabbare än vad som antagits. Hus- hållens sparande, som andel av disponibel inkomst, är på historiskt höga nivåer, vilket tyder på ett visst mått av buffertsparande. Samtidigt är hushållen optimistiska om utvecklingen av både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Om hushållen minskade sitt sparande skulle det leda till ökad konsumtion. Även demografiska fak- torer, som att andelen äldre i befolkningen nu ökar, talar för ett minskat sparande, och därmed ökad konsumtion, framöver.

4.5Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riks- banken och Europeiska kommissionen. Prognos- skillnaderna är överlag små.

Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2018 är i linje med nämnda bedömares, men är något högre för 2019 (se tabell 4.4). Diagram 4.5 visar bedömarnas prognoser tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika andelar av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens prog- noser. Eftersom bedömarnas prognoser ligger inom de intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel så befinner de sig inom den typiska felmarginalen.

Diagram 4.5 BNP-prognos med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring
8	80%
	80%
7	65%
6	50%
6	Utfall
	Utfall
5	REG
4	KI
4	KOM
	KOM
3	RB
2
1
0
-1
13	14	15	16	17	18	19

Anm.: REG = Regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i de ekonomiska vårpropositionerna 1994–2017, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2018 som publiceras på www.regeringen.se i anslutning till denna proposition.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

För 2018 bedömer regeringen att arbetslösheten kommer att vara något lägre än vad de övriga bedömarna gör i sina prognoser. För 2019 har regeringen och Konjunkturinstitutet samma prognos för arbetslösheten, medan övriga be- dömare ligger något högre. En förklaring till skillnaderna i prognoser kan vara olika bedöm- ningar av effekten av olika reformer.

Regeringens prognoser för inflationen 2018 och 2019 ligger nära, men något lägre, än övriga bedömares.

Regeringen, Konjunkturinstitutet och Riks- banken gör bedömningen att resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, kommer att vara positivt 2018 och 2019. Europeiska kommissionen be- dömer i stället att resursutnyttjandet kommer att vara i det närmaste balanserat.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 4.4 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

	2018	2019
BNP1
Regeringen	2,8	2,2
Konjunkturinstitutet	2,8	2,1
Europeiska kommissionen	2,7	2,0
Riksbanken	2,8	1,8
Arbetslöshet2
Regeringen	6,2	6,2
Konjunkturinstitutet	6,3	6,2
Europeiska kommissionen	6,4	6,3
Riksbanken	6,4	6,4

Inflation3
Regeringen	1,6/1,6	1,9/1,5
Konjunkturinstitutet	1,7/1,7	2,0/1,7
Europeiska kommissionen	/1,8	/1,7
Riksbanken	1,7/1,7	2,6/1,8

BNP-gap4
Regeringen	1,4	1,3
Konjunkturinstitutet	2,1	2,2
Europeiska kommissionen	0,2	-0,2
Riksbanken	1,7	1,6

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2018 -04-16, Konjunkturinstitutet 2018-03-27, Europeiska kommissionen 2017-11-09 för arbetslöshet och BNP- gap, 2018-02-07 för BNP och HIKP, Riksbanken 2018-02-14.

1Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

4.6Prognosrevideringar

Sedan budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) publicerades har två kvartalsutfall av nationalräkenskaperna och ett antal månadsutfall för konsumentprisindex och arbetskraftsunder- sökningarna offentliggjorts.

Starkare BNP-tillväxt och högre resursutnyttjande

BNP-tillväxten väntas bli högre 2018 och 2019 än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2018 (se tabell 4.5). Den främsta anledningen till upprevideringen för 2018 är en starkare tillväxt av fasta bruttoinvesteringar och offentlig konsum- tion.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 4.5 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Prognos enligt budgetpropositionen för 2018 inom parentes. Procentuell förändring om inte annat anges

	2018	2019	2020
BNP	2,8	2,2	2,1
	(2,5)	(2,0)	(2,3)

Potentiell BNP1,2	2,2	2,3	2,3
	(2,4)	(2,2)	(2,2)
BNP-gap3	1,4	1,3	1,0
	(1,0)	(0,8)	(0,6)

Arbetslöshet4,5	6,2	6,2	6,1
	(5,9)	(5,9)	(5,9)

Sysselsatta4	1,4	0,6	0,5
	(1,2)	(0,6)	(0,5)
Arbetade timmar2	1,7	0,8	0,4
	(1,3)	(0,6)	(0,6)

Timlön6	2,8	3,1	3,4
	(3,0)	(3,2)	(3,4)

KPI7	1,6	1,9	2,8
	(1,7)	(2,1)	(2,5)
KPIF7	1,7	1,7	2,0
	(1,7)	(1,9)	(2,0)

Reporänta8	-0,5	0,0	0,5
	(-0,3)	(0,0)	(0,6)

Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.

