Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om en könsneutral föräldrapresumtion och tillkännager detta för regeringen.
Idag lever vi i en tid då den traditionella kärnfamiljen med en mamma, en pappa och barn inte längre är en självklarhet utan dagens familj kan se väldigt olika ut. Dock har inte dagens lagstiftning följt med i en tid då nya familjekonstellationer växt fram och därmed finns det vissa brister i systemet.
Barn som föds in i ett olikkönat äktenskap får med automatik två juridiska föräldrar. Men om två gifta kvinnor bestämmer sig att skaffa barn utan hjälp av den svenska sjukvården är det endast kvinnan som burit och fött barnet som blir juridisk förälder. Den andra mamma måste därmed ansöka om adoption för att juridiskt anses som likartad förälder. Närståendeadoption kallas den process som samkönade par måste gå igenom och tar vanligtvis mellan 6–10 månader men kan dröja upp till ett år.
I praktiken innebär detta att barnet under denna process juridiskt endast har en förälder, alltså en vårdnadshavare. Detta skapar såklart en otrygghet för både barnet och föräldrarna som under denna period måste gå igenom ett ganska långt och resurskrävande förlopp. Dessutom deklareras det i barnkonventionens mål om barns rätt till sina föräldrar.
För ett olikkönat äktenskap gäller dock helt andra regler. I och med faderskapspresumtionen blir pappan automatiskt vårdnadshavare så fort hans fru fött. Dessa regler gäller även om barnet kommit till på en klinik utomlands med donerade spermier.
Redan 2007 föreslog en statlig utredning könsneutral föräldrapresumtion och att alla kvinnor oavsett läggning skulle få samma rätt och kunna likabehandlas vid assisterad befruktning. En könsneutral föräldrapresumtion skulle innebära att gifta par, oavsett kön, skulle erkännas som föräldrar till sina barn.
|
Anna Wallentheim (S) |
|