Förslag till riksdagsbeslut
Svensk marinteknisk industri är världsledande i fråga om kvalitet, leveranssäkerhet och miljöprestanda. En stark regional marinteknisk industri ger dynamiska effekter för hela Sverige vad gäller näringslivsutveckling, sysselsättning och integration.
Högre miljökrav och större fartyg ställer krav på infrastruktur
Sverige har EU:s längsta kuster och i Östersjön transporterar i varje ögonblick tvåtusen fartyg gods och passagerare. Dessa fartyg använder varv för översyn, reparation och uppgraderingar av miljöteknik och energieffektiviseringssystem.
Sjöfartens allt starkare fokus på energieffektivisering leder till allt större fartyg. Större fartyg ställer högre krav på infrastrukturen: farleder, hamnar och varv. Sjöfarten är i sig en energisnål transportform men har stor potential för ökad miljöprestanda. De allt högre miljökrav som ställs på sjöfart är en affärsmöjlighet för de många svenska företag som uppgraderar och moderniserar fartyg.
Båda dessa trender, hårdare miljökrav och större fartyg, måste mötas med adekvat infrastruktur för att på bästa sätt utnyttja potentialen för industriell expansion och ökad sysselsättning och för att stötta en hållbar transporttillväxt.
En av norra Europas största varvsfaciliteter ligger i Landskrona, en blomstrande, komplex, industriell verksamhet med hög miljöprofil. Varv är en avgörande nod för marinteknisk industri och samlar aktörer från en omfattande värdekedja, vilket kan illustreras av att 630 underleverantörer (varav 580 svenska) användes av Landskrona-varvet under 2013.
Farleden in till Landskronavarvet är dock underdimensionerad, vilket begränsar varvets utvecklingsmöjligheter när fartygen växer i storlek.
Många marintekniska företag levererar både till Landskrona och till Göteborg. Då Cityvarvet i Göteborg går en osäker framtid till mötes är det av än större vikt att varvet och det marintekniska klustret i Landskrona ges möjlighet att ta emot fler kunder för att svensk spetskompetens ska komma sjöfarten till godo. I denna industri skapas arbetstillfällen för alla typer av kompetens, vilket är till gagn för integrationen. Nu har vi bara ett stort varv kvar men en stor industri som är beroende av stora varv – låt oss därför stötta det varv vi har kvar.
Det är negativt för sysselsättning, miljö och effektivitet när fartyg tvingas iväg till varv längre bort när de kan få jobbet gjort nära sin reguljära rutt. För att behålla och förstärka den svenska möjligheten att erbjuda rederier god varvskvalitet måste farleden in till Landskrona anpassas. Det saknas förutsättningar för det marintekniska klustret att utvecklas i Landskrona om inte farleden åtgärdas. Det handlar om relativt begränsade åtgärder, men med stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringen.
Anpassning av farleden kommer också att få konsekvenser för nyetablerade verksamheter med koppling till vindkraft. Landskrona-varvet har stora förutsättningar att bli ett centrum för vindkraftverk i Östersjön, med den samlade kompetens som finns, med existerande faciliteter och geografiskt läge.
Åtgärdas farleden ges svensk marinteknisk industri möjlighet att utvecklas och den nya tidens gröna sjöfartsindustri kan fortsätta växa och kunskapsöverföring mot havsbaserad vindkraft utnyttjas.
|
Niklas Karlsson (S) |
|