Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kirurgiskt träningscentrum och tillkännager detta för regeringen.
Läkare och läkarstudenter lyfter allt oftare att svenska kirurger rutinmässigt ska kunna öva på mänskliga preparat. I Sverige används donerade kroppar, men nästan uteslutande i anatomiundervisningen för studenter. I andra länder finns träningscentrum för aktiva läkare och kirurger, men inte i Sverige. Läkarförbundet menar att läkarna behöver mer fortbildning genom nya datamodeller och virtuell träning, men också på riktiga kroppar. Att få arbeta med riktiga anatomiska preparat och kroppar är ett värde, inte minst vid utveckling av nya metoder. Särskilt när det gäller avancerad kirurgisk träning och teknik, kommer den här typen av dissektion på mänskligt preparat som en viktig del.
I dag åker exempelvis svenska ST-läkare i handkirurgi till Danmark för att dissekera preparat från avlidna danska personer. Frågan drivs av Svenskt kirurgiskt råd. Planerna är än så länge på idéstadiet, men förhoppningen är att det ska finnas ett svenskt träningscentrum inom några år. Många stöder tanken på ett träningscentrum där kirurger kan öva på avlidna inför särskilt avancerade ingrepp. Frågan diskuterades utifrån patientsäkerhets perspektiv på Kirurgveckan i Jönköping.
Svenska kirurger vill ha ett nationellt träningscentrum för att öva särskilt komplicerade ingrepp på avlidna personer som donerat sina kroppar. Hittills är det bara läkarstudenter som fått använda donerade kroppar i utbildningen, men också verksamma kirurger behöver träna särskilt svåra operationer eller nya tekniker. Kirurger behöver i vissa fall träna på mänskliga preparat. Det finns i dag möjligheter med virtuell träning när man gör mer basal träning. Men när man ska upp på en mer avancerad nivå så krävs antingen djur eller mänskliga preparat och de mänskliga preparaten har inte varit tillgängliga, säger kirurgen Magnus Kjellman, som presenterade förslaget vid Kirurgveckan i Jönköping.
När svenska kirurger behöver träna särskilt avancerade operationsmetoder eller nya tekniker, får de i dag resa utomlands, tillexempel till Finland, Danmark eller Tyskland. Det här har kritiserats bland annat av Statens medicinsk etiska råd. Det har också förekommit import av likdelar för utbildning. Men nu anser många kirurger att Sverige bör klara att skapa ett eget nationellt utbildningscentrum. När ett kirurgiskt träningscentrum kan bli verklighet är oklart, men i Göteborg har universitetet och sjukvården drivit frågan. För att främja patient säkerheteten bör regeringen bör överväga initiativ för att underlätta uppstarten av ett nationellt kirurgiskt träningscentrum.
Isak From (S) |
|