Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åländska studenter på svenska universitet och högskolor bör tillförsäkras tillgång till den svenska statens myndighetssfär med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen och tillkännager detta för regeringen.
Ålands status har sin grund i Nationernas förbunds beslut den 27 juni 1921 om Ålands statstillhörighet och självstyrelse så som det stadgades i den första självstyrelselagen från 1920 och Ålandsöverenskommelsen 1921. Syftet med Ålandsöverenskommelsen är ett skydd för den åländska befolkningens språkliga och kulturella förhållanden och lokala traditioner, en typ av nationalitetsskydd.
Ålandsöverenskommelsen tillkom som en garanti för att Sverige och Finland tillsammans ska verka för att de överenskomna förpliktelserna skall uppfyllas. För detta finns ett protokoll daterat den 27 juni 1921 där Sveriges och Finlands representanter medverkat bestyrkt av en medlem från Nationernas förbunds råd.
Ålandsöverenskommelsen gäller alltjämt. Det har bekräftats av utrikesminister Margot Wallström till Sveriges riksdag så sent som den 7 oktober 2015 (2015/16:54).
Sverige har nära samarbete med Åland på flera plan, även om många delar kan och bör förbättras. Exempelvis är det många åländska ungdomar som tas emot och studerar på högskolor och universitet i Sverige.
En komplikation är att åländska ungdomar som studerar i Sverige inte har samma möjligheter till praktik på svenska myndigheter som sina svenska studiekamrater. Det gäller också praktik på exempelvis UD och svenska ambassader. Detta innebär ett sämre utgångsläge för de ålänningar som väljer att studera till exempelvis jurister och statsvetare. För att fullfölja Ålandsöverenskommelsen bör Sverige ta ansvar också för denna del av åländska studenters utbildning.
|
Per Lodenius (C) |
|