Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över preskriptionstiderna och tillkännager detta för regeringen.
Påföljdspreskription innebär att den som dömts ett för brott kan slippa straff om vederbörande håller sig undan tillräckligt länge. För grova våldsbrott som mord och dråp är preskriptionstiden avskaffad, vilket är bra.
Förra året preskriberades straffen för 100 dömda brottslingar som inte dykt upp på anstalt för att avtjäna sitt straff, enligt statistik från Kriminalvården. Om man tittar på siffrorna för de tio senaste åren så finns en tendens till uppgång i att lyckas hålla sig undan från sitt rättmätiga straff. Mellan 2010 och 2016 var det totalt 662 personer som slapp fängelse genom att inte inställa sig till Kriminalvården och sedan hålla sig undan från polisen.
Polisen har fått en större arbetsbörda samtidigt som den nödvändiga omorganisationen till en myndighet tagit tid och kraft. Förvisso har regeringen ökat antalet poliser och avser att fortsätta denna ökning men frågan är om polisen ”hinner” söka efter och gripa de allt fler som försöker slippa straff genom att hålla sig undan.
En annan anledning till preskription kan vara för långa utredningstider och där bristande resurser och komplicerade utredningar gör att brottmål inte blir färdiga i tid. Det rör sig inte bara om vålds- och egendomsbrott utan också om ekonomisk brottslighet (skattebrott, bokföringsbrott, finansbrott).
Det är förödande för rättsmedvetandet om människor som dömts till fängelsestraff och/eller böter slipper undan dessa påföljder. Därför bör preskriptionstiderna ses över.
|
Jamal El-Haj (S) |
|