Förslag till riksdagsbeslut
Trots nolltolerans och ett kontinuerligt arbete mot narkotika inne på anstalt så är det inte ovanligt med beslag av narkotika, enligt journalistiska granskningar förekommer det betydligt mer narkotika än vad som framkommit genom beslag.
Enligt intagna själva så beskrivs tillgången till narkotika som obegränsad. Drogmissbruk inne på anstalter utgör både ett säkerhetsproblem för personal och intagna och det utgör ett problem för arbetet med rehabilitering och motivering för drogfrihet.
Samtidigt som vi gläds över att beslag av narkotika ökat vill vi gärna medverka till att minska förekomsten av droger på våra anstalter ytterligare. I strävan att få ner drogmissbruk och kriminalitet i landet måste man därför ta detta problem med våra fängelser på största allvar.
Besöksrummen är en av de uppenbara vägarna där narkotika och andra otillåtna varor kan lämnas över till den intagne. Vid denna bedömning måste det vägas vems/vilkas intressen som väger tyngst. De samhällsproblem och kostnader som droger utgör, och därvid skapa incitament som möjliggör minsta möjliga skada på lång sikt, eller den intagnes rätt att få umgås helt fritt och oövervakat med vem han vill. Ur ett samhällsperspektiv anser vi att individens eget behov av närkontakt bör få stå tillbaka under den tid man är frihetsberövad för brott.
Vi anser därför att obevakade besöksrum huvudsakligen ska upphöra för de som sitter i klass 1- eller klass 2-anstalter. Detta borde kunna uppnås genom att besök endast sker genom plexiglasruta där fysisk kontakt alltså blir omöjlig. Detta borde vara huvudregeln.
Utöver detta ska både video- och ljudövervakning ske vid besök, undantaget kontakt med advokat.
I speciella undantagsfall ska besök kunna ske där fysisk kontakt är möjlig. Det ska då alltid ske under bild- och ljudövervakning och föregås av noggrann kontroll av besökaren vilket inkluderar röntgen och kroppsvisitation.
Mycket av kriminaliteten sker i cellerna, där kameror idag inte tillåts. Till exempel är det i cellen som nyttjande av narkotika huvudsakligen sker eller hot och misshandel.
I klass 1- och klass 2-anstalter ska kameraövervakning med ljudupptagning tillåtas som ett medel för att stävja brott i anstalter.
Den intagnes integritet får anses väga lättare än behovet av säkerhet.
Idag kan permission tillåtas relativt kort tid efter att någon begått ett väldigt allvarligt brott. Vid mord har permission beviljats inom tidsramen av ett års avtjänat straff. Det är ett förhållningssätt som inte tar hänsyn till brottsofferperspektivet utan snarare utgår blint från brottslingens situation.
Reglerna för permissioner måste ses över och göras mycket strängare för brott av sådan grad att de resulterar i straff som förläggs i en klass 1- eller 2-anstalt.
Oövervakade permissioner bör där i princip utgå. Permissioner ska antingen ske övervakat eller genom användning av elektronisk fotboja.
Det får ankomma på regeringen att till riksdagen inkomma med förslag på hur användningen av permissioner ska bli mer strikt.
|
Adam Marttinen (SD) |
Patrick Reslow (-) |