1Avser marknadspris.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

415–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

7Årsgenomsnitt.

8Procent. Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

Starkare sysselsättning, men högre arbetslöshet

Sysselsättnings- och arbetskraftstillväxten har reviderats upp för 2018 och 2019. Det beror på starkare utfall än väntat under hösten. Att fler personer söker sig in på arbetsmarknaden än väntat är i sig positivt, men medför att arbetslös- heten är uppreviderad med 0,3 procentenheter jämfört med budgetpropositionen för 2018. Trots en högre arbetslöshetsprognos väntas om- kring 7 000 fler personer vara sysselsatta 2018.

Lägre löneutveckling och inflation

Timlönerna bedöms stiga långsammare 2017– 2019 än vad som bedömdes i budgetpropo- sitionen för 2018. Preliminära utfall för konjunk- turlönestatistiken pekar på en oväntat låg löne- ökningstakt utöver avtal 2017. De låga utfallen under hösten och vintern indikerar att löneökningstakten blir lägre även 2018 och 2019. Nedrevideringen av löneökningstakten är en bidragande orsak till att även KPI- och KPIF- inflationen revideras ned. Därutöver har in- flationsutfallen kommit in lägre än förväntat.

Prognosen för reporäntan har reviderats ned något för 2018. Svagare inflationsutfall än förväntat bedöms leda till att Riksbanken dröjer ytterligare en tid med sin första höjning av reporäntan.

Tillväxten i potentiell BNP har reviderats ned något 2018 men upp något 2019 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2018. Det innebär att nivån på potentiell BNP i princip är oförändrad i slutet av prognosperioden.

Nedrevideringen av tillväxten i potentiell BNP 2018 har bidragit till att resursutnyttjandet nu bedöms vara högre jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2018. Den viktigaste orsaken till att resursutnyttjandet bedöms bli högre 2018 och 2019 är dock att BNP-tillväxten bedöms bli högre.

4.7Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt 1994–2017 som redovisats i budgetpropositionerna och de eko- nomiska vårpropositionerna 1994–2017.6 Prog- noserna utvärderas i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

För systematiska prognosfel i form av genom- snittliga över- eller underskattningar används ofta den engelska termen bias. Genom att skatta en

6 Se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2018 som publiceras på www.regeringen.se i anslutning till 2018 års ekonomiska vårproposition för ytterligare analys.

bedömares genomsnittliga prognosfel kan hypotesen att dess prognoser inte har någon bias testas. I tabell 4.6 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet obser- vationer. Medelprognosfel som är statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk.

Tabell 4.6 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2017 och antal observationer (N)

	Samma år som utfallet		Året före utfallet
	MPF	N	MPF	N
Regeringen	0,32	48	-0,06	46
Konjunkturinstitutet	0,27	99	-0,18	95
Riksbanken	0,18	106	-0,14	100
HUI Research AB	0,32	96	0,03	92
Landsorganisationen	0,21	48	0,16	46
Svenskt näringsliv	0,54*	77	0,35	74
Handelsbanken	0,29	81	-0,04	79
SEB	0,22	90	0,04	86
Nordea	0,40*	90	0,09	88
Swedbank	0,15	56	0,10	52

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets

promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

Stickproven är uppdelade i prognoser gjorda samma år som utfallet respektive år före utfallet. För prognoser gjorda samma år som utfallet har samtliga bedömare ett positivt skattat medel- prognosfel. Regeringen har därmed, liksom övriga bedömare, i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För prognoser gjorda året före utfallet har regeringen i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signi- fikanta.

I tabell 4.7 rangordnas bedömarna med avseende på sina medelabsolutfel och medel- kvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. Regeringens prognosprecision rangordnas rela- tivt högt för prognoser utfärdade samma år som utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade året före utfallet. I allmänhet vilar rangord- ningarna på små skillnader, och inga test har utförts för att undersöka om dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Utformningen av ett sådant test försvåras av att bedömarna för ett givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tid- punkter, dels producerar olika antal prognoser.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Rangordningarna bör därför värderas med viss försiktighet.

