Förslag till riksdagsbeslut
För ordningens skull vill vi först understryka att det är de fyra borgerliga partierna som gemensamt skapat skatteklyftorna i inkomstbeskattningen mellan löntagare och grupper med andra inkomster än löneinkomster. Skatteklyftorna skapades medvetet eftersom dessa andra inkomster klassades som ”bidrag.” Alltså, även pensionärer betraktades som ”bidragstagare.”
I varje omröstning kring budgetpropositionerna åren 2006–2015, alltså vid nio tillfällen, var de fyra borgerliga partierna ense om att ålderspensionärer, personer med sjukersättning, sjuka, arbetslösa och föräldralediga skulle betala högre skatt på sina inkomster än löntagare. Sverigedemokraterna (SD) övergav sitt eget budgetförslag 2015 till förmån för de borgerligas och visade då att deras löften till pensionärerna bara var luft. Nu framträder också flera borgerliga partier, främst Kristdemokraterna och Centerpartiet, med fagra löften om att vilja ta bort den klyfta de själva medvetet skapat och röstat för.
I regeringens budgetproposition för 2018 tas nu ytterligare ett kliv för att avskaffa skatteklyftan för ålderspensionärer, och en tidsplan för ett fullständigt avskaffande 2020 finns också med. Detta är väldigt bra, liksom att något nu görs för att minska klyftan även för de med sjuk- och aktivitetsersättning. Vår uppfattning är att vi ska ha en enhetlig inkomstbeskattning, dvs. beskattningen av förvärvsinkomster ska vara lika oavsett inkomstkälla.
Vi anser därför att det också behövs en tidsplan för borttagandet av skatteklyftan för de med sjuk- och aktivitetsersättning relativt löntagare och att det också rätt snabbt bör åstadkommas en likformig beskattning av förvärvsinkomster som helhet.
Vi menar att den förra borgerliga regeringens politik med ökade klyftor och ett språkbruk som delar upp medborgare i närande och tärande skapat grogrund för en ökad egoism och misstro mellan människor. Det sistnämnda märks dessutom, inte minst, i Sverigedemokraternas obehagliga populism.
|
Lennart Axelsson (S) |
Eva-Lena Jansson (S) |