Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna gällande övergivna bilar och tillkännager detta för regeringen.
Många skrotbilar hamnar i skog och mark och på någons privata mark, vilket ställer till stora problem och kostnader för antingen stat, kommun eller privatpersoner.
Det är skillnad på skrotbilar och på andra övergivna bilar. Dessutom gäller olika regler för olika sorters mark, som statligt vägområde, kommunala gator och vanlig privat mark.
Beroende på situationen är det antingen kommunen, Vägverket eller polisen som kan bestämma att en bil ska flyttas.
Bilar som är felparkerade får flyttas efter sju dygn.
Mer tungrott blir det om bilen har lämnats på helt vanlig privat mark. Då kan den inte flyttas förrän det har gått sju dygn från det att markägaren har underrättat bilens ägare om att bilen inte får vara parkerad på platsen.
Går det inte att få tag på ägaren får bilen inte flyttas förrän tidigast en månad efter det att markägaren påbörjat försök att underrätta fordonsägaren. Det är markägaren som måste kunna visa antingen att bilens ägare är underrättad eller att denne har påbörjat försök till underrättelse.
Rör det sig däremot om en skrotbil behöver bilens ägare inte underrättas innan bilen flyttas och skrotas. Ett fordonsvrak är ett fordon som med hänsyn till sitt skick, hur länge det har stått på samma plats eller andra omständigheter måste anses vara övergivet.
Kostnaderna för bortforsling, destruktion m.m. är bilägarens ansvar. Men här uppkommer oftast problem då de personer som ställer av sina bilar på någon annans mark sällan betalar, och då hamnar slutnotan antingen hos kommunen eller hos den privata markägaren.
|
Catharina Bråkenhielm (S) |
|