Tabell 4.7 Rangordningar av bedömares prognosprecision

Rangordningar efter medelabsolutfel (MAF) och medelkvadratfel (MKF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2017

Prognoser gjorda samma år som utfallet

Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden)

SHB	KI	REG	SEB	LO	RB	HUI	SWB	NO	SN
SHB	KI	SEB	REG	RB	HUI	LO	SN	NO	SWB

Prognoser gjorda året före utfallet

Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden)

NO	SEB	RB	KI	HUI	LO	REG	SHB	SWB	SN
NO	SEB	RB	HUI	SHB	LO	KI	REG	SN	SWB

Anm.: Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta prognosfelen. Medelkvadratfelet är medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen. Rangordningen sker fallande från vänster. Bedömarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken (RB), HUI Research AB (HUI), Landsorganisationen (LO), Sve nskt näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), SEB, Nordea (NO) och Swedbank (SWB). Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

4.8Regeringens mått på välstånd

Regeringen vill kunna följa hur den politiska inriktningen återspeglas i samhällsutvecklingen. Inom Regeringskansliet har därför ett arbete bedrivits med att ta fram ett nytt ramverk för att följa befolkningens livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet. Regeringens mått på väl- stånd presenterades för första gången i 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100, bilaga 4, Nya mått på välstånd). Ramverket syftar till att följa samhällets utveckling genom att komplettera BNP med ytterligare 14 indikatorer som omfattar ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Indikatorerna visar på både befolkningens livskvalitet inom ett antal nyckelområden och ekonomins långsiktiga håll- barhet. Tanken är att ramverket ska ge inform- ation om hur indikatorerna utvecklas på nationell nivå. Flera av indikatorerna kan brytas ned på olika sätt, t.ex. på regional nivå, på kvinnor och män, på inkomstgrupper eller på utbildningsnivå.

Nedan följer en kortare sammanfattning av in- dikatorernas utveckling. Regeringen avser att under 2018 ge ansvariga myndigheter uppdrag att följa upp måtten på välstånd.

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Tabell 4.8 Indikatorernas utveckling från föregående mätning

Indikator	Utfall jämfört med
	föregående år
Ekonomiska

BNP per capita	Ökning

Sysselsättningsgrad	Ökning
15–74 år

Arbetslöshet	Minskning
15–74 år
Hushållens skuldsättning	Ökning
Hushållens låneskulder i procent av
disponibel inkomst
Den offentliga sektorns konsoliderade	Minskning
bruttoskuld
Miljömässiga
Luftkvalitet	Ingen tydlig riktning1
Halter av NO2 och PM2,5 i gatumiljö

Vattenkvalitet	Ej uppdaterad2
Andel sjöar, vattendrag och kustvatten med
god eller hög status/potential
Skyddad natur	Ökning
Andel skyddad natur
Kemikaliebelastning	Ingen tydlig riktning3
Miljöföroreningar i blod och bröstmjölk

Utsläpp av växthusgaser	Minskning
Samlade utsläpp av koldioxid, metan,
dikväveoxid och fluorerade gaser

Sociala
Låg ekonomisk standard	Minskning
Andel av befolkningen med en inkomst som
är lägre än 60 procent av medianinkomsten

Självskattad allmän hälsa	Oförändrad
Andel som bedömer sin hälsa som bra eller
mycket bra
Utbildningsnivå	Ökning
Andel av befolkningen 16–74 år med minst
gymnasial utbildning
Mellanmänsklig tillit	Oförändrad
Andel som har hög tillit till människor i
allmänhet

Nöjd med livet	Oförändrad
Andel som är mycket nöjda eller ganska
nöjda med det liv de lever

1Halterna av NO2 har minskat medan halterna av PM2,5 är oförändrade.

2Bedömningar av vattenkvalitet görs i fleråriga förvaltningscykler, nästa förvaltningscykel avser 2017–2021.

3Halterna av de reglerade miljöföroreningar (PCB 153, p,p -DDT, PBDE, summa

PBDE, PCDD/F TEQ, PFOS, PFOA) som ingår har minskat medan halterna av de oreglerade miljöföroreningarna (summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA) har ökat.

