Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att återinrätta ett bostadsutskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Bostadsutskottet (BoU) var fram till 2006 ett utskott i Sveriges riksdag. Utskottet beredde bland annat frågor om bostäder och om tomträtt, vattenrätt, planläggning av bebyggelse, fysisk planering, fastighetsbildning och lantmäteri samt ärenden om rikets administrativa indelning och sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Den 1 oktober 2006 slogs bostadsutskottet samman med lagutskottet och bildade civilutskottet.
Bostadspolitiken graderades politiskt ned redan tidigare men blev inte minst under de borgerliga regeringsåren nästan osynliggjord. Bostäder sågs då som en handelsvara som var och en skulle fixa själv. Investeringsstödet till bostadsbyggandet togs bort av den borgerliga regeringen som en av dess första budgetåtgärder och moderata kommunpolitiker sålde ut allmännyttan.
Politiskt var detta tragiskt eftersom både Liberalerna och Centerpartiet egentligen har goda bostadspolitiska traditioner. Den dåvarande liberala bostadsministern Birgit Friggebo drev fram en bra hyresrättslagstiftning på 1970-talet och Centerpartiet var en gång en varm tillskyndare av allmännyttan. Det är Moderaterna som alltid velat montera ned den sociala bostadspolitiken.
När S-MP-regeringen tillträdde fick vi åter en bostadspolitik och det blev rejäl fart på byggandet genom att ett statligt investeringsstöd tillkom. Rekordmånga bostäder har både påbörjats och färdigbyggts. Bygg- och konstruktionsregler ses över. Den rödgröna regeringen har också arbetat med olika energi- och klimatåtgärder som rör bostäder och byggande.
Det finns alltså all anledning att riksdagen har ett bostadsutskott. Bostäder kommer framöver att fortsätta vara ett viktigt politikområde där också idéer och uppfattningar går isär mellan partierna. Avskaffandet av det särskilda bostadsutskottet ser jag som ett uttryck för att försöka degradera bostadsfrågorna och låtsas som om de inte är ett huvudansvar för samhället. Nu har detta inte gått utan civilutskottet har blivit mer av ett utskott för bostadsfrågor än ett utskott för konsumentpolitik och civilrätt. Det har alltså blivit dubbelfel eftersom inte minst konsumentpolitiken men i viss mån även civilrätten kommer i skymundan av bostadspolitiken i det nya utskottets spretiga portfölj. Utskottet har också att samverka med fler olika departement och ministrar än andra utskott.
Med ett nyinrättat bostadsutskott kan civilutskottet alltså kvarstå och ha tillräckligt många viktiga frågor – civilrätt och konsumentpolitik – för att verka utan att också ha bostads- och planfrågor. Möjligen kan samhällsplaneringsfrågorna delas upp mellan utskotten. Genom ett återinfört bostadsutskott blir det också fler utskottsuppdrag att fördela mellan riksdagens ledamöter. Så många ledamöter som möjligt bör vara ledamot eller arbetande ersättare i ett utskott. Det är genom utskottsarbetet som riksdagens ledamöter både bygger upp en specialkompetens, inte minst om de gör flera perioder i ett utskott, och får ökad allmänpolitisk kompetens.
Riksdagsstyrelsen bör återinrätta ett bostadsutskott och ge riksdagen detta tillkänna.
|
Peter Persson (S) |
|