Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Skatteverket att stärka informationen om jobbskatteavdragens positiva effekter och tillkännager detta för regeringen.
De svenska jobbskatteavdragen har varaktigt ökat sysselsättningen i Sverige. Men de är inte en svensk uppfinning. Jobbskatteavdrag används i närmare 20 länder för att öka sysselsättningen. Det innebär att deras effekter är väl dokumenterade av en bred internationell samling forskare – och jobbskatteavdragen har tydligt positiva effekter på sysselsättningen. Svenska bedömare som Konjunkturinstitutet (KI), Finansdepartementet, Landsorganisationen (LO) och Finanspolitiska rådet är eniga om att jobbskatteavdragen har en tydlig positiv effekt på sysselsättningen i vårt land.
Under alliansregeringen infördes jobbskatteavdrag i fem steg. Det förbättrade arbetsmarknadens funktionssätt genom att få fler människor i arbete och stötta ekonomin i den globala krisens spår. En vanlig LO-familj fick med jobbskatteavdraget ungefär 4 000 kronor mer i månaden att röra sig med. Effekten av jobbskatteavdragen beräknas långsiktigt leda till 120 000 fler jobb i Sverige – eller om man räknar helårsekvivalenter hela 130 000 helårsarbetskrafter.
Riksrevisionen föreslog för ett antal år sedan en åtgärd i syfte att ytterligare få en ökad effekt av jobbskatteavdragen; man föreslog att stärka informationen till hushållen om hur mycket mer lönsamt det är att arbeta efter att jobbskatteavdragens fem steg införts. Riksrevisionen har gott stöd i internationell forskning när de föreslår en sådan åtgärd. Det är väl belagt att ökad information om lönsamhet och bättre information om drivkrafterna för att arbeta leder till att sysselsättningseffekterna blir större. Ett sådant uppdrag kan regeringen med fördel ge till det svenska skatteverket.
Givet att regeringens framlagda politik leder till negativa effekter, som exempelvis minskat arbetskraftsdeltagande och ett växande utanförskap bland unga och utrikes födda, bör man använda alla till buds stående medel för att på ett icke utgiftsdrivande sätt förstärka effekten av reformer som bevisligen har goda sysselsättningseffekter. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|