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, SOM- institutet och Vatteninformationssystem Sverige.

Ekonomiska indikatorer

De ekonomiska indikatorerna för livskvalitet och långsiktig hållbarhet ska belysa förändringar i humankapitalet och arbetskraften samt den finansiella stabiliteten och de offentliga finanser- nas långsiktiga hållbarhet.

Sedan 2000 har BNP per capita ökat med 28 procent med en genomsnittlig årlig öknings- takt på 1,5 procent. Sedan finanskrisen har BNP per capita utvecklats relativt svagt. Det beror bl.a. på att Sverige sedan 2010 har en fallande andel befolkning i arbetsför ålder. En sådan demo- grafisk trend har pågått i flera år och den väntas fortsätta. Samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft medfört att arbetsmarknaden har utvecklats starkt: sysselsättningsgraden har ökat stadigt under sju års tid och var 67,8 procent 2017. Sysselsättningsgraden ökade för både kvinnor och män men starkare för männen. Arbetslösheten har samtidigt minskat för bägge könen, och sjönk från 6,9 procent till 6,7 procent mellan 2016 och 2017. Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är vägledande för den ekonomiska politiken. Regeringens jobbagenda består av insatser för ökad kompetens och en aktiv arbetsmarknads- politik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik.

Snabbt stigande bostadspriser har gjort att hushållens skulder sedan mitten av 1990-talet har ökat snabbare än inkomsterna. Hushållens skul- der som andel av den disponibla inkomsten uppgick under 2017 till ca 185 procent, vilket är en historiskt hög nivå. Samtidigt har hushållen haft ett högt sparande, vilket har bidragit till att hushållens finansiella tillgångar har ökat i ungefär samma takt som skuldsättningen. Skuldsätt- ningen i förhållande till finansiella tillgångar har därmed hållit sig på en relativt konstant nivå under hela 2000-talet. För att dämpa hushållens skuldsättning och därmed stärka hushållens mot- ståndskraft mot makroekonomiska störningar infördes ett amorteringskrav i juni 2016, som förstärktes i mars 2018.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld som andel av BNP, ofta kallad Maastricht- skulden, är det mått på den offentliga sektorns skuld som används inom EU. Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som angelägna satsningar gjorts. Detta arbete har, tillsammans med den

starka utvecklingen i ekonomin och på arbets- marknaden, bidragit till en snabb förstärkning av den offentliga sektorns finanser och att Maast- richtskulden genomgående minskat som andel av BNP sedan 2014.

Miljömässiga indikatorer

De miljömässiga indikatorerna i ramverket syftar till att ge en övergripande bild av utvecklingen mot de av riksdagen beslutade nationella miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet för miljö. Regeringen har tagit flera viktiga steg för att stärka arbetet och öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Nedan ges en kort beskrivning av utvecklingen för de områden som omfattas av de miljömässiga indikatorerna i ramverket för mått på välstånd.

Luftkvaliteten har blivit stadigt bättre över tid och halterna av en av de vanligaste och mest hälsovådliga luftföroreningarna i svenska städer, kvävedioxid, har fortsatt att minska även under 2016. Även för små partiklar har halterna minskat över tid, minskningen 2016 jämfört med 2015 var dock marginell. Det finns fortfarande problem kvar i närheten av högtrafikerade vägar i och kring större städer. För att förbättra luftkvaliteten i tätorterna avser regeringen att ge kommunerna möjlighet att inrätta miljözoner. Vattenkvaliteten i form av vattenförekomster som har hög eller god status och potential i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har inte förändrats nämnvärt i förhållande till den redovisning som gjordes förra året. Genom- förandet av åtgärdsprogrammen enligt ram- direktivet för vatten är av stor betydelse för att nå flera av miljökvalitetsmålen, bl.a. Levande sjöar och vattendrag. Regeringen avser vidare att lägga fram en proposition till riksdagen om vattenmiljö och vattenkraft som kommer att bidra till att nå miljökvalitetsmålet.

