Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas rätt till egen bostad och tillkännager detta för regeringen.
Idag råder bostadsbrist i stora delar av Sverige. Nästan hälften av kommunerna uppger bostadsbrist generellt och 85 procent uppger brist på hyresrätter specifikt. Bostadsbrist innebär att antalet bostäder inte hunnit öka tillräckligt så att de prisökningar som beror på befolkningstillväxten ska kunna jämnas ut. Enligt Boverkets beräkning kommer det att behövas 600 000 nya bostäder mellan år 2015 och 2025.
Historiskt sett har bostadsmarknaden varierat mellan år av akut bostadsbrist och år av överskott på bostäder. Bostadsfrågan har varit en av de mest centrala politiska frågorna, men den hamnade i skymundan efter den finansiella krisen på 1990-talet. Det var även då bostadsbyggandet i Sverige minskade kraftigt.
Bostadsbristen tar sig uttryck främst i skyhöga bostadspriser och långa köer till bostadsförmedlingar i storstäderna. Befolkningstillväxt och det låga bostadsbyggandet gör att bostadsbristen har kommit att bli ett växande problem inte enbart för storstadsbor, utan även för tillväxten och arbetsmarknaden i storstäderna.
De som främst drabbas av bostadsbristen är unga. Enligt Boverket har medianåldern bland unga som flyttar hemifrån ökat de senaste åren. Fastän läget är mest akut i storstadsregioner, så råder även brist på studentbostäder vid högskoleorter utanför storstäderna.
För att unga ska kunna etablera sig på bostadsmarknaden krävs en effektfull bostadspolitik med fokus på byggandet av hyresrätter. Unga saknar nästintill tillgång till bostadsmarknaden vid avsaknad av möjlighet till bostadslån. Därtill har de borgerliga partierna aktivt undergrävt allmännyttans roll. Exempel är Stockholms stad som under 2006, då de borgerliga partierna tillträdde makten, hade 95 000 allmännyttiga lägenheter och där motsvarande siffra 8 år senare var 67 000. Ombildningspolitiken är den främsta faktorn till att rörligheten, effektiviteten och friheten har inskränkts på bostadsmarknaden, vilket särskilt har drabbat de unga.
Konsekvenserna av bostadsbristen är att unga ofrivilligt bor kvar i föräldrahemmet, alternativt tvingas till otrygga andra-, tredje- eller till och med fjärdehandskontrakt. Därför måste utgångspunkten vara byggandet av hyresrätter. Detta kräver en aktiv bostadspolitik som inte bara handlar om att skapa regelmässiga förutsättningar för byggandet av fler bostäder, utan en starkare strategisk planering på både regional och kommunal nivå. På nationell nivå krävs dock investeringsstöd för byggande av små hyreslägenheter och studentbostäder, byggbonus till kommuner som bidrar till ett ökat bostadsbyggande och tydligare markpolitik, från både stat och kommun.
Bostadsbristen får inte vara ett hinder för en ung generation att utbilda sig eller ta sig in på arbetsmarknaden. Varje ny hyresrätt som byggs är därför en investering för framtiden.
|
Lawen Redar (S) |
|