Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningens finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Som det ser ut i Forskarsverige idag får forskarna sällan 100 procent av sin lön, utan får söka anslag för att kunna täcka upp resten av sin lön. Utöver anslag till lön behöver ytterligare anslag sökas till hyra och driftkostnader. På detta sätt har universiteten blivit något slags forskningshotell, vilket får till följd att forskningen blir lidande p.g.a. att så mycket tid får läggas på att söka anslag istället för att användas till att bedriva forskning.
Ett annat problem är att många stora anslagsgivare endast tillåter att runt 15 procent används till indirekta kostnader såsom hyra av lokaler. Detta innebär att hälften av hyreskostnaderna måste täckas upp på annat sätt. För att kunna ta emot anslag från dessa givare måste forskargrupperna garantera att återstående kostnader täcks upp av andra finansiärer. I praktiken har universitetens institutioner inga sådana medel, vilket i de flesta fall betyder att forskarna själva måste täcka dessa kostnader. Forskarna blir därför tvungna att söka mer pengar från andra finansiärer för att kunna finansiera hyran, vilket är en tidskrävande och ineffektiv process som motverkar ambitionen med att bedriva forskning i världsklass.
Mycket tid läggs på att söka externa medel och när halva tiden har gått måste de ofta söka forskningsmedel för nästa period. Ansökningsarbetet och stora redovisningar är mycket tidskrävande. Det läggs för mycket tid på ansökningar och då mindre tid på forskningen. Detta kan avhjälpas med att t.ex. basanslagen ändras. Forskningens finansiering utreds för närvarande (U 2017:05), vilket är behövligt om vårt land ska bedriva forskning i världsklass. Utredningen och regeringen bör beakta vad som anförs i motionen så att Sverige kan fortsätta vara en världsledande kunskapsnation.
|
Jörgen Hellman (S) |
|
|
Catharina Bråkenhielm (S) |
Paula Holmqvist (S) |
|
Peter Johnsson (S) |
Petra Ekerum (S) |