Indikatorn skyddad natur har vidareutvecklats sedan förra årets rapportering och omfattar nu utöver nationalparker, naturreservat och natur- vårdsområden även Natura 2000-områden. Med Natura 2000-områden breddas konceptet och ger en mer heltäckande bild av skyddade områden. Andelen skyddad natur har ökat generellt under mandatperioden och i synnerhet för havsom- råden. Arealmålet inom etappmålet för hav om 10 procents skydd uppnåddes nationellt under

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

2016 genom att fyra nya skyddade områden ut- sågs och arealen uppgår nu totalt till 13,6 procent. Det är en fördubbling av arealen marint skyddade områden. Under mandatperioden har läns- styrelserna även beslutat om drygt 700 natur- reservat. Därutöver har riksdagen godkänt regeringens förslag att inrätta Åsnens national- park samt att utvidga Björnlandets och Tivedens nationalparker.

Kemikaliebelastningen i befolkningen kan följas genom mätningar av ett antal långlivade miljögifter i modersmjölk och blod. Expone- ringen mot de kemikalier som reglerats fortsätter att minska, medan motsvarande minskning inte kan ses för de ämnen som är oreglerade. Att kunna byta ut farliga ämnen mot bättre och mindre farliga alternativ är en viktig åtgärd i kemikaliepolitiken. Regeringen har därför in- rättat ett substitutionscentrum och tillsatt medel för arbetet med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga eller mot andra alternativa lös- ningar. Ambitionen är att substitutionsarbetet bland företag och offentliga upphandlare ska öka och därmed även bidra till utveckling av hållbara kemiska produkter, varor och icke-kemiska me- toder och tekniker.

År 2016 uppgick växthusgasutsläppen i Sverige till 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning om 26 procent sedan 1990 och 1,6 procent jämfört med 2015. Ut- släppen måste dock minska i en snabbare takt om vi ska nå klimatmålen. För att öka tydligheten och långsiktigheten i klimatpolitiken har riksdagen beslutat om regeringens proposition Ett klimat- politiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Propo- sitionen omfattar en svensk klimatlag, nya ut- släppsmål och ett oberoende klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga utsläppsmålet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen har också beslutat om flera reformer för att minska utsläppen från exempel- vis transportsektorn och industrin. Viktiga styr- medel är Klimatklivet som hjälper kommuner och privatpersoner med omställningen till ett fossil- fritt samhälle, Industriklivet som bidrar till att minska utsläppen inom industrin samt Bonus– malus och Bränslebytet som bidrar till en fossilfri fordonsflotta. Regeringen föreslog även i budget- propositionen för 2018 att det skulle införas en flygskatt. Riksdagen beslutade i enlighet med

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

regeringens förslag (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).

Sociala indikatorer

De sociala indikatorerna för välstånd och hållbar livskvalitet ger information om social inklude- ring, utbildning och hälsa för olika grupper i samhället.

Låg ekonomisk standard avser den andel av befolkningen som har en ekonomisk standard lägre än 60 procent av medianinkomsten. Ekono- misk standard är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster, minus skatter och övriga negativa transfereringar, justerad för hushållets försörjningsbörda. Andelen med låg ekonomisk standard har ökat sedan mitten av 1990-talet. År 2016 hade 14,5 procent av befolk- ningen låg ekonomisk standard. Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är att det växande välståndet ska komma alla till del, och regeringens reformer under mandatperioden har haft en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil. För mer information, se bilaga 2.

Indikatorn självskattad allmän hälsa visar på befolkningens upplevda hälsostatus och ger en övergripande bild av de svarandes fysiska och psykiska hälsa. Andelen som bedömer att deras hälsa är bra eller mycket bra är större bland män, 79 procent, än bland kvinnor, 74 procent. Inom gruppen kvinnor är det särskilt ensamstående kvinnor med barn och utrikesfödda kvinnor som redovisar en låg självskattad allmän hälsa. Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Under mandatperioden har flera åtgärder vid- tagits för att uppnå målet om en jämlik vård som t.ex. satsningen på att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården. Även riktade sats- ningar på barns och ungas psykiska hälsa väntas bidra positivt.

