Förslag till riksdagsbeslut
Komplexiteten i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen ökar i takt med en åldrande befolkning och utvecklingen av avancerad medicinteknik. I framtiden kommer det att bli allt viktigare att bibehålla och lyfta fram den personcentrerade och kroppsnära vården och omsorgen som utgör mittfåran av undersköterskornas kompetens. Att ge vård och omsorg är en komplex uppgift som ställer höga krav på kompetens, flexibilitet och etiskt förhållningssätt. Därför behöver undersköterskornas kompetens skyddas genom en legitimation.
Ytterligare ett problem som behöver åtgärdas är att utbildningen inte är nationellt reglerad. Det finns flera varianter av undersköterskeutbildningen som ger olika kompetens. Undersköterskor anses inte alltid anställningsbara när de vill byta arbetsgivare eller flytta eftersom arbetsgivarna ofta är med och påverkar vilka kurser de vill att deras framtida arbetstagare ska läsa.
SCB uppskattar att det fram till 2035 kommer att saknas 160 000 undersköterskor. Intresset för att söka vård- och omsorgsutbildning är lågt och behöver öka. För att klara rekryteringsbehovet måste satsningar göras på vuxenutbildningen. Få unga söker sig till ungdomsutbildningen. Även om yrkets attraktivitet skulle öka bland unga måste hoppet om tillräckligt många utbildade undersköterskor ställas till vuxenutbildningen. Därför är behovet av en nationell reglering av vuxenutbildningen stort, då såväl variationen på utbildningen som kraven som ställs skiljer sig mycket åt.
För att säkra tillgången till kompetent, kunnig och engagerad personal i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården måste undersköterskeyrkets attraktivitet öka. En yrkeslegitimation för undersköterskor skulle bidra till det.
|
Suzanne Svensson (S) |
|
|
Agneta Gille (S) |
Ann-Christin Ahlberg (S) |
|
Caroline Helmersson Olsson (S) |
Gunilla Svantorp (S) |
|
Jennie Nilsson (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Krister Örnfjäder (S) |
Marianne Pettersson (S) |
|
Paula Holmqvist (S) |
Veronica Lindholm (S) |