Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ge tillgång till bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit en revolution för möjligheterna till kommunikation, bildning och kulturupplevelser och därmed ett lyft för demokratin. Vi måste se till att tekniken görs tillgänglig i hela landet. För att stärka möjligheterna att leva, jobba och bo i olika delar av Sverige är tillgången till bredband en viktig faktor. Det ger möjligheter till hemarbete, för småföretagen, skolan och det livslånga lärandet. Den digitala klyftan måste slutas. Därför bör regeringen ytterligare överväga förutsättningarna för en bredbandsutbyggnad även i landets mer glesbefolkade delar. Sverige ska vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter så att våra företagare och enskilda individer kan känna sig trygga i att de, varhelst de befinner sig och varhelst de väljer att starta ett företag, ska kunna ha tillgång till en bredbandsinfrastruktur i världsklass. Det är målet men vi är inte där ännu.
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag som syftar till att göra det billigare att bygga bredband, exempelvis genom ökad samordning av grävprojekt. En lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät trädde i kraft den 1 juli 2016. Regeringen har också beslutat om regionala bredbandskoordinatorer som ska verka ute i länen och skapa förutsättningar för utbyggnad av såväl fast som mobilt bredband inom sitt län men även för länsöverskridande samarbeten om utbyggnad. Det har varit en stor efterfrågan på de medel som regeringen har satsat på bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet i gles- och landsbygd. Det är viktigt att den faktiska utbyggnaden nu kan komma igång. Medlen för bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet är en fördubbling jämfört med vad som avsattes under föregående programperiod. Allt detta visar på en aktiv regering när det gäller utbyggnaden av bredband men mer återstår att göra.
Staten är en central aktör då kommersiella aktörer inte förmår lösa problemet. Hade detta varit ett lönsamt projekt hade kommersiella aktörer genomfört detta för länge sedan. Därför är statens arbete här helt centralt. Utbyggnaden av bredband sker till stora delar marknadsdrivet och i konkurrens. Det är vi för. Men där marknaden inte orkar med, där en fiberutbyggnad blir så dyr för en abonnent att utbyggnaden inte blir av utan samhällets medverkan, där behövs staten. Där gäller det att hitta lösningar där alla parter samverkar. Det kan handla om en s.k. byalagslösning där vi med ett statligt stöd låter en förening, ofta med stort ideellt engagemang, upphandla och genomföra en fiberutbyggnad inom sitt geografiska område. Ibland har även andra, inte minst kommunala nätbolag, spelat en viktig roll i dessa lösningar. Gemensamt är att berörda boende går ihop och gör en viktig del av jobbet själva med hjälp av ett statligt bidrag. Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad som sker i samklang med det ansvar som det offentliga har såsom tillgänglighet till samhällsservice och för att tillväxt och företagande är långsiktigt hållbara. Det är viktigt att såväl de privata marknadsaktörernas som det offentligas roll betonas. I regeringens bredbandsstrategi poängteras att fokus måste ligga på människors behov av bredband oavsett om de bor i tätort, i småort, i lands- och glesbygd eller i områden däremellan. I riksdagen och i regeringen har Socialdemokraterna men även Centerpartiet drivit på för att en utbyggnad ska få rimliga förutsättningar. Kanske för att dessa partier ofta finns med på orter i glesbygd och landsbygd. Det borde utgöra en bra grund för att finna en långsiktigt hållbar lösning på nationell nivå.
|
Lars Eriksson (S) |
|
|
Anna Wallén (S) |
Olle Thorell (S) |