Motion till riksdagen
2017/18:772
av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S)

EU:s gemensamma asylpolitik

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen ska verka för att stöd från EU:s fonder villkoras till medlemsstaternas efterlevnad av miniminivåer för den gemensamma solidariska asylpolitiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett framtida ”Schengensystem” bör kopplas till den gemensamma solidariska asylpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till en förbehållslös individuell asylprövning inte får inskränkas genom EU:s system för s.k. säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

EU måste ha ett effektivt, rättssäkert och rättvist system för gemensamt europeiskt ansvarstagande, där medlemsstaternas åtagande står i relation till deras förutsättningar, i enlighet med EU-kommissionens förslag.

Samtidigt måste vi förhålla oss till en verklighet då ett stort antal EU-stater, inte minst i Central- och Östeuropa, kommer att välja att avstå från att bidra till ett solidariskt europeiskt fördelningssystem. Dessa medlemsstater riskerar därigenom att grovt åsidosätta sina folkrättsliga förpliktelser, samtidigt som de bidrar till att underminera den värdegemenskap som utgör grund och förutsättning för EU.

Sverige kan inte stå passivt inför avsaknaden av ett effektivt gemensamt sanktionssystem mot medlemsstater som grovt avviker från unionens kärnvärden. Lojalitet till principerna för Europasamarbetet förutsätter ömsesidighet för att inte urholkas. Sverige bör därför verka för att stöd från EUs fonder villkoras till medlemsstaternas efterlevnad av miniminivåer för den gemensamma solidariska asylpolitiken. Sverige kan på detta sätt statuera ett positivt exempel och sätta effektiv press för att vända den nuvarande utvecklingen mot ett ”race to the bottom” i motsatt riktning.

Det är inte rimligt att vissa medlemsstater, som idag, undandrar sig ansvar genom att ej omfattas av EU:s skyddsgrundsdirektiv och andra gemensamma miniminivåer. Den fria rörligheten och gemensamma gränspolitiken, som idag regleras i Schengen-systemet, bör vara sammankopplat med en bindande överenskommelse om solidariskt ansvarstagande för asylpolitiken. Av friheten följer ett ansvar.

Inom varje grupp asylsökande från ett visst land kan det tänkas finnas individer som har mycket starka skyddsbehov. Exempelvis hindrar det faktum att över 97 procent av asylsökande från västra Balkan befinns sakna skyddsbehov, inte att återstående 3 procent kan ha mycket starka skäl. I enlighet med folkrätten måste EU-samarbetet kring så kallade säkra-länder-listor därför utformas så att varje enskild asylsökandes rätt till en förbehållslös individuell prövning, oavsett dennes nationalitet, inte riskerar att åsidosättas eller inskränkas.

 

 

Sara Karlsson (S)

Lawen Redar (S)