Utbildningsnivån har under 2016 visat en fortsatt positiv trend med en ökande andel som har minst gymnasial utbildning. Samtidigt finns det variation mellan olika grupper. För utrikes födda har andelen som saknar gymnasial utbild- ning exempelvis inte uppvisat samma nedgång som för övriga. Även när det gäller behörighet att påbörja gymnasieskolans nationella program är variationen stor mellan olika grupper. Bland dem som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart

är andelen som når kunskapskraven för behörig- het lägst. Regeringens utgångspunkt är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. I propositionen En gym- nasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183) har regeringen föreslagit ett antal åtgärder som syftar till att öka andelen som påbörjar och slutför en gymnasieutbildning. Vidare har riksdagen på för- slag av regeringen beslutat om att göra det obligatoriskt för huvudmännen att erbjuda lov- skola för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen har även infört en rätt att studera på kommunal vuxenutbildning för att uppnå behörighet till högskola och yrkes- högskola.

Hög tillit människor emellan kan ses som ett socialt kapital och ett sammanhållande kitt i samhället. Sverige präglas av en internationellt sett mycket hög grad av mellanmänsklig tillit och andelen som anger att det går att lita på människor i allmänhet, nästan 60 procent, har varit förhållandevis stabil över tid. Även vad gäller indikatorn nöjd med livet utmärker sig Sverige i internationella jämförelser. Sedan 1996 har andelen som bedömer att de är mycket nöjda med livet ökat från 30 till 38 procent, medan andelen som svarar att de inte är särskilt nöjda eller inte alls är nöjda pendlat mellan 7 och 8 procent. Många studier, exempelvis OECD:s återkom- mande rapport How’s life?, visar att låg arbets- löshet, demokrati, politisk stabilitet och rättssäkerhet är viktigt för det subjektiva väl- befinnandet. Även ekonomisk trygghet och jäm- likhet mellan inkomster och olika befolknings- grupper är avgörande. Regeringens ambition är att det gemensamma samhällsbygget ska fortsätta och den generella välfärden ska utvecklas. En väl utformad välfärd främjar en god ekonomisk utveckling, samtidigt som den jämnar ut livs- villkoren och bidrar till en ökad jämlikhet och jämställdhet.

De budgetpolitiska målen

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

5 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- politiska målen. Dessa mål skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är hållbart på både kort och lång sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. I detta avsnitt omhändertar regeringen även förslagen i betänkandet En sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78).

Sammanfattning

–Från och med 2019 ändras nivån på överskottsmålet till i genomsnitt en tredje- dels procent av BNP över en konjunktur- cykel. Uppföljningen av det finansiella sparandet förstärks och ramverket komplet- teras med ett skuldankare enligt den överenskommelse som nåddes i samband med Överskottsmålskommitténs arbete.

–Från och med 2016 bedöms sparandet vara i linje med överskottsmålet. Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat av- vikelsen från överskottsmålet som uppstod under förra mandatperioden. Regeringen bedömer även att sparandet 2019 ligger i linje med den nya nivån på överskottsmålet.

–Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under målnivån. Detta förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt stora skattesänkningar, som den förra regeringen vidtog.

–Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld bedöms ligga i linje med skuld- ankaret.

–Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2021 ska uppgå till 1 492 miljarder kronor.

–Som helhet bedöms kommunsektorn klara balanskravet under hela prognosperioden. Resultatet bedöms dock försvagas under prognosperioden då växande behov av kom- munal verksamhet gör att kostnaderna för- väntas öka snabbare än intäkterna.

–Som medlem i EU är Sverige bundet av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxt- pakten. Marginalerna till stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärden för under- skottet i de offentliga finanserna och för den

offentliga skulden är mycket goda. Sverige förväntas även med bred marginal uppfylla sitt medelfristiga budgetmål om minus 1 procent av potentiell BNP i strukturellt sparande 2017 och 2018.

–Regeringen föreslår att det i riksdagsordningen ska regleras att lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Förslaget överensstämmer med vad Kommittén om en tydligare budgetprocess framfört i betänkandet En sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78).

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas i denna proposition

Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska vårproposition att nivån på överskottsmålet bör ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, i enlighet med Överskottsmåls- kommitténs förslag i betänkandet En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67). Vidare gjordes bedömningen att det finanspolitiska ramverket bör kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. Regeringen gjorde även bedömningen att uppföljningen av över- skottsmålet bör stärkas och att Finanspolitiska rådet bör tilldelas en tydligare roll i uppföljningen (prop. 2016/17:100).

Vid behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen välkomnade finansutskottet regeringens bedömningar (bet. 2016/17:FiU20 s. 71).

I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen, i enlighet med de bedömningar som redovisats i den ekonomiska vårpropositionen, att nivån på överskottsmålet skulle ändras till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel och att det finanspolitiska ram- verket skulle kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).

Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas fr.o.m. budgetarbetet för 2019, dvs. i denna och kommande propositioner.

avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Ackumulerade avvikelser av det finansiella sparandet som leder till oönskade skuldnivåer kan även motivera att målnivån för sparandet justeras vid nästa översyn av överskottsmålet. Det bakåt- blickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt utan används i huvud- sak för att vid nästa översyn utvärdera om målnivån, givet måluppfyllelsen och skuldut- vecklingen, behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna.

Enligt målet för det finansiella sparandet ska sparandet i den offentliga sektorn motsvara en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet för det finansiella sparandet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, i stället för som ett årligt mål, är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara en tredjedels procent av BNP varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att stabilisera dem. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel gör det dock svårare att följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet, eftersom det är svårt att bedöma när en konjunkturcykel börjar och slutar, samt i vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig.

Trots den betydande osäkerhet som finns kring det strukturella sparandet bedöms detta mått, beräknat enligt gängse metoder, vara bäst lämpat för att bedöma om det aktuella finansiella sparandet och finanspolitiken är förenliga med

5.1Uppföljning av målet för det överskottsmålet. Att använda strukturellt spa-

finansiella sparandet

Ny uppföljning av det finansiella sparandet

I denna proposition ändras uppföljningen av överskottsmålet till att ha ett tydligare fokus på det strukturella sparandet.

En avvikelse från överskottsmålet anses före- ligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande året, dvs. budgetåret. Att det föreligger en målavvikelse kan ha flera skäl och ska inte likställas med att politiken är felaktigt utformad eller oförenlig med det finanspolitiska ramverket.

För att i efterhand utvärdera om överskotts- målet uppnåtts och för att upptäcka systematiska

rande som huvudindikator i den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet bedöms även överensstämma med EU-rätten.

I tabell 5.1 redovisas utfall och prognos för det offentliga finansiella sparandet. Det strukturella sparandet år t och t+1, dvs. innevarande år och budgetåret, används för att bedöma målupp- fyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv.

Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

Utfall 2017 och prognos 2018–2021

	2017	2018	2019	2020	2021
Finansiellt sparande	1,1	1,0	1,0	1,3	1,9

Bakåtblickande åttaårssnitt	-0,2

Strukturellt sparande1	0,7	0,5	0,5	0,8	1,7
1 Andel av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Strukturellt sparande

Det strukturella sparandet är en beräkning av det finansiella sparandet i den offentliga sektorn under förutsättning att sektorns inkomster och utgifter inte påverkas av konjunkturläget eller av engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare, t.ex. på grund av olika bedöm- ningar av potentiell BNP, och att det sällan finns någon allmänt accepterad nivå (se avsnitt 8.4 för prognosjämförelser mellan olika institutioners bedömning av det strukturella sparandet).

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som uppstod under den förra mandatperioden och fr.om. 2016 bedöms sparandet vara i linje med överskottsmålet. Regeringen bedömer även att sparandet 2019 ligger i linje med det nya överskottsmålet (se tabell 5.1). Det strukturella sparandet bedöms sedan förstärkas betydligt fr.o.m. 2020 och framåt.

Effekter av olika antaganden om ekonomins potentiella utveckling

Potentiell BNP är en viktig del i beräkningen av det strukturella sparandet. Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och avser den nivå på BNP som är förenlig med en ekonomi i balans. Potentiell BNP går inte att observera och måste därför bedömas utifrån olika indikatorer och statistiska analyser. Bedömningen är förknippad med stor osäkerhet. En viktig del i bedömningen av potentiell BNP är bedömningen av nivån på jämviktsarbetslösheten. Även jämviktsarbetslös- heten är en storhet som inte är observerbar. I avsnitt 8.2 presenteras därför en känslighetsanalys där jämviktsarbetslösheten antas vara 1 procent- enhet högre respektive lägre än bedömningen i nuvarande prognos. Resultaten från denna känslighetsanalys visar att de banor för jämvikts- arbetslösheten som studeras inte ger några tydliga

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

avvikelser från överskottsmålet för 2019 och därmed att den finanspolitiska inriktningen fram- över är robust för alternativa bedömningar av jämviktsarbetslösheten (se avsnitt 8.2, tabell 8.7).

Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt

Det genomsnittliga finansiella sparandet uppgick till -0,2 procent av BNP 2010–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna låg- konjunkturens effekter på de offentliga finan- serna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt stora skattesänkningar, som den förra regeringen vidtog.

Finanspolitiken är välavvägd

Regeringen anser att den finanspolitiska inrikt- ningen från 2018 och framåt innebär en lämplig övergång till det nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Regeringen bedömer att sparandet 2019 ligger i linje med det nya överskottsmålet. Regeringen gör även bedöm- ningen att den finanspolitiska inriktningen är välavvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv.

Som framgår av beskrivningen av det ekono- miska läget är resursutnyttjandet i svensk eko- nomi högre än normalt. Det skulle i sig tala för en åtstramande finanspolitik. Det finns dock ett flertal faktorer som talar emot en sådan inriktning på finanspolitiken. Till att börja med saknas ett tydligt underliggande inflationstryck. Både pris- och löneinflationen är dämpad, och det mesta tyder på en måttlig utveckling även framöver. Risken för en överhettning av svensk ekonomi bedöms därmed vara begränsad. Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv pen- ningpolitik och har av allt att döma begränsade möjligheter att ytterligare stimulera ekonomin. Dessutom befinner vi oss i ett läge då många av de nyanlända som kom till Sverige under 2014 och 2015 nu träder in på arbetsmarknaden och behöver komma i sysselsättning. Deras möjlig- heter att snabbt etablera sig på svensk arbets- marknad underlättas av ett högt efterfrågetryck i ekonomin. Vidare utgör de demografiska förändringar som nu sker i Sverige – med en högre andel unga och gamla – att det finns en underliggande efterfrågan på offentligfinan- sierade tjänster. Därmed finns också ett under- liggande behov av ökade offentliga utgifter. Det budgetutrymme som finns tillgängligt i för- hållande till överskottsmålet används därför till investeringar i välfärden. Den förda politiken medför att de demografiskt betingade behoven

P R O P . 2 0 17 / 1 8: 1 0 0

kan mötas samtidigt som överskottsmålet nås för samtliga år.

5.2Uppföljning av skuldankaret

Överskottsmålets grundläggande motiv är håll- barhet och stabiliseringspolitiskt handlings- utrymme. Det är därför i grunden kopplat till skuld- och förmögenhetsnivåer, snarare än till det finansiella sparandet vid en viss tidpunkt. Inte minst är den offentliga bruttoskuldens nivå en nyckelfaktor för att bedöma ett lands kredit- värdighet och utrymmet för en aktivt konjunk- turstabiliserande finanspolitik. Även om över- skottsmålet är mer lämpat som operativt mål i budgetprocessen spelar skuldens och den finansi- ella förmögenhetens storlek en central roll i beslutet om överskottsmålets nivå. Som EU- medlem är Sverige vidare bunden av EU:s skuld- kriterium, som anger att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastricht-skulden) inte får överstiga 60 procent av BNP. Därför kompletterades det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Nivån på skuldanka- ret, som är en riktlinje för skuldnivån, bestämdes till 35 procent av BNP.

Enligt det nya ramverket ska regeringen i den ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra för den konsoliderade bruttoskuldens utveckling. Om denna skuld avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen, samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen. Eventuella avvi- kelser definieras enligt utfallet i nationalräken- skaperna för det föregående året eller i prognosen avseende innevarande år eller budgetåret. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna.

För 2019, dvs. det år skuldankaret ska börja gälla, bedöms bruttoskuldens andel av BNP med god marginal ligga inom skuldankarets tolerans- intervall (se diagram 5.1). I nuvarande prognos sjunker bruttoskulden längre fram i prognos- horisonten och hamnar på ca 30 procent av BNP 2021.

Diagram 5.1 Skuldankaret

Procent av BNP

60
					Konsoliderad bruttoskuld
50
40
30
20
10
0

		sysselsättningstillväxten .......................................................................	178
	9.5	Effekter av regeringens politik.............................................................	179
10	Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.......................................		185
	10.1	Vad avses med att finanspolitiken är hållbar? .....................................	186
	10.2	Långsiktiga utmaningar ........................................................................	186
	10.3	Ett scenario för utvecklingen på lång sikt ...........................................	189
	10.4	Förutsättningarna kan ändras ..............................................................	195