Förslag till riksdagsbeslut
Ökad cykling är en lönsam affär för samhället. Det är dags att underlätta för människor att ta cykeln till jobbet. Det är bra för både kropp, knopp och miljö. Sverige borde följa Storbritanniens exempel och genomföra fler åtgärder som främjar cykling. Ju fler som cyklar, desto bättre miljö och folkhälsa och mindre trängsel i trafiken. En studie som gjorts på uppdrag av Trafikverket visar att fler skulle välja att cykla om samhället satsade på ökad framkomlighet för cyklister. Studien visar också att cykeln är en viktig del av trafiksystemet och att det bör satsas mer pengar på snabbare, säkrare och bekvämare cykelstråk.
Det behövs fler cykelbanor. Körbanorna är idag främst bilarnas tillhåll och trottoarerna är till för fotgängare. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska fortsätta att anpassas till målsättningen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Strategin för säkrare cykling som har tagits av Trafikverket och berörda aktörer är viktig i arbetet för att öka trafiksäkerheten för cyklisterna. Det är viktigt att fortsätta detta arbete för att öka säkerheten för cyklister i trafiken; det behövs mer av strategiskt och förebyggande arbete för att minska antalet cykelolyckor. Målet med allt trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
Cykeln fyller en viktig samhällsfunktion. Det är positivt att cykeln som transportmedel ökar eftersom det medför goda effekter för såväl folkhälsan och miljön som trängseln i städerna. Men det är också uppenbart att trafikmiljön inte i tillräckligt hög grad är anpassad för cykling.
Enligt Folkhälsoinstitutet leder brist på motion till kostnader för samhället på 6 miljarder kronor årligen. Ungefär 65 procent är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Att öka denna andel skulle innebära stora vinster. I detta är främjande av cykling en viktig del.
Kommunerna bär ett stort ansvar genom att vidta åtgärder för att underlätta för cykeltrafik. Det är viktigt att kommuner samarbetar för att hitta gemensamma lösningar på cykelstråk och cykelvägar för att underlätta cyklisternas cyklande.
Trafikverket har redovisat en cykelstrategi och handlingsplan för ökad och säker cykling. Strategin föreslår exempelvis ett arbete där staten och de 50 största kommunerna samverkar för att stärka cyklingens plats i samhällsplaneringen.
Trafikverket driver ett projekt som handlar om de statliga cykelvägarna. Bland annat är tanken att förutsättningarna för cykelturism och rekreationscykling ska förbättras.
Alla dessa och liknande initiativ är mycket välkomna. Jag anser dock att det behövs än tydligare riktade och samordnade satsningar på infrastruktur för cykling.
I Storbritannien finns ett system med avdragsrätt för cyklar. Undantaget innebär att skatt som annars skulle tas ut för förmånen då anställda lånar cykel och säkerhetsutrustning av arbetsgivaren undantas under förutsättning att den anställda huvudsakligen (till minst 50 procent) använder cykel och utrustning för resor mellan bostad och arbetsplats. För att tillgodogöra sig skattereduktionen kan arbetsgivaren helt enkelt köpa in cyklar och säkerhetsutrustning, kvitta momsen och hantera kostnaden som vilken kapitalinvestering som helst och därmed göra avskrivningar för tillgången på vanligt sätt i verksamheten.
Denna satsning påminner om den svenska satsningen med hemdatorer via arbetsgivare, där arbetstagaren accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot förmånen som därigenom inte beskattas.
En alternativ lösning kan vara att se över reglerna för friskvårdsförmåner så att cykel inte likställs med s.k. andra dyrare träningsredskap vad gäller beskattning och omfattning, något som idag omöjliggör skattebefrielse. Skatterabatt kan idag ges till besök i instängda spinningsalar men inte för cykling i det fria som även innebär klimatsmart resande, är billigt, minskar trafikträngseln och stimulerar folkhälsan.
Regeringen presenterade den 31 oktober 2012 sin utredning om ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70), som resulterat i ett antal förslag om bl.a. hur cykling kan främjas. Nu måste utredningen bli verklighet och det finns skäl att i sammanhanget ta upp frågorna om tjänstecykel och reglerna för friskvårdsredskap. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Caroline Szyber (KD) |
|